Lärarhandledning till Rättegångsskolan och filmen Rättegången

More documents

Recommendations

Info

leKTIOn 1 Brottsoffers reaktioner Vad är egentligen ett brott och hur vet man om man blivit utsatt? Är det OK att någon hotar en till livet i ett mail eller .... Är mobbning ett brott? Har man alltid rätt att säga nej till sex? Får ens föräldrar bete sig hur som helst? Vem skall man vända sig till om man misstänker att man blivit utsatt? Vi kan inte svara på alla frågor i den här broschyren men ge exempel och tips om vart du kan vända dig. Det finns många som jobbar med detta, och de finns där för dig som är ung. Ett bra sätt för att få eleverna att känna engagemang i detta ämne är att försöka få dem att själva tänka sig in i rollen som brottsoffer eller målsägande, som den som utsatts för brott ofta kallas under rättegången. 6 det är ett BROTT bra att veta för dig som är ung Försök att fånga elevernas uppmärksamhet genom att läsa följande text (hämtad ur skriften Det är ett brott – bra att veta för dig som är ung) högt: Fallbeskrivning du hade precis fått ut fyra hundra kronor från uttagsautomaten när någon tog tag i din jacka och drog bakåt. den andra killen höll din kompis Kristoffer på avstånd. Allt gick väldigt fort. när du försökte göra motstånd knuffades du framåt, en spark fl ög mot din mage, en rakt i ditt ansikte och du kände den heta och kalla blandningen av grus och blod i munnen. - Om du säger nåt är du död, sa en av dem. det sista du hann se var bokstäver på en jacka, och du tyckte att du kände igen en av dem som sprang. - Åååh. dom tog pengarna. det var höst, första året på gymnasiet och första gången som du skulle ta ut pengar du hade på kontot, från studiemedlet. ni hade haft så bråttom till bion att du hade fått låna av Kristoffer, nu skulle du betala tillbaka. Och så hände det här! - Vi måste ringa polisen. - Vad kan dom göra? dessutom sa han att… - Vi måste ringa polisen. - Jag har inga pengar på mobilen, sa du och spottade blod. det blev blod på jackan också. - Vi ringer 112, det kostar ingenting. det kändes som en evighet men det kanske hade gått tio minuter när en polisbil svängde in på torget. - Vad är det som har hänt? Kan du säga hur de såg ut? Åt vilket håll sprang de? Poliserna ställde fl era snabba frågor och pratade i telefon med en annan polisbil. Sedan tittade de lite närmare på dig, det var nog bäst att åka till sjukhuset så fi ck de kolla upp vilka skador du hade fått. Och så ringde de till din pappa så att han kunde möta er på lasarettet. I polisbilen satt du mest tyst. det var så overkligt, allting. Men Kristoffer sa att dom hade hotat dig, att om du sa nåt så skulle du vara död. - det är också ett brott, sa den ena av poliserna och vände sig bakåt mot dig, det heter ”övergrepp i rättssak”. Om någon i fortsättningen hotar dig så ska du tala om det också för oss. efter några dagar skulle det bli förhör. du och Kristoffer fi ck var för sig titta på en del bilder och båda kunde peka ut den ena av killarna. Ett annat alternativ är att se på en fi lm som handlar om brottsutsatthet. Brottsofferjourernas Riksförbund har t.ex. gjort några fi lmer som fi nns på www.ungaboj.se. Lektion 1
Diskutera vidare kring händelsen i berättelsen med utgångspunkt i frågorna nedan: • Vad för slags brott blev personen utsatt för i berättelsen? (Rån, övergrepp i rättssak, misshandel.) • Är det här vanliga brott? (Statistik fi nns på Brottsförebyggande rådets webbplats, www.bra.se) • Hur tror du att man känner sig som brottsoffer? (Varje brottsoffer reagerar på sitt eget, unika sätt, men vanliga reaktioner är t.ex. att man blir ledsen eller nedstämd, får sömnsvårigheter, vill hämnas, känner hat, vill gråta, blir mörkrädd, försöker förtränga det som hänt, blir tyst och inbunden.) • Borde offren ha agerat annorlunda? (Funderingar om att man inte ska röra sig i stadsmiljö sent på kvällen, att det är dumt att ta ut en så stor summa kontanter, att man måste vara uppmärksam på omgivningen etc. – OBS att denna fråga kan aktualisera ett skuldtänkande och det är därför viktigt att poängtera att skulden ska placeras där den hör hemma dvs. hos gärningspersonen.) Det fi nns förmodligen lika många olika sätt att reagera på brott som det fi nns människor – vi reagerar alla olika utifrån vilken person vi är och vilka erfarenheter vi bär med oss. Diskutera tillsammans hur ni tror att ni skulle reagera om ni blev utsatta för brott. Finns det några funderingar kring detta i klassen? Det kan vara så att någon av eleverna har personlig erfarenhet av utsatthet för allvarlig brottslighet och som lärare är det viktigt att du är beredd på detta. Det kan vara bra att vara två vuxna i klassrummet så att det fi nns en beredskap om lektionsinnehållet väcker starka känslor. Brottsoffers reaktioner Att bli utsatt för brott medför ofta en mängd känslomässiga reaktioner. Även om brottet orsakat ekonomiska förluster eller fysiska skador är det nästan alltid de psykiska effekterna av att med avsikt ha blivit kränkt eller skadad av en annan person som är svårast att hantera för offret. 7 En annan insikt är att sexualbrott leder till allvarligare psykiska reaktioner än våldsbrott, som i sin tur leder till allvarligare reaktioner än egendomsbrott. En del egendomsbrott, som att få sin bil skadad, utlöser kanske mest irritation. Inbrott i bostaden kan däremot upplevas som både allvarligt och skrämmande. Vetskapen om att någon har rotat runt i ens privata tillhörigheter kan vara plågsam. Att bli utsatt för ett brott kan leda till allvarliga konsekvenser men det är viktigt att komma ihåg att de allra fl esta efter en tid kan lägga händelsen bakom sig och leva ett helt normalt liv. Både fysiska och sexuella övergrepp kan liknas vid inbrott i den egna kroppen. De kräver ofta bearbetning under lång tid. Känslor av skuld och skam över det som har hänt är mycket vanliga, trots att den som utsatts för brott inte alls har något att skämmas för. Ilska mot gärningspersonen är också vanlig med både hat- och hämndkänslor. Det är viktigt att våga ge uttryck för dessa känslor. Först därefter är det möjligt att skapa en mer nyanserad bild av vad som har hänt. Samtidigt visar forskning att det inte är ovanligt att brottsoffer, för att kunna handskas med den ångest som allvarliga brott gett upphov till, använder olika former av försvar, som förnekande eller bortträngning som i sig är psykiskt krävande. Att sedan åter börja minnas det man ”behövt glömma” är också en krävande process som kan behöva få ta tid. Varje person reagerar på ett brott utifrån sin egen livssituation Ett likartat brott påverkar människor olika beroende på livssituationen i stort, och beroende på tidigare upplevelser av kränkningar och våld. Den som t.ex. blir utsatt för ett andra rån riskerar en svårare kris än en tidigare inte utsatt person, i alla fall om den första rånsituationen inte har bearbetats. Övergrepp i nära relationer, som grov kvinnofridskränkning eller sexuella övergrepp som en förälder utsätter sitt barn för, blir extra allvarliga av att de kriminella handlingarna ofta upprepas. Därtill kommer att brotten oftast sker i det egna hemmet, vilket gör att offret inte har någon fredad plats, och av en person som offret
Page 1 and 2: Lärarhandledning till Rättegångs
Page 3 and 4: INLEDNING .........................
Page 5: överväga att ta hjälp av skolkur
Page 9 and 10: Diskutera angående skuldkänslor o
Page 11 and 12: Åklagaren är med och föreslår a
Page 13 and 14: www.rattegangsskolan.se: I slutet a
Page 15 and 16: LEKTION 3 Rättegången fortsätter
Page 17 and 18: • Varför har gärningspersonen e
Page 19: FILM RÄTTEGÅNGEN FIlMVISnIng Film

Lärarhandledning till Rättegångsskolan och filmen Rättegången

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?