Mission Impossible Hanteringen av ... - if-insurance.com

More documents

Recommendations

Info

Innehåll Stormen Gudrun och konsekvenser 7 Utgivare If Hallonnäsgränd 8 A, Helsingfors FIN-00025 IF +358 10 515 10 www.if-insurance.com 2 IF´S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2005 ASKELMA ® i Danmark 22 Markedsutsikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Stormen Gudrun och konsekvenser . . . . . . . . 7 Mission Impossible . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Försäkring av projekt och entreprenader Del 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Ansvarsnavigatorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Ifs ansvarskonferens i Stockholm . . . . . . . . . .18 Stabilitet i företagsverksamheten med personförsäkringar . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Chefredaktör Juha Ettala Redaktionsråd Olav Breen Per Hagström Pekka Heikkilä Lars von Hertzen Harry Nordqvist Inkeri Salin Anna Maria Vähäkuopus För att en brand aldrig skall uppstå 28 ASKELMA ® i Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Hanteringen av arbetssäkerhetsrisker en konkurrensfaktor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 Är det dags att ompröva begreppet och definitionen av Risk Management? . . . . . . . .26 För att en brand aldrig skall uppstå . . . . . . . .28 Inspecta och If till samarbete i Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30 Produktion Markkinointiviestintä Dialogi Oy Tryckeri ScanWeb Oy Adressändringar inkeri.salin@if.fi Risk Consulting utkommer även på engelska och på finska. ISSN 1459-3912 Omslagsbild Timo Vesterinen
Ledare Skydd moT deT Som TRoligen inTe kommeR ATT inTRäffA... Idag betraktar de flesta företag försäkring som en viktig del i optimeringen av företagets kapitalstruktur. Målet är naturligtvis att hitta bästa möjliga balans mellan å ena sidan företagets egen risktagningsförmåga med motsvarande krav på kapital, och å andra sidan behovet av att undvika stora variationer i resultatet, eller behovet av att skydda företagets kapital mot stora, oväntade skador. För de flesta företag har detta resulterat i betydligt högre självrisker under de senaste 5– 10 åren. Mindre skador bärs oftast av företaget och en försäkring syftar således till att skydda det mot sådant som troligen inte kommer att inträffa, men som får allvarliga konsekvenser om det skulle göra det. För stora företag har framför allt två faktorer blivit allt viktigare vid valet av försäkringsgivare: • Försäkringsbolagets kapacitet, eller förmåga att på ett kapitaleffektivt sätt ta stora risker i sin egen budget. • Försäkringsbolagets kompetens och kunskap – dvs. att organisationen består av personer som kan göra de rätta riskbedömningarna, hjälpa företag att sänka sina risknivåer och på ett professionellt sätt göra upp med och stödja kunden vid en större skada. Större självrisker för försäkringstagaren medför att försäkringsbolaget får en större andel stora riskexponeringar. Eftersom försäkring alltmer används för att skydda företag mot stora skador är det viktigt att försäkringsgivaren verkligen kan ta på sig dessa stora risker på ett kaptialeffektivt sätt. I praktiken innebär detta att försäkringsbolaget måste ha hög kapacitet och även självt kunna bära en stor del av risken. Det måste med andra ord ha ett högt självbehåll. För If innebär detta att vi utnyttjar vår totala budget och den riskspridning vi har på nordisk nivå för att säkerställa att vi kan ta på oss mycket stora risker utan att behöva gå ut på den fakultativa återförsäkringsmarknaden. Vi har i dag den största kapaciteten och högsta självrisken i Nor- den, och vi tar också en större risk i vår egen budget än något annat bolag. Detta medför att vi kan köpa ett effektivare grundläggande återförsäkringsskydd. I slutänden gynnar detta naturligtvis även våra kunder. En sidoeffekt av att höga självrisker tillsammans med försäkringar i ökad utsträckning används som skydd mot stora skador är att det blir en allt mer komplex uppgift att bedöma försäkringsresultat. Det kommer att bli allt vanligare att ett stort antal kunder har en mycket låg skadekvot, även över längre tidsperioder. Detta kommer emellertid inte att leda till några minskade premienivåer. Eftersom försäkringsbolaget har haft en riskexponering under perioden måste kunden betala för detta, oavsett skadeutfallet. Premieberäkningen påverkas alltså inte av att inga storskador har inträffat, förutom i fall där riskexponeringen har beskrivits och beräknats på felaktigt sätt eller risken har förändrats. Motsvarande finns det ingen anledning att höja premienivån för en kund efter en stor skada, återigen med undantag för fall där vi anser att vi har gjort en felaktig riskbedömning. Följaktligen blir det mindre relevant att tala om skadekvoter för en kund eller mindre försäkringsportföljer, då skadekvoterna inte nödvändigtvis säger särskilt mycket om premienivån eller kvaliteten hos en mindre försäkringsportfölj. När skadorna blir allt sällsyntare men desto mer omfattande är det viktigt att göra rätt riskbedömning och kunna erbjuda ett företag rätt råd om hur det bäst kan skydda sig mot stora och allvarliga skador. En viktig del i detta är förmågan att kunna göra goda riskbedömningar och därigenom förbättra försäkringsbolagets erfarenheter av storskador. En annan betydelsefull aspekt är att tidigt kunna identifiera nya riskexponeringar och förstå konsekvenserna av dessa (t.ex. gällande ansvarsrisker). Genom att utnyttja vår nordiska utbredning samt vår kompetens och kunskap på nordisk nivå kan vi på If erbjuda våra nordiska kunder professionella råd. Eftersom vi har den största skaderegleringsorganisationen bland de nordiska aktörerna har vi dessutom möjlighet att specialisera oss inom både olika produktområden och olika branscher. Detta är av betydelse för att vi ska kunna förstå kundens processer vid en storskada. Vidare är förstås även själva erfarenheten av att varje år arbeta med ett stort antal skador inbegripet storskador en viktig tillgång. År 2004 stod vi inför något färre stora skador än normalt, medan vi hittills under år 2005 har haft något fler än normalt i Norden. Stormen i början av januari ledde till exempel till stora skador i Danmark, Sverige och Finland och illustrerade verkligen vikten av att vara försäkrad mot så omfattande skador. Tyvärr fanns det alltför många företag, särskilt skogsägare i Sverige, som tänkte att det inte var sannolikt att en så kraftig storm skulle inträffa och att de således inte behövde någon försäkring för att skydda sig mot en sådan situation. Se till att ditt företag är väl medvetet om riskbilden och se till att ni är skyddade även mot det som troligen inte kommer att inträffa... • MORTEN THORSRUD IF´S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2005 3
Page 1: Risk Consulting I F´S R I S K M A
Page 5 and 6: denne perioden fikk vi også de sto
Page 7 and 8: KUVA LEHTIKUVA / JoHAn nILsson Stor
Page 9 and 10: gamla pappersfabriker som byggts f
Page 11 and 12: inte nödvändigtvis detsamma som e
Page 13 and 14: denna artikel är en fortsättning
Page 15 and 16: det. Inträffar en skada och det vi
Page 17 and 18: AnSVARSnAVigAToRn - nytt verktyg f
Page 19 and 20: Ett exempel på detta är Finance C
Page 21 and 22: ver olycksfall också ersätter kos
Page 23 and 24: ske råd for forbedring. I rapporte
Page 25 and 26: spänner över alla funktioner. I r
Page 27 and 28: Händelserna i omvärlden med Artur
Page 29 and 30: KUVA A-LEHTIEn KUVAToIMITUs / PETrI
Page 31 and 32: GER öKAD TRyGGHET OcH LöNSAMHET T

Mission Impossible Hanteringen av ... - if-insurance.com

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?