i Malmö - Glokala Folkhögskolan

2008 

o 

i Malmö

Layout och idé: Liv Zetterling 2009 

1. 

2. 

3. 

4. 

5. 

6. 

7. 

8. 

9. 

10. 

10.1 

10.2 

10.3 

10.4 

10.5 

10.6 

10.7 

10.8 

11 

12. 

13. 

14. 

14.1 

14.2 

14.3 

14.4 

14.5 

14.6 

15. 

16. 

17. 

18. 

19. 

Innehållsförteckning 

Rektorerna har ordet 

Samverkande i kvarteret Sofielund 

Folkbildning på ny plattform: Glokal-TV 

Samhällsentreprenörskap och socialt ansvarstagande 

I våra gemensamma rum - CFUK 

Folkbildningsföreningens årsberättelse 2008 

Inledning 

Styrelse och funktionärer 

Styrelsens arbetsformer 

Huvudsaklig verksamhet under året 

Administration och ekonomihantering 

Föreningens ekonomi 

Medlemmar och medlemskontakt 

Utbildningsledare och rektorer 

Policyfrågor 

Uppdragsutbildningar – Komvuxkurser 

Glokala Folkhögskolan 

Deltagarveckor 

Planerings- och rekryteringsarbete 

Långa kurser 

Distanskurser 

Kortkurser 

Miniprojektstöd 

Forskarpanel och seminarier 

Kvalitetsarbete och forskning 

Personalfortbildning 

Samarbete och kommunikation mellan styrelse och anställda 

Författarkvällar 

Utvecklingsarbete och projekt 

Samverkan med närområdet 

Kommunikation 

Datorutveckling och öppen källkod 

Verksamhet inom social ekonomi 

Andra innovativa verksamheter inom den ideella sektorn 

Några samverkansprojekt inom kulturområdet 

Internationellt samarbete 

Magne Larssons minnesfond 

Seniorråd 

Samarbete med Österlens folkhögskola 

Föreningar där Folkbildningsföreningen är medlem 

Slutord 

Bilaga No 1: Personal 2008 

Några av våra samverkansparters 

4-5 

6-7 

8-9 

10-11 

12-13 

14 

15 

15 

15 

16 

16 

16 

16 

17 

17 

17 

17 

17 

18-20 

21-22 

22 

22 

23 

23 

24 

24 

24 

25 

25-27 

27-29 

29 

30-33 

34 

35-38 

38-40 

40 

41 

41 

41-43 

43 

44-45 

46-47

Runt omkring oss rasar ekonomin i ett hisnande 

tempo. BNP-minskningen sista kvar talet 2008 

var så gott som 5%. Med svenska mått mätt var 

det en nedgång som vi med våra snart 60 år inte 

upplevt tidigare. Man kan naturligtvis ställa sig 

frågan, och bör också göra det, hur påverkar 

den ekonomiska krisen vår verksamhet? glokala, 

en verksamhet med visionen: 

Malmö - den glokala staden. 

4 

Rektorerna

Ett är ganska säkert – nämligen att så länge inte staten 

ändrar förutsättningarna för bostadsbyggande så kommer 

våra studerande och ungdomar i Malmö utan 

pengar att ha svårt att hitta boende även framöver. 

Vi kommer fortsättningsvis också att i våra kurser ha 

hemlösa/bostadslösa deltagare. Vi har vid något tillfälle 

besökt en skola där deltagarna hade full rådighet över 

lokalerna utifrån att det var ju deras skola! Vill vi ha 

det så? Kan vi ha det så? Vi har inga egna lokaler utan 

hyr in oss. 

En arbetsmarknad som inte gett jobb till alla har i 

Sverige ofta resulterat i mera satsning på utbildning. 

Kommer krisen att leda till flera sökande till våra 

folkhögskolor? Det är sannolikt men inte bara av skälet 

att många kommer att stå utanför arbetsmarknaden 

utan också för att vi står för tydliga värderingar, försöker 

vara medskapande i större omfattning än ”objektiva” 

utbildningsanordnare. 

har ordet 

Vi fyller ett behov som mötesplats för tänkande, reflekterande 

och byggande av meningssammanhang, 

och vi fungerar till viss del som ”organiseringsmotor” 

vilket vi tror det finns stort behov av. 

Vår folkbildningsförening som snart fyller tjugo år 

rymmer mycket mer än vår folkhögskola. Vi driver 

som det framgår av denna verksamhetsberättelse 

många andra verksamheter, och allt eftersom omvärlden 

förändras behöver vi hitta nya utmaningar 

och möjligheter samtidigt som vi får anpassa oss. 

Men vi strävar oförtrutet efter att vara trogna våra 

värderingar - jämlikhet och solidaritet. 

Vi är en ideell förening, vi är en av många ”rörelser” 

som bedriver folkbildning, folkhögskoleverksamhet, 

och vuxenutbildning. 

Vad lägger vi i ordet rörelse? Är det så att detta skiljer 

oss från offentliga utbildningsanordnare såtillvida att 

vi inte enbart finns på individplanet, ger deltagarna 

det de behöver. Vad är det i så fall mera som vi har 

ansvar för att sträva efter? Målmedvetet arbeta för? 

Är det främst att utveckla vår arbetsplats och kompetensutveckla 

oss som arbetar i föreningen, oavsett 

om vi gör det med lön eller ideellt? Räcker detta? 

Skall vi vara nöjda med att stimulera deltagarna att 

utvecklas personligt inom en rationell organisation, 

eller skall vi ha en större ambition att bygga ett kunnande 

som involverar medskapande i processen för 

vår vision Malmö - den Glokala staden? Väver vi ett 

nät av de trådar som vi är med och drar i? Bygger vi 

kroppar som utvecklas efter hand och blir alltmera 

komplexa? 

Skapar vi meningssammanhang för/med våra deltagare, 

för/med vår personal och våra ideella krafter? 

Stärker våra projekt våra andra verksamheter och 

vice versa? Stimulerar det ena det andra? 

Frågorna är många, och de mångskiftande verksamheter 

i form av kurser och projekt som vi har, visar 

hur vi i samarbete med andra aktörer söker besvara 

dem. Det känns inspirerande att så många vill ta del 

i denna både globalt och lokalt inriktade verksamhet 

som gör oss förtjänta att ha en Glokal folkhögskola. 

Håkan Larsson & Marie Hagström 

Rektorer på Glokala Folkhögskolan 

Mars 2009 

5

samverkande i 

6 

Text: Göte Rudvall Foto: Kristina Persson

kvarteret sofielund 

Detta är 

ett 

levande 

exempel 

på vad som 

kan ske 

när mÅnga 

krafter 

samverkar 

för att 

bygga den 

glokala 

staden! 

Så länge Folkbildningsföreningen funnits har 

vi mestadels hållit till i Sofielund i stadsdelen 

Södra Innerstaden. Den gamla folkskolan från 

1902 som under mitten av 1990-talet hotades 

av rivning har som Sofielunds Folkets Hus 

efterhand blivit ett alltmer levande integrationshus 

som från morgon till kväll har verksamheter 

av det mest mångskiftande slag. I 

Marilús Café trängs alla på ett trivsamt sätt till 

lunch och kaffestunder. På Sofielunds Folkets 

Hus har vi under tio år haft komvuxkurser på 

grundläggande nivå. Glokala Folkhögskolan 

har sedan starten 2005 också förlagt de flesta 

av sina kurser här. Det är i detta hus som vi 

bjuder in till många av våra offentliga arrangemang 

som t ex Författaraftnar och Glokala 

Seminarium. 

Sedan 2002 har vi tillsammans med ett flertal 

kommunala och ideella aktörer arbetat på att 

göra kvarteren Trevnaden och Facklan till ett 

“torg” för alla möjliga typer av utbildningar och 

folkbildning. Södra Innerstadens stadsdelsförvaltning, 

den kommunala Sofielundsskolan, 

Friskolan Kastanjeskolan, Sofielunds Fritidsgård, 

Sofielunds Folkets Hus och flera andra 

ideella föreningar har tillsammans arbetat för 

att med kollektiva resurser utveckla, vad vi 

kallar, ett Utbildningstorg. 

Öppnandet, under 2008 av mötesplatsen och 

idétorget Garaget (ett stort f d bussgarage i 

nära anslutning till ungdomscentret Arena 

305, Lönngatan 30, med ett modernt stadsdelsbibliotek), 

är den största och mest synbara 

satsningen hittills. Här samlas alla våra kurser 

till terminsstart, skolavslutning och andra 

större arrangemang. 

7

Folkbildning på 

ny plattform: 

Glokal-tv 

Den 28e februari 2008 föddes Glokal-TV 

genom sin första sändning via TV Malmö. Efter 

premiären gick det i ett rasande tempo med organisering 

och programutveckling (om ej alltid 

så enkelt). Redan till andra terminens sändningar 

hade det bildats en redaktion, iordningsställts ett 

Glokal-TV kontor och en liten inspelningsstudio. 

Med detta som bas, centralt placerat i huset, 

underlättades uppdraget att samordna, dokumentera 

och sända material från vår verksamhet, 

lokalsamhället och våra nätverk. 

Lika viktigt som det var att göra lokala sändningarna, 

lika viktigt var det att varje program 

komprimerades för en global publik via hemsidan 

och Youtube. Först då blev sändningarna 

“äkta” Glokal-TV eftersom de då nådde ut både 

lokalt och globalt. 

Ett sätt att förstå media är att göra media och 

därför har det bla varit viktigt att alla deltagare 

på Glokala Folkhögskolan givits lika möjligheter 

att sända egenproducerade program, personliga 

funderingar, berättelser och konstnärliga verk. 

Genom görande och samskapande kommer 

man närmre varandra. 

Ett uppdrag är att hjälpa till att ge röst åt annorlunda 

berättelser som annars inte hade blivit till. 

Blandningar av det väntade och det oväntade är 

ett signum. Glokal-TV vill verka för ett alternativt 

eftertänksamhetsformat i egensinnigt tempo 

med den omöjliga målgruppen: ALLA. 

8 

Fakta om Glokal-TV 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Glokal-TV sänder 24 timmar, alltid på en torsdag, 

september-juni med uppehåll för jul. 

Samskapar på en icke-kommersiell grund. 

Sänds via TV-Malmö/Öppna Kanaler samt som 

webtv på youtube.com/glokaltv. 

Vill börja sänd även i andra städers öppna kanaler. 

Tror på: Tillsammans KAN man och GÖR man 

bättre än som individualister. 

Består av fasta programinslag, bidrag från konstnärer/filmare 

utifrån samt är en plattform för nyskapande 

bidrag från kursdeltagarna på Glokala 

folkhögskolans kurser. 

Besök:Sofielunds Folkets Hus, Rolfsgatan 16. 

Kontakt: redaktionen@glokaltv.se 

Hemsida: glokaltv.se

det handlar inte om att vara svt, det handlar 

inte om att vara mtv. det handlar om att lyfta 

fram ett folkbildningens “alternativ media” 

och ge plats åt nya initiativ. folkbildning på ny 

plattform. Tänk att kunna nå ut med Glokal- 

TVs sändningar till 135.000 Malmö hushåll! 

Text: Liv Zetterling Bilder: Glokal-TV hösten 2008 

9

Samhälls- 

entreprenörskap 

10 

Samhällsentreprenörskap är ett begrepp som nu allt oftare 

dyker upp i olika sammanhang. Det är troligen så att entreprenörskap 

framöver kommer att fokusera mera på det 

kreativa och det socialt handlingsinriktade än att som varit 

fallet under de senaste årtiondena vara nästan synonymt 

med privat företagsbildande. När man nu talar om entreprenörer 

säger man gärna att de lämnar spår efter sig. Man 

säger att entreprenörer ser brister men också har idéer om 

hur bristerna kan lösas. Steget som leder till att bli just entreprenör 

är att man också vågar göra något. Det stannar 

inte vid att prata, tänka och fundera. 

En entreprenöriell insats som betytt och fortfarande betyder 

väldigt mycket för vår organisations utveckling är 

det initiativ som föräldrar i Sofielund tog i slutet av 

1980-talet. De upplevde att deras barn hade för 

lite möjligheter till fritidsaktiviteter och bildade 

då en Sofielunds Folkets Hus-förening. Efterhand 

som arbetet pågått har vi kunnat finna hur detta 

satt både synliga och osynliga spår. Vi ser ljuset lysa ur 

den vackra gamla Folkskolan till sent in på kvällarna. I huset 

känner vi av, hur verksamheterna utvecklar deltagarna 

på många olika sätt. 

För några år sedan startade vi en projektutbildning i 

Föreningen Bryggeriet. Det handlade om att ur de erfarenheter 

som vunnits försöka utbilda och stödja andra idébärare 

till att gå i mål med sina drömmar. Vi såg projektarbete som 

en kollektiv process och lät bli att speciellt fokusera på individen 

och projektledaren. Det mest omskrivna projektet 

som fick näring ur denna resa var skejtarnas dröm om en 

betongpark, som några år senare blev förverkligad i Stapelbäddsparken 

i Västra Hamnen. Skejtarna fick sin dröm 

förverkligad, och staden fick en levande ungdomspark. 

Processen kan nog när man blickar tillbaka beskrivas i 

termer av veta, vilja, våga och vandra. Det är också så att 

både vetandet, viljan, modet och vandrandet fortsätter till 

nya projekt. 

Nya skejtanläggningar byggs i andra kommuner, nya arrangemang 

utvecklas, och kring detta sprids en ungdomskultur 

som i botten bärs av glädjen av att skejta tillsammans 

med andra och lära av varandra.

Är entreprenörer speciella människor? Är de mer 

otåliga och oroliga än vi andra? Forskningen om detta 

är ganska entydig och säger att det knappast finns 

någon ”entreprenöriell gen” som man kan hitta hos 

dessa skapande individer. Alltmera av forskningen ser 

också gemensamt arbete kring ”space and place” som 

viktiga faktorer för entreprenörskapet. Det handlar 

sällan om enskilda individer som i sin skaparlya kreerar 

nya lösningar och vågar testa dessa. Oftare är det 

i nätverk, tillsammans med andra som idéer utvecklas 

och testas. Vi behöver flytta blicken från individ till 

samskapande sammanhang. 

Inom vår Hip Hop-utbildning, som också rymmer ett slags entrepenörskap inom ungdomsvärlden, har vi 

kommit i kontakt med begreppet ”Each one teach one”. Detta uppfattar vi så att vi som folkbildningsorganisation 

och folkhögskola kan bygga vidare på studiecirkelns grund. Folkhögskolans vuxenpedagogiska 

syn finns som ett naturligt inslag i dagens ungdomskultur. 

KK-stiftelsen satsar just nu särskilt på samhällsentreprenörskap. Vi är en av åtta organisationer i hela landet 

som blivit utvalda att under två år fungera som ”piloter” för att sprida samhällsentreprenörskap i den offentliga 

diskussionen. Detta känner vi som en stor utmaning. Vilka entreprenöriella insatser kan komma från 

oss under dessa två år? Utbildning och stöd i olika former skall det givetvis bli. 

• 

• 

• 

• 

• 

och socialt 

ansvarstagande 

Kan vi därtill också medskapa så att Malmö blir Europas ledande Urbankonststad? 

Kan vi utveckla en unik Lokal-TV i Malmö, ägd av det civila 

samhällets organisationer och där Glokal-TV är en viktig och 

inspirerande del? 

Kan Magasin Nic utvecklas till ett omtalat och spritt livsstilsmagasin? 

Kan Infokooperativet, för hjälp åt långtidsarbetslösa och sjukskrivna, 

bli ett föredöme bland sociala företag i landet? 

Hur kommer våra deltagares många underbara projektidéer att 

kunna vattnas och gro i Sofielunds Folkets Hus, Hyllie Folkets 

Hus, Spinneriet och hela vår organisation? 

LÅT OSS SAMSKAPA DEN 

GLOKALA STADEN MALMÖ! 

Text: Håkan Larsson Foto: Ann Hingström 

11

I våra gemensamma rum 

- urbankonst 

Det internationella samtida muralmåleriet 

samlas kring ett gemensamt bildspråk. Utgångspunkten 

är en estetifiering av ordet 

där läsbarheten inte är viktig, vilken ordets 

egentliga innebörd är i övrigt skrift och tal. 

Det internationella måleriet är en abstraktion 

av ordet. Världen runt används bildbyggnadstenar 

som måleriet innehåller som 

kan identifieras såsom fejds, dimmers, highlights, 

sekonds, konturer etc. 

En komponent som är svårare att identifiera 

men som är totalt avgörande är begreppet stil. 

Studerar man målningarna kan stilen härledas 

till en viss kontinent, region, stad, kvarter 

och ner till en grupp eller enskild målare. Inte 

olikt det talade språket med dess myller av 

dialekter. I måleriets värld är koderna dock 

givna oavsett målarens ursprung och historia. 

Det är i grunden ett visuellt språk som 

kan läsas av alla. 

Måleriets ord/stil reagerar och följer andra 

framställningar av ord, tex kalligrafi, tags, 

typsnitt, klotter, namnteckningar, populärkulturens 

ordbilder, reklam mm. 

Mycket av detta ord användande följer en

mall där man i texten använder bokstäver som utgår 

från samma bas. Där R är exakt lika P med undantag 

för R:ets extra linje. 

Måleriet som utgångspunkt för förståelse 

för olikheter 

I de nordiska länderna har dock en annan stil 

vuxit fram där målarna talar om att bokstäverna 

skall fungera ihop, trots att de inte bygger på en gemensam 

bas, eller alls liknar varandra. För att undersöka 

vad, hur och varför denna säregenhet vuxit fram 

vill vi bjuda in målare från hela Norden för att jobba 

tillsammans under den Internationella Urbanart 

Manifestationen i Malmö 29-30 maj 2009 (se vidare 

info på cfuk.se). 

Måleriet som samarbete 

I den nordiska måleriprocessen återfinns även samarbetet 

som tongivande ingrediens. Inte bara att målarna 

samlas och arbetar tillsammans utan att verken 

görs gemensamt - så till den grad att den enskildes 

arbete smälter ihop med de andras utan att det går 

att särskilja vem som gjort vad. Detta samarbete är 

också en del i det nordiska som skiljer måleriet från 

majoriteten av den internationella scenen. 

Inbetween Gallery 

Är inte det första, men det enda galleriet som låter 

konsten vara som den är. Galleri Inbetween i Malmö 

invigdes vid CFUK´s första Urbana Manifestation i 

Stapelbädden den 26e oktober 2007. Malmö Streets 

ArtProject inbjöds att vara de första utställande konstnärerna 

i galleriet. Konsten når sin pubilk genom 

vernissagekortet som alltid är en sorts karta där alla 

verk finns markerade. 

Ibland ser man ett verk på stan och blir väldigt nyfiken. 

Vem har gjort detta? Vad betyder det? Kom till 

vernissagen, ta en drink, ät jordnötter och träffa personerna 

bakom. CFUK strävar efter att vara och bli 

ett resurscentrum för Urban-konst glokalt, i Malmö 

med internationella kontakter. 

Text: Pärra Andreasson Foto: Liv Zetterling & Pärra Andreasson

14 

Verksamhetsberättelse för Folkbildningsföreningen i Malmö 2008 

Inledning 

Folkbildningsföreningen i Malmö har existerat under detta namn i 10 år, sedan 1997. 

Men föreningen är egentligen ytterligare omkring 10 år äldre. Den tillkom under namnet 

Folkhögskoleföreningen 1989 för att i samverkan med ABF, Hyresgästföreningen och 

LO få till stånd en folkhögskola i Malmö, det som snart blev Malmö Folkhögskola med 

lokaler i Fosie. Men vår fortsatta strävan var att få en folkhögskola direkt i anslutning till 

kvarter i Malmös innerstad där de mest kortutbildade fanns, och föreningen ändrade då 

sitt namn till Folkbildningsföreningen. 

Dess breda syfte är enligt de 1997 antagna stadgarna: 

att stimulera folkbildningsarbete i Malmö såväl praktiskt som teoretiskt, att tillvarata och 

utveckla människors kraft genom att stödja bostadsområdesanknuten folkhögskoleverksamhet 

och annan folkbildningsverksamhet grundad på jämlikhet och solidaritet, att i 

samverkan med olika folkrörelser medverka till en bred diskussion om folkbildning och 

folkrörelsernas villkor i storstaden. 

Målet att få bli huvudman för en egen folkhögskola, Glokala Folkhögskolan i Malmö, 

nåddes efter flera olika försök 2005. Denna var då landets 148:e folkhögskola, tillika 

landet minsta. Efter regeringens folkbildningsproposition antagen av riksdagen 2006 

utökades verksamheten från 1 000 deltagarveckor till 3 500 under 2007. Samma antal 

deltagarveckor tilldelades för 2008. 

Namnet på folkhögskolan, Glokala Folkhögskolan, syftar på den kända uppmaningen 

“Tänk globalt - handla lokalt”. I verksamhetsplanen för Folkbildningsföreningen 2007 

framställdes en vision för all verksamhet inom föreningen. Föreningen ville verka för att 

Malmö, en stad med omkring 160 olika nationaliteter, väl skall ta tillvara på denna rika 

resurs. Alltså verka för att Malmö blir den, i äkta mening, Glokala Staden. Denna verksamhetsidé 

som närmare preciseras nedan har också varit vägledande för arbetet under 

2008. 

Vision: “Malmö - den Glokala Staden” 

Verksamhetside 

VI... 

• är en öppen och modig organisation med hög kompetens inom folkbildnings- och 

entreprenörskapsområdet 

• vi medskapar mötesplatser med möjlighet till utveckling av organisationer och 

• individer 

• vi vill vara ett föredöme i vårt långsiktiga arbete i medskapandet av den Glokala 

staden 

VI ARBETAR... 

• utifrån en samhällssyn som bygger på solidaritet och alla människors lika värde 

• för ett ekologiskt hållbart samhälle 

• med folkbildning och utbildning på ett flerdimensionellt sätt 

• aktivt med utveckling i ett folkrörelseperspektiv och i samspel med forskning, 

gemensam sektor och näringsliv 

• 

med kunskapande, kunskapsspridning, organisering och opinionsbildning

1. Styrelse och funktionärer 

Till ordförande för två år (2008 och 2009) valdes Ronny Hallberg enligt årsmötesbeslut 

den 31 mars 2008. För samma tid valdes Eva-Maria Mörner (omval), Bo Werner (omval) 

samt Alf Trellid (nyval). Som ledamöter i styrelsen kvarstod, valda för tvårsperioden 

2007-2008 Kerstin Håkansson Sundin och Göte Rudvall (båda omval). För ett år (2008) 

valdes Inger Leite, fyllnadsval efter Ronny Hallberg som valts till ordförande. Till suppleanter 

under 2008 nyvaldes Hutham Alhajaj, Carlos Cortéz och Claes Carlsson. 

Personalens fackklubb har för 2008 utsett en ordinarie representant i styrelsen, Anders 

Lindholm, samt en suppleant. Under året har också funnits fyra elevrepresentanter jämt 

suppleanter för föreningens olika utbildningar med rätt att yttra sig men inte delta i 

beslut. 

Bo Werner har blivit utsedd till vice ordförande samt Göte Rudvall till sekreterare. Till 

revisorer för 2008 har utsetts Richard Korse (auktoriserad redovisningskonsult), (omval) 

samt Lars-Åke Ekstrand (omval). Till revisorssuppleant nyvaldes IngemarHolm. Antalet 

protokollförda sammanträden under året har varit 9 stycken. Rektorerna Marie Hagström 

och Håkan Larsson har varit föredragande på styrelsemötena och adjungerade 

till styrelsen. I en valberedning har omvalts Eiry Ranvide (sammankallande) och Kicki 

Malm samt Bengt Falk. 

2. Styrelsens arbetsformer 

Det har under året funnits en beredningsgrupp utan beslutsfunktioner för att förbereda 

styrelsens sammanträden. Gruppen består av ordföranden, vice ordföranden, sekreteraren 

och de båda rektorerna. 

En s k Bildningsverkstad har liksom tidigare funnits med ansvar för verksamheter utöver 

uppdragsutbildningar inom Komvux och kurser inom Glokala Folkhögskolan, såsom 

seminarier och föreläsningar samt olika projekt och utvecklingsarbeten. För dessa verksamheter 

har det funnits en ledningsgrupp bestående av sekreteraren och de båda rektorerna 

samt IngemarHolm. 

För olika planeringsuppgifter har under året fungerat ett antal arbetsgrupper, där representanter 

för styrelsen också ingått. 

3. Huvudsaklig verksamhet under året 

Verksamheten har i överensstämmelse med Verksamhetsplanen för 2008 haft fyra olika 

huvudinriktningar. 

1. 

2. 

3. 

4. 

Länge dominerade olika slag av uppdragsverksamhet, främst komvuxkurser på 

grundskolenivå för invandrare. Denna verksamhet har under 2008 varit mera 

begränsad. 

Den största verksamheten har under året bedrivits inom Glokala Folkhögskolan. För 

båda typerna av kurser har funnits lärarpersonal bestående av sammanlagt omkring 

30 personer med heltids- och deltidsuppgifter. (Personal under året se bilaga 1) 

En verksamhet som under året har ökat mycket i omfattning är utvecklingsarbete 

och projekt. 

Övrig verksamhet bedrivs till största delen inom ramen för Bildningsverkstaden. 

Denna verksamhet bygger på stadgans formulering ”att i samverkan med andra folkrörelser 

medverka till en bred diskussion om folkbildning och folkrörelsernas villkor i storstaden”. De 

flesta av de verksamheter - utöver de olika kurserna och projekten som i punktform anges 

15

16 

i denna berättelse - har skett inom Bildningsverkstadens ram. Dessa verksamheter 

har liksom projekten till stor del ägt rum i samverkan med andra organisationer. 

4. Administration och ekonomihantering 

För hantering av löner och andra ekonomiska frågor har Lars Brick varit anställd. 

Det finns därför ingen särskild kassör utsedd i föreningen. Inför Lars Bricks pensionering 

som inträder i februari 2009 har rekryterats Lars-Åke Ekstrand som 

efterträdare. Han började 15 november för att komma in i de nya uppgifterna och 

vara med i bokslutsarbetet för 2008. 

Visst samarbete har förekommit kring administrativa och ekonomiska frågor med 

Sofielunds Folkets Hus. Efter Eiry Ranvides pensionering från sin administrativa 

tjänst i Sofielunds Folkets Hus 2006 har han fortsatt med vissa stödinsatser rörande 

ekonomihanteringen i föreningen. Roger Andreasson från Göteborg med en bakgrund 

i Folkhögskolan i Angered (FIA) har gett viss rådgivning för administrativ 

personal angående ekonomisk redovisning för folkhögskolan. Han har också ansvarat 

för redovisningen av ESF-pojektet InfoKooperativet. Ansvaret inför styrelsen 

för administration och ekonomihantering har åvilat rektor Håkan Larsson. 

5. Föreningens ekonomi 

Det ekonomiska utfallet har varje termin presenterats för styrelsen. Bokföringen 

har utarbetas så att det blivit möjligt att tydligt skilja på kostnader för uppdragsverksamheten 

och statliga medel för folkhögskolan. 

I samband med att det blivit minskning av uppdragsutbildningar och ökning av 

folkhögskolekurser har under året ett par gånger skett revidering av budgeten. 

Minskning av tilldelade elevplatser inom Komvux har lett till att det uppstått ett 

underskott, som täcks av tidigare reserverade överskottsmedel. Inom folkhögskolan 

har det blivit ett visst överskott. För att undvika underskott i uppdragsutbildningen 

även under 2009 har, efter centrala förhandlingar, tre lärare inom Komvux blivit 

uppsagda. Inom hela verksamheten har i samband med årsskiftet 2008-09 sammanlagt 

5,25 tjänster dragits in. Detta av en personal på totalt drygt 30 personer. 6 

personer har berörts av indragningen. Tre har fått ändrade arbetsuppgifter. 

6. Medlemmar och medlemskontakt 

Antalet individuella medlemmar i föreningen har under året varit 35 st. Organisationer 

som varit medlemmar har varit 5st (Barnens Scen, Bryggeriet, Hyllie Folkets 

Hus, Sofielunds Folkets Hus och Malmö AllemansTV). Uppgiften kvarstår inför 

kommande år att utåt mera aktivt informera om föreningen och anordna aktiviteter 

för medlemmarna. 

7. Utbildningsledare och rektorer 

Marie Hagström har varit utbildningsledare för uppdragsverksamheten och rektor 

för folkhögskolan. Hennes uppgifter är framför allt personalansvar och pedagogisk 

ledning. I samband med inrättandet av folkhögskolan inrättades en ny tjänst som 

rektor med särskild inriktning på ekonomi- och utvecklingsfrågor. Håkan 

Larsson innehar denna tjänst. Samarbetet mellan de båda utbildningsledarna 

regleras genom av styrelsen fastställd delegationsordning.

8. Policyfrågor 

En lönepolicy har tidigare antagits av styrelsen, en treårig uppgörelse med utgångspunkt 

att samma lön skall utgå till alla fast anställda pedagoger vid uppdragsutbildningen 

samt pedagoger/projektledare vid folkhögskolan. Styrelsen har också 

beslutat att ambitionen skall vara att lönenivån skall motsvara medianlönen för 

folkhögskollärare. Denna ambition har nåtts under 2008. 

Under året har det lokala arbetstidsavtalet sagts upp, och verksamheten går alltmera 

till så att beräkningen av arbetstiden sker på helårsbas i stället för som tidigare 

terminsvis. 

9. Uppdragsutbildningar - Komvuxkurser 

Kurser på grundskolenivå har sedan ett tiotal år bedrivits på uppdrag av 

Komvux Centrum. Länge var det den mest omfattande verksamheten inom 

föreningen och den främsta basen för dess ekonomi. Under 2008 har dock denna 

verksamhet varit mycket begränsad efter att statsbidragen till den kommunala vuxenutbildning 

kraftigt reducerats av den nya alliansregeringen. Tilldelningen för 

föreningens komvuxkurser har såväl vårtermin som hösttermin 2008 endast varit 

60 elevplatser. 

För att öka kursernas attraktivitet inför senare upphandlingar har kursupplägget 

fått mera inslag av arbete i mindre grupper enligt en s k verkstadsmodell. Inriktningen 

mot arbetsmarknaden med praktikinslag har också blivit starkare. Detta 

upplägg har vid besök från Komvux Centrum mött stor uppskattning. Medan flera 

externa utbildningsanordnare har försvunnit har vår verksamhet fått vara kvar. 

Kurserna har alla bedrivits vid Sofielunds Folkets Hus. I samband med viss omorganisation 

inom alla utbildningarna har dock beslutats att fr o m vårterminen 

2009 ha all komvuxundervisning i Hyllie Folkets Hus. 

10. Glokala Folkhögskolan 

10.1 Deltagarveckor 

Folkhögskolan har för 2008 av Folkbildningsrådet tilldelats 3 500 s k deltagarveckor. 

Sammanlagt rapporterades 4 426 deltagarveckor, varav 1 839 genomfördes 

under vårterminen och 2 589 under höstterminen. Ansökan har insänts till Folkbildningsrådet 

att för 2008 få tilldelning av ytterligare 100 deltagarveckor, så att 

antalet skulle komma att överensstämma med vad som utdelats till övriga av de 

minsta folkhögskolorna. Den blev dock inte beviljad. 

Närmare detaljer om alla kurserna finns på den nyskapade hemsidan glokala.se och 

de presenteras kortfattat nedan. 

10.2 Planerings- och rekryteringsarbete 

Planerna för folkhögskolekurser och projektverksamhet inom föreningen har 

sammanfattats i fyra olika huvudområden: 

1. Globalt/lokalt 

2. Kommunikation/media 

3. Kultur 

4. 

Publikt entreprenörskap 

17

18 

C:a 300 000 kr har avsatts för utvecklingsarbete och marknadsföring av föreningen, 

uppdragsutbildningarna och folkhögskolekurserna. 

Utöver användandet av hemsidan har under hela vårterminen bedrivits ett omfattande 

rekryteringsarbete för kurser inom folkhögskolan. De planerade kurserna 

har presenterats på Folkbildningsnätet. Föregående år framställdes en s k 

”Tellusgubbe”, en jordglob med armar och ben ca 1.40 meter hög som symbol för 

det glokala perspektivet. Denna har i olika sammanhang också använts det gångna 

året. Det grundliga arbete som gjorts under 2007 för att göra folkhögskolan känd 

i hela landet, bl a genom en omfattande annonsering i rikspressen, har 2008 gett 

utdelning. 

Under våren 2008 beslöts att integrera hemsidans arbete med kursen Glokala 

Medier för att dessa delarna tillsammans skulle bli Glokal-TV med program ett 

dygn varje vecka i lokala kanalen TV Malmö. Denna satsning innebar att vi i vår 

marknadsföring gick från att betala för annonser i rikspressen till att med egen kraft 

kommunicera utåt genom hemsida och Glokal-TV. Annonsering har enbart skett 

lokalt, främst inom Södra Innerstadens stadsdelstidning, Sofielundsbladet, genom 

upprepad presentation av verksamheten på Glokal-TVs torsdags-sändningar samt 

som annonsbilder på slingan i TV Malmö övriga dagar. Första nyttjandet av communities 

på nätet som Facebook och Youtube har också kommit igång, främst vad 

det gäller aktiviteter kring CFUK (Centrum för urban konst) och Glokal-TV. 

Trycksaker har tagits fram, så att alla kurser har presenterats på infoblad och vykort. 

Liv Zetterling har haft ansvaret för layout av allt tryckt informationsmaterial 

och huvudansvar för hemsidans utformning. 

Besök har liksom föregående år gjorts vid Hultsfredsfestivalen för att sprida kännedom 

om folkhögskolan och marknadsföra kurserna. 

En presentationsskrift, gemensam för alla Skånes 17 folkhögskolor, hade utarbetats 

av Ann Hingström i syfte att användas i marknadsföringen inför läsåret 2008/09. 

Antalet sökande till föreningens olika längre kurser har utom i ett fall varit så stort 

att den av styrelsen för året uttryckta målsättning, att ha minst två sökande till varje 

utbildningsplats, har kunnat uppnås vid höstterminens kurser. Den enda kurs som 

inte varit fulltecknad från början av höstterminen har varit distanskursen om Samhällsentreprenörskap 

som först sent blev klar att presenteras på hemsidan. 

10.3 Långa kurser 

Under året har inom folkhögskolan anordnats följande långa kurser: 

1. Allmän kurs med glokal profil. 

Kursledare: Gunilla Andersson. 

Kursen söker visa hur globala förändringar påverkar oss lokalt. Den undersöker 

också om lokala initiativ kan påverka den globala utvecklingen. Den söker finna 

strategier och handfasta verktyg för samhällsförändring genom att lära av goda 

exempel i historien och vår samtid. 

Gymnasieskolans kärnämnen ingår i kursen: svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, 

naturkunskap och religion. Den kan därför ge grundläggande behörighet 

till högskolestudier. Ämnena integreras huvudsakligen i olika teman. 

Under året har sådana teman varit:

• Europa i ett glokalt perspektiv 

• Demokrati i ett glokalt perspektiv 

• Ekonomi i ett glokalt perspektiv 

• Ekologi i ett glokalt perspektiv. 

Kurslängd: 1-2 år på heltid beroende på förkunskaper. 

Antagningsvillkor: Genomgången grundskola och dessutom ett års arbetslivserfarenhet 

eller något års gymnasiestudier. 

Kurslokal: Sofielunds Folkets Hus 

2. Allmän kurs med glokal profil för kvinnor på grundskolenivå 

Kursledare: Madeleine Lundin. 

Kursen har vänt sig till kvinnor som saknar grundskolekompetens och vill läsa in 

denna och samtidigt bli mer medvetna om den egna och omvärldens möjligheter 

och villkor. Kärnämnena svenska som andra språk, samhällskunskap, matematik 

och engelska har ingått. Det har getts individualiserad undervisning i matematik 

och engelska. Undervisningen har delvis skett ämnesintegrerat i olika teman som 

tagit sin utgångspunkt i elevernas vardag. Friskvård har löpt som en röd tråd genom 

kursen. Simning och gymnastik har ingått. Det har gjorts utflykter och studiebesök 

hos arbetsgivare, myndigheter och organisationer. Under maj månad har det varit 

internat två dagar på Österlen. Inom kursen har man arbetat aktivt för att öka 

datoranvändandet i vardagen. 

Kurslängd: Ett år på heltid 

Antagningsvillkor: Avslutad SFI eller motsvarande. 

Kurslokal: Hyllie Folkets Hus. 

3. Folkrörelser och förändring - en glokal kurs med praktik i Latinamerika 

Kursledare: Birgitta Göranson-Iliste. 

Internationell praktikantkurs med fokus på demokrati- och rättvisefrågor har 

arrangerats i samarbete med solidaritetsföreningen UBV/Latinamerika på olika 

folkhögskolor framför allt i Mellansverige sedan början av 2000-talet. Efter initiativ 

från den lokala Latinamerikagruppen Malmö/Lund startade höstterminen 2007 

den första kursen av detta slag på Glokala Folkhögskolan, med 12 deltagare. Av 

dessa rekryterades drygt hälften regionalt i Skåne. De genomförde sin praktik hos 

lokala bonde- och kvinnoorganisationer i Chile respektive Nicaragua. En avsikt 

med praktikantkursen är just att utbyta erfarenheter och knyta kontakter mellan 

likasinnade föreningar i Latinamerika och i vårt eget närområde – så kan lokalt bli 

globalt. 

Läsåret 2008-2009 går ytterligare 12 deltagare på Glokala Folkhögsksolans praktikantkurs, 

den här gången med fokus på Nicaragua och Honduras. Liksom tidigare 

arbetar vi i nära samarbete med Latinamerikagrupperna i Sverige, som ansvarar 

för den tid kursdeltagarna befinner sig utomlands. Stor del av kostnaderna och 

infrastrukturen under praktiktiden finansieras via Forum Syd och Sida. 

Läsåret inleds med en förberedelsetid på två månader. Deltagarna fördjupar sig bl a 

i frågor som rör demokratibygge, jämlikhet, föreningsarbete, de sociala rörelserna i 

Latinamerika, Sveriges folkrörelsehistoria mm. Fem månader tillbringas hos lokala 

organisationer i Nicaragua eller Honduras. Man bor tillsammans med familjer som 

är medlemmar i organisationerna och får följa deras vardagsarbete. Avsikten är 

att lära sig under vilka villkor social mobilisering sker. En uppföljning i Malmö 

på drygt 2 månader innehåller ett folkbildningsprojekt och bearbetning av idéer 

kring fortsatt förändringsarbete med inriktning på solidaritet och rättvisa även i 

Sverige. 

19

20 

Det första läsårets deltagare genomförde som projekt en festivalhelg: LA Marknad, 

i Kristianstadsrondellen i centrala Malmö. Detta skedde i slutet av maj 2008. Ca 

2 500 personer besökte marknaden och dryga dussintalet föreningar deltog. 

Kurslängd: Ett år på heltid 

Antagningvillkor: Föreningserfarenhet, grundläggande spanska. Antagning 

genom intervjuer med bedömning av personligt intresse, erfarenheter och lämplighet. 

Kurslokal i Malmö: Sofielunds Folkets Hus. 

4. Spinneriet - urban konst & hiphopkultur 

Kursledare: Pärra Andreasson. 

Kursen arbetar med urbankonstens alla uttryck, rap, breakdans, graffiti, DJ-ing, 

musikvideoproduktion, foto, streetart, serieteckning, design m m. 

Det ingår också Culture management med fokus på marknadsföring, organisation 

och ekonomi inom kulturvärlden. Där ingår både att göra studiebesök och att 

organisera utställningar och andra kulturaktiviteter. Media är ett annat viktigt kursinslag. 

Här behandlas populärkultur, språk och media. En stor del av detta studium 

består i att skapa egna medieprodukter, videos m m. Kursen har en internationell 

dimension som handlar om samarbete och utbyte av erfarenheter lokalt och globalt. 

Kursen bygger till stor del på gästlärarsystem i två-veckorsblock. Gästlärarna är 

internationellt framstående artister inom de olika konstgrenar som ingår i kursen. 

Kurslängd: Ett år på heltid. 

Antagningsvillkor: Ansökningsprov, intervjuer med bedömning av personligt 

intresse och lämplighet. 

Kurslokal: Spinneriet, Ystadvägen 22 E. 

5. Glokala Medier - morgondagens röster 

Kursledare: Mathias Persson. 

Kursen har till syfte att ge eleverna grundläggande färdigheter i att styra och 

genomföra egna audiovisuella produktioner från idé till handling och färdigt resultat. 

De får redigera och arbeta med digitala medier och de får producera direktsänd 

TV i den lokala sändaren TV-Malmö med flera kameror i studiomiljö. De får också 

analysera världens mediesituation och hur nyhetsmedier fungerar på den globala 

nyhetsmarknaden. De får lära sig att starta och driva en egen medieorganisation. 

De får lära sig att administrera och lägga upp en webbsida med nyhetsfunktioner, 

forum och webb-TV. Studierna innehåller inslag av mediejuridik, företagsorganisation 

och företagsekonomi. 

Mycket av kursarbetet är upplagt som projekt där de studerande själva kan prioritera 

vilket medieområde som de helst vill fördjupa sig i. 

Kursdeltagarna erbjuds möjligheter att komplettera kunskaperna i grundläggande 

ämnen som svenska, matematik, samhällskunskap, naturvetenskap och engelska. 

Kurslängd: Ett år på heltid. 

Antagningsvillkor: Intervjuer med bedömning av personligt intresse och lämplighet. 

Erfarenhet av medieproduktion är meriterande men inte nödvändigt. 

Kurslokal: Sofielunds Folkets Hus 

Eleverna vid samtliga kurser har haft tillgång till bärbara datorer som de också kan 

använda i hemmet.

10.4 Distanskurser 

Följande distanskurser inom folkhögskolan har anordnats under året: 

1. Linux för nybörjare. 

Kursledare: Jörgen Qvartsenklint. 

Denna distanskurs har ägt rum vårterminen 2008 med 3 träffar på kvällstid à 4 

timmar. Kursen har omfattat sammanlagt 42 timmar, motsvarande eget arbete 3 

timmar per vecka under 10 veckor. Kursen har lärt deltagarna att installera den 

populära Linuxvarianten Ubuntu på den egna datorn och gett grundläggande 

instruktion i hur systemet är uppbyggt, hur man surfar på nätet, skickar e-post, 

skapar dokument och hanterar filer m m. Förutsättning för deltagande har varit 

tillgång till egen dator med bredbandsuppkoppling. Kursmaterialet till hela kursen 

har gjorts tillgängligt för intresserade som Pdf-fil för nedladdning på hemsidan. Ny 

kurs har planerats men har ännu inte kommit till stånd. 

2. Att arbeta med projekt 

Kursledare: Fredrik Björk 

Kursen har varit en distanskurs som det gått att flexibelt studera på halvtid eller 

heltid under läsåret 2007/2008. Den har varit möjlig att kombinera med heltids 

förvärvsarbete. Gemensamma träffar i Sofielunds Folkets Hus varannan vecka har 

förekommit. Deltagarna har haft egna projekt som de fått stöd och hjälp med under 

kursen. Kursen har inför läsåret 2008/2009 ersatts av distanskursen 

Samhällsentreprenör (se nedan) 

3. Samhällsentreprenör 

Kursledare: Fredrik Björk 

Kursen är en distanskurs som påbörjats höstterminen 2008 med en omfattning 

som motsvarar 40 veckors studier på halvtid indelat i fyra moduler om vardera 10 

veckor. Som en integrerad del av kursen ingår en kurs i projektledning som ges av 

Malmö Högskola (OL108A) och som utgör 7,5 högskolepoäng. 

Det finns inga krav på förkunskaper och erfarenheter för att gå kursen, men en 

viktig utgångspunkt är att ta vara på det som deltagarna bär med sig av erfarenheter 

och tankar. Det är en fördel om deltagarna är delaktiga i något projekt men det 

är inget krav. Kursen generella upplägg: är ”internet/internat”. Det mesta arbetet 

utförs via internet, men kursen innehåller tre internat i Malmö. 

Kursens övergripande mål är att deltagarna efter kursen skall ha utvecklat 

handlingskompetens inom samhällsentreprenörskap som innebär att man kan ta 

initiativ till och skapa projekt som skapar mervärde för många människor, skriva 

projektplaner och ansökningar men också driva utvecklingsprocesser av olika slag. 

Ett viktigt fokus ligger på att utveckla förmåga att kommunicera i tal och skrift. 

(se 14.4.5) 

4. European Social Forum i Malmö och World Social Forum i Brasilien 

- en kurs med fokus på global organisering och nätverksarbete 

Kursansvariga: Daniel Sestrajcic och Anna Angantyr 

Kursen, som anordnades i samarbete med UBV/Latinamerika, drevs som en praktikantkurs, 

periodvis på deltid och distans. Syftet har varit att lära mera om globala 

rättvisefrågor, särskilt handels- och jordbruksfrågor samt att genom praktiskt 

handlande fördjupa kunskaperna om villkoren för folklig mobilisering så som den 

tar sig uttryck i internationella sociala forum. Kursdeltagarna har fått sin praktik 

genom aktivt deltagande i planering och genomförande av olika ansvarsområden 

21

22 

vid European Social Forum i Malmö 17-21 september 2008 respektive vid World 

Social Forum i Belém, Brasilien, 29-31 januari 2009. I Brasilien stod MST (de 

jordlösas rörelse) som värdar för samarbetet. 

Forumkursen inleddes med möjlighet till utbildning i portugisiska på SCSC, 

Sida Civil Society Center i Härnösand, under två veckor i januari. En förkurs på 

två veckor med grundläggande information om WSF och globala rättvisefrågor 

genomfördes därefter hos UBV/Latinamerika i Stockholm. Under mars-augusti 

drevs kursen på deltid och distans med en elevgrupp i Malmö och en i Stockholm. 

Grupperna ansvarade självständigt för tematisk fördjupning inom ”Rent mjöl!”, en 

riksomfattande kampanj för rättvisa handelsvillkor. Från september 2008 t o m 

februari 2009 studerade praktikanterna på heltid, först i Malmö och från oktober 

i Brasilien. Efter återkomst görs såväl informationsarbete i samarbete med UBV/ 

Latinamerika som bearbetning av kursens erfarenheter. 

Det har varit 6 deltagare i kursen. Handledare har ställts till förfogande av UBV/ 

Latinamerika. 

10.5 Kortkurser 

Följande kortkurser inom folkhögskolans ram har anordnats under år 2008: 

1. En forskningscirkel rörande Urban kultur under ledning av Anders Järnegren 

från Lunds universitet. Till sammanträdena har bjudits in olika resurspersoner. 

2. Utveckling av barnkultur i S Innerstaden med levande verkstad vid Barnen 

Scen. 

3. CFUK – Centrum För Urban Konst i Malmö, under ledning av Liv Zetterling. 

Den har bl a anordnat s k Full Moon Arty´s med utställningar av grafitti 

i området Leonard i närheten av Möllevångstorget och på några andra håll i 

Malmö.(Se närmare punkt 14.5) 

4. Studiecirkel i Seved kring produktion av lokala TV-program, under ledning 

av Håkan Larsson. Bo Werner från styrelsen har deltagit i samverkan med 

Seveds-TV. 

5. Utveckling av Glokal-TV. (Se närmare punkt 14.2.3) 

6. Förberedelser och deltagande i Europeiskt Socialt Forum i Malmö 17-21 september. 

(Se närmare punkt 15.3) 

7. Utveckling genom bl a bildterapi. Ledare: Eva-Maria Mörner 

8. Dansföreställning SMUTS, av koreograf Annou Nilsson, som genomförts vårterminen 

2008 

9. Studiecirkel kring kreativitet inom kulturområdet. Ledare: Sven Nilsson 

10. Redaktion K på Kroksbäck med handledning av ungdomar i TV-teknik av Bo 

Werner 

10.6 Miniprojektstöd 

Som ett redskap för att stimulera deltagarnas initiativ och projektidéer har föreningen 

sedan flera år tillbaka delat ut det som vi valt att kalla “miniprojektstöd”. 

1 000 kronor har delats ut som stipendium till enskildas idéer. Under året har en 

nyhet tillförts i form av att man kan söka miniprojektstöd för projekt som har mer 

än en initiativtagare och genomförare. Syftet med detta är att stimulera samarbete 

och stipendiesumman för dessa har varit 3 000 kronor. Ungefär 20 000 kronor har 

under året delats ut i miniprojektstöd. Under hösten skedde utdelningen vid terminsavslutningen. 

Sökande har främst kommit från vårens Projektledarkurs och 

Spinneriet.

10.7 Forskarpanel och seminarier 

För att stärka folkhögskoleutbildningens kontakt med relevant forskning har 

föreningen sedan tillkomsten av folkhögskolan en s k forskarpanel som på olika 

sätt följer verksamheten och även medverkar i en serie s k “Glokala seminarier”. 

Under året har denna verksamhet varit mera begränsad. Planer finns att på ett 

friare sätt ta vara på olika forskares intresse för vår verksamhet. Ett Glokalt seminarium, 

det sjunde i ordningen, hölls den 16 maj med titeln “En svensk teori om 

kärlek – oberoende och gemenskap i Sverige” med förläsare Lars Trädgårdh. Moderator 

vid diskussionen var Monika Olin Wikman. 

Flera andra seminarier har anordnats som riktat sig till all personal och studerande, 

och några har även varit öppna för allmänheten. 

• Den 15 oktober besöktes folkhögskolan av Anders Carlberg från Fryshuset i 

Stockholm, som talade om sitt arbete för att främja förståelsen mellan människor 

som kom från olika kulturer och religioner med särskild inriktning på 

förhållandet mellan muslimer och kristna i Sverige. 

• Den 22 oktober var Pierre Schori på besök och talade om sina erfarenheter 

som FN-ambassadör, bl a med anknytning till sin nya bok ”Draksådd”. 

• Den 18 november ledde f d chefen för Malmö Stadsbibliotek Sven Nilsson ett 

allmänt seminarium i Konsthallen med titeln “Var finns Kreativiteten?” där han 

presenterade och öppnade för diskussion om sin undersökning av kulturlivet 

i Skåne. Seminariet var ett samarrangemang mellan Glokala Folkhögskolan, 

Konsthallen och Folkuniversitetet. Som en uppföljning av detta program har i 

kortkursform bildats en studiecirkel under Sven Nilssons ledning som fortsätter 

under 2009. 

10.8 Kvalitetsarbete och forskning 

Enligt riksdagsbeslut 2006, grundat på en utredning om folkbildningen i en ny 

tid, Lära, växa, förändra, skedde vissa ändringar när det gäller statens krav på redovisning 

av verksamheten inom folkhögskolor och studieförbund. 

Statens syfte med att ge medel till folkbildningen har preciserats i fyra punkter: 

1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin 

2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och 

skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen 

3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån 

i samhället 

4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet 

Det har också fastställts sju verksamhetsområden som bör beaktas i allt folkbildningsarbete. 

Dessa sju områden är: gemensam värdegrund, mångkulturalitet, 

tillgänglighet för alla åldrar, livslångt lärande, kultur, tillgänglighet för funktionshindrade 

samt folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. 

Utöver årlig verksamhetsberättelse, liksom tidigare, skall det varje år till Folkbildningsrådet 

insändas en kvalitetsredovisning om hur man nått de uppsatta målen. 

Resultaten av sådan kvalitetsredovisning skall i framtiden få betydelse för tilldelning 

av resurser från Folkbildningsrådet. 

Den första kvalitetsredovisningen från vår folkhögskola insändes hösten 2007. Insändandet 

av nästa redovisning har blivit uppskjuten, så att den inte skall vara 

insänd förrän juni 2009. Omfattande förberedelser för denna redovisning har dock 

23

24 

gjorts under 2008. För att delta i arbetet med utvärderingar och kvalitetsredovisning 

har under året Kristina Persson varit anställd på deltid. Hon har genomfört 

intervjuer med alla studerande och även med all undervisande personal och rapporterat 

detta både i form av en fullständig redovisning av alla intervjuerna och 

en sammanfattning av de viktigaste resultaten. Den 21 april var en personaldag 

som helt ägnades åt kvalitetsarbetet. Utöver kursutvärderingar av traditionellt slag 

i alla kurser har under året också förekommit utvecklingssamtal med all personal 

tillsammans med de båda rektorerna. 

Avsikten är att fortsätta förberedelserna av kvalitetsredovisningen under vårterminen 

2009. En arbetsgrupp bestående av de båda rektorerna och representanter 

för styrelsen leder detta arbete. Det planeras också gemensamma möten mellan 

styrelse och personal. 

Vår folkhögskola har även deltagit i ett treårigt forskningsprojekt ”Folkhögskolans 

praxis i förändring”, lett av professor Bernt Gustavsson vid Örebro universitet. Han 

besökte folkhögskolan i juni, då har redogjorde för några huvudresultat av projektet 

som då just avslutats. 

11. Personalfortbildning 

Flera olika slags insatser har gjorts för personalfortbildning inom både Komvux 

och folkhögskolan, delvis tillsammans med styrelsemedlemmar. Viss personalutbildning 

har därutöver anordnats inom ramen för Komvux Malmö. Resurser har 

avdelats för att personal och styrelse efter eget val skall kunna delta i möten och 

kurser av olika slag som kan vara utvecklande. 

Under hela året har fredagseftermiddagarna under terminstid avsatts för olika former 

av personalfortbildning i strävan att vi skall bli en lärande organisation, vilket 

kräver tid att träffas, samtala och reflektera. Under hösten har det förekommit 

datorutbildning och instruktion om användning och utveckling av hemsidan. 

Gunilla Andersson och Birgitta Göranson-Iliste har deltagit i en av Färnebo 

Folkhögskola anordnad distansutbildning “Folkbildning, sociala forum och global rättvisa” 

med anknytning till förberedelser för och medverkan i Europeiskt Socialt 

Forum. 

För dokumenterade inköp av för verksamheten relevant facklitteratur har avsatts 

500 kr per person. 

12. Samarbete och kommunikation mellan styrelse och 

anställda 

Styrelsens medlemmar har varit välkomna till olika fortbildningsaktiveter för 

lärarpersonalen och en del arrangemang inom kurserna av allmänt intresse. Några 

inom styrelsen har också medverkat i undervisningen, bl a för att ge en bild av 

föreningslivets betydelse för demokratin. Varje termin har sedan flera år funnits 

gemensamma möten mellan styrelse och personal, vanligen kombinerade med 

något kulturinslag. Ett sådant tillfälle var konserten i Garaget den 3 oktober med 

sångerskan Isabel Parra och gitarristen Robert Trenca. 

13. Författarkvällar 

Tre författarkvällar har anordnats under ledning av Kjell Hansson i Sofielunds 

Folkets Hus varje termin med ekonomiskt bidrag från Malmö Kulturstöd. Under 

vårterminen var de tre författarna: Björn Kumm, Ninni Holmqvist och Torbjörn

Flygt. Under hösten var det: Jan Sigurd, Karin Brunk Holmqvist och Fredrik Ekelund. 

Under året har den ändringen genomförts att författarna först under dagtid 

har sina föreläsning för folkhögskolans elever och samtalar med dem. Kvällsföreläsningarna 

har varit öppna för allmänheten. Varje besök har också resulterat i att 

alla författare intervjuats av Kjell Hansson som egna programinslag på Glokal-TV 

vilka sänts under hösten. Ett samarbete med ABF under hösten, ledde till att de 

som deltog i alla tre föreläsningarna fick köpa nyutgivna böcker från författarna till 

ett sammanlagt pris av 300 kr. Arbetet med författarkvällar fortsätter under kommande 

år. Ett långsiktigt syfte är att bygga upp ytterligare en litterär scen i Malmö 

på Sofielunds Folkets Hus. 

14. Utvecklingsarbete och projekt 

Utvecklingsarbetet har under året varit omfattande. En del har bedrivits med Folkbildningsföreningens, 

för utvecklingsarbete, särskilt avsatta medel. En del har bedrivits 

i projektform med medel från externa finansiärer. Nedan redogörs först för 

det utvecklingsarbete som bedrivits i friare former och senare beskrivs projekten 

mera utförligt. 

Utvecklingsarbetet har haft följande huvudinriktningar: 

1. Samverkan med organisationer i närområdet. Här finns samverkan med Sofielunds 

och Hyllie (Holma) Folkets Hus, där vi har våra kurser, men också 

mycket annat samarbete som presenteras nedan. 

2. Kommunikation. Här har hemsidesarbetet varit grundläggande. Därtill har 

tillkommit särskilda TV-satsningar. 

3. Datorutveckling och Öppen källkod. Här finns både kurser och utvecklingsarbete. 

4. Social ekonomi, publikt entreprenörskap och samhällsentreprenörskap. Här 

finns en omfattande verksamhet med såväl kurser, nätverkssamverkan som särskilda 

projekt. 

5. Andra innovativa verksamheter inom ideella sektorn. 

6. Urban kultur. Här finns också en hel rad olika verksamheter med olika former 

av finansiering som närmare beskrivs nedan. 

14.1 Samverkan med närområdet 

14.1.1 Samarbete med Sofielunds Folkets Hus 

Större delen av föreningens olika utbildningar har liksom tidigare ägt rum i 

Sofielunds Folkets Hus. Ett gott samarbete har förekommit vid lokalutnyttjande 

och även när det gäller administration och ekonomihantering. Mycket utvecklingsarbete, 

bl a mediasatsningen med inspelning av videoprogram, har skett i samverkan. 

Matserveringen har utvecklats under året i god dialog , så att det nu finns både 

lagad mat, sallad och vegetariskt alternativ dagligen. Rektor Marie Hagström har 

varit ordförande och Bo Werner styrelsemedlem i SFH. Folkbildningsföreningens 

styrelse, och personal har alltid vart inbjudna att delta i SFH:s fester och större 

arrangemang. 

14.1.2 Samarbete inom Utbildningstorget i Sofielund 

Med initialt lokalt projektstöd från ESF-rådet har sedan 2002 förekommit samarbete 

om hur man kan utveckla bildning, tillväxt och trivsel i kvarteret Trevnaden 

och Facklan i Sofielund, inom ramen för vad som kallas Utbildningstorget. Samverkande 

parter har utöver Folkbildningsföreningen varit Kastanjeskolan, Sofie- 

25

26 

lundsskolan, Sofielunds Fritidsgård, Sofielunds Folkets Hus samt Södra Innerstadens 

stadsdelsförvaltning. Visst samarbete har också förekommit med Arena 305, 

Sofia Byalag, Woodo Form och Funktion, Good World AB m fl. 

Under 2007 hade Utbildningstorget inventerat och kartlagt resurser och behov 

inom området med stöd av medel från SDF S. Innerstaden. Ansvariga för kartläggningen 

har varit Gisela Mårtensson med stöd av Birgitta Göranson-Iliste. Deltog 

gjorde också avslutningsvis Momo Pavlovic. Informationsfolder och affischer har 

gjorts med hjälp av resurser från Glokala Folkhögskolan. 

En ny projektperiod för Europeiska Socialfonden påbörjades vid årsskiftet 2007/08. 

Inför denna insändes en större projektansökan för ett treårigt projekt “Sydöstra 

Malmö: Södra Innerstaden”. Ansökan bestod av fyra delprojekt: 

1. Garaget – utveckla en flexibel mötesplats 

2. By Seved 

3. Utveckla lokala förutsättningar för ekonomisk tillväxt 

4. 

Sofielundsfolkets utvecklingskvarter 

Folkbildningsföreningen skulle ha haft särskilt ansvar för det sista delprojektet. När 

ansökningarna behandlats för start i april 2008 kom dock inte detta delprojekt med 

i beslutet. Föreningen är dock fortfarande med i arbetsgruppen för att utveckla hela 

Utbildningstorget. Speciella insatser riktade mot Sevedområdet har gjorts under 

beteckningen ”Turning Seved”. En viktig händelse är tillkomsten av mötesplatsen 

och biblioteket Garaget (se närmare nedan). 

14.1.3. Mötesplatsen och biblioteket Garaget 

Ett gammalt bussgarage i kvarteret Facklan, Lönngatan 30, hade länge stått outnyttjat. 

I samband med upprustning av hela kvarteret kom ungdomscentret Arena 

305 att flytta dit. Det blev också en del administrationslokaler för S Innerstadens 

anställda. I samarbete mellan S Innerstadens och Fosie stadsdelsnämnder samt 

Stadsbiblioteket började 2007 en planering för att göra Garaget till en mötesplats 

för alla kategorier och åldrar inom båda stadsdelarna. Intresserade inbjöds till en 

serie träffar om vad man önskade för aktiviteter och hur man ville ha lokalerna utformade. 

Både representanter för Folkbildningsföreningen och Sofielunds Folkets 

Hus deltog i denna demokratiska brainstorming och planeringsprocess för att 

försöka se till att områdets lokalbehov blev tillgodosedda. 

Det stod tidigt klart att det fanns stort behov av en biblioteksfilial i denna del av 

Malmö. De boende fick vara med att skissa på hur ett modernt bibliotek borde 

vara utformat. Ett bibliotek mitt i en omgivning där det finns många andra verksamheter. 

Man inventerade vad som krävdes för att Garaget verkligen skulle bli en 

mötesplats där alla såväl föreningar och organisationer som enskilda medborgare 

kunde känna sig välkomna. Det framgick att det inom en öppen planlösning borde 

finnas utrymmen både för både små och stora grupper att deltaga i olika aktiviteter. 

Möjlighet till användning av moderna bildmedier och IT borde vara god. 

Caféverksamhet i anslutning till olika arrangemang ansågs betydelsefullt. 

I början av 2008 var ombyggnad och andra förberedelser så långt komna att 

Garaget kunde högtidligt invigas den 8 februari. Men det kom att ta en stor del 

av året innan biblioteket med sin öppna utformning blev klart. Invigning av detta 

skedde den 13 september. Garaget har presenterats som Malmö nya möjlighetsplats.

En särskild kommunal samordnare av olika initiativ och verksamheter finns, Solveig 

Jansson. Intresserade har under stor del av året samlats till månadsmöten för att ge 

sina synpunkter på verksamheten och komma med förslag till förändringar och nya 

aktiviteter. Man talar om Garaget som ett dialoglab, ett redskap för myndigheter, 

föreningar, företag och enskilda för att utveckla samarbeten av olika slag. 

För Folkbildningsföreningen och Glokala Folkhögskolan har det varit särskilt betydelsefullt 

att ha tillgång till en stor möteslokal där upp till 200 personer kan 

samlas för träffar av olika slag, föreläsningar och större seminarier. 

Under året har föreningens olika kurser, både folkhögskolan och Komvux, varit 

samlade där för terminsstarter och avslutningar. För de studerande i de olika kurserna 

med placering i i Sofielunds Folkets Hus har det också varit värdefullt att ha 

tillgång till bibliotek och studieplatser i närheten. Föreningen har även under året 

varit medarrangör för och deltagit i några olika större arrangemang. Här nämns 

särskilt ett program 11-12 april arrangerat av Glokala Folkhögskolans Projektkurs, 

”Garaget på G”, med en mängd olika aktiviteter. En halvdag om “Folkrörelser och 

social ekonomi” ägde rum den 10 april. 

Under ESF-dagarna i september fungerade Garaget som ett mediecenter lett av 

projektet Fri-IT med tillgång till datorer för alla deltagare i forumet som kände 

behov av det. Skolavslutning och uppstart med Open Space koordinerades av Info 

Kooperativet under ledning av Fredrik Björk och Eva-Maria Mörner. 

14.1.4 Samarbete i Holma 

Ett arbete motsvarande det som förekommit i Sofielund finns också på Holma. 

Kvinnokursen på grundskolenivå inom folkhögskolan har liksom föregående år 

varit förlagd till det som har hetat Holma Folkets Hus och som under året ändrat 

namn till Hyllie Folkets Hus. Där finns nu Holma UtvecklingsCentrum (HUC) 

med syfte att utveckla Holma/Kroksbäck som bostadsområden. Ett stort antal 

organisationer samverkar, utöver Folkbildningsföreningen ingår: Hyllie Folkets 

Hus, ABF, Afganska Kulturföreningen, Hyllie Stadsdelsförvaltning genom Aktivitetshuset, 

Föreningen Flamman i Kroksbäck, samt MKB. 

14.2 Kommunikation 

14.2.1 Hemsida för föreningen 

I början av 2007 öppnades efter långvariga förberedelser en ny hemsida för föreningen 

och folkhögskolan, www.glokala.se . Avsikten är att den på ett överskådligt och 

lättillgängligt sätt skall informera om föreningens kurser och andra verksamheter. 

Föreningens olika aktiviteter görs tydliga för alla intresserade. Möjlighet finns att 

direkt på hemsidan anmäla sig online till olika kurser och seminarier. Utbildningsträffar 

har under året anordnats för personal och styrelse för att alla skall känna till 

hur hemsidan fungerar och hur man kan bidra till att den alltid hålls aktuell. Det 

finns olika behörigheter för att arbeta med den. Under hösten genomfördes schemalagda 

redaktionsteamsträffar för att i ett samskapande med kursdeltagare hjälpa 

till att göra och färdigställa artiklar till hemsidan. Huvudansvarig för hemsidan är 

Liv Zetterling med teknisk support av Jörgen Qvartsenklint. Det har visat sig att 

den väl fungerat för sitt ändamål. Hemsidan har fått sina avknoppningar i bl.a. 

glokaltv.se som huvudsakligen nås via en annonslänk på glokala.se. 

Under året har ett nyhetsbrev om föreningens olika aktiviteter publicerats på hemsidan. 

Fyra nyhetsbrev beträffande Glokal-TV har också utgivits 

27

28 

14.2.2 Annan mediaverksamhet 

Videonspelning av olika verksamheter har under året varit en del av Sofielunds 

Folkets Hus. Personal som arbetar där har varit en resurs för dokumentation av 

viktiga aktiviteter i huset. Genom Glokala Mediekursens deltagare och Glokal-TV 

redaktionens försorg har seminarier och andra aktiviteter till viss del dokumenterats. 

Kursdeltagarna har medverkat i inspelningar av ett flertal program som visats 

på Glokal-TV via lokalkanalen TV-Malmö (se nedan Glokal-TV punkt 14.2.3.) 

Glokala Folkhögskolan har investerat i mobilkameror och digitalbildskameror som 

använts av praktikantkurserna i Chile, Nicaragua, Honduras och Brasilien. De finns 

dessutom som resurs för alla kurser och erbjuder i sin teknik stillbildskamera, videokamera, 

diktafonfunktion samt möjlighet att sända live TV via bambuser.com. 

I Sevedsområdet finns i samarbete med MKB en lokal TV-studio, Seved TV, som 

under året gjort produktioner som visats på TV Malmö och Glokal-TV. 

Sedan ett par år tillbaka har Redaktion K funnits i Kroksbäck. Det började som 

en kortkurs där några ungdomar från föreningen Flamman i Kroksbäck utbildats i 

TV-teknik. Redaktion K har gjort egna kortare filmer som sedan visats upp i olika 

sammanhang i Kroksbäck och även sänts i TV Malmö. Redaktion K har stabiliserats 

och några av de äldre ungdomarna har tagit över verksamheten och börjat 

utbilda yngre kompisar i konsten att göra TV-program. 

14.2.3 Glokal-TV 

Föreningen ser Glokal-TV, som sänds via den lokala kanalen TV Malmö, som ett 

viktigt forum för att göra dess mångskiftande verksamhet känd för Malmöborna. 

Glokal-TV har visat sig också vara ett viktigt led i marknadsföringen av Glokala 

Folkhögskolans många kurser. Folkhögskolan har i stillbildsformat fortlöpande 

presenterats i den så kallad ”slingan”. 

Ett avtal träffades under våren 2008 med TV Malmö om att föreningen fick rätt att 

under namnet Glokal-TV disponera sändningstid hela torsdagsdygnet vilket gav 

en sändningsrutin på 24 timmar varje torsdag. Varannan vecka sänds nya program 

och varannan vecka repris på föregående. Premiärsändningen gick av stapeln torsdagen 

den 28 februari och fortsatte under vårterminen med 7 nya sändningsdygn 

och 7 reprisdygn. 

Under höstterminen tog Glokal-TV fart, på riktigt, med flera nyheter. Glokal-TV 

fick en redaktion med två nya medarbetare och redaktionen flyttade in i egna lokaler 

på 2:a våningen på SFH med plats för 4 medarbetare och 4 deltagare. En egen 

Glokal-TV inspelningsstudio iordningsställdes av redaktionen i angränsande lokal 

med sömnadshjälp från Info Kooperativet. 

Höstens sändningar lades upp tematiskt, delvis inspirerade av allmänkursens och 

praktikantkursens tema sjok med resultat: 

1. Europeiskt Socialt Forum (11 september + repris18 september) 

2. Glokalt –vad är det? (25 september + repris 2 oktober) 

3. Godhet (9 oktober + repris 16 oktober) 

4. Socialt kapital (13 november med repris 20 november) 

5. Det A-typiska (26 november + repris 3 december) 

6. Kultur (10 december + repris 17 december) 

Domänen glokaltv.se bokades, och en hemsida lades upp med texter om historik, 

programkoncept och medarbetare samt fick en entréknapp via folkhögskolans

hemsida. För att förankra Glokal-TV som en tillgång för skolans alla kursdeltagare 

och lärare genomfördes pedagogiska workshops i s k redaktionsteam ute i alla 

klasserna under ledning av Liv Zetterling. Under redaktionsteamsträffarna sammanfogades 

och färdigställdes bidrag, bildspel, filmer m m för sändning på Glokal- 

TV (t ex Kvinnofilm från Holma och Elinas Kaffefilm). 

Glokal-TV:s uppdrag att verka både internt (pedagogiskt och identitetsstärkande) 

och externt (nätverkande, åsiktsutmanande och som marknadsföring) har lett till 

att sändningarna har bestått av både interna och externa bidrag. 

Den interna produktionens målsättning har varit: 

1. Förmedla de verksamheter som Glokala Folkhögskolan/ Folkbildningsföreningen 

är medskapare i. 

2. Lyfta frågor med betydelse för närsamhället och överbrygga samtalsklyftan 

mellan medborgare och stadens olika tjänstemän och aktörer. 

3. Ge plats åt kursdeltagarnas individuella projekt. 

Denna målsättning gestaltas via: 

• Fasta inslag (Lokala Samtalet, Globala Samtalet, StreetReport, Barnens Konsthall, 

Showroom, Eftertanke, Världen Vaknar, Malmö Vaknar m.fl.), 

• Nya programkoncept (t ex Veckans Novell av Evelina Långström, deltagare på 

Glokala medier-kursen) 

• Enstaka tillskott (Musikvideo från/av Spinneriet) 

• Promotionbilder 

Den externa produktionens målsättning har varit: 

1. Nätverka med våra samverkansgrupper (t ex Malmö högskola med programmet 

”Ute & Inne, forskning i och om Malmö och Malmö forskare” via Fredrik 

Björk, ESF, Nordisk Filmfestival, Barnens Scen m fl) 

2. Befrämja verksamheter som delar våra värderingar och visioner om ett samskapat 

närsamhälle. 

3. Bli en alternativ scen för samtal, subkultur och medborgarröster. 

Denna målsättning gestaltas via: 

• Fasta inslag (Veckans Band, ShowRoom) 

• Dokumentärfilmsinflöde 

• Nyhetsbrev för varje sändning med inbjudan om medverkan 

• Glokal-TV som webtv. (För att uppnå kvalitet och konsekvens i Glokal-TV 

som webtv skapades under hösten 08 konto på Youtube.com/glokaltv som 

framöver ersätter det som tidigare låg på TV Malmö) 

• Infoflöde via Facebook har också inletts under hösten 

För att stärka folkhögskolan som en viktig aktör inom lokal TV-området har inför 

vårterminen 2009 inrättats en ny heltidskurs, en 22 veckors GlokalTV produktionskurs 

för 8 studerande med tidigare erfarenhet av visuella medier. Kursen har en 

inriktning mot subkultur, demokrati och dokumentärfilm. 

14.3 Datorutveckling och öppen källkod 

14.3.1 Fri-IT 

Utvecklande av datorn som arbetsredskap i samband med undervisningen har 

ägnats stor uppmärksamhet. Alla, såväl personal som elever, har haft tillgång till 

29

30 

egen dator och har fått utbildning i användandet. 

Det har under ett par år drivits ett IT-projekt, Fri-IT, med syfte att utveckla kompetens 

inom Open Source (öppen källkod) och operativsystemet Linux. Inom detta 

projektet som initialt finansierats av medel från S Innerstaden, ESF-rådet samt 

CFL (Centrum för Flexibelt Lärande), har tidigare långtidsarbetslösa arbetat med 

att renovera datorer och göra dem tillgängliga för föreningar och boende framförallt 

inom Sevedsområdet. Samarbete förekommer också med MKB. Projektet 

förväntas på sikt öka datorkompetensen i föreningen och minska datorkostnaderna. 

Projektdelägare var utöver Folkbildningsföreningen Bryggeriet, Malmö AllemansTV 

och S Innerstaden. Projektledare är Jörgen Qvartsenklint. 

Av aktiviteter under 2008 kan nämnas följande: 

1. Demonstration av Open Source och Linuxprogram kallad “Släpp programvaran 

fri, det är vår!” vid projektutbildningens öppet hus-arrangemang Garaget på G 

i mötesplatsen Garaget. Detta skedde den 12 april. 

2. Besök vid Linuxdag på Folketinget i Köpenhamn den 28 maj. 

3. Medarrangör i skapandet av ett mediecenter i Garaget under Europeiskt Socialt 

Forum den 17-21 september. Ett 10-tal arbetsstationer fanns tillgängliga 

för foruments besökare med projektets datorer som var installerade med Linuxdistributionen 

Ubuntu. 

4. Demonstration av Open Source och Linux på Malmö Stadsbibliotek den 8 

november 

5. Arrangemanget “Malmö-Hack-A-Ton” på Sofielunds Folkets Hus. I tre dagar 

dygnet runt den 23-25/11 2007 träffades datorentusiaster som var intresserade 

av fri och öppen mjukvara och öppna standarder och nybörjare som var 

nyfikna på Linux. Detta var ett samarbete mellan gruppen MOSIG (Malmö 

Open Source Interest Group), MöLUG (Malmö Linux User Group) samt 

Folkbildningsföreningen genom Fri-IT och Sofielunds Folkets Hus. Omkring 

ett 50-tal personer deltog i arrangemanget 2007. Arrangemanget återupptogs 

den 15/11 2008 men då i mindre skala både vad det gällde tiden, vilket nu var 

under ett dygn, och deltagare som var ca 20 personer. 

Folkbildningsrådet har också uppmärksammat Open Source som en resurs och 

Jörgen Qvartsenklint ingår i Fria proramvarugruppen som 2008 började förbereda 

en temasida kring Open Source på Folkbldningsnätets pedagogiska resurssidor och 

ett centralt seminarie i juni 2009 riktat till folkhögskolevärlden. Ett samarbete med 

projektet InfoKooperativet har även startats i december 2008. Genom delprojektetet 

Open Web som arbetar med deltagarna och Open Source-publiceringsverktyget 

Joomla, byggs kunskap kring dynamiska hemsidor upp. 

14.4 Verksamhet inom social ekonomi 

Begreppet social ekonomi har sitt ursprung inom EU och behandlar ekonomisk 

verksamhet som ligger mellan det som är offentligt och privat och görs utan 

primärt vinstintresse och på olika sätt involverar föreningslivet. Mycket av det som 

Folkbildningsföreningen genom åren har sysslat med ryms inom det begreppet. 

Föreningen var en av huvudarrangörerna bakom en stor mässa i Malmö om 

social ekonomi, SE 2002. Denna mässa bidrog till att det sattes igång många olika 

aktiviteter både inom föreningslivet och i Region Skåne. För att närmare kunna 

följa och arbeta med dessa olika verksamheter finns sedan några år en organisation 

IRUC, Ideellt Resurs- och UtvecklingsCentrum.

Ett Skånenätverk kom att bildas med stöd av medel från Region Skåne. Håkan 

Larsson representerade då Folkbildningsföreningen och Kristina Persson föreningen 

IRUC. Ronny Hallberg representerade Föreningen Bryggeriet. Regionen 

avdelade medel för en inventering av vad som ryms inom begreppet social ekonomi 

i Skåne. Kristina Persson fick inom ramen för IRUC huvudansvar för detta arbete 

som slutfördes med en rapport under våren 2007. 

Folkbildningsföreningen har sedan fortsatt att på andra sätt engagera sig i dessa 

frågor. Som framgår nedan finns det flera större samverkansprojekt som efter beslut 

inom Folkbildningsföreningens styrelse under 2008 närmare följts och handletts 

inom IRUC:s ram. 

14.4.1 Ideellt Resurs- och UtvecklingsCentrum (IRUC) 

Ett av resultaten av mässan om social ekonomi 2002 blev skapandet av ett Ideellt 

Resurs- och UtvecklingsCentrum (IRUC) i samverkan mellan tre ideella organisationer, 

Folkbildningsföreningen, Föreningen Bryggeriet och Unga Örnar Malmö. 

Huvudsyftet var att ge stöd åt vad som kan kallas samhällsentreprenörer eller 

publika entreprenörer dvs individer, grupper eller föreningar som har verksamhetsidéer 

som kan utvecklas och växa inom den sociala ekonomin. 

Unga Örnar Malmö kom tidigt att av ekonomiska skäl falla bort som medlem. 

Håkan Larsson och Kristina Persson anställdes i IRUC men i början av 2007 övergick 

dessa till Folkbildningsföreningen. Vid IRUC:s årsmöte den 11 april 2007 

beslutades att föreningen skulle reorganiseras utan några anställda. Medlemskap 

för föreningar kan därefter erhållas till en kraftigt reducerad avgift. Styrelsens sammansättning 

under år 2008 har varit följande: ordförande Marie Hagström och 

ledamöter Ingmar Johnn, Håkan Larsson och Göte Rudvall. 

IRUC har under året av Folkbildningsföreningens styrelse, som tidigare nämnts, 

tilldelats uppgiften att närmare följa och handleda större projekt som föreningen 

är ansvarig för. De flesta av dessa projekt ryms inom den sociala ekonomin och 

behandlas närmare nedan. 

Diskussion har förts inom Folkbildningsföreningens styrelse hur den tillräckligt 

väl skulle kunna följa och ta ansvar för projekt som närmare behandlas inom 

IRUC. För att underlätta sådan insyn i IRUC:s arbete och sådant ansvarstagande 

har ytterligare ett par personer i Folkbildningsföreningens styrelse adjungerats till 

IRUC:s styrelse, Eva-Maria Mörner och Bo Werner. Sofielunds Folkets Hus har 

vid årsskiftet 2008/09 aviserat att man avser att bli medlem i IRUC. På grund av 

detta har också Carlos Cortés, som är föreståndare i SFH, adjungerats. Avsikten är 

att vid IRUC:s årsmöte våren 2009 göra val av styrelse som tillgodoser de behov av 

utvidgning av styrelsen med tre personer från respektive förening som enligt ovan 

tillgodosetts genom adjungering. 

Det har inom IRUC också diskuterats möjligheten att förvandla föreningen till 

en verksamhetsstiftelse med rätt att för Folkbildningsföreningens räkning förvalta 

projektmedel. Dessa diskussioner har dock hittills bara varit av preliminär natur. 

14.4.2 Samverkan angående Publikt entreprenörskap 

Under ett par år hade IRUC i samarbete med Malmö Högskola medverkat i 

en sk KRAFT-grupp för utvecklande av vad man kallar publika entreprenörer. 

(KRAFT=Kompetens/Reflektion, Affärsutveckling, Tillväxt). Finansiellt stöd till 

detta hade erhållits av KK-stiftelsen. Håkan Larsson har varit med i ledningsgruppen 

för verksamheten tillsammans med professor Björn Bjerke och adjunkt 

31

32 

Carl Johan Asplund från Malmö Högskola. En skrift som dokumenterar arbetet 

med de projekt som tillkommit har utarbetats och blivit klar i mitten av år 2007 

under rubriken “Publikt entreprenörskap – det marginella görs centralt”. Denna skrift 

är den första i en serie som ges ut av Folkbildningsföreningen med temat “Att bygga 

den glokala staden”. 

Inom Folkbildningsföreningen hade också ansökan gjorts hos KK-stiftelsen om 

att få en doktorandtjänst rörande publikt entreprenörskap till Malmö Högskola. 

Det lyckades inte, men genom ekonomiskt stöd från MKB och Landskronahem 

kunde en doktorand under två års tid knytas till forskningsprojektet Publikt Entreprenörskap 

och Malmö Högskola. Innehavare av denna tjänst har varit Tobias Dalhammar. 

Han har arbetat med sin doktorsavhandling samt låtit organisera några 

seminarier vid Högskolan kring frågor om publikt entreprenörskap, men lämnade 

sedan sin doktorandtjänst. 

14.4.3 Projekt rörande Publikt entreprenörskap i Skåne 

I samband med inrättande av doktorandtjänsten har det också förts diskussioner 

om inrättande av ett Centrum för Publikt Entreprenörskap. Ingemar Holm från 

Folkuniversitetet har ansvarat för planering av detta i form av en förstudie finansierat 

via Nutek och Regionalfonden. Förprojekteringen skall resultera i ett projekt 

som har namnet Publikt entreprenörskap Skåne och avser att fungera som en stödplattform 

för projektidéer med publikt entreprenörskap som mål. Projektet skall 

också fungera som en mötesplats mellan föreningsliv, enskilda medborgare och 

kommunerna i Skåne som tillsammans vill starta projekt på området. 

14.4.4 Forskningsprojekt om Publikt entreprenörskap vid Kalmar högskola 

Professor Björn Bjerke, som var med i ledningen för det ovan nämnda KRAFTprojektet 

om publikt entreprenörskap, har under 2008 haft en del av sin tjänst vid 

Kalmar Högskola. I samarbete med rektor Håkan Larsson vid Glokala Folkhögskolan 

har han under året utvecklat en plan för ett projekt om Publikt entreprenörskap. 

Syftet är att under en tvåårsperiod studera det publika entreprenörskapet i 

samverkan mellan praktiker och forskare allt inom ramen för Kalmar Högskola. 

Finansiering av detta forskningsprojekt kommer från KK-stifelsens forskningsprogram 

kring samhällsentreprenörskap. 

14.4.5 Pilotprojekt Samhällsentreprenörskap 

KK-stiftelsen har under 2008 utannonserat 8 pilotprojekt angående vad man kallar 

samhällsentreprenörskap. Ordet samhällsentreprenör har något vidare innebörd än 

det inom KRAFT-projektet använda ordet publik entreprenörskap. Folkbildningsföreningen 

har kommit att bli en av dessa piloter. En annan pilot från Malmö är 

Moomsteatern. Syftet med Folkbildningsföreningens projekt är att med en metod 

kallad KRUT (Kvalitets och ResursUTveckling) studera samhällsentreprenörskap 

i Skåneregionen med fokus på nätverkandets betydelse för att utveckla samhällsentreprenörskap. 

Arbetet inom folkhögskolans distanskurs Samhällsentreprenörskap 

ingår som en organisk del i projektets arbete. Medelstilldelningen till det tvååriga 

projektet är sammanlagt en miljon kronor. IRUC följer detta arbete på nära håll. 

14.4.6 Kompetensutveckling inom sociala ekonomin i Skåne 

Under 2007 tillkom nya regler för EU:s strukturfonder. Nätverket Social Ekonomi 

i Skåne arbetade under hösten 2007 tillsammans med Region Skåne på att 

förbereda ett större samlingsprojekt för kompetensutveckling. Styrelsen för Folk-

ildningsföreningen beslutade under våren 2008 att vara projektägare i ansökan till 

ESF-rådet, programområde 1, för ett förprojekt till detta större projekt. Projektledare 

blev Ronny Hallberg. Detta förprojekt har genomförts 2008, och i slutet 

av året insändes projektansökan för det större projektet med inriktning på start 

i början av 2009. Det avser kompetensutveckling av 150 anställda inom sex olika 

föreningar. Föreningarna är utöver Folkbildningsföreningen: Röda Korset, Coompanion, 

FIFH , Friskis&Svettis i Malmö och Anpassa AB. Detta projekt som också 

har Ronny Hallberg som projektledare har beviljats begärda medel: 1 600 000 kr, 

varav c:a 900 000 kr skall användas för själva kompetensutvecklingen. IRUC följer 

även detta arbete på nära håll. 

14.4.7 Kompetensutveckling vid sju folkhögskolor i Skåne och Blekinge 

Inom ovan nämnda förstudie utvecklades också planer för kompetens-utveckling 

av personal vid sju olika folkhögskolor i Skåne och Blekinge. Dessa folkhögskolor 

är utöver Glokala Folkhögskolan: Albins, Hyllie Park, Litorina, Malmö, Önnestad 

och Österlens folkhögskolor. Denna projektansökan har insänts av Folkbildningsföreningen 

till ESF-rådet i december 2008, och beslut kommer att fattas i mars 

2009. Kompetensutvecklingen berör omkring 150 anställda vid folkhögskolorna. 

Enligt vad som framkommit vid kontakter med ESF önskar man där att de båda 

kompetensutvecklingsprojekten blir sammanslagna till ett. 

14.4.8 SOUL-2009 - 2011 

SOUL är ett nationellt projekt för kompetensutveckling av nyckelpersoner i den 

sociala ekonomin som påbörjat planering av sin verksamhet under 2008. Nätverket 

Social Ekonomi i Skåne är en viktig medaktör i projektet, och IRUC bevakar 

nätverkets intressen. 

14.4.9 InfoKoop & Service 

Mötesplats Social ekonomi var dåvarande projektnamnet på en verksamhet som 

under 2007 höll till i lokaler på Amiralen i Folkets Park. Verksamheten var ett 

kompetensutvecklingsprojekt med arbetsträning för ett 40-tal långtidsarbetslösa. 

Verksamheten finansierades av medel från ESF-rådet. Utöver Folkbildningsföreningen 

var tre andra föreningar samt Försäkringskassan och Malmö stad/Södra 

Innerstaden involverade i projektet. Projektledare var Eva-Maria Mörner. 

Eva-Maria Mörner utarbetade, efter avslutningen på ovan nämnda projekt, en 

ny ansökan utfrån gjorda erfarenheter. Ansökan handlade om arbetsträning i ett 

större treårigt projekt inom ESF Mål 2, (Kompetensutvecklingsprojekt för arbetsträning, 

språkträning mm i Malmö), i samverkan med ett flertal samarbetspartners men 

med Folkbildningsföreningen som projektägare. Denna ansökan beviljades och 

projektet kunde starta 1 maj 2008 under namnet InfoKoop & Service. Det har 

sedan fortsatt att verka i nya lokaler Västanforsgatan 21 B och beräknas avslutas 

april 2010. 

InfoKoop & Service arrangerade en open space på Garaget som uppstart på Glokala 

Folkhögskolans hösttermin. Njutningskartan ”Smultronställen” blev ett konkret 

resultat av denna dag vilken senare även blev en del av utställningen ”Vårt glokala 

Malmö” med vernissage den 17 september på Marilús Café på Sofielunds Folkets 

Hus. 

Projektet anordnade den 24 november ett Öppet hus där det presenterade sin verksamhet. 

I samband med detta anordnades en fotoutställning i Sofielunds Folket 

Hus “Vem är jag?” med personliga bilder av en grupp projektdeltagare som själva 

tagit initiativ till utställningen. 

33

34 

14.5 Andra innovativa verksamheter inom den ideella sektorn 

14.5.1 Forskningsprojekt om utvecklingsorganisationer inom ideell sektor 

Projektet initierades under 2007 av Föreningen Bryggeriet för att studera nya former 

av utvecklingsorganisationer inom den ideella sektorn i Sverige. Organisationer 

som medverkar i studien är Fryshuset i Stockholm, Urkraft från 

Skellefteå, Drömmarnas Hus, Spiritus Mundi, Friskis&Svettis Malmö, MABI, 

Räddningsmissionen i Göteborg och Glokala Folkhögskolan. 

Syftet är att studera alla nivåer, makro-, meso- och mikronivå, för att se hur samhällets 

förändringar påverkar förutsättningar för ideella sektorn, hur olika organisationer 

har utvecklats och vilken roll eldsjälar haft i denna utveckling. 

Projektet ägs idag av Folkbildningsföreningen och leds av IRUC i samverkan med 

Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Målet är att det skall bli ett nationellt 

seminarium sommaren 2009 och en bok i Folkbildningsföreningens skriftserie 

““Att bygga den glokala staden”, hösten 2009. 

14.5.2 Förening Sverige – ett kartläggningsarbete 

Inom ramen för MIP (Malmö Ideella föreningars paraplyorganisation) samverkar 

IRUC i ett projekt med att kartlägga lokala paraplyorganisationer för den ideella 

sektorn i Sverige. I projektet, som finansieras av Ungdomsstyrelsen, skall det också 

tas fram ett metodmaterial för bildandet av lokala paraplyorganisationer. 

Under hösten 2008 fick projektet svar från 264 kommuner angående deras lokala 

paraplyorganisationer. Ett syfte med projektet är att söka få till stånd en samarbetsorganisation 

gemensam för alla paraplyorganisationer, en Förening Sverige, som kan 

bli samtalspartner med regeringen och andra nationella aktörer för utvecklande av 

kontakter med den ideella sektor. Projektet har formellt avslutats i och med utgången 

av 2008 och en rapport från projektet håller på att utarbetas. 

14.5.3 Samarbets Centrum 

Arbete har under flera år pågått i Malmö med att skapa ett centrum för samarbetslärande 

för såväl barn, ungdomar som vuxna. Inspirationskällor har bl a varit olika 

centra för vad som kallas för äventyrspedagogik. Samarbets Centrum är ett partnerskapsprojekt 

mellan Folkbildningsföreningen, Gatukontoret, Fritidförvaltningen, 

SDF-Centrum, Malmö Sommargårdar och SLU Alnarp. Ordförande i projektets 

styrgrupp har varit Håkan Larsson. Projektledare är Fredrik Björk från Malmö 

Högskola. 

Under hela 2008 har Calle Ulmert i Kroksbäcksparken anordnat kurser för 

skolelever och delvis även vuxna. Han har varit anställd på 50 %. Seminarier som 

bygger på såväl forskning som erfarenhetsutbyte har också anordnats. En studieresa 

har arrangerats till ett föredömligt center i Gerlev, Danmark. Efter att finansiering 

av Calle Ulmerts verksamhet inte sträckte sig längre än t o m september ansökte 

och fick projektgruppen medel från den kommunala satsningen Välfärd för alla. 

Sedan årsskiftet 08/09 har MKB också blivit involverat. Frågan om långsiktig 

finansiering har hela tiden visat sig svårlöst. Organisationen med stadsdelsnämnder 

gör det ibland svårt att kommunalt finansiera verksamheter som är avsedda för hela 

Malmö. Ett sammanträde hölls i juni i Malmös Stadshus med företrädare för olika 

förvaltningar, och det klargjordes att finansiering kunde ordnas så det räckte för 

fortsatt verksamhet under 2009. Sedan är dock framtiden osäker. 

Inför partnerskapsprojektets slut utarbetades en sammanfattande skrift om verksamheten: 

“Samarbets Centrum – rapport om ett projekt och visioner för framtiden”.

Den utgavs som nr 2 i Folkbildningsföreningens skriftserie “Att bygga den glokala 

staden”. Skriften presenterades vid ett seminarium den 15 november, då representanter 

för olika förvaltningar och andra intressenter var inbjuda för att ta del av 

erfarenheterna och planerna för framtiden. Under seminariet, som leddes av 

David Uppgren, presenterade konstnär Johan Ström sitt konstverk som i Kroksbäcksparken 

skall anläggas under namnet Puckelbollsplan. Konstverket kan eventuellt 

också användas inom Äventyrspedagogiken. Det har framgått att det finns 

medel för en något utvidgad verksamhet under 2009, då Calle Ulmert planeras få 

arbeta heltid. Arbetet fortsätter att söka få till stånd permanent finansierig av detta 

Samarbets Centrum. 

14.6. Några samverkansprojekt inom kulturområdet 

Urban kultur har sedan starten av Glokala Folkhögskolan spelat stor roll både i 

folkhögskolans kurser och i projekt som efterhand tillkommit. Ett nära samspel 

med moderna medier, såsom TV och IT, har också kännetecknat utvecklingen. I 

det följande ges en kort översikt över hur projekten vuxit fram och vad som särskilt 

skett under 2008. 

14.6.1 Konstgruppen 

Påbörjad inom ramen för Bryggeriets verksamhet, byggdes 2005/06, av ungdomar, 

en utomhus skejtbana i betong, under ledning av John Magnusson från Bryggeriet. 

Bygget finansierades av medel från Malmö Stad och placerades på Kockumsvarvets 

gamla stapelbädd för båtar. De lokaler som finns under Stapelbädden bedömdes 

efter framtida renovering lämpliga som ungdoms- och föreningslokaler tillsammans 

med den långsmala parken i anslutning därtill. Därför bildades en förening 

Mötesplats Stapelbädden för att genomföra detta projekt. Folkbildningsföreningen 

var då representerad i den interimistiska styrelsen för Föreningen Mötesplats Stapelbädden 

med bla Håkan Larsson. Efter ordinarie årsmöte lämnade dock Folkbildningsföreningen 

Mötesplats Stapelbädden. 

Stapelbäddens konstgrupp bildades efter en framtidsverkstad 2006 och arbetade 

därefter aktivt för att ge olika urbana konstformer utrymme i Stapelbädden. En 

mängd olika aktiviteter drogs igång bl a sk Full Moon Arty´s. Ett nätverk byggdes 

upp runt gatukonst och urbankultur. En nätpublikation http://webnews.texttalk/ 

konstgruppen skapades för kommunikation mellan nätverkets medlemmar och information 

om olika evenemang. Det utarbetades en struktur för arrangemangens 

olika delar som ex. Open Stage for Public Art, där oetablerade konstnärer varje 

månad kunde ställa ut sin konst på egna villkor. Full Moon Arty´s anordnades med 

öppen scen för band, poeter, akrobater, eldslukare m m. Alla dessa arrangemang 

byggde på gemensamt skapande och öppna lärprocesser. Ett arkiv påbörjades för 

storskaligt spraymåleri på duk. 

Efter att Folkbildningsföreningen lämnat Mötesplats Stapelbädden ändrade Stapelbäddens 

Konstgrupp sitt namn till bara Konstgruppen, och arrangemangen 

Full Moon Arty flyttades till lokaler i kvarteret Leonard vid Möllevången som 

kostnadsfritt ställdes till förfogande av Stena Fastigheter Malmö AB. Under våren 

2008 har där anordnats ett par Full Moon Arty´s med live måleri på fri vägg 

utomhus i denna miljö. Kontaktperson/projektledare för konstgruppen har varit 

Liv Zetterling. 

14.6.2 Centrum för Urban Konst (CFUK) 

Efter den lokal/regionala “Urbana Manifestationen” den 26 oktober 2007 i Sta- 

35

36 

pelbädden har CFUK konstituerats som ett resurscentrum för urban konst inom 

Folkbildningsföreningens ram och tagit över stora delar av den verksamhet som 

Konstgruppen tidigare stått för. Övergången medförde att Full Moon Arty 

arrangemangen omformades till nya plattformar. Istället för utställningsväggar och 

livescen visades urbankulturen fram via Glokal-TV under programrubriker som: 

StreetReport, ShowRoom och Veckans Band. Syftet med CFUK är att stödja urbankonst 

och tillvarata konstgruppens arbete från gräsrotnivå, samtidigt som man 

vill skapa dialog med medborgare och beslutsfattare i staden. CFUK har skaffat sig 

hemsidan: www.cfuk.se. 

CFUK står för två initiativ. Det ena är att anordna manifestationer kring urbankonst 

och gatukultur både på en lokal och internationell nivå för att väcka 

tankar och samtal, skapa möten och ny förståelse. Det andra initiativet är att driva 

gallerier för urbankonst. Under 2008 har dessa gallerier varit: 

Inbetween Gallery: där man via vykortskartor varje månad kan ta del av konst av 

urbankonstnärer som gjort verk ute på stan. Konstnärer under året har bla varit: 

Mark Jenkins/USA, Inti/Chile, från Sverige, Spinneriet och REA-gruppen. 

Extended version: ett internationellt konstgalleri som återfinns under egen sektion 

i Magasin NIC, som utkommit två gånger under året. De som velat har kunnat 

mejla in sin konst till extendedversion@cfuk.se som sammanställt ett urval för publikation. 

StreetReport är det tredje gallerikonceptet och består av bildspel med lokaldokumenterad 

gatukonst dokumenterade av CFUK själva. 

Ett projekt “Urbankonst i det offentliga rummet” har finansierats gemensamt av ett 

partnerskap som bildades mellan Folkbildningsföreningen/Glokala folkhögskolan, 

SLU Alnarp, Movium och Gatukontoret under 2007. Folkbildningsföreningens 

representanter i partnerskapet har varit Håkan Larsson och Liv Zetterling. Mats 

Lieberg har funnits med från SLU och Sten Göransson från Gatukontoret. Agneta 

Persson från Movium har varit projektledare. Detta projekt, har bl a haft till syfte 

att kartlägga urbankonstens utbredning och omfattning i Malmö. Det ville också 

utveckla metoder och strategier för hur urbankonstnärer och landskapsarkitekter 

kan samarbeta kring såväl användning som utformning av det offentliga rummet. 

CFUK har varit en aktiv part i projektet och har inom projektet i skrift och bild 

dokumenterat på vilka ställen i Malmö urbankonsten tar plats och publicerat resultaten 

på ett mångsidigt sätt. 

I november 2008 arrangerade CFUK en vernissage- och seminariedag på Sofielunds 

Folkets Hus, på temat: Urbankonst/ESF, vilka bilder förmedlar media och 

hur påverkas vi? ”It is what it is?” . Dagen bjöd på två vernissager: Inbetween 

Gallery och Extended Version samt paneldebatt med initierade gäster: Jolin Boldt, 

Petter Larsson, Kolbjörn Guwallius, Neel Hune och Julia Svensson. Under dagen 

presenterades även Glokal-TV som är en av CFUKs nya arenor, samt preview på 

Magasin NIC #3 på temat: Media. 

Medel har erhållits från Framtidens Kultur, och förberedelser har påbörjats för en 

internationell manifestation av urban konst med besök av framstående urbankonstnärer 

under maj månad 2009. 

Aktiva inom CFUK var under 2008: projektledare Liv Zetterling samt Håkan 

Larsson, Pärra Andreasson från Glokala Folkhögskolan. Andra medarbetare un-

der del av året, med anställning hos Folkbildningsföreningen: Johan Liljemark och 

Maria Grönqvist. Aktiva via partnerskapet var: Sten Göranson, Mats Lieberg och 

Carola Wingren. 

14.6.3 NIC - Network of Interaction and Civic Education 

Som en följd av att föreningen fått starta folkhögskola blev det möjligt att söka 

anslag för att utveckla kompetens kring flexibelt lärande. Vi tog under 2007 initiativ 

till att bjuda in Sofielunds Folkets Hus, Möllevångsgruppen, Bryggeriet, ABF 

och TV Malmö för att planera ett utvecklat samarbete med stöd av ett gemensamt 

projekt. Projektet fick namnet NIC (Network of Interaction and Civic Education), 

och medel söktes och beviljades av CFL (Centrum för Flexibelt Lärande). Syftet 

var att utveckla kunnande i att arbeta med flexibelt lärande genom olika medier. En 

av tankarna var att utveckla en gemensam portal som innehöll verksamhet som var 

en följd av projektsamarbetet och som inte fanns på respektive organisations hemsida. 

Genom att interagera och samordna både tänkande och görande kom flera 

nära samarbeten till, t ex med Konstgruppen/CFUK och forskningscirkeln “Lokala 

medier i en Global värld”. Den ursprungliga ambitionen att skapa en gemensam 

portal omvandlades av olika skäl till att bli mer när-agerande än webbaserad, vilket 

gav avtryck i samarbeten som: FullMoon Arty, CFUK (med sina tre gallerier), utvecklingen 

av vår hemsida, Magasin NIC och Glokal-TV satsningen. Ett arbetssätt 

och ett kunnande växte fram som fokuserade på inkludering/medskapande på flera 

nivåer för såväl deltagare och personal som samarbetspartners. Det kanske mest 

påtagliga resultatet av projektet har blivit Magasin NIC. 

Magasin NIC utkom under året med två nummer. Hösten 07 hade det första NICmagasinet 

utkommit på temat: Nolltolerans. Det andra numret utkom våren 08 på 

temat: Solidaritet. Det tredje numret, som kom under hösten 08, hade temat: 

Media. I det redaktionella arbetet har ingått: Henrik Eklundh-Paglert, Stefan 

Karlsson, Johanna Gustavsson, Ann Hingström mfl. 

Projektet NIC avslutades under 2008 då även myndigheten som initialt möjliggjort 

dess tillblivelse avvecklades av den nya regeringen. 

Projektledare för NIC-projektet har varit Liv Zetterling 

14.6.4 Radiobaletten 

Radiobaletten är en manifestation som hämtat sin inspiration från Hamburg. När 

det infördes demonstrationsförbud på offentlig plats organiserades motaktioner 

i form av s k radiobaletter. Fria radiokanaler i Hamburg samordnade protester. 

På offentliga platser samlades man på givna klockslag, utrustade med någon typ 

av radiomottagare via vilken man följde inlästa rörelseinstruktioner, rörelser som 

väckte uppseende i sin kontrast till omgivningen. Denna typ av radiobalett har sedan 

spritt sig till andra städer och länder. Malmös första radiobalett någonsin fick 

underrubriken Street, eftersom syftet var att synliggöra ungdomar och ungdomars 

tankar i stadens centrum. Inom ramen för NIC och med stöd av Kultur Malmö 

och Sparbanksstiftelsen bildades en arbetsgrupp och drogs igång samarbeten med 

ett par olika tjejgrupper. Arbetsgruppen bestod av Liv Zetterling (projektledare) 

Annou Nilsson (koreograf ), Juan Paez (verksamhetsledare Flamman i Kroksbäck), 

Natascha Penja (kulturproducent Sofielunds Folkets Hus), Daniel Munoz (producent 

på Osignad radiokanal SFH) samt Alejandra (dansledare). Alejandras grupp 

genomförde med stöd av en utsändning i radiokanal Osignad en uppskattad manifestation 

i Malmö Stadsbibliotek. Manifestationen Street dokumenterades av 

Torbjörn Lime i form av en dvd-film som visades på Glokal-TV. 

37

38 

Fortsatta manifestationer med nya deltagare har ägt rum under våren 2008. 

Som kontrast till första versionen med unga tjejer utgick inbjudan till en bred 

allmänhet. Tre workshops genomfördes under februari – mars i kvarteret Leonard 

vid Claesgatan. Budskapet blev kontrastpar: jag – vi, hatar – älskar, stress – slowfulness, 

vilket blev: Jag hatar stress! Vi älskar slowfulness! Radiobaletten #2 genomfördes 

lyckosamt på Malmö Centralstation den 19 mars av ett tiotal personer i 

olika åldrar. Även detta evenemang filmades för att bli del i en dokumentär kring 

projektet avsedd att visas under några av Glokala Folkhögskolans arrangemang 

eller manifestationer samt på Glokal-TV. 

15. Internationellt samarbete 

15.1 Kvinnokurser i Irak 

Med Unga Örnar som huvudman och Folkbildningsföreningen som medsökande 

har det i Basra i södra Irak funnits ett flerårigt projekt med stöd av Palmecentret 

och SIDA. I detta projekt har pågått arbete med en kvinnofolkhögskola helt ledd 

av en kvinnoförening där. Projektet har också haft förskola samt fritidsverksamhet 

för barn. Ansvarig kontaktperson i vår förening har varit Hutham Alhajaj. Hon har 

under året besökt Basra och härvid deltagit i en konferens Våld mot kvinnor. Krigshändelserna 

i Irak har dock gjort att själva projektet har måst läggas på is. 

Av reserverade medel från SIDA ansökte Folkbildningsföreningen efter årsskiftet 

2007/08 om medel för fortsatt verksamhet. På grund av att säkerheten inte kunde 

garanteras deltagarna beviljades inte denna ansökan. Det går inte att förutse om 

projektet senare kan återupplivas. 

15. 2 Samarbete med Mapucheby i Chile 

I december 2006 besökte en grupp från Sofielunds Folkets Hus och Glokala 

Folkhögskolan för första gången byn Llgupulli i territoriet Lafken Mapu i Chile. 

Det blev en inledning till att ett samarbetet uppstod. April 08 besökte Bo 

Werner för andra gången byn tillsamman med 4 representanter från Lärarförbundet 

i Malmö för att utveckla detta samarbete. 

Mapucher kallas också för jordens folk. Mapu betyder naturen, jorden och Che 

betyder folk. Det finns idag c:a 600 000 mapucher i Chile, ett land med drygt 16 

miljoner invånare allt som allt. Skolan utgör en grund för utveckling av mapuchekulturen. 

Det finns idag en sliten skola i byn med ett 60-tal barn i årskurserna 1-8. 

Skolan drevs fram till 2006 av katolska kyrkan, men efter hårda förhandlingar 

lyckades byborna själva ta över skolan och för att bedriva undervisningen där som 

skall ske på deras villkor med bland annat undervisning i ursprungsspråket 

Mapundungun. 

Byborna vill utveckla ett samarbete med organisationer i Malmö om framförallt 

vuxenutbildning. Önskemål fanns om att uppföra ett Folkets Hus som skulle 

fungera som ett centrum för utbildningen för både barn och vuxna. En lokalradio 

har startats i Llgupulli och den är en viktig del i folkbildningsarbetet som man 

bedriver i byn. Utrustningen är dock dålig. Lärarförbundet i Malmö har skänkt ett 

mixerbord och Glokala Folkhögskolan tillsamman med Sofielunds Folkets Hus 

har skänkt en dator till deras lokalradio. 

Hösten 2008 fick vi i samband med ESF-mötet i Malmö besök från en representant 

från Llgupulli: Silvia Acan. Hon deltog tillsamman med Nilsa och Gaston,

två mapucher, numera boende i Malmö, i två intervjuprogram för Glokal-TV om 

mapuchekulturen. 

Besöket i byn under april dokumenterades av Eva Sandström från Lärarförbundet. 

Resultatet blev en 40 minuter lång film “Mari Mari”. Filmen har visats på Glokal- 

TV. Intervjuerna med Silvia och Nilsa kan ses på youtube.com/glokaltv. 

15.3 Medverkan i Europeiskt Socialt Forum 

Sedan det första World Social Forum ägde rum i Porto Alegre i Brasilien 2001 

som en folklig motvikt mot de stora ekonomiska toppmötena med världens ledare 

i Davos i Schweiz, har ett stort antal sociala forum anordnats på global, kontinental, 

nationell och regional nivå. Det femte Europeiskt Socialt Forum kom, 

efter långa föreberedelser, att äga rum i Malmö och Köpenhamn 17-21 september 

2008. Folkbildningsföreningen och Glokala Folkhögskolan har, som framgått av 

det föregående, på flera olika sätt varit medverkande, i förberedelser, genomförande 

och uppföljning. 

Som ett inslag i Projektkursen var flera deltagare med i förberedelser och genomförande 

av några programpunkter i forumet. Allmän kurs med glokal profil var 

också involverad i förberedelserna och studerade vad som avhandlats under olika 

tidigare forum. Praktikantkursen Folkrörelser och förändring hade, tillsammans 

med elever från fyra andra folkhögskolor och dussintalet internationella föreningar 

i Malmö, ansvaret för Mötesplats Latinamerika som fanns i Jesusparken under 

hela forumet. Folkbildningsföreningen blev medlem i föreningen ESF-Norden 

som ansvarade för organiserandet av forumet, och blev representerade i föreningens 

styrgrupp. Medverkan har också förekommit i form av kortkurser i förberedelser 

inför forumet. 

En praktikantkurs på distans, European Social Forum i Malmö och World Social 

Forum i Belem i Brasilien, var i sin helhet ägnad åt förberedelser, deltagande och 

efterarbete i dessa båda forum. (Se punkt 11.4.4) 

Detsamma har gällt en fortbildningskurs på distans för lärare vid olika folkhögskolor 

anordnad av Färnebo folkhögskola. ”Folkbildning, sociala forum och social rättvisa” 

(Se punkt 12). Inom denna ram hölls i Malmö, i samband med forumet, ett 

seminarium ”Learning to change the world”, varvid planer uppgjordes för ett nätverk 

för europeiska folkbildare. 

Under själva forumet som totalt hade omkring 15 000 deltagare ställdes lokaler i 

Sofielunds Folkets Hus kostnadsfritt till förfogande. Glokala Folkhögskolan anordnade 

under ESF-dagarna i samarbete med Offensiv Folkbildning en rad folkbildningsträffar 

på Sofielunds Folkets Hus med rubrikerna: ”Möte mellan folkhögskolor 

och andra folkbildningsintresserade från Norden”, ”Folkbildningen i det internationella 

samarbetet” samt ”Folkbildning – ett verktyg för förändring”. 

Ett seminarium om Afganistan hölls i samarbete med flera andra organisationer. 

Titeln på detta seminarium var ”Troops out!”. 

Projektet Fri-IT bidrog till ett mediecenter i Mötesplatsen Garaget med ett tiotal 

datorstationer som forumdeltagare kunde utnyttja med handledning. 

Föreningen bekostade deltagande i forumet för alla heltidsstuderande både inom 

folkhögskolan och i komvuxkurserna. Detsamma gällde personal och styrelse. 

Kursen Glokala Medier videodokumenterade flera av programpunkterna under forumet. 

En del av dessa filmer visades i det Glokal-TV-program som den 18 september 

sändes med temat: ESF. De visades och kommenterades senare inom de olika 

39

40 

kurserna i samband med att man också på andra sätt behandlade de gjorda erfarenheterna. 

Det europeiska forumet har kommit att innebära en stor vitalitetsinjektion 

i Glokala Folkhögskolans verksamhet. Som en direkt följd av önskan från mångas 

sida att få följa upp aktiviteter och andra impulser från forumet har folkhögskolan 

inför vårterminen 2009 inrättat en särskild distanskurs ”Glokala Tankesmedjan”, 

med Gunilla Andersson som kursledare. 

15.4 Föreningen för gränslös bildning 

Under 2006 bildades på initiativ av Ingrid Rasch en ny förening med säte i Malmö 

där Folkbildningsföreningen ingår, Föreningen för gränslös bildning. Syftet med 

denna förening är att i samarbete med folkliga rörelser, institutioner i Sverige och 

internationellt bidra till erfarenhetsutbyte och ökade kunskaper om folkbildningens 

roll i samhället. Styrelsen har under 2008 bestått av ordförande: Gunilla 

Andersson samt ledamöter Hutham Alhajaj, Håkan Larsson, Birgitta Göranson- 

Iliste och Göte Rudvall. Suppleanter har varit Anders Lindholm och Ingrid 

Rasch. 

Sedan tidigare har funnits samarbete rörande folkbildning med Northern College 

i England med ömsesidigt lärar- och elevutbyte. Ett par lärare som varit anställda 

där men lämnat Colleget efter ekonomiska nedskärningar, John Grayson och 

Marion Horton, deltog i Europeiskt Socialt Forum och överlade då med föreningens 

styrelse om fortsatt samarbete. 

Under hösten 2007 hade Ingrid Rasch och Anders Lindholm gjort en resa till en 

folkhögskola i Polen, Teremiski, på gränsen till Vitryssland. Stöd för resan hade 

erhållits av Svenska Institutet med tanke på fortsatt elev- och personalutbyte mellan 

de båda folkhögskolorna. I december hade gjorts ett återbesök vid Glokala 

Folkhögskolan av tre lärare från Teremiski. En förnyad ansökan gjordes till Svenska 

Institutet om bidrag för en resa av lärare och studerande från Malmö till 

Teremiski under sommaren 2008, bl a inkluderande en studieresa i området per 

cykel tillsammans med studerande från den polska skolan. Det blev emellertid 

avslag på denna ansökan. En mindre grupp om 5 studerande och en lärare från 

Malmö genomförde ändå resan. De gjorde en film om sina upplevelser som sedan 

visats vid möten i folkhögskolan under hösten. 

Rektorn vid Teremiskiskolan, Danuta Kuron, och en lärare inbjöds av Glokala 

Folkhögskolan att delta i ESF-forumet i september, och planer gjordes då upp om 

fortsatt samarbete, men vad som kommer ut av planerna är osäkert. 

Det finns en annan nationell förening med likartade syften som vår förening vid 

namn Föreningen för medborgerlig bildning i Europa . Där finns nio andra folkhögskolor 

som medlemmar, och rektor Åke Larsson, vid Österlens Folkhögskola, har 

blivit ordförande. Eftersom Folkbildningsföreningen är en av huvudmännen för 

denna folkhögskola och vi i flera andra sammanhang samarbetar, har diskuterats 

nerläggning av Föreningen för gränslös bildning , och att Folkbildningsföreningen 

i stället skall bli medlem i den andra föreningen. Förslag om detta behandlas vid 

kommande årsmöte med Föreningen för gränslös bildning. 

16. Magne Larssons minnesfond 

Styrelseledamoten Magne Larsson avled i september 2006. Han har varit med sedan 

föreningen grundades och allt sedan starten varit en aktiv medlem i styrelsen. 

Föreningen har velat hedra hans minne genom att tillsammans med hans hustru,

Elsie Larsson, inrätta en fond med hans namn i föreningens regi. En arbetsgrupp 

finns för att planera för ett årligt seminarium och i samband därmed dela ut ett stipendium 

på 5 000 kr till någon som verkat i hans anda för att stärka folkrörelsernas 

röst i samhällsutvecklingen. Ordförande i arbetsgruppen är Inger Leite, i övrigt ingår: 

Lars Svensson (fd ordförande i LO-sektionen Malmö/Svedala) samt de båda 

utbildningsledarna: Marie Hagström och Håkan Larsson. Vid ett möte i Hyllie 

Folkets Hus den 9 juni höll kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu ett 

anförande till Magne Larssons minne, och fondens stipendium tilldelades Mikael 

Stigendal från Malmö Högskola för hans insatser som forskare om levnadsvillkoren 

i Malmö, där han påvisat folkrörelsernas stora roll i utvecklingen. 

17. Seniorråd 

Under år 2007 bildades ett seniorråd i anslutning till Folkbildningsföreningen och 

Glokala Folkhögskolan. Den består av några lärare och andra folkbildningsintresserade 

som efter sin pensionering vill vara med i arbetet på att bygga den glokala 

staden. Möten har under 2008 hållits ungefär en gång i månaden tillsammans med 

folkhögskolans båda rektorer. En del tid har använts till att göra jämförelser mellan 

folkhögskoleverksamhet i olika länder. Bl a gjordes jämförelser mellan den svenska 

och danska folkhögskolan. 

Under vårterminen användes en stor del av tiden åt att inventera erfarenheter från 

miljonprogrammets bostadsområden. Fokus lades på de stadsdelar där några av 

seniorrådets medlemmar varit aktiva under 1960-, 1970- och 1980-talen. De ville 

se vilka behov av förnyelse som nu särskilt kunde finnas i dessa områden. Tre seminarier 

anordnades, då byggare, förvaltare, hyresgästförening och boende möttes för 

att diskutera dessa frågor. Seminarierna anordnades i områdena Kroksbäck/Holma, 

Gullvik/Hermodsdal och Sofielund/Seved. 

Höstterminen har kommit att mera ägnas åt frågor om vilka krav som numera bör 

ställas på boende för äldre. Ett seminarium anordnades den 28 augusti med inledningsanförande 

av Monika Olin Wikman, tidigare ordförande i Folkbildningsföreningen, 

samt medförfattare till en uppmärksammad debattskrift ”Vi vill inte 

bli gamla - så som äldrevården ser ut i dag”. En fortsatt planering har gjorts för 

studiebesök i några moderna äldreboenden som betraktas som innovativa. Detta 

arbete fortsätter under 2009. Då planeras också seniorrådet kompletteras med nya 

medlemmar. 

18. Samarbete med Österlens folkhögskola 

Folkbildningsföreningen är sedan 2001 en av huvudmännen för Österlens folkhögskola 

i Tomelilla tillsammans med Simrishamns (gick ur vid årsmötet, maj 08) 

och Tomelilla kommuner samt stiftelsen Furuboda. Föreningens representanter i 

styrelsen för Österlens folkhögskola har under året varit Monika Olin Wikman 

och Bo Werner med Birgitta Göranson Iliste och Håkan Larsson som suppleanter. 

I valberedningen har Folkbildningsföreningen varit representerad av Marie 

Hagström. Visst samarbete har utvecklats mellan Österlens folkhögskola och Folkbildningsföreningen 

när det gäller kontakter mellan lärarna. 

19. Föreningar där Folkbildningsföreningen är 

medlem 

Folkbildningsföreningen är - utöver i Sofielunds Folkets Hus och Hyllie Folkets 

Hus som nämnts ovan punkt 14.1.1 samt 14.1.4 - medlem i följande föreningar: 

41

42 

Arbetshistoriskt centrum i Landskrona 

Personer från detta centrum medverkar ibland på föreningens kurser. 

Biblioteket i folkhögskolan & folkbildning – BIFF 

En ideell förening som fungerar som ett nätverk mellan svenska folkhögskolebibliotek. 

Föreningen för gränslös bildning (se närmare punkt 15.4) 

Folkhögskolan i Angered (FiA) 

Denna folkhögskola har utvecklats i nära samarbete med Folkbildningsföreningen, 

och efter tillkomsten av Glokala Folkhögskolan fortsätter de båda folkhögskolorna 

att utbyta erfarenheter. Göte Rudvall, Folkbildningsföreningens sekreterare, har 

under året varit medlem också i FiA:s styrelse. 

Front mot livegenskap och slaveri 

(Bondel Labour Liberation Front) – BLLF. Denna förening som bekämpar livegenskap 

och slaveri var det än förekommer är medlem i Anti Slavery International. 

Föreningen Stapelbädden (se närmare punkt 14.6.1) 

Föreningen Öppna Skolan 

En förening som verkar för att skolan i sitt arbete skall bli mer öppen mot närsamhället 

och för att skolan mera skall bli en resurs för detsamma. Samarbete har 

förekommit inom Utbildningstorget. 

Lessmore 

Detta företag ger internetbaserade tjänster till småföretag och underlättar 

marknadsföring av dessa. 

Malmö Ideella Föreningars Paraplyorganisation (MIP) 

Föreningen har ett nära samarbete med denna organisation. Detta har under flera 

år särskilt gällt IRUC. Håkan Larsson är medlem i MIP:s styrelse. 

Offensiv folkbildning 

(www.folkbildning.net/offensiv_folkbildning) är en organisation som arbetar för 

utveckling av folkbildningen och demokratin ”i samarbete med rörelser som verkar 

för ett solidariskt och rättvist samhälle”. 

Partnerskap och landskap – Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp 

Ett organ för samverkan i partnerskap mellan akademin och det omgivande samhället. 

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) 

Flertalet folkhögskolor är medlemmar i denna organisation. Endast de landstingsägda 

står utanför. Alf Trellid från vår styrelse är medlem också i RIO:s styrelse. 

Skådebanan Malmö 

Arbetar aktivt med uppsökande verksamhet för att skapa möte mellan konst/kultur 

och människor som inte är så vana konsumenter av kultur på våra institutioner.

Gisela Mårtensson har under året varit Folkbildningsföreningens representant i 

Skådebanans styrelse. 

Skånes Bildningsförbund 

En samarbetsorganisation för folkbildningens organisationer i Skåne, dvs studieförbund 

och folkhögskolor. 

Svenska Afganistankommittén 

Flera flyktingar från Afganistan är eller har varit elever på föreningens kurser. 

Malmö AllemansTV 

Är den organisation som har koncessionen för Lokala TV kanalen i Malmö. 

Föreningen har de senaste åren nyttjat TV Malmös slinga för att rekrytera både till 

komvuxkurserna och till folkhögskolans kurser. Som framgår ovan har folkhögskolans 

Glokal-TV under året haft ett flertal program i TV Malmö. 

Slutord 

Efter år av osäkerhet om föreningens framtid har efter tillkomsten och den fortsatta 

utvecklingen av Glokala Folkhögskolan föreningen en stabil ekonomi och 

tilltro till att kunna spela en viktig roll i det mångkulturella glokala Malmö. Den 

ökning som skett av statliga anslag till Glokala Folkhögskolan, och även förväntas 

fortsätta, innebär stora utmaningar när det gäller marknadsföring för att även 

framöver få tillräckligt många sökande till skolans nya utbildningar. Men om det 

lyckas stärker det ett pedagogiskt utvecklingsklimat inom alla föreningens verksamheter. 

Den starka reducering som vi under de två senaste åren sett av komvuxverksamheten 

på grund av minskade statliga bidrag har inneburit smärtsamma påfrestningar 

för organisationen. Men vi ser minskningen som en temporär företeelse. Den 

förnyelse av pedagogiken som åstadkommits för att föreningen skall kunna hävda 

sig i konkurrensen om en minskad marknad har gett erfarenheter som kan bli till 

nytta även om vuxenundervisningen finner nya former. 

Under året har tagits en rad initiativ till nya projekt och nätverk både inom området 

social ekonomi, publikt entreprenörskap och inom området urban kultur och 

moderna medier. Det är allt fler verksamheter som föreningen driver i samverkan 

med andra organisationer. Initiativkraften och framtidstron inom föreningen när 

det gäller att vara med att bygga den glokala staden - Malmö, är obruten. 

Förberedelser har påbörjats att under hösten 2009 fira föreningens 20-årsjubileum 

och då visa upp så mycket som möjligt av dess mångskiftande verksamheter. 

Styrelsen 

Årsberättelsens textredaktör: Göte Rudvall 

43

Bilaga 

No 1 

Personal 2008

Anställda 2008 

Anställda under 2008 

Adolfsson, Anna * Larsson, Håkan * 

Alhajaj, Athim * Liljemark, Johan ** 

Andersson, Gunilla * Lindholm, Anders* 

Andreasson, Pärra * (deltid) Ljungdell, Lena * 

Boberg Menghestu, Aster ** Lundin, Madeleine * 

Brandt, Sven * Mijatovic, Dijana ** 

Brick, Lars * Mårtensson, Gisela * 

Ekstrand, Lars-Åke Mörner, Eva-Maria ** 

Engquist, Ingrid Pavlovic, Momcilo ** (deltid) 

Grönberg, Sten** Persson, Kristina * 

Gustafsson, Gusten * Persson, Mathias * 

Göransson-Iliste, Birgitta* Qvartsenklint, Jörgen * 

Hagström, Marie * Ranvide, Eiry * (deltid) 

Helgertz, Lotten * Svahn, Kerstin 

Hingström, Ann ** Ta, Dung 

Holmbeck, Marianne * Tabak, Besima * 

Johansson, Git ** Ulmert, Carl-Johan * (deltid) 

Johnn, Ingemar Zetterling, Liv * 

Kruse, Karin ** 

* Anställd hela året Tillsvidareanställda män: 14 

** Anställd ½ året Tillsvidareanställda kvinnor: 15 

Lön/ersättning har utbetalts till ytterligare 42 personer 

Redovisning av sjukfrånvaro 

Redovisning av sjukfrånvaro 

Total sjukfrånvaro/ Långtidssjukfrånvaro/ 

Ord. arbetstid Total sjukfrånvaro 

Ålderskategori: 29 år eller yngre * * 

Ålderskategori: 30 - 49 år 7,0% 50,0% 

Ålderskategori: 50 år eller äldre 1,7% 0,0% 

Totalt: 

Män 2,9% 82,4% 

Kvinnor 4,9% 19,6% 

Samtliga anställda 4,0% 38,6% 

Långtidssjukfrånvaro definieras som sammanhängande sjukfrånvaro som pågått 

i 180 kalenderdagar eller mer

Man skapar inte den “glokala staden Malmö “ på egen hand. 

Här ett urval av våra många samarbetspartners.

glokala.se

i Malmö - Glokala Folkhögskolan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?