Bläddra i boken! - Minbok.nu

©
Eva Nylander
helst. Hans blanka svarta hår, något sneda ögon och en varm lyster
i hyn avslöjade ett ursprung långt österut och senare skulle jag få
veta att hans mamma var indonesiska men pappan holländare och
han var både född och uppvuxen i Holland.
Jag visste redan första kvällen jag såg honom att vi snart skulle lära
känna varandra bättre även om han just då inte hade en aning om
min existens. Förtrollad lyssnade jag till hur han knäppte fram sin
version av The String-Alongs ”Wheels” på gitarren.
Så intog jag min vanliga plats vid mitt vanliga bord med den
obligatoriska ”biljetten”, en läskedryckflaska med sugrör, varje
kväll resten av veckan och visst fångade jag hans intresse och det
dröjde inte länge förrän han gjorde sig ärende till min plats när
han hade paus och vi skrapade litet på varandras yta med engelska
språkets hjälp.
Eftersom jag arbetade på dagarna och han på kvällarna hade vi
inte så många timmar tillbuds under dygnet att göra sådant man
gör när man är ung och förälskad men vi lyckades klämma in
badutflykter, kyssar på parkbänkar och långa promenader hand
i hand när vi pratade om den tiden som skulle följa efter den där
sommaren. Att jag fortfarande hade ett år kvar i skolan var ju litet
bekymmersamt och att han skulle fortsätta sin europaturné med
bandet kunde inte heller undvikas men skriva skulle vi och nästa
sommar då……..
Sommarveckorna försvann snabbt och förtrollningen var kanske
inte lika djup även om kvällarna blev mörkare och nog tyckte jag
han kunde valt några andra blommor än lövkojor som han galant
förärade mig en jättebukett av när han väntade på mig utanför
sjukhuset där jag arbetade. Men fortfarande såg han ju lika bra ut
och kyssar är ju alltid försonande. Fast jag hade nog hellre velat ha
en enda ros.
Så var sommarvikariatet på sjukhuset slut och jag hade en slant
40