6. Palliativ Vård - Åstorp

ABCD 

Region Skåne 

Samverkan kring 

palliativ/vård i livets slutskede 

Revisionsrapport 

KPMG AB 

Januari 2011 

Antal sidor: 27 

© 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the 

KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International 

Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

ABCD 

Innehåll 


KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative 

(“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 

Region Skåne 


Palliativ vård 

Januari 2011 

1. Sammanfattning 1 

1.1 Samlad bedömning 3 

2. Bakgrund 5 

3. Syfte 5 

4. Metod 6 

5. Projektorganisation 6 

6. Palliativ Vård 6 

6.1 WHO:s definition av palliativ vård 6 

6.2 Centrala begrepp inom palliativ vård 7 

6.3 Lagstiftning och nationella riktlinjer 8 

6.4 Döden angår oss alla – om värdig vård vid livets slut, SOU 2001:6 9 

6.5 Prioriteringsutredningen 9 

7. Region Skåne 10 

7.1 Iakttagelser 10 

7.1.1 Riktlinjer och beslut 10 

7.1.2 Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och kommunerna i 

Skåne 12 

7.1.3 Vårdprogram för södra sjukvårdsregionen 14 

7.1.4 Svenska palliativa registret 14 

7.2 Kommentar och bedömning 16 

8. Region Skånes palliativa verksamheter 17 


8.1.1 Nordost 17 

8.1.1.1 Kommentarer och bedömning 17 

8.1.2 Nordväst 17 


8.1.3 Lund 18 


8.1.4 Malmö 19 


8.1.5 Trelleborg 20 

8.1.5.1 Kommentarer och bedömning 21

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

8.1.6 Ystad 22 

8.1.6.1 Kommentarer och bedömning 22 

8.2 Övriga palliativa insatser 23 

9. Jämförelse av den specialiserade palliativa vården i Skåne 23 


9.1.1 Organisation 23 

9.1.2 Dimensionering 23 

9.1.3 Innehåll 25 

9.1.4 FoU 25 

9.2 Kommentarer och bedömning 26

ABCD 

1. Sammanfattning 




Region Skåne 



Januari 2011 

Genom Region Skånes revisionskontor och på uppdrag av revisorerna i Region Skåne och åtta 

skånska kommuner (Burlöv, Hörby, Skurup, Staffanstorp, Vellinge, Ystad, Åstorp och Östra Göinge) 

har KPMG fått i uppdrag att granska samverkan mellan Region Skåne och skånska kommuner 

kring palliativ vård/vård i livets slutskede. 

Granskningen visar att det finns ett stort engagemang för den palliativa vården i Region Skåne 

och de åtta granskade kommunerna. Den palliativa vården har varit mindre utvecklad i stora delar 

av Skåne än i övriga delar av landet. Men framförallt har det varit betydande skillnader i dimensionering, 

organisation och innehåll mellan olika delar av Skåne. Trots att Region Skåne har beslutat 

om satsningar inom området har dessa fördröjts i mellersta Skåne. När de är genomförda 

kommer ändå skillnader inom den palliativa vården i Skåne att bestå om än i mindre grad. 

Nedan svarar vi kortfattat på revisorernas frågor 

Hur är den palliativa vården organiserad? 

Skånes kommuner har ansvar för den basala palliativa vården i samarbete med primärvårdsnivån 

i hemsjukvård och i kommunernas särskilda boenden. Den specialiserade palliativa 

vården 1 

bedrivs vid hospice, palliativa vårdplatser och genom avancerad sjukvård i hemmet 

(ASiH), se tabell II. 

Vilka kommunala och regionala resurser finns för palliativ vård i olika delar av Skåne? 

Den basala palliativa vården inom kommunerna ses i de flesta kommunerna som en integrerad 

del av den kommunala hälso- och sjukvården. I vissa kommuner finns det speciell 

vård/stödteam för den basala palliativa vården. I t.ex. Malmö kommun finns det palliativa 

ombud. När det gäller regionala resurser för specialiserad palliativ vård har dessa varit utformade 

på olika sätt. Inom alla delar av Skåne finns hospiceplatser eller palliativa slutenvårdsplatser 

i olika omfattning. Den öppna palliativa vården har också varit olika utformad dels 

som ASiH-platser dels som konsultativa team med stöd till kommunernas hälso- och sjukvård 

och primärvårdsnivå (se tabell III). 

Även efter de beslutade satsningarna kommer resurserna för palliativ vård att skilja sig mellan 

Skånes olika delar. 

Vilka former av palliativ vård erbjuds och är den likvärdig i hela Skåne? 

Eftersom stora delar av Skåne inte har haft tillgång till ASiH-platser överhuvudtaget, till exempel 

i mellersta Skåne, är den palliativa vården inte likvärdig framförallt om man jämför 

med antalet ASiH-vårdplatser i Nordöstra Skåne som har betydligt fler vårdplatser än riksgenomsnittet. 

1 I denna rapport används begreppet specialiserad palliativ vård. Nationellt har det begreppet börjat bytas ut mot avancerad 

palliativ vård då det i Sverige inte finns någon medicinsk specialitet inom palliativ vård. 

1

ABCD 

Hur tillses att kontinuitet i vården upprätthålls? 




Region Skåne 



Januari 2011 

Kontinuitet är i stor uträckning beroende på organisation och tillgång på personal. I stort sett 

strävar alla de enheter som arbetar med palliativ vård mot en god och hög kontinuitet. Även 

samverkansöverenskommelsen har en strävan mot att en patient skall möta så få anställda 

inom vården som möjligt. Framförallt är kontinuitet ett problem där tillgången till läkare 

inom primärvårdsnivån är låg. 

Hur är den palliativa specialistvården organiserad och fördelad? 

De specialiserade palliativa enheterna i Nordost och Nordväst är förvaltningsuppdrag för 

primärvården Skåne. De palliativa specialistenheterna i Lund och Malmö är enheter inom 

Skånes onkologiska klinik vid Skånes universitetssjukhus. Enheterna i Trelleborg och Ystad 

tillhör respektive lasaretts förvaltningar. 

Är tillgången till nödvändiga kompetenser lika i hela Skåne? 

Kompetensen inom den palliativa vården skiljer sig åt i Skåne. Eftersom palliativ vård inte är 

egen medicinsk specialitet, har läkarna inom de palliativa enheterna olika bakgrund. Ett problem 

som beskrivs är att palliativ vård inte är en egen specialitet (eller subspecialitet) med 

därtill hörande utbildning. Många av sjuksköterskorna inom den palliativa vården har påbyggnadsutbildning 

i palliativ vård. 

Hur fungerar samarbetet mellan kommunen och regionen? Vilka särskilda samverkansformer 

och gemensamma projekt finns på området? 

Den bild som framkommer är att det finns en god samverkan i enskilda patientärenden mellan 

vårdens olika nivåer. Däremot deltar inte alla nivåer i samma utsträckning i det gemensamma 

utvecklingsarbetet. Samverkansöverenskommelsen tydliggör samverkan mellan bl.a. den palliativa 

vårdens olika nivåer (se nedan). 

Finns samverkansavtal mellan kommunerna och regionen. Finns regionala och lokala 

vårdprogram för palliativ vård? Hur tillses att dessa dokument följs? 

Sedan mars 2010 finns en ”Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- 

och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne”. Överenskommelsen 

ersätter den tidigare överenskommelsen från 2002 med benämning ”Gränssnitt för 

samverkan”. Överenskommelsen är träffad mellan Skånes 33 kommuner och Region Skåne. 

Överenskommelsen reglerar bl.a. ansvaret för den palliativa vården mellan kommunerna och 

Region Skåne. Överenskommelsen innebär i korthet att regionen ansvarar fullt ut för den 

specialiserade palliativa vården och att kommunerna med stöd av primärvårdsnivån i huvudsak 

har ansvar för den basala palliativa vården i hemmet och i särskilda boenden. 

Alla Skånes kommuner har också samverkansavtal om rådgivning, stöd och fortbildning till 

personal i den kommunala hälso- och sjukvården. Däremot är den direkta läkarkontakten beroende 

av hos vilken läkare den enskilde vårdtagaren är listad inom primärvårdsnivån. 

2

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

Flera av de granskade kommunerna har vårdprogram för den basala palliativa vården. Exempelvis 

har Skurups kommun utarbetat ett vårdprogram som används i flera kommuner i södra 

Skåne. 

Det finns även ett vårdprogram om palliativ vård framtaget vid Onkologiskt centrum Syd. 

Vårdprogrammet är uppdaterat år 2005. 

Det finns inga systematiska uppföljningar hur dessa vårdprogram följs. 

Hur utvärderas verksamheten på region- respektive kommunnivå? 

Det finns ingen systematisk utvärdering eller uppföljning av den palliativa vården i Region 

Skåne. Varje enhet följs upp i sedvanlig process inom respektive förvaltning. Genom deltagandet 

i det nationella palliativa kvalitetsregistret skulle regionens möjligheter till en förbättrad 

uppföljning av den palliativa vården öka (se punkt 7.1.4). 

Hur fungerar informationsöverföring mellan verksamheternas olika delar (sjukhus, 

primärvård, kommun)? 

De finns välfungerande rutiner och system för informationsöverföring mellan de olika vårdnivåerna. 

I de granskade kommunerna uppges att rutinerna om gemensam vårdplanering 

mellan sjukhus och kommuner i huvudsak fungerar bra. Ett problem som beskrivs inom den 

kommunala basala palliativa vården är att brytpunktsamtal 2 

inte genomförs vid sjukhus eller 

inom primärvårdsnivån. 

Hur tillses att berörd personal har tillräcklig kompetens? Förekommer gemensamma 

utbildningsinsatser mellan kommunens och regionens personal? 

Det finns inga övergripande Skåneriktlinjer som säkerställer vilken kompetens personal 

inom den palliativa vården i Skåne skall ha. Däremot ingår utbildning och kompetensöverföring 

som en del i samverkansöverenskommelsen. Flera av de granskade kommunerna har 

också haft egna utbildningsinsatser då personal från regionen medverkat. Som nämns ovan 

har en stor del av berörd personal både i regionens verksamheter och i kommunala verksamheter 

utbildning inom palliativ vård. 

1.1 Samlad bedömning 

Sammanfattningsvis bedömer vi att regionen under de senaste åren lyft fram den palliativa vården. 

Beslutad överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet 

mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne tydliggör ansvaret för den palliativa vården. 

Samtidigt är det viktigt att det finns möjlighet till enskilda undantag och flexibla lösningar så 

att inte enskilda patienter blir lidande på grund av ”stelbent byråkrati”. Speciellt gäller detta i 

uppbyggnadsskedet av det nya arbetssätt som samverkansöverenskommelsen innebär 

2 Med brytpunktsamtal menas ett samtal efter att läkare gjort bedömningen att vårdens inriktning övergår från att bota 

till att lindra och att målet för vården har förändrats från bot och livsförlängande åtgärder till att fokus ligger på livskvalitet. 

3

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

Nedan beskrivs styrkor och brister/förbättringsområden som bör åtgärdas för att den palliativa 

vården skall vara likvärdig i hela Skåne och i jämförelse med övriga landet. 

Styrkor 

• Ett gediget utredningsarbete och kartläggning av den palliativa vården är genomförd. 

• Regionen har beslutat om satsningar som innebär en mera likvärdig specialiserad palliativ 

vård i Region Skåne. 

• Det finns engagerade medarbetare inom den palliativa vården både inom kommunerna 

och i regionens verksamheter. 

• En samverkansöverenskommelse som tydliggör ansvaret för den palliativa vården är antagen 

av Region Skåne och Skånes 33 kommuner. 

• Ett ökande antal kommuner i Skåne deltar i det nationella palliativa kvalitetsregistret. Det 

möjliggör en bättre uppföljning och ger möjlighet att jämföra insatser både lokalt, i regionen 

och nationellt. 

Brister och förbättringsområden 

• Det beslut som tagits om utbyggnad av ASiH i mellersta Skåne har inte genomförts i enlighet 

med politiska beslut. 

• Även efter att de beslutade satsningarna genomförts finns det skillnader framförallt när 

det gäller ASiH -platser. 

• Uppföljning och utvärdering av den palliativa verksamheten är bristfällig. Historiskt har 

regionens deltagande i det nationella palliativa registret varit lågt. Med en ökad anslutning 

kan uppföljning av verksamheten förbättras betydligt. Det är få vårdenheter förutom 

de palliativa vårdenheterna som är anslutna till det palliativa registret. För att bättre följa 

vården i livets slutskede bör regionen kräva att fler slutenvårdsenheter rapporterar till det 

palliativa registret. 

• Innehållet i och inriktningen av den specialiserade palliativa vården skiljer sig åt vid regionens 

palliativa verksamheter. För att få en mer likartad inriktning och vård i hela Skåne 

bör den specialiserade palliativa vården samlas i en gemensam organisation. 

• Det har inte funnits någon samlad FoU-funktion avseende palliativ vård inom Region 

Skåne. Det nystartade Regionalt cancercentrum syd (RCC syd) har i sitt uppdrag ett ansvar 

för att samordna FOU inom palliativ vård. Det är viktigt att Region Skåne förvissar 

sig om att RCC syds verksamhet är sådan att det uppdrag som angavs i handlingsplanen 

uppfylls. Extra viktigt är detta eftersom palliativ vård inte enbart avser cancersjukdomar. 

Ett första uppdrag för det regionala centrat bör vara att kartlägga utbildningsnivå för dem 

som arbetar inom den palliativa vården och därefter tillse att kompetenshöjande åtgärder 

genomförs och att stödja och samordna FOU inom de palliativa verksamheterna i Region 

Skåne och i regionens kommuner. 

4

ABCD 

2. Bakgrund 

3. Syfte 




Region Skåne 



Januari 2011 

Genom Region Skånes revisionskontor och på uppdrag av revisorerna i Region Skåne och åtta 

skånska kommuner (Burlöv, Hörby, Skurup, Staffanstorp, Vellinge, Ystad, Åstorp och Östra Göinge) 

har KPMG fått i uppdrag att granska samverkan mellan Region Skåne och nämnda kommuner 

kring palliativ vård/vård i livets slutskede. 

Det övergripande målet för den palliativa vården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten 

när bot inte längre är möjligt samt att utgöra ett stöd till anhöriga. Palliativ vård skall vara 

tillgänglig för alla oavsett diagnos och skall inte vara beroende av var i landet man bor. 

Ett palliativt förhållningssätt innebär att man ser döendet som en normal process. Vården ska 

stödja människor att i livets slutskede leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande 3 

. 

För att få ett underlag för att bedöma om den palliativa vården fungerar på förväntat sätt har en 

granskning genomförts av området inom ramen för samverkan mellan Region Skånes revisorer 

och respektive kommuns revisorer. 

Granskningens syfte har varit att ge underlag för att bedöma hur kommunerna och Region Skåne 

samverkar kring palliativ vård och vilka insatser som görs. I granskningen har lyfts fram områden 

där samarbetet fungerar bra och ger förväntat resultat men också områden där samverkan inte 

fungerar eller ej fungerar tillräckligt bra och behöver förbättras. 

De övergripande revisionsfrågorna har varit: 

• Hur är den palliativa vården organiserad i kommunen respektive regionen? 

• Vilka kommunala och regionala resurser finns för palliativ vård i olika delar av Skåne? 

• Vilka former av palliativ vård erbjuds och är den likvärdig i hela Skåne? 

• Hur tillses att kontinuitet i vården upprätthålls? 

• Hur är den palliativa specialistvården organiserad och fördelad? 

• Är tillgången till nödvändiga kompetenser lika i hela Skåne? 

• Hur fungerar samarbetet mellan kommunen och regionen? Vilka särskilda samverkansformer 

och gemensamma projekt finns på området? 

• Hur fungerar informationsöverföring mellan verksamheternas olika delar (sjukhus, primärvård, 

kommun)? 

3 Nationell Cancerstrategi – palliativ cancervård, 2008-10-10 

5

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

• Finns samverkansavtal mellan kommunerna och regionen. Finns regionala och lokala 

vårdprogram för palliativ vård? Hur tillses att dessa dokument följs? 

• Hur utvärderas verksamheten på region- respektive kommunnivå? 

• Hur tillses att berörd personal har tillräcklig kompetens? Förekommer gemensamma utbildningsinsatser 

mellan kommunens och regionens personal? 

Rapporter har upprättats för varje deltagande kommun och en rapport för regionen som helhet. 

Kommunrapporterna beskriver hur arbetet sker på lokal nivå och vilken samverkan som sker med 

regionens olika verksamheter i den enskilda kommunen. Regionrapporten visar hur palliativ vård 

bedrivs i olika delar av Skåne. 

4. Metod 

Granskningen har omfattat genomgång av lagstiftning samt nationella, regionala och lokala riktlinjer/överenskommelser 

med bäring på uppdraget liksom en kartläggning från år 2008 av den 

palliativa vården i Region Skåne samt intervjuer med nyckelpersoner inom de deltagande kommunerna 

och Region Skåne. Totalt är 70 personer intervjuade 4 

. Rapporten är saklighets- 

/faktagranskad av intervjuade sakkunniga inom respektive område. 

5. Projektorganisation 

Granskning har genomförts av Örjan Garpenholt, konsult, Bo Järnbring, seniorkonsult och Ingrid 

Underskog, konsult och överläkare. Magnus Larsson har deltagit som kvalitets- och kundansvarig. 

Projektledare från revisionskontoret har varit Greger Nyberg och Jan-Åke Leijon. 

6. Palliativ Vård 

6.1 WHO:s definition av palliativ vård 

Världshälsoorganisationen (WHO) har 2002 definierat palliativ vård 5 

som vård med ett förhållningssätt 

som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem 

som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom 

tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala 

och existentiella problem. WHO beskriver att den palliativa vården skall: 

• Lindra smärta och andra plågsamma symtom. 

4 De som intervjuades i de granskade kommunerna var ordförandena i socialnämnder, socialchefer, avdelningschefer 

för vård- och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor samt distriktssköterskor m.fl. I Region Skåne intervjuades 

HSN:s ordförande och andre vice ordförande, hälso- och sjukvårdsdirektör, planeringsstrateger, företrädare för förvaltningen 

Primärvård Skåne och onkologiska klinken, SUS samt verksamhetsföreträdare för regionens palliativa enheter 

m.fl. 

5 Ref: National cancer control programs: policies and managerial guidelines, second ed. Geneva, World Health Organization, 

2002. Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM 

6

ABCD 

• Bekräfta livet och betrakta döendet som en normal process. 

• Inte syfta till att påskynda eller fördröja döden. 

• Integrera psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. 




Region Skåne 



Januari 2011 

• Erbjuda organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden. 

• Erbjuda organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens 

sjukdom och efter dödsfallet. 

• Tillämpa ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt 

tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal. 

• Befrämja livskvalitet och även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. 

• Vara tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga 

livet såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar 

som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom 

och komplikationer. 

6.2 Centrala begrepp inom palliativ vård 

I samband med skapandet av den nationella cancerstrategin togs ett underlagsdokument fram om 

palliativ cancervård som ett underlag till strategin. Även om utgångspunkten är cancersjukdom så 

gäller i princip dokumentets slutsatser all palliativ vård oavsett grundsjukdom. I dokumentet beskrivs 

ett antal centrala begrepp och definitioner inom den palliativa vården. 

Döendet är en normal process. Vårdteamets uppgift är att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga 

livskvalitet vid livets slut. 

Stöd och omhändertagande av familj och närstående är en integrerad del av den palliativa vården. 

Palliativ vård kräver att man arbetar i multiprofessionella team. 

Ett centralt begrepp i sammanhanget är brytsamtalet. Med brytsamtal menas ett samtal efter att 

läkare gjort bedömningen att vårdens inriktning övergår från att bota till att lindra och att mål har 

förändrats från bot och livsförlängande åtgärder till att fokus ligger på livskvalitet. Det är en läkaruppgift 

att leda ett samtal där patienten och patientens anhöriga informeras om att vården 

övergår från att bota till att lindra. Ett genomfört brytsamtal är ofta en förutsättning för inskrivning 

i olika former av palliativ vård. 

Den palliativa vården har vuxit fram ur hospicefilosofin, vilken beskriver ett vårdinnehåll oberoende 

av hur vården är organiserad. Grundtanken är att försöka belysa varje plåga hos den döende 

ur fyra synvinklar för att bättre förstå patienten och dennes situation. Patienten betraktas ur ett 

fysiskt, psykiskt, socialt och andligt perspektiv. Denna grundsyn leder till att vårdteamet alltid 

7

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

består av personer med kompetens att se patienten ur de fyra synvinklarna. Familjen och de närstående 

står alltid i centrum tillsammans med patienten. 

Med basal palliativ vård menas vård som ges dygnet runt av läkare, sjuksköterska och omvårdnadspersonal 

med basal kompetens inom palliativ vård till patienter med ett relativt symtomfattigt 

sjukdomsförlopp och ett stort omvårdnadsbehov i livets slutskede. 

Med specialiserad palliativ vård avses den vård som ges av ett multiprofessionellt team bestående 

av läkare, sjuksköterskor och oftast av undersköterskor, rehabiliteringspersonal, kuratorer m.fl. 

med kompetens inom specialiserad palliativ vård för patienter i livets slutskede med komplexa 

symtom och behov. Den specialiserade palliativa vården ges dels vid hospice/palliativa slutenvårdsplatser 

eller i avancerad (läkarledd) sjukvård i hemmet (ASiH). ASiH är den vanligaste benämning 

men även andra begrepp förekommer som t.ex. Sjukhusansluten avancerad hemsjukvård 

(SAH). ASiH innebär att vården skall vara teambaserad, läkarledd och ha möjligheter att inleda 

teknisk avancerad behandling dygnet runt samt ha palliativ vård som huvudinriktning. 

Basal palliativ vård är en integrerad del av all vård som bedrivs inom kommunal och landstingens/regionernas 

hälso- och sjukvård men inom den avancerade palliativa (specialiserade) vården 

är palliativ vård huvuduppgiften. 

Palliativ medicin är det medicinska och omvårdnadsmässiga kunskapsområde som är inriktat på 

behandling och vård av patienter med icke botbara sjukdomar där förloppet innebär en fortskridande 

försämring vid till exempel cancer, AIDS, hjärtsvikt, respiratorisk insufficiens och neurologiska 

sjukdomar. Palliativ medicin som omfattar forskning, utbildning och utveckling av området 

är en egen medicinsk specialitet i länder som Storbritannien, USA, Kanada och Australien 

men i dagsläget inte i Sverige. 

6.3 Lagstiftning och nationella riktlinjer 

Utgångspunkten för all hälso- och sjukvård i kommuner och landsting/regioner är Hälso- och 

sjukvårdslagen (1982:763). I dess portalparagraf (§ 2) anges att målet för hälso- och sjukvården 

är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för 

alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största 

behovet ska ges företräde till vården. 

Lagen (§ 3) ger landstinget/regionen det huvudsakliga ansvaret för hälso- och sjukvård, undantaget 

sådan hälso- och sjukvård som enligt § 18 är kommunens ansvar (i särskilda boenden, viss 

dagverksamhet och hemsjukvård om landstinget/regionen överlåtit att erbjuda sådan vård). 

Kommunens ansvar omfattar enligt lagen inte sådan sjukvård som meddelas av läkare. I fråga om 

palliativ vård ger lagen kommuner och landsting/regioner ett delat ansvar. 

Till skillnad från många länder saknar Sverige för närvarande en nationell strategi för palliativ 

vård. Den nationella cancerstrategin tar till viss del upp området palliativ vård inom palliativ vård 

av cancersjukdom. 

8

ABCD 

6.4 Döden angår oss alla – om värdig vård vid livets slut, SOU 2001:6 




Region Skåne 



Januari 2011 

År 2001 lämnades en utredning till regeringen med titeln; Döden angår oss alla – om värdig vård 

vid livets slut. Utredningen hade till uppgift att: 

• Analysera och lämna förslag till hur man kan förbättra livskvaliteten och öka inflytandet 

för dem som är svårt sjuka och döende samt deras familjer och närstående. 

• Beskriva samarbetsformer i kommuner och landsting, som rör vården i livets slutskede. 

• Dra generella slutsatser vad avser den framtida vårdens organisation. 

• Belysa forskning och utbildningsbehov. 

Kommittén förslag innebär att: 

• Individens valfrihet och inflytande samt de närståendes delaktighet skall vara i centrum. 

• Tyngdpunkten flyttas från olika huvudmäns revirbevakning till samverkan mot gemensamma 

mål. 

• Vikten av att palliativ vård inom landstingens och kommunernas primärvård skall få ökad 

tillgång till läkare och ökade medicinska insatser påtalas. 

• Krav ställs på en utbyggd grund-, fort- och påbyggnadsutbildning inom palliativ vård 

samt möjlighet till kompetensutveckling för alla berörda personalkategorier. 

• Successiv uppbyggnad av kompetenscentra vid vilka utbildning, forskning och vård kombineras 

förordas. 

• Behovet av ökade resurser för forskning understryks och förordar också ett framtida inrättande 

av en specialitet i palliativ medicin. 

Utredningen utmynnade inte i någon proposition till Riksdagen. Man hänvisade till att Socialstyrelsen 

skulle utarbeta allmänna riktlinjer för vården i livets slutskede. Några sådana riktlinjer har 

hittills inte publicerats. För närvarande pågår dock ett arbete inom Socialstyrelsen med att ta fram 

nationella riktlinjer för palliativ vård. Dessa beräknas vara klara till sommaren år 2012. 

6.5 Prioriteringsutredningen 

Prioriteringsutredningen tillsattes 1992. Slutbetänkandet ”Vårdens svåra val” (SOU 1995:5) kom 

våren 1995. I april 1997 fattade Riksdagen beslut om riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och 

sjukvården som innebar förändringar i Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763, 1997:142). Riksdagen 

ställde sig bakom riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Beslutet 

innebär att tre principer ska ligga till grund för prioriteringar inom vården och utgöra den etiska 

plattformen: 

• Människovärdesprincipen – alla människor har samma värde och samma rättigheter. 

• Behovs- och solidaritetsprincipen – resurserna bör fördelas efter behov. 

9

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

• Kostnadseffektivitetsprincipen – vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder ska det 

finnas en rimlig relation mellan kostnad och effekt. 

Prioriteringsutredningen gjorde en indelning i fyra prioriteringsgrupper. Palliativ vård och vård i 

livets slutskede ingår tillsammans med bl.a. vård av livshotande akuta sjukdomar i prioriteringsgrupp 

1. 

När det gäller palliativ vård och vård i livets slutskede framhöll utredningen vikten av att den 

palliativa vården skall tillerkännas samma krav på kompetens som den behandlande vården. Omvårdnad 

av patienter i livets slutskede kräver resurser och kompetens och ett utvecklat samarbete 

mellan olika vårdgivare. 

7. Region Skåne 

7.1 Iakttagelser 

7.1.1 Riktlinjer och beslut 

På uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören genomfördes en kartläggning av den palliativa 

vården i Region Skåne år 2008. Kartläggningen visade att resurser och insatser inom palliativ 

vård i Region Skåne var betydligt mindre än i övriga landet och att det fanns skillnader inom Region 

Skåne avseende dimensionering, organisation men även innehåll i den palliativa vården. 

Kartläggningen visade också att samverkan mellan kommunerna och Region Skåne var organiserad 

olika. Dessutom konstaterades att det finns historiska förklaringar som t.ex. den tidigare indelningen 

i geografiska distriktsnämnder. Detta har medfört att det inte finns någon Skånegemensam 

syn på palliativ vård. Förslaget som kartläggningen kom fram till var att Region Skåne borde 

undersöka möjligheterna att fastställa en lägsta nivå för den specialiserade palliativa vården för att 

möjliggöra en god utveckling av denna. 

Mellan juni och september år 2008 fick en sakkunniggrupp i uppdrag att inventera underlag och 

dokument som har påverkan på ansvarsfördelningen inom det palliativa området. Sakkunniggruppen 

konstaterade att människor som vårdas i livets slutskede finns inom samtliga specialiteter på 

sjukhus, i primärvård och inom den kommunala vården. En av gruppens konklusioner var att en 

god palliativ vård förutsätter ett förändrat synsätt. Detta förutsätter förändring från ett organisatoriskt 

perspektiv till ett behovsbaserat befolkningsperspektiv, där behov och kompetens styr vårdens 

utveckling. Sakkunniggruppen belyste ett antal utvecklingsområden som i huvudsak handlar 

om samverkan mellan regionens olika verksamheter och nivåer samt med regionens kommuner. 

Efter att kartläggningen lagts fram för Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) beslutades den 1 

december år 2008 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att genomföra en behovsbeskrivning 

avseende den specialiserade palliativa vården i Region Skåne. Syftet med behovsbeskrivningen 

var att ge ett underlag för dimensionering av den palliativa specialistvården i Region 

Skåne för att säkerställa en mer likvärdig tillgång till hospice och avancerad sjukvård i hemmet 

oavsett geografisk hemvist i Skåne. Den 26 januari 2009 beslutade HSN att behovsbeskrivningen 

skulle återrapporteras till Närsjukvårdsberedningen senast 1 juni 2009. 

10

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

Behovsbeskrivningen visade att det endast var sydvästra Skåne som nådde upp till eller var högre 

än riksgenomsnittet (8,3 vårdplatser per 100 000 invånare) avseende hospice/palliativa slutenvårdsplatser. 

När det gällde ASiH-platser var det endast nordöstra Skåne som nådde upp till eller 

var högre än riksgenomsnittet (29 ASiH-vårdplatser per 100 000 invånare). 

Efter att Närsjukvårdsberedningen berett ärendet, beslutade HSN den 25 maj 2009 att utöka uppdraget 

för specialiserad palliativ vård med 10 miljoner kronor för år 2009. Detta motsvarar 4 350 

vårddagar för avancerad sjukvård i hemmet. Uppdrag gavs åt hälso- och sjukvårdsdirektören att 

utöka uppdragen för specialiserad palliativ vård i mellersta Skåne. Ett villkor för det utökade 

uppdraget var att avvakta samverkansöverenskommelsen mellan regionen och Skånes 33 kommuner. 

Den 30 november år 2009 upphävde HSN det tidigare villkoret att avvakta med satsningen på den 

palliativa vården år 2009 tills samverkansöverenskommelsen var antagen av alla kommuner. Beslutet 

innebar att satsningen om 10 miljoner kronor skulle genomföras oavsett när överenskommelsen 

om tolkningen av samverkansöverenskommelsen var antagen av samtliga parter. Vid 

samma sammanträde beslutade HSN att för 2010 utöka uppdraget för den palliativa vården med 

ytterligare 10 miljoner kronor förutom tidigare beslutade 10 miljoner kronor. 

Med anledning av de två besluten i HSN den 30 november 2009 beslutade Vårdproduktionsberedningen 

den 2 december 2009 att ” uppdra åt produktionsdirektören att återkomma om vidarefördelning 

av utökat uppdrag avseende avancerad sjukvård i hemmet”. Vidare beslöts den 1 mars 

2010 att föreslå regionstyrelsen att lämna utökat uppdrag till Skånes Universitetssjukhus motsvarande 

16 760 vårddagar för avancerad sjukvård i hemmet. 

Regionstyrelsen beslutade enligt Vårdproduktionsberedningens förslag den 11 mars 2010. 

Hälso- och sjukvårdsdirektörens uppdrag om ”vidarefördelning” av det utökade uppdraget resulterade 

i ” Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården 2011-2012”. 

Handlingsplanen beskriver ett antal utvecklingsområden som till exempel att: 

• FoU verksamhet bör bedrivas vid samtliga specialiserade palliativa enheter med stöd av 

ett regionalt FoU-centrum i samverkan med universitet och högskola 

• Utbildning avseende palliativ medicin ska tillförsäkras alla yrkeskategorier 

• Särskild kompetens avseende barn och ungdomar ska utvecklas och garanteras av samtliga 

specialiserade palliativa enheter 

• Samverkan med berörda verksamheter ska utvecklas och säkras för en trygg vårdkedja 

I en bilaga till handlingsplanen presenterades en redovisning och ett förslag om hur de satsade 

medlen har använts och skall användas mellan åren 2009 till 2012. Beräkningarnas utgångspunkt 

var att cirka 1500 personer årligen i Skåne har fått tillgång till specialiserad palliativ vård i form 

av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och slutenvård på hospice eller palliativ slutenvårdsenhet 

under åren 2008 - 2009. Målsättningen enligt handlingsplanen är att 2 900 personer årligen skall 

få tillgång till specialiserad palliativ vård senast år 2012. Enligt bilagan har 10 miljoner kronor 

satsats under 2009 med 23 vårdplatser inom ASIH inom mellersta Skåne (Lund). I nedanstående 

11

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

tabell beskrivs vad satsningen enligt handlingsplanen innebär för år 2010. Det mål som används i 

handlingsplanen är att antalet ASiH-platser i Skåne skall uppgå till 20 ASiH- platser per 100 000 

invånare år 2012. 

Tabell I. Satsning 2009-2010 avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) i Region Skåne 

Milj kr Vårdplatser Totalt antal 

vårdplatser 

Ytterligare 

behov 

Mellersta 20,0 46 046 16 

Sydväst* 02,2 05 066 12 

Sydost 03,9 09 009 10 

Nordost 100 

Nordväst 05,5 13 041 11 

*= satsningen 2010 avser uppbyggnad av ASiH vid Trelleborgs lasarett 

Den 19 april år 2010 beslutade HSN att ställa sig bakom handlingsplanen och återredovisade den 

till regionstyrelsen för beslut. HSN gav också ett uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att ta 

fram en långsiktig handlingsplan för den palliativa vården i Region Skåne. 

Vid Vårdproduktionsberedningens sammanträde den 30 september år 2010 redovisades uppdraget 

och bedömningen var att utbyggnaden av ASiH -platser kan påbörjas efter årsskiftet 2010/2011 i 

mellersta Skåne. Det uppgavs också att lasarettet i Ystad kan starta sin utbyggnad den 1 oktober 

och vara i full gång den 1 december samt att nordvästra Skånes utbyggnad skall starta den 1 oktober 

2010. 

7.1.2 Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och kommunerna i 

Skåne 

Sedan mars 2010 finns ”Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och 

sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne”. Överenskommelsen ersätter 

den tidigare överenskommelsen från 2002 med benämning ”Gränssnitt för samverkan”. Överenskommelsen 

är antagen av Skånes 33 kommuner och Region Skåne. 

I överenskommelsen beskrivs ansvarsfördelningen mellan huvudmännen: 

Region Skåne ansvarar för: 

• Basal palliativ vård till patienter som vårdas inom slutenvård 

• Läkarstöd till den basala palliativa vården 

12

ABCD 

• Den specialiserade palliativa vården 

Kommunen ansvarar för: 




Region Skåne 



Januari 2011 

• Basal palliativ vård i ordinärt boende eller i särskilt boende upp till och med sjuksköterskenivå. 

Läkarstöd skall utgå från primärvården. 

• Hemtjänst enligt Socialtjänstlagen. 

Alla Skånes kommuner har också samverkansavtal om rådgivning, stöd och fortbildning till personal 

i den kommunala hälso- och sjukvården. Däremot är den direkta läkarkontakten beroende 

av hos vilken läkare den enskilde vårdtagaren är listad inom primärvårdsnivån. 

Tabell II. Vårdnivåers ansvar och insatser inom den palliativa vården i Region Skåne enligt 

Överenskommelsen om samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne 

och kommunerna i Skåne. 

Kommun 

Basal palliativ vård 

Uppdrag Omvårdnad 

Stödja 

Hur Omvårdnad och stöd 

i ordinärt och särskilt 

boende dygnet 

runt upp till och 

med sjuksköterskenivå 

Var Bedrivs i ordinärt 

och särskilt boende i 

form av hemsjukvård 

och hemtjänst 

Primärvård 

Basal palliativ vård 

Upptäcka 

Utreda (basnivå) 

Behandla 

Diagnos och behandling 

av patienter inom den 

palliativa vården dygnet 

runt 

Vid behov konsultation 

med den specialiserade 

palliativa vården 

Bedrivs som mottagningsbesök, 

hembesök 

och telefonrådgivning 

Specialistvård 

Specialiserad palliativ vård 

Upptäcka 

Utreda (specialistnivå) 

Behandla 

Konsultstöd 

FOUU 

Diagnostik och behandling av 

patienter med komplexa symtom/behov 

i livets slutskede 

dygnet runt där basal palliativ 

vård inte är tillräcklig 

Bedrivs som avancerad sjukvård 

i hemmet, slutenvård på 

hospice eller palliativa avdelningsplatser, 

konsultation till 

den basala palliativa vården 

inom primärvård, slutenvård 

och kommun samt utbildning/handledning 

till patienter, 

anhöriga och personal. 

13

ABCD 

7.1.3 Vårdprogram för södra sjukvårdsregionen 




Region Skåne 



Januari 2011 

Det finns ett vårdprogram för palliativ vård framtaget på uppdrag av det regionala medicinska 

rådet för tumörsjukdomar i södra sjukvårdsregionen (Onkologiskt centrum i södra sjukvårdsregionen). 

Nuvarande vårdprogram är från år 2005 vilket är en uppdatering av den första versionen av 

vårdprogrammet från år 2003. Enligt vårdprogrammet planerades en uppdatering till år 2007 vilket 

inte har skett. Avsikten med vårdprogrammet är att det skall fungera som ett arbetsredskap i 

det dagliga arbetet för alla professioner inom landsting och kommuner som har ansvar för patienter 

som vårdas i livets slutskede oavsett diagnos. 

7.1.4 Svenska palliativa registret 

Svenska palliativa registret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor 

i livets slut. Registret finansieras genom medel från den av regeringen beslutade treåriga 

överenskommelsen för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Till registret 

kan del av eller hela verksamheten i en kommun eller ett landsting/region anslutas. Registret samlar 

in och analyserar data med mål att identifiera brister som finns i vården i livets slutskede och 

är ett viktigt redskap vid egenbedömning och för att stimulera till förbättringsarbete. De områden 

som data insamlas om är: 

• Information och stöd till närstående. 

• Smärtlindring. 

• Lindring av övriga symtom. 

• Ordination av läkemedel vid behov. 

• Om den döende har vårdats där hon/han önskat. 

De sex palliativa vårdenheterna är anslutna till det palliativa registret. Dessutom, inom slutenvården, 

är fem avdelningar vid Centrallasarettet Kristianstad, tre avdelningar vid Ängelholms lasarett, 

två avdelningar vid Trelleborgs lasarett och en närvårdsavdelning i Simrishamn anslutna till 

registret. Av Skånes 33 kommuner är 22 kommuner helt eller delvis anslutna till registret (korttidsboende/särskilt 

boende/kommunal hemsjukvård). 

I nedanstående figurer redovisas täckningsgraden för Region Skåne som helhet i jämförelse med 

hela riket respektive jämförelse mellan Skånes kommuner. 

14

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

Figur 1. Täckningsgrad * i det svenska palliativa registret redovisat per län för tidperioden 1 oktober 2009 till 31 september 

2010. 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

0 

Procent 

Procent 

Svedala 

Osby 

Perstorp 

Bromölla 

Kristianstad 

Östra Göinge 

Staffanstorp 

Bjuv 

Svalöv 

Helsingborg 

Vellinge 

Trelleborg 

Malmö 

Hässleholm 

Simrishamn 

Åstorp 

Tomelilla 

Höganäs 

Skurup 

Ängelholm 

Örkelljunga 

Ystad 

Sjöbo 

Lund 

Båstad 

Klippan 

Hörby 

Lomma 

Burlöv 

Höör 

Kävlinge 

Eslöv 

Landskrona 

Figur 2. Täckningsgrad* i det palliativa registret redovisat per kommun (Skåne) för tideperioden 1 oktober 2009 till 31 

september 2010. 

*Täckningsgrad = andelen döda som registretas i svenska palliativa registret av totala antalet döda enligt befolkningsregistret. 

15

ABCD 

7.2 Kommentar och bedömning 




Region Skåne 



Januari 2011 

Regionen har bedrivit ett gediget utredningsarbete för att kartlägga den palliativa vården i regionen. 

Som en konsekvens av dessa kartläggningar har beslut tagits om satsningar för att minska 

olikheter mellan regionens olika delar framförallt när det gäller ASiH-platser. Vi kan dock konstatera 

att vissa av de beslutade satsningarna inte har effektuerats. Den satsning på ASiH som 

skulle komma till stånd inom mellersta Skåne har vid tidpunkten för denna gransknings genomförande 

inte kommit igång. Först under hösten 2010 har planering för verksamhet med avancerad 

sjukvård i hemmet igångsatts och preliminärt bedöms viss verksamhet kunna igångsättas efter 

årsskiftet 2010/2011. 

Samverkansöverenskommelsen mellan Skånes kommuner och Region Skåne om hälso- och sjukvårdsinsatser 

ger en tydlig beskrivning av vem som ansvarar för vad avseende hälso- och sjukvårdsinsatser 

för personer som har behov av både kommunens och regionens insatser. Vi kan 

samtidigt konstatera att i vissa delar av Skåne har inte de regionala verksamheterna och de kommuner 

som vi granskat hittat en gemensam tolkning av överenskommelsen. 

Vi finner det märkligt att vårdprogrammet för palliativ vård inte uppdaterats. Detta är inte Region 

Skånes eget ansvar utan ett ansvar för Regionalt Onkologiska Centrum i den södra sjukvårdsregionen. 

Vi bedömer att kunskapen inom den palliativa vården utvecklats sedan 2005 och att den 

planerade uppdateringen 2007 borde vara genomförd. 

Täckningsgraden för deltagande i det nationella palliativa registret har historiskt sett varit låg i 

Skåne, framförallt i kommunerna. I och med den nationella satsningen är vår bedömning att täckningsgraden 

för registrering från Skånes kommuner kommer att öka på grund av de stimulansmedel 

som SKL och regeringen beslutat om. Det är anmärkningsvärt att endast en handfull av regionens 

slutenvårdsavdelningar rapporterar till det palliativa registret. En högre täckningsgrad i registret 

innebär en förbättrad uppföljning med möjligheter att jämföra Skånes insatser inom det 

palliativa området med övriga landet. Det är viktigt att inse att den basala palliativa vården i stor 

utsträckning bedrivs vid slutenvårdsavdelningar. Nationella skattningar visar att cirka 45 procent 

av alla dödsfall sker på sjukhus (palliativa vårdenheter oräknade). 

Som framgår ovan under 7.1.2 innebär Region Skånes åtagande enligt samverkansöverenskommelsen 

bl.a. läkarstöd från primärvården till den kommunala basala palliativa vården. Ett sådant 

stöd påverkas av bemanningssituationen men också av intresset för palliativ vård. Med ett undantag 

fungerar detta stöd tillfredsställande i de granskade kommunerna. I Östra Göinge kommun 

fungerar läkarstödet från vårdcentralen i Knislinge väl medan vårdcentralen i Broby inte lever 

upp till vare sig samverkansöverenskommelsen eller det lokala avtalet om läkarmedverkan i den 

kommunala hälso- och sjukvården. Detta har påtalats för såväl vårdcentralens ledning som Region 

Skåne utan att förbättring skett. Vår bedömning är att ett läkarstöd från primärvården enligt 

samverkansöverenskommelsen och de lokala avtalen är mycket viktigt för den basala kommunala 

palliativa vården. Vi förutsätter därför att frågan från regionens sida tas upp med utförarföretagets 

ledning och att en omedelbar förändring och anpassning till gjorda överenskommelser sker. 

16

ABCD 

8. Region Skånes palliativa verksamheter 


8.1.1 Nordost 




Region Skåne 



Januari 2011 

Den specialiserade palliativa vården i Nordöstra Skåne bedrivs vid KVH (Kvalificerad Vård i 

Hemmet) med bas i Hässleholm och Kristianstad. Verksamheten är organisatoriskt en del av Primärvården 

Skåne och leds av en verksamhetschef. KVH tillhandahåller avancerad (läkarledd) 

sjukvård i hemmet, punkt- och konsultinsatser gentemot kommunerna, öppenvårdsmottagning för 

cancerrehabilitering och psykosocialt stöd samt hospicevård i Hässleholm och Kristianstad. Verksamheten 

har totalt cirka 100 platser för avancerad sjukvård i hemmet och totalt 11 hospiceplatser. 

I den specialiserade palliativa vårdens uppdrag ingår också handledning, utbildning, forskning, 

utvecklings- och kvalitetsarbete, information samt tillämpning och utvärdering av ny utveckling 

i den kliniska vardagen. Enligt Region Skånes bedömning erfordras ingen utbyggnad av 

vårdplatser vare sig inom ASIH eller hospice i nordöstra Skåne tiden 2010-2012. 

8.1.1.1 Kommentarer och bedömning 

Vår bild är att samarbetet mellan KVH Hässleholm/Kristianstad och Östra Göinge kommun fungerar 

väl. Den palliativa enheten uppfyller sin del av regionens åtagande enligt samverkansöverenskommelsen. 

Dock finns några förbättringsområden. Ett av dessa är förbättrad information till 

kommunen om vård av patienter där patienten inte har hemtjänst och där KVH och kommunen 

inte har delat patientansvar. Ett annat område är kompetensutveckling. I den specialiserade palliativa 

vårdens uppdrag ingår bl.a. utbildning/kompetensutveckling, vilket inte förekommit de senaste 

åren. Vi ser den specialiserade palliativa vården som en mycket viktig kompetensutvecklare av 

den kommunala basala palliativa vården och föreslår att samtal härom snarast kommer till stånd. 

Vår bild är också att personal i den kommunala palliativa vården upplever en viss byråkrati i kontakten 

med KVH. Vi föreslår även här att samtal härom förs med syfte att underlätta kontakterna 

där så är möjligt. Vi är medvetna om att viss byråkrati krävs kring frågor om patientansvar. 

8.1.2 Nordväst 

Den specialiserade palliativa vården i nordvästra Skåne bedrivs inom den Palliativa enheten med 

verksamhet i Helsingborg och Ängelholm. Verksamheten är organisatoriskt en del av Primärvården 

Skåne och leds av en verksamhetschef. Palliativa enheten tillhandahåller avancerad (läkarledd) 

sjukvård i hemmet, punkt- och konsultinsatser gentemot kommunerna samt hospicevård i 

Helsingborg. Verksamheten har totalt 41 platser för avancerad sjukvård i hemmet och totalt 10 

hospiceplatser. I den specialiserade palliativa vårdens uppdrag ingår också handledning, utbildning, 

forskning, utvecklings- och kvalitetsarbete, information samt tillämpning och utvärdering av 

ny utveckling i den kliniska vardagen. Under 2011 kommer antalet ASiH-platser att utökas med 

sex platser medan däremot antalet hospiceplatser under 2011 kommer att vara oförändrade 10 

platser. 

17

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

Förutom ovan beskrivet åtagande ingår i regionens åtagande enligt samverkansöverenskommelsen 

läkarstöd från primärvården till den kommunala basala palliativa vården från vårdcentralen i 

Åstorp. 


8.1.3 Lund 

Vår bild är att samverkan mellan den basala palliativa vården i Åstorps kommun och Palliativa 

enheten i Helsingborg/Ängelholm fungerar väl. Den palliativa enheten uppfyller sin del av regionens 

åtagande enligt samverkansöverenskommelsen d.v.s. förutom palliativ vård också handledning, 

utbildning, forskning, utvecklings- och kvalitetsarbete, information samt tillämpning och 

utvärdering av ny utveckling i den kliniska vardagen. 

Den specialiserade palliativ vården i mellersta Skåne tillgodoses av sektionen för palliativ vård i 

Lund. Verksamheten är organisatoriskt en del av onkologiska kliniken vid Skånes Universitetssjukhus 

och leds under verksamhetschefen vid onkologiska kliniken av en överläkare. 

Sektionen för palliativ vård tillhandahåller specialiserad palliativ vård genom Palliativa konsultteamet 

(PKT) bestående av 2,5 sjuksköterskor och en överläkare och kan ses som stöd till den 

kommunala sjukvården för palliativa insatser, riktade mot patienter som befinner sig efter genomfört 

brytsamtal. PKT har 20-25 patienter anslutna i hela mellersta Skåne (cirka 300 000 invånare). 

Verksamheten fungerar dagtid vardagar då det också i begränsad omfattning finns möjlighet till 

halvakuta och akuta hembesök. Under jourtid finns inga möjligheter till hembesök. Patienter anslutna 

till PKT kan då vid behov läggas in direkt på hospice, eller om plats saknas, läggas in på 

någon av onkologklinikens vårdavdelningar. 

Till verksamheten finns också knutet ett hospice i Lund med för närvarande 6 vårdplatser. Hospice 

nuvarande lokaler har av arbetsmiljöskäl dömts ut och i avvaktan på nya lokaler kommer fyra 

vårdplatser att disponeras vid onkologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund. Preliminärt 

kommer de nya lokalerna (16 vårdplatser) stå färdiga våren 2012. 

Till skillnad från övriga delar av Skåne saknas i mellersta Skåne avancerad sjukvård i hemmet, 

ASiH. Anledningen härtill anges främst vara historisk genom att tre tidigare sjukvårdshuvudmän 

gjort olika prioriteringar liksom lokala distriktsnämnder. I detta avseende uppfyller Region Skåne 

inte sina åtaganden enligt samverkansöverenskommelsen. För att rätta till denna brist har resurser 

anvisats om 10 mkr 2009 och 10 mkr 2010 och uppdrag lämnats åt vårdproduktionsberedningen 

som i sin tur lämnat uppdrag åt ledningen för Universitetssjukhuset i Lund (numera Skånes universitetssjukhus) 

att ge förslag till verksamhet. Ännu har dock ingen verksamhet med avancerad 

sjukvård i hemmet startats. 

I den specialiserade palliativa vårdens uppdrag ingår också handledning, utbildning, kompetensutveckling, 

forskning, utvecklings- och kvalitetsarbete, information samt tillämpning och utvärdering 

av ny utveckling i den kliniska vardagen. 

18

ABCD 


8.1.4 Malmö 




Region Skåne 



Januari 2011 

Som framgår ovan uppfyller Region Skåne i mellersta Skåne inte samverkansöverenskommelsen 

vad avser avancerad sjukvård i hemmet. I denna granskning berörs Burlöv, Hörby och Staffanstorps 

kommuner. Som också framgår ovan har dock hälso- och sjukvårdsnämnden lämnat uppdrag 

till vårdproduktionsberedningen och denna i sin tur till ledningen för Skånes universitetssjukhus 

att ge förslag till verksamhet men att ännu ingen verksamhet startats. Konsekvenserna 

härav är sannolikt att vissa palliativa patienter i de mellanskånska kommunerna inte kunnat välja 

önskad vårdform i livets slut, att kommunernas basala palliativa vård belastats hårdare och att 

patienter som inte önskat så fått kvarstanna på sjukhuset efter brytpunkt eller, som är vanligen 

förekommande, överförts till kommunens palliativa vård i väntan på vård av PKT. En annan konsekvens 

har blivit att PKT av resursskäl inte kunnat fullgöra sitt uppdrag vad avser handledning 

och utbildning gentemot den kommunala basala palliativa vården. PKT:s ansträngda situation har 

också inneburit svårigheter att nå PKT för konsultationer m.m. 

Vi har noterat att den uppföljning som har rapporterats till vårdproduktionsberedningen eller hälso- 

och sjukvårdsnämnden inte har föranlett några ytterligare åtgärder eller beslut, vilket är anmärkningsvärt. 

Lika anmärkningsvärt är att frågan inte heller diskuterats i Hörby och Staffanstorps 

kommuners socialnämnder eller vid de så kallade REKO- mötena (möten med företrädare 

för regionen och kommunerna i ett visst geografiskt område) som äger rum tre till fyra gånger per 

år mellan regionen och i det här fallet företrädare för de mellanskånska kommunerna och där 

gemensamma angelägenheter diskuteras. Först under hösten 2010 har planering för verksamhet 

med avancerad sjukvård i hemmet igångsatts och preliminärt bedöms viss verksamhet kunna ingångsättas 

efter årsskiftet 2010/2011. 

Den specialiserade palliativa vården i Malmö bedrivs genom ASiH (tidigare benämnd sjukhusansluten 

hemsjukvård SAH) och hospice. Dessa verksamheter är en enhet vid Skånes onkologiska 

klinik inom SUS. Upptagningsområdet för ASiH är Malmö kommun (294 000 invånare), medan 

hospice kan ta emot patienter från hela Skåne men framförallt från Malmö. Båda verksamheterna 

har lokaler centralt i Malmö och inte inom sjukhusområdet. Patienterna kommer på remiss som 

bedöms av läkare enligt intagningskriterier. 

ASiH i Malmö vårdar patienter i hemmet enligt tre uppdrag: 

1. Patient som befinner sig efter brytpunkt för vård i livets slutskede, vilket innebär att patienten 

är ansluten till ASiH och läkaren vid ASiH är den patientansvarige läkaren (PAL). 

Målsättningen med vården är att varken förlänga eller förkorta livet men att förbättra patientens 

livskvalitet och stödja närstående. 

2. Patient som befinner sig före brytpunkt för vård i livets slutskede. Patienten är ansluten 

till ASiH och läkaren vid ASiH är även PAL. Patientens behandling är livsförlängande 

och/eller symtomlindrande. Patienten kan behöva hjärt- och lungräddning eller andra livsförlängande 

insatser och behandlingen sköts av ASiH-läkaren i samråd med den inremitterande 

läkaren. Detta är ”avancerad sjukvård i hemmet” men inte ”vård i livets slutskede”. 

19

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

3. Punktinsats. Den remitterande läkaren har ansvaret för patienten. Remiss skickas till 

ASiH som i hemmet endast utför den insats som begärts, varefter patienten återgår till 

den inremitterande läkaren. Exempel på punktinsatser kan vara blodtransfusioner samt 

parenteral 6 

tillförsel av vätska, näring eller läkemedel. Årligen utförs cirka 100 punktinsatser 

i hemmet. 

Hospice vårdar enbart patienter efter brytpunkt för vård i livets slutskede. Patienten skrivs in på 

hospice enligt följande: Patienten remitteras direkt till hospice på grund av kort förväntad överlevnad 

(2-3 månader), att patienten inte kan/vill vårdas hemma eller är i behov av specialiserad 

palliativ vård. Patient inom ASiH kan bli inlagd på hospice när patienten inte längre kan vårdas 

hemma eller att god symtomkontroll är svår att uppnå i hemmet 

Den nya överenskommelsen om samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner innebär 

inga förändringar i tidigare organisation. Det har inte funnits någon kommunal medfinansiering 

till ASiH- eller hospicevårdplatser. Det finns en samverkan med Malmö kommun och primärvårdsnivån. 

Exempel på områden där samverkan sker är regelbundna träffar med ”palliativa ombud” 

i kommunen, undervisning av sjuksköterskor och undersköterskor i kommunen, undervisning 

av distriktsläkare samt regelbundna möten med medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS). 

Denna samverkan beräknas inte förändras på grund av samverkansöverenskommelsen. 


Huvudfokus i denna granskning är att bedöma samverkan mellan den basala palliativa vården och 

den specialiserade palliativa vården. Eftersom ingen av de granskade kommunerna är ”geografiskt 

kopplade” till den palliativa enheten i Malmö kan vi inte uttala oss om verksamhet i Malmö 

utifrån kommunens perspektiv. Vår bedömning utifrån våra iakttagelser är att den palliativa 

verksamheten fyller sitt uppdrag väl. Däremot kan vi se att det finns skillnader i synsätt inom 

enheten om organisationstillhörighet. Det framkommer två uppfattningar om fördelar respektive 

nackdelar med att tillhöra den Onkologiska kliniken. Å ena sidan beskrivs svårigheten att lyfta 

fram den palliativa vårdens behov inom den stora onkologiska kliniken. Å andra sidan beskrivs 

att närheten till specialistsjukhuset är viktigt för att bedriva en god palliativ vård. 

8.1.5 Trelleborg 

Den specialiserade palliativa vården vid Lasarettet i Trelleborg (palliativa enheten) är organiserad 

inom verksamhetsområdet medicin. Den palliativa enheten omfattar palliativa avdelningsplatser, 

avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) samt ett palliativ rådgivningssystem. Upptagningsområdet 

är Trelleborgs, Vellinge och Svedala kommuner med 94 000 innevånare. Det finns 14 vårdplat- 

inom ASiH vid Trelleborgs lasarett. 

ser 7 

6 

Tillförsel av något utan att det får passera tarmen. Exempel på detta är intravenösa infusioner i form av dropp eller 

subkutana injektioner . 

7 År 2007 fanns det 10 vårdplatser inom ASIH 

20

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

Vid de palliativa avdelningsplatserna vårdas patienter efter brytpunkt för vård i livets slutskede. 

Patienterna skrivs in på avdelningen enligt samma kriterier som övriga hospice/palliativa 

slutenvårdsenheter i Region Skåne. Det finns sju palliativa vårdplatser och en i reserv för ASiH- 

. ASiH och de palliativa vårdplatserna är belägna i anslutning till Trelleborgs lasarett. 

patienter 8 

Det palliativa rådgivningsteamet (PRT) är bemannat måndag till fredag klockan 08.00 – 16.00. 

Patienter kan vara anslutna såväl före brytpunkt för vård i livet slutskede som efter brytpunkt för 

vård i livets slutskede. PRT arbetar på konsultbasis och finns tillgängligt dagtid för att ge råd och 

stöd till personal och närstående som vårdar personer i hemmet eller i slutenvården. Råd och stöd 

kan även ges direkt till den enskilde vårdtagaren. Till största delen består rådgivningen av telefonkontakt, 

men sjuksköterska från PRT har även möjlighet att göra hembesök. PRT kan medverka 

vid palliativa ronder på exempelvis sjukhus och kommunala boenden samt uppföljning efter 

dödsfall tillsammans med berörd personal. När en patient remitteras till PRT kvarstår den inremitterande 

som patientansvarig läkare (PAL). Sjuksköterska på PRT innehar också en konsultfunktion 

gentemot övriga avdelningar på Trelleborgs Lasarett, som rådfrågar om patienter utan att 

remiss behöver skrivas. 

Den palliativa enheten utbildar personal inom sjukhuset, hemtjänsten, särkilt boende, primärvård 

och privata läkargrupper i syfte att öka medvetandet och kompetensen inom allmän palliativ vård. 

Förutom samverkan med primärvård och kommuner (Trelleborg, Vellinge och Svedala) samverkar 

den palliativa enheten även med onkologklinik, kirurgklinik, urologklinik, kvinnoklinik och 

medicinklinik på SUS. Innan den nuvarande samverkansöverenskommelsen trädde i kraft genomfördes 

en gemensam vårdplanering när en patient skrevs in i ASiH. I vårdplaneringen kom man 

överens med den kommunala hälso- och sjukvården om vem som var mest lämpad att utföra olika 

delar av vården. Båda parter var nöjda med det förfaringssättet. Enligt de intervjuer vi genomfört 

så innebär samverkansöverenskommelsen ett utökat ansvar för den specialiserade palliativa vården. 

Enligt samverkansöverenskommelsen skall den specialiserade palliativa vården ta ansvar för 

den basala palliativa vården för de patienter som inte tidigare har haft kontakt med kommunala 

insatser. Både från Vellinge kommun och från den palliativa enheten vid Trelleborgs lasarett beskrivs 

att det är oklart hur detta skall ske i praktiken. Utgångspunkten i samverkansöverenskommelsen 

är att en patient skall träffa så få personer som möjligt. ASiH teamet ser det som omöjligt 

att man inte skulle behöva hjälp av kommunala vårdinsatser i vissa lägen. Det är inte klarlagt hur 

detta skall ske. Man är överens om att samverkansöverenskommelsen tydliggör gränssnittet mellan 

regionen och kommunen men att det fortfarande är oklart hur man skall lösa en hel del praktiska 

frågor. 


Samverkan mellan kommunerna och Region Skånes specialiserade palliativ vård i Trelleborgsområdet 

har fungerat väl. Enligt intervjuer har både den palliativa enheten vid Trelleborgs lasarett 

och Vellinge kommun varit nöjda och ansett att det varit ett gott samarbete och en fungerande 

arbetsfördelning mellan regionens verksamhet och den kommunala hälso- och sjukvården. De 

flesta av dem som vi intervjuat anser att samverkansöverenskommelsen tydliggör gränssnittet på 

ett korrekt sätt. En uppfattning är att samverkansöverenskommelsen när det gäller palliativ vård i 

allt för liten utsträckning utnyttjat det goda samarbete som funnits i sydvästra Skåne. 

8 År 2007 fanns det sex platser samt en plats reserverad för ASiH -patienter 

21

ABCD 

8.1.6 Ystad 




Region Skåne 



Januari 2011 

Den specialiserade palliativa vården vid Lasarettet i Ystad är organiserad under division kirurgi 

(kirurg, urologi samt palliativ vård). Verksamheten benämns Palliativa verksamheten (PaVe) med 

palliativa avdelningsplatser, öppenvårdsplatser och konsultteam. Upptagningsområdet är sydöstra 

Skånes kommuner (Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Ystad, Skurup) med 91 000 invånare. 

De palliativa avdelningsplatserna vårdar patienter efter brytpunktssamtal. Patienterna kommer 

främst från övriga slutenvårdsavdelningar på Ystads Lasarett men kan även komma från primärvården 

samt övriga sjukhus i Skåne, främst Skånes Universitetssjukhus. De palliativa vårdplatserna 

är belägna på sjukhuset i anslutning till andra avdelningar. För att komma till avdelningen 

måste man passera annan vårdavdelning. Periodvis kan de palliativa vårdplatserna vara belagda 

med andra patienter från sjukhusets övriga vårdavdelningar. Det finns för närvarande 8 palliativa 

vårdplatser vilket innebär 8,8 vårdplatser per 100 000 invånare. 

Fram till december 2010 har den palliativa öppenvården/konsultteamet varit ett stöd till kommunal 

sjukvård för palliativa insatser samt till primärvården. Patienter som var anslutna till den palliativa 

öppenvården befann sig efter brytpunktsamtal, men kunde vara såväl tidigt som sent i den 

palliativa fasen. Öppenvården hade cirka 35 patienter anslutna. Kommunens distriktssköterska 

var omvårdnadsansvarig för patienter i hemmet. Enligt det nya uppdraget ändrades inriktning för 

den palliativa öppenvården under 2010 

I och med det utökade uppdraget enligt överenskommelsen får PaVe ett utökat ansvar för den 

avancerade sjukvården i hemmet. Under hösten 2010 har de patienter som tillhört den palliativa 

öppenvården överförts till ASiH. De patienter som inte bedöms vara i behov av specialiserad 

palliativ öppen vård har överförts till primärvården. Antalet ASiH-platser kommer att vara 15 

platser vilket motsvarar 16,5 platser per 100 000 invånare. 

PaVe verksamheten har fram till år 2009 varit samfinansierad av de fem kommunerna i sydöstra 

Skåne och Region Skåne på olika sätt. Från september 2007 till och med december 2009 betalade 

kommunerna 50 procent av öppenvårdskostnaderna (exklusive läkare och läkemedel) och Region 

Skåne stod för hela kostnaden för samtliga patienter i den palliativa slutenvården. 

Den kommunala distriktssköterskan var omvårdnadsansvarig för patienter i den palliativa öppenvården, 

och PaVe-sjuksköterskan arbetade som konsult och hade en rådgivande roll. Dokumentationsrutiner 

fanns kring vad som hade gjorts och vad som planerades för varje enskild patient. 

Det fanns ett nära samarbete mellan slutenvårdsläkare/familjeläkare och den kommunala hemsjukvården. 

Den nya samverkansöverenskommelsen om hälso- och sjukvårdsinsatser mellan Region Skåne 

och Skånes kommuner innebär att regionen ansvarar för den totala kostnaden för PaVe. 

8.1.6.1 Kommentarer och bedömning 

Den specialiserade palliativa verksamheten i sydöstra Skåne har i stora delar bedrivits som ett 

samverkansarbete mellan de fem kommunerna och Ystad lasarett. I intervjuer med Skurups och 

Ystads kommun och PaVe har man pekat på att samverkan inom den specialiserade palliativa 

vården fungerat bra och varit ändamålsenlig. 

22

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

Vår bedömning är att samverkansöverenskommelsen har fått till följd att det tidigare goda samarbete 

har brutits upp och att man ännu inte hittat en bra överenskommelse som både den kommunala 

hälso- och sjukvården och PaVE kan enas om. 

8.2 Övriga palliativa insatser 

Utöver de åtaganden som regleras i samverkansöverenskommelsen har urologiska kliniken vid 

Skånes Universitetssjukhus två sjuksköterskor anställda för ambulant palliativ vård med urologisk 

inriktning med mellersta Skåne som arbetsområde. 

9. Jämförelse av den specialiserade palliativa vården i Skåne 


9.1.1 Organisation 

De specialiserade palliativa enheterna i Nordost och Nordväst är förvaltningsuppdrag för primärvården 

Skåne. De palliativa specialistenheterna i Lund och Malmö är enheter inom Skånes onkologiska 

klinik vid SUS. Enheterna i Trelleborg och Ystad tillhör respektive lasaretts förvaltningar. 

Inga förändringar i organisatorisk tillhörighet har föreslagits i samband med de resurstillskott som 

beslutats till den palliativa specialiserade vården i Region Skåne. De olika organisationsformerna 

har till stor del sin bakgrund i de tidigare lokala överenskommelserna mellan de geografiska distriktsnämnderna 

och kommunerna. I samband med den nya samverkansöverenskommelsen är det 

regionala uppdraget och samverkan med kommunerna tydliggjort och formulerat lika i hela regionen. 

Detta öppnar möjligheten till en mer likartad organisation av den palliativa vården över hela 

Skåne. I samtliga intervjuer som genomförts med de ansvariga för de palliativa vårdenheterna har 

organisationsfrågan tagits upp. Det finns ingen enhetlig uppfattning bland dem som vi intervjuat 

om hur framtidens specialiserade palliativa vård skall vara organiserad. Det framkommer fyra 

olika alternativ. 

9.1.2 Dimensionering 

1. Utnyttja olikheterna och utveckla nätverken – organisation oförändrad. 

2. Att samtliga palliativa enheterna knyts till den onkologiska kliniken på SUS. 

3. Att samtliga palliativa enheter knyts till det nystartade RCC syd. 

4. Att samtliga palliativa enheter knyts till Primärvården Skåne som ett förvaltningsuppdrag 

I handlingsplanen för utveckling av den palliativa vården som antogs av HSN våren år 2010 beslutades 

om satsningar som skall innebära en basnivå för den specialiserade palliativa vården med 

20 ASiH-platser per 100 000 invånare och 5 slutenvårdsplatser vid Hospice per 100 000 invånare. 

23

ABCD 




Region Skåne 



Januari 2011 

Som en jämförelse fanns det i Sverige år 2008 cirka 8 slutenvårdsplatser på hospice/motsvarande 

och 29 ASiH-platser per 100 000 invånare med en stor variation inom landet. 

Tabell III: Dimensionering av den palliativa specialistvården i Region Skåne per 100 000 invånare 

vid kartläggning 2007 och 31december2010, inom parentes antal vårdplatser 9 

. 

Mellersta Skåne 

(313 100 inv.) 

Sydväst 

(388 600 inv.) 

Sydost 

( 93 400 inv.) 

Nordost 10 

(171 300 inv.) 

Nordväst 

(268 700 inv.) 

ASiH 2007 ASiH 2010 Hospice 2007 Hospice 2010 

00,0 00,0 02,6 

16,1 

(60) 

12,6 

(49) 

00 16,1 

60,0 

(100) 

10,7 

(28) 

(15) 

60,9 

(100) 

17.5 

(47) 

Tabell IV: Dimensionering av den palliativa specialistvården i Skåne sydväst uppdelad per Palliativa 

enheten vid SUS, Malmö och Trelleborgs lasarett per 100 000 invånare vid kartläggning 

2007 och 31 december 2010, inom parentes antal vårdplatser. 

Malmö 

(293 900 inv.) 

Trelleborg 

(94 700 inv) 

(8) 

09,6 

(36) 

08,6 

(8) 

06,5 

(11) 

03,8 

(10) 

01,9 

(6) 

09,3 

(36) 

08,6 

(8) 

06,4 

(11) 

03,7 

(10) 

ASiH 2007 ASiH 2010 Hospice 2007 Hospice 2010 

17,8 

(50) 

10,6 

(10) 

11,9 

(35) 

14,8 

(14) 

10,3 

(29) 

07,4 

(7) 

9,9 

(29) 

07,4 

(7) 

9 Vårdplatser per 100 000 år 2007 är beräknat på invånarantal 31 december 2007 och vårdplatser 1 januari 

2011 är beräknat på SCB senaste officiella helårstatistik (31 december 2009). 

10 Nordöstra Skåne redovisar att 111 vårdplatser finns tillgängliga för specialiserad palliativ vård och att 

dessa platser inkluderar 11 slutenvårdsplatser för hospicevård. Det är en siffra som använts som jämförelse 

i kartläggningar av och handlingsplan för specialiserad palliativ vård. Antalet vårdplatser inom ASiH 

och slutenvård för palliativ vård i Nordöstra Skåne är flexibla. Om hänsyn tas till resursfördelning borde 

det jämförbara antalet ASiH platser i nordöstra Skåne vara cirka 70 (41 per 100 000 invånare). 

24

ABCD 

9.1.3 Innehåll 

9.1.4 FoU 




Region Skåne 



Januari 2011 

Ovanstående tabeller visar att den beslutade satsningen har genomförts i de flesta delar av Skåne. 

Dock har inte den satsning, som uppges ha skett år 2009 och 2010 i mellersta Skåne, genomförts. 

Vid 2010 års utgång skulle enligt handlingsplanen 46 ASiH-platser finnas i mellersta Skåne. Inga 

av dessa vårdplatser har skapats. Det innebär att de 30 miljoner kronor som avsatts för ASiHplatser 

för 2009 och 2010 i mellersta Skåne inte har använts. Tabellen visar även att ASiH-platser 

har minskat i Malmö. 

Som framgår av beskrivningarna av respektive enhet så har innehållet i den specialiserade vården 

har varierat inom regionen. Enligt vedertagen definition har hospice eller palliativa vårdplatser 

funnits i de fem geografisk områdena, även om dimensioneringen är och har varit olika. Däremot 

har det saknats ASiH-platser i Lundområdet (mellersta Skåne) och i Ystad (sydöstra Skåne). 

Satsningen för 2010 innebär att ASiH-platser kommer att finnas i hela Skåne i olika omfattning. 

Den bild som framträder är att samverkan mellan den specialiserade palliativa vården och den 

basala palliativa vården till stora delar har fungerat väl i Trelleborg och Ystad på grund av lokala 

ekonomiska och organistariska överenskommelser trots den mindre dimensioneringen av den 

specialiserande verksamheten. Tidigare har innehållet i den specialiserade palliativa öppenvården 

till stora delar varit konsultativt till kommunernas och primärvårdsnivåns palliativa vård framförallt 

i sydöstra, mellersta Skåne samt vid Trelleborgs lasarett. 

De nuvarande palliativa verksamheterna i Region Skåne har vuxit fram vid enskilda kliniker/förvaltningar 

utan naturlig koppling till forskning/anknytning till akademisk miljö. Ett fåtal 

individer har disputerat vid Lunds universitet och Malmö högskola inom området, men de har inte 

arbetat vid de palliativa enheterna. Dessa personer verkar som lärare och forskare vid högskolor 

eller universitet. 

Det finns ingen samlad strategi för forskning, utveckling och utbildning i regionen inom palliativ 

vård i Region Skåne eller i Skånes kommuner. Det har inte funnits någon samlad FoU funktion 

avseende palliativ vård inom Region Skåne. Det nystartade RCC syd har i sitt uppdrag ett ansvar 

för att samordna FoU inom palliativ vård. Det är viktigt att Region Skåne förvissar sig om att det 

nystartade Regional Centrumets verksamhet är sådant att det uppdrag som angavs i handlingsplanen 

uppfylls. Handlingsplan för den specialiserade vården 2011-2012 tar upp behovet av FoU. 

Det nyligen startade RCC syd har i ansvar att hantera forskning och utveckling avseende den 

palliativa vården. RCC syd är ett av de nationella cancercentra som startats utifrån den nationella 

cancerstrategin 

Många av de sjuksköterskor som arbetar vid regionens palliativa enheter och i kommuners hälso- 

och sjukvård har genomgått kurser på högskolenivå i palliativ vård. Det finns nationella och nordiska 

utbildningar som vänder sig till läkare. En del av regionens läkare vid de palliativa enheterna 

har genomgått sådan utbildning. 

Ett problem som formuleras är läkarförsörjningen. Det uppges att det ibland är få sökande till 

utlysta läkartjänster vid de palliativa enheterna. En orsak som beskrivs är att palliativ medicin inte 

är en egen medicinsk specialitet med tillhörande ST -utbildningar. Det finns heller inga utbildningar 

i palliativ vård för AT-läkare. 

25

ABCD 

9.2 Kommentarer och bedömning 




Region Skåne 



Januari 2011 

Som framgår ovan är den palliativa vården i Region Skåne inte samlad i en organisation. Sannolikt 

har detta en historisk förklaring. Visst informellt samband finns dock genom den s.k. Plisgruppen 

(Palliativa ledare i Skåne) i vilken företrädare för de palliativa verksamheterna i Skåne 

träffas för informations- och erfarenhetsutbyte. I gruppens sammankomster deltar verksamhetschefer 

men också personer utan mandat att göra överenskommelser om gemensamt agerande i 

olika frågor. 

Även om det inte ingår i granskningens egentliga uppdrag bedömer vi att den palliativa vården i 

Regions Skåne för att utvecklas optimalt och med på sikt lika resurser i olika delar av Skåne bör 

vara samlad i en organisation under en gemensam ledning. Valet står, som vi ser det, mellan att 

verksamheten organiseras inom sjukhusvården (t.ex. onkologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus) 

eller i som förvaltningsuppdrag inom Primärvård Skåne. Under vissa förutsättningar 

anser vi att verksamheten har bäst förutsättningar att utvecklas optimalt och med lika resurser i 

hela Skåne genom att samlas i en organisation inom Primärvård Skåne. Ur ett patientperspektiv är 

samverkan mellan vårdnivåerna viktigt och primärvården har en naturlig koppling och en helt 

annan erfarenhet av kontakter med regionens kommuner än sjukhusvården. Den onkologiska 

kliniken vid Skånes universitetssjukhus är en mycket stor verksamhet med 800 anställda och där 

skulle den palliativa vården vara en liten verksamhet. Det förtjänar dessutom att påpekas att också 

andra patienter än patienter med olika cancerdiagnoser vårdas palliativt. Då redan i dag två av de 

palliativa enheterna organisatoriskt drivs utanför sjukhusvården ser vi inga kompetensmässiga 

skäl mot en organisatorisk inplacering som ett förvaltningsuppdrag inom Primärvården. Vår bedömning 

är att regionen skyndsamt bör utreda hur den palliativa vården bäst organiseras för att de 

mål som är beslutade i handlingsplanen skall uppnås. Vår uppfattning är att en samlad organisation 

är nödvändig för att få en mer jämlik och likvärdig palliativ vård i Skåne. 

RCC syd har fått i uppdrag att ansvara för att hantera forskning och utveckling avseende den palliativa 

vården. Det är dock viktigt att påpeka att palliativ vård inte enbart handlar om cancersjukdomar 

utan all vård i livets slutskede oavsett diagnos. Vi anser att regionen bör försäkra sig om 

att RCC syd har i sitt uppdrag om palliativ vård även omfattar all specialiserad palliativ vård och 

stöder regionens palliativa enheter i FOU enligt den handlingsplan om palliativ vård som antagits 

av regionen. 

26

6. Palliativ Vård - Åstorp

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?