Bredbandskartläggning - rapport - Vingåkers kommun

Bredbandskartläggning Vingåkers kommun 2010 

Bredbandskartläggning i 

Vingåkers kommun 

december 2010 

Sid 1(22) 2010-12-17 15:12:29

Innehållsförteckning 


1 Bakgrund ............................................................................................................................ 3 

2 Teknikdiskussion................................................................................................................ 4 

2.1 Fiber............................................................................................................................. 4 

2.2 Koppar ......................................................................................................................... 4 

2.3 Kabel-TV ..................................................................................................................... 4 

2.4 Mobilt bredband .......................................................................................................... 5 

3 Nuläge generellt ................................................................................................................. 6 

3.1 Allmänt ........................................................................................................................ 6 

3.2 Kopparnät och ADSL .................................................................................................. 7 

3.3 Fibernät........................................................................................................................ 9 

4 Behovsbild........................................................................................................................ 11 

4.1 Hushåll....................................................................................................................... 11 

4.2 Näringsliv .................................................................................................................. 11 

4.3 Offentlig sektor.......................................................................................................... 11 

4.3.1 Kommun............................................................................................................. 11 

4.3.2 Landsting............................................................................................................ 12 

5 Nätägare och nätutbredning ............................................................................................. 13 

5.1 Fasta nät..................................................................................................................... 13 

5.2 Mobilnät..................................................................................................................... 15 

5.3 Framtida möjligheter ................................................................................................. 20 

6 Regionnät och samarbete ................................................................................................. 21 

6.1 Regionförbundet Sörmland........................................................................................ 21 

6.2 Aktiviteter i närliggande län ...................................................................................... 21 

6.2.1 Östergötland ....................................................................................................... 21 

6.2.2 Örebro län........................................................................................................... 21 

7 Kommunens roll............................................................................................................... 22 

Sid 2(22) 2010-12-17 15:12:29

1 Bakgrund 


För att förutsättningarna för företagande och boende på landsbygden ska vara tillfredställande 

blir det allt viktigare med en god tillgång till bredbandsmöjligheter. Under den senaste tiden 

har ett antal privatpersoner kontaktat kommunen för att få en bild av förutsättningarna för 

bredband på olika platser i kommunen. Flera personer har angett att förutsättningarna för en 

snabb Internetuppkoppling är avgörande för val av bostadsort. 

Kommunen skulle dock önska en mer detaljerad bild av förutsättningarna, vilka 

fiberanslutningar som redan finns inom kommunen och vilka av dessa som är tillgängliga att 

ansluta sig till. En god bild av nuläget är även av stor vikt för att därefter kunna ta ställning 

till de tillgängliga medel som finns att ansöka om för utbyggnad av bredband via 

strukturfonderna, landsbygdsprogrammet och Post-och telestyrelsen. 

Vingåkers kommun har av länsstyrelsen beviljats medel för att kartlägga förutsättningar för 

bredband i Vingåker kommun. Kartläggningen av bredbandsstrukturen ska vidare användas 

som ett underlag till det kommunala serviceprogram som är under framställning. 

Uppdraget går ut på att kartlägga nuvarande bredbandsstruktur i hela kommunen utifrån 

följande utgångspunkter: 

• Nuvarande näts utbyggnadskapacitet? 

• Vad finns för typ av kapacitet (ex. tekniklösningar)? 

• Var finns utbyggt bredband? 

• Finns outnyttjad kapacitet? 

• Vilka bolag är aktiva? 

• Eventuella utbyggnadsplaner/bolag? 

• Geografisk täckning? 

Syftet är att skapa en helhetsbild av förutsättningarna för medborgarnas, näringslivets och de 

offentliga verksamheternas tillgång till bredband. 

Målen med kartläggningen är att ta reda på hur en förbättrad tillgång till bredband för 

medborgare, näringslivet och de offentliga verksamheterna samt hur en ökad kunskap kring 

förutsättningarna för bredband i kommunen kommer att utveckla servicen på landsbygden. 

Den här rapporten är framtagen av Eric Åkerlund på Emavo Bredbandskonsult AB. 

Sid 3(22) 2010-12-17 15:12:29

2 Teknikdiskussion 


2.1 Fiber 

Fiber är den accessteknik som ger högst prestanda och som därmed är bäst lämpad för 

kapacitetskrävande applikationer och för att leverera flera bredbandstjänster över samma 

access (exempelvis Internet, telefoni och TV). I dagsläget karaktäriseras bredband via fiber 

av: 

• Högre möjlig överföringshastighet än de två övriga trådbundna accessteknikerna 

kabel-TV och xDSL. 

• Både abonnemang med symmetrisk och asymmetrisk överföringshastighet erbjuds. 

Symmetrisk överföringshastighet är viktigt för användare med stora behov av att 

skicka data, exempelvis företag med egna servrar. 

• Att överföringshastigheten, till skillnad från xDSL, i princip inte avtar med avståndet 

till noden. 

2.2 Koppar 

Kundernas ökade efterfrågan, liksom det statliga målet att 40 % av hushåll och företag ska ha 

tillgång till bredband med 100 Mbit/s 2015, leder till bedömningen att ADSL med den 

teoretiska maxkapaciteten 24 Mbit/s inte räcker till för framtidens behov. Den nya tekniken 

VDSL kommer om något år eller två att etableras med ökad kapacitet i vissa telestationer, ca 

50 Mbit/s utlovas. Det är dock ännu oklart om detta kommer att ske i Vingåkers kommun. De 

högre hastigheterna med VDSL är begränsade i räckvidd och kommer därför bara att vara 

intressant för de kunder som bor i tätorter och nära telestationerna. 

Ytterligare ett skäl till att gå från ADSL till andra lösningar är att Skanova har meddelat att 

man nu påbörjar en avveckling av kopparnätet. Detta teknikskifte påbörjas under 2010 och i 

första skedet är det 3200 telestationer som inte är fiberanslutna och inte har ADSL samt en 

miljon ledningsstolpar som tas ner över hela landet. Förändringarna kan framöver komma att 

drabba även befintliga ADSL-kunder och den fasta telefonin. Alternativet för många blir då 

mobil telefoni och mobilt bredband eller fiber. En sådan förändring kan för många invånare i 

Vingåkers kommun innebära att det befintliga bredbandet försvinner. 

En annan viktig och närbesläktad förändring som har skett under de senaste åren, är att 

Skanova numera inte automatiskt drar telenät till nybyggnadsområden. All anslutning till tele- 

och datanät måste nu beställas och kostar mer än tidigare. Detta ger å andra sidan goda 

möjligheter för fibernätsägare att bygga ut sina nät och få mer intäkter på dem. 

2.3 Kabel-TV 

På många håll i Sverige körs bredbandstjänster genom koaxialkabelnät som egentligen är 

byggda för enkelriktad distribution av TV-signaler. Näten har då blivit kompletterade med 

utrustning för att även kunna skicka signaler uppåt i systemet så att man får dubbelriktad 

kommunikation, så kallad returaktivering. Sådana bredbandslösningar blir liksom ADSL 

asymmetriska, men har högre kapacitet än ADSL. ComHem uppger att deras snabbaste tjänst 

har en nedladdningshastighet på 50 - 100 Mbit/s och en uppladdningshastighet på 7 - 10 

Mbit/s. 

Den enda operatören för koaxialnät i Vingåkers kommun är VingVision och de returaktiverar 

inte sina nät, utan lägger istället fiber parallellt med koaxialkablarna för distribution av 

Sid 4(22) 2010-12-17 15:12:29


bredband. Ingen av de stora kabelTV-operatörerna (ComHem och Tele2 (fd Kabelvision) är 

de två största i Sverige) finns etablerade i Vingåker. 

2.4 Mobilt bredband 

Bredbandstäckningen för mobilt bredband är mycket god. Jämfört med de trådbundna 

accessteknikerna karaktäriseras trådlöst bredband i dagsläget av: 

• Generellt lägre hastigheter, vilket gör att det kan gå långsammare för slutanvändare att 

ta emot och skicka filer. 

• Avståndsberoende hastigheter. Kunder som har långt till närmaste mobilmast får lägre 

hastighet än de som har nära. 

• Längre svarstider, vilket gör att vissa typer av Internettjänster, till exempel spel och 

videokonferenser, kan fungera sämre. 

• Prisplaner där månadskostnaden eller hastigheten ändras om användaren genererar en 

för stor mängd datatrafik. 

• Den senaste mobiltekniken, 4G, lär kräva att cirka 80 % av alla master måste 

fiberanslutas för att kunna ta hand om all datatrafik. 

• Mobilitet. Mobila bredbandsaccesser kan till skillnad från trådbundna användas 

överallt där det finns täckning. 

Det råder osäkerhet om utbyggnadstakten av 4G och i hur stor grad 4G kommer att kunna lösa 

landsbygdens bredbandsbehov. 

Sid 5(22) 2010-12-17 15:12:29

3 Nuläge generellt 


3.1 Allmänt 

Sverige har generellt sett god tillgång till bredband med hög hastighet men tusentals 

privatpersoner och företag saknar ännu tillgång till bredband. I tätt bebyggda områden finns 

det fler alternativ än i glesbygden och på vissa ställen erbjuds inte bredband alls. I Vingåkers 

kommun bor ungefär hälften av befolkningen i mindre orter eller på landsbygden. 

Bredbandsutbyggnaden är först och främst marknadens ansvar men i de glest bebyggda 

områdena bedömer de kommersiella aktörerna oftast att det är olönsamt att investera. 

Samtidigt är det där behovet är som störst ur ett serviceperspektiv. Personer boende på 

landsbygden som inte har tillgång till ett fast bredband hänvisas till att använda mobilt 

bredband, men de når sällan upp till den hastighet som marknadsförs. 

En sammanställning över orterna i Vingåkers kommun, deras folkmängd och vilka som kan 

nås via fiber respektive ADSL ser ut enligt nedan. 

Ort Antal invånare Tillgång till bredband via 

Baggetorp 468 Fiber och ADSL 

Högsjö 709 Fiber och ADSL 

Marmorbyn 368 ADSL 

Vingåker 4253 Fiber och ADSL 

Österåker 162 ADSL 

Läppe 192 Fiber och ADSL 

Övrig landsbygd 2759 ADSL/ej uppkoppling 

Om man istället tittar på uppnåbar hastighet, så har 100 % av både befolkning och arbetsställen 

i Vingåkers kommun möjlighet att få 1 Mbit/s enligt PTS bredbandskartläggning för 

2010. När det gäller hastigheten 3 Mbit/s har 88 % av de boende och 77 % av företagen 

förutsättningar att få det (100 % respektive 100 % för tätbebyggt område och 68 % respektive 

64 % för glesbebyggt område). 10 Mbit/s är en grundläggande hastighet i fibernät, men kan 

även nås i ADSL-nät åtminstone i nedladdningshastighet. Det har 73 % av befolkningen och 

55 % av arbetsställena tillgång till (91 % respektive 91 % för tätbebyggt område och 41 % 

respektive 35 % för glesbebyggt område). 50 Mbit/s har ingen i kommunen tillgång till, 

varken befolkning eller arbetsställen. Ovanstående uppgifter åskådliggörs tydligare i 

nedanstående tabell, där också en jämförelse görs med motsvarande värden för Sverige totalt. 

Alla värden är avrundade till hela procent. 

Totalt Totalt Tätb Tätb Glesb Glesb 

Vingåker Sverige Vingåker Sverige Vingåker Sverige 

1 Befolkning 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 

Mbit/s Arbetsställen 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 

3 Befolkning 88 % 97 % 100 % 99 % 68 % 79 % 


10 Befolkning 73 % 88 % 91 % 94 % 41 % 52 % 


50 Befolkning 0 % 53 % 0 % 62 % 0 % 10 % 


Sid 6(22) 2010-12-17 15:12:29


Ur jämförelsen med snittvärden för hela landet kan man utläsa att Vingåker har samma totala 

täckning som resten av landet för låga hastigheter, men för höga hastigheter ligger Vingåker 

sämre till än riksgenomsnittet. 

Det finns ingen officiellt fastställd definition av begreppet bredband. I utredningen SOU 

2008:40 ”Bredband till hela landet”, definieras bredband som 2 Mbit/s dubbelriktat och det är 

en definition som både tidigare och senare har använts i många sammanhang. När det gäller 

hastighetsangivelserna ska man komma ihåg att ADSL är en asymmetrisk teknik, vilket 

innebär att den hastighet som redovisas endast avser nedströms trafik, alltså data som tas emot 

av användaren. Hastigheten uppströms, det vill säga från användaren, är i regel en tiondel av 

hastigheten nedströms och ofta begränsad till 1 Mbit/s även om hastigheten nedströms uppges 

till 24 Mbit/s. 

Trots att PTS sammanställning ännu inte är ett år gammal, har det redan hänt en del. Snabbare 

anslutningar via fiber har börjat erbjudas hyresgäster både i allmännyttan och hos privata 

fastighetsägare, vilket redovisas i kapitel 5. 

3.2 Kopparnät och ADSL 

Telia har beslutat att under de kommande åren montera ned telefonstolpar och ta bort 

telestationer i områden där det är minst lönsamt att ha fast telefoni. Det innebär att personer 

som bor på landsbygden och företag som drivs i dessa områden inte kommer att ha tillgång 

till en fast telefon utan istället kommer att hänvisas till att använda mobiltelefon och mobilt 

bredband. I Flen har nedmonteringen börjat och det finns anledning att tro att det inte dröjer 

så länge innan Vingåker också kommer att drabbas på något sätt. 

Enligt en tidigare genomgång finns det sju telestationer 1 som inte har ADSL. Sedan dess har 

endast ytterligare en telestation utrustats med ADSL enligt uppgifter från Telia. Täckningen 

för ADSL enligt PTS senaste bredbandskartläggning är 93 % för befolkningen och 85 % för 

kommunens arbetsställen (100 % respektive 100 % för tätbebyggt område och 80 % 

respektive 77 % för glesbebyggt område). 

Andel i Vingåkers kommun med förutsättning för access via ADSL: 



Befolkning 93 % 98 % 100 % 99 % 80 % 91 % 

Arbetsställen 85 % 97 % 100 % 99 % 77 % 87 % 

Vingåker har hel täckning av sina tätorter, men ligger sämre än riksgenomsnittet för 

glesbygden. 

1 De sju telestationerna är Blomsterhult, Byle, Mosstorpsby, Nästorp, Ramningstorp, Vintergatan och Vikskogen 

Sid 7(22) 2010-12-17 15:12:29


Efter utbyggnad av Teracom såg deras ADSL-täckning ut enligt nedan år 2007. 

Om man kombinerar Teracoms och Telias ADSL-utbyggnad år 2007 får man följande bild. 

Skillnaden för Vingåkers kommuns del är som synes marginell. Enligt uppgift har sedan 2007 

ytterligare en telestation utrustats med ADSL-utrustning av Telia. 

Sid 8(22) 2010-12-17 15:12:29


3.3 Fibernät 

När det gäller fibernätens utbredning i Vingåkers kommun finns inga säkra uppgifter, främst 

beroende på att Skanova inte lämnar ut några detaljerade uppgifter om sitt nät. Det närmaste 

vi kan komma är nedanstående bild som sägs avse situationen i november 2001. Den är tagen 

från ”Härifrån till Bredband, slutrapport över bredbandsbygget i Sörmland”. Det är den 

slutrapport, utgiven av Regionförbundet Sörmland, som gjordes av länets 

bredbandsutbyggnad år 2007. 

Gul = Svenska Kraftnät 

Röd = Trafikverket 

Grön = Telenor (tidigare Utfors) 

Magenta = Telia/Skanova 

Brun och master = Teracom, numera Quadracom 

En aktör som fattas i ovanstående redovisning är IP Only. Mer om deras nät finns nedan i 

avsnitt 5.1. 

Andel i Vingåkers kommun med förutsättning för access via fiber: 



Befolkning 0 % 40 % 0 % 47 % 0 % 8 % 

Arbetsställen 0 % 35 % 0 % 51 % 0 % 5 % 

Vingåker har enligt PTS ingen täckning alls av fiber, riksgenomsnittet ligger på 40 % av 

befolkningen och 35 % av arbetsställena. Utbyggnaden i glesbygden har inte alls kommit lika 

långt i Sverige, men 8 % av befolkningen och 5 % av arbetsställena har tillgång till fiber även 

där. Som tidigare nämnts, har det sedan PTS rapport kom ut, börjat byggas kommersiella 

Sid 9(22) 2010-12-17 15:12:29


fibernät även i Vingåkers kommun. Det är Telia med sitt nätbolag Skanova och Utsikt i 

samarbete med VingVision som har kommit igång vilket redovisas i kapitel 5. Omfattningen 

av fiberutbyggnaden är förmodligen ännu inte så stor att den har påverkat täckningssiffrorna i 

någon högre utsträckning, men antalet fiberanslutna hushåll kommer säkerligen att öka under 

de kommande åren. 

När det gäller fiberförbindelser till Vingåker som kan försörja kommunen med högre 

hastigheter så konstateras i den regionala IT-infrastrukturplanen från 2008 att tre större 

nätägare har fiber till kommunen, Skanova, Banverket och IP Only. Av dessa hade 2008 

endast IP Only en avlämning i Vingåker som klarar mer än 1 Gbit/s, vilket kan hämma en 

fortsatt utbyggnad. Det är dock troligt att operatörerna uppgraderar sina överlämningspunkter 

i takt med att efterfrågan ökar, förmodligen har det redan skett, åtminstone när det gäller 

Skanova. 

Sid 10(22) 2010-12-17 15:12:29

4 Behovsbild 


4.1 Hushåll 

Generellt för hushållen kan sägas att allt fler använder sig av Internet i allt större utsträckning. 

Myndigheter och företag ger mer och mer av sin service och information över Internet, men 

den största trafikökningen i näten idag är strömmade video i form av TV-program och filmer 

som alltmer distribueras över bredbandsnäten. I och med denna utveckling kommer kraven på 

rörliga bilder med god kvalitet, hämtning av filer och så vidare att öka bandbreddskraven 

väsentligt de närmaste åren. Samtidigt kommer behovet av att vara ständigt uppkopplad öka 

bland allmänheten. 

En kombination av bra boendemiljö till rimliga kostnader, goda kommunikationer med 

möjlighet till bra IT-infrastruktur kan bidra till att motivera bosättning i områden som idag 

drabbas av utflyttning. En fastighetsägare i Vingåker 2 vittnar om att en allt vanligare fråga 

bland blivande hyresgäster är om det finns fiberbaserat bredband indraget. Finns det inte 

väljer de hellre ett hus där det finns. På så sätt har bra bredband blivit en konkurrensfördel för 

de fastighetsägare som är förutseende och drar in fiber före andra. 

I bostadsområden inom tätorten Vingåker räknar kommunen med att marknadsaktörerna 

sköter nätutbyggnad och anslutning av nya kunder utan att några offentliga stödmedel 

behöver skjutas till. Sådan nätutbyggnad har redan börjat vilket redovisas nedan i avsnitt 5.1. 

4.2 Näringsliv 

Även för näringslivet är tillgång till ett tillräckligt snabbt bredband alltmer en 

grundförutsättning för att kunna bibehålla och utveckla sin verksamhet. Många unga och 

nyskapande företagare flyttar idag ut från storstäderna för att slå sig ner i en kreativ och 

utvecklande miljö på landsbygden, men de tar för givet att det finns bra bredband. Det är en 

självklar del av deras liv och företagande. 

Vingåkers kommuns industriområden har idag inte tillgång till fiber i någon större 

utsträckning. Vid utbyggnad av nya eller befintliga industriområden skall kommersiella 

nätägare erbjudas och uppmuntras att anlägga kanalisation för fiber. Finns inget sådant 

intresse kan kommunen själv anlägga ett kanalisationsnät som när intresse uppstår kan säljas 

till privata intressen. 

4.3 Offentlig sektor 

4.3.1 Kommun 

Inom ett antal enheter inom kommunen pågår åtgärder för att utvidga sin verksamhet mot 

Internet. Detta förenar de ökade kraven från allmänheten vad gäller service med kommunens 

önskan att minska den interna belastningen. Allmänhetens ökade krav medför också större 

behov att på i stort sett alla kommunala verksamhetsställen komma åt de tekniska och 

administrativa verksamhetssystem som kommunpersonalen använder. Ett sådant utökat 

användande kräver en ständig utbyggnad och uppgradering av nätet. Detsamma gäller 

skolornas behov av ökad kapacitet för både elevnät och administrationsnät. 

2 Åke Holmström, Vinterklasen 

Sid 11(22) 2010-12-17 15:12:29


Ambitionen är att alla större verksamheter på sikt skall vara fiberanslutna. Telia-WANförbindelser 

är i skrivande stund beställda till Österåker, Högsjö och Marmorbyn. Övriga, 

mindre verksamheter är anslutna via ADSL från Bredbandsbolaget eller Telia. 

4.3.2 Landsting 

Landstinget i Sörmland har ingen egen fiber, utan hyr fiber av marknadens aktörer. Där det 

finns kommunala stadsnät hyr man gärna av dem, annars av Skanova eller IP Only. I 

Vingåkers kommun har de tre anslutningspunkter, Vårdcentralen, Folktandvården och en 

skola. 

Sid 12(22) 2010-12-17 15:12:29


5 Nätägare och nätutbredning 

5.1 Fasta nät 

Skanova, som är Telias nätbolag, äger det rikstäckande kopparnätet. Det används idag för 

ADSL, men kommer på sikt att avvecklas på landsbygden. Nedmonteringen av nätet har 

redan aviserats i bland annat Flens kommun. Skanova är också med all sannolikhet den största 

fiberägaren i Vingåkers kommun. Nätets utsträckning bör fortfarande i stort sett sammanfalla 

med den inventering som gjordes år 2001 och som redovisas i avsnitt 3.3 ovan, dock med 

vissa kompletteringar i tätorterna Vingåker och Högsjö. 

Som tidigare nämnts är PTS bredbandsutredning från 2010 som redovisas ovan i kapitel 3 inte 

längre helt aktuell. Genom Skanovas utbyggnad av sitt fibernät i Vingåker och Högsjö har 

Telia kunna teckna avtal med flera privata fastighetsägare för att förse dem med 

bredbandstjänster. Telia har bekostat fastighetsnät hos bolagen mot att få ensamrätt på 

distribution av tjänster till de boende i upp till 10 år. De erbjuder Internetaccess upp till 100 

Mbit/s. 

Skanova har fiber i huvudsak till sina telestationer och mobilmaster, men inte till företag i 

industriområden i kommunen. Skanova bygger på uppdrag av operatörer och kan tänka sig att 

bygga ut till både företag och orter, men då måste det finnas en operatör som betalar hela 

kostnaden. Man kan förmoda att nu när Telia har börjat satsa i Vingåker kommer man att 

fortsätta att bearbeta även andra fastighetsägare och företag med erbjudanden om fiberbaserat 

bredband eftersom man har en tydligt uttalad målsättning att öka sin marknadsandel på den 

svenska fibermarknaden. 

Teracom var den leverantör som kontrakterades år 2002 för att bygga ut ADSL-täckningen i 

länet. Idag ägs nätet av det privata företaget Quadracom. Quadracom använder samma nät 

som Teracom byggde och det består av en blandning av hyrd Skanovafiber och radiolänkar. 

De har egna noder vid telestationerna där de sätter upp sin egen ADSL-utrustning, men 

använder Skanovas kopparnät för att nå ut till kunderna. Quadracom kan ha utrustning i 

stationer där inte Telia har någon och vice versa, varför bolagen har något olika 

täckningsområden. 

Det finns även andra operatörer som säljer uppkoppling via ADSL. De största och mest 

välkända är Bredbandsbolaget och Tele2. Dessa stora bolag har rikstäckande avtal med både 

Telia/Skanova och Quadracom och når därför alla i Vingåkers kommun som har ADSL 

oavsett nätoperatör. 

IP Only är en leverantör av fjärrförbindelser och äger ett eget rikstäckande nät. En av deras 

regionala fiberförbindelser går genom Sörmland och har en avlämningspunkt i Quadracoms 

nod på Östra Torggatan i Vingåker. En grov karta över deras nät redovisas nedan. 

Sid 13(22) 2010-12-17 15:12:29


På senare tid har även andra aktörer än Telia börjat använda fiber för bredbandsuppkoppling 

till bostadsområden. Det lokala kabel-TV-företaget Vingåkers Vision AB (VingVision) 

köpte för några år sedan kommunens kabel-TV-nät och driver distribution av kabel-TV i 

tätorten. Koaxialkabelnätet har kompletterats med fiber och VingVision har tecknat ett avtal 

med Utsikt Nät AB i Linköping som driftar fibernätet och verkar som 

kommunikationsoperatör. VingVision fortsätter samtidigt att sända analog kabel-TV i det 

gamla koaxialkabelnätet. Det innebär att de kunder som är anslutna till nätet kommer åt 

samma tjänsteutbud som Utsikt har i Katrineholm, dvs även hastigheter upp till 100 Mbit/s. 

Utsikts största kund är det allmännyttiga bostadsföretaget Vingåkershem. Även Utsikt uppger 

att de marknadsför sitt bredband till flera kunder för att öka avkastningen på den nedlagda 

nätinvesteringen. 

Ett annat företag som har ett nät i Vingåkers tätort är Eco Fibre Sweden AB. Eco Fibre äger 

fiber- eller kanalisationsnät i ett antal svenska kommuner. Men endast på ett ställe har de 

lyckats komma igång med någon aktiv verksamhet. I övriga kommuner ligger näten 

oanvända. På några ställen pågår försök att köpa loss kanalisation och fiber för att andra, 

aktiva aktörer ska kunna nyttja gjorda investeringar i nätutbyggnad. Eco Fibres nät i Vingåker 

har veterligen aldrig har blivit använt. En fortfarande aktuell karta över Eco Fibres nät visas 

nedan (källa IT-infrastrukturprogram Vingåkers kommun 2002). 

Sid 14(22) 2010-12-17 15:12:29


Vingåkers kommun har lagt ner fiber i Vingåkers tätort. Nätet är inte för kommersiellt bruk 

utan används enbart för kommunens egen verksamhet. 

I många delar av Sverige har byalag eller fiberföreningar byggt lokala fibernät som de sedan 

anslutit till ett större nät med stort tjänsteutbud. Det är vanligt bland annat i Kronobergs och 

Västerbottens län. Någon utbyggnad av sådana byanät finns ännu inte i Vingåkers kommun, 

men kommunen har noterat ett visst intresse att komma igång. I områden med låg kapacitet 

och aktiva byalag bedöms denna lösning vara värd att pröva. 

5.2 Mobilnät 

De mobila bredbandsnäten byggs ständigt ut till större täckning och högre hastigheter. Den 

täckning som gäller för Vingåkers kommun för de fyra största operatörerna framgår på 

följande sidor. Kartorna är tagna från mobiloperatörernas webbsidor i november 2010 och är 

teoretiska beräkningar av möjliga uppkopplingshastigheter. I verkligheten kan dessa 

beräkningar skilja sig från de verkliga uppkopplingsmöjligheterna beroende på bland annat: 

• om man är inne, utomhus eller i en bil 

• om man använder mobilterminalen som den är eller om man har en extern antenn 

inkopplad 

• vilken mobil eller terminalutrustning man använder sig av 

Sid 15(22) 2010-12-17 15:12:29

Mobiltäckning Telia: 


Sid 16(22) 2010-12-17 15:12:29

Mobiltäckning Tele2: 


Sid 17(22) 2010-12-17 15:12:29

Mobiltäckning Telenor: 


Sid 18(22) 2010-12-17 15:12:29

Mobiltäckning Tre: 


Sid 19(22) 2010-12-17 15:12:29


5.3 Framtida möjligheter 

De två viktigaste förutsättningarna för en expansion av fibernäten är närheten till existerande 

nät och den framtida intäktspotentialen. För operatörerna är det inte lönsamt att gräva ner ett 

nytt nät långa sträckor för att nå ett fåtal kunder. Näten måste därför växa stegvis för att 

successivt komma allt längre ut. 

Antingen hittar man områden i närheten av redan uppkopplade kundaccesser där man har 

förutsättningar nå en sådan anslutningsgrad att det blir intressant att bygga ut. När man har 

kopplat upp ett nytt område har man kommit en bit längre ut och det är lite närmare till nästa 

ställe. Eller så etablerar man nya nodpunkter vid nya avstick i befintliga nät. I Vingåkers 

kommun skulle sådana punkter kunna hittas längs med sträckan mellan Katrineholm och 

Vingåker, till exempel i Baggetorp eller längs IP Onlys sträckning västerut mot Örebro. 

Högsjö har också fiber idag, en utökning i det området kan vara värd att titta på. 

Den andra förutsättningen rör möjligheten att få ekonomisk lönsamhet i det nät som etableras. 

Dels måste det finnas ett tillräckligt antal boende eller företag inom rimligt avstånd från en 

lokal nod, dels måste tillräckligt många av dessa vara villiga att ta kostnaden för att ansluta 

sig. Det handlar normalt om anslutningsavgifter på mellan 15 000 och 30 000 kr, men när 

man väl fått sin anslutning är tjänsterna ofta billigare i fibernäten än motsvarande tjänster via 

ADSL. 

När de två grundförutsättningarna finns på plats blir det avgörande vilket lokalt engagemang 

de boende i närheten visar. Får man tillräckligt många intresserade, ser många av de boende 

bredbandet som ett sätt att hålla landsbygden levande och en förutsättning för att vända 

trenden med utflyttning eller åtminstone att minska utflyttningstakten. 

Nya frekvenser tillgängliga i 800 MHz-bandet gör att en framtida 4G-utbyggnad kommer att 

kunna täcka större ytor än idag. Som tidigare nämnts går dock fiberutbyggnad och 4Gutbyggnad 

hand i hand och hur bra yttäckningen blir och hur väl 4G kommer att fungera på 

landsbygden återstår att se. 

Sid 20(22) 2010-12-17 15:12:29


6 Regionnät och samarbete 

Ett skäl till att det är viktigt med samordning mellan närliggande kommuner, är att övrig 

infrastruktur, t.ex. vägar och järnvägar, blir mer och mer utbyggd, vilket gör att 

arbetsmarknaden blir gemensam för kommunerna. Stora händelser som företagsnedläggelser 

mm berör då inte bara den kommun där arbetsplatsen är belägen, utan även intilliggande 

kommuner där många av de som arbetar på arbetsplatsen bor. Planering av utbyggnad och 

etablering av både kommunal verksamhet och nya företag blir av samma skäl alltmer en 

gemensam fråga för kommunerna. 

6.1 Regionförbundet Sörmland 

Regionförbundet Sörmland har efter upphandlingen av ADSL från Teracom inte varit aktiv i 

frågan om att initiera mer bredbandsutbyggnad. De har dock framställt ett par rapporter, dels 

en slutrapport över bredbandsbygget i Sörmland (2007:2) och en som handlar om 

näringslivets perspektiv på utbyggnaden av bredband i glesbygd och mindre orter (2008:08). 

6.2 Aktiviteter i närliggande län 

6.2.1 Östergötland 

Den 1 januari 2011 skapas ett gemensamt regionalt nätbolag i Östergötland. Linköping och 

Mjölby ingår i bolaget från starten, men flera kommuner, både i Östergötland och i Sörmland 

är inbjudna att ingå som delägare i bolaget. Hur kommuner utan ett eget omfattande 

bredbandsnät skulle kunna ingå i ett sådant samarbete eller vad de skulle kunna få ut av det är 

ännu oklart. 

Länsstyrelsen i Östergötland lägger en hel del resurser på att möjliggöra bra förbindelser i sitt 

län och att se till att de lokala näten utökas även till glesbebyggda delar av kommunerna. 

6.2.2 Örebro län 

Länsstyrelsen i Örebro län har arbetat aktivt med att få marknaden att bygga upp ett bra 

regionnät i sitt län. I strategin har också funnits en målsättning att etablera förbindelser till 

andra län. I det arbetet har de haft goda kontakter med Dalarna, Värmland, Västra Götaland 

och Västmanland. Sörmland har de försökt att nå, men inte fått så mycket respons, det har inte 

funnits någon part att ha dialog med. 

Det finns en regional spelare utöver Skanova som har fiber mellan länen och det är IP Only. 

De har en förbindelse från Örebro genom Hallsberg till Vingåker och vidare genom 

Sörmland, likaså har de ett stråk på norra sidan av Mälaren. Exakt hur det nätet kan göras 

tillgängligt för kommunikation ska Länsstyrelsen jobba vidare med. 

I Örebro län har Länsstyrelsen försökt se till att marknaden har byggt upp en regional struktur. 

De är noga med att påpeka att det inte är frågan om att de offentliga aktörerna ska äga nätet, 

däremot ska Länsstyrelsen ha bra relationer med de stadsnät som finns likaväl som med 

sådana om IP Only och Skanova. Länsstyrelsen arbetar med att få fram bidrag så att det 

regionala målnätet och viktiga nodpunkter kan realiseras via marknadens försorg. De ser 

positivt på att kommunerna och Länsstyrelsen i Sörmland aktiverar sig. 

Sid 21(22) 2010-12-17 15:12:29


7 Kommunens roll 

Bredband betraktas av EU som marknadens ansvar, men det finns förståelse för att marknaden 

inte har intresse av att investera överallt. Statens roll är att se till att marknaden fungerar 

effektivt och att förutsättningar för att driva verksamhet är goda i hela landet. Länsstyrelserna 

har fått ansvaret att hantera, samordna och följa upp de stödinsatser för bredband i 

kommunerna som finns tillgängliga. Även PTS har ett speciellt uppdrag att följa 

bredbandsmarknaden och att i rapporter beskriva relevanta förhållanden och trender. 

När det gäller kommunernas roll har SKL, PTS och Konkurrensverket i september 2010 

publicerat ett gemensamt uttalande kallat ”Principer för kommunala insatser på 

bredbandsområdet.” Där man vill klargöra sin uppfattning angående inom vilka gränser 

kommunerna kan agera utan att det negativt påverkar marknadsaktörernas förutsättningar att 

verka. 

Att det finns ett väl utbyggt bredband är enligt lagstiftningen inte ett kommunalt ansvar, 

däremot har naturligtvis kommunerna ett intresse av att marknadens aktörer är så aktiva som 

möjligt i den egna kommunen. Kommunen har en viktig funktion att samverka med olika 

aktörer för att få så effektiv infrastruktur som möjligt. Därmed kan kostnaderna för etablering 

av IT-infrastruktur i kommunen hållas nere. Sådan samverkan i form av samförläggning kan 

ske med teleoperatörer, elnätsägare, väghållare, fjärr-/närvärmeleverantörer samt kommunens 

tekniska enhet och miljö- och byggnadsnämnd. Denna samordning kan lämpligen ske genom 

fortlöpande planeringsmöten. 

Ytterligare en kategori av mycket viktiga bredbandsaktörer är frivilliga krafter i form av 

byalag som bygger lokala byanät för anslutning av kunder på landsbygden. Dessa kan stöttas 

av kommunen med administrativa göromål. Vissa kommuner ger också medfinansiering till 

bredbandsutbyggnad på landsbygden utöver de krav som finns för att få stöd från EU och 

staten. Detta har visat sin mycket effektivt för att få fart på byanäten. Exempel på kommuner 

som har gjort så är Vadstena och Växjö. 

Vilken nivå man väljer att ligga på kan få konsekvenser för framtida utbyggnad, men också 

för kostnader i form av mantid för att bevaka nybyggnad mm. De arbetsuppgifter som bör 

komma att behövas inom den kommunala organisationen är att: 

• Handha tillståndsgivning för grävning av bredband 

• Samordna anläggande av bredbandsnät med andra nyttigheter, 

säkerställa samförläggning och dokumentation vid anläggning av nät 

• Bevaka att bredbandsbehovet blir tillgodosett vid nyexploatering 

• Hålla kontakt med kommersiella nätägare i kommunen 

• Hålla kontakt med övriga kommuner i länet när det gäller bredbandsfrågor 

• Vara medfinansiär om byalagen beviljas bidrag för utbyggnad av lokala fibernät 

• Ge administrativ hjälp till byalag. Exempelvis: 

o Ordna informationsmöten där kommunen berättar om möjligheterna för byalag 

att aktivera sig och uppmuntrar till lokalt engagemang 

o Tillhandahålla information om hur byanät bör byggas 

o Hjälpa till med att fylla i bidragsansökningar och redovisningar 

o Vara kontaktskapare mellan byalag och operatörer 

Sid 22(22) 2010-12-17 15:12:29

Bredbandskartläggning - rapport - Vingåkers kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?