Busk o Bryn_24aug11 - Metria

More documents

Recommendations

Info

Figur 6. SPOT-5, Vikbolandet 2009-05-31 till vänster och WorldView 2 multispektral från Vikbolandet 2010-05-15 till höger. Bilden motsvarar ca 700 m i bredd. Figur 7. WorldView 2 pankromatiskt, Vikbolandet 2010-05-15 till vänster och DMC ortofoto från Vikbolandet 2007-04-28 till höger. Bilden motsvarar ca 700 m i bredd. K a r t d a t a o ch g e o g r a f i s k a d a t a b a s e r Busk- och brynmiljöer 2011 Om ett bryn angränsar eller ligger inom tätbebyggt område eller ligger nära en betesmark har betydelse för ytans potentiella naturvärde. Möjlig indata är t.ex. Tuva, blockdatabas, terrängkartan och KNAS 4. I Figur 9 visas exempel på hur grundklassningen kan kombineras med andra indata. Följande kartdata och geografiska databaser användes i Metrias satellitdata-analys: • Ängs och Betesmarksinventeringen, Tuva (Jordbruksverket 2005) • Blockdatabasen (Jordbruksverket 2009) • Terrängkartan (www.lantmateriet.se) • KNAS 4 (Ny metod för kontinuerlig naturtypskartering - av Skyddade områden, KNAS, Metria Geoanalys 2009). • Skogsmask: Adaptiv avgränsning av skog för nationella och internationella definitioner benämns i texten som ”adaptiv skogsmask 2007” (Wennberg 2009). Detta data finns över studieområdet i Vikbolandet. Topografiska kartan skogsmask är inte optimal att använda eftersom den dels inte är aktuell och dels inte inkluderar vissa sökta objekt såsom glesare trädmarker, buskmarker 13
eller mindre trädklädda områden. Ett första steg är därför att med hjälp av bilddata försöka avgränsa all träd- och buskklädd mark. I Vikbolandet gjordes en uppdatering av topografiska kartans skogsmask med hjälp av SPOT data 2007 och svart-vita ortofoto (Wennberg 2009). Denna skogsmask uppdaterades med hjälp av SPOT bilden från 2009-05-31 till adaptiv skogsmask 2009. S P OT d a t a Denna del utgick från klassad SPOT bild från 2009-05-31 och 30 m buffertzon från adaptiv skogsmask 2009 från Vikbolandet. Klassningen av SPOT-bilden gjordes genom segmenterad klusteranalys i klasserna lövskog, blandskog, barrskog, öppet bart samt öppet gräs/gröda. Arbetsgång: • Inom eller angränsande till 30 m buffertzon valdes segment som klassats till lövskog eller blandskog. Detta skikt kombinerades med KNAS4 och vissa ytor togs bort (t.ex. om hygge/ungskog i KNAS4). • Kvarvarande ytor av lövskog eller blandskog samt angränsande segment klipptes ut i 30 m buffertzon. Sammanhängande ytor slogs ihop och < 0,2 ha ytor togs bort. • Klassningen kombinerades med andra indata källor för att ge en ytterliggare klassbeskrivning av ytorna. Indata som användes var Blockdatabas, KNAS 4 och Tuva. I KNAS 4 finns bl.a. en uppdelning av trädslagen triviallöv och ädellöv som användes. Informationen i dessa indata lades till som en ytterliggare klassbeskrivning av ytan. Analysen gav följande delresultat: a) Sammanhängande potentiella lövrika brynytor > 0,2 ha Busk- och brynmiljöer 2011 b) Klassning på segmentnivå inom de potentiella brynytorna. Både grundklassning och med tilläggsinformation från andra indata gjordes. I Figur 8 visas klassning från SPOT data (2009-05-31) under skogsmask för en del av Vikbolandet. I Figur 9 ges exempel på klassning för bara potentiellt lövrika bryn. En del av de potentiellt lövrika brynen är biologiskt ointressanta, t.ex. lövsly i hyggeskanter, löv i villaträdgårdar mm. och har därför inte markerats speciellt i SPOT analysen men däremot i analyser från andra bilddata. Potentiellt lövrika bryn med lägst värde är t.ex. sådana som inte innehåller så mycket löv, ligger i norrläge, raka bryn m.m. Kompletterande analyser krävs för att få fram ett potentiellt naturvärde i områdena. I Figur 9 visas ett bildexempel där klassningen har kombinerats med annan indata (KNAS, Tuva och blockdatabas). I analysen identifierades förutom lövrika brynmiljöer även lövrika åkerholmar. I projektet analyserades även potentiella åkerholmar utgående från klassning av SPOT data under mindre skogsområden i skogsmask 2007. Resultatet visas nedan i figur 10 (a-d) tillsammans med potentiella åkerholmar från analys av blockdatabas och potentiella lövrika brynmiljöer från analys av SPOT data under skogsmask 2009. Potentiella åkerholmar från blockdatabasen togs fram genom att välja ut ”hål” (< 0,5 h) som omges av åkermark. I DMC ortofoto ser man relativt bra om en karterad yta verkligen är en potentiell åkerholme eller inte. Att kontrollera mot bilddata är ett effektivt sätt att säkra upp analysen och minska fälttid. 14
Page 1 and 2: Identifiering och bedömning av vä
Page 3 and 4: Förord Busk- och brynmiljöer 2011
Page 5 and 6: Inledning Bakgrund och syfte Biolog
Page 7 and 8: Projektet kan summeras i följande
Page 9 and 10: samt Calluna AB). Arbetet med att i
Page 11 and 12: Busk- och brynmiljöer 2011 kartstu
Page 13: och strukturell information från b
Page 17 and 18: a) b) c) d) 16 Busk- och brynmiljö
Page 19 and 20: Busk- och brynmiljöer 2011 Figur 1
Page 21 and 22: Wo r l d Vi e w 2 d a t a WorldView
Page 23 and 24: c) I figur 17 visas klassningen und
Page 25 and 26: Fältinventering av naturvärden De
Page 27 and 28: Inventeringsområde Områden från
Page 29 and 30: Kompletterande naturvärdesbedömni
Page 31 and 32: Tabell 5. Tabellen visar antalet po
Page 33 and 34: Busk- och brynmiljöer 2011 0 0,5 k
Page 35 and 36: Busk- och brynmiljöer 2011 Område
Page 37 and 38: Busk- och brynmiljöer 2011 Område
Page 39 and 40: Jämförelsen mellan faktiskt natur
Page 41 and 42: Referenser Busk- och brynmiljöer 2

Busk o Bryn_24aug11 - Metria

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?