You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Atlantica<br />
2/2008<br />
Välkommen på en<br />
stilla tur genom<br />
svenska toppklassbåtar<br />
byggs på ösel<br />
navigera utan kOMpass?<br />
Otänkbart!<br />
FyrtiOtAlSBilDer<br />
ur familjen lindstrands fotoalbum<br />
<strong>Kinda</strong> <strong>kanal</strong>!
2<br />
ledare LEDARE<br />
»Västen som<br />
blev en<br />
tummetott«<br />
Så har då äntligen förslaget<br />
om båtkörkort kommit.<br />
Uppdraget bestod i att utreda<br />
återinförande av ett båtregister samt<br />
behörighetskrav för fritidsbåtar.<br />
Under resan tillkom frågan om<br />
obligatorisk ansvarsförsäkring samt<br />
promillegräns för sjöfylleri. Kvar blev<br />
bara ett tämligen tandlöst förslag om<br />
körkort på sjön, som du kan läsa om<br />
i artikeln här intill. Sedan det senaste<br />
obligatoriska båtregistret avskaffades<br />
1993 har frågan utretts tre (!) gånger<br />
inklusive denna, utan att det ens kom<br />
så långt som till ett förslag. Om du<br />
undrar vart dina skattepengar tar vägen<br />
så har du en del av svaret där…<br />
När vi ändå är inne på ämnet kompetens<br />
på sjön vill jag gärna slå ett slag<br />
för den gamla hederliga kompassen.<br />
Läs artikeln på sidan 8 och håll med<br />
om att en båt utan kompass inte är<br />
navigationsutrustad! Det finns faktiskt<br />
de som levererar familjebåtar i<br />
miljonklassen utan kompass i standardutrustningen.<br />
gps och plotter är<br />
jättebra hjälpmedel, men en båt utan<br />
kompass kan inte anses sjövärdig!<br />
När detta skrivs, i slutet av maj, är<br />
vädret strålande och prognosen ännu<br />
bättre. Förlåt mig alla bönder, men<br />
hoppas att högsommarvärmen håller<br />
i sig så att detta kan läsas detta<br />
i samma fina väder som det skrevs.<br />
Väl mött på sjön!<br />
cOnny landströM<br />
Riksdagen fattar beslut om<br />
körkort på sjön i höst!<br />
I maj gick förslaget till ny lag om behörighetsbevis<br />
eller körkort på sjön ut på remiss. Vi redogör här för<br />
de viktigaste punkterna i förslaget.<br />
aMålet är att skapa ökad säkerhet på<br />
sjön genom att göra nautisk utbildning<br />
obligatorisk för fritidsbåtar. Yrkessjöfarten<br />
omfattas inte av förslaget.<br />
Det är storlek och hastighet på båten<br />
som styr vad som krävs av den som ska<br />
föra den. Med förare menas inte den som<br />
hela tiden styr båten, utan den ombord<br />
på vars ansvar framförandet ligger. Kraven<br />
är olika beroende på vilken kategori<br />
båten hör hemma i. Kategorierna är tre:<br />
1. Fritidsbåt som endera är längre än 10<br />
meter eller kan göra mer än 15 knop.<br />
2. Fritidsskepp över 12 meters längd och<br />
minst 4 meters bredd.<br />
3. Fritidsbåt för hög hastighet som gör<br />
mer än 30 knop<br />
För dessa tre kategorier kommer det att<br />
krävas tre olika typer av behörighetsbevis<br />
(körkort):<br />
1. Körkort för fritidsbåt. Man måste ha<br />
fyllt 15 år, ha genomgått föreskriven utbildning<br />
och avlagt godkänt kunskapsprov.<br />
2. Körkort för fritidsskepp. 15 års ålder,<br />
föreskriven utbildning, godkänt prov.<br />
3. Körkort för fritidsbåt för hög hastighet,<br />
18 års ålder, föreskriven utbildning,<br />
godkänt prov. Höghastighetskortet<br />
förutsätter att man redan innehar endera<br />
körkort för fritidsbåt eller fritidsskepp.<br />
Utbildningen ska bestå av både teori<br />
och praktik och Sjöfartsverket kommer<br />
att bli den myndighet som efter ansökan<br />
beviljar företag eller individ tillstånd<br />
att bedriva utbildning, auktoriserar för-<br />
hörsförrättare och ordnar fortbildning.<br />
Beviljade körkort ska registreras i Vägtrafikregistret<br />
där bilkörkort redan är registrerade.<br />
Efter godkänt kunskapsprov ska<br />
man vända sig till verket och ansöka om<br />
behörighetsbevis. Detta ska ha formen<br />
av ett körkort, vara försett med foto och<br />
alltid medföras av den som för en båt.<br />
Verkets roll innebär en utbyggnad av det<br />
som i dag hanteras av nämnden för båtlivsutbildning,<br />
nfb.<br />
Några viktiga undantag och övergångsbestämmelser<br />
finns också med. Så<br />
ska den som före lagens tillkomst genomgått<br />
utbildning och avlagt prov för<br />
intyg kunna ansöka om att detta intyg<br />
omvandlas till behörighetsbevis. Ansökan<br />
ska riktas till Sjöfartsverket som ska ha<br />
rätt att ta ut en avgift för utfärdandet.<br />
Vidare gäller att den som fyllt 55 år ska<br />
vara befriad på kravet att inneha körkort<br />
för fritidsbåt.<br />
Och den som är fast bosatt på en ö<br />
utan landförbindelse ska också vara befriad<br />
från detta krav.<br />
Polisen och Kustbevakningen kommer<br />
att övervaka att den som för en båt har<br />
gällande behörighet och att behörighetsbeviset<br />
medförs på färden.<br />
Lagen föreslås träda i kraft den 1 april<br />
2009. Tidsplanen kräver ett riksdagsbeslut<br />
under hösten 2008.<br />
Den som är intresserad kan gå in på<br />
regeringens hemsida och läsa hela texten,<br />
www.regeringen.se, klicka på Publikationer<br />
och sök på Departementsserien (Ds),<br />
ange numret 2008:32.<br />
~ tOM rOeck Hansen
Ur familjen Lindstrands fotoalbum<br />
a Örn Lindstrand i Göteborg kom att läsa<br />
våra artiklar om Fredrik Ljungström och<br />
hans Ljungströmbåtar. Han erinrade sig<br />
då några bilder från 1944 som fanns i ett<br />
familjealbum och kontaktade oss. Bilderna<br />
är de som återges här intill. De är tagna på<br />
Fiskebäckskil av hans far, Dag Lindstrand,<br />
samma år som Örn föddes, 1944.<br />
Familjen Lindstrand är välkänd i seglarkretsar,<br />
Örns farfar, Robert, var en av tre<br />
som bildade Segelsällskapet Aeolus 1887 och<br />
hans far, Dag var också aktiv i sällskapet.<br />
Dag Lindstrand drev också en båtfirma<br />
vid Kungsportsplatsen och sålde bland<br />
annat bohusekor och dingar av egen konstruktion.<br />
Bilderna är försedda med Dags påskrift<br />
och man kan lätt utläsa hans intresse och<br />
respekt för Fredrik Ljungströms vackra<br />
båt. Enligt påskriften handlar det om en<br />
båt med måtten 11 x 2,10 m och den förde<br />
40 kvm enkelt segel eller 80 kvm dubbelt.<br />
Det är dock svårt att se vilken av Vingenbåtarna<br />
det handlar om här. Vingen 8 kom<br />
1944 men förde bara 30 kvm, så den kan<br />
det inte vara. Troligare är att det handlar<br />
om Vingen 6, som var 12,7 meter löa, 2,1<br />
bred och förde 36 kvm segel. Olle Ljungström<br />
har berättat att den seglades ned till<br />
Fiskebäckskil på sensommaren 1944.<br />
En av bildtexterna berättar om en segling<br />
i vindar på 12-15 meter per sekund och att<br />
båten visade sig gå så torrt att oljekläderna<br />
inte behövdes. En annan bildtext nämner de<br />
materialproblem som man hade under krigsåren.<br />
Det är omvittnat att Fredrik Ljungström<br />
hade stora problem att få fram det trä<br />
som krävdes till hans ostagade master. En<br />
tredje bild slutligen visar hur dubbelseglet<br />
slås ut när vinden kommer akterifrån.<br />
Det är lätt att föreställa sig vilken udda<br />
fågel Vingen måste ha tett sig för 64 år<br />
sedan. Stort tack till Örn Lindstrand för<br />
detta bidrag! ~ tOM rOeck Hansen<br />
seglaren och<br />
yachtkontruktören<br />
fredrik ljungström,<br />
till rors på sin egen<br />
vingen 12, 1951<br />
Foto Olle lJungströM<br />
3
4<br />
Luksusjaht på Ösel<br />
bygger svenska klassbåtar<br />
Hela däcket till en delta 40 har klargjorts för vacuuminjektion.<br />
På mässorna har man sedan några år kunnat se det relativt<br />
nya märket Delta som visat upp inte bara elegant<br />
design, utan också konsekvent använt bränsleekonomi<br />
som ett viktigt argument.<br />
aNär man börjar forska finner man att<br />
båtarna byggs på estniska Ösel. Och när<br />
man forskar lite till visar det sig att samma<br />
tillverkare också bygger Arconabåtarna.<br />
Tekniken som används är vacuuminjicering<br />
vilket visserligen tillämpas även av<br />
andra tillverkare, men som inte är vanligt<br />
när det gäller större motor- och segel-<br />
båtar. Hittills har man inte förknippat<br />
estnisk båttillverkning med avancerade<br />
konstruktioner, modern teknik och stort<br />
miljömedvetande. Vad är detta?<br />
Telefonsamtal till Torgny Jansson på<br />
Arcona Boats i Gustavsberg och Karl<br />
Wessel på Galärbryggan, som säljer Delta,<br />
ger namnet Luksusjaht och tipset att göra<br />
text tOM rOeck Hansen<br />
foto anna bergstrand
glasfibermattorna fästs på formen, ett arbete som kräver stor noggrannhet och utförs manuellt.<br />
plasttäckningen är på plats med lufttät förslutning. Här syns slanganslutningen. det är genom<br />
dessa slangar som den flytande polyestern sugs in.<br />
ett besök i fabriken som ligger i Roomassaare<br />
på Ösel, helt nära Kuressaare på<br />
sydsidan av ön.<br />
Färden går per båt till Tallin, därefter<br />
med bil till färjeläget Virtsu och med<br />
bilfärjan över till Ösel, eller Saaremaa<br />
som det heter på estniska. Sen återstår<br />
drygt sju mil ned till öns sydsida. Och där<br />
strax utanför Kuressaare ligger fabriken.<br />
Här träffar vi först Lennart Kallin som<br />
ansvarar för administration och ekonomi<br />
och som varit med sen starten 1996. Kort<br />
lennart alpstål tillsammans med andi tamm. lennart har byggt upp och driver företaget.<br />
andi kom till företaget när man började bygga i plast och är nu chef för plastavdelningen.<br />
Här har ena skrovhalvan täckts med plast.<br />
när slangarna kopplats sugs all luft ut och<br />
vacuum skapas.<br />
efteråt dyker Lennart Alpstål upp och tar<br />
hand om oss. Han är en övertygad entreprenör<br />
med brinnande båtintresse och<br />
har ägnat sig åt båtar hela livet. Fabriken<br />
har funnits i tolv år nu med ständigt<br />
pågående tillbyggnader. I dag har den<br />
kapacitet att bygga båtar i storlekar upp<br />
till dryga fyrtio fot men när nästa fas är<br />
klar kommer man att kunna tillverka även<br />
sextiofotare. En bit över hundra båtar per<br />
år tillverkas nu men kapaciteten ökar när<br />
den nya hallen står klar.<br />
Lennart och Lennart talar båda estniska<br />
och alla andra medarbetare är ester.<br />
Många av nyckelbesättningen har varit<br />
med från de första åren. När fabriken<br />
startade var det möjligt att rekrytera folk<br />
med båtbyggarbakgrund och duktiga<br />
träarbetare. Men klockan hade i stort sett<br />
stannat på 1945 eftersom ingen teknisk<br />
utveckling hade ägt rum under sovjettiden.<br />
Den första fabriken var en gammal<br />
panncentral som byggdes om till lokal för<br />
bottenstockarna bakas in i plastlagret samtidigt<br />
som insidan av skrovet vacuumfylls. detta<br />
ger bättre hållfasthet och är en stor fördel.<br />
5
6<br />
överbyggnaden monteras på en delta. två man är i färd med at göra inpassningen och se till att<br />
fogarna blir täta och så osynliga som möjligt.<br />
en arcona-båt börjar ta form. inredningen håller på att komma på plats.<br />
båtsnickeri. Till en början köptes färdiga<br />
skrov från Sverige och togs över med<br />
lastbil tillsammans med allt nödvändigt<br />
material. Sen färdigställde man båten och<br />
utnyttjade hantverksskickligheten till att<br />
göra högklassiga träarbeten.<br />
Under de första åren förekom olika samarbeten<br />
med svenska företag, bland annat<br />
Scanmar, men redan 1998 började man tillverka<br />
Arcona och det var då plastavdelningen<br />
tillkom. I dag görs samtliga av deras modeller<br />
här utom Arcona 460, som man ännu<br />
inte har utrymme för. Sedan samarbetet<br />
inleddes har man tillverkat nära 200 båtar.<br />
Delta var från början en finländsk båt,<br />
men märket köptes av Lennart Alpstål<br />
2003 och i köpet ingick också formar till<br />
den första modellen. Sen dess har arbetet<br />
inriktats på att lyfta Delta till design- och<br />
kvalitetsmässig toppnivå. I dag tillverkas<br />
fyra modeller, 25, 29, 32 och 40 fot. Men<br />
en större modell är förberedd och kommer<br />
snart att presenteras. Konstruktör är<br />
Lars Modin som har lyckats få fram vackra,<br />
snabba båtar som är mycket energisnåla.<br />
Kvaliteten är hög och detaljfinishen på<br />
ovanligt hög nivå. Samtidigt hyllas principen<br />
att inte belasta båtarna med onödiga<br />
detaljer, vilket känns välgörande.<br />
Delta-båtarna säljs på två ställen i Sverige,<br />
i Norge, Ryssland och på Grönland.<br />
Efterfrågan har varit hög och fabriken<br />
av arbetsstyrkan är cirka en tredjedel<br />
kvinnor. de utför många av de moment som<br />
kräver tålamod och noggrannhet.<br />
tillverkar bara efter inneliggande order.<br />
Som en extra fjäder i hatten har Luksusjaht<br />
fått uppdrag från Nautor att<br />
bygga deras aktuella 42 fotare. Med tanke<br />
på Swan-båtarnas kvalitetsrykte är detta<br />
ett fint erkännande.<br />
I skrovtillverkningen använder man<br />
sig av den miljövänliga tekniken att<br />
vacuuminjicera plastmaterialet. Armeringsmattorna<br />
av glasfiber sätts på plats<br />
och ovanpå det täcks hela ytan med ett<br />
lager av kraftig plastfolie, som man fäster<br />
lufttätt så att mellanrummet mellan<br />
skrovet och plasten kan tömmas på luft.<br />
Sen drar man fram och fäster fyllningsslangarna<br />
genom vilka luften ska sugas<br />
ut. Nästa steg är att pumpa ut all luft så<br />
att vacuum bildas. Innan fyllningen ska<br />
starta ansluts en polyestertank. När man<br />
öppnar förbindelsen mellan tanken och<br />
utrymmet under plastfolien sugs polyestern<br />
in tills trycket är utjämnat. Därvid<br />
genomdränks glasfibern med polyester.<br />
Även bottenstockarna plastas in ihop med<br />
det övriga skrovet. Fördelarna är flera.<br />
Tillverkningen sker utan utsläpp av ångor<br />
från lösningsmedlen, båtskroven kan göras<br />
starkare med mindre mängd material<br />
och skroven blir lättare vilket ger mindre<br />
bränsleförbrukning. Beroende på båttyp<br />
sparar man vikt från 200 till 400 kilo.<br />
Ekonomivinsten ligger dels i minskad<br />
arbetskostnad, men också i materialbesparingen.<br />
För båtägaren blir resultatet<br />
bättre driftsekonomi.
luftvärmepumpar försörjer den stora monteringshallen<br />
med värme. därmed minskas<br />
energibehovet radikalt. nästa steg som förbereds<br />
är installation av solpaneler och, om<br />
tillstånd ges, egna vindkraftsaggregat.<br />
Miljötänkandet genomsyrar hela företaget.<br />
Uppvärmningen av den nya stora tillverkningshallen<br />
sker helt med hjälp av luftvärmepumpar<br />
som reducerat elförbrukningen<br />
till ett minimum och som fungerar även om<br />
temperaturen går ned till minus 15 grader.<br />
I planerna ligger nu också att sätta upp<br />
ett antal egna vindkraftsverk för att bli<br />
helt oberoende av köpt elenergi. Fabriken<br />
arbetar dessutom med ett långt drivet<br />
återvinningssystem.<br />
Varför sökte du dig till Estland, Lennart?<br />
– Först var det för att få möjlighet att utföra<br />
riktigt fint träarbete till konkurrenskraftiga<br />
priser med hjälp av hantverksskickliga medarbetare.<br />
Dessutom i ett företagsklimat som<br />
gav plats för en entreprenör och där det lägre<br />
skattetrycket gjorde det lättare att bygga<br />
upp ett företag. Nu har den ekonomiska<br />
utvecklingen här i landet lett till att arbetskostnaderna<br />
inte längre är ett avgörande<br />
skäl, här har ju under de senaste åren till och<br />
med varit svårt att hitta folk till fabriken.<br />
– De besparingar vi kan göra genom att<br />
rationalisera produktionen vill jag i första<br />
hand använda till att satsa som extra<br />
mantimmar på båtarnas slutfinish. På våra<br />
båtar ska det inte finnas råa ytor och illa<br />
matchande inredningsträ.<br />
– Utjämningen i kostnadsläge betyder<br />
att det bara är genom kvalitet som vi kan<br />
konkurrera. Vi måste helt enkelt vara<br />
bättre. Och det har vi bra förutsättningar<br />
för med våra duktiga medarbetare och vår<br />
moderna fabrik.<br />
– Det goda samarbetet med kommunen<br />
har också varit en positiv faktor. Det<br />
var tack vare kommunen som vi kunde<br />
köpa det som blev den första fabrikslokalen.<br />
Och det är i samarbete med kommunen<br />
som vi fick i gång den båtbyggarskola<br />
som förser oss med yrkesutbildade ungdomar.<br />
Kuressaare stad är ju en kurort<br />
där många människor arbetar inom hotellnäringen.<br />
Men Luksusjaht är nog den<br />
träarbetena håller högsta klass. Man väljer omsorgsfullt träet till inredningen för att ådringen<br />
ska gå vidare till angränsande lucka. för att säkra hög detaljfinish på beslag, knapar och liknande<br />
slipas övergångar där annars gjutrester brukar bli kvar.<br />
ingen båt lämnar fabriken utan att ha testats i provbassängen. där utsätts båtarna också för<br />
24 timmars sprinklerbegjutning så att man kan försäkra sig om att inget vatten tränger in.<br />
största industriella arbetsgivaren på orten<br />
och det gör ju att man blir villig att lyssna<br />
till oss.<br />
Framtiden – hur ser du på den?<br />
– Vi ska fortsätta att utveckla tillverkningen<br />
här, både till större båttyper och större<br />
antal byggda båtar. Och så ska vi fortsätta<br />
vår miljösatsning. Jag vill att vi ska bygga<br />
vackra, snabba båtar som belastar miljön<br />
minimalt i såväl tillverkning som användning.<br />
Fakta om<br />
Luksusjaht AS<br />
grundades 1996 av lennart alpstål,<br />
som fortfarande äger företaget.<br />
fabriken ligger sedan 1998 intill<br />
kuressaare på den estniska ön ösel.<br />
Här tillverkas arcona segelbåtar,<br />
swan 42 och delta motorbåtar.<br />
i starten började man tillverka arcona<br />
355. den första delta 25 tillverkades<br />
2003.<br />
fabriken använder injektionsmetoden.<br />
tillverkningskapacitet: cirka 110<br />
båtar per år. utbyggnad pågår.<br />
antal anställda våren 2008:<br />
102, varav 32 kvinnor.<br />
fabriken tillverkar arcona-båtarna<br />
för arcona yachts, gustavsberg.<br />
delta-båtarna utvecklas och tillverkas<br />
för det egna företaget delta powerboats<br />
samt swan för nautor Oy.<br />
luksusjaht är den största industriella<br />
arbetsgivaren i kuressaare.<br />
7
8<br />
Atlantica tittar<br />
närmare på kompassen<br />
Så fungerar<br />
kompassen<br />
Många inbillar sig att gps och navigationsplotter har<br />
ersatt kompassen. Helt fel! Ingen erfaren navigatör vill<br />
vara utan pappersjökort, kompass, kurslinjal och passare.<br />
Gör det till en rutin att före passage av en fjärd gå in i<br />
kortet, ta ut kursen och sen använda kompasskursen vid<br />
överfarten. Det ger säkerhet och överblick.<br />
tack till bertil rydergren nexus Marine, Mikael andersson navimo nordic ab<br />
och sten ”knotan” tellander benns Mast & båttillbehör för värdefull hjälp.<br />
text tOM rOeck Hansen<br />
aKompassen är ett instrument för bestämning<br />
av riktningar på jorden och<br />
dess utslag styrs av den magnetism som<br />
jordens väldiga magmakropp avger. De<br />
magnetiska kraftlinjerna är inte statiska<br />
utan kan röra sig fram och tillbaka på<br />
grund av ojämna rörelser i jordens inre.<br />
Med vissa mellanrum förändras magnetfältet<br />
kraftigt och polerna flyttar sig. De<br />
magnetiska polerna rör sig dagligen under<br />
påverkan från solvindar och laddade<br />
partiklar som träffar jordens magnetfält.
Båda polerna rör sig och inom en tid av<br />
kanske femton tusen år pekar tillgänglig<br />
information på att nord- och sydpol kan<br />
komma att byta plats.<br />
De magnetiska nord- och sydpolerna<br />
sammanfaller inte med de geografiska utan<br />
ligger ganska långt därifrån. Den tänkta<br />
axeln mellan de båda magnetiska polerna<br />
avviker från jordens rotationsaxel med för<br />
närvarande drygt 11 grader.<br />
Ju närmare den magnetiska polen man<br />
kommer desto svagare blir kraften som<br />
styr kompassnålen och när man befinner<br />
sig rakt ovanför tenderar magnetnålen<br />
att ställa sig vertikalt. Beroende på var i<br />
världen kompassen ska användas måste<br />
den ställas in med kompensation så att<br />
kompassrosen inte ska luta. Man gör inställningen<br />
för tre olika zoner.<br />
Huvudtyper<br />
De två huvudtyperna är magnet-<br />
respektive gyrokompass och för fritidsbåten<br />
är det magnetkompassen som<br />
gäller. Gyrokompassen är oberoende<br />
av magnetiska fel, men måste i stället<br />
kompenseras för fel som beror av fart,<br />
kurs och latitud. Den används främst<br />
på större fartyg.<br />
En senare utveckling är de elektroniska<br />
kompasserna som dock även de arbetar<br />
med magnetism. En stor fördel med<br />
dem är att den elektriska signalen kan<br />
filtreras, dämpas och användas i förbindelse<br />
med andra navigatoriska system<br />
som till exempel en autopilot. På detta<br />
område sker nu en stark utveckling.<br />
Här kommer vi nu att ägna oss åt<br />
magnetkompasserna.<br />
Magnetkompassens funktionssätt<br />
Den enkla magnetkompassen består av en<br />
magnetnål som vilar på ett stift och kan<br />
svänga fritt i horisontalplanet. På ett ställe<br />
utan störande magnetfält från järnföremål<br />
eller elektriska ledningar ställer nålen in<br />
sig i samma riktning som jordmagnetiska<br />
fältets komposant. Det sammanfaller<br />
dock oftast inte med den geografiska<br />
nordriktningen. Det är denna avvikelse<br />
som kallas missvisning eller deklination.<br />
Och det är missvisningen som vi måste ta<br />
hänsyn till när vi översätter den rättvisande<br />
kurs, som vi enligt sjökortet ska styra,<br />
till kompasskurs. Missvisningen finns utsatt<br />
i sjökortet.<br />
Det finns också störningar som orsakas<br />
av magnetiska föremål som genom sin<br />
interferens med det jordmagnetiska fältet<br />
påverkar kompassen. Dessa störningar<br />
kallas med ett samlingsbegrepp för deviation.<br />
Placeringen av kompassen ombord<br />
ska vara sådan att den befinner sig så långt<br />
som möjligt från alla metallföremål, marinelektronik,<br />
riggvajrar, antenner och<br />
vindrutetorkare. Även för deviationen<br />
måste man korrigera, men den är ju individuell<br />
för varje båt. Det sker dels genom<br />
att kompassens kompensator ställs så att<br />
deviationen motverkas. Om deviationen<br />
är större än 7 grader brukar man i stället<br />
upprätta en deviationstabell som för var<br />
trettionde grad visar deviationens storlek.<br />
Genom att titta i tabellen kan man<br />
då korrigera den framräknade kompasskursen.<br />
Man kan själv klara av att kompensera<br />
kompassen men det finns också<br />
ringmagnet<br />
fjäderupphängning<br />
gummimembran<br />
kompensatorskruvar<br />
repbeständigt<br />
kompasshus<br />
individuellt balanserad<br />
kompassros<br />
stötbeståndig hållare<br />
möjlighet att vända sig till professionell<br />
kompassjusterare.<br />
En magnetnål som rör sig i inne en<br />
luftkompass blir mycket lättpåverkad och<br />
orolig och svår att avläsa på små fritidsbåtar.<br />
Därför fylls kompasshuset med<br />
vätska som ger magnetkompassen lugna,<br />
dämpade rörelser och förbättrar funktionen.<br />
De kompasser vi använder ombord<br />
har alla denna dämpning. Vätskan som<br />
används är en kemiskt ren fotogen, som<br />
också fungerar som förstoringslins och<br />
gör kompassrosen läsbar.<br />
En bra kompass måste fungera väl trots<br />
båtens ofta häftiga rörelser såväl i tvär-<br />
vätskefyllt kompasshus<br />
kompensator<br />
så här ser zonindelningen ut.<br />
som synes inga räta linjer.<br />
belysning<br />
Helt ställbar kåpa<br />
nO spin kompassros<br />
Härdad ståltapp<br />
safirlager<br />
gula styrlinjer<br />
kardanskt<br />
upphängningssystem<br />
som långskeppsled. Särskilt segelbåtar har<br />
ju tidvis kraftig krängning. I motorbåtarna<br />
har man dessutom också magnetfältet<br />
som uppstår via friktionen från motorn<br />
som påverkar. Kompassen ska alltså vara<br />
stabil, ha god läsbarhet, vara försedd med<br />
läslig skala, ha klara styrstreck och vara<br />
belyst.<br />
Kompassen är ett ganska enkelt hjälpmedel<br />
som egentligen inte gått igenom<br />
någon dramatisk utveckling. Att använda<br />
den är enkelt, ändå är den vetenskapliga<br />
grunden oerhört komplicerad, men den<br />
behöver vi inte bekymra oss om, det sköter<br />
tillverkarna.<br />
➤<br />
9
10<br />
Behöver man<br />
kompass i dessa<br />
digitala tider?<br />
aSvaret är ett klart ja! Lika väl som man<br />
alltid ska ha ett aktuellt sjökort ombord<br />
ska det finnas kompass. En magnetisk<br />
styrkompass har också fördelen att den<br />
fungerar utan att vara beroende av ett<br />
elsystem. Varje båt som inte bara används<br />
alldeles intill hemmabryggan ska ha kom-<br />
skottmonterad kompass till segelbåt<br />
silva 100 bH cirka 1 650 kronor<br />
skottmonterad kompass till segelbåt 9 meter och större.<br />
avläsning från två sidor. plastimo contest 101 cirka 1 775 kronor<br />
pass ombord. Tyvärr levereras många<br />
nybåtar utan, alltså gäller det för ägaren<br />
att själv skaffa sig en lämplig styrkompass.<br />
Och då uppstår frågan vilken typ man ska<br />
välja. Den välsorterade marinhandeln håller<br />
ett brett urval och där går det också<br />
att få hjälp att välja rätt.<br />
Skilda typer rekommenderas för segelbåtar<br />
och motorbåtar. När det gäller motorbåtar<br />
påverkas valet av båtens fart och<br />
storlek. Och då det gäller segelbåtar är<br />
frågan om båten används till kappsegling,<br />
långfärdssegling eller är en segeljolle? En<br />
annan fråga är var ombord kompassen ska<br />
placeras? Allt detta på verkar valet.<br />
pejl- och styrkompass till<br />
mindre båt silva 70 un<br />
cirka 640 kronor<br />
stor kompass till snabb båt 7-8 meter<br />
silva 70 b cirka 1 125 kronor<br />
stor kompass till snabb båt 9-10 meter<br />
silva 100 bc cirka 1 880 kronor
Vilken kompass ska jag välja?<br />
I segelbåten vill man ha en stadig kompassros oavsett<br />
båtens lutning. Dessutom vill man ha mycket god<br />
dämpning.<br />
Motorbåtens kompass ska ha stor stadighet och<br />
kompassrosen får inte påverkas av båtens hastighet<br />
eller vibrationerna från motorn.<br />
Stålbåten behöver en kompass med d- eller mjukjärnskompensator.<br />
Kompassen storlek bestäms av båtens storlek. En<br />
båt som är längre än 7,5 meter bör ha en kompass med<br />
minst 100 mm uppfattad diameter. En större båt bör<br />
naturligtvis ha ännu större synlig skala. Belysning kan<br />
antingen höra till kompassen eller anskaffas separat.<br />
Var ska den sitta?<br />
Börja med att se ut den plats där du vill att den<br />
ska sitta. Den ska vara lätt att se för rorsman och<br />
samtidigt skyddad så att inte kompassen skadas, till<br />
exempel när man arbetar med segel och skot. Rätt<br />
plats kan vara på ett skott, på instrumentpanelen,<br />
på ett podium, i taket, på masten eller annat ställe.<br />
Moderna kompasser är vanligen gjorda så att de kan<br />
monteras utan att man borrar onödiga hål. Hållare<br />
finns att få för de flesta placeringsalternativ.<br />
Bör kompassen ha kompensator?<br />
Störkällor finns i nästan alla båtar. Exempel på det är<br />
högtalare, radiomottagare, motor, vindrutetorkare,<br />
elektroniska instrument och andra metalldelar. Det<br />
gör att det är klokt att använda en kompass med inbyggd<br />
kompensator.<br />
Viktigt att veta är att avståndet till störkällan påverkar<br />
mer än störningens styrka. Placera kompassen<br />
minst 1,5 meter från radion då den innehåller kraftiga<br />
magneter, över huvudtaget skall järnföremål vara<br />
minst 0,5 meter till 1 meter från kompassen.Instrument<br />
exempelvis logg, ekolod, motorinstrument<br />
med mera har olika störningar och rekommenderat<br />
säkerhetsavstånd till kompassen hittar du i respektive<br />
bruksanvisning. Elkabeln till kompassbelysningen<br />
skall vara tvinnad så störs kompassen mindre av det<br />
elektromagnetiska fältet.<br />
Behöver jag ha kompass när jag<br />
ändå har GPS och plotter?<br />
Ja, absolut! Kompassen är fortfarande det viktigaste<br />
navigationsinstrumentet ombord. En navigator visar<br />
alltid den kurs båten styrde för en stund sen, kompassen<br />
ger den kurs som ska styras nu och visar genast när<br />
båten ligger ur kurs.<br />
När man ska passera över en stor fjärd syns kanske<br />
inte målet på andra sidan. Då är det en självklarhet<br />
att ta ut och styra en kompasskurs.<br />
Vid all navigering är det viktigt att tänka i kompasskurs<br />
och bäringar. När du planerar din färdväg är det<br />
klokt att tänka i kompasskurser. Träna på att bedöma<br />
kompassriktningar och håll alltid reda på var n ligger.<br />
När du sen färdas framåt kan du då alltid bedöma om<br />
kursen är rimlig. Att pejla är ett enkelt sätt att bestämma<br />
sin position. En separat handburen pejlkompass<br />
underlättar.<br />
Navigatorn är självklart ett värdefullt hjälpmedel,<br />
men ska finnas i samspel med kompassen.<br />
Checklista<br />
11
12<br />
Ny teknik skapar båtfärg för båtfolk med samvete<br />
Applicering<br />
neptune formula appliceras<br />
med pensel eller roller. den<br />
doftar betydligt mindre än<br />
andra färger. det gör färgen<br />
behaglig att arbeta med.<br />
transporter<br />
alla transporter sker<br />
med så stor hänsyn<br />
som möjligt till miljö och<br />
hållbar utveckling.<br />
tillverkning<br />
tillverkningen av färgen sker<br />
enligt en miljöcertifierad<br />
process som kontinuerligt<br />
utvecklas och förbättras.<br />
Sen länge vet vi att de traditionella bottenfärgerna gett<br />
stora skadeverkningar och att färgtillverkarna arbetar hårt<br />
för att utveckla nya skonsammare produkter.<br />
a Östersjön, som är ett relativt grunt<br />
innanhav, är oerhört känslig och för användning<br />
här tillåts nu ett begränsat antal<br />
produkter som vanligen använder zinkoxid<br />
som aktiv ingrediens. I Västerhavet, där<br />
påväxten brukar vara mera aggressiv, tillåts<br />
än så länge effektivare produkter. Det är<br />
klart att dagens generation av färger inte<br />
kan vara den slutliga lösningen, dels därför<br />
att det nu visar sig att även zink ansamlas<br />
på bottnarna med skadliga verkningar, dels<br />
också för att många båtägare är missnöjda<br />
med produkterna.<br />
Båtägarna har fått klä skott för de<br />
skadeverkningar som färgerna vållat,<br />
men det är orättvist. Har man använt en<br />
godkänd färg så har man gjort vad man<br />
kan. Att inte använda bottenfärg alls är<br />
naturligtvis ett alternativ, men risken för<br />
beväxning ökar mycket starkt. Därmed<br />
ökar friktionen och farten minskar, det<br />
Användning<br />
närmast skrovet skapar neptune<br />
formula en syrefrimiljö som inte är<br />
attraktiv för snäckor och havstulpaner.<br />
detta sker genom en biologisk process<br />
helt utan negativ miljöpåverkan.<br />
Borttagning<br />
när du tagit upp båten och spolar<br />
rent den gör det ingenting<br />
om färgrester skulle komma<br />
direkt på marken. neptune<br />
formula består av naturliga<br />
råvaror. det går utmärkt att<br />
kompostera eventuella rester.<br />
råvaror<br />
neptune formula är tillverkad av<br />
produkter från svensk skogs- och<br />
jordbruksnäring.<br />
går åt mera drivmedel och utsläppen<br />
ökar. Även detta negativa effekter som<br />
man vill undvika. Har man möjlighet att<br />
använda båttvätt eller ta upp båten för<br />
rengöring så kan man dock välja omålad<br />
botten. Tyvärr fungerar detta inte för<br />
majoriteten av båtägare.<br />
Vad båtfolket vill ha är en typ av färg<br />
som man kan lägga på med gott samvete<br />
och som skyddar båtens botten mot påväxning.<br />
Nu ser det faktiskt ut som om<br />
en helt ny teknik kan lösa problemet.<br />
Tidigare har man löst problemet<br />
genom att använda olika metalloxider,<br />
arsenik eller ddt som aktiv ingrediens,<br />
deras giftighet har hindrat växt- och<br />
djurorganismer från att sätta sig fast.<br />
Nya Neptune Formula är en giftfri färg<br />
som i stället ger upphov till en biologisk<br />
process. Den bygger på att mikroorganismer<br />
förbrukar syre vid nedbrytning<br />
av beståndsdelar i färgen och på så<br />
vis skapar ett syrefattigt skikt närmast<br />
skrovet. Där trivs inte musslor, snäckor,<br />
havstulpaner och liknande och därför<br />
uppstår mycket liten påväxt. Processen<br />
är giftfri och restprodukterna, som är<br />
organiska, tas upp av omgivningen utan<br />
att skada den.<br />
Utvecklingsarbetet har pågått några<br />
år och först i år har produkten kommit<br />
ut på marknaden, där hittills ett femtiotal<br />
svenska och en handfull finska<br />
återförsäljare tagit upp den. Ekomarine,<br />
företaget som står bakom produkten,<br />
ser sig som ett CleanTech-företag och<br />
kommer att söka applicera sin teknologi<br />
även på handelsfartyg, oljeplattformar<br />
och andra områden som behöver skydd<br />
mot beväxning. Man har börjat med att<br />
lansera en färg avsedd för användning i<br />
Östersjön och för farter upp till 12 knop,<br />
men räknar med att snart gå vidare med<br />
produkter för användning i Västerhavet<br />
och i högre fartregister. Ambitionen är<br />
att skynda långsamt, avvakta båtägarnas<br />
reaktioner och att hinna studera effekterna<br />
innan man går vidare.<br />
Neptune Formula har utvecklats i<br />
samarbete med Tjärö Marinbiologiska<br />
Laboratorium, Ytkemiska Institutet och<br />
färgfabriken Engwall & Claesson, som<br />
svarar för tillverkningen.<br />
Ett antal båtägare testade färgen förra<br />
säsongen och har konstaterat att den<br />
gör sitt jobb. Testbåtar är i farten även<br />
i sommar och noggrann uppföljning<br />
planeras. Än så länge finns färgen endast<br />
med svart kulör, men nya kulörer testas.<br />
När man lägger på Neptune Formula<br />
direkt på den befintliga bottenfärgen,<br />
riskerar man att den fortsätter att ge<br />
ifrån sig gifter. Man kan då isolera den<br />
tidigare färgen med en primer och måla<br />
ovanpå. Men inte heller det kan säkert<br />
hindra giftutsläpp. Säkrast är att ta bort<br />
den gamla färgen först. Då gäller det att<br />
vara noga med att samla färgresterna så<br />
att de kan lämnas för destruktion på en<br />
återvinningsstation.<br />
Det ska bli mycket intressant att följa<br />
Neptune Formulas vidare utveckling.<br />
Om den infriar förväntningarna har vi<br />
äntligen fått en färg som fungerar i alla<br />
led med största möjliga hänsyn till miljön.<br />
Om du är intresserad kan du läsa<br />
mera på www.neptune.formula.com<br />
Där finns också en förteckning över återförsäljarna.<br />
~ tOM rOeck Hansen
Smart livlina<br />
• lyf’safe appliceras enkelt, utan<br />
shacklar på däck, tack vare dess nya<br />
spännen. linans längd är lätt att<br />
justera och lyf’safe hålls »platt« på<br />
däck med hjälp av en elastisk bakre<br />
fästpunkt, vilket gör att man undviker<br />
exempelvis snubblingsolyckor och<br />
att den slår mot däck när det blåser.<br />
livlinan är reflekterande vilket underlättar<br />
vid segling nattetid. angiven<br />
brottsgräns: 3 ton.<br />
tre modeller – en för båtar upp till<br />
9,3 m respektive 12,2 och 15 m.<br />
finns i butik från och med april 2008.<br />
Hitta återförsäljare på www.poly.se<br />
ankarhållare för alla<br />
•båtsystems nya ankarhållare är specialtillverkad<br />
för att kunna monteras<br />
direkt på alla sorters akterspeglar.<br />
den har ett vinklingsbart fäste och ett<br />
justerbart stag som klarar alla vinklar.<br />
i utfällt läge hålls ankarhållaren uppe<br />
av staget som fästs i en liten hållare på<br />
akterspegeln.<br />
när ankaret dras upp, fälls även ankarhållaren<br />
upp i viloläge med stag och allt.<br />
ankarhållaren är 726 mm lång och<br />
klarar max 20 kg. Mer info finns på<br />
www.batsystem.se<br />
Mjukisschackel<br />
• liros har tagit fram ett »softschackel«<br />
som skall vara 15 gånger<br />
starkare än de i rostfritt stål i<br />
proportion till den den låga vikten.<br />
www.liros.com<br />
Gnisselfria fendrar<br />
• de här fendrarna skall inte förknippas<br />
med sittunderlag i skumplast<br />
utan de är konstruerade för att<br />
vara marknadens bästa båtfendrar.<br />
en fender skall vara initialmjuk men<br />
samtidigt tåla fler tons tryck om<br />
olyckan är framme. varken gnisslar<br />
eller färgar av sig. Hitta återförsäljare<br />
på www.inmare.se<br />
Sett & Synat<br />
Rena och torra<br />
förtöjningstampar<br />
•förtöjningsmagneter är en<br />
svensk innovation och består av<br />
en inplastad magnet som monteras<br />
på förtöjningstampar med avsikt att<br />
hålla dessa från vattnet när båten<br />
lämnar sin fasta hamnplats.<br />
fäster med god lyftkraft på y-<br />
bommar, järnringar, schacklar<br />
och annat magnetiskt järn som<br />
förekommer på förtöjningsplatser.<br />
www.kajutandesign.se<br />
Minska bränsleförbrukningen<br />
• känd teknik på ett nytt sätt och resultatet blir en komplett färddator för<br />
fritidsbåten. i mobiltelefonen presenterar sig bränsleförbrukningen som liter/<br />
nm. föraren kan optimera båtens fart och därigenom minimera bränsleförbrukningen.<br />
en tankmätare ingår i systemet, som också ger information om fart, kurs,<br />
trippmätare och räckvidd. även voltmätare som kontinuerligt mäter spänningen i<br />
båtens elsystem. läs mer på www. blueflow.se<br />
13
14<br />
I stillsamhetens<br />
rike<br />
I hundratrettio år har <strong>Kinda</strong> <strong>kanal</strong> bjudit de resande på en<br />
synnerligen vacker resa. Men aldrig så stillsam som idag.<br />
a Vatten. Idag något som delar, förr något<br />
som förenade. När dåtidens transportleder<br />
skulle byggas var det längs vattnet<br />
som de drogs fram. Att bygga vägar på<br />
land var inget alternativ. Bristen på fordon<br />
som skulle kunna utnyttja dem var uppenbar<br />
liksom bristen på material att bygga<br />
med. Romarna, som var ett klurigt folk<br />
med stora resurser, hade stenlagt sina highways.<br />
Möjligt i ett land med ett ständigt<br />
leende klimat. Men i Sverige – glöm det.<br />
Så det var med vattnet som underlag<br />
1800-talets transportleder byggdes. Med<br />
spadar och hackor grävdes <strong>kanal</strong>er av indelta<br />
soldater, fångar och annat folk som<br />
kronan hade kontroll över. Med blod<br />
och svett räknat i kubikmeter formades<br />
text anders værnéus<br />
foto bO bäckMan<br />
<strong>kanal</strong>bankarna jämna och slussportar<br />
och kamrar byggdes starka med block av<br />
svensk granit. Det var arbeten som vi idag<br />
i lyftkranarnas och schaktmaskinernas<br />
tidevarv inte kan förstå.<br />
Efter Göta <strong>kanal</strong>s invigning 1832 öppnades<br />
möjligheterna till att nå nya delar<br />
av Sverige. Att bygga <strong>kanal</strong>er och vattenleder<br />
från otillgängliga delar av Sveriges<br />
inland, som sedan kunde koppla på Göta<br />
<strong>kanal</strong> och föra vidare ut i världen.<br />
Att bygga <strong>kanal</strong>er var idéer som grundades<br />
redan på 1700-talet. De första<br />
planerna på en vattenled från Småland<br />
och norröver lades fram redan 1751 och<br />
var betydligt märkvärdigare än vad som<br />
så småningom blev verklighet. Grund-
tanken var att sammanbinda Roxen vid<br />
Linköping genom sjöarna som mer eller<br />
mindre låg som ett pärlband söderut<br />
ända ned till Kalmarsund. En omfattande<br />
inventering av möjligheter och omöjligheter<br />
gjordes, och med denna som grund<br />
bedömdes projektet bli alltför dyrt.<br />
Men idén var kläckt. Knappa hundra<br />
år senare dammades den av igen och<br />
förstärktes med planer på en omfattande<br />
sänkning av många av de aktuella sjöarna.<br />
Syftet var att skapa ny odlingsmark och<br />
med detta som bas fick plötsligt hela<br />
projektet en ekonomisk bas att stå på och<br />
hela grävningsarbetet kunde dras igång.<br />
1871 var det så dags för högtidlig bandklippning<br />
med pompa och ståt; <strong>Kinda</strong><br />
<strong>kanal</strong> var redo att trafikeras. Planerna från<br />
1700-talet hade dock reviderats ganska<br />
så betänkligt. Istället för att löpa linan ut<br />
ända ned till Kalmarsund hade <strong>kanal</strong>en<br />
stannat vid den lilla orten Horn åtta mil<br />
från Linköping. Att fortsätta längre söderut<br />
över höjder och åsar ansågs för dyrt<br />
för att vara försvarbart.<br />
Att åka på <strong>Kinda</strong> <strong>kanal</strong> idag är att ta<br />
en tur i lugnets rike. De fraktfartyg och<br />
timmersläp som nyttjade farleden under<br />
<strong>kanal</strong>ens första femtio år har sedan länge<br />
lagt till vid sin sista kaj. Idag trafikeras<br />
<strong>kanal</strong>en bara av Stockholms stads gamla<br />
ombyggda flodspruta som nu gör nytta<br />
som passagerarbåt under namnet Kind.<br />
Tempot på den forna »huvudleden« ned<br />
mot Småland är fascinerande stillsamt.<br />
Handdrivna slussar passeras, skötta av<br />
slussvaktare med gratis bostad som lön<br />
för mödan. Som besättningsman är jag<br />
mer än välkommen att hjälpa till att öppna<br />
de majestätiska ekportarna med gångspelet.<br />
Åtta slussplatser med tillsammans<br />
femton slusskamrar passeras innan jag kan<br />
lägga loss i Brokind och styra ut på sjön<br />
Järnlunden, 91,8 meter över havsnivån.<br />
Här ändrar <strong>kanal</strong>en karaktär. Från att i tre<br />
mil ha slingrat sig fram genom samhällen<br />
och bördiga åkermarker, öppnar den<br />
nu upp och bjuder istället på en inlandsskärgård<br />
av rang. Efter stationssamhället<br />
Rimforsa stävar jag in i Åsunden som<br />
sedan blir mitt sällskap i ytterligare fyra<br />
mil söderut till <strong>kanal</strong>ens slutdestinationer<br />
i Horn och Hycklinge på gränsen till<br />
Småland. En inomskärgårdsresa på nära<br />
hundra meters höjd har nått sitt slut.<br />
Missa inte:<br />
• Linköping – <strong>Kinda</strong> <strong>kanal</strong> rinner genom<br />
hjärtat av staden. Lägg till i gästhamnen<br />
och promenera endast fem minuter<br />
upp till stadskärnan.<br />
• Sturefors slott - Slottet har ägts av familjen<br />
Bielke i drygt 200 år och är ritat<br />
av Nicodemus Tessin d.y. och har en<br />
magnifik trädgård.<br />
• Hackefors sluss – länge norra Europas<br />
högsta enkelsluss med en lyfthöjd på<br />
hela 6,3 meter i en slusskammare.<br />
• Bjärka-Säby nya och gamla slott – det<br />
nya slottet uppfört i mitten på 1700-talet<br />
är öppet för visningar. Det gamla<br />
slottet ligger mycket vackert vid Stora<br />
Rängens strand och ägs sedan 200 år<br />
tillbaka av familjen Ekman.<br />
• Brokind Slott – Ligger mycket vackert<br />
strax bredvid sista slussen. Ägs sedan<br />
1750-talet av ätten Falkenberg.<br />
• Villa Björksund – <strong>kanal</strong>ens vackraste<br />
grosshandlarvilla ligger i Rimforsa.<br />
Lägg till vid nya Rimforsa hamn och<br />
ta en fika på verandan med Åsunden i<br />
fonden.<br />
• Har du ingen egen båt? Kanalbåten<br />
m/s Kind avgår flera gånger i veckan<br />
tur och retur på <strong>kanal</strong>en. En trevlig<br />
dagstripp med tåg- eller bussretur till<br />
utgångspunkten.<br />
Fakta <strong>Kinda</strong> <strong>kanal</strong><br />
total nivåskillnad<br />
52,8 m<br />
antal slussar<br />
15<br />
längd<br />
90 km/48,6 nautiska mil<br />
grävd <strong>kanal</strong><br />
6 km<br />
segelfri höjd<br />
3,09 m<br />
största båtstorlek<br />
24 x 4,5 m<br />
största djupgående<br />
1,5 m<br />
15
16<br />
Båtförares<br />
val av information vid högfartskörning<br />
Preliminära resultat från en studie av båtförares beteende<br />
utförd av Fredrik Forsman, Spectre Marin. Studien har<br />
utförts som ett examensarbete på Chalmers sjöbefälslinje.<br />
a Båtarna har på rätt kort tid förändrats<br />
till att bli större och snabbare. Frågan<br />
är om sjömanskap och båtkultur lyckats<br />
hålla jämna steg med båtarnas utveckling.<br />
Ett betydande antal rib-charterbolag har<br />
vuxit fram och erbjuder båtturer i höga<br />
farter för betalande passagerare.<br />
Utvecklingen väcker frågor ur säkerhetssynpunkt,<br />
enklast sammanfattade sålunda:<br />
Påverkar den ökade farten säkerheten?<br />
Som ett led i studien genomfördes 2007<br />
praktiska prov med högfartsbåt där man<br />
registrerade hur deltagarna tog till sig navigatorisk<br />
information.<br />
Gruppen bestod av 18 personer som<br />
delades upp i två undergrupper. Den<br />
ena bestående av personer med erfarenhet<br />
av och utbildning på högfartskörning.<br />
Den andra bestod av personer<br />
med grundläggande navigationskunska-<br />
text tOM rOeck Hansen<br />
foto spectre Marin<br />
per men utan högfartserfarenhet.<br />
Till sin hjälp hade man radar, elektroniskt<br />
sjökort, kompass och papperssjökort.<br />
Deltagarna fick till uppgift att<br />
föra båten (Zodiac 34) runt en bana av<br />
5,4 mils längd. Därvid skulle de hålla den<br />
angivna farten, som var 23 respektive 43<br />
knop. Vilken fart som skulle hållas skiftade<br />
slumpmässigt.<br />
Båtföraren var fri att använda de navigationshjälpmedel<br />
som hon eller han<br />
föredrog och ögonrörelserna registrerades<br />
med hjälp av en ögonrörelsekamera,<br />
vars data lagrades. Efter sina två rundor<br />
sattes båtföraren i land och genomgick en<br />
strukturerad intervju gällande sina åtgärder<br />
och beslut.
Sätten att framföra båten varierar beroende<br />
på bakgrund. Föga överraskande har de<br />
som saknar särskild träning utvecklat sina<br />
egna metoder baserade på sitt vardagliga<br />
båtåkande.<br />
Studien visar att den som inte var metodtränad,<br />
när farten ökade, valde att<br />
prioritera en informationskälla framför<br />
andra. Vid 23 knops fart använde man<br />
både navigationssystem och papperskörkort<br />
men när farten ökade till 43<br />
knop valde många att endast använda en<br />
informationskälla. Något oväntat valde<br />
man då inte navigationssystemet utan<br />
föredrog i många fall sjökortet. Vid efterföljande<br />
intervju förklarades det med<br />
att man inte kände sig bekväm med navigationssystemet.<br />
Att enbart lita till navigationssystemet<br />
som informationskälla gör framfarten<br />
sårbar och föraren löper också risk att<br />
»fastna i skärmen«, man tittar för mycket<br />
på bilden och för lite på verkligheten.<br />
Skulle undersökningen genomföras under<br />
mörker skulle sannolikt låsningen till<br />
skärmen att bli ännu större. Hur påverkar<br />
det i så fall säkerheten?<br />
Relativt få deltagare utnyttjade radarn.<br />
Delvis berodde nog detta på att sikten<br />
var mycket god vid provet. De metodtränade<br />
använde dock radarn i vissa lägen,<br />
som till exempel i svårt motljus och för att<br />
a I Göteborgs skärgård har vi<br />
valt ut några av de mest förargliga<br />
grunden som vi vet brukar<br />
få många påhälsningar och som<br />
Sjöfartsverket inte har någon utmärkning<br />
av eftersom de ligger<br />
utanför den utprickade farleden<br />
och framför allt är en risk för<br />
fritidsbåtarna. Dem märker vi ut<br />
varje år i början av maj. Nu ligger<br />
våra bojar där de ska!<br />
Det kan vara lätt hänt att<br />
komma lite fel och få grundkänning<br />
och då kan följden bli båt-<br />
och propellerskador som förstör<br />
mycket av säsongen. Och som<br />
leder till onödiga kostnader<br />
för både båtägare och försäkringsbolag.<br />
Det är alltså både i<br />
båtfolkets och vårt eget intresse<br />
som vi gör detta.<br />
urskilja svåra styrmärken. I den andra gruppen<br />
användes radarn så gott som inte alls.<br />
En annan sak som kom fram var att de<br />
metodtränade visade sig hålla betydligt<br />
bättre uppsikt horisonten runt. Den som<br />
kör mycket och fort lär sig att man inte är<br />
ensam högfartsbåt i skärgården. Därför<br />
tar man till vana att titta akterut innan<br />
man gör sin gir.<br />
Generellt förefaller det att vara så att<br />
de metodtränade använder flera informationskällor<br />
och sammanställer deras in-<br />
Nu är Atlanticas utmärkning<br />
på plats utanför Göteborg<br />
De sex grund<br />
som vi valt ut är:<br />
• Trefotarn utanför<br />
Kullaviks hamn<br />
• Lindstrandsböen vid Gamla<br />
Framares Kummel utanför<br />
Långedrag<br />
• Dyra Tia vid Rivö Huvud<br />
• Råbåden utanför<br />
Björlanda Kile<br />
• 0,8 metersgrundet syd om<br />
inloppet till Fiskebäcks hamn<br />
• Fjordebådarna i Askimsviken<br />
som ringas in av tre bojar.<br />
Utsättningen av bojarna sker av<br />
Bogser ab Sven.<br />
formation. På så vis kontrollerar man att<br />
man gjort en riktig bedömning.<br />
Exempelvis kan föraren ha lokaliserat<br />
sitt styrmärke optiskt och tagit kurs mot<br />
det. Då är det klokt att kontrollera att<br />
den kurs man styr är rimlig. Det kan man<br />
göra genom en titt i sjökortet och en<br />
blick på kompassen.<br />
En titt i radarn ger besked om dess bild<br />
överensstämmer med den bild man som<br />
förare skapat sig. I den kontrollen är plottern<br />
ju också oslagbar.<br />
Så långt den preliminära rapporten. För<br />
rapportens läsare framstår det klart att det<br />
krävs utbildning och träning för att man<br />
ska bli bra på högfartskörning. Det krävs<br />
vana vid alla de förekommande navigationshjälpmedlen<br />
och rutin på att ständigt<br />
låta dem komplettera varandra. Mot denna<br />
bakgrund är de aktuella förslagen om krav<br />
på praktisk högfartsutbildning positiva.<br />
Sannolikt krävs det också återkommande<br />
övning för att vidmakthålla den förmåga<br />
som man skaffat sig. Sen är det förstås också<br />
viktigt med ett fungerande mentorskap<br />
så att nya förare inte bara blir bra på att<br />
köra säkert utan också lär sig att visa hänsyn<br />
mot andra båtförare.<br />
Tack till Fredrik Forsman och Spectre<br />
Marin för att AtlanticaTidningen fick ta<br />
del av rapporten.<br />
17
18<br />
Säkrad jolle sparar pengar<br />
De senaste åren har det förekommit rätt många fall av<br />
jollar som förlorats i sjön. Att ha en jolle med sig är<br />
praktiskt och trevligt. Det gör det möjligt att ligga<br />
bekvämt för ankar och ta sig i land med jollen.<br />
a Men när man går med jollen på släp gäller<br />
det att försäkra sig om att den går stadigt<br />
och bra i sjön genom att anpassa tampen så<br />
att jollen lägger sig väl tillrätta på en lämplig<br />
häckvåg och att anpassa farten om man<br />
möter svall. Och så ska den vara täckt med<br />
kapell för att förhindra att den vattenfylls.<br />
I försäkringsvillkoren stipuleras att en<br />
jolle under gång i öppen sjö ska hanteras<br />
så att den är sjövärdig. Om inte betraktas<br />
en förlust som förorsakad genom<br />
bristande aktsamhet och det innebär att<br />
Sex varvsbränder på ett halvår!<br />
a Något sådant har vi aldrig upplevt<br />
förut. Under tiden januari-maj i år har<br />
det inträffat åtminstone sex bränder som<br />
drabbat vinteruppställda båtar. Det normala<br />
är en brand vartannat år. Det började<br />
direkt i januari då ett varv vid Skurusundet<br />
brann med mycket stor förstörelse<br />
som följd. Sedan har bränderna kommit<br />
slag i slag. Lidköping, Hisingen, Tjörn<br />
och Torö. Plus en brand på Smögen, som<br />
upptäcktes så snabbt att det bara blev<br />
rökskador på båtarna.<br />
Som jämförelse kan nämnas att det<br />
under hela förra året bara inträffade en<br />
brand på land som innebar kostsamma<br />
konsekvenser.<br />
Vi frågade Jonas Roberts, skadechef på<br />
Atlantica: Har du någon förklaring?<br />
– Nej, faktiskt inte. Vi har naturligtvis<br />
följt upp händelserna mycket noga, men<br />
ingen gemensam förklaring har stått att<br />
finna. I något eller några fall kan det ha<br />
handlat om anlagd brand, i något annat<br />
kan branden möjligen ha orsakats av<br />
reparationsarbeten på någon av båtarna.<br />
Men någon gemensam förklaring finns<br />
inte. Det verkar handla om en mycket<br />
olycklig slump.<br />
– Vi ser förstås mycket allvarligt på det<br />
som hänt och samlar på oss all information<br />
som går att få, för att analysera vad<br />
som kan göras för att förhindra bränder<br />
ersättningen minskas med 50%. Ett räkneexempel<br />
visar vad som kan hända. Vi utgår<br />
från att jollen är värderad till 15 000 kronor.<br />
Ersättningen blir då: 15 000 – 1 000 (självrisk)=<br />
14 000 – 7 000 (50%) = 7 000 kronor.<br />
Dyrt och onödigt.<br />
Har man plats är det klokt att ta upp jollen<br />
och förvara den säkrad på däck. Eftersom<br />
många jollar har utombordsmotorer<br />
kan det naturligtvis bli tungt att få upp den.<br />
Till motorbåten kan det vara bra att<br />
skaffa en motorlift som kan fästas i pulpiten.<br />
Sen kan motorn förvaras hängande<br />
på pulpiten, men då gäller att den ska låsas<br />
fast med minst klass 2 kätting och lås.<br />
Seglaren kan klara lyftet genom att<br />
koppla jollen på fockfallet och lägga fallet<br />
på skotwinchen. I båda fallen gäller att man<br />
alltid ska sätta en säkerhetstamp på motorn.<br />
En jolle med värde understigande 10<br />
000 kronor kan medförsäkras utan extra<br />
kostnad. Ett krav är dock att det anmäls<br />
till försäkringsbolaget att båten är försedd<br />
med en sådan jolle. Sker inte detta är jollen<br />
oförsäkrad. Ett tips kan vara att sätta<br />
någon form av ID-nummer på jollen, så<br />
blir den lättare att identifiera. Om jollen<br />
är värd mer än 10 000 kronor går den<br />
att tilläggsförsäkra.<br />
av det här slaget. Sen kommer vi att<br />
översätta det till förslag om förbättrat<br />
brandskydd och diskutera det med våra<br />
partners ute på varven.<br />
Under ett normalt år brukar skadetoppen<br />
delas mellan stölder och sjöskador.<br />
Efter första halvåret 2008 är nu brandskadorna<br />
den största enskilda skadeposten.<br />
Man kan bara hoppas att vi nu har fått<br />
minst tio års ranson av bränder.
Atlantica expanderar västerut<br />
I samband med båtmässan i Oslo smygstartade<br />
Atlantica sin norska etablering.<br />
a I Sverige bygger en stor del av Atlanticas<br />
framgång på ett mycket gott samarbete<br />
med varv, reparatörer och båthandlare.<br />
För att bygga upp affären i Norge<br />
på samma sätt måste vi först lära känna<br />
den norska marknaden och bygga upp ett<br />
lokalt kontaktnät. Valet blev då att börja<br />
med Yamaha märkesförsäkring eftersom<br />
Yamaha har gemensam distribution för<br />
den svenska och norska marknaden. Under<br />
våren har ett antal Yamahahandlare<br />
utbildats till att bli anknutna försäkringsförmedlare<br />
till Atlantica.<br />
Yamaha kommer att följas av Ryds<br />
märkesförsäkring, men det är alltså fortfarande<br />
en ytterst begränsad del av den<br />
norska båtförsäkringsmarknaden som vi<br />
täcker med detta.<br />
När vi lärt oss marknaden och byggt<br />
upp ett distributionsnät är målsättningen<br />
självklart att bli en komplett aktör inom<br />
båtförsäkring även i Norge.<br />
Ny filial<br />
i Jämtland<br />
Moderna Försäkringar har<br />
öppnat en filial i natursköna<br />
Ragunda i Jämtland. Närmaste<br />
större ort är Hammarstrand.<br />
Kontoret ligger i ett vackert<br />
gammalt k-märkt trähus. Atlantica<br />
har två medarbetare i<br />
Ragunda som hjälper oss under<br />
högsäsong. Anna-Karin Andersson<br />
född och uppvuxen i<br />
Hammarstrand har jobbat med<br />
försäkring i över tio år även<br />
om båtförsäkring är nytt. »Båttraditionen<br />
här är inte som för<br />
mina kollegor i söder, Indalsälven<br />
har många kraftverk så<br />
någon längre bit kan man inte<br />
åka innan det är dags att vända.<br />
Så för oss här uppe får det bli<br />
anna-karin kicki<br />
andersson färdig<br />
sol, bad och fiske i någon av<br />
våra vackra tjärnar«. Annars är<br />
Anna-Karins främsta intressen<br />
hunden Raga, blommor och<br />
att träna, hon instruerar i bodypump<br />
1-2 dagar i veckan.<br />
Christina »Kicki« Färdig<br />
bor inne i Hammarstrand i ett<br />
hus som ligger granne med<br />
Indalsälven. »Tyvärr så har vi<br />
inte så mycket båtliv här. Men<br />
vi har i alla fall en Lami som<br />
vi brukar vara ute med varma<br />
sommardagar, lite fiske blir det<br />
också«.<br />
Kicki tycker om att resa och<br />
att vara ute i skog och mark,<br />
hon har också tidigare erfarenhet<br />
av försäkringsbranschen.<br />
Två nya<br />
ansikten på<br />
Atlanticas<br />
kundtjänst<br />
Linda Eriksson och Rickard<br />
Holmberg har valt att lämna<br />
oss och nu har vi två nya<br />
kollegor. Lina Björk född,<br />
uppvuxen och boende i kommunen<br />
Haninge utanför<br />
Stockholm. Bakgrund inom<br />
telecom och it-branschen<br />
som tog henne till Irland och<br />
hamnstaden Cork. En del<br />
tid tillbringades dock i Kinsele,<br />
känd för segling och sin<br />
vackra hamn. »Det här känns<br />
spännande och roligt, jag ser<br />
Atlantica bjöd<br />
på två extra<br />
veckor sjötid<br />
a Efter en osedvanligt varm vinter och<br />
tidig vår var många försäkringstagare<br />
med bas-försäkring sugna på att komma<br />
i sjön före 1 april. Särskilt som påsken var<br />
ovanligt tidig i år.<br />
Många ringde oss och frågade om de<br />
kunde få gå i tidigare, det fanns ju ingen<br />
is i stora delar av Sverige och påsken såg<br />
ut att bli en perfekt sjösättningshelg.<br />
Vi beslöt då att just detta år förlänga<br />
sjötiden för bas-försäkringen med två<br />
veckor och tillåta sjösättning redan 15<br />
mars.<br />
Det beskedet fick de som ringde<br />
och dessutom anslog vi det på hemsidan<br />
www.atlantica.se som en liten<br />
påskpresent.<br />
Snopet blev det både för oss, och alla<br />
som hade förhoppningen om en extra<br />
lång säsong, när snön sedan gjorde<br />
påsken till den vita helg som Julen borde<br />
ha varit.<br />
lina björk petra Oliveira<br />
fram emot att lära mig mer<br />
om båtar«.<br />
Petra Oliveira har en vacker<br />
brytning som avslöjar hennes<br />
finska arv, hon har under en<br />
lång period arbetat som flygvärdinna<br />
men har nu valt att<br />
stanna på marken. På fritiden<br />
spelar hon tennis och går på<br />
gym (ibland). »Jag älskar den<br />
svenska sommaren, finsk bastu<br />
och gillar känslan av vatten<br />
mellan tårna. Drömmen är att<br />
en dag äga en egen båt«.<br />
19
avsändare: atlantica båtförsäkring/MOderna försäkringar<br />
bOx 2251, 403 14 götebOrg<br />
adressaten flyttad adressaten Okänd<br />
innehåll Kustens Pärlor<br />
Sören Colbing<br />
2 ledare<br />
nautiska förlaget<br />
beslut i höst om körkort på sjön<br />
3 ljungström nostalgi<br />
192 sidor, 320x375 cm<br />
cirkapris: 465 kronor<br />
4 svenska båtar från ösel<br />
sören colbing har skämt bort oss med vackra<br />
8 kör aldrig utan kompassen<br />
och insiktsfulla skärgårdsböcker framför<br />
allt från ostkusten. denna gång har han<br />
12 båtfärg för båtfolk med samvete vidgat synkretsen och ägnat två somrar till<br />
13 sett & synat<br />
14 kinda <strong>kanal</strong><br />
att färdas längs hela kusten från koster upp<br />
till Haparanda. under färden har han gjort<br />
strandhugg i utskärgårdar och besökt klas-<br />
16 Hur uppfattar vi hög fart<br />
17 atlanticas märken sjösatta<br />
siska kustorter som Marstrand, torekov,<br />
byxelkrok, arkösund, sandhamn, öregrund,<br />
ulvöarna och Haparanda sandskär. texten är<br />
18 Jollen efter båten<br />
en personlig blandning av historia, berättel-<br />
18 sex varvsbränder på ett halvår<br />
ser och egna iakttagelser. allt serverat på ett<br />
lättillgängligt sätt.<br />
19 atlantica etablerar sig i norge<br />
Men föga överraskande är det de 175 färg-<br />
19 nya ansikten på atlantica<br />
bilderna som griper tag i en. Jag har alltid<br />
tyckt mycket om sören colbing sätt att arbeta<br />
och i den här boken återfinns några alldeles<br />
underbara fotografier, både av mänskliga aktiviteter<br />
och naturen. det är svårt att plocka<br />
ut några särskilda favoriter men naturbil-<br />
Redaktion<br />
derna från koster, kullaberg i skymning, en<br />
havsörn sedd från Huvudskär, ett snötäckt<br />
Ansvarig utgivare och chefredaktör<br />
sandhamn, sommarnatt vid skärså fiskeläge<br />
cOnny landströM<br />
och en mästerlig bild från ulvöregattan vill<br />
Redaktör tOM rOeck Hansen<br />
jag gärna nämna.<br />
Produktion/Layout 24 punkter<br />
boken är en skön upplevelse och en vitamin-<br />
Omslagsfoto Jeppe WikströM/JOHnér<br />
injektion.<br />
Tryck carlsHaMn tryck & Media ab<br />
www.atlantica.se<br />
atlanticatidningen utges av<br />
atlantica båtförsäkring/<br />
Moderna försäkringar sak ab<br />
box 2251, 403 14 göteborg<br />
tel: 031-723 00 00 • fax: 031-723 94 15<br />
atlantica båtförsäkring/<br />
Moderna försäkringar sak ab<br />
box 7830, 103 98 stockholm<br />
tel: 08-56 200 600 • fax: 08-56 200 610<br />
e–post: tidningen@atlantica.se<br />
Material till tidningen kan skickas till ovan<br />
angivna adresser eller per fax 08–56 200 610.<br />
tidningen kan tyvärr inte ta ansvar för insänt,<br />
ej beställt material.<br />
citat är tillåtna om källan tydligt anges.<br />
www.atlanticatidningen.se - aktuell året om!<br />
Lästips<br />
Där havsvågen ligger på<br />
Berättelser och historia från<br />
ytterskärgården i Gryt<br />
Albert, Helge och Pelle Gräslund<br />
skärvårdsföreningen grönsö<br />
250 sidor<br />
pris: 250 kronor<br />
kan beställas av per gräslund, 08-26 84 33<br />
eller graslund.per@telia.com<br />
släkten gräslund stammar från gräsmarö i<br />
gryts skärgård och ursprunget förlorar sig<br />
långt bak i tiden. trots att de alla tre kommit<br />
att försörja sig i ”stadsyrken” har albert,<br />
Helge och pelle behållit en stark känsla för<br />
grytskärgården som sin hembygd. alla tre<br />
har gjort stora insatser för att bevara en<br />
levande skärgårdskultur och alla tre har varit<br />
flitiga skribenter vilkas alster ofta fått formen<br />
av artiklar i tidskrifter, men i pelle gräslunds<br />
fall också resulterat i flera böcker.<br />
Man behöver inte vara grytskank, som folket<br />
i gryts skärgård brukat kallas, för att fångas<br />
DÄR<br />
HAVSV ÅGEN LIGGER P Å<br />
Berättelser och historia från ytterskärgården i Gryt.<br />
Albert, Helge och Pelle Gräslund<br />
av de berättelser som nu publiceras. bakom<br />
urvalet ligger tanken att dagens skärgårdsliv<br />
har en historia, och en lokal, särpräglad kultur,<br />
som vuxit fram genom generationers liv<br />
och arbete. det är vad bokens berättelser talar<br />
om. Och det är på den traditionen som dagens<br />
skärgårdsvård måste bygga.<br />
i boken möter läsaren skärgårdsprofiler av de<br />
mest skiftande slag, skärbönder, fiskardrängar,<br />
handelsmän, säljägare och ålhandlare.<br />
Man inser att det har krävts styrka och praktisk<br />
duglighet för att klara sin försörjning i en<br />
skärgård där varken jordbruk, fiske eller sälfångst<br />
ensamt räckt. Och man fylls av respekt.<br />
gryts skärgård lever ännu och det finns gott<br />
hopp om en framtid. Här har man förstått att<br />
naturvård inte innebär att sätta sig med armarna<br />
i kors och låta naturen ta över. det var<br />
inte så förfädernas skärgård såg ut och det<br />
är inte den som skärgårdsvännerna vill leva<br />
i. det är inte heller en enda stor turistanläggning<br />
som är svaret.<br />
de ingående bidragen är ojämna, upprepningar<br />
förekommer, men helhetsintrycket är oerhört<br />
starkt. boken rekommenderas till varje<br />
skärgårdsintresserad oavset vilken skärgård<br />
hon eller han har närmast sitt hjärta. Men<br />
vänta inte för länge, upplagan är begränsad.<br />
Nautisk uppslagsbok<br />
Facktermer för båtfolk<br />
Bengt O. Hult<br />
nautiska förlaget<br />
290 sidor<br />
cirkapris: 310 kronor<br />
den första upplagan av denna skrift kom ut<br />
1997, sen dess har den uppdaterats två gånger<br />
och nu kommer alltså den tredje, utökade upplagan.<br />
det är bara att konstatera att boken fyller<br />
en funktion och att det vore önskvärt att flera<br />
använde den så att vi slapp en del begreppsmässiga<br />
tokigheter i text och tal. innehållsrik,<br />
nyttig och användbar. ~ tOM rOeck Hansen