Motorik

MOTORISK UTVECKLING
Barns hjärnor är inte
färdigutvecklade vid födseln
”bredbandet” ej utbyggt
Didaktiklektion 4
K1 och S2 ht 2008
Anki Stenkull-Aura
VAD är motorik?
= förmågan att behärska muskelrörelserna
Denna myelinisering pågår fram till 10-12
års ålder
Barnets utveckling sker i takt med
nervsystemets mognad

Britta Holles 4 faser i rörelse utvecklingen
i relation till CNS
1.Reflexrörelser
2.Symmetriska rörelser
3.Viljemässiga, motiverade och differentierade
rörelser
4.Automatiserade rörelser
3-6 månader
Motorik: böjmönster avtar, ögonfixering,
leker med fingrar och tår, delvis
huvudkontroll, sträcker i höft, griper
Språk och tal: ler, jollrar, skapar egna ljud
Perception: försöker lokalisera ljud och
synintryck
9-12 månader
Motorik: Stå och gå med stöd, klättra,
pincettgreppet, inåtvänt tvärgrepp
Språk och tal: lyder enkla uppmaningar, de
första orden
Perception: undersöker alla föremål,
klappar kaka
0-3 månader
Motorik: Okoordinerade rörelser,
reflexrörelser, böjmönster, begynnande
ögonfixering, symmetriska rörelser
Språk och tal: enformiga ljud, varierad gråt
Perception: reagerar på starkt oväsen/ljus/
ljud. Ler socialt
6-9 månader
Motorik: rullar, sitter, fallreaktion, ålar,
gungar i hälsittande, kryper
Språk och tal: härmar ljud,
språkförståelsen utvecklas, varierad
tonhöjd, styrka och varaktighet
Perception: tittar efter föremål
1-2 år
Motorik: pingvinliknande målfokuserad gång,
hopp med stöd, handdominans, springer,
plötslig riktningsförändring
Språk och tal: ökat ordförråd, föremål-namn, 2
ordssatser
Perception: enkla former och storlekar
uppfattas, bilderböcker, begynnande figur
och bakgrundsuppfattning

2-3 år
Motorik: begynnande fotaveckling, hoppar
plattfot, går ”normalt”, riktnings- och
tempoförändringar, kastar o (fångar), kör
3-hjuling
Språk och tal: härmar, rim och ramsor,
flerord satser, VAD?
Perception: Färger, förstår små enkla
historier, enkla uppmaningar
4-5 år
Motorik: gång med rotation, reser sig som
en vuxen, stå på ett ben, hoppar jämfota
Språk och tal: uttal och
meningsuppbyggnaden anpassas till
vuxnas språk
Perception: Kan färger, F- och B-urskiljning
förbättras ytterligare, bygger med klossar
6-7 år
Motorik: Balansen är bättre, behärskar enkla
löp- och hopprörelser, vuxet utåtvridet
grepp, äter med kniv o gaffel, klipper bättre
Språk och tal: meningsuppbyggnaden korrekt
Perception: Lateralitet, hö/vä, hittar till kända
ställen, återberättar, sätter upp regler för
social samvaro
3-4 år
Motorik: Bättre gång med armpendling,
springer (fritt), säker ögonfixering, går i
trappor
Språk och tal: Orden böjs, långa
monologer, VARFÖR?
Perception: Figur- och bakgrunds
urskiljning förbättras, detaljer, sociala
och fantasilekar
5-6 år
Motorik: Välkoordinerad gång, hoppsasteg,
svikthopp jämfota, enbenshopp, cyklar,
kastar med viktöverföring, klipper
Språk och tal: meningsuppbyggnaden
nästan korrekt, verbalt vetgirig
Perception: reglerar badvattnet,
återberättar, ”Kims” lek,
helhetsuppfattningen är bättre
7 år – puberteten
Vidare utveckling. Genom att balansen
förbättrats är förhållandena optimala för
koordinationsutveckling.
Armarna kan frigöras för olika funktioner
under rörelse

Puberteten
Sämre koordinationsförmåga igen p.g.a alla
fysiologiska förändringar
Pojkars och flickors motoriska utveckling
löper INTE parallellt. Flickorna generellt
lite tidigare.
Motorik skall inte och kan inte ses som ett
isolerat utvecklingsområde utan som en
del i en större helhet för att motorisk,
social och kognitiv inlärning skall kunna
ske
2.Senso-motorisk utveckling omfattar
Sensomodaliteterna
Kinestetiska
• Vestibulära
• Taktil
Auditiva
• Visuella
Lukt
Smak
Normalt försöker barnet, under hela sin
uppväxt, omedvetet få alla sina sinnen
stimulerade
Alla intryck och erfarenheter från olika
sinnesorgan ingår i ett senso-motoriskt
samspel
5 följande utvecklingsområden bör
ingå:
1. Fysisk utveckling
Grundträningens egenskaper
Ergonomisk uppfattning
Grundläggande motoriska mönster
Den laterala utvecklingen (kroppssideutv)
Balansfunktion
Kroppshållning och rytm

Finmotorikens delar
• Ansiktmotorik
• Hand- och fingermotorik
• Fot- och tå-motorik
Utveckling och förståelse för:
- samarbete
-ansvar
- kunna hjälpa och ta emot
- ömsesidigt beroende och stöd
-harmoni -konflikt
5. Kognitiv utveckling
Beslutsfattande och problemlösning
Språk
Minne
Fantasi
Reaktion
Uppmärksamhet och koncentration
Begrepp och begreppsutveckling
3. Social utveckling omfattar
Jag-uppfattning
Du-förståelse
Vi-känsla
Olika aktiviteter som planeras för köns-,
ålders- och funktionsintegration
4. Emotionell utveckling omfattar
Upplevelser av:
- Trygghet och / eller spänning
- Glädje och förtjusning
- Skoj och allvar
- Kampkänsla – flykt
- Förståelse och accepterande av sig själv
- Stress och stressfaktorer
- Upptagenhet och engagemang
Jaha, och....

Många undersökningar och forskningar
visar på att motorisk träning i förskola
och de tidiga skolåldrarna ger resultat.
Exempelvis: MUGI-projektet,
Forskningsprojektet Motoriken i skolan,
Bunkeflo-projektet samt övriga
undersökningar gjorda av Ingegärd
Ericsson, Malmö
- Vid skolstart fick de barn som var i behov
av extra träning erbjudande om 60 min
extra motorisk träning/v i liten grupp.
- En utvärdering visade senare att detta
gav positiva effekter för barns
grovmotorik, finmotorik, perception och
förmåga att minnas detaljer.
Skoldagen förlängdes med 45 min och en
obligatorisk rörelselektion för alla elever
schemaläggs varje dag.
MUGI- observationer sker varje år i förskolan
och år1
Barns som anses behöva extra motorisk
stimulering erbjuds spec.undervisning
MUGI – Motorisk utveckling som grund för
inlärning startade i Lund i början på 80talet
- 6-åringar från 3 förskolor fick
regelbunden motorisk träning 60 min / v
- De barn som ansågs behöva extra träning
fick sådan däremellan av personalen
- Även föräldrarna tipsades om lämpliga
övningar som kunde stimulera barnet
Bunkeflo projektet startade 1999
- Främsta syftet vid starten var att studera
växande barns benmassa
Senare kom MUGI in i projektet
- Vad gjorde man då?
skolans ordinarie idrottsundervisning
utökades 2 lektioner – 3lektioner
Idrottsföreningar leder fysisk akt 2 pass /
vecka och klass
1.Skulle barns grovmotorik förbättras?
2. Kommer koncentrationsförmågan att
påverkas?
3. Kommer skolprestationerna att
påverkas?
4. Vad händer med barnen med brister?
5. Kommer flickor och pojkar att påverkas
olika?

1. Ja, grovmotoriken förbättrades.
Efter 1 år skillnader och efter 3 år stora
skillander. Speciellt i balans och bilateral
koordination.
5. Både pojkar och flickor har förbättrats och
skillnader könen emellan har blivit mindre
2. Koncentrations förmågan kan man inte
påvisa något resultat, förutom för..
Hemuppgift 4 (enskilt, i par eller max 3)
Observera ett barn (gärna lägre skolåldern)
under en gymnastiklektion / fysisk aktivitet.
Välj ut ett barn som har problem med
motoriken.
- beskriv på vilket sätt barnet skiljer sig från
de övriga i gruppen.
- Vad anser du skulle kunna göras utifrån
föreläsningen och Ingegärds sammanfattning
av sin doktorsavhandling
- ”Motorik, koncentrationsförmåga och
skolprestationer”
Inlämning: alt. 1 må 24.11 2008
alt.2 må 8.12 2008
alt. 3 må 12.01 2009
...de elever som fått extra motorisk träning
3. Skolprestationerna i sv och ma
förbättrades
Speciellt läs- och skriv för alla.
Rumsuppfattning och taluppfattning,
tankefärdighet för de elever som fått
extra motorisk träning.
Tänk på att inte utlämna eleven, skolan eller orten
med namn. Som blivande lärare har du också
tystnadsplikt.
Vill du, så kan du be elevens förälder om lov. Förklara
vem du är, vad du gör och till vad du skall ha
informationen och att eleven förblir anonym.
Vill du undvika det personliga kan man iakta en grupp
elever och beskriva motoriska problem som finns. %
Fråga läraren generellt om elever med motoriska
svårigheter i allmänhet har svårt inom andra
områden (vilka) o.s.v...enligt tidigare anvisningar.

Ingegerds sammanfattning
www.mugi.se
Gå in på ”Forskning” och där hittar ni
Motorik, Koncetrationsförmåga och
skolprestationer – en interventionsstudie i
skolår 1-3 (13 sidor)
Underlaget till föreläsningen taget från:
Motorisk träning för fumlare och tumlare
(1991) av Nielsen, Vestdorf och Skaftved
Öva –Leka - Lära (1990) av H C Nielsen
Barns motorisk utveckling (1987) B Holle
(översättning från en dansk version)
Sammanfattning en av Ingegerd Ericssons
doktorsavhandling kring Motorik,
koncentrationsförmåga och
skolprestationer (2003)