i Malmö - Glokala Folkhögskolan

More documents

Recommendations

Info

Samhälls- entreprenörskap 10 Samhällsentreprenörskap är ett begrepp som nu allt oftare dyker upp i olika sammanhang. Det är troligen så att entreprenörskap framöver kommer att fokusera mera på det kreativa och det socialt handlingsinriktade än att som varit fallet under de senaste årtiondena vara nästan synonymt med privat företagsbildande. När man nu talar om entreprenörer säger man gärna att de lämnar spår efter sig. Man säger att entreprenörer ser brister men också har idéer om hur bristerna kan lösas. Steget som leder till att bli just entreprenör är att man också vågar göra något. Det stannar inte vid att prata, tänka och fundera. En entreprenöriell insats som betytt och fortfarande betyder väldigt mycket för vår organisations utveckling är det initiativ som föräldrar i Sofielund tog i slutet av 1980-talet. De upplevde att deras barn hade för lite möjligheter till fritidsaktiviteter och bildade då en Sofielunds Folkets Hus-förening. Efterhand som arbetet pågått har vi kunnat finna hur detta satt både synliga och osynliga spår. Vi ser ljuset lysa ur den vackra gamla Folkskolan till sent in på kvällarna. I huset känner vi av, hur verksamheterna utvecklar deltagarna på många olika sätt. För några år sedan startade vi en projektutbildning i Föreningen Bryggeriet. Det handlade om att ur de erfarenheter som vunnits försöka utbilda och stödja andra idébärare till att gå i mål med sina drömmar. Vi såg projektarbete som en kollektiv process och lät bli att speciellt fokusera på individen och projektledaren. Det mest omskrivna projektet som fick näring ur denna resa var skejtarnas dröm om en betongpark, som några år senare blev förverkligad i Stapelbäddsparken i Västra Hamnen. Skejtarna fick sin dröm förverkligad, och staden fick en levande ungdomspark. Processen kan nog när man blickar tillbaka beskrivas i termer av veta, vilja, våga och vandra. Det är också så att både vetandet, viljan, modet och vandrandet fortsätter till nya projekt. Nya skejtanläggningar byggs i andra kommuner, nya arrangemang utvecklas, och kring detta sprids en ungdomskultur som i botten bärs av glädjen av att skejta tillsammans med andra och lära av varandra.
Är entreprenörer speciella människor? Är de mer otåliga och oroliga än vi andra? Forskningen om detta är ganska entydig och säger att det knappast finns någon ”entreprenöriell gen” som man kan hitta hos dessa skapande individer. Alltmera av forskningen ser också gemensamt arbete kring ”space and place” som viktiga faktorer för entreprenörskapet. Det handlar sällan om enskilda individer som i sin skaparlya kreerar nya lösningar och vågar testa dessa. Oftare är det i nätverk, tillsammans med andra som idéer utvecklas och testas. Vi behöver flytta blicken från individ till samskapande sammanhang. Inom vår Hip Hop-utbildning, som också rymmer ett slags entrepenörskap inom ungdomsvärlden, har vi kommit i kontakt med begreppet ”Each one teach one”. Detta uppfattar vi så att vi som folkbildningsorganisation och folkhögskola kan bygga vidare på studiecirkelns grund. Folkhögskolans vuxenpedagogiska syn finns som ett naturligt inslag i dagens ungdomskultur. KK-stiftelsen satsar just nu särskilt på samhällsentreprenörskap. Vi är en av åtta organisationer i hela landet som blivit utvalda att under två år fungera som ”piloter” för att sprida samhällsentreprenörskap i den offentliga diskussionen. Detta känner vi som en stor utmaning. Vilka entreprenöriella insatser kan komma från oss under dessa två år? Utbildning och stöd i olika former skall det givetvis bli. • • • • • och socialt ansvarstagande Kan vi därtill också medskapa så att Malmö blir Europas ledande Urbankonststad? Kan vi utveckla en unik Lokal-TV i Malmö, ägd av det civila samhällets organisationer och där Glokal-TV är en viktig och inspirerande del? Kan Magasin Nic utvecklas till ett omtalat och spritt livsstilsmagasin? Kan Infokooperativet, för hjälp åt långtidsarbetslösa och sjukskrivna, bli ett föredöme bland sociala företag i landet? Hur kommer våra deltagares många underbara projektidéer att kunna vattnas och gro i Sofielunds Folkets Hus, Hyllie Folkets Hus, Spinneriet och hela vår organisation? LÅT OSS SAMSKAPA DEN GLOKALA STADEN MALMÖ! Text: Håkan Larsson Foto: Ann Hingström 11
Page 1: 2008 o i Malmö
Page 4 and 5: Runt omkring oss rasar ekonomin i e
Page 6 and 7: samverkande i 6 Text: Göte Rudvall
Page 8 and 9: Folkbildning på ny plattform: Glok
Page 12 and 13: I våra gemensamma rum - urbankonst
Page 14 and 15: 14 Verksamhetsberättelse för Folk
Page 16 and 17: 16 i denna berättelse - har skett
Page 18 and 19: 18 C:a 300 000 kr har avsatts för
Page 20 and 21: 20 Det första läsårets deltagare
Page 22 and 23: 22 vid European Social Forum i Malm
Page 24 and 25: 24 gjorts under 2008. För att delt
Page 26 and 27: 26 lundsskolan, Sofielunds Fritidsg
Page 28 and 29: 28 14.2.2 Annan mediaverksamhet Vid
Page 30 and 31: 30 egen dator och har fått utbildn
Page 32 and 33: 32 Carl Johan Asplund från Malmö
Page 34 and 35: 34 14.5 Andra innovativa verksamhet
Page 36 and 37: 36 pelbädden har CFUK konstituerat
Page 38 and 39: 38 Fortsatta manifestationer med ny
Page 40 and 41: 40 kurserna i samband med att man o
Page 42 and 43: 42 Arbetshistoriskt centrum i Lands
Page 44 and 45: Bilaga No 1 Personal 2008
Page 46: Man skapar inte den “glokala stad

i Malmö - Glokala Folkhögskolan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?