Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kommunstyrelsen<br />
Arbetsutskottet<br />
Au §<br />
<strong>Sammanträdesprotokoll</strong><br />
Årsredovisning för 2010 – bokslut,<br />
verksamhetsberättelser<br />
Förslag till beslut<br />
Förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Sammanträdesdatum Sida<br />
2011-03-21 18<br />
Årsredovisning för 2010 godkänns.<br />
Utökar socialnämndens investeringsbudget för 2011 med 1 297 tkr<br />
motsvarande det utrymme som inte utnyttjats 2010 för kompletterande inköp<br />
av möbler samt införande av nytt dataprogram.<br />
Utökar <strong>kommun</strong>styrelsens investeringsbudget för 2011 med 1443 tkr<br />
motsvarande det utrymme som inte utnyttjats under 2010 för elektronisk skylt<br />
och centrumförnyelse.<br />
Beskrivning av ärendet<br />
Kommunens totala preliminära driftsresultat för 2010 uppgår till 17 336 tkr vilket<br />
är drygt 10 mkr bättre än budgeterat resultat. Resultatet innebär att <strong>kommun</strong>en<br />
klarar det mål som fullmäktige satt upp om procent av skatter och statsbidrag.<br />
Resultatmålet är satt till 1 % av skatter och statsbidrag i genomsnitt över en<br />
treårsperiod. Resultatet för 2010 innebär 4,06 % av skatter och statsbidrag och<br />
genomsnittet för perioden 2008 till 2010 blir 2,59 %.<br />
Förutom socialnämnden och tekniska servicenämnden redovisar samtliga<br />
nämnder positiva resultat för 2010. Socialnämnden redovisar en negativ avvikelse<br />
på 311 tkr och tekniska servicenämnden en negativ avvikelse på 455 tkr. För<br />
socialnämndens del beror det negativa resultatet framförallt på individ- och<br />
familjeomsorgen som redovisar ett resultat på –305 tkr och äldreomsorgen som<br />
redovisar ett resultat på –423 tkr. För tekniska servicenämnden innebar den<br />
snörika vintern stora kostnader både för vägunderhåll och fastigheter som<br />
tillsammans redovisade ett negativt resultat på –2 150 tkr. Den negativa avvikelsen<br />
uppvägdes till stor del av att vakanta tjänster inom administrationen.<br />
Den största enskilda bidragande orsaken till resultatet är finansen som för 2010<br />
står för drygt 7,7 mkr.<br />
Forts<br />
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsen<br />
Arbetsutskottet<br />
Forts<br />
Au §<br />
<strong>Sammanträdesprotokoll</strong><br />
Sammanträdesdatum Sida<br />
2011-03-21 19<br />
Socialnämnden begär för 2011 att investeringsbudgeten utökas med 1 322 tkr<br />
motsvarande de medel som inte utnyttjats 2010 för inköp av nytt dataprogram<br />
och för kompletterande inköp av möbler till nyöppnad avdelning på Ekgården.<br />
Kommunledningsförvaltningen föreslår att socialnämndens ramar för<br />
investeringsbudget 2011 utökas med 1 297 tkr. Kommunledningsförvaltningen<br />
föreslår också att <strong>kommun</strong>styrelsen begär utökning av ramarna för<br />
investeringsbudgeten motsvarande de medel som återstår från 2010 års<br />
investeringsbudget.<br />
Beslutsunderlag<br />
Socialnämnden 2011-02-07, § 11<br />
Kultur- och fritidsnämnden 2011-0215, § 16<br />
_____<br />
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Omvärldsutveckling................................................................................... 2<br />
Internationell ekonomi ................................................................................................................ 2<br />
Svensk ekonomi............................................................................................................................ 2<br />
Kommunsektorn .......................................................................................................................... 2<br />
Utsikter inför framtiden............................................................................................................... 3<br />
Kommunen................................................................................................... 3<br />
Befolkning ..................................................................................................................................... 3<br />
Arbetsmarknad ............................................................................................................................. 4<br />
Bostadsmarknad ........................................................................................................................... 6<br />
Viktiga händelser .......................................................................................................................... 7<br />
Kommunens mål......................................................................................... 8<br />
Ekonomiska mål........................................................................................................................... 8<br />
Kommunfullmäktiges verksamhetsmål ..................................................................................... 8<br />
Nämndernas mål och måluppfyllelse....................................................................................... 11<br />
Lissabonstrategin........................................................................................................................ 14<br />
Uthållig <strong>kommun</strong>........................................................................................................................ 14<br />
Vision för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ................................................................................................. 15<br />
Personalekonomisk redovisning.......................................................... 15<br />
Redovisning av sjukdomsrelaterad frånvaro........................................................................... 18<br />
Friskvården.................................................................................................................................. 20<br />
Ekonomisk översikt och analys ........................................................... 21<br />
Årets resultat och balanskravet.................................................................................................21<br />
God ekonomisk hushållning..................................................................................................... 22<br />
Finansiella mål............................................................................................................................. 23<br />
Nettokostnadernas andel av skatt & statsbidrag .................................................................... 23<br />
Pensionerna – ett stort åtagande .............................................................................................. 24<br />
Likviditet och lån........................................................................................................................ 25<br />
Skuldsättningsgrad...................................................................................................................... 26<br />
Borgen.......................................................................................................................................... 26<br />
Leasing ......................................................................................................................................... 27<br />
Soliditet........................................................................................................................................ 27<br />
Känslighetsanalys........................................................................................................................ 28<br />
Driftredovisning........................................................................................ 29<br />
Finansiering................................................................................................................................. 33<br />
Investeringar .............................................................................................. 34<br />
Resultaträkning......................................................................................... 35<br />
Balansräkning............................................................................................ 36<br />
Kassaflödesanalys..................................................................................... 37<br />
Nothänvisningar till resultaträkningen.............................................. 38<br />
Nothänvisningar till balansräkningen ............................................... 41<br />
Sammanställd redovisning..................................................................... 46<br />
Kommunala bolag och förbund............................................................................................... 46<br />
Resultaträkning, koncern........................................................................................................... 46<br />
Balansräkning, koncern.............................................................................................................. 46<br />
Driftredovisning, specifikation per verksamhetsområde ............. 47<br />
Nyckeltal och verksamhetsmått........................................................... 50<br />
Ord- och begreppsförklaringar............................................................. 51
Omvärldsutveckling<br />
Internationell ekonomi<br />
Världskonjunkturen visar en splittrad bild. Den starkaste tillväxtkraften finns i länder som<br />
Kina, Indien och Brasilien, vilka kommer att ge ett betydande bidrag till den globala<br />
tillväxten även kommande år. I resten av världen går återhämtningen betydligt segare. De<br />
senaste händelserna i Japan kommer troligen att påverka världsekonomin framöver. Det<br />
traditionella loket för världsekonomin, USA:s privata konsumtion, saknar en stor del av<br />
det nödvändiga bränslet. På vår sida Atlanten plågas många länder av underskotts- och<br />
skuldproblem i finanskrisens spår. Även om en ny finansiell kris är osannolik finns det<br />
skäl att räkna med en relativt svag återhämtning i många europeiska länder – Sveriges<br />
viktigaste handelspartners- eftersom den nödvändiga offentliga budgetsaneringen<br />
oundvikligen kommer att innebära en svag efterfrågeutveckling. Bilden med en ovanligt<br />
svag ekonomisk motor i såväl USA som merparten av Europas ekonomier, möjligen med<br />
undantag av Tyskland och de nordiska länderna, innebär dåliga nyheter för starkt<br />
exportberoende ekonomier som Sverige. Samtidigt har vi goda förutsättningar på<br />
hemmaplan i förhållande till jämförbara länder. Eftersom tilltron till de svenska<br />
statsfinanserna är stark drabbas vår ekonomi inte av den typ av misstroendedrivna<br />
ränteuppgångar som många europeiska länder just nu lider under. Den svenska<br />
finanspolitiken behöver därför inte stramas åt, till skillnad från i många andra länder.<br />
Svensk ekonomi<br />
Under 2010 växte BNP med imponerande dryga 5 procent, pådrivet av en stark<br />
återhämtning i exporten, en kraftig uppgång i lagerinvesteringarna men även en stark<br />
expansion bland hushåll, företag och den offentliga sektorn. Även om man inte kan räkna<br />
med samma styrka framöver görs ändå bedömningen att ekonomin kommer att växa med<br />
3 - 4 procent per år under de närmaste åren. Med en så pass stark återhämtning i den<br />
reala ekonomin blir det även god fart på arbetsmarknaden. Man räknar med att<br />
sysselsättningen i termer av antalet personer fortsätter att växa i takt av cirka 1 procent<br />
per år, medan arbetade timmar förväntas öka något långsammare. Det betyder att<br />
arbetslösheten gradvis pressas ner mot 5 procent de närmaste fem åren. Den starka<br />
ekonomiska utvecklingen får allt fler bedömare att skriva upp sina prognoser för 2011<br />
samtidigt som den öppnar dörren för nya reformer. I regeringens valmanifest finns bland<br />
annat ambitionen att sänka skatten ytterligare för pensionärer och löntagare, samt att<br />
halvera restaurangmomsen. Den fortsatt mycket starka tillväxten kan dock även ha en<br />
baksida. Ett exempel är den ökade risken för arbetskraftsbrist i vissa sektorer och att<br />
hushållens skuldsättning fortsätter att öka i snabb fart. Även om ekonomin kan förväntas<br />
växa de närmaste åren med ökad sysselsättning och ökat skatteunderlag som följd, är läget<br />
långt ifrån normaliserat.<br />
Enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognoser uppnås inte balans i Sveriges<br />
ekonomi förrän 2015. Det går inte heller att bortse från risken att den pågående<br />
internationella skuldkrisen kan förvärras med konsekvenser även för vår del som följd.<br />
Det finns således all anledning att hålla beredskapen uppe<br />
Kommunsektorn<br />
Kommunsektorn redovisar stora överskott. 2010 är det andra året i följd med stora<br />
överskott i sektorn. 2009 blev resultatet 13 miljarder och i år ser det ut att bli hela 19<br />
miljarder för <strong>kommun</strong>er och landsting, trots finanskrisens effekter på den svenska<br />
ekonomin. Det finns flera skäl till de stora överskotten. Kommuner och landsting<br />
lyckades snabbt upparbeta ett krismedvetande som medförde en återhållsamhet i<br />
konsumtion och nyanställningar, samtidigt som flera tillfälliga faktorer bidrog till att<br />
stärka resultaten. Premiebefrielse från AFA Försäkring 2009 och 2010, återbetalning från<br />
förbundet 2009 och tillfälligt konjunkturstöd från staten har tillsammans stärkt resultatet<br />
för de två åren med nästan 25 miljarder.<br />
En annan viktig faktor är att antalet arbetade timmar inte minskade i den utsträckning<br />
som befarades, något som i sin tur innebar att skatteunderlagsprognoserna fick revideras<br />
2
upp under loppet av år 2009. Ytterligare en effekt av konjunkturnedgången blev att priser<br />
och löner ökade långsammare än beräknat, vilket gjorde att <strong>kommun</strong>er och landsting fick<br />
mer för sina pengar.<br />
Utsikter inför framtiden<br />
Det goda utgångsläget gör att <strong>kommun</strong>sektorn beräknas klara ett betydande överskott år<br />
2011, trots att förutsättningarna försämras. År 2011 börjar det tillfälliga konjunkturstödet<br />
fasas ut samtidigt som skatteintäkterna fortfarande ökar svagt. Detta gör att intäkter från<br />
skatter och statsbidrag inte kan finansiera pris- och löneökningar 2011, än mindre täcka<br />
de kostnadsökningar som kommer av förändringar i demografin. Kommunerna ekonomi<br />
beräknas resultera i ett överskott på 5,5 miljarder år 2011, men det motsvarar inte nivån<br />
för god ekonomisk hushållning. Kostnaderna för avtalspensionerna ökar under de<br />
närmaste åren då bromsen i det allmänna pensionssystemet slår till. Skälet är att före detta<br />
<strong>kommun</strong>alt anställdas avtalspensioner täcker upp för fallet i den allmänna pensionen. En<br />
annan orsak till ökningen är att sektorn lider av dubbla kostnader för pensioner. Dels<br />
belastar utbetalningarna från den gamla pensionsskulden som hanteras ”pay as you go”<br />
sektorns kostnader, dels kostnadsförs intjänandet av nya pensioner direkt vid intjänandet.<br />
Trots att kostnaderna för den gamla pensionsskulden är besvärlig för många <strong>kommun</strong>er<br />
och landsting är den ökande belastningen begränsad till ett skatteuttag på några<br />
tioöringar. Det stora problemet framöver är snarare hur välfärdstjänsterna ska finansieras<br />
på lång sikt där det avgörande problemet är att efterfrågan ökar trots att välfärdstjänster<br />
fördyras i förhållande till annan produktion. Välfärdsberedningens rapport, Framtidens<br />
utmaning, visar att volymökningen, tillsammans med förändringen i demografin, om 25 år<br />
kommer att ge ett underskott som motsvarar 13 kronor i ökat skatteuttag. För att undvika<br />
detta måste man i god tid finna nya lösningar att utföra och finansiera välfärdstjänsterna.<br />
Kommunen<br />
Befolkning<br />
Befolkningen i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> fortsätter att följa de senaste 25 årens trend och<br />
minskade från 8 911 invånare vid slutet av 2009 till 8 893 invånare vid slutet av 2010.<br />
Detta innebär en minskning med 18 invånare men är samtidigt 69 personer bättre än vad<br />
2010 års befolkningsprognos pekade på. Minskningen beror främst på ett negativt<br />
födelsenetto (-14 personer) men även på ett negativt flyttningsnetto (-3 personer). 1<br />
10 200<br />
10 000<br />
9 800<br />
9 600<br />
9 400<br />
9 200<br />
9 000<br />
8 800<br />
8 600<br />
8 400<br />
8 200<br />
Befolkningsutveckling sedan 1968<br />
1968<br />
1972<br />
1976<br />
1980<br />
1984<br />
1988<br />
1992<br />
1996<br />
2000<br />
2004<br />
2008<br />
På grund av <strong>kommun</strong>ens befolkningsstruktur, med en stor andel äldre, har <strong>kommun</strong>en de<br />
flesta åren haft ett negativt födelsenetto. Födelsetalen fortsätter att ligga på låga nivåer.<br />
Under 2010 föddes dock 77 personer vilket är ett högre antal än åren innan.<br />
1 http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____308468.aspx (2011-02-18)<br />
3
2006 2007 2008 2009 2010<br />
Antal födda 92 67 71 65 77<br />
Senaste gången <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> hade ett positivt födelsenetto var 1994. År 2010<br />
uppgick dock det negativa födelsenettot endast till 14 personer.<br />
2006 2007 2008 2009 2010<br />
Födelsenetto -19 -41 -37 -64 -14<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har en relativt hög in- och utflyttning i relation till<br />
befolkningsmängden. Under 2010 flyttade 539 personer in till <strong>kommun</strong>en medan 542<br />
personer flyttade ut. Under de senaste åren har det varit fler som flyttat ut från<br />
<strong>kommun</strong>en än in till <strong>kommun</strong>en. Det negativa flyttnettot har dock minskat de senaste<br />
åren.<br />
In- Ut-<br />
In- Ut- Inrikes Inrikes<br />
År flyttade flyttade Flyttnetto vandrare vandrare inflyttade utflyttade<br />
2010 539 542 -3 91 25 448 517<br />
Kommunen har under de senaste åren haft ett inflyttningsunderskott i åldrarna 15-24 år<br />
men ett inflyttningsöverskott i åldrarna 0-9 år, 25-34 år samt 55-69 år. 2<br />
Ålder 2006 2007 2008 2009 2010<br />
0-4 år 9 -1 16 18 14<br />
5-9 år 5 3 2 2 2<br />
10-14 år 9 1 -16 -11 0<br />
15-19 år -15 -32 -28 -26 -17<br />
20-24 år -41 -58 -64 -27 -22<br />
25-29 år -4 2 18 17 12<br />
30-34 år -2 0 10 14 2<br />
35-39 år 16 -10 -2 -14 -6<br />
40-44 år 16 7 -4 -9 -9<br />
45-49 år -10 -5 2 6 -1<br />
50-54 år -12 -8 4 -12 0<br />
55-59 år -11 5 20 0 5<br />
60-64 år 7 6 4 14 11<br />
65-69 år -6 7 5 11 11<br />
70-74 år -1 -1 -7 1 -2<br />
75-79 år -2 -5 -2 -7 -3<br />
80-84 år -1 -1 -5 -1 -3<br />
85- år 4 3 -3 3 3<br />
Flyttnetto i olika åldersgrupper 2006-2010<br />
Arbetsmarknad<br />
Utvecklingen på arbetsmarknaden i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har visat på ett minskat antal<br />
sysselsatta i <strong>kommun</strong>en. År 2008 var 3 392 personer sysselsatta i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>,<br />
vilket kan jämföras 3 947 sysselsatta år 1990. Största minskningen har skett inom<br />
2 SCB:s områdesstatistiska databas<br />
4
tillverkningsindustrin då konfektionsindustrin flyttade utomlands under 90-talet. Under<br />
2009 minskade antalet sysselsatta i <strong>kommun</strong>en till 3 243 personer. 3<br />
Under 2010 var 3,7 procent av befolkningen i <strong>kommun</strong>en i åldrarna 16-64 år öppet<br />
arbetslösa medan 3,9 procent var i program med aktivitetsstöd. Detta kan jämföras med<br />
3,9 procent öppet arbetslösa i riket som helhet och 3,0 procent i program med<br />
aktivitetsstöd samt 4,8 procent öppet arbetslösa i länet samt 4,1 i program med<br />
aktivitetsstöd. 4<br />
7,0<br />
6,0<br />
5,0<br />
4,0<br />
3,0<br />
2,0<br />
1,0<br />
0,0<br />
1996<br />
1998<br />
2000<br />
2002<br />
2004<br />
2006<br />
2008<br />
2010<br />
Andel öppet arbetslösa och andelen i program med stöd över tid<br />
Andel arbetslösa (%)<br />
Andel i program med<br />
aktivitetsstöd (%)<br />
Arbetsmarknadsläget är extra svårt för unga. 6,6 procent av <strong>Vingåkers</strong> befolkning i<br />
åldrarna 18-24 år var under 2010 öppet arbetslösa medan 9,6 procent var i program med<br />
aktivitetsstöd. Detta kan jämföras med 4,8 procent öppet arbetslösa respektive 6,2<br />
procent i program med aktivitetsstöd i riket som helhet eller 6,3 procent öppet arbetslösa<br />
och 9,4 procent i program med aktivitetsstöd i länet. 5<br />
14,0<br />
12,0<br />
10,0<br />
8,0<br />
6,0<br />
4,0<br />
2,0<br />
0,0<br />
1996<br />
1998<br />
2000<br />
2002<br />
2004<br />
2006<br />
2008<br />
2010<br />
Andel arbetslösa (%)<br />
Andel i program<br />
med aktivitetsstöd<br />
(%)<br />
Andelen öppet arbetslösa och andelen i program med stöd i åldern 18-24 år över tid<br />
3 http://w42.ssd.scb.se/bjssd/sok_link.asp?sokord1=efter+<strong>kommun</strong>&xu=c5587001&yp=duwird<br />
&lang=1&prodid=AM0207 (2011-01-11)<br />
4 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Tidigare-statistik.html (2011-<br />
01-31)<br />
5 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Tidigare-statistik.html (2011-<br />
01-31)<br />
5
En annan grupp med högre arbetslöshet än genomsnittet är personer som är<br />
utrikesfödda. 6<br />
Andel sökande i<br />
program med<br />
aktivitetsstöd<br />
Vingåker<br />
Andel öppet<br />
arbetslösa<br />
9,6 2,9 2,3<br />
Södermanlands län 9,8 7,4 1,7<br />
Riket 7,7 4,8 1,4<br />
Arbetsmarknadsstatistik för utrikesfödda december 2010<br />
Andel sökande<br />
som har arbete<br />
med stöd<br />
Enligt Arbetsförmedlingens prognos från den 13 december 2010 för Södermanlands län<br />
minskade sysselsättningen i länet med cirka 6 000 personer under lågkonjunkturen. Under<br />
2010 har sysselsättningen ökat men det är långt kvar till nivåerna före lågkonjunkturen.<br />
Arbetsförmedlingen gör bedömningen att sysselsättningen ökar med 600 personer under<br />
2011. Antalet personer i arbetskraften beräknas öka under prognosperioden. Det har<br />
betydelse för arbetslösheten som inte faller lika mycket som sysselsättningen stiger.<br />
Myndigheten gör bedömningen att svag efterfrågan på arbetskraft kommer att vara det<br />
stora problemet på arbetsmarknaden i länet under 2011, i varje fall i förhållande till<br />
utbudet av arbetskraft. Den upplevda bristen på arbetskraft har visserligen ökat under<br />
återhämtningen 2010 men bedömningen är ändå att det finns kvalificerad arbetskraft att<br />
tillgå inom de flesta branscher och yrken. Dock med undantag för de specialistyrken som<br />
nästan alltid är bristyrken. 7<br />
Bostadsmarknad<br />
I <strong>kommun</strong>en finns ca 4 350 bostäder, ungefär 65 procent av dessa utgörs av småhus<br />
medan övriga finns i flerbostadshus. Figuren nedan visar antal lägenheter i flerbostadshus<br />
respektive småhus över tid. 8<br />
3000<br />
2500<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
1990<br />
1992<br />
1994<br />
1996<br />
1998<br />
2000<br />
2002<br />
Antal lägenheter efter hustyp 1990-2009<br />
2004<br />
2006<br />
2008<br />
flerbostadshus<br />
småhus<br />
6 http://mstat<strong>kommun</strong>.arbetsformedlingen.se/ (2011-01-31)<br />
7 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistikprognoser/Prognoser/Prognoser/Sodermanland/12-13-2010-Arbetsmarknadsutsikter-for-<br />
Sodermanlands-lan-2011.html (2011-01-18)<br />
8 http://w42.ssd.scb.se/bjssd/sok_link.asp?sokord1=efter+<strong>kommun</strong>&xu=c5587001&yp=duwird<br />
&lang=1&prodid=BO0104 (2011-01-18)<br />
6
Statistik från Statistiska centralbyrån visar att bostadsbyggandet varierat stort genom åren<br />
i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>. Figuren nedan visar antalet nybyggda lägenheter i flerbostadshus<br />
respektive småhus under perioden 1975-2009. 9<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1975<br />
1978<br />
1981<br />
1984<br />
1987<br />
1990<br />
1993<br />
1996<br />
1999<br />
2002<br />
2005<br />
2008<br />
Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och tid<br />
flerbostadshus<br />
småhus<br />
Statistik från Värderingsdata som sammanställer fastighetsinformation från Lantmäteriet<br />
visar att 74 villor och 25 fritidshus har överlåtits inom <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> under de<br />
senaste 12 månaderna. Statistiken visar även att snittpriset för sålda villor var 913 tkr<br />
medan snittpriset för fritidshus var 767 tkr 10 vilket innebär en prisökning från föregående<br />
år.<br />
Viktiga händelser<br />
I början av 2010 var frågan gällande en <strong>kommun</strong>sammanslagning aktuell och<br />
<strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen fick i uppdrag ta fram ett underlag för en eventuell<br />
folkomröstning i frågan. I juni beslutade dock <strong>kommun</strong>fullmäktige att inte hålla någon<br />
folkomröstning med anledning av svårigheter i att enas om en frågeställning.<br />
Den 1 mars 2010 tillträdde Camilla Anglemark (S) som ny ordförande i <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
efter Viking Jonsson (S). Bytet föranledde flera rockader på poster inom olika nämnder.<br />
Från och med den 1 juli 2010 upphörde tekniska förvaltningen för att istället övergå till<br />
att bli en enhet, tekniska serviceenheten, inom <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen.<br />
Från och med årsskiftet 2010/2011 infördes en ny nämndorganisation i <strong>kommun</strong>en. Den<br />
nya organisationen innebar bland annat att tekniska servicenämnden upphörde. Frågor<br />
kopplade till nämndens verksamhet fördes därmed över till <strong>kommun</strong>styrelsen. Bygg- och<br />
miljönämnden och näringslivsnämnden slogs samman till en gemensam<br />
utvecklingsnämnd. I september hölls val till <strong>kommun</strong>fullmäktige vilket resulterade i<br />
förändrade majoritetsförhållanden. Socialdemokraterna innehar fortsättningsvis<br />
ordförandeposten i <strong>kommun</strong>styrelsen och nämnder men är i minoritetsställning.<br />
Från och med januari 2010 överfördes hemsjukvården från landstinget till <strong>kommun</strong>en,<br />
vilket har upplevts som positivt ur ett brukarperspektiv. En annan viktig händelse under<br />
året är beslutet att från och med 2011 införa konkurrensutsättning av servicetjänsterna<br />
inom hemtjänsten enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). I samband med detta<br />
beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige även att <strong>kommun</strong>en ska tillhandahålla servicetjänster, utan<br />
biståndsbeslut, upp till åtta timmar per månad och hushåll för <strong>kommun</strong>medborgare över<br />
80 år.<br />
9 http://w42.ssd.scb.se/bjssd/sok_link.asp?sokord1=efter+<strong>kommun</strong>&xu=c5587001&yp=duwird<br />
&lang=1&prodid=BO0101 (2011-01-18)<br />
10 http://www.bopriset.nu/vdata1/ (2011-01-18)<br />
7
En annan viktig händelse under året är det treåriga avtal med Katrineholms <strong>kommun</strong> som<br />
tecknats om samverkan inom kostverksamheten. Avtalet omfattar köp av kostchef samt<br />
dietistresurser. En implementering av kostdataprogrammet AIVO har skett under året,<br />
vilket säkerställer god produktion både vad gäller hygien och kvalitet. Samtidigt bidrar det<br />
till bättre kontroll på inköp, leveranser och kostnader.<br />
I slutet av 2010 inrättades en tjänst vid biblioteket som kultur- och socialbibliotekarie.<br />
Syftet med tjänsten är att inrikta verksamheten mot äldre och handikappade. Andra<br />
viktiga händelser under året är företagsmässan som genomfördes i augusti samt<br />
<strong>Vingåkers</strong>banketten som genomfördes för andra året i rad där stipendiater officiellt<br />
erbjöds sina premier. De uppstartade projekten skoldatatek, autismgruppen Äpplet och<br />
resursskolan är exempel på nya viktiga projekt/verksamheter i <strong>kommun</strong>en. Projektet<br />
skoldatatek erbjuder alternativa läroverktyg för elever med inlärningssvårigheter. Äpplet<br />
är en särskilt anpassad undervisningsgrupp för elever med autismspektrastörning.<br />
Resursskolans syftet är att elever som är i behov av extra stöd för att fungera socialt i<br />
vardagen ska erbjudas stöd i skolan, på fritiden och i hemmiljön.<br />
Kommunens mål<br />
Ekonomiska mål<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har tre finansiella mål som har fastställts av <strong>kommun</strong>fullmäktige i<br />
samband med beslut om budget och flerårsplan för 2010-2012:<br />
Resultatet för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska i genomsnitt under planperioden (3 år) uppgå till<br />
minst 1 procent av skatter och statsbidrag.<br />
Investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska till 100 procent finansieras av<br />
egna medel. Vid synnerliga skäl kan avsteg göras. Vad som är synnerliga skäl beslutas av<br />
fullmäktige då investeringsbudgeten för respektive år fastställs.<br />
En amortering av låneskulden görs med 500 tkr 2010 och 2011 samt med 1 mkr 2012.<br />
Måluppfyllelsen beträffande de ekonomiska målen redovisas under avsnittet ”ekonomisk<br />
översikt och analys”.<br />
Kommunfullmäktiges verksamhetsmål<br />
Kommunfullmäktige har beslutat om ett antal övergripande verksamhetsmål kopplade till<br />
god ekonomisk hushållning. Målen berör ökad befolkning, minskad korttidsfrånvaro,<br />
lägre ungdomsarbetslöshet, effektivare lokalanvändning, effektivare logistik samt ökad<br />
avtalstrohet. Nedan presenteras samtliga av verksamhetsmålen samt <strong>kommun</strong>ens<br />
måluppfyllelse.<br />
Befolkning - <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för ett ökat <strong>kommun</strong>invånarantal genom ökad inflyttning.<br />
Invånarantalet i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> var i slutet av 2010 8 893 personer. Detta är en<br />
minskning med 18 personer jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på ett<br />
negativt födelsenetto men även på ett negativt flyttningsnetto. Kommunen har dock<br />
genomfört ett antal åtgärder under året i syfte att öka invånarantalet. Arbetet med att<br />
implementera visionen har fortsatt och <strong>kommun</strong>övergripande mål har fastställts. Förslag<br />
till indikatorer har tagits fram i syfte att mäta målen. Beslut kommer att fattas under 2011.<br />
Översiktsplanen för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har antagits under året. Den visar vilken<br />
inriktning <strong>kommun</strong>en har för bebyggelseutvecklingen och andra beslut som berör den<br />
fysiska miljön. Genom ett intensivt arbete med detaljplaner och handläggning av<br />
bygglovsärenden skapas även möjligheter till såväl näringslivsutveckling som till attraktiva<br />
boendemiljöer. Kampanjen ”Bygga-bo” syftar till att marknadsföra befintliga<br />
8
småhustomter samt kommande möjliga exploateringar i så kallade LIS-områden 11 i<br />
översiktsplanen.<br />
Inom näringslivsområdet har ett antal aktiviteter genomförts under året som kan<br />
betraktas som ett led i att öka intresset och attraktionskraften för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Bland annat har en företagsmässa genomförts under hösten. Ett projekt pågår även<br />
tillsammans med Katrineholms och Flens <strong>kommun</strong>er där företag med 10-19 anställda<br />
erbjöds konsultstöd för att analysera sitt företags tillväxtmöjligheter. Slutrapporten<br />
beräknas vara klar under 2011.<br />
Kommunens flyktingmottagning har konkret bidragit till att öka invånarantalet. Under<br />
året har <strong>kommun</strong>en tagit emot 37 stycken <strong>kommun</strong>placerade flyktingar. Kommunen har<br />
även skrivit ett avtal med Migrationsverket att från och med 2011 ta emot<br />
ensamkommande barn.<br />
Under sommaren 2010 har 15 feriearbetande ungdomar deltagit i så kallade<br />
Framtidsboxen där syftet är att ungdomar ska få möjlighet att påverka sin <strong>kommun</strong>.<br />
Framtidsboxen har arbetat fram tio förslag till hur <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska bli Sveriges<br />
främsta <strong>kommun</strong> för ungdomar. Genom att sträva efter att erbjuda ett attraktivt utbud av<br />
bland annat kultur, fritidsaktiviteter och barnomsorg bidrar <strong>kommun</strong>ens verksamheter<br />
även indirekt till målet att öka inflyttningen i <strong>kommun</strong>en.<br />
Korttidsfrånvaro – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att <strong>kommun</strong>anställdas korttidsfrånvaro ska<br />
minskas med en dag per anställd och år.<br />
Den totala korttidssjukfrånvaron i <strong>kommun</strong>en 2010 var 5,94 dagar per anställd. Detta är<br />
en ökning jämfört med föregående år då korttidsfrånvaron var 5,60 dagar per anställd.<br />
Målet att minska korttidsfrånvaron är därmed inte uppfyllt. Det finns dock en variation<br />
mellan förvaltningar vad gäller korttidsfrånvaron. Kommunledningsförvaltningen och<br />
kultur- och fritidsförvaltningen har minskat korttidsfrånvaron, medan övriga<br />
förvaltningar har en ökad korttidsfrånvaro jämfört med föregående år. Friskvårdens<br />
aktiviteter har varit en viktig del i <strong>kommun</strong>ens arbete att minska sjukfrånvaron. En<br />
ökning av ledarledda pass har skett under första halvåret, medan antalet personer som<br />
utnyttjat träningslokalen tyvärr har minskat. Det finns i dagsläget 43 hälsoinspiratörer ute<br />
i verksamheterna. I maj deltog 133 personer från <strong>kommun</strong>en i vårruset, vilket är en<br />
ökning med 66 personer jämfört med föregående år. KFUM Örebro Friidrott bjöd under<br />
vintern/våren in till den så kallade <strong>kommun</strong>kampen mellan <strong>kommun</strong>erna i närområdet.<br />
Målet var att få kvinnor anställda i <strong>kommun</strong>erna att tillsammans röra på sig i sin egen takt<br />
och under sina egna förutsättningar. Alla deltagare samlade sina egna kilometrar på<br />
aktivitetskort via gång, jogging eller löpning. Efter fyra månader konstaterades att<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> stod som segrande <strong>kommun</strong>.<br />
Ungdomsarbetslöshet – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att ungdomsarbetslösheten minskar med 2<br />
procentenheter årligen under planperioden.<br />
Andelen öppet arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010 var 6,6<br />
procent, medan 9,6 procent deltog i program med aktivitetsstöd. Detta går att jämföra<br />
med år 2009 då andelen öppet arbetslösa ungdomar i <strong>kommun</strong>en var 7,5 procent och 5,7<br />
procent deltog i program med aktivitetsstöd. 12 Det går därmed att konstatera en<br />
minskning från föregående år med 0,9 procent vad gäller öppet arbetslösa ungdomar i<br />
<strong>kommun</strong>en. Andelen arbetslösa i program med aktivitetsstöd har däremot ökat med 3,9<br />
procent.<br />
11 LIS-områden är områden som definieras som områden för landsbygdsutveckling i strandnära<br />
läge.<br />
12 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Tidigare-statistik.html<br />
9
Kommunen arbetar intensivt med att öka sysselsättningen för ungdomar. I november<br />
2009 beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige att av resultatet 2010 avsätta 1 mkr till sysselsättning<br />
för unga. Detta tillsammans med tilldelade statliga medel för feriearbetsplatser bidrog till<br />
att <strong>kommun</strong>en kunnat erbjuda 79 feriearbetsplatser under sommaren 2010, vilket kan<br />
jämföras med sammanlagt 20 feriearbetsplatser föregående sommar.<br />
Kommunen har även möjliggjort att i <strong>kommun</strong>ens verksamheter ta emot 60 arbetslösa<br />
personer inom arbetspraktiken LYFT. En annan åtgärd i syfte att minska<br />
ungdomsarbetslösheten är <strong>kommun</strong>ens deltagande i projektet Job College. Deltagarna i<br />
projektet är mellan 18-30 år och syftet är att genom coachning stimulera handlingskraft<br />
samt den egna viljan och självkänslan hos deltagarna.<br />
Inom barn- och utbildningsförvaltningen håller arbetsmodellen Snilleblixtarna på att<br />
utvecklas. Projektet vänder sig till yngre elever och syftet är att öka de ungas intresse för<br />
teknik, naturvetenskap och entreprenörskap. För äldre elever finns projektet<br />
Framtidspiloterna där syftet är att öka samarbetet med näringslivet och utveckla elevernas<br />
företagsamhet. Ett annat projekt för ungdomar är Palladium, vilket är ett samarbete<br />
mellan Viadidakt (nämnden för vuxenutbildning), socialförvaltningarna samt barn- och<br />
utbildningsförvaltningarna i <strong>Vingåkers</strong> och Katrineholms <strong>kommun</strong>er. Projektet vänder sig<br />
främst till ungdomar som står långt från arbetsmarknaden.<br />
Lokalöversyn – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för bättre och effektivare lokalanvändning.<br />
Lokalbehovet ska anpassas till befolkningsförändringen.<br />
Bedömningen är att målet att förbättra och effektivisera lokalanvändningen delvis är<br />
uppfyllt. Det har skett en förbättring och en effektivisering av lokalanvändningen.<br />
Fastigheterna Åkern 7, Tryckaren 4 och Kaplansgården har sålts under året. I övrigt har<br />
det under 2010 skett ett antal lokal- och verksamhetsförändringar, som kan ses som ett<br />
led i arbetet att förbättra och effektivisera lokalanvändningen i <strong>kommun</strong>en. Inom<br />
socialnämndens verksamhet har omflyttning av dagverksamheten och socialpsykiatrin<br />
skett, vilket bidragit till färre lokaler. Fritidsgården har minskat sina ytor genom att<br />
upplåta övervåningen till det nystartade ALVA- projektet.<br />
Logistiköversyn – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för bättre och effektivare logistik, exempelvis när det<br />
gäller leasingbilar och transport av livsmedel och post.<br />
Det går att konstatera att målet att förbättra och effektivisera logistiken delvis är uppnått.<br />
Förbrukningen av drivmedel (bensin, diesel och etanol) uppgick under 2010 till 56<br />
700 liter. Detta kan jämföras med 53 913 liter för samma period 2009, vilket alltså<br />
innebär en ökning av förbrukningen. 13 Det har dock genomförts åtgärder under året i<br />
syfte att förbättra och effektivisera logistiken inom <strong>kommun</strong>en. Det har bland annat skett<br />
en effektivisering av mattransporter i <strong>kommun</strong>en, vilket påverkat kostnaderna för<br />
logistiken. Bland annat har utskicken av basvaror från Humlegårdens centralkök<br />
koncentrerats till ett par dagar i veckan. Inga mattransporter går till förskolorna om det är<br />
färre än 10 portioner. Inom socialnämndens verksamhet har transport av tvätt upphört i<br />
och med flytt av tvätteriverksamheten.<br />
Upphandling – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att inköpen så långt det är möjligt görs utifrån<br />
upprättade avtal, vilket innebär ökad avtalstrohet.<br />
Bedömningen är att det fortfarande återstår vissa utmaningar innan målet kan sägas vara<br />
uppfyllt på ett tillfredsställande sätt. Ett kontinuerligt arbete pågår att samordna<br />
upphandlingen i <strong>kommun</strong>en och att på olika sätt underlätta och förebygga att inköp görs<br />
utifrån upprättade avtal. Genom att uppmärksamma behovet av inköp ute i<br />
verksamheterna samt att informera om gällande avtal och vikten av avtalstrohet minskar<br />
risken för felaktiga inköp. I syfte att ökad kunskapen inom upphandlingsområdet har<br />
<strong>kommun</strong>ens upphandlingssamordnare under våren genomgått grundkurs i offentlig<br />
13 Förbrukningen avser endast drivmedel inköpt på ramavtal. Alla annan eventuell förbrukning<br />
finns inte med i statistiken.<br />
10
upphandling. Informationsinsats för samtliga förvaltningschefer gällande förändringar i<br />
Lagen om offentlig upphandling genomfördes hösten 2010. Information om genomförda<br />
upphandlingar och nya avtal uppdateras kontinuerligt på intranätet. På intranätet går även<br />
att finna ett urval av gällande avtal. En utmaning är dock att på ett tydligt och enkelt sätt<br />
förmedla samtliga aktuella avtal till berörda ute i verksamheterna. En annan utmaning är<br />
att jobba med attityderna till <strong>kommun</strong>ens upphandlingspolicy och reglerna inom<br />
upphandlingsområdet.<br />
Nämndernas mål och måluppfyllelse<br />
Kommunstyrelsen<br />
Kommunstyrelsen har ett antal övergripande fokusområden för 2010. Utifrån dessa<br />
fouksområden har även delmål/aktiviteter angivit. Ett av fokusområdena är att utreda<br />
förutsättningar för ett utökat samarbete med andra <strong>kommun</strong>er. Under 2009 pågick ett<br />
arbete tillsammans med Flens, Katrineholms och Finspångs <strong>kommun</strong>er som syftade till<br />
fördjupad samverkan över <strong>kommun</strong>gränserna. Arbetet var tänkt att slutföras under 2010<br />
men avbröts under våren då Katrineholms <strong>kommun</strong> bestämde sig för att inte fördjupa<br />
samarbetet på tilltänkta områden. Ett arbete har dock fortsatt under året gällande<br />
fördjupad samverkan med Flens <strong>kommun</strong> gällande löneadministration. Arbetet beräknas<br />
slutföras under 2011. Ett annat fokusområde är översyn av <strong>kommun</strong>ens styrdokument.<br />
Ett antal styrdokument har reviderat/antagits. Bland annat har en omskrivning av<br />
<strong>kommun</strong>ens trafikföreskrifter genomförts och en krisledningsplan har antagits. En<br />
utveckling av planeringsförutsättningarna har skett och en jämställdhetsplan har antagits.<br />
Ett arbete pågår även med ett antal styrdokument som av olika anledningar ännu inte är<br />
slutfört. Bland annat pågår ett arbete med en ny styrmodell samt principer för styrning i<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>. Arbetet med visionen pågår och <strong>kommun</strong>övergripande mål har<br />
fastställts. Gällande fokusområdet att utveckla ärendehanteringen har bland annat<br />
utbildning i PUL och sekretess genomförts. Ett avtal har tecknats med ny<br />
samarbetspartner för ärendehanteringsprogrammet W3D3 men i övrigt går det<br />
fortfarande inte att använda programmet fullt ut. Fokusområdet att genomföra samtliga<br />
bestämmelser i Tjänstedirektivet är genomfört. Det har även utarbetats en<br />
ansvarsfördelning gällande <strong>kommun</strong>ens information på intranätet samt webbplatsen och<br />
ett arbete pågår med att ta fram en informationspolicy. Detta är aktiviteter kopplade till<br />
fokusområdet att utveckla <strong>kommun</strong>ens arbete med information, marknadsföring och<br />
näringsliv. Under hösten 2010 har ett arbete pågått med att formulera ett utkast till<br />
reviderad styrmodell för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>, vilket är ett annat av <strong>kommun</strong>styrelsens<br />
fokusområden 2010. Arbetet beräknas vara klart under 2011. Inom ramen för<br />
fokusområdet samhällsbyggnad och utvecklingsfrågor har översiktsplan samt tillägg för<br />
vindkraft antagits under året. Ett annat fokusområde är att utveckla <strong>kommun</strong>ens<br />
ekonomisystem. Anläggningsregister för inventarier har integrerats i ekonomisystemet.<br />
Arbetet med att utreda skanning och elektronisk attest har dock inte genomförts under<br />
året. Vad gäller fokusområdet att förbättra rutiner kring investeringar har ett arbete pågått<br />
under året. Detta är dock ett långsiktigt arbete som kommer att pågå åren framöver. Inom<br />
fokusområdet säkerhet och beredskapssamordning har konsulthjälp upphandlats under<br />
hösten 2010 för införandet av <strong>kommun</strong>ikationssystemet RAKEL och i samarbete med<br />
Katrineholms <strong>kommun</strong> har en säkerhetsstrateg anställts. Inom fokusområdet<br />
personaladministration har lönekartläggningen samt löneöversynen i stort sett slutförts.<br />
En jämställdhetsplan för 2011-2014 har antagits i <strong>kommun</strong>fullmäktige. Vad gäller<br />
fokusområdet miljöarbete och hållbar utveckling har <strong>kommun</strong>en deltagit i Earth Hour<br />
2010. Naturvårdsinventering av Hacksta Ö har dock inte genomförts.<br />
Tekniska servicenämnden<br />
Tekniska servicenämnden har dels ett antal övergripande mål för 2010, dels ett antal<br />
verksamhetsspecifika mål. Inför delårsbokslutet gjordes bedömningen att det är svårt att<br />
nå de övergripande målen trots vidtagna åtgärder och tilläggsanslag. Kostverksamhetens<br />
mål att laga god och näringsrik kost som är anpassad till individens särskilda behov är<br />
11
uppfyllt. Fastighetsförvaltningen har ett mål att minska energiförbrukningen i<br />
<strong>kommun</strong>ens fastigheter. I dagsläget finns dock inga siffror på energiförbrukningen för<br />
2010. Ett annat mål är en bra service mot allmänheten och internt. Den interna servicen i<br />
form av vaktmästeri har minskat markant med anledning av nedskärningar. Ett<br />
ärendehanteringssystem har dock införts digitalt där verksamheterna snabbt och enkelt<br />
kan felrapportera och/eller beställa service från tekniska förvaltningen. Enheten gata och<br />
park har bland annat ett mål att erbjuda en trygg, tillgänglig och attraktiv utemiljö. Det går<br />
att konstatera att målet delvis är uppfyllt då tillgänglighetsåtgärder har genomförts under<br />
året. Det återstår dock arbete i syfte att erbjuda en attraktiv utemiljö.<br />
Bygg- och miljönämnden<br />
Bygg- och miljönämnden har ett antal uppsatta mål för 2010 kopplade till<br />
verksamhetsområdena miljö- och hälsoskydd, kontroll för säker livsmedelshantering,<br />
byggande i <strong>kommun</strong>en, fysisk planering samt miljösamordning och energi- och<br />
klimatrådgivning. Inom området miljösamordning har radonmätningar utförts enlig<br />
uppsatt mål. Arbetet med att åtgärda de mest akuta förorenade områdena i <strong>kommun</strong>en<br />
har påbörjats genom påbörjad kartläggning av Svarvaren 3. I övrigt är målen inte<br />
uppfyllda. Inom området kontroll för säker livsmedelshantering är riskklassificering av<br />
återstående anläggningar slutfört. En uppföljning av livsmedelsrevisionen är påbörjad och<br />
en förbättring har skett av <strong>kommun</strong>ens hemsida gällande information om<br />
livsmedelshantering. Det går därmed att konstatera att två av målen är uppfyllda och att<br />
ett arbete pågår gällande ett av målen. Inom området byggande i <strong>kommun</strong>en är målet att<br />
minska handläggningstiden kring bygglov uppfyllts. I genomsitt är handläggningstiden 2-3<br />
veckor. Målet att tydliggöra enskilda fastighetsägares ansvar kring lagstiftningen om enkelt<br />
avhjälpta hinder (enligt PBL) är inte uppfyllt. Ett arbete har dock påbörjats. Inom<br />
området fysisk planering har en översyn av alla detaljplaner genomförts. Målet att<br />
kartlägga utvecklingsområden för olika typer av byggnation är inte uppnått. Ett arbete<br />
med att planera för sjönära bebyggelse har dock påbörjats. Inom området<br />
miljösamordning och energi- och klimatrådgivning är flera av målen uppnådda. Tillägg till<br />
översiktsplan gällande vidkraft har antagits i <strong>kommun</strong>fullmäktige, arbetet inom uthållig<br />
<strong>kommun</strong> har fortsatt och arbetet med energi- och miljöplan är inne i ett slutskede. Målet<br />
att utreda förutsättningarna för fortsatt miljödiplomering samt målet att fortsätta bevaka<br />
utvecklingen kring EU:s vattendirektiv är inte uppnådda.<br />
Näringslivsnämnden<br />
Näringslivsnämnden använder sig av nyckeltal i syfte att redovisa mål och måluppfyllelse<br />
för 2010. Nyckeltal för helår 14 samt måluppfyllelse har tagits fram. Det går att konstatera<br />
att det genomförts 8 (8) frukost- och kvällsfrallor, 41 (40) företagsbesök, 2 (2)<br />
företagsinformation, 4 (4) Vingåker för dig, 50 (50) pressmeddelanden/pressinformation,<br />
6 (10) utåtriktade aktiviteter samt 8 (8) nyhetsbrev. Det går därmed att konstatera att<br />
samtliga mål förutom ett är uppfyllda.<br />
Socialnämnden<br />
Socialnämnden har i sin verksamhetsplan för 2010 angett dels ett antal övergripande mål<br />
dels ett antal verksamhetsspecifika mål. Nedan redovisas måluppfyllelsen av de<br />
övergripande målen. Ett av målen som är uppfyllt är att ta fram olika förslag till<br />
valfrihetsreformer. Beslut att införa konkurrensutsättning av servicetjänster inom<br />
hemtjänsten togs i <strong>kommun</strong>fullmäktige i juni 2010 och planeras att införas i början av<br />
2011. Målet att upphandla ett nytt verksamhetsprogram är inte uppnått, men ett arbete<br />
med att förbereda upphandling har pågått under 2010 och det finns nu ett framtaget<br />
förslag. Ett annat angivet mål är att en tjänst som socialbibliotekarie med inriktning mot<br />
äldre- och handikappomsorgen ska tillsättas i syfte att utveckla arbetet med kultur inom<br />
äldre- och handikappomsorgen. Att besluta om tillsättning av en socialbibliotekarie<br />
åligger kultur- och fritidsnämnden. Det går dock att konstatera att målet är uppfyllt. Målet<br />
14 Nyckeltalen för helåret redovisas inom parantes<br />
12
att myndighetsbesluten ska ha en rättsäkerhet så att minst 95 procent klarar en prövning i<br />
högre instans är uppnått. Under 2010 har 15 ärenden varit föremål för prövning och<br />
samtliga fastställdes i högre instans. Målet att utarbeta en plan för kvalitetssäkringsarbetet<br />
inom socialnämndens verksamhetsområde är påbörjat. Vad gäller målet att andelen<br />
heltidsarbetande i nämndens verksamheter ska öka jämfört med 2007 går inte att följa<br />
upp då andelen heltidsarbetande 2007 saknas. 2010 var dock andelen heltidsarbetande<br />
inom nämndens verksamheter 47,93 procent. Målet att bilda en samrådsgrupp med<br />
verksamhetsansvariga, frivilligorganisationer och biblioteket för att formulera<br />
gemensamma mål och inspirera till olika kulturinslag inom äldre- och<br />
handikappomsorgen är inte uppfyllt.<br />
Barn- och utbildningsnämnden<br />
Barn- och utbildningsnämnden arbetar utifrån ett antal olika mål kopplade till bland annat<br />
barn- och ungdomsplanen. Nedan redovisas de prioriterade områdena utifrån barn- och<br />
ungdomsplanen. Utifrån dessa prioriterade områden beskrivs nämndens måluppfyllelse<br />
samt framgångsfaktorer/aktiviteter i syfte att uppnå målen.<br />
Lärande - Alla elever som lämnar grundskolan har självkänsla, empati, samarbetsförmåga, god<br />
livskunskap och lust till ett livslångt lärande. Vid utgången av 2010 är alla avgångselever från årskurs<br />
9 behöriga till ett nationellt program inom gymnasieskolan.<br />
Vid utgången av läsåret 2009/2010 var 90,4 procent av eleverna i årskurs 9 behöriga till<br />
gymnasiet. Målet att alla elever ska vara behöriga till gymnasiet är därmed inte uppfyllt. I<br />
syfte att nå målet har ett antal aktiviteter genomförts under året. Exempel på aktiviteter är<br />
lärar-/förskolelärarlyftet, sommarskola, PUG-utbildning (pedagogisk utveckling i grupp)<br />
för förskolepersonal, arbete med natur och teknik för alla i de lägre årskurserna, projektet<br />
”Äpplet” för elever med autismspektrastörning samt Alvaprojektet, vilket riktar sig till<br />
ungdomar som far illa eller befinner sig i riskzonen socialt.<br />
Värdegrund - <strong>Vingåkers</strong> skolor är stimulerande, trygga och har hög undervisningskvalitet.<br />
Verksamheten använder sig av ett antal så kallade kännetecken för väl fungerande skolor,<br />
vilka ska ses som ledstjärnor för att nå målet. Bland annat kan nämnas tydligt,<br />
demokratiskt och kraftfullt ledarskap, utvärdering, arbete mellan lärare avseende mål och<br />
innehåll i undervisning och fostran samt föräldramedverkan.<br />
Hälsa - Alla respekterar varandra och känner glädje och stolthet i en lärande organisation. Ur<br />
folkhälsoperspektiv prioriteras god hälsa, tobaks- och drogfria miljöer, goda matvanor och fysisk aktivitet.<br />
Resultatet av en landsomfattande kartläggning av barn- och ungas psykiska hälsa visar på<br />
att <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> tillhör de 25 procent som har högst tobaks- och alkoholbruk i<br />
årskurs nio. I övrigt visade resultaten från årskurs nio på ett genomsnitt. Resultatet för<br />
årskurs sex visade att <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> hör till de 25 procent där psykosomatiska<br />
besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och mobbing är som mest utbrett.<br />
Resultatet visar dock även att elevernas vardagsliv påverkas mindre av det upplevda<br />
problemet. I Sörmland arbetar <strong>kommun</strong>erna och landstinget tillsammans i ett projekt i<br />
syfte att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa. Andra aktiviteter som genomförts i<br />
syfte att nå det prioriterade området hälsa är bland annat ÖPP-modellen (Örebro<br />
preventionsprogram) som syftar till att förhindra tidig alkoholdebut, utveckling av ett<br />
kostpolitiskt program för barnomsorg och skola samt Alvaprojektet.<br />
Kommunikation<br />
Bland annat har implementeringen av skolans <strong>kommun</strong>ikationsprogram Dexter fortsatt<br />
med schemaläggning, frånvarohantering, utvecklingssamtal och i valprocedurer inför<br />
årskurs sju.<br />
Kultur – Kultur ska i vid bemärkelse genomsyra verksamheten.<br />
Arbetet med att revidera medieplanen har påbörjats och ett arbete pågår med att<br />
omforma skolbiblioteket.<br />
13
Samarbete med näringslivet - Kontakter med det lokala samhället och näringslivet ska vara en naturlig<br />
del av verksamheten. Åtgärder i syfte att uppnå målet är bland annat projekten Snilleblixtarna<br />
och Framtidspiloterna.<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Kultur- och fritidsnämnden har två mål för 2010, vilka båda är uppfyllda. Ett av målen är<br />
att genom omprioritering förbättra servicegraden så att enheternas öppethållande ökar<br />
och anpassas efter medborgarnas behov. Biblioteket har ökat öppethållandet i enlighet<br />
med kundernas önskemål. Genom flyttning av turistinformationen till biblioteket under<br />
lågsäsong har även turistbyråns öppethållande ökat. Fritidsgården har haft öppet<br />
sommartid och Badhuset har haft oförändrade öppettider trots minskad personalstyrka.<br />
Det andra målet är att 97 procent av användarna ska vara nöjda med verksamhetens<br />
service. Genomförda kundvaneundersökningar visar en nöjdhetsgrad på 99 procent.<br />
Lissabonstrategin<br />
Komplettering kommer att ske<br />
Uthållig <strong>kommun</strong><br />
Uthållig <strong>kommun</strong> är ett samarbete mellan Energimyndigheten och ett 60-tal av landets<br />
<strong>kommun</strong>er. Programmet utgår från den medverkande <strong>kommun</strong>ens ambitioner att göra<br />
det lokala samhället mer uthålligt. Målet är att <strong>kommun</strong>erna, med energin som<br />
utgångspunkt, ska arbeta fram ett samhälle som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt<br />
långsiktigt hållbart.<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har deltagit i Uthållig <strong>kommun</strong> sedan programstarten år 2003. Fokus<br />
har bland annat varit energieffektivisering i <strong>kommun</strong>ens fastigheter och fysisk planering.<br />
Ett antal programmål inom Uthållig <strong>kommun</strong> har tagits fram som ska vara uppfyllda<br />
2010:<br />
En fysik planering som gynnar en hållbar utveckling, med fokus på<br />
<strong>kommun</strong>ikation.<br />
En mer energieffektiv <strong>kommun</strong>.<br />
Företagen är mer medvetna om sin energiförbrukning och hur de kan minska<br />
den.<br />
Kommunen har tagit ett helhetsgrepp på energitillförsel, energianvändning och<br />
miljö- och klimatfrågan i och med en ny energi- och miljöstrategi.<br />
Inom samtliga projekt inom ramen för Uthållig <strong>kommun</strong> ska information spridas<br />
internt och externt om de åtgärder som genomförts.<br />
Utöver de övergripande programmålen har ett antal delmål tagits fram, vilka syftar till att<br />
beskriva hur man ska uppnå programmålen.<br />
Ett antal aktiviteter har genomförts under 2010 i syfte att uppnå de övergripande<br />
programmålen:<br />
Översiktsplan för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> – spelregler för en hållbar utveckling samt Tilläggs till<br />
Översiktsplanen – vindkraft Vingåker antogs i december 2010. Ett inledande arbete<br />
med en fördjupad översiktsplan för centralorten har påbörjats under 2010.<br />
Kommunen har sökt och beviljats statligt stöd för energieffektivisering i den<br />
egna verksamheten. Stödet avser kostnader för <strong>kommun</strong>ens strategiska arbete<br />
med energieffektivisering under åren 2010 – 2014 och motsvarar 280 000 per år.<br />
14
Kommunens energi- och klimatrådgivare har deltagit vid <strong>kommun</strong>ens<br />
företagsträffar. Energi- och klimatrådgivaren har även informerat företag om<br />
aktuella energibidrag via <strong>kommun</strong>ens nyhetsbrev till företag.<br />
Under 2010 har framtagandet av en energi- och miljöplan fortsatt. Tanken är att<br />
planen ska ersätta nuvarande energiplan, miljöplan och klimatstrategi. Energi-<br />
och miljöplanen förväntas bli antagen under 2011<br />
Kommunen deltar i Uthållig <strong>kommun</strong>s nätverk och sprider information kring<br />
pågående projekt både internt och externt.<br />
Vision för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong><br />
Kommunfullmäktige beslutade hösten 2009 att fastställa en vision för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong><br />
2020. Under 2010 har ett omfattande arbete pågått med att omsätta visionen i<br />
inriktningsmål och delmål för <strong>kommun</strong>ens verksamheter. Samtliga enheter i <strong>kommun</strong>en<br />
har arbetat med visionen och utifrån enheternas material har <strong>kommun</strong>övergripande mål<br />
tagits fram. De övergripande målen har sedan specificerats i ett antal delmål samt förslag<br />
på indikatorer i syfte att mäta målen. De övergripande målen avser år 2020 och delmålen<br />
avser mandatperioden. Arbetet med visionen kommer att fortsätta under 2011 och<br />
nämnderna ska sedan i sina verksamhetsplaner ange hur de avser att arbeta mot målen<br />
samt anta verksamhetsspecifika mål.<br />
Visionen för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2020:<br />
”Tillsammans tar vi, medborgare, näringsliv och <strong>kommun</strong> ansvar för vår hälsa och gemensamma<br />
livsmiljö. Vi är stolta över att varje plats i <strong>kommun</strong>en bidrar med sin egen karaktär och historia. Vi<br />
uppmuntrar nytänkande och berömmer framgång. Vi vågar bry oss. Medborgare, näringsliv och<br />
<strong>kommun</strong>en är på samma våglängd. Därför lyckas vi.”<br />
Personalekonomisk redovisning<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> är en av de största arbetsgivarna i <strong>kommun</strong>en och måste<br />
kontinuerligt anpassa organisationen efter nya behov. Uppdraget är att ge service av hög<br />
kvalitet till medborgarna, vilket ställer krav på organisationen att vara flexibel och beredd<br />
på att möta framtiden med nytt tänkande. Medarbetarnas engagemang och kompetens<br />
avgör också till stora delar kvalitén i verksamheten. En av utmaningarna som<br />
arbetsgivare är att behålla och rekrytera medarbetare som ser utmaningarna och<br />
möjligheterna i den utvecklings- och förändringstakt som nu råder.<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> står inför den dubbla utmaningen att dels hantera en situation där<br />
skatteintäkterna minskar, dels agera så att <strong>kommun</strong>en står så stark som möjligt när<br />
konjunkturen på allvar sätter fart. I det läget är en engagerad och kompetent personal av<br />
betydande vikt.<br />
Den personalekonomiska redovisningen beskriver personalarbetet för 2010, samt några år<br />
bakåt. Redovisningen skall ligga till grund för <strong>kommun</strong>ens strategiska arbete, med<br />
personalpolitiska och arbetsmiljöfrämjande insatser. Redovisningen ska även bidra till att<br />
de personalekonomiska frågorna analyseras per verksamhetsområde och vägs in i den<br />
samlade verksamhetsplaneringen för kommande år. Uppgifterna i den<br />
personalekonomiska redovisningen har i huvudsak hämtats ur <strong>kommun</strong>ens lönesystem.<br />
All statistik avser värden gällande den 31 december respektive år.<br />
Anställningar<br />
Nedan redovisas statistik gällande <strong>kommun</strong>ens personal. Den 31 december 2010 fanns<br />
670 tillsvidareanställda i <strong>kommun</strong>en. Av dessa var 586 kvinnor och 84 män.<br />
15
Förvaltning 2010<br />
Män Kvinnor Totalt<br />
Kommunledningsförvaltningen 28 79 107<br />
Barn- & utbildningsförvaltningen 42 232 274<br />
Socialförvaltningen 11 257 268<br />
Kultur- fritidsförvaltningen 3 18 21<br />
Summa 84 586 670<br />
Fördelning av anställda per förvaltning<br />
Den genomsnittliga anställningstiden i <strong>kommun</strong>en är totalt 17,2 år. Den genomsnittliga<br />
anställningstiden för kvinnor är 17,3 år medan den genomsnittliga anställningstiden för<br />
män är 16 år. Medelåldern i <strong>kommun</strong>en har ökat med 1,4 år sedan 2005.<br />
48,5<br />
48<br />
47,5<br />
47<br />
46,5<br />
46<br />
45,5<br />
46,3<br />
46,8<br />
47,1<br />
47,4<br />
47,9<br />
47,7<br />
År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010<br />
Medelåldern bland <strong>kommun</strong>ens anställda<br />
Personalförsörjning<br />
Sammanlagt är det 90 personer under perioden 2011-2015 som fyller 65 år vilket utgör<br />
drygt 13 procent av de tillsvidareanställda i <strong>kommun</strong>en.<br />
16
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
2011 2012 2013 2014 2015<br />
Antal tillsvidareanställda personer som fyller 65 år<br />
Socialförvaltningen<br />
Barn- och<br />
utbildningsförvaltningen<br />
Kultur- och<br />
fritidsförvaltningen<br />
Kommunledningsförvaltningen<br />
Figuren indikerar att ett målinriktat och intensivt arbete krävs för att kunna både rekrytera<br />
och behålla yngre medarbetare i syfte att möta de stora pensionsavgångarna.<br />
Rekryteringsbehovet kan dock skjutas upp genom att de anställda väljer att arbeta till 67<br />
år.<br />
Under 2010 avgick totalt 70 personer från organisationen vilket kan jämföras med 2009<br />
då antalet var 53 personer. I pensionsavgångar innefattas både avgångar med<br />
ålderspension och beviljad sjukersättning.<br />
Avgångsorsak Antal<br />
Egen begäran 10<br />
Pension 32<br />
Arbetsbrist 7<br />
Övrigt 21<br />
Summa 70<br />
Avgångsorsaker under 2010<br />
Arbetstider<br />
Av <strong>kommun</strong>ens 670 tillsvidareanställda arbetar 421 heltid och 249 deltid. Antalet med<br />
heltidsanställning har därmed ökat med en person medan antalet deltidsanställda har ökat<br />
med 18 personer.<br />
Löner<br />
Under 2010 var medellönen av heltidslöner i <strong>kommun</strong>en 23 236 kr. Tabellen nedan visar<br />
utvecklingen under de senaste tre åren.<br />
2007 2008 2009 2010<br />
Män 23 206 24 910 25 804 26 093<br />
Kvinnor 19 893 21 213 22 201 22 826<br />
Genomsnitt 20 413 21 779 22 700 23 236<br />
Medellön av heltidslöner<br />
17
Redovisning av sjukdomsrelaterad frånvaro<br />
I bokslutet redovisas sjukstatistik för tillsvidareanställda i den form som Sveriges<br />
Kommuner och Landsting fastställt som mall. Den innefattar all frånvaro i förhållande till<br />
tillgänglig arbetstid, det vill säga tid som arbetsgivaren kunnat påverka och är uppdelad på<br />
korttidsfrånvaro (mindre än 60 dagar) och långtidsfrånvaro.<br />
2007, % 2008, % 2009, % 2010, %<br />
Totalt 9.51 8.40 7.71 7.61<br />
Över 60 dagar 71.51 67.36 63.25 61.3<br />
-29 år 9.09 8.93 7.48 8.33<br />
30-49 år 7.26 7.15 6.87 6.53<br />
50- år 11.30 9.37 8.43 8.42<br />
Kvinna 10.75 9.34 8.30 8.07<br />
Man 3.84 3.53 4.47 4.75<br />
Statistik gällande långtidsfrånvaron visar att andelen långtidssjukskrivna har minskat<br />
radikalt under 2000-talet. De senaste två åren har dock andelen långtidssjukskrivna stigit<br />
något.<br />
12,0%<br />
10,0%<br />
8,0%<br />
6,0%<br />
4,0%<br />
2,0%<br />
0,0%<br />
Andel långtidssjukskrivna<br />
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Korttidsfrånvaron ökade med 0,34 dagar per anställd under 2010 jämfört med 2009 och<br />
hamnade på totalt 5,94 dagar per anställd i <strong>kommun</strong>en under 2010.<br />
18
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
Hela<br />
<strong>kommun</strong>en<br />
Korttidsfrånvaro<br />
KLF Tekniska KoF BoU Soc<br />
Arbetsskador och tillbud<br />
Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren arbeta systematiskt för att förbättra<br />
arbetsmiljön. I praktiken innebär det nästan alltid att leta efter sådant som kan vara farligt<br />
eller hälsoskadligt. Skyddsronder, arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, enkäter och<br />
mätningar är olika sätt att hitta risker på arbetsplatsen.<br />
Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall fungera som en naturlig del i arbetet med<br />
arbetsmiljön. Syftet är att minska risken för arbetsskador och ohälsa samt<br />
förhoppningsvis kunna påverka arbetsplatsen positivt i många avseenden. Arbetsskador<br />
och tillbud är viktiga underlag för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och ett sätt att<br />
uppmärksamma risker i det dagliga arbetet.<br />
Under 2010 rapporterades 15 arbetsskador och 11 tillbud vilket var lägre än tidigare år.<br />
2007<br />
2008<br />
2009<br />
2010<br />
19
50<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
20<br />
44<br />
Antal arbetsskador och tillbud<br />
Friskvården<br />
18<br />
2008 2009 2010<br />
27<br />
15<br />
11<br />
Arbetsskador<br />
Tillbud<br />
Insatser under 2010<br />
Friskvården har under 2010 fortsatt sitt arbete i liknande regi som under 2009. Arbetet<br />
med att erbjuda <strong>kommun</strong>anställda motion har visat på en uppgång vad gäller de<br />
ledarledda träningspassen men en minskning i antalet personer som utnyttjat lokalen.<br />
Sammanlagt deltog 922 personer i de träningspass som erbjöds under 2009. Under 2010<br />
deltog 988 personer i de ledarledda passen. Antalet personer som nyttjade lokalen 2010<br />
var 641 stycken vid sammanlagt 2764 tillfällen, vilket kan jämföras med föregående år då<br />
antalet personer som nyttjade lokalen var 976 stycken vid sammanlagt 4280 tillfällen.<br />
Ledarledda träningspass som har erbjudits på Friskvården är cirkelträning, spinning, core,<br />
gummibandsträning.<br />
Hälsoinspiratörer<br />
Hälsoinspiratörernas kvartalsträffar har fortsatt som tidigare. En del inspiratörer har valt<br />
att överlåta inspiratörsrollen till en annan medarbetare och det har även tillkommit några<br />
nya inspiratörer. Det finns i dagsläget 43 hälsoinspiratörer ute i verksamheterna.<br />
Vårruset och <strong>kommun</strong>kampen<br />
Friskvården i samarbete med KFUM Örebro Friidrott bjöd under vintern/våren in till en<br />
<strong>kommun</strong>kamp inom/mellan <strong>kommun</strong>er i närområdet. Åtta <strong>kommun</strong>er deltog i tävlingen.<br />
Målet var att få kvinnor anställda i <strong>kommun</strong>erna att tillsammans röra på sig i sin egen takt<br />
och under sina egna förutsättningar. Målsättningen med träningen var att med sitt eget lag<br />
kunna genomföra Vår Ruset i Örebro på ett behagligt sätt. Alla deltagare samlade sina<br />
egna kilometrar på aktivitetskort via gång, jogging eller löpning. Första veckan i juni<br />
sammanställdes alla kilometrar och ett vinnande lag i varje <strong>kommun</strong> redovisades.<br />
Samtidigt presenterades en vinnande <strong>kommun</strong>, vilket var <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>. Antalet<br />
deltagare i Kommunkampen var 114 stycken.<br />
I årets Vårrus i Örebro deltog 134 personer från <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>, vilket är en ökning<br />
med 66 personer jämfört med föregående år. Kommunen stod som vanligt för<br />
busskostnaden till och från Örebro samt att alla deltagare sponsrades med varsin t-shirt<br />
med friskvård- och <strong>kommun</strong>logga på ryggen.<br />
20
Träning i Friskvårdens lokaler och på Actic<br />
Under våren har Nautilus bytt namn och heter nu Actic. Representanter från Actic,<br />
friskvården och badhuset träffas en gång i månaden för avstämning. Som anställd i<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har man möjlighet att köpa ett subventionerat actickort som<br />
fortfarande kostar 750 kronor per år. För tillfället är det ca 107 personer som har<br />
Actickort. I friskvårdens gymlokal finns det för tillfället 17 maskiner, varav 5<br />
kardiovaskulära 15. Personalutskottet har beslutat att från och med 2010 införa en avgift på<br />
350 kronor per år för att få träna i friskvårdens lokaler. Samtidigt infördes en prövotid på<br />
tre månader. För tillfället är det ca 141 personer som har valt att teckna Friskvårdkort.<br />
Övriga aktiviteter under året<br />
I oktober anordnade Friskvården en bussresa till Ullared. Det var 40 personer som deltog<br />
i detta. En kväll i december var det julpyssell på Friskvården. Sammanlagt 10 personer<br />
deltog med diverse pyssel.<br />
Under 2010 har 57 personer behandlades med massage hos Friskvården, jämfört med 37<br />
personer under 2009. 64 personer gjorde gångtester under 2010. Under 2009 var det 68<br />
personer som genomgick detta test.<br />
Arbetsplatsträffar<br />
Personalutskottet har beslutat att varje enhet årligen ska förlägga minst en arbetsplatsträff<br />
till friskvårdens lokaler. Detta bedöms som mycket positivt då möjligheterna att nå ut till<br />
medarbetarna och verksamheterna ökar. Under hösten har det skickats ut inbjudningar till<br />
alla verksamheter där man via en broschyr kan välja på olika aktiviteter och på så sätt<br />
skräddarsy gruppens arbetsplatsträff med hjälp av friskvården. Sammanlagt har 24<br />
arbetsgrupper, 252 personer, varit på arbetsplatsträff hos friskvården under 2010.<br />
Föregående år var denna siffra 36 arbetsgrupper och sammanlagt 425 personer.<br />
Ekonomisk översikt och analys<br />
Årets resultat och balanskravet<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> redovisar för verksamhetsåret 2010 ett positivt resultat på 17,3 mkr<br />
inklusive realisationsvinster från fastighetsförsäljningar på 1,9 mkr. Det budgeterade<br />
resultatet för 2010 uppgick till 6,7 mkr (inklusive av fullmäktige beviljade tilläggsanslag).<br />
Av tabellen nedan framgår att <strong>kommun</strong>en under den senaste femårsperioden endast<br />
redovisat ett negativt resultat år 2008. De samlade resultaten för åren 2006-2010 uppgår<br />
till 50,6 mkr, vilket innebär att <strong>kommun</strong>ens eget kapital återhämtat sig med motsvarande<br />
belopp. Kommunens eget kapital uppgår vid årsskiftet 2010/2011 till 106,7 mkr.<br />
15 Träning i en kardiovaskulär maskin innebär träning för hjärta och lungor.<br />
21
Mkr<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
-5<br />
-10<br />
Resultatutveckling 2006-2010<br />
7,4<br />
11,0<br />
-5,1<br />
20,0<br />
17,3<br />
2006 2007 2008 2009 2010<br />
År<br />
Balanskravet är ett minimikrav på det ekonomiska resultatet i <strong>kommun</strong>en och innebär att<br />
intäkterna ska täcka kostnaderna. Detta ska ses som ett krav på en lägsta godtagbar nivå<br />
på resultatet. Om ett negativt resultat uppstår är huvudregeln att detta ska täckas med<br />
motsvarande positiva resultat inom tre år. Inför 2010 hade <strong>kommun</strong>en inte något negativt<br />
resultat att ta hänsyn till, vilket visas av tabellen nedan.<br />
År Justerat resultat Att återställa (-)<br />
2001 0,0 -9,6<br />
2002 8,1 -1,5<br />
2003 3,4 1,9<br />
2004 -7,3 -5,4<br />
2005 2,0 -3,4<br />
2006 3,5 0,1<br />
2007 9,6 9,7<br />
2008 -5,8 3,9<br />
2009 18,2 22,1<br />
2010 15,4 37,5<br />
Vid en avstämning mot <strong>kommun</strong>allagens balanskrav ska eventuella realisationsvinster<br />
frånräknas resultatet. För 2010 har <strong>kommun</strong>en erhållit realisationsvinster på 1,9 mkr,<br />
varför det justerade resultatet uppgår till 15,4 mkr i ovanstående tabell. De senaste årens<br />
positiva resultat har inneburit att det negativa resultatet från 2008 har återställts.<br />
God ekonomisk hushållning<br />
Sedan 2005 finns god ekonomisk hushållning reglerat i lagstiftningen. Finansiella mål och<br />
riktlinjer samt verksamhetsmässiga mål och riktlinjer ska anges i budgeten för att beskriva<br />
hur <strong>kommun</strong>en definierar god ekonomisk hushållning för sin organisation. Uppföljning<br />
av målen ska ske i årsredovisning och delårsrapport. Revisionen ger därefter ett skriftligt<br />
yttrande avseende <strong>kommun</strong>ens måluppfyllelse för verksamheterna och finansen.<br />
Verksamhetsmålen krävs enligt lagstiftningen för att klargöra uppdraget samt för att ange<br />
vad som är möjligt att uppnå med befintliga resurser, det vill säga de finansiella målen och<br />
verksamhetsmålen hänger ihop om <strong>kommun</strong>en ska leva upp till god ekonomisk<br />
hushållning. Varje <strong>kommun</strong> måste utifrån sina förutsättningar hitta sin egen modell.<br />
Generellt gäller att en god ekonomisk hushållning innebär att <strong>kommun</strong>en i ett kort och<br />
medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella<br />
problem.<br />
22
Finansiella mål<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har tre finansiella mål som har fastställts av <strong>kommun</strong>fullmäktige i<br />
samband med beslut om budget och flerårsplan för åren 2010-2012.<br />
· Resultatet för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska i genomsnitt under planperioden (tre år) uppgå<br />
till minst 1 procent av skatter och statsbidrag.<br />
· Investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska till 100 procent finansieras av<br />
egna medel. Vid synnerliga skäl kan avsteg göras. Vad som är synnerliga skäl beslutas<br />
av <strong>kommun</strong>fullmäktige då investeringsbudgeten för respektive år fastställs.<br />
· En amortering av låneskulden görs med 500 tkr 2010 och 2011 samt med 1,0 mkr<br />
2012.<br />
Resultatmålet har mer än väl uppfyllts i och med årets resultat på 17,3 mkr. Resultatet som<br />
procent av skatter och statsbidrag uppgår till 4,06 procent. Genomsnittet för perioden<br />
2008-2010 uppgår till 2,59 procent, trots det negativa resultatet 2008.<br />
2010 2009 2008<br />
Årets resultat, tkr 17 336 19 989 -5 066<br />
Skatter & statsbidrag, tkr 426 613 416 676 401 705<br />
Resultat som % av<br />
skatter & statsbidrag 4,06% 4,80% -1,26%<br />
Genomsnitt 2008-2010 2,59%<br />
Det ska uppmärksammas att det av <strong>kommun</strong>fullmäktige fastställda resultatmålet räknas<br />
på ”årets resultat” och inte på ”justerat resultat” som balanskravet grundar sig på, vilket<br />
får till följd att <strong>kommun</strong>ens realisationsvinster/-förluster ingår i resultatmålet.<br />
Målet angående finansiering av investeringar med egna medel är uppfyllt då det inte upptagits<br />
några nya lån under året.<br />
Även målet avseende amortering av låneskulden är uppfyllt. Under 2010 har amortering skett<br />
med 2,5 mkr.<br />
Nettokostnadernas andel av skatt & statsbidrag<br />
En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan kostnader<br />
och intäkter. Ett tydligt nyckeltal är hur stor andel de löpande kostnaderna tar i anspråk<br />
av skatteintäkter och statsbidrag, den så kallade nettokostnadsandelen. Om<br />
nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag överstiger 100 procent, behöver<br />
<strong>kommun</strong>en låna pengar eller ta av det egna kapitalet för att klara den löpande<br />
verksamheten och <strong>kommun</strong>en har i ett sådant läge en långsiktigt ohållbar ekonomisk<br />
situation. Det finns då inget ekonomiskt utrymme kvar för investeringar, framtida<br />
åtaganden och oförutsedda händelser. Därför är det viktigt att arbeta långsiktigt för att<br />
sänka nettokostnadsandelen och att ha en beredskap vid intäktsbortfall i prognoserna för<br />
skatter och statsbidrag.<br />
Under 2010 har verksamhetens nettokostnader i <strong>kommun</strong>en uppgått till 407,9 mkr och<br />
<strong>kommun</strong>ens skatteintäkter och statsbidrag har uppgått till 426,6 mkr. Detta resulterar i en<br />
nettokostnadsandel på 95,6 procent, vilket är något högre än 2009 då motsvarande siffra<br />
var 94,8 procent. Detta förklaras av att kostnaderna i verksamheterna varit högre 2010 än<br />
under 2009, men även av att intäkterna från skatter och statsbidrag inte ökat lika mycket<br />
mellan 2009 och 2010 som under tidigare år.<br />
23
Det utrymme som återstår mellan skatter och statsbidrag samt verksamhetens<br />
nettokostnader ska täcka <strong>kommun</strong>ens finansnetto (finansiella intäkter minus finansiella<br />
kostnader) samt ge ett positivt resultat. Ett resultatmål på 1 procent innebär ca 4,2 mkr.<br />
2010 2009 2008 2007<br />
Verksamhetens<br />
nettokostnader, tkr<br />
Skatter och<br />
-407 899 -395 015 -399 989 -369 025<br />
statsbidrag, tkr 426 613 416 675 401 705 386 971<br />
Nettokostnadsandel 95,6% 94,8% 99,6% 95,4%<br />
Pensionerna – ett stort åtagande<br />
Kommunen tillämpar den så kallade blandmodellen för redovisning av pensionsskulden,<br />
vilket innebär att pensionsförpliktelser som är intjänade före 1998 redovisas utanför<br />
balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Vid slutet av 2010 uppgick <strong>kommun</strong>ens<br />
ansvarsförbindelse till 204,5 mkr inklusive särskild löneskatt, vilket är en minskning med<br />
7,3 mkr jämfört med föregående år (se tabell nedan), vilket är en effekt av att de stora<br />
pensionsavgångarna för 40-talisterna har påbörjats. Kommunens åtagande under<br />
ansvarsförbindelsen sjunker vartefter fler anställda går i pension och erhåller<br />
pensionsmedel. Sedan 2006 gäller ett nytt pensionsavtal som går under beteckningen<br />
KAP-KL, Kollektiv Avtalad Pension. Den modell som används av KPA<br />
(Kommunsektorns Pension AB) sedan 2007 för beräkning av pensionsskuld och<br />
ansvarsförbindelse kallas för RIPS-07, riktlinjer för beräkning av pensionsskuld.<br />
Pensionsmedelsförvaltning,<br />
inkl löneskatt, tkr 2010 2009<br />
Avsättning till pensioner och<br />
liknande förpliktelser 6 741 2 338<br />
Ansvarsförbindelser 204 478 211 801<br />
Finansiella placeringar 0 0<br />
Totala förpliktelser 211 219 214 139<br />
Återlåning i verksamheten 211 219 214 139<br />
Inom balansräkningen redovisas <strong>kommun</strong>ens avsättning till pensioner, vilken vid<br />
årsskiftet uppgick till 6,7 mkr. Kommunen har inte några finansiella placeringar avseende<br />
pensioner. Det totala pensionsåtagandet inklusive särskild löneskatt uppgick till 211,2 mkr<br />
per 101231, vilket motsvarar den summa som återlånats i verksamheten.<br />
I praktiken innebär blandmodellen att de faktiska kostnaderna för förpliktelserna i<br />
ansvarsförbindelsen skjuts på framtiden trots att intjänandet av pensionsrätterna skett<br />
fram till år 1998. En större andel av <strong>kommun</strong>ens kostnader framöver kommer därför att<br />
avse pensioner. Detta märks redan under 2010 då <strong>kommun</strong>ens kostnad för utbetalning av<br />
löpande pensioner uppgick till 7,6 mkr, vilket kan jämföras med motsvarande summa för<br />
år 2009 som uppgick till 5,2 mkr. Detta innebär en kostnadsökning på 44,6 procent.<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> betalar sedan år 2000 ut hela den avgiftsbestämda ålderspensionen<br />
(även kallad den individuella delen) till de förvaltare som arbetstagarna väljer. 2010<br />
uppgick den avgiftsbestämda ålderspensionen till 8,4 mkr exklusive löneskatt och har i<br />
bokslutet redovisats som en kortfristig skuld. Utbetalning sker i mars 2011.<br />
Av tabellen nedan framgår de resultatpåverkande posterna avseende pensioner under<br />
2010. Totalt har <strong>kommun</strong>ens kostnad för pensioner uppgått till 26,4 mkr, vilket kan<br />
24
jämföras med år 2009 då motsvarande summa uppgick till 19,7 mkr. Detta motsvarar en<br />
kostnadsökning på knappt 34 procent.<br />
2010 2009<br />
Årets utbetalda pensioner 7 552 5 221<br />
Ränta på pensionsmedel 83 53<br />
Försäkring pensionsskuld 2 184 1 506<br />
Avgiftsbestämd ålderspension 8 433 9 862<br />
Särskild löneskatt 4 624 3 671<br />
Förändring avsättn pensioner 3 477 -138<br />
Avsättn ur ansvarsförbindelsen 0 500<br />
Summa pensionskostnad, tkr 26 353 19 675<br />
*Aktualiseringsgraden i beräkningen från KPA ligger<br />
på 93 procent.<br />
Likviditet och lån<br />
Likviditeten visar <strong>kommun</strong>ens förmåga att betala löpande utgifter och förfallna skulder i<br />
rätt tid och beskrivs som betalningsförmågan på kort sikt (1 år). Nedanstående diagram<br />
visar <strong>kommun</strong>ens likvida medel per den sista december de senaste fem åren. De likvida<br />
medlen består av tillgodohavanden på bank och plusgiro samt kontanter i <strong>kommun</strong>ens<br />
kassa. De likvida medlen har under året ökat från 1,7 mkr till 2,2 mkr.<br />
Mkr<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0,8<br />
0<br />
Likvida medel 2006-2010<br />
2,0<br />
2,5<br />
1,7<br />
2,2<br />
2006 2007 2008 2009 2010<br />
År<br />
Kommunen har en koncernkontokredit på 40,0 mkr och vid årsskiftet utnyttjades den<br />
inte (+1,1 mkr per 101231).<br />
Kommunen har inte upptagit några nya lån under 2010. Amorteringar har skett med 2,5<br />
mkr och den totala skulden för anläggningslån uppgick vid årsskiftet till 63,1 mkr. Under<br />
året har lån på totalt 20,0 mkr fått nya villkor i och med de omförhandlingar som skett.<br />
Kommunens totala låneskuld innebär en skuld per invånare på 7.091 kronor (7.357<br />
kronor per invånare 2009).<br />
25
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
Mkr 80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Anläggningslån 2006-2010*<br />
160,3 151,7 142,7<br />
65,6 63,1<br />
2006 2007 2008<br />
År<br />
2009 2010<br />
*Den kraftiga minskningen mellan år 2008-2009 beror på bildandet av Vingåker Vatten och Avfall AB, som i<br />
samband med att tillgångar överfördes till bolaget också fick med sig anläggningslån kopplade till detta<br />
verksamhetsområde, totalt 68,9 mkr.<br />
Skuldsättningsgrad<br />
Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital, det vill säga<br />
skuldernas storlek i förhållande till de totala tillgångarna, brukar kallas för<br />
skuldsättningsgrad. Nyckeltalet beskriver hur räntekänslig <strong>kommun</strong>en är.<br />
Kommunens skuldsättningsgrad per 101231 uppgick till 55 procent, vilket är en<br />
förbättring jämfört med föregående år då den uppgick till 63 procent. De senaste åren har<br />
trenden varit att skuldsättningsgraden sjunkit år från år, även om den steg något mellan<br />
åren 2007 och 2008. (Se tabell nedan.) Amorteringar på <strong>kommun</strong>ens lån samt de senaste<br />
årens något stabilare ekonomi ger en lägre skuldsättningsgrad. Kommunfullmäktige har<br />
som ett av de finansiella målen för 2010-2012 bestämt att amorteringar på <strong>kommun</strong>ens<br />
lån ska ske med 500 tkr per år under 2010 och 2011 samt med 1,0 mkr 2012.<br />
%<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
Borgen<br />
79<br />
Skuldsättningsgrad 2006-2010<br />
75<br />
76<br />
63<br />
55<br />
2006 2007 2008 2009 2010<br />
År<br />
Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet 2010/2011 till 342,3 mkr eller ca<br />
38.500 kronor per invånare. Jämfört med föregående år har borgensförbindelserna ökat<br />
med 9,3 mkr. Ökningen avser borgen till det helägda <strong>kommun</strong>ala bostadsbolaget AB<br />
<strong>Vingåkers</strong>hem och dess dotterbolag <strong>Vingåkers</strong> Kommunfastigheter AB. Omfattande<br />
investeringar vid Ekgården har inneburit att bolagets nyupplåning har ökat.<br />
26
Borgensförbindelser, tkr 2010 2009 förändring<br />
AB <strong>Vingåkers</strong>hem 75 108 72 064 3 044<br />
<strong>Vingåkers</strong> Kommunfastigheter AB 194 375 187 463 6 912<br />
Vingåker Vatten och Avfall AB 68 550 68 850 -300<br />
<strong>Vingåkers</strong> Tennisklubb 789 799 -10<br />
<strong>Vingåkers</strong> Ryttarförening 1 170 1 231 -61<br />
Båsenberga Slalomklubb 925 980 -55<br />
<strong>Vingåkers</strong> Orienteringsklubb 450 475 -25<br />
<strong>Vingåkers</strong> Folkpark 113 126 -13<br />
Förlustansvar egna hem 803 990 -187<br />
Summa 342 283 332 978 9 305<br />
Kommunen har också borgensåtaganden gentemot småhusägare som har hus som har<br />
finansierats med statliga lån. Det <strong>kommun</strong>ala förlustansvaret för egna hem enligt de regler<br />
som gäller för statligt reglerade bostadslån respektive statlig kreditgaranti för bostadslån<br />
är begränsat till 40 procent av låne- respektive garantibeloppen. Vid årsskiftet uppgår<br />
<strong>kommun</strong>ens del av detta åtagande till 803 tkr.<br />
Sedan år 2004 är <strong>kommun</strong>en medlem i Kommuninvest ekonomisk förening.<br />
Medlemskapet innebär att <strong>kommun</strong>en tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld<br />
för samtliga åtaganden som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. Vid<br />
årsskiftet 2010/2011 uppgick <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>s andel av de totala förpliktelserna till<br />
444,2 mkr (se not 21 till balansräkningen).<br />
I dagsläget kan inte någon risk urskiljas med de borgensåtaganden som <strong>kommun</strong>en ingått.<br />
Leasing<br />
Kommunens totala kostnad för leasing uppgick 2010 till 2 444 tkr, varav 1 394 tkr avser<br />
leasing av personbilar/fordon och 597 tkr avser leasing av inventarier, till exempel<br />
telefonväxel, kopieringsmaskiner och andra kontorsinventarier. Andra objekt som<br />
<strong>kommun</strong>en ingått leasingavtal för är kassaapparater och kaffeautomater. De leasingavtal<br />
som <strong>kommun</strong>en ingått klassificeras som operationell leasing, vilket innebär att de<br />
ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av objekten ligger kvar hos<br />
leasegivaren/leverantören.<br />
Soliditet<br />
Soliditeten är ett mått på <strong>kommun</strong>ens långsiktiga betalningsförmåga och beskriver hur<br />
stor andel av <strong>kommun</strong>ens tillgångar som har finansierats med eget kapital.<br />
Kommunens soliditet uppgår till 40 procent, vilket är en förbättring från 2009 då den<br />
uppgick till 34 procent. Anledningen till att soliditeten förbättrats är de senaste årens<br />
positiva resultat, vilket har medfört att <strong>kommun</strong>en förstärkt det egna kapitalet. För att nå<br />
en god ekonomisk hushållning bör soliditeten ligga på en högre nivå. Några år med en<br />
fortsatt stabil ekonomi är en förutsättning för detta.<br />
Det är viktigt att notera att den dominerande delen av <strong>kommun</strong>ens pensionsåtagande<br />
redovisas enbart som ansvarsförbindelse. Eftersom detta åtagande är en realitet som<br />
kommer att kräva framtida utbetalningar, är det motiverat att beräkna soliditeten även<br />
med denna ansvarsförbindelse inräknad. Kommunens soliditet med hänsyn tagen till<br />
pensionsskulden uppgår till –37 procent, vilket är en förbättring jämfört med 2009 då den<br />
uppgick till –43 procent. Vid en jämförelse med närliggande <strong>kommun</strong>er i länet kan<br />
nämnas att soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen i Katrineholm och Flen uppgår till<br />
61 procent respektive 68 procent. Motsvarande siffror med ansvarsförbindelsen inräknad<br />
uppgår till 6,7 procent för Katrineholms <strong>kommun</strong> och 14 procent för Flens <strong>kommun</strong>.<br />
27
%<br />
50<br />
30<br />
10<br />
-10<br />
-30<br />
-50<br />
20<br />
-32<br />
Känslighetsanalys<br />
Soliditet 2006-2010<br />
23<br />
22<br />
-39 -42<br />
34<br />
-47<br />
40<br />
2006 2007 2008 2009 2010<br />
-37<br />
Soliditet exkl. pensionskuld<br />
Soliditet inkl. pensionsskuld<br />
Kommunens ekonomi påverkas förutom av <strong>kommun</strong>ens egna beslut även av<br />
förändringar i vår omvärld. Det kan till exempel vara konjunkturförändringar som medför<br />
lägre skatteintäkter eller förändrad lagstiftning. Oplanerade händelser eller beslut kan få<br />
avgörande betydelse för <strong>kommun</strong>ens ekonomi. Detta kan åskådliggöras i en<br />
känslighetsanalys. Exempelvis innebär en löneförändring med 1 procent att <strong>kommun</strong>ens<br />
kostnader påverkas med 2,7 mkr inklusive personalomkostnadspålägg och en justering av<br />
den <strong>kommun</strong>ala skattesatsen med 1 krona innebär ca 7,4 mkr.<br />
Händelseförändring Kostnad/intäkt,<br />
+/- mkr<br />
Löneförändring 1% (inkl PO-pålägg) 2,7<br />
Tio heltidstjänser 4,0<br />
Försörjningsstöd 10% 0,7<br />
Förändrad räntekostnad lån 1% 0,6<br />
Förändrade skatteintäkter & statsbidrag<br />
vid ökning/minskning av invånarantalet med<br />
25 personer 1,2<br />
Förändrad utdebitering (skattesats) med 1<br />
krona 7,4<br />
År<br />
28
Driftredovisning<br />
För verksamhetsåret 2010 redovisar nämnderna en positiv nettoavvikelse mot budget på<br />
totalt 2 883 tkr.<br />
2010 Utfall 2010 Budgetavvikelse Netto Netto<br />
Alla belopp i tkr Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 2010 2009<br />
Kommunstyrelsen 60 283 5 603 2 446 982 3 428 2 430<br />
Näringslivsnämnden 350 0 -23 0 -23 28<br />
Tekniska servicenämnden 60 983 41 733 -869 414 -455 57<br />
Bygg- & miljönämnden 196 0 29 0 29 45<br />
Kultur- & fritidsnämnden 15 591 2 496 -224 367 143 150<br />
Barn- & utbildn.nämnden 194 455 18 701 -5 913 5 985 72 1 599<br />
Socialnämnden 192 890 46 981 -3 375 3 064 -311 -4 089<br />
Summa styrelser och 524 748 115 514 -7 929 10 812 2 883 217<br />
nämnder<br />
Kommunstyrelsens verksamheter redovisar totalt en positiv avvikelse mot budget på<br />
3 428 tkr. Avvikelsen kommer i huvudsak från <strong>kommun</strong>styrelsens resurs till förfogande<br />
1,3 mkr, bidrag och avgifter 1,4 mkr, 300 tkr från politikområdet och resterande från<br />
enheternas verksamhet.<br />
Den politiska verksamheten uppvisar positiva avvikelser både för <strong>kommun</strong>styrelsen och för<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige. För fullmäktiges del beror det framförallt på lägre arvoden som<br />
följd av ett inställt sammanträde.<br />
Kommunstyrelsens resurs till förfogande redovisar en positiv budgetavvikelse på 1 290 tkr. Av<br />
den miljon som avsattes för åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten har 672 tkr<br />
förbrukats. Kostnaderna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för ungdomar täcks<br />
delvis av bidrag från arbetsförmedlingen. Kommunstyrelsens medel för oförutsedda<br />
händelser har inte disponerats.<br />
Kommunledningsadministrationen lämnar en negativ avvikelse mot budget på 168 tkr. I<br />
avvikelsen har en ofördelad budgetmässig besparing för hela <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
inrymts. Lägre kostnader för personalutbildning och utredningar väger upp<br />
resultatet. Länsstyrelsens granskning av verksamheten inom kristidsförvaltningen innebär<br />
att bidraget minskats med 50 tkr.<br />
Enheten för nämndservice visar jämfört med budget en negativ avvikelse på 160 tkr, vilket<br />
främst beror på att kostnaderna för telefonväxeln blivit högre än budgeterat då kostnaden<br />
för införandet av Office Extension inte var budgeterad. Personalkostnaderna har varit<br />
något lägre än budgeterat.<br />
Utvecklingsenheten redovisar en negativ avvikelse mot budget på 129 tkr. Inom enheten<br />
finns variationer med både positiva och negativa avvikelser. Enhetens gemensamma<br />
administration redovisar en negativ avvikelse som härrör från diverse utbildningar och<br />
kostnader för utvecklingsenhetens gemensamma aktiviteter. Området för näringsliv,<br />
information, marknadsföring samt projektmedel visar totalt sett en positiv avvikelse mot<br />
budget. Projektet Handelsort Vingåker har avslutats under året och slutredovisning har<br />
lämnats till Länsstyrelsen som efter handläggning ska betala ut resterande del av<br />
projektmedlen för detta projekt. Inom it-verksamheten redovisas en negativ<br />
budgetavvikelse som förklaras av att kostnaderna för självserviceprogrammet, där<br />
<strong>kommun</strong>ens anställda hanterar begäran om ledighet, sjukanmälan m m, blivit högre än<br />
beräknat. Verksamhetsområdet bygg och miljö har både positiva och negativa avvikelser.<br />
29
Miljösidans negativa avvikelse beror till viss del på kostnader i samband med<br />
pensionering samt uteblivna intäkter i samband med en vakant tjänst.<br />
Ekonomienheten lämnar en positiv avvikelse mot budget på 197 tkr. Den främsta orsaken är<br />
att personalkostnaderna blivit lägre än budgeterat med anledning av en föräldraledighet<br />
och en tjänstledighet för studier. På årsbasis har 1,5 tjänst varit tillsatt av vikarier, vilket<br />
medfört lägre lönekostnader.<br />
Personalenheten visar totalt en positiv avvikelse mot budget på 664 tkr. Kostnaderna för<br />
personaladministration redovisar en positiv avvikelse mot budget på 139 tkr, vilket främst<br />
beror på en lägre bemanning än budgeterat på grund av föräldraledigheter och en<br />
pensionsavgång. Även friskvården har en positiv avvikelse som också grundar sig på lägre<br />
personalbemanning än budgeterat med anledning av föräldraledighet. Antalet<br />
rehabiliteringsärenden har minskat radikalt det senaste året, vilket lett till att<br />
företagshälsovården redovisar en positiv avvikelse mot budget. Däremot har<br />
förstadagsintygen kostat förhållandevis mycket, vilket gör att rutiner och krav kring dessa<br />
intyg kommer att ses över. Endast en del av lönekostnaden för ett rehabiliteringsärende<br />
har under året belastat personalenheten. En tänkt arbetsmiljöutbildning inom skyddsverksamhetens<br />
område genomfördes inte under året och har medfört en positiv avvikelse<br />
mot budget. Utbildningen är istället tänkt att genomföras under hösten 2011.<br />
Bidrag och avgifter redovisar för 2010 en positiv avvikelse på 1 415 tkr jämfört med budget.<br />
Ersättningen till Viadidakt har justerats sedan befolkningsunderlaget räknats om i enlighet<br />
med avtalet, vilket gett en positiv budgetavvikelse. Även bidraget till Västra Sörmlands<br />
Räddningstjänst (VSR) lämnar en positiv budgetavvikelse som för 2011 ska användas för<br />
att finansiera tjänsten som gemensam säkerhetsstrateg, i syfte att förstärka kris- och<br />
sårbarhetsberedskapen. Genom slutuppgörelsen för Västra stambanan och Gnestas<br />
tågstopp har, efter resanderäkning, återbetalning skett. Anslaget lämnar en positiv<br />
avvikelse mot budget på 739 tkr.<br />
Näringslivsnämnden redovisar en budgetavvikelse på –23 tkr, vilket beror på för lågt<br />
budgeterade sammanträdesarvoden.<br />
Tekniska servicenämnden redovisar totalt en negativ avvikelse mot budget på 455 tkr.<br />
Administration och förvaltningsledning lämnar en positiv budgetavvikelse på 874 tkr, vilket<br />
främst beror på att tjänsterna som förvaltningschef och planeringsingenjör vakanshållits<br />
under en del av året.<br />
Kostorganisationen redovisar en negativ avvikelse mot budget på 40 tkr, vilket beror på<br />
ökade kostnader för livsmedel.<br />
Verksamheten inom <strong>kommun</strong>alteknik lämnar en negativ budgetavvikelse på 762 tkr. Det är<br />
framförallt kostnaderna för snöröjning och bortforsling av snö som överskridit budget,<br />
då året innehöll många snöfall både långt in på våren och under tidiga hösten.<br />
Kostnaderna för gatubelysning blev lägre än budgeterat, vilket är en effekt av att över<br />
hälften av armaturerna ersatts med ett mer energisnålt alternativ. Kostnaderna för<br />
parkverksamheten har varit lägre än budgeterat beroende på att pensionsavgångar inte<br />
ersatts med ny personal samt att några säsongsanställningar inte tagits in. Intäkterna för<br />
parkeringsbevakningen har inte nått upp till förväntade nivåer, varför en negativ avvikelse<br />
har uppstått.<br />
Lokalvården redovisar en positiv avvikelse mot budget på 133 tkr beroende på att vikarier<br />
inte satts in vid sjukdom samt stor återhållsamhet vid inköp av material.<br />
30
Fastighetsenheten inklusive fordon lämnar en negativ budgetavvikelse på 814 tkr.<br />
Kostnaderna för reparationer av den gamla fordonsparken har blivit högre än budgeterat.<br />
Försäljning av fastigheter har inneburit lägre hyresintäkter än beräknat. Vidare har<br />
budgetmedel saknats för driften av de nedlagda skolorna. Kostnaden för<br />
energiprishöjningarna har klarats inom befintlig energibudget. För övrigt har en stor<br />
återhållsamhet avseende fastighetsunderhåll hållit ned kostnaderna.<br />
Dagvatten inklusive deponin och återvinningsstationer redovisar en positiv avvikelse mot<br />
budget på 154 tkr.<br />
Bygg- och miljönämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 29 tkr. Verksamheten<br />
som är knuten till bygg- och miljönämnden och som bedrivs under<br />
<strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen, redovisar en positiv avvikelse mot budget på 77 tkr.<br />
Miljösidan redovisar dock ett stort driftunderskott delvis beroende på fördyrade<br />
personalkostnader i samband med en pensionsavgång samt minskade intäkter i<br />
förhållande till budget. På byggsidan har fler bygglov tillsammans med nya kartavtal gjort<br />
att verksamheten ger en positiv avvikelse i förhållande till budget.<br />
Kultur- och fritidsnämnden lämnar för verksamhetsåret 2010 en positiv<br />
budgetavvikelse på 143 tkr. Biblioteket redovisar en avvikelse mot budget på +93 tkr,<br />
vilket beror på att en nyrekrytering skett något senare än planerat. Badhuset redovisar<br />
intäktsunderskott på 70 tkr, beroende i första hand på avsaknad av bubbelpool under<br />
större delen av året. Trots detta redovisas en positiv avvikelse totalt för badhuset, vilket<br />
beror på att en uppsagd personal slutat tidigare än beräknat. Kulturverksamheten visar<br />
sammantaget en positiv budgetavvikelse eftersom mer intäkter än beräknat inkommit från<br />
entréavgifter och försäljning av kataloger. Nämnden har bedömt att behoven av stöd till<br />
ungdomsorganisationer varit stort och därför redovisas en negativ avvikelse mot budget.<br />
Ändrade rutiner för avskrivningar i <strong>kommun</strong>en har inneburit lägre kostnader.<br />
Barn- och utbildningsnämnden redovisar totalt en budgetavvikelse på +72 tkr.<br />
Barn- och utbildningsnämndens gemensamma kostnadsställen redovisar en positiv avvikelse mot<br />
budget på 440 tkr. Detta beror på att nämnden inte utnyttjat alla sina medel och att<br />
ungdomsrådet inte varit aktivt under året.<br />
Förvaltning central är enheten som består av barn- och utbildningskansliet, stadsbidrag,<br />
barnomsorgsavgifter och inter<strong>kommun</strong>ala ersättningar. En negativ avvikelse mot budget<br />
har uppstått med 1 101 tkr. Orsaken till detta är felbudgetering vad gäller statsbidrag och<br />
mängden inter<strong>kommun</strong>ala ersättningar för barn och elever till andra <strong>kommun</strong>er. Enligt ny<br />
lagtext får föräldrar till barn inom förskolan välja placering i andra <strong>kommun</strong>er, vilket<br />
innebär att hem<strong>kommun</strong>en får betala för barnomsorgen i den andra <strong>kommun</strong>en. Vid<br />
halvårsskiftet infördes allmän avgiftsfri förskola för treåringar, vilket reducerat<br />
<strong>kommun</strong>ens barnomsorgsintäkter.<br />
Kostnaderna för skolskjutsar visar en negativ avvikelse mot budget på 229 tkr. Detta<br />
förklaras av ”det fria valet” för elever i Baggetorp och Österåker som vid sitt val av skola<br />
erhåller av <strong>kommun</strong>en betald skolskjuts.<br />
Elevvård/hälsa är enheten som består av skolläkare, skolsköterskor, skolkurator,<br />
skolpsykolog, talpedagoger m fl. Här redovisas en positiv avvikelse mot budget på 555<br />
tkr, vilket beror på vakanser under viss period och vikariat.<br />
Rektorsområde 1 redovisar en marginell positiv budgetavvikelse på 6 tkr.<br />
Rektorsområde 2 redovisar en negativ budgetavvikelse på 563 tkr, vilket främst beror på<br />
kostnaderna för undervisning i studiehandledning, svenska som andra språk och<br />
31
modersmålsundervisning. Det är ett ökat behov av denna form av undervisning med<br />
anledning av antalet elever från andra nationaliteter. En annan orsak är omställningen vid<br />
uppsägning av <strong>kommun</strong>ens familjedaghem under vårterminen 2010.<br />
Gymnasieskolan visar en positiv avvikelse mot budget på 961 tkr beroende främst på att det<br />
varit 8 elever färre än beräknat inom denna verksamhet. Dock har grundsärskolan och<br />
gymnasiesärskolan haft ett utökat antal elever under höstterminen 2010, vilket lett till en<br />
negativ avvikelse.<br />
Socialnämnden redovisar totalt en negativ budgetavvikelse på 311 tkr.<br />
Underskottet blev betydligt lägre än vad som prognostiserades i delårsrapporten, vilket<br />
främst beror på att nämnden under året beviljats tilläggsanslag för att täcka del av<br />
kostnaden för nytt stödboende inom socialpsykiatrin och för att öppna en avdelning på<br />
Humlegården.<br />
Det pågår en ständig översyn av kostnader i förvaltningen och många åtgärder har<br />
vidtagits under året. Tillkommande kostnader utanför nämndens kontroll har medfört att<br />
nämnden som helhet trots detta uppvisar ett underskott.<br />
Nämnd och förvaltning visar ett överskott jämfört med budget på +474 tkr som till stor del<br />
beror på att budgeterade kostnader för nytt datasystem inte använts.<br />
Individ och familjeomsorgen har vid årets slut en negativ avvikelse mot budget på 278 tkr. På<br />
grund av hög sjukfrånvaro samt för jour- och beredskapstjänstgöring under semestertider,<br />
har bemanningsföretag anlitats samt en tjänst som socialsekreterare tillsatts utöver ram.<br />
Detta för att klara lagens krav på inkomna anmälningar, barnskyddsutredningar och<br />
LVM-utredningar samt för att klara övriga lagstiftningskrav som finns inom individ- och<br />
familjeomsorgens område. Försörjningsstöd visar en positiv avvikelse mot budget. En<br />
starkt bidragande orsak är att antalet ungdomar som varit aktuella för försörjningsstöd<br />
minskade under senare delen av året beroende på att arbetsförmedlingen beviljar<br />
ungdomsgarantiersättning efter tre månader och på att ett större antal ungdomar valt<br />
studier istället för arbetslöshet. Kostnaderna för insatser för vuxna missbrukare avviker<br />
positivt jämfört med budget medan insatser för barn och unga uppvisar en negativ<br />
avvikelse. Vid årsskiftet var sju barn/unga placerade i HVB-hem och 13 i familjehem.<br />
Under året har totalt 29 barn/unga varit föremål för öppenvårdsinsatser. Kostnaderna för<br />
LSS-insatser i form av placeringar utanför <strong>kommun</strong>en har minskat då en placering<br />
omvandlats till personlig assistans enligt LASS. Färdtjänsten har, liksom föregående år, en<br />
negativ avvikelse mot budget. Antalet beslut ligger ungefär på samma nivå, men<br />
reskostnaderna har ökat.<br />
Handikappomsorgens verksamheter visar en mindre negativ avvikelse jämfört med budget.<br />
Inom verksamheten har gruppbostäderna ett större överskott medan socialpsykiatrins<br />
gruppboende och korttidsverksamhet för barn/unga har underskott.<br />
Korttidsverksamheten för barn/unga som <strong>kommun</strong>en tidigare köpte från Katrineholms<br />
<strong>kommun</strong>, bedrivs nu i lokaler på Sävstagården och fler ungdomar än vad som budgeterats<br />
för har beviljats insats. Antalet brukare med personlig assistans har inte förändrats men<br />
antalet beviljade timmar har minskat under året, vilket ger högre nettokostnader och ett<br />
underskott jämfört med budget.<br />
Verksamheterna inom äldreomsorgen visar en negativ avvikelse jämfört med budget på 423<br />
tkr. För verksamhetsåret 2010 budgeterades för en stängning av en avdelning inom det<br />
särskilda boendet. Denna minskning genomfördes i februari, vilket medförde högre<br />
personalkostnader jämfört med budget i början av året. Senare under året ökade behovet<br />
av platser och avdelningen öppnades igen. Ett tilläggsanslag på 998 tkr beviljades av<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige för att täcka kostnaderna för utökat antal platser. Vårdtyngden inom<br />
32
äldreomsorgen ökar och tidvis har extrapersonal satts in för att klara en kvalitetssäkring<br />
av omvårdnaden. Maxtaxan inom äldreomsorgen medför att många brukare är<br />
avgiftsbefriade på grund av låg inkomst, vilket ger minskade intäkter. Korttidsboendet<br />
visar underskott främst beroende på uteblivna intäkter på grund av att avtalet med<br />
Landstinget om en palliativ plats upphört.<br />
Finansiering<br />
Inom den finansiella verksamheten redovisas <strong>kommun</strong>ens finansiella poster. Intäkterna<br />
består främst av <strong>kommun</strong>alskatt och generella statsbidrag. De stora posterna på<br />
kostnadssidan är arbetsgivaravgifter, pensionskostnader och räntekostnader på<br />
<strong>kommun</strong>ens lån.<br />
Den finansiella verksamheten redovisar för verksamhetsåret 2010 en positiv<br />
budgetavvikelse på 7 781 tkr.<br />
Kostnaderna för arbetsgivaravgifter och arbetsmarknadsförsäkringar har under året blivit lägre än<br />
budgeterat med anledning av att premierna till avtalsgrupps- samt<br />
avgiftsbefrielseförsäkringar sänkts under året. Totalt har kostnaderna blivit 3,3 mkr lägre<br />
än budgeterat.<br />
Kommunalskatteintäkter och generella statsbidrag har under året blivit ca 4,2 mkr högre än<br />
budgeterat. Det är framförallt den preliminära slutavräkningen för 2010 som blivit högre<br />
än beräknat. Preliminär intäkt uppgår till +456 kronor per invånare den 1 november<br />
2009, vilket motsvarar ca 4,0 mkr. Den definitiva slutavräkningen för 2009 blev något<br />
bättre än vad som förutsågs i bokslutet för 2009, vilket har medfört en intäkt på 234 tkr<br />
under 2010. Intäkterna från fastighetsavgiften har under året blivit 500 tkr högre än<br />
förväntat. Däremot har de löpande <strong>kommun</strong>alskatteintäkterna blivit 256 tkr lägre än<br />
beräknat och intäkterna från inkomst- och kostnadsutjämningen har blivit 2 175 tkr lägre<br />
än budgeterat. Kostnaderna för LSS-utjämning har under året blivit 256 tkr lägre än<br />
förväntat. Kommunen har under året erhållit ett statligt tillfälligt konjunkturstöd på<br />
knappt 8,7 mkr. Totalt redovisar intäkterna från <strong>kommun</strong>alskatt och generella statsbidrag,<br />
som nämnts ovan, en positiv budgetavvikelse på 4,2 mkr.<br />
Kostnaderna för löpande utbetalningar av pensioner har blivit 1,9 mkr högre än budgeterat.<br />
Kommunen grundar sin budget på de prognoser som beställs från KPA och det har<br />
under 2010 visat sig att prognosen var för låg. Till 2011 har budgeten justerats upp.<br />
Under året har särskilda överenskommelser om avtalspension träffats med några<br />
anställda, vilket medfört att <strong>kommun</strong>ens kostnad för avsättning till pensioner blev ca 3,1<br />
mkr högre än budgeterat. Totalt redovisar <strong>kommun</strong>ens kostnader för pensioner inklusive<br />
särskild löneskatt en negativ budgetavvikelse på knappt 6,1 mkr.<br />
Kommunens kostnader för fastighetsskatt/fastighetsavgifter har blivit 536 tkr lägre än<br />
budgeterat, vilket förklaras av en omtaxering av fastigheten vid Nammo.<br />
Under året har <strong>kommun</strong>ens kostnader för räntor på lån blivit 1,8 mkr lägre än budgeterat.<br />
Detta beror delvis på att <strong>kommun</strong>en omförhandlat villkoren för ett lån på 20,0 mkr till en<br />
lägre räntesats än beräknat samt att utnyttjandet av <strong>kommun</strong>ens koncernkontokredit varit<br />
lägre än budgeterat.<br />
Den finansiella verksamheten har under året tillgodoräknats årets realisationsvinster från<br />
fastighetsförsäljningar på totalt 1,9 mkr.<br />
33
Investeringar<br />
Kommunens nettoinvesteringar har under 2010 uppgått till 14,8 mkr varav 11,2 mkr<br />
avser fastighetsinvesteringar. Utgifterna har totalt uppgått till 16,6 mkr och inkomsterna,<br />
som härrör sig från fastighetsförsäljningar, till 1,8 mkr.<br />
Huvuddelen av investeringsverksamheten, 13,4 mkr, har tekniska servicenämnden stått<br />
för. Vid Marmorbyns skola har paviljongen totalrenoverats efter kritik från<br />
arbetsmiljöverket och värmen har konverterats från direktel till pellets. Bubbelpoolen i<br />
badhuset har bytts ut och badkapaciteten höjts. Vid förrådet har personaldelen byggts om<br />
och renoverats. Dålig lukt i Vidåkersskolan har åtgärdats bland annat genom sanering av<br />
kryputrymmen i källaren. I Sävstaskolan har fönster bytts ut och efter en vattenläcka har<br />
ombyggnationer av kök och matsal inletts som kommer att fortgå under 2011. En<br />
vattenläcka har även orsakat att Lytterstastugans bastu har renoverats. Vidare har<br />
tillgänglighetsanpassningar i <strong>kommun</strong>ens fastigheter genomförts liksom installering av<br />
passersystem och inbrotts- och brandlarm.<br />
Kommunstyrelsen har investerat i data och tillgänglighetsåtgärder i centrum. Här<br />
redovisas även inkomster och utgifter i samband med försäljningarna av fastigheterna<br />
Kaplansgården, Tryckaren 4 (”Strumpboden”) och Säfstaholmsvägen 13.<br />
Näringslivsnämnden har ansvarat för uppsättande av elektroniska informationstavlor vid<br />
väg 52. Bygg- och miljönämndens utgifter avser främst kartverksamhet. Kultur- och<br />
fritidsnämnden har bland annat gjort investeringar i biblioteket. Barn- och<br />
utbildningsnämndens investeringar avser datautrustning. Socialnämndens<br />
investeringsutgifter avser till största delen anskaffningar av möbler och annan utrustning<br />
till korttidsboendet och nyöppnande av boende inom de särskilda boendeformerna för<br />
äldre.<br />
34
Resultaträkning<br />
Not 2010 2009<br />
tkr tkr<br />
Verksamhetens intäkter 1 85 814 82 933<br />
Verksamhetens kostnader 2 -480 420 -464 693<br />
Avskrivningar 3 -13 293 -13 255<br />
Verksamhetens nettokostnader -407 899 -395 015<br />
Skatteintäkter 4 317 646 311 999<br />
Generella statsbidrag & utjämning 5 108 967 104 676<br />
Finansiella intäkter 6 822 2 758<br />
Finansiella kostnader 7 -2 200 -4 429<br />
Resultat före extraordinära poster 17 336 19 989<br />
Extraordinära intäkter 0 0<br />
Extraordinära kostnader 0 0<br />
Årets resultat * 8 17 336 19 989<br />
* Analys av Årets resultat<br />
Årets resultat enligt resultaträkningen 17 336 19 989<br />
Avgår: samtliga realisationsvinster -1 905 -1 793<br />
Justerat resultat 15 431 18 196<br />
35
Balansräkning<br />
Tillgångar<br />
2010 2009<br />
Not tkr tkr<br />
Anläggningstillgångar<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 206 079 204 058<br />
Maskiner & inventarier 10 17 140 17 206<br />
Finansiella anläggningstillgångar<br />
Värdepapper 11 4 706 5 206<br />
Långfristiga fordringar 12 6 100 4 505<br />
Summa anläggningstillgångar 234 025 230 975<br />
Omsättningstillgångar<br />
Förråd 13 213 301<br />
Exploateringsverksamhet 13 626 826<br />
Kortfristiga fordringar 14 29 733 28 608<br />
Kassa och bank 15 2 223 1 720<br />
Summa omsättningstillgångar 32 795 31 455<br />
Summa tillgångar 266 820 262 430<br />
Eget kapital, avsättningar<br />
och skulder<br />
Eget kapital<br />
Eget kapital 106 679 89 343<br />
därav årets resultat 17 336 19 989<br />
Summa eget kapital 16 106 679 89 343<br />
Avsättningar<br />
Pensioner (inkl särsk löneskatt) 17 5 201 798<br />
Andra avsättningar 17 8 471 7 976<br />
Summa avsättningar 13 672 8 775<br />
Skulder<br />
Långfristiga skulder 18 60 313 63 313<br />
Kortfristiga skulder 19 86 156 101 000<br />
Summa skulder 146 469 164 313<br />
Summa eget kapital, avsättningar<br />
och skulder 266 820 262 431<br />
Panter & ansvarsförbindelser<br />
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits<br />
bland skulder eller avsättningar 20 164 557 170 450<br />
Särskild löneskatt 20 39 921 41 351<br />
Borgensåtagande 21 342 283 332 978<br />
36
Kassaflödesanalys<br />
2010 2009<br />
tkr tkr<br />
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN<br />
Årets resultat 17 336 19 989<br />
Justering för av- och nedskrivningar 13 293 13 255<br />
Justering för gjorda avsättningar 4 897 3 340<br />
Justering för ianspråktagna avsättningar 0 -1479<br />
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -2 988 -975<br />
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 32 538 34 130<br />
Ökning (-) /minskning (+) kortfristiga fordringar -1 125 -5 364<br />
Ökning (-) /minskning (+) förråd/lager 88 64<br />
Ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder -14 844 -7 769<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten 16 657 21 061<br />
INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />
Investering i materiella tillgångar -17 074 -18 357<br />
Försäljning av materiella tillgångar 1 825 74 122<br />
Investering i finansiella tillgångar 0 0<br />
Försäljning av finansiella tillgångar 0 0<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten -15 249 55 765<br />
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />
Nyupptagna lån 20 000 27 000<br />
Amortering av skuld -22 500 -104 100<br />
Ökning av långfristiga fordringar 1 595 0<br />
Minskning av långfristiga fordringar 0 -505<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -905 -77 605<br />
SUMMA KASSAFLÖDE 503 -779<br />
Årets kassaflöde<br />
Likvida medel vid årets början 1 720 2 499<br />
Likvida medel vid årets slut 2 223 1 720<br />
Förändring av likvida medel 503 -779<br />
37
Nothänvisningar till resultaträkningen<br />
2010 2009<br />
tkr tkr<br />
Not 1 - Verksamhetens intäkter<br />
Försäljning av verksamheter och tjänster 13 311 13 234<br />
Hyror och arrenden 15 317 15 425<br />
Försäkringskassan LSS/LASS 20 195 19 258<br />
Riktade statsbidrag 16 242 12 608<br />
Övriga bidrag 4 680 4 616<br />
Avgifter barn- och skolbarnomsorg 4 557 4 843<br />
Avgifter social omsorg 2 110 1 956<br />
Försäkrings- och skadeståndsersättning 0 55<br />
Övrigt 7 497 9 145<br />
Realisationsvinster 1 905 1 793<br />
Summa verksamhetens intäkter 85 814 82 933<br />
Not 2 - Verksamhetens kostnader<br />
Personalkostnader totalt 187 227 187 683<br />
Arbetsgivaravgifter 56 634 56 820<br />
Övriga kostnader för personal 2 214 2 200<br />
Entreprenader och köp av verksamhet 93 946 89 227<br />
Försörjningsstöd 10 534 9 848<br />
Övriga bidrag och transfereringar 16 292 13 333<br />
Konsulttjänster 2 271 2 922<br />
Inhyrd personal från bemanningsföretag 1 022 530<br />
Hyror 30 099 28 909<br />
Energi 8 201 8 972<br />
Anläggnings- och underhållsmaterial 1 422 1 351<br />
Reparationer och underhåll 747 754<br />
VA, renhållning och deponi 1 083 987<br />
Transporter, resor och logi 3 366 3 437<br />
Förbruknings-, kontors- och datamaterial 14 508 14 386<br />
Undervisningsmaterial 1 230 1 647<br />
Korttidsinventarier 1 327 2 034<br />
Leasing 2 890 3 443<br />
Data-, tele- och posttjänster 5 401 4 607<br />
Ersättning till försäkringskassan 7 980 7 652<br />
Försäkringsavgifter och riskkostnader 749 837<br />
Pensionsskuldsökning inkl särskild löneskatt 14 151 11 760<br />
Pensionskostnader 7 548 5 418<br />
Semester- och övertidsskuldsförändring 240 -528<br />
Övrigt 9 338 6 464<br />
Summa verksamhetens kostnader 480 420 464 693<br />
38
Not 3 - Avskrivningar 2010 2009<br />
tkr tkr<br />
Beloppen utgöres av planenliga avskrivningar och<br />
beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. 13 293 13 255<br />
Not 4 - Skatteintäkter<br />
Preliminära skatteinbetalningar, <strong>kommun</strong>alskatt 2010 313 370 322 567<br />
Preliminär slutavräkning 2010 4 046 -10 900<br />
Omföring slutavräkning skattemedel 2008 -4 3<br />
Differens preliminär slutavräkning och definitiv slutavräkning 2009 234 329<br />
Summa skatteintäkter 317 646 311 999<br />
Not 5 - Generella statsbidrag<br />
Kommunal fastighetsavgift 15 140 14 617<br />
Utjämningsbidrag 85 056 98 195<br />
Utjämningsavgift -2 157 -3 733<br />
Regleringsbidrag 2 276 0<br />
Regleringsavgift 0 -4 403<br />
Tillfälligt konjunkturstöd 8 652 0<br />
Summa generella statsbidrag 108 967 104 676<br />
Not 6 - Finansiella intäkter<br />
Räntor på likvida medel 67 0<br />
Räntor på utlämnade lån 34 2 127<br />
Räntor på kundfordringar 53 58<br />
Borgensavgift 657 501<br />
Övrigt 11 72<br />
Summa finansiella intäkter 822 2 758<br />
39
2010 2009<br />
Not 7 - Finansiella kostnader tkr tkr<br />
Räntor på anläggningslån 2 006 4 277<br />
Finansiella kostnader, pensionsskuld 83 66<br />
Övrigt 111 86<br />
Summa finansiella kostnader 2 200 4 429<br />
Not 8 - Årets resultat<br />
Resultatet av årets verksamhet (=förändring av eget kapital) 17 336 19 989<br />
40
Nothänvisningar till balansräkningen<br />
Not 9 - Fastigheter 2010 2009<br />
tkr tkr<br />
Markreserv*<br />
Bokfört värde i januari 8 243 8 325<br />
Årets anskaffningar 31 62<br />
Avskrivningar -1 0<br />
Försäljningsinkomster -30 -141<br />
Summa 8 243 8 246<br />
Verksamhetsfastigheter*<br />
Bokfört värde i januari 109 797 104 351<br />
Årets anskaffningar 10 461 10 441<br />
Avskrivningar -5 242 -4 998<br />
Försäljningsinkomster 0 0<br />
Summa 115 016 109 794<br />
Fastigheter för affärsverksamhet<br />
Bokfört värde i januari 0 68 080<br />
Årets anskaffningar 0 0<br />
Avskrivningar 0 0<br />
Försäljningsinkomster 0 -68 080<br />
Summa 0 0<br />
Publika fastigheter<br />
Bokfört värde i januari 52 549 56 507<br />
Årets anskaffningar 1 618 3 334<br />
Avskrivningar -2 244 -2 216<br />
Försäljningsinkomster 0 -5 076<br />
Summa 51 923 52 549<br />
Fastigheter för annan verksamhet<br />
Bokfört värde i januari 20 121 20 812<br />
Årets anskaffningar 205 148<br />
Avskrivningar -813 -839<br />
Försäljningsinkomster -1 795 0<br />
Summa 17 718 20 121<br />
Övriga fastigheter<br />
Bokfört värde i januari 13 348 15 645<br />
Årets anskaffningar 732 404<br />
Avskrivningar -335 -329<br />
Nedskrivningar -566 -2 372<br />
Försäljningsinkomster 0 0<br />
Summa 13 179 13 348<br />
Summa fastigheter 206 079 204 058<br />
* En fastighet har flyttats från markreserv (saneringsfastighet) till verksamhetsfastigheter.<br />
41
2010 2009<br />
Not 10 - Inventarier tkr tkr<br />
Bokfört värde i januari 17 205 16 563<br />
Årets anskaffningar 4 027 3 968<br />
Avskrivningar -4 004 -4 873<br />
Försäljningsinkomster 0 -825<br />
Justering/nedskrivning -88 2 372<br />
Summa inventarier 17 140 17 205<br />
Not 11 - Värdepapper och andelar<br />
AB <strong>Vingåkers</strong>hem, 10 000 st 1 000 1 000<br />
Förenade Små<strong>kommun</strong>ers Försäkrings AB, 2 000 st 2 000 2 000<br />
Södermanlands läns Trafik AB, 15 800 st 316 316<br />
Kommentus AB, 18 st 2 2<br />
Sörmlandsturism AB, 3 st 3 3<br />
Kommuninvest i Sverige AB 385 385<br />
Sörmland Vatten och Avfall AB 0 500<br />
Vingåker Vatten och Avfall AB 1 000 1 000<br />
Summa värdepapper och andelar 4 706 5 206<br />
Not 12 - Långfristiga fordringar<br />
Långfristig utlåning<br />
<strong>Vingåkers</strong> Folkets Park 1 640 1 640<br />
<strong>Vingåkers</strong> Idrottsförening 1 133 1 133<br />
Kommuninvest ekonomisk förening 1 600 0<br />
Övriga 1 733 1 738<br />
Kortfristig del av långfristig fordran -6 -6<br />
Summa långfristig utlåning 6 100 4 505<br />
Summa långfristiga fordringar 6 100 4 505<br />
Not 13 - Förråd och exploateringsverksamhet<br />
Sävstaholmstallrikar 8 8<br />
Kostorganisation, lager 205 293<br />
Övriga lager och förråd 0 0<br />
Summa förråd 213 301<br />
Exploateringsverksamhet 626 826<br />
Summa exploateringsverksamhet 626 826<br />
42
2010 2009<br />
Not 14 - Kortfristiga fordringar tkr tkr<br />
Interimsfordringar 8 916 9 693<br />
Kundfordringar 4 650 5 968<br />
Kommunalskatt, moms m m 12 576 9 071<br />
Statsbidragsfordringar 0 958<br />
Kortfristig del av långfristig fordran 6 6<br />
Övrigt 3 585 2 912<br />
Summa kortfristiga fordringar 29 733 28 608<br />
Not 15 - Kassa och bank<br />
Kassa 18 22<br />
Plusgiro 1 147 1 560<br />
Bank 1 058 138<br />
Summa kassa och bank 2 223 1 720<br />
Not 16 - Eget kapital<br />
Eget kapital, Ingående värde januari 89 343 71 638<br />
Överföring eget kapital VA/Rh 0 -2 284<br />
Årets vinst / förlust 17 336 19 989<br />
Summa eget kapital 106 679 89 343<br />
Varav<br />
Utvecklingsfond 92 92<br />
Not 17 - Avsättningar<br />
Årets intjänade del (exkl löneskatt) pensioner 1 671 642<br />
varav<br />
Särskild avtalspension 48 46<br />
Pension till efterlevande 0 0<br />
PA-KL pensioner 1 623 596<br />
Särskild löneskatt 405 156<br />
Garantipensioner 2 515 0<br />
Särskild löneskatt garantipension 610 0<br />
Summa pensioner 5 201 798<br />
Avsättning ur ansvarsförb. pensioner inl löneskatt 1 540 1 540<br />
Återställan deponin 6 931 6 436<br />
Summa övrigt 8 471 7 976<br />
43
2010 2009<br />
Not 18 - Långfristiga skulder tkr tkr<br />
Ingående skuld 65 563 142 663<br />
Nya lån/omsättning befintliga lån 20 000 27 000<br />
Amortering -22 500 -104 100<br />
Låneskuld 101231 63 063 65 563<br />
Kortfristig del av långfristiga skulder -2 750 -2 250<br />
Utgående låneskuld 60 313 63 313<br />
Not 19 - Kortfristiga skulder<br />
Koncernkonto (limit 40 000 tkr) 0 6 856<br />
Semesterlöneskuld 13 388 13 028<br />
Ferielöneskuld, uppehållslön 4 103 4 187<br />
Leverantörsskulder 25 462 18 616<br />
Kortfristig del av långfristiga skulder (amortering) 2 750 2 250<br />
Individuella pensioner inkl särskild löneskatt 10 479 10 157<br />
Skatter, arbetsgivaravgifter m m 8 413 8 311<br />
Interimsskulder 1 091 10 071<br />
Slutavräkning <strong>kommun</strong>alskatt 6 620 12 781<br />
Avräkning VSR 0 1 445<br />
Övrigt 13 850 13 298<br />
Summa kortfristiga skulder 86 156 101 000<br />
Not 20 - Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar<br />
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits<br />
bland skulder eller avsättningar 164 557 170 450<br />
Särskild löneskatt 39 921 41 351<br />
Summa pensionsförpliktelser 204 478 211 801<br />
44
2010 2009<br />
Not 21 - Borgensåtaganden tkr tkr<br />
AB <strong>Vingåkers</strong>hem 75 108 72 064<br />
<strong>Vingåkers</strong> Kommunfastigheter AB 194 375 187 463<br />
Vingåker Vatten och Avfall AB 68 550 68 850<br />
Konstbackens Förvaltnings AB 0 0<br />
SBAB, Egna hem 663 840<br />
<strong>Vingåkers</strong> Tennisklubb 789 799<br />
<strong>Vingåkers</strong> Ryttarförening 1 170 1 231<br />
Båsenberga Slalomklubb 925 980<br />
BKN, Egna hem 68 74<br />
Föräldrakooperativet Trollkojan 0 0<br />
<strong>Vingåkers</strong> Orienteringsklubb 450 475<br />
<strong>Vingåkers</strong> Folkpark 113 126<br />
AB Balken 72 76<br />
Summa borgensåtaganden 342 283 332 978<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har i augusti 2004, KF § 50, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld<br />
för Kommuninvest Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 260 <strong>kommun</strong>er som per 2010-12-31<br />
var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser.<br />
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som<br />
reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlems<strong>kommun</strong>erna vid ett eventuellt ianspråktagande av<br />
ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till<br />
storleken på de medel som respektive medlems<strong>kommun</strong> lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i<br />
förhållande till storleken på medlems<strong>kommun</strong>ernas respektive insatskapital i Kommuninvest<br />
ekonomisk förening.<br />
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>s ansvar enligt ovan nämnd<br />
borgensförbindelse, kan noteras att per 2010-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala<br />
förpliktelser till 183.455.180.724 kronor och totala tillgångar till 178.833.146.269 kronor. Kommunens<br />
andel av de totala förpliktelserna uppgick till 444.162.019 kronor och andelen av de totala tillgångarna<br />
uppgick till 432.852.428 kronor.<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> hade vid årsskiftet 2010/2011 en ägarandel i Kommuninvest som<br />
uppgick till 0,15%.<br />
45
Sammanställd redovisning<br />
Hela detta avsnitt kommer att kompletteras,<br />
Kommunala bolag och förbund<br />
Koncernen AB <strong>Vingåkers</strong>hem<br />
AB <strong>Vingåkers</strong>hem<br />
<strong>Vingåkers</strong> Kommunfastigheter AB<br />
Vingåker Vatten och Avfall AB<br />
Västra Sörmlands Räddningstjänst<br />
Vårdförbundet Sörmland<br />
Viadidakt<br />
Resultaträkning, koncern<br />
Komplettering kommer att ske.<br />
Balansräkning, koncern<br />
Komplettering kommer att ske.<br />
46
Driftredovisning, specifikation per verksamhetsområde<br />
Utfall 2010 Avvikelse mot Netto-<br />
Verksamhet 2010 års budget avvikelse<br />
Alla belopp i tkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter<br />
KOMMUNSTYRELSEN<br />
Politik 4 424 198 243 76 319<br />
KS resurs till förfogande 672 112 1 178 112 1 290<br />
Kommunlednings administration 6 267 522 -157 -11 -168<br />
Enhet för nämndservice 4 201 46 -128 -32 -160<br />
Utvecklingsenheten 13 957 2 464 -914 785 -129<br />
Ekonomienheten 2 384 66 176 21 197<br />
Personalenheten 3 978 311 664 0 664<br />
Bidrag och avgifter 24 400 1 884 1 384 31 1 415<br />
Summa 60 283 5 603 2 446 982 3 428<br />
NÄRINGSLIVSNÄMNDEN<br />
Näringslivsnämnden 350 0 -23 0 -23<br />
Summa 350 0 -23 0 -23<br />
TEKNISKA SERVICENÄMNDEN<br />
Administration, teknisk verksamhet 2 833 1 534 880 -6 874<br />
Kostorganisation 14 210 13 011 -545 505 -40<br />
Kommunalteknik 9 595 186 -638 -124 -762<br />
Lokalvård 5 229 5 337 106 27 133<br />
Fastigheter 28 813 21 665 -826 12 -814<br />
Dagvatten / återvinningsstationer 303 0 154 0 154<br />
Summa 60 983 41 733 -869 414 -455<br />
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN<br />
Bygg- och miljönämnden 196 0 29 0 29<br />
Summa 196 0 29 0 29<br />
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN<br />
Nämnd 1 318 0 -9 0 -9<br />
<strong>Vingåkers</strong>badet 4 761 1 476 90 -70 20<br />
Turism och fritid 917 140 -69 74 5<br />
Fritidsgården 1 710 37 -14 1 -13<br />
Bibliotek 3 033 72 74 17 91<br />
Kultur 1 963 771 -279 345 66<br />
Bidrag 1 889 0 -17 0 -17<br />
Summa 15 591 2 496 -224 367 143<br />
47
Utfall 2010 Avvikelse mot Netto-<br />
Verksamhet 2010 års budget avvikelse<br />
Alla belopp i tkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter<br />
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN<br />
Nämnden 547 0 440 0 440<br />
Förvaltning central 3 309 8 061 -42 -1 059 -1 101<br />
Kompetensutveckling 1 653 913 -531 913 382<br />
Skolskjutsar grundskola 5 838 111 -340 111 -229<br />
Verksamhet - områdesövergripande 5 300 105 -147 105 -42<br />
Elevvård/hälsa 3 948 111 444 111 555<br />
Kultur och media 2 465 393 -72 118 46<br />
Enskild verksamhet (Trollkojan,Little Acorn 1 866 112 -385 112 -273<br />
Övrigt förvaltningsövergripande 2 949 0 164 0 164<br />
Rektorsområde 1 26 388 542 -536 542 6<br />
Rektorsområde 2 88 456 3 192 -3 755 3 192 -563<br />
Gymnasieskola och gymnasiesärskola 46 541 325 636 325 961<br />
Asylverksamhet 5 195 4 836 -1 789 1 515 -274<br />
Summa 194 455 18 701 -5 913 5 985 72<br />
SOCIALNÄMNDEN<br />
Nämnd och förvaltning 27 164 6 287 111 364 475<br />
Individ- och familjeomsorg 43 405 9 387 -3 628 3 350 -278<br />
Handikappomsorg 46 494 22 364 697 -781 -84<br />
Äldreomsorg, säbo 75 827 8 943 -555 131 -424<br />
Summa 192 890 46 981 -3 375 3 064 -311<br />
TOTALT NÄMNDER 524 748 115 514 -7 929 10 812 2 883<br />
FINANSEN<br />
Kommunalskatt & statsbidrag 2 157 428 770 255 3 917 4 172<br />
Arbetsgivaravgifter 56 634 74 571 3 331 2 313 5 644<br />
Pensionskostnader 26 385 0 -6 050 0 -6 050<br />
Räntor på lån 2 006 5 1 837 5 1 842<br />
Övriga finansiella poster 3 403 13 809 -381 2 554 2 173<br />
Summa 90 585 517 155 -1 008 8 789 7 781<br />
SUMMA DRIFTRESULTAT 10 664<br />
Budget 6 672<br />
Årets resultat 17 336<br />
48
Investeringsredovisning, specifikation<br />
Investeringsutfall 2010-01-01 - 2010-12-31<br />
Årsbudget Utgifter Inkomster<br />
Återstår<br />
årsbudget<br />
Kommunstyrelsen<br />
Inventarier och data 500 599 -99<br />
Centrumförnyelse, tillgänglighetsplan 1 500 310 1 190<br />
Köp/försäljning fastigheter 50 204 1 825 1 671<br />
Summa <strong>kommun</strong>styrelsen 2 050 1 113 1 825 2 762<br />
Näringslivsnämnden 397 144 0 253<br />
Bygg- och miljönämnden<br />
Detaljplaner, kartor m m 341 352 -11<br />
Bostadsanpassning 309 81 228<br />
Summa bygg- och miljönämnden 650 433 0 217<br />
Teknik- och servicenämnden<br />
Fastigheter 11 066 10 903 163<br />
Park och gator 1 600 1 475 125<br />
Fordon 500 344 156<br />
Lokalvård 100 261 -161<br />
Kostverksamheten 100 405 -305<br />
Summa teknik- och servicenämnden 13 366 13 388 0 -22<br />
Kultur- och fritidsnämnden 95 95 0 0<br />
Barn- och utbildningsnämnden 600 568 0 32<br />
Socialnämnden 2 153 856 0 1 297<br />
Totalsumma 19 311 16 597 1 825 4 539<br />
49
Nyckeltal och verksamhetsmått<br />
Komplettering kommer att ske.<br />
50
Ord- och begreppsförklaringar<br />
Anläggningskapital<br />
Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och<br />
långfristiga skulder.<br />
Anläggningstillgångar<br />
Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas i verksamheten.<br />
Avskrivningar<br />
Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Anskaffningskostnaden fördelas till<br />
en årlig kostnad enligt en fastställd avskrivningsplan.<br />
Balansräkning<br />
Visar <strong>kommun</strong>ens samtliga tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på<br />
balansdagen (2010-12-31).<br />
Eget kapital<br />
Skillnaden mellan totala tillgångar samt totala skulder och avsättningar. I det egna<br />
kapitalet återfinns även årets vinst eller förlust. Ju större eget kapital desto starkare<br />
ekonomi.<br />
Extraordinära intäkter och kostnader<br />
Kallas även rörelsefrämmande intäkter och kostnader och utgörs av sådana poster som<br />
inte kan betraktas som normala för verksamheten.<br />
Intern ränta<br />
Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar)<br />
som utnyttjas inom en viss verksamhet. Under 2010 har den interna räntan uppgått till 4,5<br />
procent.<br />
Kassaflödesanalys<br />
Visar årets tillförda och använda medel samt förändring av likvida medel.<br />
Kapitalkostnader<br />
Samlad benämning för intern ränta och avskrivningar.<br />
Kortfristiga skulder<br />
Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten. Förfaller till<br />
betalning inom en ettårsperiod.<br />
Likviditet<br />
Betalningsförmåga på kort sikt (ett år).<br />
Nettoinvesteringar<br />
Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag etc.<br />
Nettokostnader<br />
Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med<br />
skattemedel.<br />
Långfristiga skulder<br />
Skulder som förfaller till betalning om en tidsperiod som är längre än ett år.<br />
Nyckeltal<br />
51
Används som återkommande jämförelsetal för att åskådliggöra utvecklingen av finansiell<br />
ställning och olika verksamheter.<br />
Omsättningstillgångar<br />
Tillgångar som ej är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav, såsom likvida medel,<br />
kortfristiga fordringar och förråd.<br />
Periodisering<br />
Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör.<br />
Resultaträkning<br />
Visar årets samtliga externa intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet förändrats<br />
under året.<br />
Rörelsekapital<br />
Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet<br />
avspeglar <strong>kommun</strong>ens finansiella styrka.<br />
Soliditet<br />
Andelen eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna, d v s graden av egna<br />
finansierade tillgångar.<br />
52
VK400S v1.0 040416 G:\Verksamhetsberättelse ks 2010\Vb ks 2010.doc<br />
[Kommunstyrelsen]<br />
Verksamhetsberättelse 2010-12-31<br />
1 (13)<br />
Verksamhetsberättelse<br />
Viktiga händelser<br />
Flera viktiga frågor har avhandlats under året. Under våren dominerades politiken av frågan om<br />
<strong>kommun</strong>sammanslagning/<strong>kommun</strong>förstoring. Kommunstyrelsen gav i januari<br />
<strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett underlag för en eventuell folkomröstning<br />
angående <strong>kommun</strong>sammanslagning/<strong>kommun</strong>förstoring efter initiativ i en motion.<br />
Kommunstyrelsen kom fram till en frågeställning som löd ”Har <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> tillräcklig<br />
ekonomisk bärkraft för att som egen <strong>kommun</strong> möta framtidens krav?”. I juni beslutade dock<br />
fullmäktige att inte hålla någon folkomröstning på grund av svårigheter i att enas om en<br />
frågeställning. Under hösten har frågan om ny politisk organisation avgjorts vilket medförde att<br />
näringslivsnämnden och bygg- och miljönämnden upphörde och ersattes med en ny<br />
utvecklingsnämnd vilken påbörjat sitt uppdrag från och med 2011. Från halvårsskiftet 2010<br />
införlivades den tekniska förvaltningen i <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen och även den tekniska<br />
servicenämnden upphörde från årsskiftet. I samband med förändringen gick den tidigare<br />
förvaltningschefen på tekniska förvaltningen, Carl-Olof Adelsköld, i pension. I nuvarande<br />
organisationen fungerar Rolf Jonsson som enhetschef för tekniska enheten inom<br />
<strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen. Från och med september finns även Ulrica Ekström anställd som<br />
planeringsingenjör.<br />
I januari inträffade flera olika vattenläckor under en och samma helg. Den första hittades på<br />
Humlegatan och efter att den åtgärdades förvärrades situationen. När det var som värst var<br />
utflödet så stort som fyra badkar i sekunden. De övriga läckorna var svåra att ringa in och läget<br />
blev akut eftersom alla hushåll och övriga fastigheter blev helt eller delvis utan vatten. I slutet av<br />
juli inträffade en ny vattenläcka, som den här gången dock var betydligt lättare att hantera. Läckan<br />
ringades in snabbt och åtgärdades inom mindre än ett dygn från dess att den upptäcktes.<br />
Den 1 mars tillträdde Camilla Anglemark (s) som ny ordförande för <strong>kommun</strong>styrelsen efter<br />
Viking Jonsson (s) som istället blev ordförande för kultur- och fritidsnämnden. Anneli Bengtsson<br />
utsågs till 1:e vice ordförande i <strong>kommun</strong>styrelsen. Bytet föranledde flera olika rockader också på<br />
andra poster. I september hölls val till <strong>kommun</strong>fullmäktige vilket resulterade i förändrade<br />
majoritetsförhållanden. Socialdemokraterna innehar fortsättningsvis ordförandeposten i<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen och nämnder men är i minoritetsställning.<br />
Under året har även ett flertal nya taxor, planer, riktlinjer och policys antagits;<br />
Policy och riktlinjer för pensionshantering, Renhållningstaxa och Renhållningsföreskrift, Taxa för<br />
tillsyn enligt tobakslagen, Taxa för tillsyn enligt strålskyddslagen, Livsmedelstaxa Avvikande taxa<br />
för vatten och avlopp, Taxa för upplåtelse av allmän platsmark, Biblioteksplan, Krisledningsplan,<br />
Jämställdhetsplan och Lönepolicy. Den politiska omorganisationen innebar också att flera<br />
nämndspecifika dokument reviderades som reglemente, delegationsordning, internkontrollplan<br />
och attestantförteckning. Under året har också framtagits en Kommunal serviceplan och<br />
genomförts en bredbandskartläggning. Ett annat viktigt arbete har varit att fortsätta<br />
implementeringen av den fastslagna visionen för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>.
Från och med årsskiftet 2009/2010 har anläggningsregistret för inventarier integrerats i<br />
ekonomisystemet Navision. Arbetet med att utveckla rutiner för investeringsverksamheten har<br />
fortsatt under året. En blankett för investeringskalkyl/projektbeskrivning har tagits fram för<br />
införande från och med 2011-01-01. I slutet av året genomfördes halvdagsutbildningar i ekonomi<br />
för chefer och assistenter då bland annat investeringsrutiner och upphandlingsfrågor togs upp.<br />
Inom lönehanteringen är nu självservice genomförd i hela den <strong>kommun</strong>ala verksamheten. Detta<br />
har inneburit att volymen löneassistenter budgetmässigt minskat från 2, 6 till 2,25 tjänster. Denna<br />
minskning genomfördes under året genom att en pensionsavgång inte ersatts av en nyrekrytering.<br />
Kommunfullmäktiges verksamhetsmål<br />
Befolkning<br />
”<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för ett ökat <strong>kommun</strong>invånarantal så att ökad inflyttning blir ett netto av ökad<br />
in- och utflyttning. År 2009 är målet 9000 invånare, år 2010 är målet 9025 invånare och år 2011 9050<br />
invånare.”<br />
Kommunens invånarantal var per den 31 december 2010 8893 personer, vilket är 18 personer<br />
färre jämfört med samma tidpunkt 2009. Målet om ett ökat invånarantal är därmed inte uppnått.<br />
Antalet uppgick till 8911 personer vid slutet av 2009. Utvecklingsenheten inom<br />
<strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen har som uppdrag att initiera frågor som är av betydelse för<br />
<strong>kommun</strong>ens utveckling. Till enhetens kärnområden hör bland annat tillväxt,<br />
befolkningsutveckling, marknadsföring och information, omvärldsbevakning, näringslivsfrågor<br />
inklusive strategiskt turismarbete, fysisk planering och infrastrukturfrågor. Dessa<br />
utvecklingsfrågor syftar ju alla till att utveckla <strong>kommun</strong>en så att den blir en attraktiv plats för<br />
både boende och företagande. Bland annat har Vingåker tillsammans med andra <strong>kommun</strong>er i<br />
Sörmland fortsatt samarbetat i projektet Sörmlands pärlor, som i år har använt sig av radioreklam<br />
och annons i tidningen Lantliv. Kommunen har också profilerat sig i en boendefilm som visats i<br />
TV-reklam på <strong>Vingåkers</strong> Factory Outlet.<br />
Under året har <strong>kommun</strong>ens samtliga verksamheter fortsatt att jobba med implementering av den<br />
vision som <strong>kommun</strong>fullmäktige antog under 2009. Visionen har preciserats i ett antal<br />
<strong>kommun</strong>övergripande mål och under hösten har även processen med att formulera mätbara<br />
indikatorer på dessa mål fortgått.<br />
Arbetet med att färdigställa den nya översiktsplanen har intensifierats under året och planen var<br />
under utställning under juni-september. Arbetet slutfördes under hösten och planen fastställdes<br />
av <strong>kommun</strong>fullmäktige i december 2010. Översiktsplanen visar vilken inriktning <strong>kommun</strong>en har<br />
för bebyggelseutveckling och andra beslut som berör den fysiska miljön. Den ska tjäna som ett<br />
politiskt handlingsprogram och en vision för <strong>kommun</strong>ens utveckling. Den ska också bidra till att<br />
förenkla och effektivisera handläggningen av plan- och bygglovsärenden. Till översiktsplanen är<br />
också kopplat ett tillägg som behandlar vindkraft.<br />
Under året har ett antal detaljplaner antagits av fullmäktige. En detaljplan avser Brene-området<br />
för att möjliggöra en etablering för olika typer av verksamheter. Området kan innehålla ett 20-tal<br />
tomter i varierande storlek för olika typer av lättare industri, handel och kontor. En annan<br />
detaljplan avser ett område i Läppe med syftet att anpassa planen till aktuell bostadsmarknad och<br />
bidra till utveckling av permanentboende i Läppe. Ytterligare en detaljplan avser Östra Dimbo<br />
och möjliggör byggnation av sjöbodar i strandlinjen, samt bryggor och bad för intilliggande<br />
fastigheter.<br />
2 (13)
Kommunen har träffat avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn.<br />
Avtalet innebär att <strong>kommun</strong>en tar emot minst 11 ensamkommande barn. Verksamheten öppnar<br />
under våren 2011.<br />
Ungdomsarbetslöshet<br />
”Ungdomsarbetslöshet – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att ungdomsarbetslösheten minskar med 2<br />
procentenheter årligen under planperioden. Ungdomsarbetslösheten var i oktober 2007 7,0 procent i Vingåker.”<br />
I och med den rådande lågkonjunkturen har arbetslösheten bland ungdomar i åldrarna 18-24 år<br />
ökat i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>. Enligt Arbetsförmedlingens årsstatistik för 2010 var den öppna<br />
ungdomsarbetslösheten 6,6 % och andelen sökande i program 9,6 %. Jämfört med 2009 har<br />
därmed andelen arbetslösa ungdomar minskat med 0,9 procentenheter och andelen sökande i<br />
program ökat med 3,9 procentenheter. Fullmäktiges mål om minskad ungdomsarbetslöshet under<br />
planperioden har därmed inte uppnåtts.<br />
Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 att av resultatet för 2010 avsätta 1 mkr till<br />
sysselsättning för ungdomar. Anslaget har inneburit att det har varit möjligt att öka antalet<br />
feriearbetsplatser markant. Dessutom tilldelades <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> även statliga medel för<br />
feriearbetsplatser detta år. Sammanlagt kunde därmed 79 feriearbetsplatser (inklusive<br />
feriearbetsplatserna på slottet) erbjudas under detta år vilket kan jämföras med sammanlagt 20<br />
platser under förra sommaren. 15 av dessa platser användes till projektet Framtidsboxen där 15<br />
ungdomar har fått arbeta med framtidens Vingåker utifrån två fokusområden; ungdomars<br />
inflytande och samt <strong>kommun</strong>ens framtida utveckling ur ett ungdomsperspektiv. Två av<br />
feriearbetsplatserna kunde även erbjudas inom <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen då<br />
utvecklingsenheten samt nämndservice tog emot praktikanter under sommaren.<br />
Kommunen har även möjliggjort att kunna ta emot 60 personer inom arbetspraktiken LYFT i<br />
<strong>kommun</strong>ens verksamheter. Under våren 2010 har 13 arbetspraktikanter varit aktiva inom<br />
<strong>kommun</strong>ens verksamheter. Verksamheten med arbetspraktik har fortgått under hösten 2010.<br />
Anslaget har även möjliggjort en anställning av en högskolepraktikant inom nämndservice under<br />
sommaren. Praktikanten har arbetat med implementering av Tjänstedirektivet. Nämndservice<br />
hade också en feriearbetare i växel/reception. Även utvecklingsenheten har haft två feriearbetare<br />
som har jobbat med IT.<br />
Det pågående projektet Job College är ett annat led i att minska ungdomsarbetslösheten i<br />
<strong>kommun</strong>en. Projektet startade i augusti 2008 och drivs i 26 <strong>kommun</strong>er, varav Vingåker är en av<br />
dessa. Verksamheten bedrivs vid Åbrogården och medfinansieringen uppgår till 70 000 kr per<br />
verksamhetsår.<br />
Lokalöversyn<br />
”Lokalöversyn – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för bättre och effektivare lokalanvändning och att den totala<br />
lokalytan minskar.”<br />
I januari gav <strong>kommun</strong>styrelsen AB <strong>Vingåkers</strong>hem i ägardirektiv att iordningställa lokaler i<br />
Sävstagården för en familjecentral. Dessförinnan hade ett antal möjliga lokaler inspekterats och<br />
för två av dessa, Apotekshuset på Parkvägen och del av Sävstagården, har utredningsskisser för<br />
lokalanvändningen tagits fram. Valet föll alltså tillslut på Sävstagården. Inom ramen för ”det<br />
3 (13)
sammanhållna <strong>kommun</strong>kontoret” har även <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen ett uppdrag att se över<br />
användningen av <strong>kommun</strong>huset och hur verksamheterna inom <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
kan samlas i <strong>kommun</strong>huset. Under 2010 har också tre fastigheter sålts; Kaplansgården, Vingåker<br />
Tryckaren 4 och Vingåker Åkern 7. Fullmäktiges mål är därmed delvis uppfyllda.<br />
Logistiköversyn<br />
”Logistiköversyn – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för bättre och effektivare logistik, exempelvis när det gäller<br />
leasingbilar och transport av livsmedel.”<br />
Kommunstyrelsen och <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen har under perioden inte gjort några<br />
aktiviteter eller åtgärder för det här målet. Förbrukningen av drivmedel (bensin, diesel och etanol)<br />
uppgick under 2010 till 56 700 liter. Detta kan jämföras med 53 900 liter för samma period 2009,<br />
vilket alltså innebär en ökning av förbrukningen. 1[1] Ytterligare ett sätt att mäta är utifrån<br />
transportkostnader. Transportkostnaderna för 2010 uppgick till drygt 5,4 mkr vilket är en liten<br />
minskning jämfört med föregående år då kostnaden var 5,5 mkr. Fullmäktiges mål är därmed<br />
delvis uppfyllt.<br />
Upphandling<br />
”Upphandling – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att inköpen så långs det är möjligt görs utifrån upprättade<br />
avtal, vilket innebär ökad avtalstrohet. Vilka som har rätt att göra inköp ska ses över. Bättre efterlevnad av<br />
ramavtal ska leda till lägre inköpskostnader.”<br />
Ett kontinuerligt arbete pågår att samordna upphandlingen i <strong>kommun</strong>en och att på olika sätt<br />
underlätta och förebygga att inköp görs utifrån upprättade avtal. Genom att uppmärksamma<br />
behovet av inköp ute i verksamheterna samt att informera om gällande avtal och vikten av<br />
avtalstrohet minskar risken för felaktiga inköp. I syfte att ökad kunskapen inom<br />
upphandlingsområdet har <strong>kommun</strong>ens upphandlingssamordnare under våren genomgått<br />
grundkurs i offentlig upphandling. Informationsinsats för samtliga förvaltningschefer gällande<br />
förändringar i Lagen om offentlig upphandling genomfördes hösten 2010. Information om<br />
genomförda upphandlingar och nya avtal uppdateras kontinuerligt på intranätet. På intranätet går<br />
även att finna ett urval av gällande avtal. En utmaning är dock att på ett tydligt och enkelt sätt<br />
förmedla samtliga aktuella avtal till berörda ute i verksamheterna. En annan utmaning är att jobba<br />
med attityderna till <strong>kommun</strong>ens upphandlingspolicy och reglerna inom upphandlingsområdet.<br />
Fullmäktiges mål är därmed delvis uppfyllt.<br />
Korttidsfrånvaro<br />
”Korttidsfrånvaro – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att <strong>kommun</strong>anställdas korttidsfrånvaro ska minskas<br />
med en dag per anställd och år.<br />
Korttidssjukfrånvaron för <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen har under 2010 minskat betydligt<br />
jämfört med 2009. Minskningen är från knappt 4,91 dagar till ca 3,51 dagar per anställd.<br />
Fullmäktiges mål om minskning med en dag per år och anställd är därmed uppfyllt. Minskningen<br />
under året innebär för <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen 37 färre sjukdagar. Aktiviteterna i<br />
<strong>kommun</strong>ens träningslokal håller fortfarande hög nivå och fler anställda deltar i olika aktiviteter.<br />
Personalutskottet har beslutat att träning i <strong>kommun</strong>ens egen lokal efter 3 månaders prövotid ska<br />
beläggas med en avgift på 350 kronor per år. Under 2010 har 141 anställda köpt träningskort till<br />
<strong>kommun</strong>ens egen träningslokal och gruppaktiviteter, vilket inbringat drygt 49 tkr till friskvården<br />
1[1]<br />
Förbrukningen avser endast drivmedel inköpt på ramavtal. Alla annan eventuell förbrukning finns inte med i<br />
statistiken.<br />
4 (13)
Det finns i dagsläget 43 hälsoinspiratörer ute i verksamheterna. Alla hälsoinspiratörer har fått en<br />
heldagsutbildning av friskvården och har som tidigare regelbundna kvartalsträffar.<br />
Friskvården i samarbete med KFUM Örebro Friidrott bjöd under vintern/våren in till en<br />
<strong>kommun</strong>kamp inom/mellan <strong>kommun</strong>er i vårt närområde. 8 <strong>kommun</strong>er deltog i tävlingen. Målet<br />
var att få kvinnor anställda i <strong>kommun</strong>erna att tillsammans röra på sig i sin egen takt och under sina<br />
egna förutsättningar. Antalet deltagare i Kommunkampen var 114 stycken. Efter fyra månader<br />
kunde det konstateras att <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> stod som segrare.<br />
Under våren har arbetet med Ålands förskola, som haft hög korttidsfrånvaro, fortsatt med<br />
analyser och olika insatser för gruppen. Siffror visar på att korttidsfrånvaron har minskat, från<br />
7,96 dagar per anställd första halvåret 2009 till 3,81 dagar per anställd samma period 2010.<br />
Nämndens mål och måluppfyllelse<br />
Kommunstyrelsens verksamhetsplan<br />
Under 2009 pågick ett arbete med Flen, Katrineholm och Finspångs <strong>kommun</strong>er som syftade till<br />
fördjupad samverkan över <strong>kommun</strong>gränserna. Arbetet var tänkt att slutföras under 2010 men<br />
avbröts under våren då Katrineholms <strong>kommun</strong> bestämde sig för att inte fördjupa samarbetet på<br />
tilltänkta områden. Ett arbete har dock fortsatt under 2010 rörande fördjupad samverkan med<br />
Flens <strong>kommun</strong> gällande löneadministration. Arbetet beräknas slutföras under 2011.<br />
Under hösten 2009 påbörjades arbetet med nytt telefonisystem, vilket avslutades under våren<br />
2010.<br />
Avtal har tecknats med ny samarbetspartner för ärendehanteringsprogrammet men i övrigt kan vi<br />
fortfarande inte använda W3D3 tekniskt sett fullt ut i alla de delar som var tänkt. Detta är i sig en<br />
förutsättning för att kunna utbilda berörd personal i systemet. Utbildning i PUL, offentlighet och<br />
sekretess har genomförts under hösten. Under sommaren har, genom anställning av en<br />
akademikerpraktikant, aktiviteter kopplade till genomförandet av Tjänstedirektivet genomförts.<br />
En ansvarsfördelning gällande <strong>kommun</strong>ens information på intranätet och webbplatsen har<br />
utarbetats. Den anger vem på respektive enhet som är ansvarig för informationen på respektive<br />
sida på webben.<br />
Verksamhetsplanen tar upp revidering av flera styrdokument. De dokument som reviderats är<br />
följande:<br />
Följande styrdokument har reviderats/antagits<br />
och åtgärder vidtagits<br />
Omskrivning av <strong>kommun</strong>ens<br />
trafikföreskrifter och anslutning till<br />
rikstäckande databas för lokala<br />
trafikföreskrifter (RDT).<br />
Krisledningsplan<br />
Utvecklade planeringsförutsättningar<br />
Jämställdhetsplan<br />
Lönepolicy<br />
Översiktsplan<br />
Reglemente<br />
5 (13)
För följande styrdokument har arbetet med<br />
revidering påbörjats men ej slutförts<br />
Delegationsordning<br />
Attestantförteckning<br />
Informationspolicy<br />
Strategi för marknadsföring<br />
Ny styrmodell<br />
Vision och <strong>kommun</strong>övergripande mål.<br />
Under hösten har <strong>kommun</strong>övergripande mål<br />
formulerats och arbetet med indikatorer<br />
påbörjats.<br />
Planeringsförutsättningar<br />
Fördjupad översiktsplan<br />
Ett arbete som pågått under 2010 och som i viss mån påverkar andra planer är formuleringen av<br />
ett utkast till reviderad styrmodell för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>. Förslaget kommer under inledningen<br />
av 2011 remissbehandlas internt varefter arbetet beräknas vara klart under 2011.<br />
Inom ramen för arbetet med samhällsbyggnad och utvecklingsfrågor har ny översiktplan samt<br />
tillägg för vindkraft färdigställts och antagits av <strong>kommun</strong>fullmäktige. Planen med tillägg har<br />
under 2010 varit föremål för remissbehandling och utställning. Under 2010 påbörjades också<br />
arbetet med en fördjupad översiktplan. Arbetet fortsätter under 2011. Inom ramen för<br />
utvecklingsfrågor har också en bredbandskartläggning gjorts.<br />
Kommunens jämställdhetsgrupp har tagit fram ett förslag till reviderad jämställdhetsplan för 2011<br />
– 2014 vilken har varit ute på remiss till förvaltningscheferna. Efter remiss och förankring i<br />
central samverkan antogs planen av <strong>kommun</strong>fullmäktige i slutet av 2010. Jämställdhetsgruppen<br />
har även sett över olika metoder för att arbeta med jämställdhetsintegrering i <strong>kommun</strong>en och har<br />
kommit fram till ett förslag som personalutskottet godkänt. Implementeringen av ett integrerat<br />
jämställdhetsarbete i organisationen förbereds och inleddes under hösten 2010.<br />
Under 2010 har ett trygghetsprojekt genomförts i <strong>kommun</strong>en. Arbetat har bland annat bestått i<br />
en enkät till medborgarna för att kartlägga synen på trygghetsrelaterade frågor samt en<br />
trygghetsvandring där särskilt otrygga platser uppmärksammats.<br />
Inom området miljövårdsarbete har en naturvårdsinventering av Hacksta Ö påbörjats och<br />
fortsätter under 2011. <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har också deltagit i Earth Hour vilket innebär att<br />
<strong>kommun</strong>en släcker ljuset under en timme för att stödja arbetet med ett förbättrat klimat.<br />
Kommunen har också deltagit i Energimyndighetens program Uthållig <strong>kommun</strong>. Det har också<br />
under 2010 påbörjats ett arbete med att utreda tågstoppets effekter för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Arbetet fortsätter under 2011.<br />
Kommunens arbete med information och marknadsföring har fortgått under året. Arbetet med<br />
att utveckla <strong>kommun</strong>ens hemsida har fortsatt och <strong>kommun</strong>en har även blivit aktiva på Facebook<br />
genom en egen sida. Kommunen har också stärkt tillgängligheten till information genom den<br />
elektroniska skylt som satts upp utmed länsväg 52 vid infarten norrifrån.<br />
Marknadsföringsinsatserna har framförallt riktats mot Bygga och bo med målet att få fler att köpa<br />
mark i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>. Insatserna riktar sig mot såväl privatboende som företagare.<br />
6 (13)
Inom ramen för infrastrukturfrågor har utvecklingsenheten arbetat med att ansluta <strong>Vingåkers</strong><br />
<strong>kommun</strong> till den rikstäckande databasen med lokala trafikföreskrifter (RDT). I anslutning till det<br />
arbetet har även revideringar gjorts i <strong>kommun</strong>ens lokala trafikföreskrifter.<br />
Från och med årsskiftet 2009/2010 har anläggningsregistret för inventarier integrerats i<br />
ekonomisystemet Navision. Arbetet med att utveckla rutiner för investeringsverksamheten har<br />
fortsatt under året. En blankett för investeringskalkyl/projektbeskrivning har tagits fram för<br />
införande från och med 2011-01-01. I slutet av året genomfördes halvdagsutbildningar i ekonomi<br />
för chefer och assistenter då bland annat investeringsrutiner och upphandlingsfrågor togs upp.<br />
Att förbättra <strong>kommun</strong>ens investeringsrutiner kan ses som ett långsiktigt arbete som påbörjats<br />
sedan några år tillbaka och kommer att pågå åren framöver.<br />
Arbetet med att utreda skanning och elektronisk attest har inte genomförts under 2010.<br />
Diskussioner har pågått angående rutiner för interndebitering men osäkerhet råder om syftet och<br />
vilka målsättningar som ska uppnås. Utökade interna debiteringar kommer dessutom att kräva<br />
mer administrativa resurser och är därmed inte enbart en fråga för ekonomienheten.<br />
Under 2010 genomförde Länsstyrelsen en granskning av <strong>kommun</strong>ens beredskap för<br />
extraordinära händelser. Länsstyrelsen var på flera punkter kritisk till arbetet med krisberedskap i<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>, bland annat att det bidrag <strong>kommun</strong>en får för åtgärder inför i vid<br />
extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap använts på fel sätt. Kritiken renderade<br />
också en sänkning av ersättningen med 50 procent vilket motsvarar 50 570 kr.<br />
Inom ramen för säkerhets- och beredskapssamordning har under hösten en övning hållits i<br />
<strong>kommun</strong>huset. Konsulthjälp har upphandlats under hösten 2010 för införandet av<br />
<strong>kommun</strong>ikationssystemet RAKEL i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>. Arbetet påbörjas under våren 2011. I<br />
samarbete med Katrineholms <strong>kommun</strong> har också en säkerhetsstrateg anställts under 2010.<br />
För närvarande upplevs det inte som något problem avseende personalförsörjning inom någon<br />
verksamhet eller yrkesgrupp. En yrkesgrupp som det varit en hög personalomsättning inom, som<br />
kan ha en relativt stor påverkan på verksamheten, är enhetschefer inom äldre- och<br />
handikappomsorgen.<br />
En viss personalreducering har skett under året genom att sex anställda lämnar sina tjänster med<br />
en pensionslösning i enlighet med av <strong>kommun</strong>fullmäktige antagen pensionspolicy. På grund av<br />
övertalighet har dessutom tre anställda lämnat sina anställningar genom uppsägning.<br />
Antalet pensionsavgångar de närmaste åren är inte fler än att vi räknar med att uppkommet<br />
personalbehov ska kunna tillgodoses med nyrekrytering. Under ett längre perspektiv bör en<br />
strategi utarbetas för att kunna erbjuda högskole- och universitetutbildade anställningsvillkor som<br />
lockar till anställning och bosättning i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>. Personalenheten har under året också<br />
genomfört ett arbete med målsättningen att samordna lönehanteringen med Flens <strong>kommun</strong>.<br />
Detta arbete fortsätter under 2011.<br />
Lönekartläggningen är slutförd. Det som återstår är att föra in de nya lönerna som är<br />
överenskomna att gälla från 2010-04-01. Detta kan innebära förändringar i lönestrukturen och<br />
också förskjutningar i lönerelationerna inom yrken och mellan yrkesgrupper. Av den anledningen<br />
ska en slutlig rapport färdigställas när Löneöversyn 2010 är klar. Den ska innehålla en analys av<br />
kartläggningen samt förslag på åtgärdsprogram om osakliga löneskillnader kan konstateras.<br />
7 (13)
Löneöversynen är slutförd med undantag för skolledarna, förvaltningschefer och<br />
Akademikerförbundet SSR, vilket innebär att ca 95 procent av <strong>kommun</strong>ens anställda fått ny lön<br />
som gäller från 2010-04-01. Löneöversynen avseende Kommunals medlemmar har genomförts<br />
som traditionell förhandling medan det för övriga organisationers medlemmar har skett genom<br />
lönesättande samtal, chef – anställd. Det som återstår av årets löneöversyn beräknas vara slutfört<br />
i mitten av september.<br />
Ekonomisk utvärdering<br />
Kommunstyrelsens verksamheter redovisar totalt en positiv budgetavvikelse på 3 426 tkr. Resultatet<br />
kommer i huvudsak från resurs <strong>kommun</strong>styrelsen 1,3 mkr, bidrag och avgifter 1,4 mkr, 300 tkr<br />
från politikområdet och resterande från enheternas verksamhet.<br />
Personalenhetens visar en total positiv avvikelse mot budget med 663 tkr. Kostnadsstället<br />
personaladministration hade en positiv avvikelse mot budget med 139 tkr, en avvikelse som<br />
främst berott på en lägre bemanning än budgeterat på grund av föräldraledigheter och en<br />
pensionsavgång. Friskvårdens hade också en positiv avvikelse vilket också grundar sig på lägre<br />
personalbemanning än budgeterat vilket har berott på föräldraledighet hos hälsoplaneraren.<br />
Företagshälsovårdens positiva avvikelse gentemot budget på 191 tkr beror på framför allt på att<br />
antalet rehabiliteringsärenden har minskat radikalt senaste året. Förstadagsintygen har kostat<br />
förhållandevis mycket. Därför ser vi över rutinerna och krav kring intygen. Kostnadsstället<br />
Rehabilitering har i princip endast belastats med budgeterad lön för handläggare, 0,5 tjänst.<br />
Endast en del av lönekostnaden för ett rehabiliteringsärende belastar kostnadsstället. Därav en<br />
positiv avvikelse på 108 tkr. Personaladministrativa åtgärder är den årliga personalfesten. Den<br />
kostade 83 tkr mot budgeterade 75 tkr. Orsaken är att en faktura på drygt 9 tkr som gällde 2009<br />
års fest belastade 2010 års resultat. Kostnaden för Facklig verksamhet blev 41 tkr lägre än<br />
budgeterat.<br />
Skyddsverksamhetens positiva avvikelse med 54 tkr mot budget beror på att tänkt<br />
arbetsmiljöutbildning inte genomfördes under året. Utbildningen är istället tänkt att genomföras<br />
under hösten 2011.<br />
Enheten för nämndservice visar jämfört med budget en negativ avvikelse på 160 tkr.<br />
Personalkostnaderna visar ett litet överskott medan kostnaderna för televäxeln visar ett stort<br />
underskott. Underskottet beror på att kostnaderna för Office Extension, OE, under hela året<br />
debiterats på televäxelns konto (sammanlagt ca 18 500 kr per månad). Dessa kostnader har inte<br />
funnits i budget.<br />
Ekonomienheten har en positiv avvikelse mot budget på 197 tkr. Den främsta orsaken är att<br />
personalkostnaderna blivit lägre än budgeterat. På årsbasis har 1,5 tjänst varit tillsatt av vikarie<br />
vilket medför lägre lönekostnader.<br />
Utvecklingsenheten redovisar en negativ avvikelse mot budget på 129 tkr. Inom enheten finns<br />
variationer med både positiva och negativa avvikelser. Enhetens gemensamma administration<br />
redovisar en negativ avvikelse som härrör från diverse utbildningar och kostnader för<br />
utvecklingsenhetens gemensamma aktiviteter. Området för näringsliv, information,<br />
marknadsföring samt projektmedel visar totalt sett en positiv avvikelse mot budget. Projektet<br />
Handelsort Vingåker har avslutats under året och slutredovisning har lämnats till Länsstyrelsen<br />
som efter handläggning ska betala ut resterande del av projektmedlen för detta projekt. Inom itverksamheten<br />
redovisas en negativ budgetavvikelse som förklaras av att kostnaderna för<br />
8 (13)
självserviceprogrammet, där <strong>kommun</strong>ens anställda hanterar begäran om ledighet, sjukanmälan<br />
m.m. blivit högre än beräknat. Verksamhetsområdet bygg- och miljö har både positiva och<br />
negativa avvikelser. Miljösidans negativa avvikelse beror till viss del på kostnader i samband med<br />
pensionering samt uteblivna intäkter i samband med en vakant tjänst.<br />
Området för politik uppvisar ett positivt resultat både för <strong>kommun</strong>styrelsen och<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige. För <strong>kommun</strong>fullmäktiges del beror resultatet framförallt på inställt<br />
sammanträde.<br />
Resursen för <strong>kommun</strong>styrelsen beräknas likaså ge en positivt avvikelse i huvudsak för att kostnaderna<br />
för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för ungdomar delvis täcks av bidrag från<br />
arbetsförmedlingen. Av den miljon som avsattes för åtgärder för att minska<br />
ungdomsarbetslösheten har 672 tkr disponerats. Kommunstyrelsens medel för oförutsedda<br />
händelser har inte disponerats.<br />
Kommunledningsadministration har en negativ avvikelse mot budget med 168 tkr. I resultatet har en<br />
ofördelad besparing för <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen inrymts. Lägre kostnader för<br />
personalutbildning och utredningar väger upp resultatet. För kristidsförvaltningen innebär<br />
länsstyrelsens granskning att bidraget minskats med 50 tkr.<br />
Bidrag och avgifter har en positiv avvikelse mot budget med 1 415 tkr. För ersättning till Viadidakt<br />
har befolkningsunderlaget räknats om enligt avtalet vilket ger ett positivt resultat. Även VSR ger<br />
ett överskott som för 2011 ska användas för att finansiera gemensam säkerhetsstrateg, i syfte att<br />
förstärka kris- och sårbarhetsberedskapen. Genom slutuppgörelsen för Västra stambanan och<br />
Gnestas tågstopp har efter resanderäkning återbetalning skett. Anslaget lämnar ett överskott med<br />
739 tkr.<br />
Investeringar<br />
Under hösten 2009 togs ett nytt telefonisystem i bruk vilket har lett till ett antal investeringar.<br />
Arbetet har pågått även under våren 2010 och investeringskostnaden uppgår till drygt 80 tkr, och<br />
totalt med 2010 års kostnader till knappt 423 tkr.<br />
För att samla ihop diverse databaser som hittills varit utspridda har det investerats i en<br />
databasserver. Det har även investerats i en terminalserver som används för att komma åt<br />
program utifrån. Investeringarna uppgår sammanlagt till 61 tkr.<br />
En informationsskylt har satts upp vid norra infarten till Vingåker och kostnaden för detta har<br />
uppgått till 139 tkr. För de medel som finns kvar för skyltar, 253 tkr, föreslås tilläggsanslag<br />
begäras och att medlen förs över till 2011 års budget. Också anslaget för centrumplanering på<br />
1 mkr föreslås föras över till 2011 års budget. Motivet för det är att investeringsmedel saknas för<br />
den medfinansiering som krävs för trafiksäkerhetsåtgärder enligt upprättad 3-årsplan.<br />
2010 beviljades 2,6 mkr i tilläggsanslag för reparation av bubbelpoolen. Skadan är anmäld som<br />
försäkringsärende och ersättning beräknas erhållas med ca 1,2 mkr. För investeringar i badhusets<br />
undervisningsbassäng begärs tilläggsanslag med 1,2 mkr motsvarande försäkringsersättning<br />
avseende bubbelpool.<br />
9 (13)
Nyckeltal och verksamhetsmått<br />
Verksamhetsmått 2010 2009 2008 2007<br />
Antal årsarbetare per 1000 <strong>kommun</strong>invånare i.u. 69,8 70,9<br />
Kostnader för politisk verksamhet i.u. 872 904 840<br />
Kostnader för infrastruktur och skydd i.u. 3 104 3 198 2 938<br />
Svar på e-post inom 1 dygn 82% 82% 79% 73%<br />
Förbrukning av drivmedel i liter 56 700 53 913 64 047 60 762<br />
Antal medborgarförslag 8<br />
Antal besvarade medborgarförslag 10<br />
Antal motioner 21<br />
Antal besvarade motioner 17<br />
Antal interpellationer 10<br />
Framtiden<br />
Fullmäktige antog i juni planeringsförutsättningar för planperioden fram till 2013 och angav hur<br />
ramarna skulle fördelas. Planeringsförutsättningarna innehåller statistiskt underlag,<br />
befolkningsprognoser och jämförelsetal för de verksamheter som bedrivs inom <strong>kommun</strong>en. I ett<br />
avslutande avsnitt beskrivs utmaningar, lagförändringar, attityder till service mm för respektive<br />
verksamhet och vad detta kommer att innebära för <strong>kommun</strong>ens verksamhet framåt.<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>s resultat för 2010 blev mycket bra sett till tidigare budget. Till stor del beror<br />
resultatet på finansen med högre skatteintäkter och det särskilda statsbidraget <strong>kommun</strong>en fått.<br />
Men det är också verksamheternas förtjänst då de med vissa undantag klarar att hålla sina<br />
budgetramar. 2010 års resultat blev sammanlagt 17,3 mkr, drygt 10 mkr mer än budgeterat. I det<br />
resultatet ligger det särskilda statsbidraget på 8,7 mkr som inte finns för 2011-13. För 2011-13<br />
räknar <strong>kommun</strong>styrelsen med att kunna som minst uppnå ett resultat som uppfyller målet på 1%<br />
av skatter och statsbidrag.<br />
De demografiska förändringarna kräver en ständig anpassning och följsamhet av <strong>kommun</strong>ens<br />
verksamhet. <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> måste skapa både förutsättningar för invånarna att kunna bo<br />
kvar liksom att vara attraktiv för inflyttning oaktat att vi har en negativ befolkningsutveckling.<br />
Här är goda <strong>kommun</strong>ikationer, bra och kostnadseffektiv <strong>kommun</strong>al service och en attraktiv<br />
centralort centrala frågor för <strong>kommun</strong>ens utveckling. Dessa faktorer, kombinerat med<br />
marknadsföringsinsatser, är även viktiga för att öka attraktiviteten att flytta till <strong>kommun</strong>en. De<br />
demografiska förutsättningarna innebär även att samverkan blir allt mer centralt inom diverse<br />
områden. Även om arbetet med samverkan inom olika områden med framförallt<br />
omkringliggande <strong>kommun</strong>er under 2010 inte i alla fall nått ända fram kommer det att vara ett<br />
arbete som kommer vara betydelsefullt även i framtiden. Färdigställandet av översiktplanen med<br />
tillägg för vindkraft är ett annat viktigt underlag för att möjliggöra ett strategiskt arbete med<br />
framtidsfrågor rörande den <strong>kommun</strong>ala samhällsplaneringen. Här pågår också ett fortsatt arbete<br />
med fördjupad översiktsplan för Vingåker centralort.<br />
En allt äldre befolkning ställer större krav på <strong>kommun</strong>ens äldreomsorg. Prognosen visar att den<br />
närmaste framtiden främst medför en ökning i åldersgruppen 65-79 år vilket indikerar att det<br />
10 (13)
totala behovet av hemtjänst kommer att öka under de kommande åren men att behovet av<br />
särskilt boende kommer att vara oförändrat. De äldre väljer också att bo kvar i hemmet allt<br />
längre. Med tiden kommer dock även åldersgruppen 80 år eller äldre att öka starkt. Om behovet<br />
av hemtjänst är konstant i varje åldersgrupp kommer behovet av hemtjänst enligt<br />
befolkningsprognosen att öka med 13 % fram till 2019. Å andra sidan är förhoppningen att ett<br />
mer salutogent arbetssätt över tid leder till ett större välbefinnande och därmed ett minskat<br />
stödbehov hos de äldre. Försörjningsstödets omfattning påverkas visserligen också av en<br />
minskande befolkning men inom detta område är det andra faktorer som spelar större roll som<br />
arbetslöshetsläget och regelverket för arbetslöshets- och sjukersättningar.<br />
Ett minskat antal invånare i förskole- och skolålder ställer krav på att verksamheten för barn och<br />
unga anpassas till den minskande volymen. Anpassningarna rör personal- och lokalbehov men<br />
även sättet att arbeta i den pedagogiska verksamheten. Rätten till kostnadsfri allmän förskola<br />
omfattar från och med den 1 juli 2010 även 3-åringar vilket innebär en viss merkostnad. De<br />
förbättrade möjligheterna att starta enskild verksamhet i privat regi gör <strong>kommun</strong>ens egen<br />
verksamhet mer oförutsägbar avseende barn- och elevantal. De allt hårdare kraven på<br />
dokumentation och satsningen på spetskompetens och samarbete i arbetslag istället för på bred<br />
kompetens hos en pedagog talar för större enheter för att det ska finnas fler att fördela<br />
arbetsuppgifterna på.<br />
Generellt kan skönjas att medborgarna ställer högre krav på <strong>kommun</strong>ikation och ökade krav på<br />
kvalitet i den <strong>kommun</strong>ala verksamheten. Det är därför viktigt att <strong>kommun</strong>en fortsätter att<br />
utveckla <strong>kommun</strong>ikationsarbetet och finner nya vägar för att kunna utveckla verksamheterna<br />
inom ramen för tillgängliga medel. I samhället finns även inom exempelvis äldreomsorgen en allt<br />
tydligare trend av valfrihet vilket ställer nya krav på <strong>kommun</strong>ens verksamhet.<br />
Även när det gäller den fysiska <strong>kommun</strong>ikationen är framtidsfrågorna tydliga. Det är viktigt att<br />
tåg- och busstrafik fungerar på ett bra sätt då <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> är beroende av bra in- och<br />
utpendlingsmöjligheter. Erfarenheterna från vintermånaderna under 2010 visar att ett viktigt<br />
arbete finns att göra för att erhålla fungerande tågtrafik och tågstopp i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>, vilket<br />
också pågått under 2010 och fortsätter under 2011.<br />
Kommunens personal är den viktigaste resursen för att kunna bedriva en god verksamhet.<br />
Statistiken visar att sjukfrånvaron är betydligt högre i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> än i många andra<br />
<strong>kommun</strong>er. Befolkningsutvecklingen tyder på att det kommer att bli allt svårare att rekrytera<br />
kompetent personal. Personalfrågorna kommer därför att vara centrala för en god verksamhet.<br />
Fullmäktige antog under hösten 2009 en ny vision för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>. Förvaltningarna har<br />
påbörjat ett implementeringsarbete med anledning av visionen vilket pågått under hela 2010.<br />
Arbetet har bestått i att utifrån visionen konkretisera ett antal <strong>kommun</strong>övergripande mål vilka<br />
sedan preciseras i ett antal mätbara indikatorer som möjliggör uppföljning av målen. Visions- och<br />
målprocessen kommer fortsätta under 2011.<br />
2009 har avtal träffats om kostnadsfördelning av Citybanan. Det innebär att <strong>Vingåkers</strong><br />
<strong>kommun</strong> ska bidra med 10,3 mkr för ökad spårkapacitet för fjärrtågtrafiken till och från<br />
Stockholm, vilket är avgörande för Södermanlands och hela Mälardalens fortsatta utveckling.<br />
Lagstiftningsmässigt har undantag från lokaliseringsprincipen beslutats. Det innebär att<br />
infrastruktur och <strong>kommun</strong>ikationer inte är avgränsade till enskilda <strong>kommun</strong>er eller ens län, utan<br />
11 (13)
löper över olika gränser och kräver samarbete av olika slag. Den <strong>kommun</strong>ala redovisningslagen<br />
har kompletterats med bestämmelser om redovisning av bidrag till statlig infrastruktur.<br />
Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2010, och tillämpas i fråga om bidrag till statlig<br />
infrastruktur som har beslutats efter den 28 februari 2009.<br />
Lagtexten i 5 kap 7§ lyder: "Efter <strong>kommun</strong>ens eller landstingets beslut ska sådana bidrag som<br />
avses i 2 kap 1 § lagen (2009:47) om vissa <strong>kommun</strong>ala befogenheter tas upp i balansräkningen<br />
under posten Bidrag till statlig infrastruktur eller redovisas som en kostnad i resultaträkningen."<br />
Varje bidrag som redovisas i balansräkningen ska upplösas med årliga enhetliga belopp under<br />
högst 25 år. Upplösningen ska påbörjas det år bidraget beslutas. För bidrag som har beslutats<br />
under år 2009 får dock upplösningen påbörjas det år första utbetalningen av bidraget görs.<br />
Det innebär för <strong>Vingåkers</strong> del att upplösningen börjar under det första utbetalningsåret 2013-<br />
2014. Medfinansiering är inte extraordinära poster, jämförelsestörande poster eller sk synnerliga<br />
skäl i en balanskravsutredning. Kostnaden ska täckas av intäkter på samma sätt som andra<br />
kostnader enligt balanskravet.<br />
Framtida kostnader för återställning av Viks avfallsdeponi<br />
Kommunfullmäktige har 2004 beslutat om hur avslutningen av Viks avfallsdeponi ska<br />
kostnadsföras. En schematiserad beräkning ligger till grund för återställningen och dess<br />
kostnader, beräknad till 18,5 mkr. Deponin används inte från 2009-01-01 och den ska vara<br />
sluttäckt 2018. Genom beslutet har klarlagts hur skattekollektivet liksom abonnentkollektivet ska<br />
svara för sina respektive andelar. I renhållningstaxan har andel för denna kostnad tagits in.<br />
Ansvaret för vatten, avlopp och renhållning har från 2009 förts över till Vingåker Vatten och<br />
Avfall AB. Viks avfallsdeponi blir kvar i <strong>kommun</strong>ens ägo. Ändock har bolaget och dess<br />
renhållningskollektiv ansvar för del av återställningen. Fakturering av 2009 års andel från<br />
renhållningskollektivet 840 tkr har skett. Bolaget har dock bestridit fakturan och menar att det<br />
inte är klarlagt hur renhållningsabonnenternas ansvar för detta gäller.<br />
Under 2010 påbörjades förnyad utredning av hur sluttäckningen av deponin ska göras och vad<br />
kostnaden för detta blir. Det nya underlaget kommer att ligga till grund för hur fördelningen av<br />
kostnader ska ske mellan skatte- respektive abbonentkollektivet. Förslag till sluttäckningsplan har<br />
tagits fram och sänts till länsstyrelsen för synpunkter. När sluttäckningsplanen är<br />
fastställd kommer översyn av ägardirektiv till det helägda bolaget att ske.<br />
Kommunernas pensionskostnad<br />
Kostnaden för de anställdas kollektivavtalade pensioner är en fråga som behandlats på ett särskilt<br />
sätt i den <strong>kommun</strong>ala sektorn. Sektorns beskattningsrätt har gjort det möjligt att man historiskt<br />
inte fonderat medel för avtalspensioner utan tillämpat ett fördelningssystem, där dagens<br />
skattebetalare betalar för dagens pensionärer. Före 1998 var avtalspensionerna helt<br />
förmånsbestämda i <strong>kommun</strong>er och det har därför uppkommit en betydande pensionsskuld i<br />
sektorn. Någon motsvarande pensionsfond med finansiella tillgångar finns inte, utan det är<br />
beskattningsrätten som borgar för att de tidigare anställda får pension.<br />
Sedan 1998 kostnadsbokför <strong>kommun</strong>er pensionerna vid nyintjänandet. Merparten av<br />
pensionsintjänandet betalas ut direkt, eftersom pensionerna i huvudsak nu är avgiftsbestämda.<br />
Det är enbart för månadsinkomster över 30.000 kronor år 2008 som det finns en<br />
förmånsbestämd ålderspension, som skuldförs. Eftersom <strong>kommun</strong>er inte har fonderat medel för<br />
de anställdas pensioner, belastar utbetalningarna av pensioner intjänade före 1998 ekonomin såväl<br />
12 (13)
kostnads- som likviditetsmässigt. Från 1998 och framåt bokförs kostnaden för avtalspensionerna<br />
vid intjänandet. Man kan därför säga att pensionerna belastar dagens skattebetalare dubbelt.<br />
Nyintjänandet av pensioner för dagens anställda motsvarar idag 5% av lönesumman i genomsnitt.<br />
Intjänandet till den förmånsbestämda ålderspensionen minskar något framöver eftersom<br />
förmånsnivån sänks. Däremot ökar belastningen från ansvarsförbindelsen då det är stora årskullar<br />
anställda som inom en snar framtid går i pension.<br />
Pensionsskulden är väldig, men den betalas ut under en lång period, varför dess belastning på<br />
ekonomin ändå kan anses som hanterlig.<br />
Slutord<br />
Det finns skäl att avslutningsvis poängtera att enighet om hantering av <strong>kommun</strong>ens ekonomi och<br />
verksamhet framöver är ett måste. Vikten av att verkställa fullmäktiges beslut om en ekonomi i<br />
balans, med ambitionen att skapa ett hållbart resultat för en fortsatt bra <strong>kommun</strong>al verksamhet,<br />
betonas.<br />
Överförmyndarens verksamhet<br />
Året har förflutit som vanligt hos överförmyndaren med mycket arbete.<br />
Deltagande av överförmyndaren har skett vid studiedagar i Luleå som Sveriges Överförmyndares<br />
förening har stått för. Överförmyndaren har också deltagit i de två länsträffar som har varit för<br />
överförmyndarna i Södermanlands län i Gnesta och i Nyköping under år 2010.<br />
Att få kontakt med personer som kan ställa upp som god man/förvaltare är svårt men försök till<br />
nyrekrytering pågår hela tiden.<br />
Under hösten var överförmyndaren med på Katrineholmsmässan för att rekrytera god man till<br />
bl.a. ensamkommande barn.<br />
Våren år 2011 kommer ett boende för ensamkommande barn att öppnas i Vingåker. Det har<br />
också under hösten förekommit arbete med att försöka ta fram en utbildning för dessa gode män<br />
som skall ta ha hand om de ensamkommande barnen. Utbildningen kommer sedan att vara under<br />
våren 2011.<br />
Antal ärende under år 2010 i dec var ca 80 st godmanskap, 12 st förvaltarskap, 1 st<br />
förmyndarskapsärende, 6 st kontrollerad förvaltning, och 1 st flyktingbarn.<br />
Av överförmyndarens budget har 343.400:- kr betalats ut i arvode under året.<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong><br />
[Skriv namn]<br />
[Skriv titel]<br />
13 (13)
VK400S v1.0 040416 C:\Documents and Settings\kaae\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK295\Vb Näringslivsnämnden.doc<br />
Viktiga händelser<br />
Näringslivsnämnden<br />
Verksamhetsberättelse, helårsrapport 2010-12-31<br />
1 (3)<br />
Verksamhetsberättelse<br />
Vartannat år skall näringslivsnämnden genomföra en företagsmässa i Vingåker. Den<br />
skall hållas samtidigt som Slotts och kulturfestivalen sista helgen i augusti vilket<br />
gjordes den 28 augusti. Företagsmässans genomförande sköttes av KFV<br />
marknadsföring AB i samarbete med näringslivsansvarige och cirka 25 utställare<br />
deltog och vi hade drygt 2 000 besökare till mässan vilket får anses vara ett mycket<br />
bra besökstal. Nästa företagsmässa skall hållas 2012.<br />
Tillsammans med Katrineholm och Flen och deras näringslivsansvariga planerades ett<br />
projekt där vi erbjöd företag med 10 – 19 anställd konsultstöd för att analysera sitt<br />
företags tillväxtmöjligheter. Projektet finansierades med 600 000kr från<br />
Regionförbundet Sörmland och slutrapporten kommer under mars 2011. Tio företag i<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har deltagit.<br />
Sammanlagt har 138 personer deltagit i företagsträffarna i <strong>kommun</strong>ens regi vilket är<br />
en ökning från året innan. Det ger ett snitt på 19 personer per företagsträff.<br />
Strategin för besöksnäringen reviderades under hösten för att senare sändas på remiss.<br />
Delar av utvecklingsenheten deltog under Katrineholmsmässan i november för att<br />
marknadsföra samtliga nya byggklara tomter samt de nya LIS-områden vi arbetar<br />
med.<br />
En turistekonomisk analys har man beslutat att genomföra vilket kommer att vara<br />
mycket värdefullt för kommande insatser för besöksnäringen i <strong>kommun</strong>en.<br />
<strong>Vingåkers</strong>banketten hölls för andra året i följd och var mycket uppskattat där våra<br />
stipendiater officiellt erhöll sina premier. Vi har påbörjat ett utökat företagssamarbete<br />
med blanda annat Katrineholmskuriren, ICA Supermarket och <strong>Vingåkers</strong> Factory<br />
Outlet för genomförandet av banketten och inför 2011 års bankett planeras samarbetet<br />
att utökas ytterligare.<br />
Fullmäktiges verksamhetsmål<br />
Kommunfullmäktige i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> fastställde i samband med budget och flerårsplan för<br />
2009-2011 ett antal verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning (kf §126/2008).<br />
Nedan framgår dessa mål och hur näringslivsnämnden har arbetat med dessa under året som gått.<br />
”Befolkning – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för ett ökat <strong>kommun</strong>invånarantal så att ökad inflyttning blir ett<br />
netto av in- och utflyttning. År 2010 är målet 9.250 <strong>kommun</strong>invånare.”<br />
Samtliga aktiviteter enligt ovan är att betrakta såsom led i arbetet med att öka inflyttningen till<br />
<strong>kommun</strong>en genom marknadsföringsåtgärder/information och på det sättet öka intresset för<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> som attraktiv bostadsort. Deltagandet i Katrineholsmässan var en del i det<br />
ledet.<br />
”Korttidsfrånvaro – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att <strong>kommun</strong>anställdas korttidsfrånvaro ska minskas<br />
med en dag per anställd och år.”<br />
Näringslivsnämnden har liten påverkansmöjlighet i denna fråga.
”Ungdomsarbetslöshet – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att ungdomsarbetslösheten minskar med 2<br />
procentenheter årligen under planperioden. Ungdomsarbetslösheten var i oktober 2007 7,0% i Vingåker.”<br />
En mycket konkret åtgärd för att verka för en minskning av ungdomsarbetslösheten i <strong>Vingåkers</strong><br />
<strong>kommun</strong> är vårt deltagande i Job College – projektet. Där arbetar man med att stimulera<br />
handlingskraft och den egna viljan och självkänslan hos deltagarna. Deltagarna är mellan 18-30 år<br />
och en coach leder arbetet i en lokal på Åbrogården. Kontaktskapande företagsbesök genomförs<br />
och genom dessa och coachning samt övriga åtgärder är målet för deltagarna att uppnå egen<br />
försörjning.<br />
”Lokalöversyn – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för bättre och effektivare lokalanvändning och att den totala<br />
lokalytan minskar.”<br />
Nämnden har en relativt liten påverkan i denna fråga. Den nya organisationen har gjort att vi<br />
omplaceras i för oss nya lokaler vilket är ett led i att verka för bättre och effektivera<br />
lokalanvändning generellt.<br />
”Logistiköversyn – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för bättre och effektivare logistik, exempelvis när det gäller<br />
leasingbilar och transport av livsmedel.”<br />
Vid resor där lämpliga förbindelser med allmänna <strong>kommun</strong>ikationsmedel erbjuds används dessa i<br />
så stor omfattning som möjligt, i andra fall nyttjas <strong>kommun</strong>ens leasingbilar för transporter.<br />
”Upphandling – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att inköpen så långt det är möjligt görs utifrån upprättade<br />
avtal, vilket innebär ökad avtalstrohet. Vilka som har rätt att göra inköp ska ses över. Bättre efterlevnad av<br />
ramavtal ska leda till lägre inköpskostnader.”<br />
Näringslivsnämnden följer angivna avtal i de fall upphandlingar görs. Aktivt arbete har även<br />
gjorts för att informera företagare i <strong>kommun</strong>en om upphandling och hur vi arbetar med detta.<br />
Mål och måluppfyllelse<br />
Här anges relevanta mål och nyckeltal angett på årsbasis för återkommande aktiviteter under<br />
2010.<br />
Helårsnyckeltal Helårsmåluppfyllelse<br />
Frukost – och kvällsfrallor 8 8<br />
Företagsbesök 40 41<br />
Företagsinfo, tryckta nummer 2 2<br />
Vingåker för dig 4 4<br />
Pressmeddelanden/pressinformation 50 50<br />
Pressinbjudningar - -<br />
Utåtriktade aktiviteter 1 10 6<br />
Nyhetsbrev e-post 8 8<br />
1 Bland annat <strong>Vingåkers</strong>marknaden, officiell utnämning och firandet av årets eldsjäl. Årets företagare och årets<br />
kulturstipendiat och övriga marknadsföringsåtgärder<br />
2 (3)
Personalförsörjning<br />
Personalförsörjningen är tillgodosedd med en heltidstjänst som näringslivsansvarig och en<br />
heltidstjänst som informationsansvarig.<br />
Ekonomisk utvärdering inkl årsprognos<br />
Näringslivsnämndens kostnadsställe, 0801, har vid årets slut ett minusresultat vilket berott på för<br />
lågt budgeterade kostnader.<br />
Investeringar<br />
Elektroniska skyltar<br />
Intern kontroll<br />
En internkontrollplan har skapats i början av året och kontroller har genomförts under<br />
kontinuerligt under året.<br />
Framtiden<br />
Flerårsplanering av externa aktiviteter och fortsatta insatser för att förbättra företagarklimatet i<br />
<strong>kommun</strong>en kommer att göras. Utökat internt samarbetet inom utvecklingsenheten för att<br />
gemensamt driva valda utvecklingsfrågor i linje med <strong>kommun</strong>ens vision och andra styrdokument<br />
och policys. Ett fortsatt aktivt samt intensifierat arbete för att få fler nyetablerade och<br />
nyregistrerade företag i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> i enlighet med det näringslivspolitiska programmet.<br />
Stärka arbetet inom turismområdet genom att kartlägga besöksnäringens effekter, framförallt<br />
ekonomiska, för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Nyckeltal och verksamhetsmått<br />
Se mål och måluppfyllelse<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>, 2011-03-01<br />
Gunilla Malm<br />
Näringslivsansvarig<br />
3 (3)
VK400S v1.0 040416 C:\Documents and Settings\kaae\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK295\Vb tekniska.doc<br />
Viktiga händelser<br />
1 (8)<br />
Verksamhetsberättelse<br />
Tekniska servicenämnden/Tekniska förvaltningen/Tekniska Enheten<br />
Verksamhetsberättelse 2010-12-31<br />
Vår förvaltningschef Carl-Olof Adelsköld gick i pension den 30/6, samtidigt som Tekniska<br />
Förvaltningen upphörde som egen förvaltning.<br />
Från och med den 1/7 är Tekniska Förvaltningen en del av Kommunledningsförvaltningen.<br />
En planeringsingenjör, Ulrica Ekström, är anställd från och med den första september, en<br />
tjänst som varit vakant i flera år.<br />
Kostenheten har upplevt ett händelserikt år med mycket utveckling och<br />
organisationsförändringar.<br />
Kraven på <strong>kommun</strong>ens kostverksamhet har ökat de senaste åren från såväl medborgare som<br />
myndigheter. Svårigheter finns att samla all den spetskompetens som behövs i en och samma<br />
tjänst. Istället för att tillsätta den vakanta tjänsten som kostchef ingicks i juni ett treårigt avtal<br />
med Katrineholms <strong>kommun</strong>, som omfattar köp av kostchef och dietistresurser. Detta innebär<br />
att erforderlig kostkompetens inom områdena kost/nutrition och livsmedelslagstiftning kan<br />
vidmakthållas. Genom att samordna synen på kost- och näringsintag och arbeta centralt med<br />
gemensamma matsedlar, datastöd och riktlinjer, kan även det administrativa arbetet<br />
effektiviseras.<br />
Implementering av kostdataprogrammet AIVO har skett under året. Datastödet säkerställer<br />
god produktion både vad gäller hygien och kvalité, samtidigt som det skapar bättre kontroll på<br />
inköp, leveranser och kostnader. Utveckling av systemet möjliggör även en näringsberäkning<br />
av matsedeln, ett krav som insinueras i den nya skollagen som träder i kraft under 2011.<br />
För att underlätta framtida arbete med egenkontroll har en ny HACCP-plan (faroanalys och<br />
kritiska styrpunkter) och egenkontrollprogram utarbetats. Tidigare plan var framtagen av en<br />
konsult vilket genererar kostnader varje gång verksamheten eller lagstiftningen förändras.<br />
Förutom skollagen och livsmedelslagen har <strong>kommun</strong>en ett antal riktlinjer och<br />
rekommendationer att leva upp till. Förutom kostenheten har Barn och<br />
utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen en betydande roll i <strong>kommun</strong>ens<br />
kostförsörjning. För att ena alla de personalgrupper som berörs av den <strong>kommun</strong>ala maten och<br />
skapa ett målinriktat handlande, har ett utkast till <strong>kommun</strong>övergripande kostpolitiskt program<br />
tagits fram under hösten. Tre arbetsgrupper har varit delaktiga i processen med representanter<br />
från skola/förskola, äldreomsorgen och handikappomsorgen.<br />
Ett stort utvecklingsarbete har bedrivits på Humlegårdens centralkök under året. För att få en<br />
personalbudget i balans har kökets ”plock & pack” effektiviserats genom att utskicken av<br />
basvaror har koncentrerats till ett par dagar i veckan. Vidare har ett bemanningsstyrt flexibelt<br />
timbanksystem utformats av kostenheten i samverkan med personalkontoret och <strong>kommun</strong>al.<br />
Förutom positiva effekter på kostverksamhetens ekonomi förenklar systemet personalens<br />
livspussel.<br />
Tillsammans med upphandlingskontoret har ett omfattande arbete bedrivits med att ta fram<br />
underlaget till den nya livsmedelsupphandlingen. Med mer ekologiska och närproducerade<br />
produkter samt mindre halvfabrikat ges förutsättningar för köket att laga mer mat från<br />
grunden och därmed höja matkvalitén. Ett arbete som redan påbörjats under 2010. Det nya<br />
anbudet har dock ännu inte trädigt ikraft då upphandlingen överklagats.<br />
En annan kvalitetshöjande åtgärd är att köket återgått till helgmatlagning. Nedkylning och<br />
återuppvärmning påverkar matkvalitén negativt och skapar dessutom extra arbetsmoment.
Tre fastigheter har sålts under året, det är hyreshuset på Sävstaholmsvägen 13, Kaplansgården<br />
samt Hantverksgatan 27 där Gus Strumpor finns.<br />
En lång, kall vinter med mycket snö har tagit hårt på våra resurser. För första gången på<br />
många år har vi varit tvingade att skotta av snön från taken på våra fastigheter. Detta har<br />
utförts vid fem olika tillfällen under året.<br />
Avtal om gräsklippning är träffade med idrottsföreningarna i Baggetorp, Högsjö, Marmorbyn<br />
och Österåker. De klipper alla <strong>kommun</strong>ens gräsmattor på skolor, daghem och badplatserna i<br />
ytterbyarna från och med i år. Avtalen är tecknade på tre år.<br />
Enligt beslut i Tekniska Servicenämnden har ett treårigt avtal träffats med Katrineholms<br />
<strong>kommun</strong> om ett samverkansprojekt inom kostverksamheten.<br />
Besparingskraven har gjort att vi avskedat personal, vilket har inneburit en stor<br />
arbetsbelastning för dem som jobbar kvar i verksamheten. Det innebär också att vi måste köpa<br />
mer tjänster från externa aktörer.<br />
Nämndens mål och måluppfyllelse<br />
De övergripande målen är<br />
att hålla en hög servicegrad gentemot allmänheten och internt<br />
att hålla den totala budgeten.<br />
Ekonomisk utvärdering<br />
Tekniska förvaltningen redovisar totalt ett underskott på – 701 tkr, vilket är ett mycket bra<br />
resultat med tanke på de förutsättningar som förvaltningen arbetat med under året!<br />
Kst 1100, Tekniska Servicenämnden:<br />
Nämnden redovisar ett underskott med -32 tkr beroende på att nämnden alltid är<br />
underbudgeterad.<br />
Kst 1101, Teknisk förvaltning:<br />
Administrationen visar ett överskott på 776 tkr beroende på att förvaltningschef och<br />
planeringsingenjör endast varit anställda del av året.<br />
Kst 1201, Jord- och skogsbruksfastigheter:<br />
Kostnadsstället visar ett överskott på 98 tkr, främst beroende på ökade intäkter från<br />
arrendatorerna.<br />
Kst 1202, Virkesförsäljning:<br />
Virkesförsäljningen visar ett överskott på 17 tkr, vilket följer budgeten.<br />
Kst 1221 Vidåkers kök, 1222 Mattransporter och 1223 Humlegårdens kök:<br />
2 (8)
Kosten redovisar ett underskott på – 246 tkr, främst beroende på ökade kostnader för<br />
livsmedel.<br />
Kst 1310, Vägar:<br />
Resultatet för väghållningen visar ett underskott på – 1 438 tkr.<br />
Både våren och hösten innehöll många snöfall vilket inneburit att vi inte bara har fått ploga<br />
ofta, utan också forsla bort snö till våra upplag.<br />
Kst 1330, Gatubelysning:<br />
Gatubelysningen visar ett överskott på 276 tkr, vilket beror på att vi ersatt över hälften av<br />
armaturerna med energisnåla Cobra-armaturer.<br />
Kst 1410, Park:<br />
Parkskötseln visar ett överskott på 454 tkr beroende på att pensionsavgångar inte ersatts med<br />
ny personal samt att vi inte tagit in några säsongsanställningar.<br />
Kst 1490, Parkeringsbevakning:<br />
Parkeringsbevakningen redovisar ett underskott på – 51 tkr. Det beror på att intäkterna inte<br />
når upp till de nivåer budgetberedningen angett.<br />
Kst 1500, Lokalvård:<br />
Lokalvården visar ett överskott på 133 tkr, beroende på att vikarier inte satts in vid sjukdomar<br />
samt stor återhållsamhet vid inköp av städmaterial.<br />
Kst 1700, Fordon:<br />
Fordon visar ett underskott med - 141 tkr främst beroende på reparationer av vår gamla<br />
fordonspark.<br />
Kst 1800, Fastigheter:<br />
Fastigheter visar ett underskott på – 712 tkr, vilket är mycket bra med tanke på<br />
budgetförutsättningarna!<br />
En stor återhållsamhet avseende underhåll har hållit ned kostnaderna.<br />
Försäljning av fastigheter har inneburit minskade hyresintäkter, medel för de nedlagda<br />
skolorna har saknats, energiprishöjningarna har tagits inom ram.<br />
Skottning av snö från våra platta tak har utförts vid 5 tillfällen under året.<br />
Kst 1900, Dagvatten:<br />
Dagvatten redovisar ett överskott på 186 tkr.<br />
Kst 1950, Deponin:<br />
Deponin redovisar ett underskott på – 32 tkr.<br />
Budget har saknats helt och hållet.<br />
3 (8)
Vi har under året investerat i:<br />
Inbrottslarm på Kommunförrådet, Vidåker, Hansjöskolan, Marmorbyns paviljong,<br />
Fritidsgården.<br />
Brandlarm på Kommunförrådet, Åsens Gård, Sävstaskolans L-hus, Marmorbyns skolas<br />
paviljong och gymnastikbyggnad.<br />
Passersystem på Kommunförrådet, Vidåker, Hansjö, Sävstaskolan, Fritidsgården, Härbärge på<br />
Storgatan 10, Marmorbyns paviljong.<br />
Åtgärder efter elrevision på Vidåker och Sävstaskolan. Dataåldern innebär en utökning av<br />
antalet vägg och datauttag för att slippa sladdar på golven.<br />
Tillgänglighetsanpassat våra fastigheter. Exempel på åtgärder är kontrastmarkeringar på<br />
trappor och dörrar, ramper för rullstolsburna, installationer av dörröppnare och komplettering<br />
av belysning.<br />
Byggt en ny bubbelpool i badhuset. Nu är badkapaciteten också höjd till 3 bad per timma.<br />
Rensat kryputrymmen i källaren på Vidåkersskolan från formvirke sedan nybyggnationen.<br />
Personalen på skolan har klagat på lukt, och den har delvis kommit från formvirke som suttit<br />
kvar sedan skolan byggdes. Vi har också tätat alla gamla rör till tvättställen i korridorerna som<br />
plockats ned. Lukten har försvunnit och personalen är nöjd med saneringen!<br />
4 (8)
Byte av fönster sker på Sävstaskolan, där en vattenläcka också gjort att kök och matsal måste<br />
byggas om. Här ses skillnaden mellan gamla och nya fönster.<br />
På Marmorbyns skola har paviljongen totalrenoverats efter kritik från arbetsmiljöverket, och<br />
värmen har konverterats från direktel till pellets. En utbyggnad har gjorts för värmecentral<br />
samt ventilation. Lokalerna är mycket uppskattade av både lärare och elever efter<br />
ombyggnationen!<br />
På <strong>kommun</strong>huset har marmortrappen vid entrén renoverats.<br />
5 (8)
På slottet har kolonnerna vid entrén renoverats, här är bilder före och efter renoveringen<br />
6 (8)
På ladan bakom slottet som <strong>Vingåkers</strong> hundklubb hyr har taket bytts ut.<br />
Kommunförrådets omklädningsrum och matsal har renoverats under året.<br />
Vi har ersatt trasiga stuprör och lövutkastare på förskolor och skolor inför vintern.<br />
På Kvarnängshallen i Högsjö har taket renoverats. En stor mängd tegelpannor var trasiga.<br />
Lytterstastugans bastu råkade ut för en vattenläcka och har renoverats.<br />
På Fritidsgården, Kapellvägen 3, har en ombyggnation skett på övervåningen för att hyra ut<br />
lokalerna till Alva-projektet, ett samarbete mellan BoU och Socialen för att hjälpa barn och<br />
ungdomar med uttalad problematik.<br />
På Storgatan 10 har en renovering utförts, där har numera Socialen ett härbärge för<br />
bostadslösa personer.<br />
7 (8)
Nyckeltal och verksamhetsmått<br />
Verksamhetsmått 2006 utfall 2007 utfall 2008 utfall 2009 utfall 2010 utfall<br />
Längd gator: 48 km 48 km 48 km 49 km 49 km<br />
Längd GC vägar 23 km 23 km 23 km 23 km 23 km<br />
Kostnad för gator och GC-vägar 3929 tkr 3270 tkr 3561 tkr 3041 tkr 4845 tkr<br />
Kostnad per meter väg: 46 kr 46 kr 50 kr 43 kr 67 kr<br />
Antal gatubelysningsarmaturer: 1700 st. 2175 st 2175 st 2448 st 2448 st<br />
Kostnad för gatubelysningen 1938 tkr 2384 tkr 2282 tkr 2465 tkr 2258 tkr<br />
Kostnad per gatubelysningsarmatur: 1 139 kr 1 096 kr 1 049 kr 1 007 kr 922 kr<br />
Parkskötselyta: 450 000 m2450000 m2 520000 m2 520000 m2 520000 m2<br />
Kostnad för park 2956 tkr 3035 tkr 3577 tkr 3029 tkr 2393 tkr<br />
Kostnad per m2: 7 kr 7 kr 6,90 kr 5,80 kr 4,60 kr<br />
Städyta: 36 000 m2 36000 m2 36000 m2 36000 m2 36000 m2<br />
Kostnad för lokalvården 5357 tkr 5204 tkr 5601 tkr 5517 tkr 5229 tkr<br />
Kostnad per m2: 149 kr 145 kr 156 kr 153 kr 145 kr<br />
Antal personbilar/små transportbilar 17 st. 17 st. 17 st. 11 st 10 st<br />
Antal lastbilar: 2 st. 2 st. 3 st. 3 st. 2 st<br />
Antal traktorer: 4 st. 4 st. 4 st. 3 st. 3 st<br />
Antal elbilar: 5 st. 5 st. 5 st. 5 st. 5 st<br />
Antal släpkärror: 4 st. 4 st. 4 st. 4 st. 3 st<br />
Antal gräsklippare: 3 st. 3 st. 3 st. 2 st 2 st<br />
Kostnad totalt för fordonsparken 1807 tkr 1806 tkr 2118 tkr 2175 tkr 1980 tkr<br />
Antal fastigheter: 38 st. 37 st. 37 st. 37 st. 34 st<br />
Fastighetsyta: 46 587 m2 43727 43727 43727 45627 m2<br />
Intäkt per m2: 477 kr 607 kr 635 kr 547 kr 469 kr<br />
Kostnad fastigheter totalt 28964 tkr 27503 tkr 29309 28126 26833 tkr<br />
Kostnad per m2: 622 kr 654 kr 670 kr 643 kr 588 kr<br />
Energikostnad per m2 135 kr 130 kr 107 kr 146 kr 137 kr<br />
Kostorganisation, tot. kostnad 13992 tkr 14210 tkr<br />
Antal portioner 318 000 st 450000 st<br />
Kostnad per portion 44 kr 32 kr<br />
8 (8)
VK400S v1.0 040416 C:\Documents and Settings\kaae\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK295\Vb kultur- och fritid.doc<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Verksamhetsberättelse 2010<br />
1 (4)<br />
Verksamhetsberättelse<br />
Viktiga händelser<br />
Vid slutet av 2010 inrättades en ny tjänst vid biblioteket som kultur- och socialbibliotekarie.<br />
Verksamheten skall inriktas mot äldre- och handikappomsorgen.<br />
Under rubriken ”När kvinnorna tog plats i konsten” den 24 juli uppmärksammade Dagens<br />
Nyheter i en stor positiv recension sommarens utställning på Säfstaholm.<br />
En händelse av negativ karaktär är att badhuset saknat bubbelpool nästan hela året.<br />
Kommunens friskaste arbetsplats är Fritidsgården! Vid utgången av året hade personalen inte haft<br />
några sjukdagar sedan mer än tre år tillbaka!<br />
Mål och måluppfyllelse<br />
Nämnden har haft samma mål 2010 som året innan:<br />
Genom omprioriteringar förbättra servicegraden så att enheternas öppethållande ökar och anpassas efter<br />
medborgarnas behov.<br />
97% av användarna skall vara nöjda med verksamheternas service.<br />
Biblioteket har ökat öppethållandet i enlighet med kundernas önskemål. Genom flyttning av<br />
turistinformationen till biblioteket under lågsäsong har även Turistbyråns öppethållande ökat.<br />
Fritidsgården har dessutom haft öppet sommartid. Badhuset har oförändrat öppethållande trots<br />
minskad personal.<br />
De kundvaneundersökningar som genomförts på enheterna ger sammantaget en nöjdhetsgrad på<br />
99%! (Ingen enhet ligger under 98%).<br />
Fullmäktiges verksamhetsmål<br />
Kommunfullmäktige i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> fastställde i samband med budget och flerårsplan för<br />
2009-2011 ett antal verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning (kf §126/2008).<br />
Nedan framgår dessa mål och hur kultur- och fritidsnämnden har arbetat med dessa under året<br />
som gått.<br />
”Befolkning – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för ett ökat <strong>kommun</strong>invånarantal så att ökad inflyttning blir ett<br />
netto av in- och utflyttning. År 2010 är målet 9.250 <strong>kommun</strong>invånare.”
När det gäller befolkningsutveckling försöker förvaltningens verksamheter presentera ett<br />
attraktivt utbud och en god service med de resurser som står till buds. Vi vet att kulturutbud och<br />
fritidsaktiviteter har betydelse när människor väljer bostadsort.<br />
”Korttidsfrånvaro – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att <strong>kommun</strong>anställdas korttidsfrånvaro ska minskas<br />
med en dag per anställd och år.”<br />
Korttidsfrånvaron har i jämförelse med samma period förra året ökat från 1,09 till 2,01 men är i<br />
förhållande till andra förvaltningar låg.<br />
”Ungdomsarbetslöshet – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att ungdomsarbetslösheten minskar med 2<br />
procentenheter årligen under planperioden. Ungdomsarbetslösheten var i oktober 2007 7,0% i Vingåker.”<br />
Nio gymnasieungdomar har genom feriearbete på slottet fått en första kontakt med arbetslivet.<br />
”Lokalöversyn – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för bättre och effektivare lokalanvändning och att den totala<br />
lokalytan minskar.”<br />
Fritidsgården har minskat sina ytor genom att upplåta övervåningen till skolans ALVA-projekt.<br />
I detta sammanhang kan även påpekas att lediga kontorsutrymmen finns på slottet om annan<br />
förvaltning/avdelning är i behov av att krympa lokalytor.<br />
”Logistiköversyn – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för bättre och effektivare logistik, exempelvis när det gäller<br />
leasingbilar och transport av livsmedel.”<br />
Nämnden har ingen påverkansmöjlighet inom detta område.<br />
”Upphandling – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att inköpen så långt det är möjligt görs utifrån upprättade<br />
avtal, vilket innebär ökad avtalstrohet. Vilka som har rätt att göra inköp ska ses över. Bättre efterlevnad av<br />
ramavtal ska leda till lägre inköpskostnader.”<br />
Förvaltningen följer <strong>kommun</strong>ens ramavtal och upphandlingsrutiner.<br />
Personal och utbildning<br />
Inom förvaltningen har antalet fast anställda minskat från 17 till 16.<br />
All personal har deltagit i en föreläsning om ungdomskultur och ungdomars situation. Dessutom<br />
har studiebesök gjorts på institutioner inom enheternas verksamhetsområden. Enhetschefen för<br />
badhuset har också genomgått en längre utbildning om vattenrening/vattenkvalitet.<br />
Tillsammans med övriga chefer i <strong>kommun</strong>en deltar kultur- och fritidsförvaltningens chefer i en<br />
ledningsutbildning som började hösten 2010 och fortsätter under våren 2011.<br />
2 (4)
Arbetsmiljö<br />
Badhuset har investerat i en ångtvättmaskin, vilket har minskat kemikaliehanteringen i<br />
lokalvården.<br />
Vid Fritidsgården har installation automatisk utomhusbelysning ökat tryggheten för de anställda.<br />
Ekonomisk utvärdering<br />
Större avvikelser mot budget noteras inom följande områden:<br />
Biblioteket uppvisar ett positivt resultat på ca 93 tkr beroende på att en nyrekrytering har skett<br />
något senare än planerat.<br />
Badhuset har underskott på intäktssidan med ca 70 tkr (100 tkr i jämförelse med 2009) i första<br />
hand beroende på avsaknad av bubbelpool under större delen av året. Att enheten trots detta<br />
visar ett positivt resultat med 20 tkr beror på att en av personalen som sagts upp vid<br />
halvårsskiftet slutat tidigare.<br />
Kulturverksamheten visar sammantaget ett positivt resultat på ca 65 tkr. Mer intäkter än beräknat<br />
har kommit in på entréer och katalogförsäljning mm.<br />
Kultur- och fritidsnämnden har bedömt att behoven av stöd till ungdomsorganisationer varit<br />
stort och kostnadsstället visar därför ett negativt resultat på 74 tkr.<br />
Förvaltningens avskrivningar visar ett positivt resultat på 56 tkr. Detta beror på ekonomienhetens<br />
ändrade regler för avskrivningar.<br />
Kultur- och fritidsnämndens verksamheter visar sammantaget ett positivt resultat på ca 140 tkr.<br />
Intern kontroll<br />
Nämnden har fastställt en internkontrollplan för 2010. Denna innehåller kontroller inom<br />
områdena mål- och verksamhetsuppföljning, diarieföring och ekonomisk redovisning.<br />
Redovisning och uppföljning skall göras under det första kvartalet 2011. I samband med<br />
slutrapporteringen kommer också en ny plan för 2011 att fastställas. Förvaltningschefen är<br />
ansvarig för alla delar i internkontrollplanen.<br />
Tillgänglighetsplan<br />
Nämnden har ett årligt investeringsanslag för att successivt förbättra tillgängligheten för personer<br />
med funktionsnedsättning. Sådana åtgärder har vidtagits vid biblioteket och Säfstaholms slott.<br />
I enlighet med åtgärdsplanen har nämnden vid årets slut inrättat en tjänst som<br />
socialbibliotekarie/kultursamordnare med inriktning mot äldre och handikappade.<br />
3 (4)
Drogförebyggande arbete<br />
På fritidsgården sker arbetet kontinuerligt med att informera ungdomar om drogers skadliga<br />
inverkan.<br />
Under året har förvaltningen i samarbete med föreningslivet tagit fram en policy för<br />
kvalitetssäkring. I denna är drogförebyggande arbete en viktig del. Nämnden har beslutat att<br />
föreningarna ges tillfälle att arbeta efter planen de närmaste 18 månaderna, varefter en<br />
utvärdering skall ske. En möjlighet är sedan att policyn kopplas till bidragssystemet.<br />
Miljöledning<br />
Nämnderna skall årligen i samband med bokslutet redovisa hur de arbetat med<br />
miljöledningsplanen. Kultur- och fritidsnämnden har satt som mål att minska antalet körda mil<br />
med egna bilar och <strong>kommun</strong>ens fordon. Under 2010 uppgår dessa till 415 mil (2009: 470 mil).<br />
Investeringar<br />
Under året har handikappentrén färdigställts vid Säfstaholm.<br />
Framtiden<br />
Förutom satsningen på kultur inom äldre och handikappomsorgen finns inga planerade<br />
verksamhetsförändringar de närmaste åren. Från förvaltningen och nämnd finns dock önskemål<br />
om en höjning av föreningsstödet.<br />
Nyckeltal och verksamhetsmått de senaste fem åren<br />
2010<br />
Verksamhetsmått:<br />
2009 2008 2007 2006<br />
Bokutlåning per år och invånare 6,5 6,4 7,1 7 7,3<br />
Antal besök vid huvudbiblioteket 69 801 66 934 65 934 63 088 66 401<br />
Kostnad per boklån 51,57 49,10 45,95 42,8 52,7<br />
Antal kulturarrangemang 45 48 47 51 50<br />
Besök Säfstaholm 18.703 17.849 16.517 * *<br />
varav utställning 8.606 8.187 8422 9 003 7 699<br />
Antal bad i badhuset/år & invånare 5,6 5,9 6,0 6,0 6,3<br />
Antal sålda gårdskort Fritidsgården 148 150 226 202 230<br />
*) Uppgift saknas<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong><br />
Lars Furborg/förvaltningschef<br />
4 (4)
VK400S v1.0 040416 C:\Documents and Settings\kaae\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK295\Vb bygg_miljö.doc<br />
[Bygg och miljönämnd]<br />
Verksamhetsberättelse 2010-12-31<br />
1 (5)<br />
Verksamhetsberättelse<br />
Viktiga händelser<br />
Under året har både översiktsplan och tillägg om vindkraft antagits av fullmäktige. Detta är ven<br />
viktigt händelse för bygg- och miljönämnden då det ger förutsättningar att arbeta vidare att<br />
utveckla Vingåker utifrån ett detaljplaneperspektiv. När det gäller bygglov har stort fokus på att<br />
säkerställa rutiner för ärendehantering i syfte att öka tillgänglighet och service.<br />
Samverkan har skett med Näringslivsnämnden kring temat ”Bygga-bo”. Syftet är att<br />
marknadsföra befintliga småhustomter samt kommande möjliga exploateringar i våra nyligen<br />
antagna LIS-områden i ÖP:n. Aktiviteten genomförs med deltagande från flera<br />
verksamhetsområden inom utvecklingsenheten.<br />
Detta koncept lanserades på Katrineholmsmässan. Inom området detaljplaner har stort jobb lagts<br />
ner på Tennisparken samt Ålsäters fritidsområde. Vidare har det varit ett hårt tryck på nya<br />
detaljplaner i Läppe. Avstämning kring aktuella planuppdrag sker kontinuerligt inom ramen för<br />
plangruppen.<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har under året varit engagerad inom Energimyndighetens arbete med<br />
projektet Uthållig <strong>kommun</strong>. Vingåker har deltagit på nationella arbetsmöten och regionala träffar.<br />
Inom området strategiska miljöfrågor har även arbetet med energi- och miljöplan fortsatt.<br />
Miljö- och hälsoskyddstillsynen har under året hanterat fortlöpande handläggning. På grund av<br />
minskad bemanning har flera aktiviteter nedprioriterats. När det gäller livsmedelsanläggningar har<br />
samtliga anläggningar i Vingåker oklassificerats i enlighet med ny lagstiftning. Vidare har ett stort<br />
antal anläggningar kontrollerats. Arbetet har fortsatt med att göra fler blanketter och mer<br />
information tillgänglig via <strong>kommun</strong>ens hemsida. I övrigt handlar det interna arbetet i mångt och<br />
mycket att säkerställa rutiner, struktur med mera. Avstämning sker varannan vecka.<br />
Verksamhetsåret har även präglats av pensionsavgångar samt nyrekryteringar. Under året har<br />
miljöinspektör, klimat- och energistrateg samt byggnadsinspektör rekryterats. Dessutom har<br />
enheten knutit till sig kompetens inom livsmedelsområdet.<br />
Kommunfullmäktiges verksamhetsmål<br />
Kommunfullmäktige i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> fastställde i samband med budget och flerårsplan för<br />
2009-2011 ett antal verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning (kf §126/2008).<br />
Nedan framgår dessa mål och hur bygg- och miljönämnden har arbetat med dessa under året som<br />
gått.<br />
”Befolkning – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för ett ökat <strong>kommun</strong>invånarantal så att ökad inflyttning blir ett<br />
netto av in- och utflyttning. År 2010 är målet 9.250 <strong>kommun</strong>invånare.”<br />
Bygg- och miljönämnden arbetar med att skapa förutsättningar för en positiv utveckling för<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>. Genom att arbeta med såväl övergripande samhällsbyggnadsfrågor<br />
(översiktsplan) samt detaljplaner skapas möjligheter såväl till näringslivsutveckling som till<br />
attraktiva boendemiljöer. I huvudsak arbetar nämnden med detta mål genom att säkerställa
yggbar mark för olika ändamål. Rent konkret innebär det att hålla ett högt tempo i<br />
detaljplanearbetet samt vid handläggning av bygglovsärenden. Kampanjen bygga – bo med<br />
monter på Katrineholmsmässan är ett exempel på utåtriktad aktivitet på temat.<br />
”Korttidsfrånvaro – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att <strong>kommun</strong>anställdas korttidsfrånvaro ska minskas<br />
med en dag per anställd och år.”<br />
Då nämnden inte har något direkt personalansvar handlar arbetet i mångt och mycket att skapa<br />
ekonomiska förutsättningar för att bedriva en effektiv och uthållig verksamhet. Rent konkret<br />
innebär detta ett nära ledarskap, där mentorskap och regelbunden verksamhetsuppföljning<br />
tydliggörs.<br />
”Ungdomsarbetslöshet – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att ungdomsarbetslösheten minskar med 2<br />
procentenheter årligen under planperioden. Ungdomsarbetslösheten var i oktober 2007 7,0% i Vingåker.”<br />
Bygg- och miljönämnden verkar för, genom arbete med detaljplaner och bygglov, en ökad<br />
inflyttning och sysselsättning. Genom god planberedskap av exploateringsbar mark skapas<br />
förutsättningar för etablering och indirekt en minskad ungdomsarbetslöshet.<br />
”Lokalöversyn – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för bättre och effektivare lokalanvändning och att den totala<br />
lokalytan minskar.”<br />
Bygg- och miljönämnden verkar för, genom energirådgivning, att påverka det lokala näringslivets<br />
elanvändning (och indirekt lokalanvändning) i positiv riktning.<br />
”Logistiköversyn – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för bättre och effektivare logistik, exempelvis när det gäller<br />
leasingbilar och transport av livsmedel.”<br />
Personal knuten till bygg- och miljönämnden tillämpar de riktlinjer som gäller vid exempelvis<br />
tjänsteresor.<br />
”Upphandling – <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> ska verka för att inköpen så långt det är möjligt görs utifrån upprättade<br />
avtal, vilket innebär ökad avtalstrohet. Vilka som har rätt att göra inköp ska ses över. Bättre efterlevnad av<br />
ramavtal ska leda till lägre inköpskostnader.”<br />
Bygg- och miljönämnden arbetar med ramavtal bland annat inom områdena planverksamhet,<br />
bostadsanpassning samt laboratorietjänster.<br />
Nämndens mål och måluppfyllelse<br />
Miljö- och hälsoskydd<br />
Målsättning<br />
Att genomföra kemikaliekontroll på verksamheter efter de nya reglerna om märkning.<br />
Åtgärda de mest akuta förorenade områdena i <strong>kommun</strong>en, då framför allt Svarvaren 3<br />
Att inom ramen för miljösamverkan Södermanland starta ett projekt med verksamhets<br />
kartläggning av dess energianvändning.<br />
Att se över <strong>kommun</strong>ens återvinningsstationer och utreda hur det går att komma tillrätta<br />
med en ökad nedskräpning.<br />
Att fortsätta radonmätningar enligt fastställt program.<br />
2 (5)
Inventeringen av enskilda avlopp fortsätter.<br />
När det gäller uppfyllande av målsättningar utöver ordinarie tillsyn kan vi konstatera att<br />
verksamheten inte når upp till flera av nämnden uppsatta mål. Av ovanstående<br />
målsättningar har radonmätningar fortsatt enligt uppsatta mål. Vidare har kartläggning<br />
påbörjats av Svarvaren 3. I övrigt har ovanstående målsättningar inte nåts.<br />
Kontroll för säker livsmedelshantering<br />
Målsättning<br />
Riskklassificera återstående anläggningar enligt den nya lagstiftningen.<br />
Följa upp, den av länsstyrelsen genomförda, livsmedelsrevisionen 2009.<br />
Fortsätta arbetet med att bygga upp sidorna om livsmedel på <strong>kommun</strong>ens hemsida.<br />
Risklassifisering av återstående anläggningar är slutfört. Uppföljning av<br />
livsmedelsrevisionen pågår och har bland annat resulterat i framtagande av rutiner och<br />
utökat antal kontroller. Informationen om livsmedelshantering har förbättrats på<br />
<strong>kommun</strong>ens webbsida.<br />
Byggande i <strong>kommun</strong>en<br />
Målsättning<br />
Att prövning av inkommet ärende ska vara påbörjad inom tre veckor och avslutat inom<br />
sex veckor.<br />
Att tydliggöra enskilda fastighetsägares ansvar kring lagstiftningen om enkelt avhjälpta<br />
hinder (enligt PBL).<br />
Målsättningen att minska handläggningstiden kring bygglov har uppfyllts. I genomsnitt<br />
tar det 2-3 veckor till beslut. Planering av arbetet med enkelt avhjälpta hinder har inletts.<br />
Fysisk planering<br />
Målsättning:<br />
Att <strong>kommun</strong>ens detaljplaner är aktuella och stödjer en kortsiktig och långsiktig<br />
samhällsutveckling.<br />
Att i samråd med <strong>kommun</strong>styrelsen kartlägga utvecklingsområden för olika typer av<br />
byggnation.<br />
Översyn av samtliga planuppdrag har skett. Plangruppen har haft kontinuerliga träffar<br />
där olika planfrågor diskuterats. Arbete med att planera för sjönära bebyggelse har<br />
inletts.<br />
Miljösamordning samt energi- och klimatrådgivning<br />
Målsättning:<br />
Under 2010 ligger fokus framför allt på:<br />
Arbetet inom Uthållig <strong>kommun</strong>.<br />
Tillägg till översiktsplan gällande vindkraft.<br />
Utreda förutsättningarna för fortsatt miljödiplomering.<br />
Fortsatt arbete med energi- och miljöplan.<br />
Fortsätta bevaka utvecklingen kring EU:s vattendirektiv.<br />
Arbetet inom uthållig <strong>kommun</strong> har fortsatt. Tillägg till ÖP gällande vindkraft har antagits<br />
i fullmäktige. Arbetet med energi- och miljöplan är inne i sitt slutskede. Vattendirektivets<br />
3 (5)
effekter är fortfarande till del på planeringsstadiet. Inventering av enskilda avlopp har<br />
inte inletts. Även arbetet med VA-plan återstår. Miljödiplomeringen har inte utretts.<br />
Ekonomisk utvärdering<br />
Verksamheten knuten till bygg- och miljönämnden uppvisar ett positivt resultat i förhållande till<br />
budget om 77 000 kronor. Som tidigare redovisats uppvisar dock miljösidan ett stort<br />
driftunderskott delvis beroende på fördyrade personalomkostnader (extra kostnader i samband<br />
med pensionsavgång) samt minskade intäkter i förhållande till budget. På det positiva kontot<br />
finns byggsidan där fler bygglov tillsammans med nya kartavtal gjort att verksamheten gör ett<br />
positivt resultat i förhållande till budget.<br />
Investeringar<br />
Har skett i grundkartor samt delvis inom området bostadsanpassning.<br />
Nyckeltal och verksamhetsmått<br />
Nyckeltal och verksamhetsmått för de senaste fem åren<br />
Verksamhetsmått 2010 2009 2008 2007 2006<br />
Inspektioner, Tillsyn per år 77 61 255 239 250<br />
Prövningar per år 281 265 284 373 349<br />
- varav bygg 138 159 121 134 140<br />
Provtagningar per år 78 75 772 163 138<br />
Energirådgivning per år 27 48 108 201 295<br />
Planuppdrag, antal 11 12 8 4 6<br />
Bostadsanpassningar antal ärenden 55 42 84 87 53<br />
I den statistiska redovisningen finns en stor fel marginal då urvalet inte skett lika tidigare år. Det är framförallt inom områdena<br />
inspektioner, tillsyn per år samt provtagningar det finns svårigheter att plocka ut likvärdig statistik.<br />
Framtiden<br />
Det minskade invånarantalet är en utmaning för hela den <strong>kommun</strong>ala verksamheten. Arbetet<br />
med attraktiva boendemiljöer, strategiska miljöfrågor och övergripande samhällsplanering är alla<br />
områden av vikt för att möta denna utmaning.<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>s åldrande befolkning ställer även andra krav vad gäller boendemiljöer,<br />
funktionalitet och tillgänglighet. Det kan innebära ökade krav på såväl vårdboende som<br />
trygghetsboende.<br />
Många av verksamheterna påverkas av medborgarnas förändrade attityder och beteenden men<br />
även av förändringar i lagstiftningshänseenden. När det gäller lagstiftning är det framför allt<br />
kommande förändringar i plan- och bygglagen som påverkar <strong>kommun</strong>ens verksamhet. I korthet<br />
innebär förändringarna tydligare spelregler men även ökad krav på dokumentation och tillsyn.<br />
Inom området miljö ligger utmaningen i att hantera de krav som EU:s vattendirektiv för med sig.<br />
Sociala medier möjliggör en utökad medborgardialog i exempelvis planärenden. Det är viktigt att<br />
fortsätta utveckla tillgängligheten till blanketter och annan information.<br />
4 (5)
En ökad planberedskap är nödvändig för att kunna parera förändringar i attityder och beteenden.<br />
Genom en ökad planberedskap möjliggörs dels för nybyggnation men även för ombyggnation av<br />
befintliga fastigheter.<br />
Även trenden att bosätta sig mer eller mindre permanent i område som ursprungligen var<br />
avsedda för fritidsboende påverkar planberedskapen. Exempel på områden finns i Läppe, Viala<br />
och Ålsäter. Denna typ av förändring medför ökade krav fastighetens standard i form av boyta<br />
och vatten och avlopp. Ytterligare krav som kan tillkomma är tillgänglighet i form av höjd<br />
standard på vägar, kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar.<br />
För att möta dessa krav måste <strong>kommun</strong>en vara aktiv och bedöma behovet av att revidera<br />
befintliga detaljplaner alternativt upprätta detaljplaner för områden där det saknas. Det är också<br />
av yttersta vikt att arbetet med VA-investeringar går hand i hand med detaljplanearbetet.<br />
<strong>Vingåkers</strong> utveckling som handels- och besöksort är i dagsläget begränsad av det faktum att det i<br />
centralorten råder brist på obebyggd exploateringsklar mark som är planlagd för etablering av<br />
handelslokaler. Om <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> fortsatt vill utvecklas mot ökad besöksnäring finns<br />
omedelbara behov att vidta detaljplanearbete för att möjliggöra denna typ av nyetableringar. Att<br />
vara pro-aktiv kring exploateringsområden och exploateringsbar mark är nödvändigt i en allt mer<br />
hårdnande konkurrens om invånare och verksamheter.<br />
En annan trend man kan se i Sverige som helhet är att människor i allt större grad söker sig till<br />
miljöer som har en attraktiv urban karaktär. Vingåker har med sin låga bebyggelse möjlighet att<br />
utvecklas till en småstadsidyll under förutsättning att man möjliggör en förnyelse av det offentliga<br />
rummet framför allt i de centrala delarna av <strong>Vingåkers</strong> tätort men även i Högsjö. För att<br />
möjliggöra förändringar av centrumbilden med exempelvis planteringar, gågator och torghandel<br />
kan det vara nödvändigt att revidera befintliga detaljplaner.<br />
Verksamhetsåret 2010 visar på vissa framtida utmaningar. Den pågående behovsutredningen<br />
visar att det blir svårt att nå upp till lagstiftarens krav utifrån ett tillsynsperspektiv. Det gäller<br />
framför allt vårt arbete utifrån de krav som ställs via Vattendirektivet.<br />
I övrigt är ambitionen att fortsätta utveckla service, information och rådgivning via webben. I<br />
dagsläget finns ett nyligen etablerat gemensamt blankettarkiv men på sikt bör e-tjänster inom<br />
exempelvis bygglov och för olika verksamhetsrelaterade tillstånd införas. För att säkerställa en<br />
god ekonomi kommer arbetet med den interna kontrollen utifrån internkontrollplan att fortsätta.<br />
Målet är att den interna kontrollen av ekonomi ska utvecklas med regelbundna avstämningar och<br />
analyser.<br />
I närtid behöver resurser tillskapas för att hantera effekterna av nya plan- och bygglagen samt för<br />
att kunna hantera effekterna av vattendirektivet.<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong><br />
Johan Cöster<br />
Chef utvecklingsenheten.<br />
5 (5)
Change language