Busk o Bryn_24aug11 - Metria

More documents

Recommendations

Info

landskapsnivå med hjälp av satellitdata-analys, vilket resultaten också delvis visade. Eftersom så var fallet skulle resultaten av projektet även kunna 3. utvärdera om det är möjligt att ta fram en lämplig arbetsmodell för att identifiera, analysera och bearbeta biologisk infrastruktur på landskapsnivå med hjälp av satellitdata-analys i liknande projekt. En viktig slutsats i projektet är just att satellitdata-analys tycks fungera väl som metod för att peka ut potentiell förekomst av lövrika busk- och brynmiljöer samt åkerholmar i landskapet med flera viktiga tillägg såsom (söderläge, flikighet m.m.). En viktig iakttagelse är också att satellitdata-analys tycks kunna identifiera områden med en delvis annan spatial fördelning i landskapet jämfört med IRF-analys och att metoden hittar fler mindre (och andra) områden än de områden som identifieras via IRF-analys. Detta preliminära resultat behöver utredas vidare men om påståendet gäller så indikerar det att satellitdata-analys tycks ha ett visst metodmässigt värde då den kompletterar och förstärker resultatet av IRF. Med satellitdata-analys som underlag i kombination en IRF-analys och avslutningsvis Callunas GIS-analys av naturvärden kan en grov uppdelning av värdefulla busk- och brynmiljöer göras redan framför datorn av de potentiellt mest värdefulla områdena på landskapsnivå. En sådan grov-klassificering på planeringsstadiet, innan man påbörjar fältinventeringen, optimerar urvalet av områden att fältbesöka, ökar effektivitet/ precision i mätningen samt minskar kostnaderna i fält. Det är av stor vikt att gå vidare med kvalitetstestning och intrimmning av själva satellitdata-analysmetoden för busk- och brynmiljöer liksom för flera andra biologiskt viktiga habitat/miljötyper för att få fram en användbar metodik. Även om den huvudsakliga slutsatsen är att metoden tycks fungera i det här projektet så behöver ytterligare analyser och tester av resultaten genomföras för att erhålla en färdig paketlösning. Figur 30. Busk- och brynmiljö, Vikbolandet. Foto: Robert Björklind 24 maj 2011. 39 Busk- och brynmiljöer 2011
Referenser Busk- och brynmiljöer 2011 Appelqvist T., Bengtson O. & Grimdal R. 2001. Insekter och mosaiklandskap. Entomologisk tidskrift 2001, (3) sid 81-152. Axelsson Linkowski W. & Svensson R. 2009. Träd och buskar i jordbrukslandskapet Värden och hot – en litteraturgenomgång CBM:s skriftserie nr 24. Centrum för biologisk mångfald. Barr C. J., Britt C. P., Sparks, T. H. & Churchward, J. M. (Eds). 2005. Hedgerow Management and Wildlife. A review of research on the effects of hedgerow management and adjacent land on biodiversity. Department for Environment, Food and Rural Affairs, London. Baudry J. & Bunce R. G. H. 2001. An overview of the landscape ecology of hedgerows. Från publikationen: Barr C. & Petit S. (eds) 2001. Hedgerows of the world: their ecological functions in different landscapes. Proceedings of the 10th Annual Conference of the International Association for Landscape Ecology, held at Birmingham University, 5th-8th September 2001. Bijlsma R. G. 2008. Responses of breeding birds to grazing by large herbivores in the border zone of the Oostvaardersplassen nature reserve, Flevoland, the Netherlands. Bulman C. 2007. Woodlands – a vital habitat for butterflies and moths. Q Journal of Forestry. Vol 101, no. 1, pages 29-38. Davies Z. G. & Pullin A. S. 2006. Do hedgerow corridors increase the population viability of woodland species? Systematic Review No. 8. Part A. Collaboration for Environmental Evidence. Center for evidence-based conservation. DEFRA - Departement for Environment, Food and Rural Affairs. 2007. Hedgerow Survey Handbook. A standard procedure for local surveys in the UK. DEFRA, London. Dover J. & Sparks T. 2000. A review of the ecology of butterflies in British hedgerows. Journal of Environmental management. Vol. 60, No 1, pp. 51-63(13). Forman R. T. T. & Baudry J. 1984. Hedgerows and Hedgerow Networks in Landscape Ecology. Environmental management, Vol 8, No 6, pp 495-510. Fuller R. J. & B. D. Moreton. 1987. Breeding bird populations of Kentish sweet chestnut (Castanea sativa) coppice in relation to age and structure of the coppice. J. Appl. Ecol. 24:13–27: FWAG - Farming & Wildlife Advisory Group. 2005: TIS3 - Technical information hedgerow management. Hagström M. 2008. Metodutveckling för biotopinventering av bryn och buskmarker - Förstudie 2008. Fennicus Natur. 2008. Hagström M., Siljeholm E. & Andersén T. 2010. Manual för inventering och bedömning av värdefulla busk- och brynmiljöer. Norrköpings kommun. 2010. Hinsley S. A., & Bellamy P. E. 2000. The influence of hedge structure, management and landscape context on the value of hedgerows to birds: A review. Journal of Environmental Management 60 (1), pp 33-49. 40
Page 1 and 2: Identifiering och bedömning av vä
Page 3 and 4: Förord Busk- och brynmiljöer 2011
Page 5 and 6: Inledning Bakgrund och syfte Biolog
Page 7 and 8: Projektet kan summeras i följande
Page 9 and 10: samt Calluna AB). Arbetet med att i
Page 11 and 12: Busk- och brynmiljöer 2011 kartstu
Page 13 and 14: och strukturell information från b
Page 15 and 16: eller mindre trädklädda områden.
Page 17 and 18: a) b) c) d) 16 Busk- och brynmiljö
Page 19 and 20: Busk- och brynmiljöer 2011 Figur 1
Page 21 and 22: Wo r l d Vi e w 2 d a t a WorldView
Page 23 and 24: c) I figur 17 visas klassningen und
Page 25 and 26: Fältinventering av naturvärden De
Page 27 and 28: Inventeringsområde Områden från
Page 29 and 30: Kompletterande naturvärdesbedömni
Page 31 and 32: Tabell 5. Tabellen visar antalet po
Page 33 and 34: Busk- och brynmiljöer 2011 0 0,5 k
Page 35 and 36: Busk- och brynmiljöer 2011 Område
Page 37 and 38: Busk- och brynmiljöer 2011 Område
Page 39: Jämförelsen mellan faktiskt natur

Busk o Bryn_24aug11 - Metria

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?