VIStidningen 2/2009
VIStidningen 2/2009
VIStidningen 2/2009
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>VIStidningen</strong><br />
Utgiven av Vuxendöva i Sverige<br />
I DETTA NUMMER:<br />
Cirkelledarutbildning på Hagaberg<br />
Öppet hus hos VIS Norrbotten<br />
Dömd till dövhet - om handikapp som straff<br />
...och mycket mer<br />
2/<strong>2009</strong><br />
www.visriks.nu<br />
OMSLAGSBILDEN:<br />
VIS riksårsmöte <strong>2009</strong> hölls i Kalmar i början av mars. Förutom obligatorisk<br />
Lena Holmgren som berättade om handeln i Kalmar p<br />
1600- och 1700-talet.<br />
Läs mer på sidan 14<br />
årsmötesförhandlingar underhölls deltagarna bland andra av Ev
2<br />
VIS<br />
Tidningen för vuxendöva<br />
utkommer fyra gånger per år<br />
och ingår i medlemsavgiften<br />
för fullbetalande medlemmar i<br />
riksförbundet VIS, Vuxendöva i<br />
Sverige.<br />
Redaktör<br />
Lisa Wadin<br />
Jäder Pettersburg<br />
63505 Eskilstuna<br />
tel: 016-912 01<br />
mobil: 0739-89 33 72<br />
vistidningen@live.se<br />
Ansvarig utgivare<br />
Maggan Eriksson<br />
Övriga medarbetare 2/<strong>2009</strong><br />
Roland Bengtsson<br />
Astrid Nordén<br />
Göran Jonsson<br />
Sven Ankar<br />
Daniel Lindström<br />
Gith Holmgren<br />
Gudrun Jonsson-Delin<br />
Lis Persson<br />
Göran Möller<br />
Ingegerd Fahller<br />
Bert Fahller<br />
Sven Lindholm<br />
Bo Andersson<br />
Krister Weidenmark<br />
Elsie Johansson<br />
Carl Spalde<br />
Agneta Forsberg<br />
Lena Munck<br />
Mikael Gustavsson<br />
Monica Wolf<br />
Tryck<br />
Vidamus Grafiska, Umeå<br />
Material till VIS 3/<strong>2009</strong> ska ha<br />
inkommit senast den 10 augusti<br />
<strong>2009</strong>. Redaktionen förbehåller sig<br />
rätten att redigera i inkommet<br />
material.<br />
För prenumeration och<br />
annonsering kontakta kanslist<br />
Susanne Roslund<br />
VIS<br />
Fack FH29<br />
80130 Gävle<br />
e-post: kansli@visriks.nu<br />
tel/fax: 026-65 00 06<br />
texttel: 026-61 13 03<br />
INNEHÅLL<br />
”Även om många nu blivit hjälpta och det blivit lättare<br />
att höra efter CI-operationen så ska VIS fortsätta att<br />
arbeta för att vår TSS-kommunikation<br />
utvecklas ytterligare”<br />
: Ledaren<br />
3 Ledaren - VIS, CI och framtiden<br />
4 VIS Västernorrland -<br />
Årsmöte om fler medlemmar<br />
5 VIS Gävleborg - Lusthuset<br />
6 VIS Norrbotten -<br />
Årsmöte med TSS-dagar<br />
7 VIS Norrbotten - Öppet hus<br />
8 VIS Jämtland - Årsmöte<br />
VIS Dalarna - besökte strutsfarm<br />
9 Sammandrag styrelsemöte april<br />
10 Min CI-operation<br />
12 Dömd till dövhet -<br />
om handikapp som straff<br />
14 VIS Riksårsmöte <strong>2009</strong><br />
17 Presentation riksstyrelsen <strong>2009</strong><br />
18 Cirkelledarutbildning<br />
20 Kryssa med VIS 2/<strong>2009</strong><br />
21 Insändare - Varför flytta kansliet?<br />
24 Rescension - Per Aron Borg<br />
25 Rescension - Lång dags färd mot natt<br />
27 Krönika: Near deaf experience -<br />
Ingen plats för Nisse Bodström<br />
28 Vad tycker du är viktigast inom VIS<br />
just nu?<br />
VIS 2/<strong>2009</strong>
LEDarEN:<br />
VIS, CI och framtiden<br />
De som får erbjudande att bli<br />
CI-opererade får genomgå ett<br />
antal tester och kommer att<br />
träffa ett stort antal människor. I CIteamet<br />
finns läkaren som skall operera,<br />
audionom, hörseltekniker och<br />
kurator men man skall inte glömma<br />
bort att även skrivtolkar följer med<br />
under hela tiden från förberedelserna<br />
inför operationen till dess utvärdering<br />
av operationen görs. Att ha skrivtolk<br />
är ett gott stöd för den vuxendöve<br />
eller gravt hörselskadade patienten<br />
både inför operationen då man får<br />
fullständig information om vad läkaren<br />
tänker göra och när teknikerna<br />
gör utprovningen av processorn.<br />
När operationen sedan är gjord och<br />
man fått sin processor inkopplad har<br />
man fått nya möjligheter<br />
att höra. Det är<br />
många nya ljud som<br />
man hör. Det är som<br />
att man fått ett nytt liv.<br />
Men det tar tid att lära sig lyssna, man<br />
måste träna sig att känna igen de nya<br />
ljuden som kommer. Det blir mycket<br />
nytt att tränga in i, men många har<br />
lyckats bra och är nöjda med sitt CI.<br />
Vad kan då VIS göra för de nyopererade<br />
med CI? Det första man kan be-<br />
redaktörens ruta<br />
gära är att samtliga som genomgått<br />
operationen får ett träningsprogram<br />
redan på sjukhuset för<br />
att lyssna på olika ord<br />
och se hur resultatet<br />
blir. Sedan ska man även<br />
kunna få en årlig uppföljning<br />
av teknikerna<br />
att processorn fungerar<br />
som den ska.<br />
VIS bör och kan arbeta med dessa frågor<br />
genom att påverka landstingen.<br />
Det kan man göra i de län där VIS<br />
ingår i HSO och genom att ha representanter<br />
i landstingens olika brukarråd<br />
(länshandikappråden). Det är där<br />
man kan diskutera frågor som berör<br />
de som blivit CI-opererade och är VIS<br />
med tror jag att vi har mycket att till-<br />
föra.<br />
En annan viktig detalj<br />
är att fortsätta arbeta<br />
för att T-slingor finns<br />
och fungerar i alla offentliga<br />
lokaler.<br />
Även om många nu blivit hjälpta<br />
och det blivit lättare att höra efter CIoperationen<br />
så ska VIS fortsätta att<br />
arbeta för att vår TSS-kommunikation<br />
utvecklas ytterligare. Det är inte i alla<br />
situationer man kan ha sin processor<br />
”... det tar tid att<br />
lära sig lyssna...”<br />
Det börjar bli läggdags men som vanligt sitter jag<br />
här tills ögonlocken ramlar ihop av sig själva. Det<br />
som lockar mig härifrån är en bra bok jag läser<br />
just nu. En liten stund då jag får smita in i en annan värld<br />
och slippa tänka på tvätt, disk, fästingar och alla andra<br />
”måsten”. Ikväll lockar det lite extra. Regnet smattrar<br />
mot taket på uteplatsen. Utanför mitt hus står två gamla<br />
ståtliga ekar som ikväll yvigt sveper sina kronor förbi kösfönstrena.<br />
Regnet ökar liksom på suget. Precis som solen<br />
på sommaren. En ledig dag i hängmattan med en bok<br />
eller en tidning slår både god mat och att topsa öronen<br />
(som annars är väldigt högt satta på min tio-i-topp-lista<br />
över härliga saker).<br />
Jag hoppas att en stund med detta nummer av <strong>VIStidningen</strong><br />
ska ge någon av er en liten paus från vardagen. En<br />
ny tanke, en påminnelse om något eller kanske bara en<br />
stunds avkoppling.<br />
Annars har det varit strålande väder här i Sörmland den<br />
här våren. Jag blir så fascinerad av hur vädret engagerar<br />
och påverkar oss. Så fort solens strålar tittar fram fylls<br />
inkopplad, till exempel vid bad eller<br />
andra fritidsaktiviteter där processorn<br />
inte kan användas. Då<br />
är det viktigt att även<br />
CI-opererade kan återgå<br />
till sitt tidigare kommunikationssätt<br />
med TSS.<br />
Det är viktigt att VIS<br />
även i framtiden tar väl<br />
hand om alla sina medlemmar, även<br />
de som är CI-opererade. Gör vi det tror<br />
jag VIS har en viktig funktion att fylla<br />
med både gamla och nya arbetsuppgifter,<br />
som för förbundet vidare in i<br />
framtiden.<br />
Text: Roland Bengtsson<br />
”... VIS har en<br />
viktig funktion<br />
att fylla...”<br />
Läs mera!<br />
I senaste skriften från VIS-akademin<br />
Vuxendöva i tiden – berättelser om<br />
CI, finns personliga berättelser om hur<br />
det är att få CI-implantat. Boken kostar<br />
150 kronor och beställs enklast direkt<br />
från VIS kansli:<br />
VIS, Vuxendöva i Sverige,<br />
Fack FH 29, 801 30 Gävle<br />
Tel: 026-65 00 06 Texttel: 026-61 13 03<br />
Fax: 026-65 00 06<br />
e-post: kansli@visriks.nu<br />
jag av energi. Allt jag vill, ska hinna med och borde bara<br />
bubblar upp i mig. Jag känner mig helt enkelt lite mer<br />
oövervinnelig under sommarhalvåret.<br />
Precis som att det i mitt liv bubblar av projekt och planer<br />
så är sommaren med VIS även den fullspäckad. Utvecklingskonferensen,<br />
TSS-veckan och Nordiska sommarveckan<br />
för att nämna några aktiviteter.<br />
Jag slår vad om att det även ute i länen kommer att vara<br />
full aktivitet i buskar och snår. Mycket att se fram emot<br />
att läsa om i nästa nummer av <strong>VIStidningen</strong> alltså.<br />
Kanske min teori faller lite när jag ser tillbaka på det här<br />
numrets uppkomst. För inom det här förbundet verkar<br />
medlemmarna inte särskilt styrda av årstid, väder eller<br />
vind. Det har varit en händelerik vår som ni till viss del<br />
kan läsa om här.<br />
Lisa Wadin<br />
Glad sommar!<br />
vistidningen@live.se<br />
tel: 016-912 01<br />
mobiltel: 0739-89 33 72<br />
VIS 2/<strong>2009</strong> 3
4<br />
VIS VÄSTErNOrrLaND<br />
Årsmöte - om fler medlemmar<br />
Styrelsen <strong>2009</strong> Från vänster: Marianne Sundström, Anna-Lisa Eriksson, Henry Höglund, Folke Nordung<br />
och Monica Wolf.<br />
VIS Västernorrland har hållit årsmöte på hotell Höga<br />
Kusten.<br />
Vi diskuterade bland annat det sviktande medlemsantalet.och<br />
den pågående värvningskampanjen. Folke<br />
Nordung har deltagit i en utbildning som han redogjorde<br />
för. Ett arbetsförslag presenterades som bland annat pekar<br />
på att vi ska söka nya medlemmar i pensionärsföreningar,<br />
hos kyrkan och i föreningar för funktionshindrade. Även<br />
på skolor och via internet kan vi hitta nya presumtiva medlemmar.<br />
Folke påpekade att en stark förening får bättre<br />
ekonomi och större påtryckningsmöjligheter på samhällets<br />
olika funktioner.<br />
Ordförande Henry Höglund föreslog att varje medlem<br />
under kommande arbetsår ska värva minst två nya medlemmar<br />
var. Förbundsstyrelsens målsättning är ju att fram<br />
till år 2010 ha ökat medlemsantalet från nuvarande 700 till<br />
1500.<br />
Monica Wolf påminde om Nordiska sommarveckan som i<br />
år hålls i Härnösand 28 juni till 3 juli.<br />
Henry Höglund omvaldes till ordförande, Marianne Sundström<br />
och Folke Nordung till ledamöter med Anna-Lisa<br />
Eriksson som ersättare. Monica Wolf har mandat för ytterligare<br />
ett år. Sune Godin utsågs till revisor med Marianne<br />
Sundell som ersättare. Valberedningen består av Arne<br />
Sundström och Britt Nordung.<br />
Text: Astrid Nordén<br />
Foto: Göran Jonsson<br />
Psst!<br />
Är du upprörd över något?<br />
Ska ni ut och resa i sommar?<br />
Skicka gärna in material till <strong>VIStidningen</strong>. Fatta dig<br />
gärna kort så har du större möjlighet att få med din<br />
text i befintligt skick. Redaktionen förbehåller sig<br />
rätten att korta ner och redigera inkommet<br />
material.<br />
vistidningen@live.se<br />
VIS 2/<strong>2009</strong>
VIS gÄVLEbOrg<br />
bland ormar, hembakt och vita rum<br />
Bland ormar Thomas van Stokkom och<br />
Elsie Johansson var två av de VISare som i april<br />
besökte Lusthuset i Uppsala.<br />
Foto: Sven Ankar<br />
I april besökte ett litet gäng VISare Lusthuset<br />
i Uppsala. Vi togs emot av en entusiastisk<br />
personal, Sigrid Johansson och Nancy<br />
Tuvesson. De inbjöd oss till köket där vi<br />
fick kaffe, te och hembakta kakor. Medan<br />
vi njöt av godsakerna berättade de om<br />
verksamheten.<br />
Huset drivs i kommunal regi och är främst till för<br />
att kunna erbjuda funktionshindrade möjligheter<br />
till att på egen hand få upplevelser, sinnesstimulans<br />
och utlopp för egen fantasi. Husets sju rum har därför<br />
inretts på ett fantasifullt sätt. Efter kaffet fick vi tillfälle<br />
att bekanta oss med de olika rummen och leka efter eget<br />
kynne.<br />
I salen provade flera av oss på att ”bada” i bollhavet och<br />
hade stora svårigheter att ta oss upp bland de rullande<br />
bollarna. Annat som väckte munterhet var olika djurdräkter,<br />
en stor platt gunga för flera personer, indiantält och<br />
en halv folkvagn som gick att styra då någon sköt på. Där<br />
fanns också en avancerad massagestol som kunde regleras<br />
på många sätt. I båtrummet kunde man krypa ner i en<br />
roddbåt och bli vaggad till havsbrus, vilket vi givetvis var<br />
Vita rummet I det vita rummet kan besökarna lägga sig i en<br />
säng och se ett ljusspel som förvandlar rummet från dag till natt.<br />
Här ligger Anita Lundgren, Gustaf Söderlund, Birgitta Samuelsson<br />
och Sven Ankar.<br />
Foto: Sigrid Johansson<br />
tvungna att prova. I djungelrummet fanns olika fantastiska<br />
djur. En apa med ögon som lyste och med en kropp som<br />
skakade när man smällde med händerna i luften. Även en<br />
spindel började klättra på väggen då man klappade i händerna.<br />
Här hängde leksaksormar för de med ormfobi.<br />
I musikrummet fick vi ligga på en vattensäng och kunde<br />
känna musikens rytm och toner genom vibrationerna i<br />
sängen. I badrummet fanns en bubbelpool och lyftanordningar<br />
till hjälp för rörelsehindrade. I det taktila rummet<br />
kunde man få massage för en billig penning men just för<br />
tillfället fanns ingen massagebänk där. I vita rummet provade<br />
vi på att ligga i en jättesäng och beundrade ljusspelet<br />
som lugnt och behagligt ändrade form och färg i taket och<br />
på väggarna, från ljus dag till svart natt med lysande stjärnor.<br />
Lusthuset hyrs också ut på kvällarna till privatpersoner,<br />
sällskap, föreningar och andra till en kostnad av 500 kr.<br />
Önskar man mat och underhållning tillkommer givetvis<br />
kostnader för detta.<br />
Vi som lekte i detta fantastiska Lusthus och njöt av studiebesöket<br />
var Thomas van Stokkom, Gustaf Söderlund, Elsie<br />
Johansson, Anita Lundgren, Birgitta Samuelsson och Sven<br />
Ankar.<br />
Text: Sven Ankar<br />
VIS 2/<strong>2009</strong> 5
6<br />
VIS NOrrbOTTEN<br />
Årsmöte kombinerat med TSS-dagar<br />
Åldersspridning Den yngsta<br />
deltagaren vid VIS Norrbottens<br />
kombinerade årsmöte och TSSdagar<br />
var endast två månader<br />
gammal.<br />
I februari hade VIS Norrbotten sitt årsmöte<br />
på folkhögskolan i Sunderbyn. I samband<br />
med detta anordnades även två TSS-dagar.<br />
Vår fotograf, Daniel Lindström, stannade upp under<br />
vägen till Sunderbyn och förevigade den vackra naturen,<br />
den vill vi gärna visa för er andra också. Det<br />
var en härlig vintermorgon, klart och kallt. Vilken härlig<br />
bild!<br />
Det var stor åldersspridning bland deltagarna och det var<br />
många nya medlemmar med som hälsades speciellt varmt<br />
välkomna.<br />
Årets verksamhetsberättelse vittnar om en gedigen verksamhet<br />
med tyngdpunkten lagd på TSS i olika former. Föreningen<br />
har även haft en barngrupp. I verksamhetsberättelsen<br />
fanns också att läsa om föreningens 10-årsjubileum.<br />
Representanter från länsföreningen har funnits på förbundets<br />
årsmöte, höstting och utvecklingskonferens samt på<br />
andra utbildningar. Föreningen har även varit ute och in-<br />
Vacker vy VIS Norrbotten höll<br />
sitt årsmöte på folkhögskolan i<br />
Sunderbyn. På vägen dit förevigades<br />
denna vackra vintervy.<br />
formerat i skolor och hos andra föreningar. VIS Norrbotten<br />
finns också representerad i både brukarråd och tolkråd.<br />
Bland utåtriktad verksamhet nämndes föreningens deltagande<br />
under seniordagarna i Luleå. Under årsmötet avtackades<br />
sekreteraren Bert Fahller samt Ingegerd Fahller som<br />
haft uppdrag som revisor. Ingegerd fortsätter sitt arbete på<br />
förbundsnivå som kassör. Ulla-Britt Jonsson avtackades tidigare<br />
under dagen för sitt arbete i valberedningen.<br />
Styrelsen meddelade att de beslutat att årets överskott<br />
skulle användas till TSS-dagar under våren eller hösten.<br />
Vi börjar bli så många deltagare nu att vi till nästa gång<br />
planerar för tre grupper.<br />
Efter årsmötet fick styrelsen i VIS Norrbotten följande sammansättning.<br />
Orförande Margaretha (Maggan) Eriksson,<br />
vice ordförande Pentti Nording, kassör samt studieorganisatör<br />
Annika Willberg, sekreterare Sylvia Wikström, ersättare<br />
Mayvor Malmström samt en vakant ledamotplats.<br />
Text: Maggan Eriksson<br />
Foto: Daniel Lindström<br />
VIS 2/<strong>2009</strong>
VIS NOrrbOTTEN<br />
Öppet hus med information och våfflor<br />
Mums Hedda,<br />
barnbarn till en<br />
av medlemmarna<br />
smaskar i sig på<br />
våffelkalaset.<br />
Musik och dans Hardy Eriksson och Göte Ohlsson stod för kvällens underhållning. Till höger Maggan<br />
Eriksson med okänd gäst som valsade in under VIS Norrbottens ”öppet hus”.<br />
Den 25 mars, på våffeldagen, bjöd vi norrbottensvisare<br />
på ”öppet hus” för allmänhet<br />
och medlemmar.<br />
Vi höll till på Sundsgården centralt i Luleå och därför<br />
lätt att ta sig till. Vi bjöd in våra medlemmar med<br />
hjälp av e-post och brev och hade<br />
även annonser riktade till allmänheten i<br />
båda dagstidningarna.<br />
På programmet stod självklart våfflor<br />
med sylt, grädde och kaffe. Gratis dagen<br />
till ära. Våra två ”grädderskor” utsedda<br />
för dagen, Rut Larsson och Ulla Jonsson<br />
hade var sitt dubbeljärn och de gick varma. Alla lät sig<br />
väl smaka. Det fanns även ägg- och laktosfria våfflor till<br />
allergikerna. Det var mycket uppskattat. Osötad sylt hade<br />
vi också fixat till diabetikerna. Som Ni förstår blev ingen<br />
utan, det fanns ett alternativ som passade alla.<br />
Kvällen inleddes med sång, musik och spex av Hardy Eriksson<br />
och Göte Ohlsson. Vår ordförande, Maggan Eriksson,<br />
informerade om vår förening, vad VIS står för och vad<br />
vi gör. Hon pratade också om TSS, TSS-cirklarna och våra<br />
återkommande TSS-dagar. Därefter presenterades tolkarna<br />
och de berättade sedan också om sin verksamhet. En av tolkarna<br />
höll en kort, bra information om tolkverksamheten<br />
och berättade om de olika tolkmetoderna och hur man går<br />
tillväga när man beställer tolk bland annat.<br />
Hela styrelsen var engagerad i att prata med de nya gästerna<br />
och försöka värva fler medlemmar. Vi fick två nya<br />
medlemmar på en gång och flera tog av våra broschyrer<br />
och visitkort. De som gick med i föreningen på plats fick<br />
var sin VIStidning och ett VISmärke med sig hem.<br />
Vi hade öppet mellan klockan 18 och 21<br />
så programmet varvades under kvällen.<br />
Dessutom hann vi med att prata med gästerna<br />
vid borden. När musikerna spelade<br />
dansmusik, då passade några på att ta sig<br />
en svängom.<br />
Öppet hus är ett trevligt sätt att visa upp<br />
sig och samtidigt värva medlemmar. Vi tyckte att det var<br />
en lagom fördelning mellan information och underhållning<br />
under kvällen.<br />
Styrelsens summering visade också att alla var nöjda och<br />
att gästerna verkade trivas tillsammans med oss. Nu funderar<br />
vi vidare på vad nästa steg i värvningskampanjen skall<br />
bli. Alla jobbar självklart aktivt även på hemmaplan bland<br />
grannar, vänner och släktingar. Vårt medlemsantal stiger<br />
sakta men säkert.<br />
Våfflor och nya<br />
medlemmar hos<br />
VIS Norrbotten<br />
Text: Styrelsen, VIS Norrbotten<br />
Foto: Daniel Lindström<br />
VIS 2/<strong>2009</strong> 7
8<br />
VIS jÄmTLaND...<br />
... inspirerar till fortsatt värvningsarbete<br />
Årsmötet i VIS Jämtland hölls som vanligt i ABF:s<br />
lokaler i Östersund den första mars i år. Vi har ett<br />
gott samarbete med ABF här uppe i Jämtland och<br />
vi får gärna låna lokalen när vi behöver och det tackar vi<br />
för.<br />
I år var det särskilt roligt med årsmötet då det var många<br />
som kom och av dem flera nya medlemmar. Det var 17<br />
stycken som hade anmält sig och med tanke på att vi i början<br />
av förra året endast hade 19 medlemmar i föreningen<br />
så kändes det väldigt stort att så många ville delta. Jättekul<br />
tycker vi i styrelsen.<br />
Under 2008 har medlemsantalet ökat till 38 betalande<br />
medlemmar. VIS Jämtland vann ju också den första deltävlingen<br />
i VIS värvningskampanj. Prispengarna ska vi lägga<br />
på medlemsvård, men vad det blir är inte riktigt bestämt<br />
ännu. Det blev inga förändringar i styrelsen i år. Vi avslutade<br />
med en god lunch tillsammans.<br />
På årsmötet bildades även en grupp, som ska jobba med<br />
värvningsfrågor och praktiska saker inför den stora Expo<br />
Norr-mässan, som äger rum i Östersund varje år i slutet av<br />
juni. Den pågår i fyra dagar och vi får då vi får chansen att<br />
visa upp oss för allmänheten.<br />
VIS DaLarNa<br />
Vi var 16 stycken vuxendöva och hörselskadade som<br />
hörsammat inbjudan från pedagogiska hörselvården<br />
till en tolkanvändarförmiddag på en strutsfarm<br />
i borlängetrakten.<br />
Strutsfarmar har ju dykt upp lite här och var nu i Sverige<br />
och visst är strutsen ett speciellt djur! Trots att de ursprungligen<br />
kommer från Sydafrika har de en fantastisk<br />
förmåga att anpassa sig till vårt klimat. De är miljövänliga<br />
eftersom de kan leva på gräs och klöver, ger ett gott<br />
och magert kött, lägger många och stora ägg och ger ett<br />
vackert och hållbart skinn som man kan tillverka bland<br />
annat väskor av.<br />
Strutsen är inte precis något intelligent djur. Hjärnan är<br />
stor som en valnöt eller lika stor som ett av strutsens egna<br />
ögon. Men detta är istället unikt då synen är extremt god.<br />
På 1.6 kilometers håll kan den se ett fem centimeter stort<br />
föremål.<br />
Ja, det var mycket intressant vi fick höra och avläsa från<br />
tolkarna Karin Bennhult och Anna Hansson.<br />
Kaffe med strutskaka och strutsglass smakade bra efter<br />
rundvandringen på gården där det blåste iskalla vårvindar.<br />
I butiken fanns olika strutssaker att inhandla. En dammvippa<br />
av strutsplym är mycket effektiv, korvar och kött är<br />
som sagt gott och magert men en väska för 2.500 kronor,<br />
Det är många som besöker denna mässa – flera tusen personer<br />
varje dag. Visar man upp sig på sådant arrangemang<br />
ska man nog kunna värva nya medlemmar – vuxendöva,<br />
CI-bärare, hörande och anhöriga. Unga som gamla – alla<br />
är välkomna till VIS Jämtland! Man måste tänka positivt<br />
och se en framtid och även tro på den.<br />
Vi tror att VIS har en framtid! Men det är viktigt att vi kan<br />
värva även yngre medlemmar, som förhoppningsvis orkar<br />
och kan jobba inom föreningen så småningom. Man kan<br />
inte kräva att alla ska göra det direkt. Alla vet att det är<br />
svårt att få folk att ställa upp i styrelserna ute i länen men<br />
har vi många nya medlemmar blir det lättare att kanske<br />
hitta någon som vill. Det gäller att vara klurig och komma<br />
med nya idéer och våga utnyttja de tillfällen som ges. Det<br />
ska bli spännande att se om vi lyckas att fånga så många<br />
nya medlemmar på mässan, som vi hoppas på.<br />
Läs mer om Expo Norr på www.exponorr.nu<br />
Tolkanvändardag på strutsfarm<br />
Text: Gith Holmgren<br />
Strutsattack? Annika Elfstedt och Ansa Grönestad<br />
i närkontakt med strutsar på pedagogiska<br />
hörselvårdens tolkanvändardag i Dalarna.<br />
nej tack!<br />
Det var som vanligt en mycket trevlig och bra dag som<br />
Annika Elfstedt och Monika Björklund anordnat.<br />
Text och foto: Lis Persson<br />
VIS 2/<strong>2009</strong>
SammaNDrag: VIS rIKSFÖrbuNDS<br />
Plats: Scandic Plaza, Stockholm 1-3 april <strong>2009</strong><br />
Vi började med en planeringsdag<br />
då vi fritt kunde diskutera<br />
aktuella frågor.<br />
Våra möten kommer även i fortsättningen<br />
att hållas på<br />
hotell inom kedjan<br />
Scandic hotell. Vi arbetar<br />
vidare med att<br />
få till fördelaktiga<br />
priser på konferens<br />
och boende.<br />
TSS-kurs för riksstyrelsen<br />
kommer<br />
att arrangeras i samband<br />
med våra styrelsemöten.<br />
Det informerades om att Eva Karltorp,<br />
överläkare påHuddinge sjukhus CIteam,<br />
förespråkar att föräldrar till CIopererade<br />
barn skall ges möjlighet att<br />
lära sig TSS, då man anser det svårare<br />
att lära sig teckenspråk.<br />
SDR (Sveriges Dövas Riksförbund) vill<br />
tillsammans med VIS driva ett projekt<br />
avseende TSS kontra teckenspråk och<br />
påvisa våra olika behov.<br />
Värvningskampanjen fortskrider och<br />
profilprodukter är beställda. En första<br />
leverans kommer att skickas ut till länen<br />
från kansliet. Önskas mer material<br />
så får länsföreningarna själva stå<br />
för kostnaden.<br />
Roll-Ups finns att låna via kansliet<br />
som är lämpliga att användas vid utställningar<br />
och informationer istället<br />
för de gamla skärmarna.<br />
”...förslag framkom på<br />
att försöka få en slagkraftig<br />
startsida som<br />
kan göra besökare<br />
intresserade.”<br />
Hallå alla VISare!<br />
Finns intresse för en resa till Kina år 2010?<br />
Anmäl intresse till<br />
VIS kansliet<br />
eller Gith Holmgren<br />
på e-post: gh2002@live.se eller sms: 070-544 53 16<br />
senast den 31 augusti <strong>2009</strong><br />
Styrelsemöte<br />
Ansökan om medel till Allmänna<br />
arvsfonden håller på att färdigställas<br />
och kommer att överlämnas vid ett<br />
personligt besök.<br />
Erfarenheterna från<br />
riksårsmötet i Kalmar<br />
diskuterades.<br />
De synpunkter som<br />
framkommit kommer<br />
att ligga till<br />
grund för hur vi<br />
ska genomföra välplanerade<br />
möten i<br />
framtiden.<br />
VIS-Akademin diskuteras<br />
och styrelsen<br />
anser att den även i framtiden ska<br />
ges ut. Förslag på nytt tema finns.<br />
Kontakt kommer att tas<br />
med nuvarande grupp<br />
avseende fortsatt arbete.<br />
Närmaste kurs blir årets<br />
utvecklingskonferens<br />
på Hagabergs folkhögskola<br />
den 22-24 maj. Här<br />
ges deltagarna chans att<br />
diskutera viktiga frågor.<br />
Här kommer även att<br />
ges information om<br />
arkivering vilken har varit<br />
mycket efterfrågad.<br />
Cirkelledarutbildning har gemomförts<br />
för nybörjare och fortsättningskursen<br />
är planerad till 12-14 juni på<br />
Hagabergs folkhögskola.<br />
CI-frågor är ett aktuellt ämne, då vi<br />
blir allt flera. En informationspolicy<br />
diskuterades som avser information<br />
om tillgängliga hjälpmedel samt hur<br />
VIS ska kunna fånga upp nyopererade<br />
personer och få dem intresserade av<br />
föreningen.<br />
Vi tog även upp tillgängligheten för<br />
hörselskadade i det kulturella samhället<br />
då bland annat Svensk Film kommer<br />
att dra in på textning, vilket är<br />
något vi verkligen måste protestera<br />
mot.<br />
Under 2008 inkom 9 700 kronor till<br />
minnesfonden, vilka skulle komma<br />
länsföreningarna tillgodo och styrelsen<br />
beslöt att använda dem till föreläsare<br />
på årsmöten och ting.<br />
Ändrade ersättningsregler om bidragen<br />
till länsföreningarna<br />
”Svensk Film kommer<br />
att dra in på<br />
textning, vilket är<br />
något vi verkligen<br />
måste protestera<br />
mot”<br />
kommer att skickas ut<br />
på remiss enligt önskemål<br />
på årsmötet. Dessa<br />
kommer att redovisas<br />
på tinget i höst.<br />
Hemsidans utformning<br />
diskuterades och förslag<br />
framkom på att<br />
försöka få en slagkraftig<br />
startsida som kan göra<br />
besökare intresserade.<br />
Bildarkiv på hemsidan<br />
diskuterades och vi kommer att kontakta<br />
några av VIS aktiva fotografer.<br />
Öppettider i sommar<br />
Text: Göran Möller<br />
Kansliet har semesterstängt v. 28-32<br />
I brådskande ärenden under den tiden<br />
se kontaktuppgifter på sidan 22 i <strong>VIStidningen</strong><br />
Ha en riktigt skön sommar!<br />
önskar Susanne<br />
VIS 2/<strong>2009</strong> 9
10<br />
Min CI-operation<br />
... och om att prata i telefon med barnbarnen<br />
Stor förändring En vecka efter sin CI-operation har Ingegerd Fahller fortfarande några tejpbitar som<br />
minner om ingreppet. Annars är det mer påtagliga saker som har förändrats och drömmen om att gå och se<br />
en musikal är inte längre lika avlägsen.<br />
En sista koll Innan operationen görs en sista hälsokoll på Ingegerd. Hon har genomgått en så kallad<br />
EAS-operation, som innebär att hon fått behålla sin naturliga hörsel på bastonerna. Här undersöks hon av<br />
överläkare Eva Karltorp på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.<br />
VIS 2/<strong>2009</strong>
Min CI-operation (Cochlea Implantat) är en EASoperation,<br />
vilket innebär att jag har fått behålla<br />
min naurliga hörsel på basområdet, de mörka<br />
tonerna.<br />
Direkt efter vårt årsmöte i Kalmar åkte jag till Karolinska<br />
universitetssjukhuset i Huddinge. Efter en natts hotellvistelse<br />
var det dags för inskrivning på sjukhuset. Den första<br />
jag träffade i väntrummet var lilla Lovisa, 10 månader, tillsammans<br />
med sin mamma Hon var så söt med sina två<br />
CI:n inopererade och hon hörde. Jag fick mig en tankeställare...<br />
kan en 10 månaders baby klara av två CI-hörapparater,<br />
då bör jag klara av en.<br />
Jag var mycket trött dagen efter årsmötet vilket delvis<br />
berodde på tågförseningar. Jag fick ett eget rum på sjukhuset,<br />
vilket var skönt då jag behövde vila mycket för att<br />
orka med operationen. Maken Bert var med hela tiden, han<br />
satt och sov på en stol, medan jag fick ligga på sängen och<br />
sträcka ut benen.<br />
Tisdag morgon blev jag väckt klockan halv sju för att förbereda<br />
mig inför operationen. Jag fick duscha och tvätta<br />
håret med en speciell tvål. Klockan blev åtta och då var det<br />
dags att åka ner till operationssalen. Där träffade jag en<br />
hoper grönklädda människor med mun- och nässkydd.<br />
Jag kände ingen direkt oro inför operationen. Min inställning<br />
var att jag litar på de som utför operationen. De är<br />
specialister och kan sin sak. Därför kände jag mig lugn i<br />
att överlämna mig helt i deras händer. Jag var ytterligare<br />
stärkt av lilla Lovisa med sina två CI:n.<br />
Klockan tre på eftermiddagen vaknade jag eller kanske<br />
blev jag väckt. Jag var så trött, så jag slumrade in mest hela<br />
tiden.<br />
Klockan sex på kvällen hämtades jag av personal från avdelningen<br />
och även Bert kom dit. Jag fick höra att han hade<br />
suttit och väntat på mig hela dagen och det berodde på att<br />
han hade känningar av förmaksflimmer, var trött och inte<br />
orkade något annat.<br />
Det egendomliga var att jag hörde så bra direkt efter operationen.<br />
Jag upplevde mig nästan som fullt hörande!<br />
På onsdag åkte vi taxi till Arlanda för att sedan flyga hem.<br />
Jag hörde när piloten informerade i planet och det har jag<br />
inte kunnat höra på flera år. På kvällen pratade jag i telefon<br />
med mina nära och kära, till och med kommunikationen<br />
med barnbarnen fungerade.<br />
På torsdagen, två dagar efter operationen, vaknade jag och<br />
det hade slagit lock för mitt nyopererade öra. All hörsel,<br />
som fungerade så bra dagen innan, var som bortblåst.<br />
Jag kände pulsen slå i örat och fick tinitus.<br />
Den 31 mars åkte jag åter till Karolinska i Huddinge för<br />
att bli ”påkopplad”. Det var en underbar känsla att kunna<br />
höra igen och framförallt de höga tonerna i diskanten<br />
som det är åratal som jag hörde senast. Det krävs mycket<br />
träning för att lära sig att höra på nytt med CI, men det<br />
är också stimulerande. Hos ingenjör Marja Vainio fick jag<br />
höra tonerna från de trådar som är inopererade. Hon jobbar<br />
mycket med att få CI att fungera med rätt inställda<br />
toner. Audionomen/pedagogen Åsa Nilsson hjälper mig att<br />
lyssna på hur de olika ljuden låter. Hon läser en text som<br />
jag också kan läsa och följa med i. På det viset lär jag mig<br />
hur orden låter. Nu har jag varit på biblioteket och lånat<br />
ljudböcker med bok för att träna på att lyssna hur orden<br />
låter och samtidigt följa med i texten.<br />
Mitt CI har blivit som ett slags pånyttfödelse. Jag kan<br />
höra småfåglar kvittra, vilket är en härlig känsla. Jag hör<br />
blinkerssignalen i bilen, telefonsignaler och även micro-<br />
På uppvaket Direkt efter operationen upplever<br />
Ingegerd en förbättring av sin hörsel.<br />
vågsugnens pipande.<br />
Att lyssna genom teleslinga är svårt, det låter fortfarande<br />
grötigt och är svårt att skilja ut de olika orden.<br />
Efter cirka två månader var jag på återbesök för att ställa<br />
in de olika ljudsignalerna. Återbesöket gick bra och jag är<br />
mycket nöjd med mitt CI. Jag önskar redan att få ett nytt<br />
CI inopererat i det andra örat om några år.<br />
Men jag är oerhört glad och tacksam för att ha fått göra<br />
den här operationen. Mitt liv har blivit mycket rikare!<br />
Numera behöver jag inte dra mig undan för att jag inte<br />
kan höra vad folk säger.<br />
Min största önskan är att gå och lyssna på en musikal eller<br />
se en teater för att få en trevlig och angenäm upplevelse.<br />
Jag hoppas att det blir så i framtiden...<br />
Text: Ingegerd Fahller<br />
Foto: Bert Fahller<br />
Cochleaimplantat - kriterier för vuxna<br />
Förutsättningen för en CI-operation är dövhet eller grav hörselnedsättning<br />
på båda öronen. Det är också nödvändigt att<br />
personen i barndomen kunnat utveckla ett talspråk. En del<br />
personer kan ha nytta av en ny variant av CI som bygger på<br />
elektrisk-akustisk stimulering (EAS). Man utnyttjar då att personen<br />
har en god hörselrest i basområdet och CI kompletterar<br />
i första hand i diskanten.<br />
För vissa kan en CI-operation innebära att personen till exempel<br />
kan uppfatta omgivningsljud. För andra kan resultatet<br />
bli betydligt bättre. Man kan inte på förhand precisera vilken<br />
funktionsnivå patienten kommer att uppnå.<br />
Alla CI-bärare har olika förutsättningar och vad som räknas<br />
som ett bra resultat är relativt. Det är inte självklart att den<br />
som fått bäst resultat på hörseltester är nöjdast.<br />
En viktig faktor för hur bra hörseln kan bli är dövhetsdurationen,<br />
det vill säga hur länge en person varit döv. Dövhetsduration<br />
räknas snarare i decennier än i år. Orsaken till att man<br />
blivit döv, graden av dövhet och i vilken omfattning hörapparat<br />
har använts spelar också stor roll. Det är viktigt att hjärnan<br />
har fått viss ljudstimulans.<br />
För de flesta tar det tid att vänja sig vid och att lära sig att<br />
tolka CI-ljudet. Därför är det viktigt att använda CI-hörseln<br />
mycket, och hörselförmågan kan då också förbättras efter<br />
hand.<br />
Källa: http://www.karolinska.se/ci<br />
VIS 2/<strong>2009</strong> 11
12<br />
Dömd till dövhet<br />
Handikapp väcker intresse och<br />
nyfikenhet. Allt avvikande<br />
pockar ju på en förklaring.<br />
I dag vet vi också mer vilka orsaker<br />
man kan tänka sig. Det kan handla<br />
om olycksfall i trafiken eller i arbetet,<br />
om sjukdomar, någon gång också om<br />
medicinska biverkningar. Vi vet också<br />
att genetiken kan medverka i form av<br />
ärftliga anlag, till exempel för dövhet.<br />
Förr, när kunskaperna var mer begränsade,<br />
fick man ofta söka förklaringar<br />
på annat håll, i myter och legender.<br />
Det fanns också mer ”vetenskapliga”<br />
teorier om att det fanns en hörsel även<br />
hos de döva - men att den sov, och den<br />
som sover brukar ju kunna väckas. Archigenes,<br />
en grekisk-syrisk läkare som<br />
levde i Rom under det första århundradet<br />
efter Kristus, prövade teorin genom<br />
att blåsa med trumpet rakt in i<br />
de dövas öron. Det blev deras hörsel<br />
knappast bättre av, möjligen fick de<br />
tinnitus på köpet. Idén har prövats<br />
på nytt av andra läkare långt in i vår<br />
egen tid.<br />
Avsiktligt vållade<br />
Kroppsliga ofullkomligheter kan ha<br />
många orsaker. De kan vara avsiktligt<br />
vållade och har haft sin plats i lagstiftning<br />
och rättskipning på många håll<br />
i världen som lagfästa påföljder för<br />
brott av skilda slag.<br />
Det kallas ibland för talionsprincipen.<br />
Många känner igen den från en formulering<br />
i Andra Mosebok i Gamla<br />
testamentet: ”Öga för öga, tand för<br />
– om handikapp som straff<br />
tand, hand för hand och fot för fot.”<br />
Man skulle kunna tillägga ”öra för<br />
öra” för så har det ibland också varit.<br />
Talionsprincipen är äldre än Bibeln.<br />
Som man kan förvänta sig har den<br />
också kunnat tillämpas i den mer privata<br />
vedergällningens historia.<br />
Tvetydig lagregel<br />
Det är en lagregel, som kan läsas på<br />
lite olika sätt. Många har läst den som<br />
ett blodtörstigt rop på vedergällning.<br />
Andra har snarare sett den som en maning<br />
till besinning och återhållsamhet.<br />
Man skulle inte gå till överdrift i<br />
sin hämndlystnad. Straffet skulle förvisso<br />
motsvara brottet - men inte mer.<br />
En sådan maning kunde nog ibland<br />
vara befogad. Litterära exempel på<br />
en vrede som går för långt kan man<br />
hitta redan i den västerländska litteraturens<br />
äldsta bevarade storverk Odysséen,<br />
Homeros’ långa versberättelse<br />
om trojanska kriget. När Odysseus efter<br />
många års kringirrande på havet<br />
återkommer till sin hemö Ithaka och<br />
finner att hans borg våldgästats och<br />
hans hustru påstridigt uppvaktats av<br />
den svekfulle Melantheus, då känner<br />
Odysseus’ och hans vänners förbittring<br />
inga gränser: ”Där skar de av honom<br />
både näsa och öron med kniven,<br />
/ ryckte lemmen ur kroppen och gav<br />
den till hundar att äta, / samt högg av<br />
honom armar och ben i sin måttlösa<br />
vrede.”<br />
För grekerna var annars behärskning,<br />
sans och måtta, ett medborgerligt ideal<br />
som även Homeros bekänner sig<br />
till genom att beskriva deras hämndlystnad<br />
som överdriven och måttlös.<br />
I långa tider har man också tänkt sig<br />
ett slags symboliskt förhållande mellan<br />
brott och straff: straffet skulle inte<br />
bara motsvara utan också spegla brottet.<br />
Det är en gammal tanke, som på olika<br />
sätt återkommit och levt kvar långt in<br />
i vår egen tid – inte minst som ett tacksamt<br />
och spektakulärt motiv i skönlitteratur<br />
och dramatik. I Jules Vernes<br />
klassiska äventyrsroman Tsarens kurir,<br />
publicerad 1876, har kuriren fallit i<br />
tatarernas händer och ska få sitt straff<br />
som spion: ”Du har kommit för att se<br />
vad som händer vid ett tatarläger... Du<br />
har sett för sista gången.” Och bödeln<br />
stiger fram och för den vitglödgade<br />
sabelklingan till spionens ögon.<br />
Symboliska straff<br />
I vissa fall kan det kanske vara så att<br />
en spion snarare hört än sett för mycket<br />
och att han därför – enligt principen<br />
om straffet som en spegling av brottet<br />
– borde straffas med hörselns förlust i<br />
stället för med synens.<br />
Det är också vad som händer i Joseph<br />
Conrads Med andra ögon – en roman,<br />
publicerad 1911, som på ett helt annat<br />
sätt än Jules Vernes står mycket nära<br />
vår egen tid.<br />
Också här handlar det om en spion,<br />
Razumov, som ska få sitt symboliska<br />
straff. Tre terrorister har tryckt upp<br />
hans huvud mot en vägg och en av<br />
dem, den mest brutale av de tre, höjer<br />
handen. Razumov, som väntat sig<br />
VIS 2/<strong>2009</strong>
ett knivhugg, känner i stället ett våldsamt<br />
slag mot örat. De vänder honom<br />
och ett lika våldsamt slag träffar hans<br />
andra öra. ”Det kändes som om huvudet<br />
gick i två bitar, och samtidigt<br />
blev männen som höll honom alldeles<br />
tysta – ljudlösa som skuggor.” Det<br />
är han, som inte hör dem längre. Han<br />
har hört för sista gången. De öppnar<br />
dörren och kastar ut honom på gatan.<br />
Litteratur är dikt och ska så vara –<br />
men verkligheten är kanske inte alltid<br />
så avlägsen som man gärna vill tro<br />
eller hoppas. Det som händer i de nyss<br />
nämnda och citerade berättelserna<br />
har haft sina motsvarigheter även i<br />
svensk officiell lagstiftning och rättskipning.<br />
I Marstrand på den svenska<br />
västkusten dömdes år 1706 en man<br />
att mista livet. Han hette Johan Henrik<br />
Schönheit och var landsfiskal och<br />
boktryckare. Han var frispråkig och<br />
hade aldrig gjort någon hemlighet av<br />
vad han tyckte om landets regering<br />
och rättsväsende. För sin frispråkighet<br />
dömdes han inte bara till att få se sina<br />
böcker brännas av bödeln utan också<br />
till att få sin högra hand, skrivhanden,<br />
avhuggen och tungan utdragen med<br />
en krok så att den kunde skäras av.<br />
Först därefter, sedan han fått sitt symboliska<br />
straff, blev han halshuggen<br />
och bränd på bål.<br />
Handen avhuggen<br />
Ett liknande öde drabbade Jacob Johan<br />
Anckarström, som 1792 fick sitt<br />
straff för mordet på kungen, Gustav<br />
III. Även han blev halshuggen men<br />
innan han miste livet på det sättet<br />
hade också han fått högerhanden, den<br />
hand som hållit i vapnet, avhuggen<br />
och uppspikad på en påle.<br />
Symboliken var i båda fallen tydlig<br />
för var och en som ville se.<br />
Behandlingen av Razumov går ett<br />
stycke längre än vad som varit vanligt<br />
i öronstympningarnas historia.<br />
Medan avsikten med vad som kallas<br />
”bländning” helt otvetydigt varit att<br />
för all framtid beröva en människa<br />
synen har bruket att skära öronen av<br />
människor haft ett delvis annat syfte.<br />
Stympningen skulle tjäna som skamstraff<br />
och igenkänningstecken. Själva<br />
hörselsinnet, hörselförmågan, kunde i<br />
allt väsentligt lämnas intakt.<br />
Öronlös och föraktad – det är så bödeln<br />
möter oss i Vilhelm Mobergs roman<br />
Rid i natt! För att undgå straff för<br />
egna brott har Hans i Lenhovda gått<br />
med på att överta ”mästermans” avskydda<br />
syssla. Och det är för att han i<br />
framtiden inte ska kunna undgå upp-<br />
Öra för öra Genom historien har man haft uppfattningen om ett<br />
slags symboliskt förhållande mellan brott och straff: straffet skulle<br />
inte bara motsvara utan också spegla brottet. I Odyssén står att läsa<br />
”Där skar de av honom både näsa och öron med kniven... i sin måttlösa<br />
vrede.”<br />
täckt och igenkänning som jesuitpatern<br />
Hieronymus får ett öra avhugget<br />
i Zacharias Topelius’ en gång så populära<br />
romancykel Fältskärns berättelser.<br />
Man kan ibland förvånas över dessa<br />
traditioners livskraft – barbariska sedvänjor,<br />
ofta sanktionerade av gällande<br />
lagstiftning, som tycks sakna såväl<br />
början som slut. Öronstympningarnas<br />
kända historia sträcker sig över<br />
många tusen år.<br />
Motsvarigheter i Sverige<br />
I Hammurabis redan nämnda lagsamling<br />
från Babylon, tusen år äldre<br />
än berättelsen hos Homeros, finns två<br />
paragrafer som har med öronstympningar<br />
att göra. De säger att om en<br />
slav ger en friboren man en örfil eller<br />
är uppkäftig mot sin herre, då ska han<br />
straffas genom att få ett öra avhugget.<br />
Motsvarigheter finns i vår egen<br />
svenska medeltidslagstiftning. I Magnus<br />
Erikssons stadslag från 1350 stad-<br />
Skulptur: Sven Lindholm<br />
Foto: Lisa Wadin<br />
gas att för stölden av en halv mark<br />
”skall en tjuv bliva slagen vid kåken<br />
(skampålen) och mista båda öronen,<br />
för tre örar mista huden och ett öra”<br />
(örar=mynt red. anm.). En likartad paragraf<br />
fanns då i Södermannalagens<br />
”tjuvabalk” från 1327: ”Stjäl någon mer<br />
än en halv mark… har målsäganden<br />
rätt att skära öronen av honom eller<br />
taga tre mark i böter.”<br />
Ingen bör i sin förfäran över gångna<br />
tiders brutalitet förledas till tron att<br />
vår egen tid alltid är så mycket bättre.<br />
Stympningstraditionen har inte<br />
upphört. Den, som under de senaste<br />
årtiondena följt mediernas utlandsbevakning,<br />
vet att sådant fortfarande<br />
förekommer. Den av Sydafrika stödda<br />
gerillan i Moçambique var på 1980-talet<br />
ingalunda främmande för att skära<br />
öronen, ibland också näsan, av sina<br />
fiender.<br />
Att läsa historia är förvisso nyttigt<br />
men inte alltid något nöje.<br />
Text: Bo Andersson<br />
VIS 2/<strong>2009</strong> 13
14<br />
rIKSÅrSmÖTET<br />
VIS Riksårsmöte <strong>2009</strong> hölls i Kalmar den<br />
7-8 mars. Omkring 35 VISare hade tagit<br />
sig till Kalmar med ”den stora stadens<br />
möjligheter och den lilla stadens personlighet<br />
och charm”.<br />
På lördagseftermiddagen upptogs årets förhandlingar.<br />
Ordförande Kerstin Kjellberg hälsar alla välkomna<br />
och dagordningen fastställs efter tillägg under punkten<br />
”övriga frågor”. Här tillkom information om Nordiska<br />
sommarveckan och fråga om marknadsföring av VIS.<br />
Verksamhetsberättelsen för 2008 gicks igenom. Medlemsantalet<br />
vid årets slut var 719 medlemmar, något som den<br />
startade värvningskampanjen har förhoppningar att öka<br />
till 1500 medlemmar år 2011. Ordförande för årsmötet var<br />
Christer Andersson som sedan rubrik för rubrik gick igenom<br />
den fortsatta verksamhetsberättelsen. Under rubriken<br />
”ekonomi” meddelades att VIS sökt medel från olika<br />
källor och erhållit stöd från bland andra ABF och Tysta<br />
skolan. Vidare gick att läsa om bland annat länsverksamheten,<br />
tolkfrågor, informationsfrågor, utvecklingskonferensen<br />
och förra årets riksting.<br />
Under rubriken verksamhetsområden och hälso- och sjukvård<br />
redogjordes för VIS intressepolitiska program som<br />
gäller fram till 2011. Programmet fokuserar på rehabilitering,<br />
tolkfrågor, arbete och tillgänglighet.<br />
Under rubriken verksamhetsområden och ekonomi framgick<br />
att nya krav för att erhålla statsbidrag kommer att<br />
träda i kraft från och med 2010. Dessa krav kommer att<br />
Trevligt sällskap ... var det gott om i Kalmar. Ovan<br />
Ingegerd Fahller och Barbro Möller, tv Bert Fahller i samtal<br />
med Gith Holmgren, Gudrun Jonsson-Delin (främre<br />
tv) och Krister Gustavsson (främre th). Nedan överst:<br />
Middag på lördagen och Marga Margulies och Kerstin<br />
Kjellberg vid avfärd (nedan underst).<br />
VIS 2/<strong>2009</strong>
IKSÅrSmÖTET<br />
offentliggöras undre <strong>2009</strong>.<br />
Under det gångna året har VIS-Akademin gett ut sin nionde<br />
skrift. Verksamhetsberättelsen redogör vidare bland<br />
annat för arbetet med och kring TSS-veckan, Nordiska<br />
Vuxendövveckan, VDNR (VuxenDövas Nordiska Råd) och<br />
värvningskampanjen*.<br />
Den ekonomiska redovisningen hölls av kassör Ingegerd<br />
Fahller, som tillträdde den 10 april förra året. Den ekonomiska<br />
redogörelsen visar på ett årsresultat på 5518 kronor<br />
i kassan. På det stora hela visas en trygg ekonomi upp där<br />
bland annat kan omnämnas att VIS sålt teckenlexikon för<br />
75 000 kronor under det gångna året*.<br />
Då styrelsen beviljats ansvarsfrihet för verksamhetsåret<br />
2008 ajournerades årsmötet för dagen och ben sträcktes på,<br />
kaffe dracks, hotellets solarium invigdes och under några<br />
timmar samtalades det om ditt och datt i korridorer och på<br />
hotellrum. Vid sjutiden var det så dags för middag.<br />
Det var full rulle under middagen och skratten och samtalen<br />
avlöste varandra. Så tog Krister Weidenmark till orda<br />
och priser i medlemsvärvningstävlingen utdelades. Första<br />
pris på 4000 kronor till länsföreningen gick till VIS Jämtland<br />
som under hösten 2008 värvat hela 11 nya medlemmar.<br />
På andra plats kom VIS Norrbotten med nio nya medlemmar.<br />
Under söndagen fortsatte således förhandlingarna och<br />
först på dagordningen står behandling av inkomna mo-<br />
Andra pris i värvningskampanjens tävling gick till<br />
VIS Norrbotten, här representerad av Annika Willberg<br />
som mottager diplom av Krister Weidenmark.<br />
tioner. En motion hade lämnats in av Marga Margulies,<br />
VIS Stockholm, angående textade teveprogram. Förbundsstyrelsen<br />
hemställde åt årsmötet att bifalla motionen vad<br />
gäller information om textade teveprogram och att anse<br />
motionen besvarad vad gäller bättre kvalitet på direkttextningen.<br />
Årsmötet beslöt enligt förbundsstyrelsens förslag<br />
med tillägget att motionen och årsmötets beslut överlämnas<br />
till Sveriges Television.<br />
Sedan följde en rad frågor som styrelsen överlämnade åt<br />
årsmötet. Bland annat hade kassör Ingegerd Fahller ett förslag<br />
om att de 32 000 kronor som statsbidraget var större<br />
än väntat ska fördelas som extra resurser till VIS sommarvecka<br />
och till värvningskampanjen. Det beslöts enligt förslag.<br />
Diskussionen hettade till en aning när Krister Gustavsson<br />
redogjorde för styrelsens förslag till fördelning av bidrag<br />
till länsföreningarna. Styrelsen föreslog att varje länsförening<br />
skulle få ett grundbidrag utgörande 3 000 kronor (istället<br />
för som idag 6 000 kronor). Därefter föreslogs ett bidrag<br />
Samlad skara Omkring 35 VISare hade tagit sig till<br />
Kalmar och VIS Riksårsmöte <strong>2009</strong>.<br />
per medlem utgå med 100 kronor (istället för som idag 70<br />
kronor). Utöver detta skulle möjlighet att söka bidrag till<br />
aktiviteter i föreningen finnas, dock max 10 000 kronor per<br />
år och förening. Motiveringen var att vissa inaktiva föreningar<br />
”sparar pengarna på hög” och styrelsen anser att de<br />
aktiva föreningarna bör gynnas i större utsträckning. Men<br />
det framkom kritik om att det slår orättvist, blir svårare<br />
med planering och frågan ställdes om det här var ett sätt<br />
för VIS på riksplanet att ”hålla koll på föreningarna”. Ordföranden<br />
Kerstin Kjellberg menade dock att styrelsen vill<br />
veta att det verkligen blir något av pengarna. Beslut fattades<br />
dock inte i frågan och förslaget sänds på remiss till<br />
länsföreningarna för yttrande och tas sedan upp igen på<br />
rikstinget <strong>2009</strong>. Stadgarna för Riksförbundet för Vuxendöva<br />
i Sverige gicks igenom, tillsammans med stadgegruppens<br />
förslag på ändringar och tillägg*.<br />
Sen valdes riksstyrelsen som presenteras på sidan här bredvid.<br />
Efter ordet fritt och övriga frågor gällande information<br />
om Nordiska sommarveckan, pluggannonser, efterfrågan<br />
av digitalisering av TSS-lexikonet och en uppmaning till<br />
länen att agera i tolkråden förklarades årsmötet avslutat<br />
av mötesordförande Christer Andersson.<br />
*) För utförligare information kontakta kansliet. Kontaktuppgifter<br />
finns på sidan två i <strong>VIStidningen</strong>.<br />
VIS 2/<strong>2009</strong><br />
Text: Krister Weidenmark och Lisa Wadin<br />
Foto: Lisa Wadin<br />
15
16<br />
rIKSÅrSmÖTET<br />
Handelsmän och asgarv<br />
Under årsmötet underhölls deltagarna<br />
inte bara av social samvaro med varandra.<br />
På lördagen fick man besök av Mikael Hermansson,<br />
coach och skådespelare, och på<br />
söndagen berättade Eva-Lena Holmgren,<br />
historiker, om handeln i Kalmar under<br />
1600- och 1700-talet.<br />
En god historia Eva-Lena Holmgren,<br />
historiker, besökte årsmötet och berättade om<br />
Kalmar på 1600- och 1700-talet.<br />
Skrattretande Mikael Hermansson föreläste<br />
under lördagen om skrattet och optimismens<br />
betydelse för vårt välmående.<br />
På grund av tågförseningar släntrade undertecknad in<br />
en aning sent till föreläsningen ”Skratt och humor”.<br />
Jag hade tydlig missat något då jag förvirrat undrade<br />
vad alla skrattade åt när Mikael Hermansson skrek ”YES”<br />
(eng. för JA! red. anm.) längst fram i rummet. Senare fick<br />
jag förklarat för mig att det hela handlade om att ta motgångar<br />
med en förhoppning om att det för något gott med<br />
sig.<br />
Mikael Hermansson arbetar som coach, lärare, skådespelare<br />
och clown och håller föredrag inom bland annat teambuilding<br />
och utveckling. Enkelt uttryck handlar det om at<br />
övertyga människan om att optimismen vinner.<br />
- Ju mer nöjd man är med sig själv och sitt liv desto bättre<br />
mår man, säger han.<br />
Mikael Hermansson är övertygad om att optimister når<br />
längre. Hand i hand med optimismen slår han även ett slag<br />
för skrattets betydelse.<br />
- Människor som kan ta saker med humor är ofta mer flexibla<br />
och tar sig lättare igenom kriser.<br />
En stor del av föreläsningen relaterade även till kroppsspråkets<br />
betydelse. Enligt Mikael Hermansson ”minns”<br />
kroppen att du till exempel har agerat glad och således blir<br />
ditt humör även därefter till slut.<br />
- Våra tankar påverkas helt klart av vårt kroppsspråk, säger<br />
han och jag som har hållning som en säck potatis kunde<br />
inte låta bli at fråga om det fanns hopp för mig…<br />
- Du kan säkert ändra på det och jag vet att det fungerar. Jag<br />
har använt det på inte bara mig själv utan också på andra.<br />
Kanske inte engelskan hade nått till Kalmar på 1600-talet<br />
men nog verkade inte mycket ligga i vägen för de handelsmän<br />
som huserade där på den tiden. Eva-Lena Holmgren<br />
arbetar som historiker och berättade under söndagen med<br />
stor entusiasm om dåtidens Kalmar. Vi fick en historielektion<br />
som hette duga, allt från arvslagar och religionens betydelse<br />
till byggnadstekniker och rävspel.<br />
Text och foto: Lisa Wadin<br />
VIS 2/<strong>2009</strong>
Nya FÖrbuNDSSTyrELSEN <strong>2009</strong><br />
1 namn 2 befattning i styrelsen 3 hemort/länsförening 4 detta vill jag med mitt uppdrag<br />
5 viktigaste frågan inom VIS just nu<br />
VIS 2/<strong>2009</strong><br />
1. Kerstin Kjellberg<br />
2. ordförande<br />
3. Leksand, VIS Dalarna<br />
4. jag vill göra VIS till ett självklart val för vuxendöva, CI-opererade och deras anhöriga.<br />
5. öka medlemsantalet och göra VIS synligare.<br />
1. Krister Gustafsson<br />
2. vice ordförande (omval, två år)<br />
3. Handöl, VIS Jämtland<br />
4. att VIS ska bli ett starkt förbund med många aktiva medlemmar.<br />
5. medlemsvärvning.<br />
1. Ingegerd Fahller<br />
2. kassör (omval, två år)<br />
3. Luleå, VIS Norrbotten<br />
4. att VIS ska växa och vi ska ha en bra gemenskap i föreningen.<br />
5. att öka medlemsantalet och bilda flera nya föreningar, både läns- och lokalföreningar.<br />
1. Göran Möller<br />
2. sekreterare/IT-ansvarig (ett år kvar)<br />
3. Borlänge, VIS Dalarna<br />
4. stödja VIS med mina kunskaper och hålla liv i föreningen.<br />
5. medlemsvärvning<br />
1. Gith Holmgren<br />
2. ledamot (ett år kvar)<br />
3. Frösön, VIS-Jämtland<br />
4. träffa många människor och sprida kunskap om VIS och dess medlemmar<br />
5. att värva fler medlemmar<br />
1. Gudrun Jonsson-Delin<br />
2. ledamot (fyllnadsval, ett år)<br />
3. Brunflo, VIS Jämtland<br />
4. sprida förståelse för vad vuxendövhet medför i samhället och skapa ett tillgängligare<br />
samhälle för vuxendöva<br />
5. medlemsvärvning<br />
1. Anita Nilsson<br />
2. studieorganisatör (omval, två år)<br />
3. Mariefred, VIS Örebro<br />
4. sprida kunskap om VIS, TSS samt rätten för<br />
vuxendöva att delta i samhället på lika villkor.<br />
5. medlemsvärvning !!!<br />
1. Roland Bengtsson<br />
2. suppleant/vice kassör (omval, ett år)<br />
3. Hamneda, VIS Skåne<br />
4. öka medlemsantalet och få VIS att synas mer utåt<br />
5. att få fler medlemmar<br />
Revisorer<br />
Eva Gyllenswärd omvaldes (ett år) till revisor med<br />
Torvald Erlandsson (omval, ett år) och Lena Munck (nyval,<br />
ett år) som revisorssuppleanter.<br />
Valberedningen<br />
Pentti Nording, Carl Spalde och Krister Weidenmark<br />
utgör valberedning för ett år med Pentti Nording som<br />
sammankallande.<br />
17
18<br />
Cirkelledarutbildning på H<br />
En ledares egenskaper Annika Elfstedt ledde i mars en cirkelledarkurs på Hagabergs Folkhögskola i<br />
Södertälje. en punkt på dagordningen var att få klart för sig vilka egenskaper som gör en god cirkelledare.<br />
I mars gick en cirkelledarutbildning<br />
av stapeln på<br />
Hagabergs folkhögskola i<br />
Södertälje. Dryga tio VISare<br />
hade samlats för att inspireras<br />
till att lära och leda.<br />
Kursledare under helgen var<br />
Annika Elfstedt, som var<br />
sträng i sin övertygelse om att<br />
kurser i att handleda TSS-cirklar bör<br />
hållas med enbart TSS. Först knorrade<br />
en del av deltagarna men jag tror att<br />
den gemensamma uppfattningen var<br />
att det gick riktigt bra. Som Annika<br />
Elfstedt sa när någon tyckte att det<br />
var jobbigt… ”Det är ingen som har<br />
sagt att det ska vara lätt. De som inte<br />
kan teckna åt mig är handikappade”.<br />
Skrivtolkning fanns dock på en liten<br />
skärm för de som var i behov av det.<br />
- Ja, varför ska vi hålla kurser i TSS?<br />
Det är ju för att träna på att kommunicera,<br />
inte träna på att läsa, sa Annika<br />
och folk nickade instämmande.<br />
Inga slingor ute<br />
- Jag struntar i om ni tecknar rätt eller<br />
fel. Om man tecknar så att den andra<br />
parten förstår, vem kan klaga på det?<br />
Annika berättade om sina egna erfarenheter<br />
som kursledare. Om hur<br />
hon, precis som med skrivtolkning,<br />
även gärna avstod slinga på sina kurser.<br />
Hon menar att om man träffar en<br />
kompis ute så finns det ju i alla fall<br />
inga slingor.<br />
- Ska man träna kommunikation så<br />
måste det vara som livet är. Blir det<br />
fel så gör det ingenting. Om jag fick<br />
pengar varje gång jag gjort bort mig<br />
så skulle jag vara miljonär vid det här<br />
laget, påpekade hon.<br />
Hårda krav<br />
Kursen utformades som ett slags<br />
grupparbete. Kursledaren uppmanade<br />
deltagarna att komma med förslag på<br />
egenskaper som är viktiga att ha som<br />
cirkelledare. Att kunna uppmuntra,<br />
vara lyhörd, vara uppmärksam, vara<br />
väl förberedd, kunna entusiasmera<br />
och se individen, var några av de egenskaper<br />
gruppen enades om.<br />
- Har vi dessa krav på våra cirkelledare<br />
är det inte konstigt om ingen vill<br />
ställa upp, sa Annika.<br />
Under kursen delades även olika typer<br />
av deltagare in olika kategorier. Det<br />
finns bland andra de som verkligen<br />
vill lära sig och de som träffas endast<br />
för att träna och hålla igång tecknandet,<br />
menar Annika Elfstedt.<br />
Varför vill vi då ha cirklar och kurser<br />
i TSS? Flera skäl angavs. Som att det<br />
är en form av gemenskap, ett sätt att<br />
umgås, för att träna på att teckna, aktivera<br />
medlemmarna och utveckla och<br />
sprida tecken som stöd.<br />
Diskussionen kring ledarens ämneskunskap<br />
gick varm. Den generella<br />
uppfattningen var nog att tröskeln för<br />
att känna sig tillräckligt säker på sitt<br />
eget kunnande i TSS för att kunna lära<br />
ut, är stor. Annika replikerade dock:<br />
- Ja men man bör göra fel, då vet man<br />
att man har försökt. Vi kan aldrig lära<br />
andra att teckna, vi kan bara visa hur.<br />
Då ledarens roll diskuterats gick samtalet<br />
vidare in på deltagarens roll. En<br />
deltagare bör vara aktiv, intresserad,<br />
känna ett gruppansvar, ett eget ansvar,<br />
vara närvarande och påverka undervisningen.<br />
Problem i grupp<br />
Men vem kan i alla lägen uppfylla<br />
alla dessa och i en grupp uppstår<br />
gärna ”problem”. Det hade både Annika<br />
Elfstedt och några av deltagarna<br />
i kursen erfarit. Några av de vanligaste<br />
problemen kunde vara att det blev<br />
grupperingar inom gruppen, att kunskapsnivåerna<br />
är väldigt olika, att det<br />
uppstår diskussioner som stör undervisningen<br />
och att ambitionsnivån ofta<br />
var olika. Summan av kardemumman<br />
var att det inte finns några enkla lösningar<br />
utan att lyhördheten hos ledaren<br />
måste finnas med och att problem<br />
VIS 2/<strong>2009</strong>
agabergs folkhögskola<br />
Olika erfarenheter Bland deltagarna i kursen fanns både de som redan arbetade som cirkelledare och<br />
de som var helt oinvigda. Sammanlagt hade ett tiotal personer tagit sig till Södertälje den här helgen.<br />
får lösas vartefter de uppstår.<br />
Några av deltagarna hade redan erfarenheter<br />
som cirkelledare. En av dem<br />
var Gudrun Jonsson-Delin, VIS Jämtland,<br />
som leder en kurs via ABF i Östersund.<br />
Hjälpt personalen<br />
- Jag träffade en dotter till en döv dam<br />
via färdtjänsten. Hon berättade om sin<br />
mamma som hade svårt att kommunicera<br />
med personalen på sitt boende.<br />
Det har nu slutligen resulterat i att<br />
just den personalen går på min cirkel.<br />
De lär sig enkla tecken men som förenklar<br />
mycket i deras arbete.<br />
Inom VIS Norrbotten har Annika<br />
Willberg varit med och lett cirklar under<br />
en tid.<br />
- Vi var många som gick TSS-kurs och<br />
startade en cirkel för att vi ville underhålla<br />
vår TSS. Det är åtta år sedan. Som<br />
ledare är det svårt att fortfarande, efter<br />
åtta år, motivera och komma med<br />
nya idéer. Vi erbjuder även alla våra<br />
nya medlemmar TSS-undervisning.<br />
Först brukar vi träffa dem personligen<br />
och sedan slussas de vidare till en pas-<br />
sande cirkelnivå, berättar hon.<br />
Ja, erfarenheterna var många och<br />
fler lär det bli när TSS-cirklarna rullar<br />
igång runt om i landet. Annika<br />
Elfstedt berättade om hur hon ibland<br />
under sina cirklar upplevde att hon<br />
pratade för ”döva ögon”.<br />
- Men då har jag haft en vattenpistol<br />
med mig som jag sprutat med och då<br />
brukar de kvickna till…<br />
Text och foto: Lisa Wadin<br />
VIS 2/<strong>2009</strong> 19
20<br />
K E I T P A Ö<br />
Ä R R A T R E L A X A R<br />
R S S L Ö A I A<br />
KrySSa mED VIS 2/<strong>2009</strong><br />
L Y K T A R Ö N T G E N<br />
1 2 3 4 5 6 7<br />
9 10<br />
11 12 13 14<br />
VÅGRÄTT<br />
1. Finns mången i VIS<br />
5. Zlatans gäng<br />
8. Hjälper oss att minnas<br />
9. Vatten i baken<br />
10. Flitigt<br />
11. Kan man färg<br />
13. Promenadskada<br />
15. I kryss<br />
17. Snodd<br />
19. Skarvar ordentligt<br />
22. Används ibland som mått<br />
24. Plattfisk<br />
15 16<br />
17 18 19 20 21<br />
Lös och skicka in!<br />
Trissmiljonerna väntar!<br />
Skicka in lösningen senast<br />
den 1 augusti till:<br />
VISkansliet<br />
Susanne Roslund<br />
Fack FH 29<br />
80130 Gävle<br />
8<br />
22 23<br />
24 25 26 27 28<br />
29 30<br />
31<br />
32 33<br />
26. Snövits vän<br />
29. Märkt<br />
30. Slappar<br />
31. Utan skärpa<br />
32. Lyser upp<br />
33. Genomlysning<br />
LODRÄTT<br />
1. Pratas det ofta<br />
2. Kan man stoppa med<br />
3. Pratar sin sång<br />
4. Har nog litet klädkonto<br />
5. Möjligt semestermål<br />
Insänt av:<br />
Rätt lösning<br />
på krysset i VIS 1/<strong>2009</strong>:<br />
B O S S K N Ö L S V A N<br />
U T O F U Y E A<br />
R Ö R T S C I V I L<br />
O Ö T O R K L L<br />
P A M P A S Y T L I G A<br />
L T G A U R<br />
F E T A Ä L G D A N K<br />
O T I D B E<br />
B Y F Å N E E T N I S K<br />
O S F R I S S U<br />
H E M S Ö V S K E D<br />
A E D Ä N N U D<br />
G O S E D J U R O B O E<br />
1 Vinnare 2 3 4 av VISkryss 5 6 nr 7<br />
8 1/<strong>2009</strong> är<br />
9 Bert Fahller 10 i Luleå<br />
11 Grattis! 12<br />
13 14 15 16<br />
Trisslott kommer med posten.<br />
18 19 20 21<br />
6. Motvalls<br />
7. Snurrar<br />
12. Plats<br />
22 23<br />
24 25 26 27<br />
14. Blir rätt med dans<br />
16. Kosta på<br />
17. Oftast tunna<br />
18. Är salamin ibland<br />
20. För snabb tur<br />
21. Doftande virke<br />
23. Används knappast av dagens frön<br />
25. Skämta<br />
27. Styv i korken<br />
28. Bör vi rensa i<br />
Adress:<br />
28<br />
29 30<br />
32 33<br />
Krysset är gjort av Lena Munck<br />
VIS 2/<strong>2009</strong><br />
17<br />
31
INSÄNDarE<br />
Varför flytta kansliet?<br />
Det har kommit till vår kännedom att det finns planer<br />
på att flytta kansliet från Gävle till Stockholm.<br />
Kansliet har funnits i Gävle i fem år och har haft<br />
två dugliga kanslister. Tror inte att någon medlem kan<br />
säga något annat än att de har gjort och gör ett gott arbete.<br />
I dag med dagens tekniska förutsättningar kan vi bara se<br />
fördelar, inte minst ekonomiskt, med att ha ett kansli på<br />
en mindre ort. Kansliet är idag beläget i ett hus med flera<br />
handikappföreningar, vilket innebär en helt annan social<br />
tillvaro än om den skulle ligga separat på annan plats och<br />
ort. Till det ekonomiska hör relativt låg hyra och låga gemensamma<br />
utgifter, typ kopiator, postutdelning m.m. En<br />
flytt till Stockholm skulle med all säkerhet innebära högre<br />
hyreskostnader och även högre levnadsomkostnader.<br />
Vi undrar varför och vill gärna veta fördelarna med och<br />
se konsekvensbeskrivningen av en sådan flytt! Har det här<br />
Svar från styrelsen:<br />
Flytt inte aktuell i nuläget<br />
Riksstyrelsen är helt enig med insändaren om att VIS<br />
har en mycket duktig, glad och positiv kanslist, vilket<br />
även var fallet tidigare.<br />
Vi instämmer också med insändaren i att det är ganska<br />
ekonomiskt fördelaktigt att ha kansliet i Gävle.<br />
Det är helt riktigt, att diskussioner har förts om möjligheten<br />
att flytta kansliet till en plats där styrelsen även kan<br />
hålla sammanträden, eftersom det krävs en extra övernattning<br />
för vissa styrelsemedlemmar när mötena förläggs till<br />
Gävle. Tanken var från början att flytta kansliet närmare<br />
ordföranden, men den föll på orimligheten i att flytta varje<br />
gång VIS byter ordförande.<br />
Stockholm nämndes som en lämplig plats då styrelseledamöterna<br />
ofta kommer dit av olika skäl och då även kunde<br />
besöka kansliet. Dessutom finns de myndigheter och institutioner<br />
som VIS samarbetar med i Stockholm och vår organisation<br />
skulle bli mera synlig. Ett förslag var att försöka<br />
hyra lokaler av en annan hörselskade-/handikapporganisa-<br />
Visste du…<br />
tagits på ekonomisk basis eller på andra för oss oförståeliga<br />
grunder. Vi har väldigt dåliga erfarenheter av styrelsens beslut<br />
om hemsidan, som nu också verkar nerlagd.<br />
En för oss mycket viktig aspekt är att vi i dag har en duktig,<br />
glad och bland medlemmarna mycket populär kanslist.<br />
Har styrelsen undersökt om hon, ur både social och familjär<br />
synpunkt, är villig att byta bostadsort? Om så är - kan<br />
styrelsen garantera att hon beredes bostad? Är man för övrigt<br />
medveten om att lönebidrag inte kan överflyttas mellan<br />
kommuner? Finns det sådana garantier att kanslisten i<br />
Stockholm kan anställas med lönebidrag eller är styrelsens<br />
ekonomi så god att man betalar kanslistens lön fullt upp?<br />
Stieg Vennström, Ulla Vennström,<br />
Astrid Johansson, Irene Larsson och Monica Wolf<br />
tion och då samtidigt få tillgång till sammanträdeslokal<br />
och därmed sänka förbundets kostnader.<br />
Styrelsen har gjort en konsekvensanalys och dessutom<br />
tecknat ett fördelaktigt avtal med Scandic Hotels vilket<br />
resulterade i att någon flytt av kansliet inte är aktuell i<br />
nuläget.<br />
Det är styrelsens uppdrag att arbeta för att stärka VIS som<br />
organisation och se till att de ekonomiska resurserna används<br />
på bästa sätt.<br />
Då det gäller hemsidan är förbundsstyrelsen fullt medveten<br />
om att den har sett bedrövlig ut den sista tiden. Ett försök<br />
har gjorts att avhjälpa detta, men resultatet blev inte<br />
det förväntade. Hemsidan är inte nerlagd men stängd en<br />
kort tid för att få ett proffsigare utseende, som vi hoppas<br />
ska bli till belåtenhet.<br />
Kerstin Kjellberg, ordförande förbundsstyrelsen<br />
… att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt från din texttelefon?<br />
Slå 020-33 00 00 så kommer du till en sjuksköterska.<br />
OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112!<br />
Nödnumret nås direkt från din texttelefon.<br />
För mer information se www.pts.se, välj ”funktionshinder” i menyn.<br />
VIS 2/<strong>2009</strong> 21
22<br />
Kontaktpersoner i länen:<br />
VIS Norrbotten:<br />
Pentti Nording<br />
Tel/fax: 0920-26 76 60<br />
e-post: p.nording@telia.com<br />
VIS Västerbotten:<br />
Lena Perstrand<br />
Tal/texttel: 0930-502 71<br />
e-post: lena.perstrand@nashnet.nu<br />
VIS Jämtland:<br />
Gudrun Jonsson-Delin<br />
Texttel: 063-217 48<br />
e-post: gudrun.jonsson-delin@telia.com<br />
VIS Västernorrland:<br />
Henry Höglund<br />
Texttel: 0611-122 72<br />
e-post: sirhen@telia.com<br />
VIS förbundsstyrelse:<br />
Ordförande:<br />
Kerstin Kjellberg<br />
Lekattvägen 17 C<br />
793 30 Leksand<br />
Texttel: 0247-144 19 bost.<br />
Texttel: 0247-641 58 arb.<br />
Fax: 0247-151 03 arb.<br />
e-post: vis.kjellberg@sdrf.se<br />
Vice ordförande:<br />
Krister Gustafsson<br />
Handöl 574<br />
830 15 Handöl<br />
Texttel: 0647-722 77<br />
e-post: elgubbe@msn.com<br />
Kassör:<br />
Ingegerd Fahller<br />
Trollnäsvägen 3 A<br />
972 51 Luleå<br />
Tel: 0920-22 68 70<br />
e-post: ingegerd@fahller.se<br />
VIS Dalarna:<br />
Gertrud Emnéus<br />
Tel: 0225-539 55<br />
e-post: gertrud_emneus@hotmail.com<br />
VIS Gävleborg:<br />
Katrin Petersson<br />
Texttel: 018-40 46 34<br />
e-post: i.k.peterson@telia.com<br />
VIS Stockholm:<br />
Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld<br />
Texttel: 08-19 46 22<br />
e-post: k.tynderfeldt@comhem.se<br />
VIS Örebro:<br />
bjarne sundström<br />
Texttel: 0587-143 95<br />
e-post: bjarne.g.sundstrom@telia.com<br />
Sekreterare:<br />
Göran Möller<br />
Åkertegsgatan 21<br />
784 65 Borlänge<br />
Tal/texttel: 0243-23 24 33<br />
e-post: goran.mller@spray.se<br />
Vice sekreterare:<br />
Gith Holmgren<br />
Jägarstigen 2<br />
832 47 Frösön<br />
Mobil: 070-544 53 16<br />
e-post: gh2002@live.se<br />
Ledamot:<br />
Gudrun Jonsson-Delin<br />
Korpralvägen 19<br />
834 33 Brunflo<br />
Tel: 063-217 48<br />
e-post: gudrun.jonsson-delin@telia.com<br />
Pssst... Tipsa oss!<br />
Vad vill du läsa om i <strong>VIStidningen</strong>?<br />
e-posta till vistidningen@live.se<br />
VIS Kalmar:<br />
Christer Andersson<br />
Mobil: 070-510 42 46<br />
e-post: christera@ltkalmar.se<br />
VIS Halland (vilande):<br />
Mona Sammens<br />
Tel: 0430-131 35<br />
e-post: mona.sammens@ipbolaget.com<br />
VIS Skåne:<br />
Krister Weidenmark<br />
Tel: 0479-400 05<br />
Texttel: 0479-400 04<br />
e-post: krister.weidenmark@swipnet.se<br />
VIS Västra Götaland:<br />
Carl Spalde<br />
Texttel: 031-58 55 53<br />
e-post: sagoga@hem.utfors.se<br />
Studieorganisatör/<br />
kontaktperson till länen:<br />
Anita Nilsson<br />
Jacob Ulfssons väg 8 B<br />
647 32 Mariefred<br />
Texttel: 0159-219 67<br />
e-post: anita.vis@telia.com<br />
Suppleant/Vice kassör:<br />
Roland Bengtsson<br />
Källshult 4<br />
340 13 Hamneda<br />
Mobil (sms): 073-802 01 16<br />
VIS 2/<strong>2009</strong>
HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS<br />
MKT2095 SWE<br />
Vi har tagit steget<br />
in i framtiden<br />
OPUS 2<br />
The Hearing Implant Company<br />
DACAPO<br />
UPPLADDNINGSBART<br />
BATTERI<br />
OPUS 2 passar alla och du kopplar lätt in omvärlden. FM, MP3 och Bluetooth<br />
är bara några exempel.<br />
Opus 2 har inbyggd T-spole med M-MT-T inställning. Enkel justering med<br />
separat kontroll med tydliga knappar och du väljer själv om du vill använda<br />
DaCapo uppladdningsbara batterier eller vanliga batterier.<br />
OPUS 2 är den tunnaste och lättaste processorn på marknaden - med<br />
DaCapo blir den ännu lättare!<br />
Läs mer på: www.mollerstrommedical.com | www.medel.com<br />
Möllerström Medical AB, Slagthuset, 211 20 Malmö, Tel. 040-17 63 50, Fax 040-17 63 59<br />
info@mollerstrommedical.com<br />
VIS 2/<strong>2009</strong> 23<br />
2<strong>2009</strong> SE r.2.0
24<br />
rESCENSION<br />
Per Aron Borgs fantastiska äventyr<br />
Fantastiskt äventyr Tyst teater, som ingår i<br />
Riksteatern, besökte i våras Älvsbyn. Hela föreställningen<br />
var textad vid sidan om.<br />
I<br />
våras besökte Tyst teater bland andra Älvsbyn med föreställningen<br />
”Per Aron Borgs fantastiska äventyr ”.<br />
Intresset för teater kan man väl uttrycka i procent om<br />
man vill... För vår del blev det en hundraprocentig ökning<br />
jämfört med förra teaterbesöket gruppen gjorde i Älvsbyn<br />
med ”Heta stolen ”.<br />
Det här är ett fantastiskt äventyr som skådespelarna framför.<br />
En vandring, som läraren och hans elever utför, 63 mil<br />
på 52 dagar i Stockholms närområde. Det är både strapatser<br />
och undervisning som spelas upp för oss under dryga<br />
timmen.<br />
Ett riktigt bra initiativ från Tyst teater var att hela föreställningen<br />
var textad vid sidan om. Kort och koncist och<br />
lätt att följa med i handlingen. Jag tänker då på gemenskap<br />
med anhöriga, hörande, TSS:are och teckenspråkiga,<br />
alla kunde vi gemensamt ta del av innehållet, skratta och<br />
rysa tillsammans.<br />
Riksteatern, där Tyst teater ingår, har fått ta del av våra<br />
positiva synpunkter på textningen och fört dem vidare till<br />
teatergruppen. Det är ju viktigt även för den om vi blir fler<br />
och fler som kan ta del av tyst teater.<br />
Text och foto: Bert Fahller<br />
VIS 2/<strong>2009</strong>
ESCENSION<br />
Lång dags färd mot natt<br />
VIS Gävleborg samlade en liten skara till en teaterkväll<br />
i Uppsala den 21 april, för att se Eugene<br />
O´Neills klassiker ”Lång dags färd mot natt”.<br />
Pjäsen förknippas mest med Dramaten, dit Eugene O´Neill<br />
skänkte manuskriptet, som han för övrigt skrev fem år<br />
efter att han fått Nobelpriset 1936. Orginaluppförandet av<br />
pjäsen skedde 1956 på just Dramaten, tre år efter Eugene<br />
O´Neills död.<br />
Den här kvällen var det alltså dags igen, fast nu på Stadstesterns<br />
lilla scen i Uppsala. Förutom oss VISare hade även<br />
några HRF:are hörsammat inbjudan. För att vi skulle få<br />
mesta möjliga utbyte av kvällen, hade vår ordförande Katrin<br />
Petersson beställt en skrivtolkad presentation en halvtimme<br />
innan föreställningen började. Salong och scen var<br />
nämligen alltför mörka för tolkning!<br />
Nu blev det en nattsvart historia vi fick se, i flera bemärkelser.<br />
Kläder och all rekvisita gick i svart, grått och brunt, och<br />
för att understryka det hela, var belysningen helt dunkel<br />
på scen.<br />
Vi fick följa familjen Tyrones uppgörelse med varandra<br />
och det förflutna. Ett klassiskt familjedrama med mänsk-<br />
Mat & kultur Efter kvällens teaterpjäs begav<br />
sig VIS Gävleborg ut för att få sig en bit mat. Från<br />
vänster: Thomas van Stokkom, Birgitta Samuelsson,<br />
Lennart Petersson, Sven Ankar, Eva Jangen , Berit<br />
Jangen, Elsie Johansson, Pia Wennermark och Katrin<br />
Petersson.<br />
ligt förfall och oförmåga att nå varandra, men med en önskan<br />
till försoning, som till viss del kunde skönjas efter den<br />
tre timmar långa föreställningen.<br />
Strålande skådespelarinsatser av Ann Petrén, som modern<br />
Mary, morfinist, Göran Engman som fadern James, Tobias<br />
Hjelm, som äldste sonen James Jr, båda alkoholister, samt<br />
Alexander Salzberger, som yngste sonen Edmund, dödligt<br />
märkt av lungsjukdom. Dessutom fanns där husan Cathleen,<br />
spelad av Lanna Olsson.<br />
Hörslingan fanns på tredje bänk, där vi hade våra platser,<br />
men den måste ha varit felinställd då det var omöjligt för<br />
oss att ställa in rätt volym på ljudet. Eftersom det var så<br />
mörkt på scenen, kunde vi inte heller ta hjälp av läppavläsning,<br />
trots att vi satt så pass nära skådespelarna. Det blev<br />
jobbigt för oss, en besvikelse!<br />
Men som trivsam avslutning på kvällen åt vi en buffé på en<br />
trevlig restaurang bara några steg från teatern.<br />
besök oss gärna på www.visriks.nu<br />
Foto: servitören<br />
Text och foto: Elsie Johansson<br />
VIS 2/<strong>2009</strong> 25
26<br />
Konferens om tillgänglig IT<br />
I maj anordnade Hjälpmedelsinstitutet<br />
(HI) sin<br />
årliga konferens för äldre<br />
och handikappades IT-användning<br />
i Stockholm.<br />
Det handlade mycket om vad<br />
EU gör inom detta område,<br />
men också om projekt som<br />
drivs av organisationer i Sverige. Eftersom<br />
Sverige skall vara ordförandeland<br />
under andra halvåret av <strong>2009</strong>, så<br />
har vi goda möjligheter att påverka<br />
takt och inriktning av det fortsatta arbetet.<br />
Olika system<br />
I Sverige har cirka 80 procent av befolkningen<br />
tillgång till internet (men<br />
bara 40 procent av kvinnliga pensionärer<br />
använder sig av det). Tjeckien<br />
ligger i mitten av EU-länderna med 32<br />
procent.<br />
Det handlar ofta om standardisering.<br />
Om vi tar som exempel en texttelefon<br />
så har inte alla länder i EU samma<br />
texttelefonsystem och man kan ofta<br />
inte ringa med textis mellan olika länder<br />
på grund av skilda system. Detta<br />
medför att texttelefoner tillverkas i<br />
små serier och blir onödigt dyra. På<br />
flera andra områden blir det bättre<br />
och billigare om alla länder inom EU<br />
har samma system. Ännu bättre om<br />
det skulle vara internationellt. Det<br />
sker arbete på detta område, men ju<br />
fler som skall komma överens desto<br />
längre tid tar det.<br />
Vissa ställs utanför<br />
EU-länderna skall ha ett möte i Visby i<br />
november <strong>2009</strong> kallat Visby Agenda,<br />
där de skall bestämma vad som skall<br />
göras fram till 2015 för att EU skall bli<br />
bättre på IT. Man kommer då även att<br />
diskutera innovation och tillgänglighet.<br />
Informationssamhället växer hela<br />
tiden och personer som har svårt att<br />
delta, på grund av handikapp eller av<br />
andra orsaker, ställs utanför. Därför<br />
har HI gjort en studie för att datorägare<br />
skall kunna få hjälp när det blir<br />
Foto: fotoakuten.se<br />
problem. (Studien finns att läsa/hämta<br />
på www.hi.se/publicerat).<br />
Alla ska kommunicera<br />
Ett annat problem är att äldre och<br />
handikappade ofta har dåliga datorkunskaper.<br />
Detta har fått Norrtälje<br />
kommun att starta projektet ”Internet<br />
för alla”. Ett antal personer rekryteras<br />
för att lära äldre att använda dator.<br />
Där satsar men specifikt på äldre som<br />
bor på landsbygden och/eller äldreboenden.<br />
(Se www.tiohundra.se/internetforalla).<br />
HI berättade om sitt arbete med alternativ<br />
telefoni. Det är ett uppdrag från<br />
regeringen att utföras under <strong>2009</strong> och<br />
2010. Målet är att alla handikappade,<br />
i första hand döva och hörselskadade,<br />
skall kunna kommunicera per telefon<br />
eller dator. VIS deltar här i referensgruppen.<br />
(Se www.hi.se/alternativtelefoni).<br />
Text: Carl Spalde<br />
VIS 2/<strong>2009</strong>
KrÖNIKa: NEar DEaF ExpErIENCE<br />
Ingen plats för Nisse bodström<br />
Som vuxendöv befinner man sig<br />
av naturliga skäl i radioapparaternas<br />
utmarker. Det hindrar förstås<br />
inte att en och annan radioaktiv<br />
signal når oss genom observanta människor<br />
runt omkring. Många av oss är<br />
sanna bottenmetare när audiogrammen<br />
studeras i ljuset. Min hörselrest<br />
reser sig likt ett tallbarr på en havsbotten.<br />
Den akustiska sfären skulle man<br />
kunna säga är hårt beskuren. Från min<br />
position på ”havets botten” har jag valt<br />
att i ryggläge behagligt sjunka ned i<br />
sanden. För vad hjälper det att stå på<br />
tå och vifta med barret uppsträckt likt<br />
en antenn mot den avlägsna ytan? Jag<br />
är för kort och havet är helt enkelt för<br />
djupt. Det är lika förgjort som hovrande<br />
bananhelikoptrars fiske efter<br />
okända ubåtar. Men det finns så klart<br />
tröst.<br />
Från vilsamt ryggläge kan man kika<br />
upp i audiosfären, vattnet är ändå<br />
relativt genomskinligt. Ytans krusningar<br />
bildar visuella avtryck som<br />
understundom kan avkodas. Ibland<br />
vill till och med barret ta åt sig äran<br />
för avkrypterad information trots att<br />
det inte alls haft med saken att göra.<br />
Istället är det då någon på skivarkivet<br />
som hittat en gammal inspelning som<br />
matchade ytans krusning.<br />
Men allt det här har ju ingen betydelse<br />
när det är radion som pratar. Det<br />
finns helt enkelt inte plats för Nisse<br />
Bodström (programledare SR P4 Östergötland,<br />
red. anm). Ensamt och förskräckt<br />
svajar det lilla barret nere på<br />
botten varje gång den retrodesignade<br />
radion väller ut sin<br />
ocean i rummet. Det<br />
finns så klart sätt att<br />
skona sitt lilla tallbarr<br />
från översvämning,<br />
megafonerna<br />
kan ju avaktiveras.<br />
Jag vet inte hur ni löser det hemma.<br />
Hur får övriga utlopp för sin radioaktivitet,<br />
sitt deltagande i schlagers, årets<br />
nykomling på svensktoppen och inte<br />
minst Nisse Bodström? Själv så lever<br />
jag tillsammans med Sveriges kanske<br />
charmigaste radiolyssnare. Från kringburen<br />
mobiltelefon nås hon av världen<br />
utanför, en kärleksfull anpassning till<br />
min akustiska dysfunktionalitet. På<br />
vardagsmornarna har SR P4 Östergötlands<br />
morgonvärd Nisse Bodström en<br />
tävling. Vid frukostbordet trillar lurarna<br />
lätt ut när sötnosen låter händerna<br />
tolka. Tre låtar spelas samtidigt och nu<br />
får man visst ringa in och gissa. Jag vet<br />
inte om de fortfarande sänder pingis<br />
på sportradion? Tänk när det var OS<br />
och svenskarna var duktiga. Walldner<br />
servar-backhand-forehand-backhandforehand-backhand-forehand-backhand-cross-och<br />
ut av kinesen, reporten<br />
”...en kärleksfull anpassning<br />
till min akustiska<br />
dysfunktionalitet”<br />
andas inför nästa boll. Själv satt man<br />
minst lika uppstressad och visualiserade<br />
händelseförloppet i fantasin.<br />
Nu har jag alldeles strax gått ut tvåan<br />
i dövskolan. Om man ska gå om skolan<br />
så är det så klart<br />
lågstadiet som man<br />
ska gå om, det var ju<br />
då skolan fortfarande<br />
var rolig. Något<br />
jag kommit att gilla<br />
med teckenspråket<br />
är det visualiserande tänkandet. Det<br />
är som pingis på sportradion fast tvärt<br />
om. I dövvärlden skapas verklighetsbaserade<br />
dramatiseringar i parti och<br />
minut. Vi är alla små dramaförfattare<br />
som agerar och regisserar den egna<br />
pjäsen i realtid. Att visa ett händelseförlopp<br />
är snabbare och tydligare än<br />
att referera det. Jag kan ställa bordet<br />
i hörnet, sätta mig på kortsidan, placera<br />
Obama till höger och svärmor till<br />
vänster, om jag skulle vilja. Månne tro<br />
om det inte till och med skulle gå att<br />
referera pingis. Sen får man ta att man<br />
som dramatiker blir lite märklig i sitt<br />
berättande språk. Ett audiogram kan<br />
bli till en ocean och ett pennstreck<br />
kan bli till ett förskräckt litet vajande<br />
tallbarr.<br />
Önskar er alla en skön sommar!<br />
Text: Mikael Gustavsson<br />
Vem skrev vad? - svar på litteraturtävlingen i förra numret<br />
Att para ihop citaten i förra <strong>VIStidningen</strong> med sina författare<br />
och titlar var tydligen inte lätt. Mängden inskickade<br />
lösningar motsvarade verkligen inte mina förhoppningar.<br />
Kanske var de orealistiska – det är ju inte alla som har nära<br />
tillgång till bibliotek och där kan söka efter titlarna och<br />
utifrån dem hitta vem som skrivit vad.<br />
Men trots detta har det inkommit lösningar och bland dessa<br />
fanns en med alla svar rätt:<br />
Den var insänd av Gunilla Weidenmark, VIS Skåne.<br />
Grattis! Må trisslotten utfalla med vinst!<br />
Ännu har jag själv inte läst alla böckerna – men jag lovar<br />
att de är läsvärda!<br />
Rätt svar är:<br />
Citat ett var skrivet av Arnaldur Indridason i boken Mannen<br />
i sjön<br />
Citat två av Håkan Nesser i Skuggorna och regnet<br />
Citat tre av Viveka Lärn i Vi ses vid röda sten<br />
Citat fyra av Joyce Carol Oates i Älskad, saknad<br />
Citat fem av Tove Jansson i Trollvinter<br />
Citat sex av Bengt Ohlsson i Gregorius<br />
Citat sju av Stieg Larsson i Män som hatar kvinnor<br />
Citat åtta av Maria Gripe i Agnes Cecilia – en sällsam historia<br />
Citat nio av Jan Guillou i Den demokratiske terroristen<br />
Citat tio av Majgull Axelsson i Aprilhäxan<br />
Text: Agneta Forsberg<br />
VIS 2/<strong>2009</strong> 27
28<br />
Avsändare:<br />
VIS<br />
Vuxendöva i Sverige<br />
Att: Susanne Roslund<br />
Fack FH 29<br />
80130 GÄVLE<br />
VILKEN FrÅga TyCKEr Du Är VIKTIgaST INOm VIS juST Nu?<br />
Eva Qvarfort,<br />
VIS Örebro:<br />
- Vi måste få till stånd<br />
en föryngring i föreningen,<br />
det är jätteviktigt.<br />
Pentti Nording,<br />
VIS Norrbotten:<br />
- Det absolut viktigaste<br />
är att få fler medlemmar.<br />
Men frågan om<br />
TSS är ju också alltid<br />
aktuell.<br />
Bli medlem i VIS!<br />
Vuxendöva i Sverige är en partipolitiskt och religiöst<br />
obunden organisation som arbetar för vuxendövas intressen<br />
och rättigheter.<br />
Som medlem får du:<br />
- <strong>VIStidningen</strong> - som utkommer med fyra nummer per år<br />
- möjlighet att delta i kurser och utbildningar<br />
- information om vad som händer på både riks- och<br />
länsnivå<br />
- gemenskap - en möjlighet att knyta nya bekantskaper<br />
med människor med liknande erfarenheter<br />
Ja tack jag vill bli medlem i VIS (150 kronor/år)<br />
Ja tack jag vill ha mer information om VIS<br />
Välkommen som medlem!<br />
Gudrun Jonsson-Delin,<br />
VIS Jämtland:<br />
- Att ständigt följa med<br />
i vad som händer. Just<br />
nu tycker jag både CIfrågan<br />
och tolkfrågor<br />
är av största vikt.<br />
Gustaf Söderlund,<br />
VIS Gävleborg:<br />
- Att synliggöra föreningen.<br />
Vi måste synas<br />
mer utåt!<br />
VIS KANSLI<br />
Fack FH 29<br />
80130 Gävle<br />
Anita Nilsson,<br />
VIS Örebro:<br />
- Att sprida TSS då vi<br />
väntar många vuxendöva<br />
framöver.<br />
Att forma fler länsföreningar<br />
samt att<br />
öka medlemsantalet.<br />
PLATS FÖR<br />
FRIMÄRKE<br />
VIS 2/<strong>2009</strong>