INNEHÅLL - Svensk Lungmedicinsk Förening

Hur fungerar rökavvänjningsarbetet?
Rökavvänjning är det mest kostnadseffektiva
sättet att förbättra individers
och gruppers hälsa som existerar. vilket
väl rimligen borde vara drivkraft nog,
både på individ-, vård- och samhällsnivå.
Men riktigt så enkelt är det inte i
verkligheten. Trots att vi vet exakt vilka
vinster vi kan göra. trots att beprövade
metoder och läkemedel finns går utvecklingen
i sverige inte nödvändigtvis
framåt i den takt eller med den kraft
man skulle kunna vänta sig av ett land
som vårt.
Pfizer AB, sverige anordnade under
Tobaksfria veckan i slutet av november
2010 tre halvdagsseminarier – i stockholm,
Göteborg och Malmö – med syftet
att belysa viktiga frågeställningar
och att inspirera alla som arbetar med,
eller driver frågor kring rökavvänjning.
Huvudtalare var Andy McEwen, chef för
brittiska National Health service’ centrum
för rökavvänjning och utbildning,
som berättade vad som gjort England
världsledande på rökavvänjning. Från
sverige medverkade Gert Paulson, lärare
och forskare med hälsoekonomi som
specialitet och skånes tobaksansvarige,
lung- och allergiläkaren stefan Willers
(undertecknad). samtliga tre mötesdagar
avslutades med livliga och givande
paneldiskussioner. En skrift som i detalj
beskriver symposierna kommer att
publiceras. Nedan redovisas innehållet
i mitt inlägg.
Framgångsrik rökavvänjning kräver
samverkan
Vilka av vårdens instanser har egentligen
ansvaret för att hjälpa rökare att sluta?
Blotta det faktum att specialistvård
existerar påverkar hur resten av vårdapparaten
ser på och engagerar sig i sina
patienters rökstopp. Det är inte självklart
att ens vårdinstanser som har ett påtagligt
medicinskt intresse av att ha rökfria
patienter erbjuder rökstoppsstöd, trots
att rökfrihet påtagligt minskar riskerna
vid t.ex. en operation.
Jag menar att samverkan inte bara är
önskvärd, utan nödvändig för att nå optimala
resultat, och har goda exempel på
det från min hemmaplan.
– De breda insatserna inom Region
Skånes vårdprogram för rökavvänjning
har bland annat resulterat i att 66 procent
av våra (rökande) hjärtinfarktpatienter
idag är rökfria efter ett år (se figur 1).
Figur 1
Figur 2
Lung & Allergiforum • Nummer 1/2011 33