Vad vet vi om skärgårdens fornlämningar under vatten?

Vad vet vi om skärgårdens 

fornlämningar under vatten? 

- En kartläggning med utgångspunkt 

från nordvästra Orust 

Av Andréas Olsson & Thomas Bergstrand, 

Bohusläns museum 

Abstract 

Föreliggande rapport har finansierats av Länsstyrelsen i Västra Götaland genom 

Riksantikvarieämbetets G2- anslag. Syftet är att kartlägga och bedöma 

det antikvariska kunskapsläget avseende fornlämningar under vatten i den 

västsvenska skärgården. 

Arbetet har utförts med utgångspunkt i ett referensområde omfattande ett 

vattenområde mellan norra Orust, Skaftölandet, Bokenäset och Stora Hermanö. 

Målet har varit att göra en uppskattning av den förväntade mängden 

och typen av fornlämningar under vatten i detta referensområde och använda 

resultatet för att bedöma kunskapsläget i skärgården som helhet. 

Den metodiska utgångspunkten är sambandet mellan landskapsutnyttjande 

och förekomsten av olika fornlämningar under vatten. Detta samband har 

analyserats och kvantifierats utifrån befintligt kunskapsläge för att utgöra en 

metod i bedömningen av typ av och antal fornlämningar under vatten inom 

referensområdet. 

Resultatet anger ett mycket bristfälligt kunskapsunderlag för både kulturmiljövård 

och forskning. Analysen indikerar att antalet fornlämningar under 

vatten kan öka med 120 gånger i samband med en inventering.

Innehåll 

1. Inledning............................................................................................................................2 

2. Syfte och frågeställningar .............................................................................................2 

3. Avgränsningar och metod............................................................................................3 

4. Den västsvenska skärgården .......................................................................................4 

5. Referensområdet ............................................................................................................6 

6. Om fornlämningar under vatten i den västsvenska skärgården ......................7 

7. Om fornlämningar under vatten inom referensområdet ...................................8 

8. Landskapsutnyttjande i västsvensk skärgård.......................................................10 

9. Landskapsutnyttjande och fornlämningar under vatten .................................14 

10. Landskapsutnyttjande och fornlämningar under vatten inom 

referensområdet ...............................................................................................................23 

11. Antal och typ av fornlämningar under vatten inom referens 

området ...............................................................................................................................27 

12. Vad vet vi om skärgårdens fornlämningar under vatten? ......................28 

13. Referenser ...................................................................................................................30 

14. Figurförteckning .........................................................................................................33 

15. Bilageförteckning.......................................................................................................34 

1

1. Inledning 

I samband med marinarkeologiskt rådsmöte på Bohusläns museum i Uddevalla, 

den 22:e April 1999, diskuterades bristen på inventering av landets 

vattenområden. Rådet var överens om att en inventering motsvarande den 

på land inte är genomförbar under vatten. Med de metoder som står till 

hands, skulle kostnaderna och tidplanen för en heltäckande inventering, likt 

fornminnesinventeringen, vara alltför stora. Ett förbättrat kunskapsläge måste 

istället utgå från tematiskt inriktade studier och med fastställda frågeställningar. 

En förstudie med syfte att bättre avgränsa och definiera behoven diskuterades 

och en arbetsgrupp bestående av Peter Norman, Riksantikvarieämbetet 

(sammankallande), Sven Rosborn, Fotevikens museum, Johan Rönnby, Södertörns 

Högskola, Anders Whilborg, Länsstyrelsen i Skåne och Andréas Olsson, 

Bohusläns museum bildades. Fyra Länsstyrelser kontaktades, sökte och 

beviljades G2-anslag för kunskapsuppbyggnad á 90 000 kr. Länsstyrelserna 

valde ut fyra representativa landskapstyper och fördelade arbetet enligt följande: 

• Skåne län: Det obrutna öppna kustlandskapet 

• Södermanlands län: Insjölandskapet 

• Västernorrlands län: Älvmynningslandskapet 

• Västra Götalands län: Skärgårdslandskapet 

Länsstyrelsen i Västra Götaland sökte i samverkan med Bohusläns museum. 

Länsstyrelsen är beställare av arbetet. Kontaktperson på Länsstyrelsen är 

Tomas Areslätt. Andréas Olsson, Bohusläns museum är projektledare. 

2. Syfte och frågeställningar 

Föreliggande studie syftar till att kartlägga och bedöma det antikvariska kunskapsläget 

avseende fornlämningar under vatten i den västsvenska skärgården. 

Arbetet har utförts med utgångspunkt i ett referensområde. Målet har 

varit att göra en uppskattning av den förväntade mängden och typen av 

fornlämningar under vatten i detta referensområde. Målet genererar följande 

frågor: 

• Vilket resurs- och landskapsutnyttjande, från förhistorisk tid och framåt, 

karakteriserar den västsvenska skärgården och med vilken sannolikhet 

kan olika fornlämningsobjekt knytas till detta? 

• Vilket resurs- och landskapsutnyttjande, från förhistorisk tid och framåt, 

karakteriserar referensområdet och vilka typer av och antal fornlämningar 

under vatten har detta genererat? 

• Vad indikerar bedömningen av referensområdet för kunskapsläget i den 

västsvenska skärgården i stort? 

2

3. Avgränsningar och metod 

Perspektivet i denna studie är kulturmiljövårdinriktat. Detta betyder att intresset 

omfattar de lämningar som normalt klassificeras som fornlämningar. 

Samtidigt, då fornlämningsbegreppet är dynamiskt och inte alltid är entydigt, 

speglar arbetet också våra synsätt på vad som är fornlämning. 

Det är också fornlämningsbegreppet som avgränsar studien. Eftersom fartygslämningar 

utgör fornlämningar om de varit övergivna eller förlista minst 

100 år, har vi valt att koncentrera oss på förhistorisk tid fram till sekelskiftet 

1900. Då studien hämtar sin utgångspunkt i dagens skärgård, får den genom 

landhöjningen också störst relevans för tiden från yngre järnålder och framåt. 

Källmaterialet har utgjorts av både befintliga fornlämningar på land och under 

vatten, skriftliga källor, ortnamn, litteratur och äldre kartor. Källorna har 

tjänat två syften. Dels har de använts för att ge en bild av skärgårdens landskapsutnyttjande 

mera generellt, dels har de använts för att ge en bild av 

referensområdet. Den metodiska utgångspunkten har varit en databas, i vilken 

alla för referensområdet relevanta källor förts in. Databasen har använts 

för att grafiskt analysera och presentera resultatet av undersökningen. I bilaga 

14 finns en förteckning över posterna i denna databas. Det ska här också 

tilläggas att samtliga ortnamn och tolkningen av dessa härrör från Ortnamnen 

i Göteborgs- och Bohuslän (Palm 1963, 1978). 

Arbetet har också omfattat en landinventering omfattande två dagar. Syftet 

var här endast att komplettera inventeringen av ett urval platser inom referensområdet. 

Uppgiften att försöka uppskatta både antal och typ av fornlämningsobjekt 

under vatten i ett referensområde är stor och svår. Våra kunskaper om fornlämningarna 

under vatten är mycket bristfälliga, och de få inventeringar som 

genomförts täcker endast mindre vattenområden, alltför små för att kunna 

utgöra en utgångspunkt i detta arbete. 

Genom att utgå från sambanden mellan ett landskapsutnyttjande och de 

fornlämningar detta avsatt, kan vi få en bild av vilka typer av fornlämningar 

som kan finnas. Svårare är att uppskatta den förväntade mängden av fornlämningar. 

En uppfattning om fornlämningstätheten i relation till olika landskapsutnyttjande 

får man emellertid genom att utgå från redan kända förhållanden. 

I detta arbete har vi valt att kvantifiera denna relation. Är förhållandet 

att t.ex. fartygslämningar, enligt kända förhållanden på västkusten, 

ofta förekommer i anslutning till skärgårdsverk, drar vi slutsatsen att de också 

gör det i vårt referensområde. 

Konsekvensen av detta är att våra uppskattningar blir helt beroende av kända 

förhållanden, vilket innebär en osäkerhet då kunskapsläget inte är särskilt 

övertygande. 

För att begränsa denna felkälla, har vi valt att avgränsa mindre områden 

inom referensområdet. Dessa områden definieras genom närvaron av en 

mängd olika näringar och verksamheter, landskapsutnyttjanden, som gene- 

3

erat fornlämningar under vatten. Områdena avspeglar inte en misstro mot 

källmaterialet, utan bygger på dels betydelsen av att väga in olika platsers 

näringsmässiga samband, dels att kända fornlämningar under vatten ofta förefaller 

förekomma på platser med flera olika landskapsutnyttjanden. 

Avgränsningen av områdena motiveras av källmaterialet i vår sammanställning. 

Samtidigt är valet också godtyckligt. Vi har här inte möjlighet att diskutera 

vad en rumslig förtätning av landskapsutnyttjande innebär, eller hur den 

rumsligt bör avgränsas. Detta är en diskussion som måste föras i relation till 

hur man i olika tider, mentalt, funktionellt och juridiskt, organiserat och delat 

in sitt landskap. 

Detta betyder att uppskattningarna av både typ och antal, aldrig kan bli annat 

än hypoteser och frågeställningar, viktiga att definiera och besvara i 

framtida uppdragsarkeologi och forskning. 

4. Den västsvenska skärgården 

Den västsvenska skärgården omfattar Bohusläns, Västergötlands och norra 

Hallands kust från Svinesund i norr till Kungsbacka fjorden i söder. (fig. 1). 

Den sammanlagda kuststräckan uppgår till omkring 25 mil och bara i Bohuslän 

finns omkring 3000 öar och 4500 holmar och skär (NE). 

Skärgården kan övergripande karakteriseras som ett sprickdalslandskap, med 

stora nivåskillnader och ett stort antal fjordar och djupare vikar som skär 

långt in i fastlandet. 

Den södra hälften kännetecknas av större öar eller ö- komplex, däribland 

Styrsö, Brännö, Galterö, Öckerö, Tjörn och Orust. Denna södra del av skärgården 

präglas också av Göta- och Nordre älvs utflöden. 

Den mellersta skärgården består dels av tre halvöar; Bokenäset, Stångenäset 

och Sotenäset. De åtskiljs från varandra av Gullmars-, Bro- respektive Åbyfjorden, 

varav den förra räknas som Sveriges enda riktiga tröskelfjord. Dessa 

fjordar skär långt in i landet i SV-NO riktning och bildar stora, lugna innanvatten. 

I norr vidtar en tätare skärgård med större antal mindre öar och skär. Här 

finns också Väderöarna utanför Grebbestad- Fjällbacka och Kosteröarna 

utanför Strömstad. Själva gränsen mot Norge går i Idéfjorden, som i en båge 

snirklar sig långt in i fastlandet. 

Den västsvenska skärgården kan också beskrivas som välbefolkad och har ett 

flertal större samhällen och städer. Öarna länkas med fastland genom broar 

och bilfärjor och det finns en hel del industrier som är beroende av skärgården. 

Särskilt märks raffinaderier, stenbryterier och varv, eller turism- och fiskenäring. 

4

Figur 1 . Den västsvenska skärgården. 

5

5. Referensområdet 

Referensområdet omfattar ett utsnitt längs nordvästra Orust och uppgår till 

ca 140 km 2 

(bil. 1). Som för resten av Orust består landskapet av gnejsberggrund 

som ingår i Stora Le- Marstrandsseriens formation. Sprickdalslandskapet 

gör sig särskilt påmint i förkastningslinjen Morlandadalen- Boxviks kile, 

där bergsmassivet Storehamn i öst avgränsar Morlandadalen från resten av 

Orust. 

Karaktäristiskt för området är också de stora höjdskillnaderna och förekomsten 

av både inner- respektive utskärgård. 

Figur 2. Skärgården i referensområdet. Foto söderut från Jonsberg. 

Foto: Thomas Bergstrand. 

Utskärgården avgränsas av Orust kustlinje med samhället Stocken i söder 

och Ellös i norr. I kustbandet ligger ett pärlband med öar som bildar en yttre 

gräns mot öppet hav. Här märks särskilt Hermanö, Skaftölandet och arkipelagen 

i södra delen med Vallerö, Tornö, Vedholmen, Käringön och Måseskär. 

Landskapet är kargt med blottad gnejsberggrund och vidsträckta klapperstens- 

och hällemarksområden. 

Innerskärgården är välskyddad med ett stort antal öar och smala slingrande 

passager. Här märks särskilt Skaftölandet, Malö, Flatö, Bassholmen, Hjältö 

men också mindre öar som Ramholmen, Grötholmen, Koljön, Högholmen 

och Stegelholmen. Porten mot innerskärgården kan sägas utgöras av Malö, 

som ligger som en barriär intill Ellösfjorden. 

6

Figur 3. Högst upp på Stegelholmen. Hjältön framträder i bakgrunden. 

Foto: Andreas Olsson. 

Bakom de trånga passagerna Malö strömmar och Björnsundskanalen, vidtar 

Björnsunds-, Koljö- och Borgilefjordarna. Rörbäckekile är en smal och lång 

vik som fortfarande skiljer större delen av Dragsmark från Bokenäset. Den 

del av Orustkusten som vetter mot denna innerskärgård bildar en brant 

kustlinje som endast öppnas upp vid de mindre vikarna Kungsviken, Svinevikeskile 

och Svineviken. 

6. Om fornlämningar under vatten i den västsvenska 

skärgården 

Det finns få kända fornlämningar under vatten i den västsvenska skärgården. 

Antalet kan uppskattas till omkring ett 40-tal besiktigade, undersökta eller på 

annat sätt bekräftade objekt varav endast en handfull har raä- nummer. 

Även om vi idag saknar grundläggande kunskaper om både typer av fornlämningar 

och var de förekommer, finns inget som direkt indikerar att fornlämningstätheten 

skulle vara särskilt låg under vatten. Tvärtom kan förhållandet 

vara det motsatta. Det finns exempel på att en enstaka storm under 

ett natt, orsakat hundratals förlisningar även längs en mindre kuststräcka 

som Bohuslän. 

De arkeologiska undersökningar som genomförts, visar i vissa fall också på 

en hög fornlämningstäthet. Detta gäller särskilt om förutsättningarna är bra 

för ett bevarande av organiska material, dvs. om lämningarna täckts över av 

skyddande sediment och inte varit exponerade för biologisk nedbrytning. Ett 

exempel utgörs av Bohusläns museums undersökningar i Marstrands hamn, 

7

där bl.a. 6 fartygslämningar och fyra meter tjocka utkastlager från senmedeltid 

och framåt påträffats och undersökts (Olsson 1999a). 

Majoriteten av de idag kända fornlämningarna under vatten har framkommit 

genom muddringar och sportdykning. Bland sportdykarna märks särskilt 

Göteborgs amatör dykarklubbs insatser från 1950-talet och framåt och Marinarkeologiska 

sällskapet Göteborgskretsen, en förening som idag kontinuerligt 

rapporterar in nya fynd. 

I början av 1990-talet startades ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen 

och Bohusläns museum i syfte att förbättra kunskapsunderlaget för arkeologin 

under vatten. Arbetet resulterade i en rapport med sammanställningar 

över kända indikationer och lämningar (Nykvist 1992). 1994 startades ett 

projekt med syfte att digitalt sammanställa både kända fornlämningar och 

indikationer på fornlämningar i form av bl.a. förlisningsuppgifter. Även detta 

projekte var ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Bohusläns museum och 

arbetet pågick med avbrott till 1998. Resultatet var ett register om 1200 

poster varav de flesta utgör uppgifter om förlisningar. 1999 inkorporerades 

detta register i Sjöhistoriska museets databas Sjömis. 

Sedan 1997 finns undervattensarkeologisk kompetens på Bohusläns museum. 

Två personer är fast anställda för att genomföra arkeologiska undersökningar, 

inventeringar och besiktningar på uppdrag av myndigheter och allmänhet. 

Arbete utförs också på Vänernmuseet i Lidköping som i samarbete 

med sportdykare och Marinen genomfört inventeringar i Vänern. 

7. Om fornlämningar under vatten inom referensområdet 

Inom referensområdet har Bohusläns museum, i samband med projektet Blå 

Skagerak, genomfört en endagars dykinventering på två lokaler, en utanför 

en tomtningslokal (Raä 8, Gullholmens socken), södra Härmanö, och vid 

naturhamnen mellan Tornö och Vedholmen (Olsson 1999b). På både tomtningslokalen 

och i naturhamnen påträffades utkastlager i form av yngre rödgods 

och ben. I naturhamnen påträffades också båtdelar som indikerade en 

fartygslämning på platsen. 

Art Antal Källa Varav fornl. 

Brygg-, kaj- och kåslämning 34 Inventering, aktuellt projekt - 

Fast fiske 1 Inventering, aktuellt projekt - 

Lösfynd 3 FMR, bevakas - 

Kulturlager 2 Inventering 2 

Uppgift om förlisning 114 Sjömis - 

Uppgift om fartygslämning 5 Sjömis, inventering 3 

Summa 155 5 

Figur 4. Tabell över samtliga indikationer och förekommande lämningar under 

vatten inom referensområdet. 

8

Tabellen beskriver de lämningar som ligger helt eller delvis under vatten i 

referensområdet. Materialet är baserat på en genomgång av framförallt Sjömis, 

men har i vissa fall också kompletterats med uppgifter från fornminnesregistret 

(FMR), med lämningar som är registrerade med bevakas- status. 

Nästan samtliga av brygg-, kaj- och kåslämningarna är ett resultat av en tvådagars 

inventering genomfört inom det aktuella projektet. 

Antalet kända fornlämningar inom området bedöms idag uppgå till fem 

stycken, varav tre utgör fartygslämningar och två utgör utkastlager i en hamn 

och intill en tomtningslokal. Två av fartygslämningarna har framkommit genom 

schakt- eller muddringsarbete (jmf. Hasslöf 1937). De övriga tre fornlämningarna 

påträffades i samband med Bohusläns museums inventering. 

Figur 5. Båtkas beläget på Stegelholmen. Foto: Andréas Olsson. 

Det är emellertid sannolikt att flera av brygg-, kaj- och kåslämningarna också 

utgör fornlämningar, åtminstone i de fall de kan sägas tillhöra en fast fornlämning 

på land. Lämningarna efter bryggor, kajer och kåsar syns främst i 

form av stenansamlingar eller röjda ytor i klappersten. Endast i vissa fall finns 

rester efter störar eller pålar bevarade. De ligger helt eller delvis under vatten 

och ibland intill bodlämningar. 

Det är tydligt att tidigare fornminnesinventering inte systematiskt registrerat 

eller tagit ställning till brygg-, kaj- och kåslämningarna. De lämningar som 

redovisas ovan har nästan samtliga påträffats i samband med nämnda tvådagars 

inventering. Vid inventeringen har endast de tydligt varaktigt övergivna 

lämningarna registrerats. 

Den största posten i sammanställningen ovan utgörs av uppgift om förlisning. 

Uppgifterna är hämtade ut sjöhistoriska museets databas Sjömis och 

9

utgör till största del förlisningar daterade till 1800-1900-talen. I de fall positionsangivelsen 

varit alltför grov, och till exempel begränsat sig till Hermanö 

eller nordvästra Orust, har objektet emellertid inte redovisats på plan. Det 

hör också till att flera av dessa objekt dateras till 1600-1700-talen. 

En annan kategori utgörs av uppgift om fartygslämning, vilket avser existerande 

fartygslämningar. Detta betyder dock inte att de har bekräftats som 

fornlämningar. I två fall inom referensområdet saknas uppgifter som kan avgöra 

om lämningen är en fornlämning eller inte. 

8. Landskapsutnyttjande i västsvensk skärgård 

Förhistorisk tid 

Vill man förstå hur dagens skärgårdslandskap utnyttjats under förhistorisk tid, 

utgör landhöjningen en utgångspunkt. För norra Orust beräknas kustlinjen 

under mesolitisk tid vara omkring 35 meter över dagens havsnivå och landskapet 

utgör då en mycket utpräglad utskärgård. Boplatserna under mesolitisk 

tid är också helt kustanknutna. Jakt, fångst och insamling utgör det 

egentliga näringsfånget (Carlsson 1994). Under neolitikum, med introduktionen 

av jordbruk, förändras bebyggelsestrukturen och blir inlandslokaliserad. 

Samtidigt utgör skärgården fortfarande en viktigt resurs, i synnerhet för 

gropkeramisk kultur vars boplatser även fortsättningsvis är kustanknutna 

(Persson 1998; Westergaard 1998). 

Först i brons- och äldre järnålder, då kustlinjen för norra Orust befinner sig 

15 meter över dagens havsnivå, kan vi mera ingående studera landskapsutnyttjandet 

utifrån dagens skärgård. Gravskicket med stensättningar och rösen 

belägna på både mindre öar och högre bergspartier, men också de helt 

kustnära fornborgarna, vittnar om ett extensivt utnyttjande och närvaron av 

en ökad samhällelig stratifiering (Kristiansen 1978; Sollund 1996). Arkeologiska 

undersökningar bekräftar också de maritima näringarnas betydelse (Algotsson 

& Svedberg 1997). 

Kunskapen om den yngre järnåldern i den västsvenska skärgården är begränsad. 

Få arkeologiska undersökningar är genomförda och det källmaterial 

som beskriver skärgårdens betydelse utgörs främst av skriftliga källor, vilka 

ofta också är källkritiskt svårbedömbara. Ett exempel utgörs av den sk. Ottars 

resa från Kaupang/Skiringssal till Hedeby på 800-talet, i vilken man bl.a. verkar 

ha utnyttjat ett natthamn någonstans längs Orustkusten (Crumlin- Pedersen 

1983). 

Samtidigt kan vi med utgångspunkt från framförallt norsk och dansk forskning 

ändå dra vissa slutsatser. Det är tydligt att handeln och kommunikationerna 

utvecklas under yngre järnålder. Skeppen förses med segel och blir 

mer anpassade för seglation över öppet hav. Under senare delen av vikingatid 

utvecklas fraktseglationen med bulklaster (Crumlin- Pedersen 1985; 

Nedkvitne 1985). Handelsplatser som Kaupang/Skiringssal eller Hedeby 

växer fram. 

10

Det är inte känt exakt hur och när ledungen växer fram i Norden, men det får 

anses klarlagt att den existerar i yngre järnålder, med föregångare ner i folkvandringstid 

(Malmros 1986; Myhre 1985; Westerdahl 1989:247f). 

Medeltid 

En utgångspunkt i de västsvenska skärgårdslandskapens historia från tidig 

medeltid och framåt, är de ständigt föränderliga politiska maktgrupperingarna. 

Under 1100-talet förefaller skärgården vara uppdelad vid omkring Göta 

älvs utlopp, med den norra delen som norsk och den södra som dansk. Senare, 

under 1200-talets mitt, når också den svenska makten kontakt med 

skärgården genom en landkorridor vid Göta älv. Under den senare delen av 

medeltid, är det dessa tre grupperingar som delar och politiskt dominerar 

skärgården. Först i samband med freden i Roskilde 1658 övergår skärgårdslandskapen 

i svensk styrning och under decennierna fram till tidigt 1700-tal 

genomförs en medveten försvenskning (Cullberg 1993:11ff). 

Förmodligen är också dessa politiska förhållanden en faktor i den västsvenska 

urbaniseringen. Denna har diskuterats som trevande och annorlunda i 

relation till andra delar av Skandinavien. Den är visserligen tidig med städer 

som Kongahälla, men förefaller ha sin tyngdpunkt under senmedeltid med 

nybildningar ännu under 1600-talet (Andersson 1998). Flera städer är belägna 

i direkt rumslig anknytning till skärgården och Skagerak- Kattegat, vilket 

också vittnar om skärgårdslandskapet som ett omland. Ett exempel är 

Marstrand, beläget i den yttre skärgården, ett annat är Kongahälla i Nordre 

älvs mynning. Samma förhållanden verkar också gälla klosternas lokalisering. 

Det fanns fyra i Bohuslän, varav två i Kongahälla, ett i Marstrand och ett i 

Dragsmark. Samtliga är belägna i direkt rumslig närhet till havet. 

Den västsvenska utskärgården förefaller vara sparsamt bebyggd under medeltid, 

vilket framstår som märkligt, då vi möter en kontrasterande bild i nuvarande 

Norge (jmf. Stibéus 1997). Det är egentligen endast i de södra delarna 

av Bohuslän, på öarna utanför Nordre och Göta älvs mynningar, som 

medeltida bebyggelselämningar i form av tomtningar påträffats (Danielsson 

1986; Stibéus 1997). I de inre, mer skyddade delarna av skärgården vittnar 

framförallt skriftliga källor om en bebyggelse i form av framförallt krono-, 

frälse- och skattehemman. Det verkar röra sig om en i huvudsak agrart inriktad 

bebyggelse. Även om ett maritimt näringsutnyttjande bör ha förekommit 

i samband med denna bebyggelse, saknas arkeologiska belägg för 

detta (jmf. Pettersson 1953:200ff). 

Samtidigt belyser ett flertal skriftliga källor både fiske och bondeseglation. I 

det norska Rikets råd från 1409 beskylls allmogen för att lämna sina gårdar 

öde till förmån för sjöfart (Hasslöf 1949:423). I en dagtingan mellan Lödöses 

medborgare och kung Kristian från 1455, gör det tydligt att borgarna 

hade intresse av att bevaka ett pågående sillfiske i skärgården (Dalén1941:50). 

I en lagtext från1303 beskrivs också förekomsten av sjökrogar i skärgården. 

Inga arkeologiska spår av dessa krogar har påträffats och det är osäkert i vilken 

utsträckning de förekommit under medeltid (Krantz 1922:32). Även det 

11

medeltida skeppsbyggeriet är sparsamt diskuterat och belyses endast genom 

enstaka skriftliga källor (jmf. Haglund 1995). 

En annan näring utgörs av saltutvinningen. Även denna har medeltida belägg 

men förefaller varken under medeltid eller nyare tid ha varit av större betydelse 

annat än för husbehov (jmf. Kalm 1746:84; Krantz 1922:50ff,145, 

207). 

1500-1600-talen 

Först under 1500-talets andra hälft finns skriftliga och arkeologiska belägg 

för en mer utbredd bebyggelse i den yttre skärgården. Mellan 1556-1589 

inträffar den första historiskt belagda sillfiskeperioden, vilken verkar resultera 

i framväxten av en rad fiskelägen eller strandsittarsamhällen över hela skärgården 

(Cullberg 1993:49; Pettersson 1995) 

…så voro på 8 till 9 mil vid den yttersta strandkanten 

i Bohuslän otaligt många människor vid alla 

fjordar, ävensom vid alla vikar och sund, på öar, 

holmar och fasta landet så långt som sillfångsten 

kunde idkas… 

Ur Norriges og omliggende Öers sandfaerdlige Beskriffuelse 

av Peder Claussön, 1556 (Storm 1881:278f) 

De äldsta fiskelägena förefaller avspegla en delvis temporärt eller säsongvis 

utnyttjad bebyggelse. De arkeologiska undersökningar som genomförts visar 

att bebyggelsen bestod av både mer permanenta hus och bodar parallellt 

med tomtningar (Pettersson 1995, 1953:107ff). Strandsittarna var obesuttna 

och fiskelägen ägdes av frälse eller kronan. Detta innebar att man var skyldig 

att betala en s.k. tomtlega, vilken kunde tas ut i både varor och transportplikt 

(Brattö 1991; Tiselius 1927:3) 

I 1500-talets skriftliga källmaterial vi får en uppfattning om fraktseglationens 

betydelse. I flera källor omtalas Västsverige som stor exportör av framförallt 

träråvaror. Timmer flottas och sågverk anläggs längs älvarna som mynnar i de 

inre delarna av skärgården. Där älven möter havet växer lastageplatserna 

fram. Västsverige håller Skagerak- Kattegat- regionen och södra östersjöområdet 

med träråvaror och ved, vilket också resulterade i att de bohuslänska 

skogarna skövlades redan under sent 1600-tal (Cullberg 1993:48f; Hörman 

1922; Krumlinde 1992) . 

Troligen är det denna fraktseglation, i kombination med det rika sillfisket, 

som resulterar i framväxten av mer etablerade hamnlägen i den yttre skärgården. 

I dessa hamnlägen påträffas idag ristningar i form av kompassrosor, 

bomärken, vapensköldar och årtal. Under vatten har i flera hamnar också utkastlager 

påträffats (Lundin 1999). Det är också under sent 1500-tal, vi har 

de första indikationerna på ett etablerat tull- och lotsväsende (Dalén 

1941:93f; Krantz 1922:29f). 

12

Tillgången på träråvaror gynnade också skeppsbyggeriet. Näringen var både 

knuten till städer som Marstrand och Lödöse, men verkar också förekomma 

mera småskaligt. Skeppen var något av en exportvara, vilket är tydligt då 

både danskar och holländare väljer att bygga sina skepp i den bohuslänska 

skärgården (Krantz 1922:38ff, 45f; Sandklef 1973:211). 

Bebyggelse och näringsstruktur under 1500-1600-talen indikerar ett ganska 

sammansatt näringsfång för både obesuttna och besuttna samhällsgrupper. 

Det är tydligt att de maritima näringarna var viktiga för alla samhällsgrupper. 

Samtidigt är det under dessa århundraden som vi för första gången urskiljer 

fiskaren som yrkesman. Odling och boskapsskötsel förekom på fiskelägena, 

men i en begränsad omfattning (Pettersson 1953:200ff; Hasslöf 1949:475ff). 

I samband med att Bohuslän blir svenskt och försvenskas under 1600-talets 

andra hälft, finns också en strävan att i högre grad skydda och gynna städernas 

handel. Bondeseglationen begränsas, och det blir inte längre tillåtet att 

bedriva utrikes handel utan att gå via städerna (Bäck 1995:9; Cullberg 

1993:64). 

1700-talet 

Mellan 1747-1809 upplever Bohuslän sin hittills mest omfattande sillfiskeperiod, 

vilken också sammanfaller och gynnas av en befolkningsexpansion. I 

skärgården sprider sig en torpbebyggelse. Städer och fiskelägen växer kraftigt. 

Detta leder till att fartygsbeståndet och behovet av transporter ökar, att 

nya metoder för fångst, beredning och förpackning av fisk utvecklas, och att 

nya yrkesgrupper växer fram och professionaliseras (Cullberg 1993:71ff). 

Sillfisket resulterar bl.a. i framväxten av en protoindustri i form av sillsalteri 

och trankokeri, sk. skärgårdsverk, i framförallt de inre delarna av skärgården. 

Bara i Bohuslän fanns år 1787 429 skärgårdsverk och under åren mellan 

1764-1796 utgör sill- och tranexporten den näst största svenska exportvaran 

efter järnet (Lindroth 1933:24ff; Nystedt 1994:31). Vid sillfiskeperiodens slut 

överges de flesta av dessa anläggningar. 

Befolknings- och näringsutvecklingen medför att det blir svårt att hålla kvar 

begränsningarna för bondeseglationen, men även kontrollen av ny bebyggelse 

och taxeringen av denna blir eftersatt (Cullberg 1993:75; Olsson 1995). 

1800-talet 

Under 1800-talet fortsätter befolkningsexpansionen. 1832 infördes näringsfrihetslagen, 

vilket innebar att bondeseglationen nu helt blev fri och medförde 

att handelsmän och hantverkare kunde etablera sig utanför städerna. Nya 

båttyper för storsjöfiske hjälpte till att mildra konsekvenserna av sillfiskeperiodens 

slut och fisket kunde fortsätta att expandera. Fyrar, farledsutprickning 

och lotsväsende utvecklades och byggdes ut. Industrialiseringen tog fart med 

trävaru-, varvs-, konserv-, och stenindustri (Bäck 1995; Cullberg 1993:76ff; 

Olsson 1995). 

13

Stenindustrin var ett resultat av den industriella expansionen på kontinenten, 

där graniten utgjorde ett vanligt byggnadsmaterial. Under andra hälften av 

1800-talet utvecklades stenindustrin till skärgårdens största industri och engagerar 

då ett stort antal fartyg (Hasslöf 1949:435). Många fartyg var kuttrar 

som kombinerade fraktseglation med fiske (Fredriksen 1992:26ff). 

I slutet av 1800-talet inträffar ytterligare en sillfiskeperiod. Denna är inte så 

omfattande och sträcker sig endast över två decennier. I samband med detta 

sillfisket, anläggs på nytt en rad skärgårdsverk. Produktionen omfattade på 

samma gång både sillsalteri, tran- och guanotillverkning och var mer mekaniserad 

än tidigare (Nystedt 1994:48f). 

Industrialiseringen resulterade i att flera fiskelägena omformades och utvecklades 

till tätorter och industristäder. Samtidigt tillkommer också badortsoch 

brunnsdrickandet som en ny näring för lokalbefolkningen, något som 

har kontinuitet fram till idag (Cullberg 1993:88f, 97). 

9. Landskapsutnyttjande och fornlämningar under vatten 

Inledning 

Sambandet mellan landskapsutnyttjande och förekomsten av olika typer av 

fornlämningar under vatten är komplext och svårhanterligt. Olika transporter 

med olika typer av fartyg innebär olika förutsättningar för ett fartyg att bli ett 

vrak på en plats vi kan förutse. I syfte att etablera sambanden måste utgångspunkten 

vara dels det specifika landskapsutnyttjandet, dels de samband 

som finns etablerade redan då vi påträffar en viss typ av fornlämning 

som en del av ett bestämt landskapsutnyttjande. 

Följande texter hämtar sina utgångspunkter i landskapsutnyttjanden, specifika 

för den västsvenska skärgården. Med stöd av de samband vi kan se genom 

befintliga fornlämningar från hela skärgården, diskuteras sannolikheten 

att påträffa olika fornlämningar i anknytning till olika landskapsutnyttjanden. 

För att lättare åskådliggöra en sannolikhet, men framförallt för att uppskatta 

antalet lämningar, används en klassificering enligt nedan. 

Grad av sannolik förekomst Gradering 

God Sannolikhet, flertal exempel +++ 

Förekommer i vissa fall ++ 

Tänkbar förekomst, ej bekräftad + 

Figur 6. Princip för gradering av sannolik förekomst 

av fornlämningar under vatten. 

14

Fiske, jakt och insamling 

Fiske, jakt och insamling i skärgården har pågått sedan förhistorisk tid. Näringsfånget 

är brett och omfattar en mängd olika uttagningsmöjligheter med 

en mängd olika redskap (jmf. Hasslöf 1949). Kategorin avser att omfatta dels 

platser där jakt, fångst eller insamling bedrivits, men innefattar här också 

tomtningslokalerna. 

Tomtningarna betraktas generellt utgöra bebyggelsespåren efter en temporär 

eller säsongvis jakt eller fiske under framförallt medeltid och nyare tid, varför 

de också kan förväntas vara lokaliserade i närhet till de dåtida fiske- och 

jaktplatserna. 

Det finns en mängd exempel på brygg-, kaj- och kåslämningar i anslutning 

till tomtningslokalerna. Förekomsten av fartygslämningar är mera begränsad. 

Det enda exemplet utgörs av lämningarna efter ett klinkbyggt fartyg i Brännholmsviken, 

södra Brännö. 

I Brännholmsviken och i en vik med tomtningar på den intilliggande Rävholmen, 

finns också spåren efter stenskoningar eller stensträngar belägna på 

0,5- 1 m vattendjup. Stensträngarna bildar avgränsbara rum, några kvadratmeter 

i storlek, och med en öppning ut mot djupare vatten. Funktionen är 

osäker, men en tolkning är att stensträngarna utgjort skoningar för störar eller 

flätverk, kanske som en del av ett fast fiske. 

I anslutning till tomtningslokaler finns också exempel på förekomst av utkastlager 

i form av keramik eller ben. Förekomsten förefaller samtidigt vara 

avhängig vilken tidsrymd och vilka funktioner olika tomtningslokaler haft, då 

kulturlager också saknas intill vissa lokaler. 

Fångst- och jaktplatserna i skärgården är framförallt kända genom historiska 

källor och ortnamn, vilket också ger en sannolik datering till medeltid eller 

historisk tid. Ortnamnen ger en hel del förslag på platser, men är också 

svårtolkade. Den stora mängden namn innehållande -fågel, kan t.ex. knappast 

sägas avspegla den faktiska fågelfångst, ägg- eller ejderdunsinsamlingen. 

I 1600-1700-talens beskattningsprotokoll förekommer vissa omnämnanden 

av platser. Under 1800-talet är våra kunskaper bättre och mer fullständiga, 

då de skriftliga källorna är omfattande. 

Med undantag för ovannämnda eventuella fasta fiske, finns emellertid inga 

kända fornlämningar under vatten i anslutning till jakt-, fångst- eller fiskeplatser. 

Det får bedömas som mindre sannolikt, men fynd av tex. hummortenor 

eller ryssjor är inte otänkbara, särskilt om en plats varit i bruk under en 

längre tid. 

15

Art Sannolikhet 

Brygg-, kaj- och kåslämningar +++ 

Utkastlager ++ 

Fasta fisken ++ 

Klinkbyggda fartygslämningar ++ 

Lösfynd/fiskeredskap + 

Figur 7. Sannolik förekomst av fornlämningar under 

vatten, associerade till jakt, fångst och fiske. 

Transport och kommunikationer 

Källorna till hur och var man färdats i skärgården under förhistorisk tid är begränsade. 

Vid Huseby-Klev, nordvästra Orust har boplatslämningar daterade 

till mesolitisk tid genomgått arkeologiska undersökningar (Carlsson 1994). 

På boplatsen har rester efter tätningsmedel i harts till någon form av båt påträffats. 

Under brons- och äldre järnålder anläggs ett stort antal rösen och stensättningar 

på små öar i skärgården. Om man utgår från att gravarna anlagts för 

att synas, kan de därmed också utgöra en slags farledsmarkeringar. Och 

samma förhållande verkar också vara giltigt för fornborgarna (jmf. Krantz 

1940; Sollund 1996). 

Samtidigt, då vi saknar kunskapen om hur båtarna såg ut och användes, i 

kombination med landhöjningen som medför att större delen av den tidens 

skärgård idag utgör land, är förutsättningarna att påträffa fornlämningar under 

vatten också begränsade. 

Under yngre järnålder utvecklas det klinkbyggda skeppen och seglet introduceras. 

Skriftliga källor och seglingsförsök med rekonstruerade båtfynd, visar 

att seglationen helst gick inomskärs och ogärna nattetid (jmf. Crumlin- Pedersen 

1986). Det yngre järnålderslandskapets farleder påträffar vi i de innersta 

delarna av dagens skärgård. Fynd av vikingatida och tidig medeltida 

båtar saknas under vatten på västkusten, men har påträffats under vatten i 

både Danmark och Norge. Trots avsaknaden av fynd, får det anses vara fullt 

möjligt att påträffa både förlista och sänkta vikingatida och tidig medeltida 

fartygslämningar under vatten i den västsvenska skärgården. 

Under medeltid utvecklas utskärsseglationen och blir vanlig för fraktseglationen 

med större fartyg. Lämningarna efter en kogg daterad till 1200-talet, har 

påträffats vid Mollösund, beläget ganska långt ut i skärgården (Lisberg- Jensen 

1983). Från 1600-talets början och framåt utgör förlisningsuppgifter i 

skriftliga källor, i kombination med hamnarnas, fyrarnas och sjömärkenas lokalisering, 

de främsta källorna till vart man seglat och var fartygslämningarna 

finns. Det är tydligt att det är i hamnarna eller i inseglingen från öppet hav in 

mot en skyddad hamn eller skärgård, som de flesta förlisningarna inträffar. 

16

Samtidigt ska vi komma ihåg att detta speglar en utskärgårdsseglation ofta 

med kravellbyggda fartyg eller med fartyg byggda helt eller delvis byggda i 

metall. Den medeltida och nyare tidens seglation till husbehov, för transporter 

mellan öar eller för avsalu till fiskeläget är till stor del okänd. Mindre 

klinkbyggda fartygslämningar från 1500-1700-talen har påträffats i ett flertal 

hamnar och fiskelägen. Dessa avspeglar visserligen en bondeseglation, men 

med större båtar för enklare frakt eller fiske. Det är sannolikt att också andra, 

enklare och mindre båttyper förekommer, och kanske dessa ska sökas i innerskärgården, 

intill den dåtida bebyggelsen. 

Andra fornlämningar under vatten som kan knytas direkt till frakt och transport 

utgörs av brygg och kajlämningar, utkastlager och barlastlämningar i 

hamnar och intill lastageplatser. 

I Norge finns dateringar av hamnkulturlager från medeltid. I den västsvenska 

skärgården finns flera hamnar med kulturlager, de flesta daterade till nyare 

tid (jmf. Lisberg- Jensen 1981). I samband med undersökningar i Marstrands 

hamn, påträffades fyra meter tjocka lager, daterade från senmedeltid och 

framåt (Olsson 1999a). 

Sammanfattningsvis, är förekomsten av kravellbyggda fartygslämningar eller 

fartygslämningar helt eller delvis i metall sannolik i områden med svår navigation. 

Förekomst av både klink- och kravellbyggda fartygslämningar samt 

fartygslämningar byggda helt eller delvis i metall, är sannolik i i de flesta typer 

hamnar belägna i den yttre skärgården. Mindre klinkbyggda fartygslämningar 

från förhistorisk tid och framåt förekommer med större sannolikhet 

inomskärs. 

Förekomsten av utkastlager eller sk. hamnkulturlager är sannolik i alla typer 

av hamnar, men finns belagd främst i medeltid och historisk tid, samt i hamnarna 

i de yttre delarna av skärgården. I samma hamnar är förekomsten av 

brygg- och kajlämningar också sannolik. Fynd av barlastlämningar är inte 

kända från den västsvenska skärgården, men finns omtalade i skriftliga källor 

från historisk tid. 

Typ av lämning Sannolik förekomst 


Utkastlager +++ 

Kravellbyggda fartygslämningar +++ 

Klinkbyggda fartygslämningar +++ 

Fartygslämningar, metall +++ 

Barlastlämningar + 

Figur 8. Sannolik förekomst av fornlämningar under vatten, 

associerade till transport och kommunikation. 

17

Båtbyggeri och varvsverksamhet 

Skeppsbyggeri och varvsverksamhet i den västsvenska skärgården är omnämnt 

från tidig medeltid och förefaller ha varit en viktig näring både i städerna 

såväl på landsbygden (jmf. Haglund 1995). Förutom en arkeologisk 

utredning i Marstrands hamn, där en misstänkt kölhalningsplats med kulturlager 

och fartygsdelar av 1600-1700-tals typ påträffats, har inga platser med 

anknytning till skeppsbyggeri eller varvsverksamhet genomgått arkeologisk 

undersökning. Kunskapen om vilka typer av anläggningar och kulturlager 

som kan förekomma i anslutning till verksamheten får främst bygga på 

skriftliga källor. 

Från sent 1700-tal och tidigt 1800-tal pekar skriftliga källor för första gången 

ut platser med skeppsbyggeri och varvsverksamhet. Dessa förekommer över 

hela skärgården, ofta inomskärs och i viss utsträckning grupperade i särskilda 

regioner. En sådan region är norra Orust (Haglund 1995; Hammar 1964). 

Trots få exempel, får sannolikheten för förekomst av fartygslämningar 

(klink/kravell/järn) och delar av fartyg under vatten i anslutning till platser 

med varvs och skeppsbyggeri vara stor. Tänkbara lämningar är också brygg, 

och kajanläggningar, sliprar, kåsar, sänkverk och stenkistor, barlastlämningar 

och anläggningar för kölhalning. 


Brygg-, kaj- och kåslämningar + 

Sänkverk, kölhalningsbänkar, sliprar, barlastlämningar mm + 

Utkastlager ++ 

Kravellbyggda fartygslämningar + 

Klinkbyggda fartygslämningar + 

Fartygslämningar, metall + 

Fartygslämningar, delar av ++ 

Figur 9. Sannolik förekomst av fornlämningar under vatten, associerade till båtbyggeri 

och varvsverksamhet. 

Saltframställningsplatser 

Inga saltframställningsplatser i den västsvenska skärgården från medeltid eller 

nyare tid har genomgått arkeologiska undersökningar. Produktionen innebar 

att man kokade havsvatten. Framställningsplatserna förefaller ha varit 

både temporära, som tex. på isen under vintertid, såväl som permanenta 

med hjälpmedel som vattenhjul och kanaler för att leda vattnet (jmf. Kalm 

1746:84; Krantz 1922:50ff,145, 207). Det finns inga exempel på förekomst 

av fornlämningar under vatten i anslutning till de platser som idag är kända. 

Det förefaller emellertid rimligt att påträffa framförallt brygg-, kaj- eller kåslämningar 

i anslutning till anläggningar på land. Likadant kan inte heller anläggningar 

under vatten med anknytning till själva framställningen uteslutas. 

18

Då den generella uppfattningen är att framställningen varit till husbehov, kan 

förekomsten av fartygslämningar i anslutning till dessa platser tolkas som 

mindre sannolik. Samtidigt är en förekomst också beroende av hur lång tid 

platsen använts eller om platsen förutsatt båt för transport eller frakt. 

Brygg-, kaj- och kåslämningar samt klink- och kravellbyggda fartygslämningar 

kan förekomma. Andra tänkbara lämningar är anläggningar med anknytning 

till själva saltframställningen. 



Anläggningar i anslutning till framställning + 

Utkastlager + 




associerade till saltframställning. 

Sillindustri under 1700-tal 

Signifikativt för skärgårdsverkens etablering under 1700-talets andra hälft, 

var att de anlades nära de fångstplatser och kommunikationsleder som kunde 

tillgodose verkens behov av stora volymer sill. Även om anläggningarna 

varierade i storlek fanns det gemensamma drag i planlösningen. Utöver produktions- 

och lagerbyggnader fanns bryggor och lastkajer för att ta emot 

fångst och skeppa iväg färdiga produkter. I flera fall kan man även se att 

byggnaderna har uppförts ut i vattnet, med hjälp av utfyllnad/sänkverk eller 

pålning (Lindroth 1933:24ff, Nystedt 1994:29f). 

Från verket Basteviken i Hålta socken finns uppgift om att en mindre produktionsbyggnad 

uppfördes på en tvåmastad fullriggare, en snau, som sänks 

för ändamålet (Pettersson 1999:114). 

Mera vanligt förekommande är helt eller delvis bevarade grumsedammar 

samt brygg och kajanläggningar. Vid skärgårdsverket på Stora Aspholmen i 

Göta älvs mynning har två kravellbyggda fartygslämningar påträffats i anslutning 

till ett skärgårdsverk (Höglund & Olsson 1999). Fartygslämningar finns 

också vid Bassholmen, inom undersökningsområdet. Även dessa kan vara ett 

resultat av de stora antalet skärgårdsverk i området. 

Trots avsaknad av exempel, är förekomsten av både utkastlager och barlastlämningar 

i anslutning till skärgårdsverken också tänkbar. 

19

Figur 11. Grumsdammen vid ett av Ramholmens skärgårdsverk. Foto: Andréas 

Olsson. 



Sänkverk, stenkistor, pålningar ++ 


Utkastlager + 

Kravellbyggda fartygslämningar ++ 



vatten, associerade till sillindustri. 

Konservindustri 

Konservindustrins anläggningar har, liksom skärgårdsverken, varit beroende 

av sjötransporter och stora volymer fisk för sin logistik. Även anläggningarnas 

planlösningar liknar skärgårdsverken, med produktions- och lagerbyggnader, 

lastkajer och bryggor. Samtliga av industrierna etablerades dock i fiskelägena, 

varav många befinner sig i dagens tätorter. Enstaka anläggningar är också 

i drift fortfarande idag (Olsson 2000; Tegner 1983:11ff). 

I anslutning till de platser industrierna etablerades på, finns fornlämningar 

både i form av fartygslämningar, brygg-, kaj- och kåslämningar samt utkastlager. 

Inga av dessa kan emellertid med säkerhet kopplas till konservindustrin. 

Fynd av barlastlämningar kan också förekomma, men exempel saknas. 

20



Sänkverk, stenkistor, pålningar + 


Utkastlager + 



Fartygslämningar, helt eller delvis i metall + 


associerade till konservindustri. 

Stenindustri 

En viktig förutsättning för stenbryteriverksamheten var sjöfarten som möjliggjorde 

transport. Stentraden engagerade ett stort antal fartyg, varav många 

var bohuslänska kuttrar som kombinerade makrillfiske med stentransport till 

utländska hamnar (Fredriksen 1992:26ff). 

Lastning av stora volymer sten på fraktskutor och större skepp, har krävt rigida 

lastageplatser på relativt djupa vatten. För kortare transporter har dock 

säkert pråmar utnyttjats, inte minst för att anlöpa de mindre brotten inomskärs. 

Det finns en mängd exempel på brygg- och kajanläggningar intill stenbrotten. 

Fornlämningar i form av fartygslämningar är inte kända, men vid det 

stora brottet på Bohus Malmön finns lämningen efter ångfartyget Krossaren 

I, som sjönk i samband med lastning 1967 (von Arbin 2000). 

Vidare finns också en förlist träpråm vid Måvholmsbådan i Göteborgs skärgård 

som kan kopplas till stenindustrin. Pråmen har lastats med skrotsten, 

troligen från ett lokalt brott. Lämningen är dendrokronologiskt daterad till tidigt 

1900-tal (Bergstrand 2000, kommande). 

Fynd av barlastlämningar i anslutning till stenbryterier bör kunna förekomma, 

men är inte kända. 






vatten, associerade till stenindustri. 

21

Bad- och fritidsverksamhet 

1800-talet innebar starten för en företeelse som ännu idag är förknippat 

med kustlandskapet; bad- och fritidsverksamheten. Mycket av verksamheten 

och badgästernas aktiviteter bör ha efterlämnat en del spår under vatten. Vid 

de större badhotellen byggdes badanläggningar och bryggor. Transporter av 

folk och gods skedde med ångfartyg, vilket också kom att resultera i anläggandet 

av nya kajer. Nytt var även fritidsseglationen (jmf. Stackell 1991). 

Båtarna var mindre seglade klinkbyggda skutor, ofta tillhandahållna av lokalbefolkningen 

och som normalt användes för fiske eller transport för husbehov. 

Även om fornlämningar kan förekomma i anslutning till denna bad- och 

fritidsverksamhet, saknas exempel på detta. 




vatten, associerade till bad- och fritidsverksamhet. 

Militärt och försvarsstrategiskt utnyttjande 

Det militära och försvarsstrategiska utnyttjandet av skärgården spänner över 

en lång tidsålder. De äldsta fornborgarna, liksom 1600 och 1700-talens fortifikationsverk 

har många gånger uppförts vid strategiska punkter i landskapet, 

vilket ofta betyder en kustanknuten etablering (jmf. Eriksson 1992; Stibéus 

1992; Löfberg 1992). Det finns också belägg för lämningar efter yttre 

försvarsverk eller spärrar i anslutning till dessa anläggningar. Detta gäller i 

synnerhet för historisk tid. Här kan dels nämnas 1700-tals försänkningen av 

skepp i Göta älv invid Gamla varvet i Göteborg, men också de omfattande 

stenspärrarna från sekelskiftet i anslutning till Nya Älvsborgs fästning (Ribbing 

1949:156; Höglund & Olsson 1999). 

Örlogshamnarna har även efterlämnat sänkverk och utrangerade skepp; bl.a. 

finns två eller fler fartygslämning vid Nya Älvsborgs fästning, som kan vara 

uttjänta galärer från 1700-talet (Höglund & Olsson 1999) 

Flera av skärgårdens fästningar och befästa städer har varit krigsskådeplatser, 

vilket också resulterat i förekomsten av ett stort antal, klink- och kravellbyggda 

fartygslämningar från 1600-1700-talen. Exempel på detta är bl.a. Marstrands 

hamn och Strömstads redd. (Ribbing 1949:149ff). Kunskapen är 

dessvärre långt sämre för tidigare århundranden, och dessutom, för de 

sammanstötningar och sänkningar som skedde på öppet hav. Striderna behöver 

inte tvunget ha uppstått med anledning av nationer i krig, utan kan 

lika väl ha kommit ur paramilitära och kriminella enheters härjningar, d.v.s. 

kaperi och sjöröveri, vilket också är belagt i skriftliga källor från medeltid och 

framåt (jmf. Ericsson 1997; Krantz 1922; Sandklef 1982). 

22


Farledsspärrar ++ 

Sänkverk, stenkistor, pålningar ++ 

Kravellbyggda fartygslämningar ++ 



vatten, associerade till militär verksamhet. 

10. Landskapsutnyttjande och fornlämningar under 

vatten inom referensområdet 

Förhistorisk tid 

Området utgör en utpräglad utskärgård under mesolitikum. Endast några få 

vikar förefaller ligga skyddade för öppet hav, och det är också här de flesta 

boplatslämningarna är belägna. Det är också sannolikt att de flesta boplatserna 

i området härrör från mesolitikum. 

På bilaga 2 är 15 meters kurvan som visar landskapet under brons och äldre 

järnålder, markerad. Skärgården utgör i större utsträckning än idag en utskärgård, 

men är samtidigt skyddad genom ett stort antal mindre öar. Gravarna 

i form av rösen, stensättningar och gravgrupper är lokaliserade till 

höglänta partier, men finns också på de dåtida mindre öarna. Ett område 

med särskilt många gravar ligger vid Ellös. 

I området finns också ett gravfält beläget en bit ifrån Morlanda säteri på 

Orust. 

Det finns endast ett förhistoriskt fynd gjort under vatten inom området; ett 

svärd daterat till bronsålder, påträffat i Ellösfjorden på 1880-talet. Ursprunget 

är osäkert och lite märkligt. Kanske ligger en fartygslämning från bronsålder i 

Ellösfjorden, kanske utgör svärdet ett offrat föremål. Den exakta positionen 

är emellertid osäker. 

Bebyggelse under medeltid och historisk tid 

De två medeltida kyrkorna är Morlanda sockenkyrka och lämningen efter 

Dragsmarks klosterkyrka i området nordöstra del (bil. 3). Sockenkyrkan var 

patronatskyrka till det intilliggande Morlanda säteri. Antalet By och gårdstomter, 

som uppgår till 21 stycken, finns lokaliserade till Morlandadalens 

jordbruksbygd, runt Kungs- och Svineviken, på Skaftö och Flatö. Bebyggelsen 

är lokaliserad till sprickdalarnas odlingsytor och ofta i närhet till vattnet. 

Utöver den bebyggelse som är omnämnd som medeltida genom skriftliga 

källor, finns en stor mängd bebyggelselämningar, framför allt husgrunder 

(bil. 4). Flertalet är inte daterade, de ligger på öar och skär, och beskriver, om 

23

de skulle vara medeltida, ett större rumsligt utnyttjande av landskapet än vad 

gårdarnas lokalisering antyder. 

Spåren efter den historiska bebyggelsen är mer omfattande (bil. 5). Antalet 

gårdsenheter är fler, och därtill finns lämningar som direkt kan relateras till 

jordbruk och boskapsskötsel; fossil åkermark, kvarnlämningar, röjningsrösen 

och stenhägnader. 

En förändring mot den medeltida bebyggelsestrukturen, är tillkomsten av fiskelägen 

eller strandsittarsamhällen. Det sammanlagda antalet uppgår till 16 

platser, men det är ovisst om samtliga har existerat samtidigt. Fiskelägena är 

dels lokaliserade i ytterskärgården, från Käringön i söder till Islandsberg i 

norr, och dels på Malö och södra Flatö. 

Nya är också kyrkorna på Gullholmen och Käringön. Dessa kyrkor kan tolkas 

som resultatet av befolkningsexpansion under 1700-talets sillfiskeperiod. En 

annan ny företeelse är tullstationen på Stora Härmanö, omnämnd vid 1500talets 

andra hälft. 

Bebyggelsen bildar ett ramverk åt tolkningen av landskapsytnyttjandet under 

medeltid och historisk tid, men ger också vissa ledtrådar till hur landskapet 

utnyttjats över tid. Sannolikheten för fornlämningar under vatten ökar i närhet 

till bebyggelsen, men det är samtidigt svårt att endast utifrån bebyggelseutvecklingen 

uppskatta antal och typ av fornlämningar. 

Jakt- och fångstlandskapet under medeltid och historisk tid. 

Som lämningar efter denna verksamheten räknas ortnamn och historiska 

källor som anger fångst- och fiskeplatser, tomtningar, lämning efter ett 

eventuellt fast fiske och ett skjutskår (bil. 6). I området finns 13 tomtningslokaler, 

varav flertalet ligger i den yttre skärgården och ett mindre antal vid 

sydöstra Flatö. Antalet tomtningslokaler får emellertid anses vara relativt litet 

i jämförelse med skärgården i stort. 

Ortnamnen ger en bild av både vad man varit ute efter, såväl som med vilken 

metod som utnyttjats (bil. 7). Exempel på fångstplatser är Kastet eller 

Sjusätt, men också namn betingat av kamerala orsaker; skären Halvmark och 

Tremark, som kan komma av hur fångstplatser för säl har beskattats (Framme 

1999:122). 

Sammantaget ger oss spridningskartan en bild av ett mycket ett diversifierat 

jaktoch fångstsamhälle. Dateringen är främst historisk, men det kan inte 

uteslutas att det finns dels en kontinuitet bakåt, till medeltid, och dels platser 

som endast utnyttjats under medeltid. Detta gäller särskilt tomtningslokalerna. 

Det är också sannolikt att den bild vi har endast utgör en glimt av den jaktoch 

fångst som pågått. Spridningen i rummet är stor och med undantag för 

koncentrationen av tomtningar förefaller man utnyttjat hela landskapet. 

24

Industrilandskapet 

Industrilämningarna inom undersökningsområdet hör samtliga till 1700- 

1900-talen (bil. 8). Till de äldsta hör skärgårdsverken, som uppgår till hela 

48 stycken. Man kan skönja tre koncentrationer; Råön/Lilla Hermanö/Lavön, 

södra Skaftö och Kärlingesund/Ängön. Samtliga ligger strandnära, men i 

skydd för det öppna havet. 

Sannolikheten att påträffa brygg-, kaj- och kåslämningar, stenkistor, pålningar 

och sänkverk är stor inom dessa tre koncentrationer av skärgårdsverk. Trots 

att fartygslämningar och utkastlager med säkerhet inte har kunnat beläggas 

intill skärgårdsverk, måste ändå en förekomst anses vara sannolik inom de 

tre nämnda koncentrationer. 

Något yngre är konservindustrin. Inom området finns denna belagd på Gullholmen 

och i Ellös. 

Varven finns i de lugna inomskärsvatten längs norra Orust, södra Dragsmark/Bassholmen 

och vid Hjältön. Samtliga av dessa varvsmiljöer har byggt 

och underhållit större båtar och skepp, varför terrängmässiga förhållanden 

varit av betydelse för etableringen. Detsamma gäller ej för den småskaliga 

båtbyggnationen, vilken troligen har förekommit lite varstans. 

Sten-, fältspatsbrotten och gruvschakten är tämligen få och finns samlade i 

inomskärgården vid södra Dragsmark och Stora Harholmen. Undantaget är 

fältspatsbrottet på Stora Hermanö. Etableringen förutsätter sjötransportmöjligheter. 

Transport och kommunikation 

Lämningarna efter de marina transport- och kommunikationsverksamheterna 

är skiktad i två grovt kronologiska faser; 1600-1700-talen respektive 

1800-1900-talen (bil. 9, 10). 

Till den äldre fasen har förts många fasta anläggningar som hamnar, brygglämningar 

och sjömärken. De två förstnämnda ansluter till bebyggelsestrukturen, 

framför allt vad gäller strandsittarsamhällena. Sjömärkena ligger med 

få undantag högt i terrängen, och med koncentration till inomskärgården. 

Sammansättningen grav/sjömärke kommer av gravrösen som blivit ombyggda 

för att fungera som sjömärken (jmf. Krantz 1940). 

Fartygslämningarna är redovisade på olika sätt beroende på positionernas 

källvärde. Bilden, om än schematisk, anger koncentrationer i anslutning till 

samhällena Käringön, Gullholmen och verksamheter vid Kärlingesund/ Bassholmen. 

Länkade till seglationen är också maritima ristningar och kulturlager, 

vilka bl.a. finns vid Korshamn, mellan Vedholmen och Tornö. 

I 1800-1900-tals landskapet finns en väsentlig förskjutning mot ytterskärgården 

och den öppna kusten. Det är framför allt de många uppgifterna om 

förlisning som anger de yttersta skären och öarna som frekventa förlisningsområden. 

25

Etableringen av fyrarna på Måseskär och Islandsberg under 1800-talets 

andra hälft skall rimligen också ses i relation till behovet av säkrare farleder. 

Inomskärs domineras landskapet av olika former av brygg- och kajanläggningar. 

Figur 17. Röse på Stegelholmen, ombyggt till sjömärke. Foto: Andréas Olsson. 

Den stora mängden förlisningsuppgifter från 1600-1900-talen utgör med 

stor sannolikhet bara en mindre del av det faktiska antalet fartygslämningar 

inom undersökningsområdet. Därtill skall räknas lämningarna efter den medeltida 

och förhistoriska kommunikationen som inte är känd för oss. 

Militär och försvar 

Den militära och försvarsstrategiska närvaron inom området, är tydlig främst 

med fornborgarna. I området finns fyra stycken, varav två på var sida om 

Borgekilen på östra Flatö och en strax nordöst om Ellös (bil. 2). Inga av anläggningarna 

har daterats, men allmänt anses borgarna ha använts från äldre 

järnålder och in i medeltid. Det är osäkert om borgarnas närvaro direkt resulterat 

i förekomsten av fornlämningar under vatten. 

Skriftliga källor beskriver vissa mindre sammandrabbningar runt Gullholmen 

och Käringön. Det rör sig om olika, framförallt danska och norska eskadrars 

plundringar och tvångsrekvireringar av både lotsar och utrustning under 

1700-talet. I samband med dessa händelser, finns också strider mellan fartyg 

omnämnda, även om inga av de omnämnda fartygen förlist eller sänkts 

(Hansson 1983:171ff). 

26

Bad och fritidsverksamhet 

Det sena 1800-talets bad och fritidsverksamhet finns representerat med ett 

badhus på Gullholmen. Verksamheten finns inte kvar idag. Fynd med anslutning 

till denna verksamhet saknas helt. 

11. Antal och typ av fornlämningar under vatten inom 

referensområdet 

Som en slutsats av den genomförda sammanställningen av referensområdets 

landskapsutnyttjande, har sex stycken områden valts ut för analys (bil. 

10). Urvalet har främst tagit fasta på områden som har utnyttjats för flera av 

de presenterade verksamheterna, och där närvaron i landskapet har varit 

återkommande från förhistorisk tid fram till och med 1900-tal. 

Valet av områdena syftar till att fånga olika platsers näringsmässiga samband, 

och motiveras av att kända fornlämningar under vatten ofta verkar förekomma 

på platser med flera parallellt existerande landskapsutnyttjanden. 

Förhoppningen är att urvalet ska förbättra förutsättningarna och minska den 

statistiska osäkerheten vid uppskattningen av antalet fornlämningar under 

vatten. 

Uppskattningen bygger på den tidigare genomförda sannolikhetsgraderingen 

att påträffa olika typer av fornlämningar under vatten i rumslig anslutning till 

olika landskapsutnyttjanden. Detta betyder följande uppställning, beräknat 

per rumsligt avgränsbart landskapsutnyttjande. 

Grad av sannolik förekomst Gradering Min antal Max. antal 

God Sannolikhet, flertal exempel +++ 1 1 

Förekommer i vissa fall ++ 0 1 

Tänkbar förekomst, ej bekräftad + 0 0 

Figur 18. Princip för gradering och beräkning av antal fornlämningar under 

vatten. 

Beräkningarna finns samlade i bilaga 12 och 13. Resultatet innebär 604 förväntade 

fornlämningar, fördelat över 6 områden enligt nedan 

27

Område Antal 

Omr. 1 Snäckedjupet-Kärlingesund-Bassholmen- 

Ängön. 

Omr. 2 Södra Skaftö-Jonsborg-Rågårdsvik-Gröt- 

/Ramholmen 

Omr. 3 Måseskär-Käringön-Vedholmen-Tornö-Vallerö- 

Hermanö huvud 

Omr. 4 Gräsholmarna-Lilla Hermanö-Gullholmen- 

Råön-Lavön-Stocken 

Omr. 5 Buseviken-Ellös-Fröjdendal-södra Malö 36 

Omr. 6 Kungsviken-Svineviken-Svineviks kile 11 

28 

70 

88 

203 

196 

Figur 19. Uppskattat antal fornlämningar under vatten, fördelat över områdena. 

Vad betyder då dessa siffror? Det finns naturligtvis rum för en mängd källritiska 

invändningar, särskilt i själva beräkningen, och faktum är att inget pekar 

på att siffrorna verkligen är sannolika för vårt referensområde. Samtidigt är 

de framtagna i relation till vad vi idag vet om fornlämningarna i skärgårdslandskapet, 

varför de i princip inte heller kan utgöra överdrifter. De fyller 

därmed också en viktig funktion som värdemätare för ett antikvariskt kunskapsläge. 

12. Vad vet vi om skärgårdens fornlämningar under 

vatten? 

Vad betyder då vår undersökning för hur vi beskriver kunskapsläget i den 

västsvenska skärgården i stort? Som tidigare nämnts finns uppskattningsvis 

ett 40-tal besiktigade, undersökta eller på annat sätt bekräftade fornlämningar 

under vatten i den västsvenska skärgården. Detta kan jämföras med 

förhållandet på land, där omkring 23 000 fornlämningar är kända bara i Bohuslän 

(NE). Konstaterar vi dessutom att 46 av 79 socknar i samma landskap 

ligger vid kusten och mer eller mindre består av vattenområden får vi ett 

visst perspektiv på vad som kan förekomma. 

Den okända faktorn är förstås fornlämningstätheten, eller annorlunda uttryckt, 

relationen mellan det maritimt inriktade landskapsutnyttjandet och de 

lämningar som avsatts under vatten. 

För vårt referensområde har fornlämningstätheten uppskattats till 604 fornlämningar 

under vatten för ett område av 140 km 2 

. Då vi känner till 5 fornlämningar 

sedan tidigare, betyder detta 120 gånger fler fornlämningar. 

Då vi uppskattningsvis känner till omkring 40-talet fornlämningar under vatten 

i den västsvenska skärgården som helhet, innebär detta, efter den pro-

centuella ökningen, 4800 fornlämningar under vatten i den västsvenska 

skärgården. 

Siffrorna ska emellertid inte tas bokstavligt. Uppskattningen av antalet fornlämningar 

baseras på ett mycket begränsat kunskapsläge. Förhoppningen är 

att resultaten ska ge perspektiv på behoven av inventering. 

29

13. Referenser 

Källor 

Bergstrand, T. 2000. kommande. Arkeologisk utredningsrapport; Göteborgs 

farleder. Bohusläns museum rapport. Manus. 

Hammar, J-I. 1964. Varvsindustri på Orust och Tjörn. Uppsats för proseminariet 

i geografi vid Göteborgs universitet den 3/12 1964. Stencil. 

Nationalencyklopedin NE. 1990. Tredje bandet. Uppslag Bohuslän. 

Nykvist, M. 1992. Kustlämningar och Marinarkeologi. Internrapport, Bohusläns 

museum, daterad1992-02-27. Stencil. 

Kartmaterial 

Ekonomisk karta 

Sjöfartsverkets digitala sjökort 

Arkivmaterial och register 

Ekonomiska kartan 1930-1938. Lantmäteriet 

Krigsarkivet 

Lantmäteriet i Göteborg 

Fornminnesregistret 

Sjömis, Sjöhistoriska museet 

Litteratur 

Algotsson, Å. & Swedberg, S. 1997. Bronsålderns bosättningsmönster. Specialundersökning 

av världsarvsområdet, Tanum. Delrapport I. Bohusläns museum 

rapport 1997:11. 

Andersson, H. 1998. Tankar kring urbanisering i allmänhet och kring den 

västsvenska i synnerhet. Problem i västsvensk medeltid. Västsvensk kultur 

och samhällsutveckling genom tiderna, rapport 9. L. Andersson Palm (red). 

Brattö, O. 1991. Strandsittarna i Bohuslän under 1600-talet. Vikarvet 1990- 

1991. Bohuslänska fornminnessällskapet. Årsbok nr 35. 

Bäck, E. 1995. Sjömän, fartyg och samhälle. Studier i Bohuslänsk sjöfartshistoria 

1800-1900. R. Olsson (red). 

Carlsson, H. 1994. Orust. Historia och miljö. Kulturmiljöprogram för Orust 

kommun. Bohusläns museum. Kulturhistorisk dokumentation nr 7. 

30

Crumlin-Pedersen, O. 1983. Skibe, sejlads og ruter hos Ottar og Wulfstan. 

Ottar og Wulfstan – to rejsebeskrivelser fra vikingetiden. J. Skamby Madsen 

(red). 

Crumlin-Pedersen, O. 1985. Cargo Ships of Nothern Europe AD 800-1300. 

Conference on Waterfront Archaeology in North European Towns No. 2. 

Bergen 1983. A.E. Herteig (red). 

Crumlin-Pedersen, O & Vinner, M (red)1986. Sailing into the past. Proceedings 

of the International Seminar on Replicas of Ancient and Medieval Vessels, 

Roskilde, 1984. 

Cullberg, C. 1993. Bohuslän. Ett gränslands historia. Skrifter utgivna av Bohusläns 

museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 44. 

Dalén, L. 1941. Den bohuslänska fiskelägesbygden. Meddelande från Göteborgs 

högskolas geografiska institution 26. 

Danielsson, R. 1986. Kustbosättning i Bohuslän från medeltid till 1800-talets 

mitt. Bebyggelsehistorisk tidskrift 1985, nr 10. 

Framme, G. 1999. Jordrannsakning och skatteläggning i Bohuslän 1662- 

1666. Skrifter utgivna av Språk- och Folkminnesinstitutet, Dialekt-, Ortnmansoch 

Folkminnesarkivet i Göteborg 4. 

Fredriksen, C. 1992. Fraktfarten. Bohusläns samhälls- och näringsliv 6. 

Haglund, E. 1995. 1800-talets båtbyggeri i Bohuslän. Studier i Bohuslänsk 

sjöfartshistoria 1800-1900. R. Olsson (red). 

Hansson, O. 1983. Min barndom på Gullholmen. Minnen och skärvor. Skrifter 

utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 6. 

Hasslöf, O. 1937. Ett båtfynd från Käringön. Göteborgs- och Bohusläns fornminnesförenings 

tidskrift. 

Hasslöf, O. 1949 (1985). Svenska västkustfiskarna. Studier i en yrkesgrupps 

näringsliv och sociala kultur. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns 

hembygdsförbund nr 18. Faksimil. 

Höglund, P., Rydbom, L. & Olsson, A. 1999. Nya Älvsborgs fästning. Ett riksintresse 

i Göteborgs hamn. Bohusläns museum rapport 1999:28. 

Hörman, E. 1920 När våra skogar fraktades bort. Vikarvet 1920. Bohusläns 

hembygdsförenings årsskrift. 

Kalm, P. 1746 (1960). Pehr Kalms Västgöta och Bohuslänska resa 1742. C. 

Krantz (red). Faksimil. 

Krantz, C. 1922. Under länsherrevärja och biskopsstav. Kulturhistoriska skildringar 

från 1500-talets Bohuslän. 

Krantz, C. 1940. Bronsåldersrösena som sjömärken. Ett stycke nautisk arkeologi. 

Göteborgs- och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift. 

Kristiansen, K. 1978. Bebyggelse, erhvervsstrategi og arealudnyttelse i 

Danmarks Bronzealder. 

Krumlinde, S. 1982. Gränshandel med timmer efter Roskildefreden. Skrifter 

utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 3. 

31

Lindroth, A. 1933. Om trankokerierna i Göteborgs och Bohus län under sillfiskeperioden 

1747-1809. Vikarvet 1933. Bohusläns hembygdsförening. 

Lisberg- Jensen, O. 1981. Undersökningen 1980 av Hamnholmarnas naturhamn 

i Fjällbacka skärgård, Bohuslän. Meddelanden från marinarkeologiska 

sällskapet nr 1. 

Lisberg- Jensen, O. 1983. Koggen från Mollösund. Meddelande från marinarkeologiska 

sällskapet nr 2. 

Lundin, I. 1994. En inventering och dokumentation av maritima ristningar 

från Vinga till Koster. Bohusläns museum. Delrapport för projektet Blå Skagerrak 

1999:44. 

Löfberg, T. 1992. Borgar i gränslandskap. Kring tillkomsten av borgen på 

Ragnhildsholmen och Bohus slott 1250-1319. Borgar från forntid och medeltid 

i Västsverige. Arkeologi i Västsverige 5. H. Andersson et al (red). 

Malmros, R. 1986. Leding og skjaldekvad. Aarbøger 1985. 

Myhre, B. 1985. Boathouses as Indicators of Political Organisation. Norwegian 

Archaeological Review (NAR) 18. 

Nedkvitne, A. 1985. Ship Types and Ship Sizes in Norwegian Foreign Trade 

1100-1600. Conference on Waterfront Archaeology in North European 

Towns No. 2. Bergen 1983. A.E. Herteig (red). 

Nystedt, O. 1994. Sillen i Bohuslän. Sillen, sillfisket och sillperioderna i Bohuslän. 

Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund 

nr 49. 

Olsson, A. 1999a. Marstrandsprojektet. Stiftelsen Västsvensk Konservators 

Ateljé årskrift nr 10, 1998. 

Olsson, A. 1999b. Inventeringar under vatten för Blå Skagerak. Bohusläns 

museum internrapport 1999. Stencil. 

Olsson, O. 2000. Konservindustrin på Gullholmen. Morlanda Hembygdsbok 

IV. Morlanda Hembygdsförening. N. Tengby (red). 

Olsson, R. 1995. Den Bohusländska sjöfarten från äldre tider. Studier i Bohuslänsk 

sjöfartshistoria 1800-1900. R. Olsson (red). 

Palm, D. 1978. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. XII. Ortnamnen i 

Lane härad. 2. Bokenäs, Dragsmarks, Herrestads, Högås samt Skredsviks 

socknar. Dialekt och ortnamnsarkivet i Göteborg. 

Palm, D. 1963. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. VIII. Ortnamnen i 

Orust västra härad. Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg. 

Persson, P. 1998. Gropkeramikfenomenet på västkusten. In Situ 1998. 

Pettersson, J. 1999. Skärgårdsverken i Bohuslän. Trankokerier och salterier 

under 1700-talets sillfiskeperiod. 

Pettersson, J. 1995. Anonyma fiskeläger. Märkliga kulturminnen i Bohusläns 

Skärgård. 

Pettersson, J. 1953. Den svenska Skagerakkustens fiskebebyggelse. En etnologisk 

studie. 

32

Ribbing, O (red). 1949. Göteborgs eskader och örlogsstation 1523-1870. 

Historik utarbetad och utgiven av Försvarstabens krigshistoriska avdelning. 

Sandklef, A. 1973. Allmogesjöfart på Sveriges västkust 1575-1850. Institutet 

för västsvensk kulturforskning skrifter nr. 10. 

Sandklef, A. 1982. Äldre nordisk handelssjöfart. Institutet för västsvensk kulturforskning 

skrifter nr. 11. 

Sollund, M-L B. 1996. Åsröyser. Gravminnen fra bronsealderen? 

Stackell, L. 1991. Marstrand, en västkustbadort. Bohuskust. Svenska turistföreningens 

årsbok 1992. U. Johansson (red). 

Stibeus, M. 1992. Riksborgarna i länen. Borgar från forntid och medeltid i 

Västsverige. Arkeologi i Västsverige 5. H. Andersson et al (red). 

Stibéus, M. 1997. Medieval Coastal Settlement in Western Sweden. Visions 

of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology. Lund 

Studies in Medieval Archaeology 19. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska 

undersökningar skrifter nr 24. H. Andersson (red). Riksantikvarieämbetet, Institutionen 

för arkeologi, Lunds universitet. 

Storm, G. 1881. Samlade skrifter af Peder Claussön Friis. 

Tegner, E. 1983. Konservindustrin. Bohusläns samhälls- och näringsliv 4. E. 

Ståhl (red). 

Tiselius, C. A. 1927. Bohusläns märkligare gårdar. Bidrag till gårdarnas och 

släkternas äldre historia. Senare delen. 

von Arbin, S. 2000. Krossaren. Dyk nr 7. 

Westerdahl, C. 1989. Norrlandsleden I. Källor till det maritima kulturlandskapet. 

En handbok i marinarkeologisk inventering. Arkiv för norrländsk 

hembygdsforskning XXIV, 1988-1989. 

Westergaard, B. 1998. Slottsmöllan. En västsvensk tidigneolitisk kustboplats. 

In Situ 1998. 

14. Figurförteckning 

Figur 1 . Den västsvenska skärgården. 5 

Figur 2. Skärgården i referensområdet. Foto söderut från Jonsberg. 

Foto: Thomas Bergstrand. 6 

Figur 3. Högst upp på Stegelholmen. Hjältön framträder i bakgrunden. 

Foto: Andreas Olsson. 7 

Figur 4. Tabell över samtliga indikationer och förekommande lämningar 

under vatten inom referensområdet. 8 

Figur 5. Båtkås beläget på Steglholmen. Foto: Andréas Olsson. 9 

Figur 6. Princip för gradering av sannolik förekomst av fornlämningar under 

vatten. 14 

33

Figur 7. Sannolik förekomst av fornlämningar under vatten, associerade till 

jakt, fångst och fiske. 16 


transport och kommunikation. 17 


båtbyggeri och varvsverksamhet. 18 


saltframställning. 19 

Figur 11. Grumsdammen på ett av Ramholmens skärgårdsverk. Foto: 

Andréas Olsson. 20 


sillindustri. 20 


konservindustri. 21 


stenindustri. 21 


bad- och fritidsverksamhet. 22 


militär verksamhet. 23 

Figur 17. Röse på Stegelholmen, ombyggt till sjömärke. Foto: Andréas 

Olsson. 26 

Figur 18. Princip för gradering och beräkning av antal fornlämningar under 

vatten. 27 

Figur 19. Uppskattat antal fornlämningar under vatten, fördelat över 

områdena. 28 

15. Bilageförteckning 

Bilaga 1. Referensområdet 

Bilaga 2. Landskapet under förhistorisk tid 

Bilaga 3. Bebyggelse, medeltid 

Bilaga 4. Bebyggelse, historisk tid 

Bilaga 5. Bebyggelselämningar, allmänt 

Bilaga 6. Jakt, fångst och fiske, medeltid- historisk tid 

Bilaga 7. Ortnamn 

Bilaga 8. Industrier, historisk tid 

Bilaga 9. Kommunikation, 1600-1700-talen 

Bilaga 10. Kommunikation, 1800-1900-talen 

Bilaga 11. Område 1- 6 

34

Bilaga 12. Beräkningar över antalet fornlämningar, område 1-3 

Bilaga 13. Beräkningar över antalet fornlämningar, område 4-6 

Bilaga 14. Förteckning över poster 

Administrativa uppgifter 

Län Västra Götaland 

Landskap Halland, Västergötland, Bohuslän 

Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län 

Ansvarig institution Bohusläns museum 

Projektledare Andréas Olsson 

Medverkande Andréas Olsson, Thomas Bergstrand 

(Bohusläns museum), 

Tomas Areslätt (Länsstyrelsen) 

Arbetstid 37 dagar 

Tidpunkt för arbetet Augusti- September 2000 

35

q— 

5 

q 

5 

u 

5 

q 

H PHHH RHHH 

‚ 

rD2IH22F 

HEQ2 

QET2 

TEIH2 

IHEIS2 

ISEPH2 

IHESH2 

SHEUH2 

UHEIHH2 

IHHEPHH2 

f——2I 

5 

ƒ—2r— 

f 

5 

f 

5 

u 

p— 

w— 

r 

5 

‚˜ 

5 

f— 

5 

u 

5 

ƒ 

ƒ—— 

5 

†— 

5 

„ 

5 

† 

5 

ƒ 

w——2— 

5 

i 

5 

i 

y 

5 

p˜

H 

f——2P 

p2 

7 

6 

6 

8’ 

8’ 

5‰ 

p˜ 

q— 

q—G 

q— 

q— 

f—— 

IS22— 

rD2IH22F 

PHHH 

RHHH2 

6 

6 

5‰ 5‰ 

5‰ 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

8’ 6 

6 8’ 

6 

6 6 66 

6 

6 

6 

76 

6 

6 6 

6 68’ 

66 

6 

6 

6 

6 

6 6 

6 6 

6 6 6 

6 

66 6 

6 

8’ 7 6 

6 66 66 6 8’ 

6 6668’6 

6 

8’ 

6 

7 

6 

6 

6 

5‰ 

6 

6 

6 8’ 

6 

7 

8’ 

5‰ 

6 

5‰ 5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰ 5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰ 5‰ 5‰ 

5‰ 

5‰5‰5‰5‰ 

5‰ 

5‰5‰5‰ 

5‰ 

5‰5‰ 

5‰5‰5‰5‰5‰ 

5‰ 

5‰5‰5‰5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰ 5‰5‰ 

5‰ 5‰ 5‰ 5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰ 5‰ 5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰5‰ 

5‰ 5‰5‰ 

5‰5‰ 

5‰ 5‰ 5‰5‰ 5‰ 

5‰ 5‰ 5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰5‰ 5‰ 

5‰5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰ 5‰ 5‰5‰ 

5‰5‰5‰ 

5‰5‰5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰ 5‰ 

5‰ 5‰5‰ 5‰5‰5‰ 5‰5‰ 5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰5‰5‰5‰ 

5‰5‰ 5‰ 5‰ 

5‰5‰ 5‰ 

5‰5‰ 5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰ 5‰5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰5‰ 5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 5‰ 

5‰

f——2Q 

w—2˜˜ 

6 fG 

6 q 

u 

u— 

5‰ ƒ 

H PHHH RHHH2 

6 

6 

66 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

 

6 

5‰ 

6 

 

6 

6 

6 

6 6 

6 6

6 

7 

6 

6 

 

6 

 

6 

66 5 

6 6 

5 

6 

6 

6 

5 

5 

5 5 

6 

7 

6 

6 

6 6 

6 6 

 

6 

5 

5 

6 

 

6 

 

 

 

6 

 

6 

6 

 

5 

6 

5 

6 

6 

6 6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

Y 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

RHHH2 

PHHH 

H 

r2˜˜ 

„— 

Y 

„˜˜ 

6 

ƒ 

5 

ƒ——Gp 

6 

ƒ— 

 

ƒ— 

 

‚ 

 

u— 

 

u— 

5 

u— 

5 

q 

6 

p2— 

 

fG 

6 

f—— 

7 

rD2IH22F 

f——2R

66 6 

6 

6 

6 

6 6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

66 6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

66 

6 

5‰ 

5‰ 

6 

6 

6 

6 6 

6 

6 

5‰ 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

RHHH2 

PHHH 

H 

f˜—D2 

r 

6 

u— 

5‰ 

rD2IH22F 

f——2S

H 

f——2T 

t—D222 

5 

6 

6 

p—2 

ƒ— 

„— 

rD2IH22F 

PHHH 

RHHH2 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 6 

6 6 

66 

6 

6 

5

f——2U 

y— 

H PHHH RHHH2 

ƒ 

‚— 

„— 

t 

†— ‚ 

u—— 

€— f—— 

uy 

y† 

u 

ƒ 

€ 

v— 

ƒ 

r— 

ƒ 

u— 

q— 

f 

ƒ 

† 

†˜ 

r—— 

u—2 

†—˜

f——2V 

s 

6 p—˜ 

6 q— 

5‰ u 

6 ƒ 

5‰ ƒ˜ 

5‰ †— 

rD2IH22F 

H PHHH RHHH2 

6 

6 

6 

6 6 6 

5‰ 

6 

6 

6 6 

6 

6 

6 

6 

6 6 

6 

6 5‰ 

6 

6 

6 

6 

66 

66 

5‰ 

6 

5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 6 6 65‰ 

6 

6 6 

5‰ 

6 

6 5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰ 

5‰

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 6 

6 

6 

6 

6 

5 

5 

5 

 

 

 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 

7 

7 

7— 

7— 

7— 

7— 

7— 

6 

6 

6 

6 

6 

x 

x x 

x 

x 

x x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

RHHH2 

PHHH 

H 

u—D2ITHHEIUHHE— 

f 

6 

f 

5 

h 

5 

p— 

 

q—G 

6 

r— 

 

u— 

7 

v2˜ 

7 

‚ 

7— 

ƒ 

6 

…22— 

x 

…22 

x 

†—— 

x 

p—2F22— 

f——2W

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

66 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

5 

5 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

6 

 

 

 

 

 

6 

6 

6 

6 

6 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x x 

x 

x 

x 

x 

x x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

x 

H PHHH RHHH2 

u—D2IVHHEIWHHE— 

f 

6 

p 

5 

q—G 

6 

r— 

 

v———G— 

 

ƒ 

6 

…22 

x 

f——22IH

H 

f——2II 

w 

PHHH 

RHHH2 

w2R 

5 

5 

w2P 

w2Q 

5 

w2I 

5 

5 

w2S 

5 

w2T

Miljö 1, Snäckedjupet, Kärlingesund-Bassholmen, Ängön. 

Antal 

Fartygslämning 

klink 


kravell 


metall 


delar av 

Brygg-, kaj-, kåslämning 

Utkastlager 

Fast fiske 

Sänkverk, stenkistor, 

BILAGA 12 

Min Max Min Max Min Max Min Max Min Max Min Max Min Max Min Max Min Max Min Max 

Sillindustri under 1700-tal. 8 0 8 0 8 8 8 0 8 

Båtbyggeri och varvsverksamhet 2 0 4 0 4 


Stenindustri 1 0 0 1 1 

Transport och kommunikationer 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 




Summa min/max: 9 17 9 17 9 9 0 4 18 18 9 13 0 0 0 8 0 0 0 0 

Median: 13 13 9 2 18 11 4 

Summa median: 70 

Miljö 2, södra Skaftö-Jonsborg-Rågårdsvik-Gröt-/Ramholmen 

Antal 

Fartyg, klink 

Fartyg, kravell 

Fartyg, järn 


Sillindustri under 1700-tal. 7 0 7 0 7 7 7 0 0 0 7 



Stenindustri 1 1 1 

Transport och kommunikaitoner 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13 

Fiske,jaktochinsamling 4 0 4 4 4 0 4 0 4 



Summa min/max: 13 24 13 20 0 13 0 0 25 25 13 17 0 4 0 7 0 0 0 0 

Median: 18 17 7 25 15 2 4 

Summa meridian: 88 

Miljö 3, Måseskär-Käringön-Vedholmen-Tornö-Vallerö-Hermanö huvud 

Antal 

Fartyg, klink 


Fartyg, järn 





Stenindustri 

Transport och kommunikaitoner 62 62 62 62 62 62 62 62 62 

Fiske,jaktochinsamling 4 0 4 4 4 0 4 0 4 



Summa min/max: 62 67 62 63 0 62 0 0 5 5 62 66 0 4 0 1 0 0 0 0 

Median: 67 63 31 5 34 2 1 

Suma meridian: 203 



delar av 

delar av 



Utkastlager 

Utkastlager 

Fast fiske 

Fast fiske 



pålverk 

pålverk 

pålverk 

Farledsspärr 

Farledsspärr 

Farledsspärr 

Barlastlämning 


Barlastlämning

Miljö 4, Gräsholmarna-Lilla Hermanö-Gullholmen-Råön-Lavön-Stocken 

Antal 

Fartyg, klink 


Fartyg, järn 


delar av 


Utkastlager 

Fast fiske 


BILAGA 13 




Konservindustri 1 

Stenindustri 


Fiske, jakt och insamling 5 

Bad- och fritidsverksamhet 1 


Summa min/max: 38 48 38 48 0 38 0 0 48 48 38 38 0 0 0 10 0 0 0 0 

Median: 43 43 19 48 38 5 


Miljö 5, Buseviken-Ellös-Fröjdendal-södra Malö 

AAntal 

Fartyg, klink 


Fartyg, järn 





Stenindustri 





Summa min/max: 7 8 7 8 0 7 0 0 8 8 7 7 0 0 0 1 0 0 0 0 

Median: 8 8 4 8 7 1 


Miljö 6, Kungsviken-Svineviken-Svineviks kile 

Anttal 

Fartyg, klink 


Fartyg, järn 



Båtbyggeri och varvsverksamhet 4 0 1 0 1 


Stenindustri 





Summa min/max: 1 2 1 2 0 1 0 1 2 2 1 2 0 0 0 1 0 0 0 0 

Median: 2 2 1 1 2 2 1 




delar av 

delar av 



Utkastlager 

Utkastlager 

Fast fiske 

Fast fiske 



pålverk 

pålverk 

pålverk 

Farledsspärr 

Farledsspärr 

Farledsspärr 



Barlastlämning

Bilaga 14 

0 

0 

0 Bebyggelsel. Sjöbruk Skaftö Jonsborg Husgrund, antal 1. 

321 

49 Bebyggelsel. Agrar Dragsmark Stegelholmen Benämd som 'stenkojan' i registret. Troligen matkällare. 

170 

0 Bebyggelsel. Sjöbruk Dragsmark Stegelholmen Bodgrund. 

329 

0 Bebyggelsel. Agrar Morlanda Torebo Husgrund, antal 1. 

146 

55 Bebyggelsel. Agrar Skaftö Skaftö Stuveröd Stenkällare med överkragat valv. 

142 

45 Bebyggelsel. Sjöbruk Skaftö Fredagsholmen Husgrund och källa. 

210 

13 Bebyggelsel. Sjöbruk Gullholmen Årholmen Husgrund, antal 4. Omnämnes 1813-1818, med bebyggelse. Sista omnämnandet 1831 

19 

byggnader. Existerar ej idag. 

tre 

0 Bebyggelsel. Sjöbruk Käringön Vallerö Husgrund, antal 1. 

14 

6 Bebyggelsel. Sjöbruk Gullholmen Stora Härmanö Härm Stenkällare 

60 

6 Bebyggelsel. Fiske/Jakt Käringön Käringön Husgrund, antal 1. 

6 

143 Bebyggelsel. Sjöbruk Skaftö Kedholmarna Sjöbod och båtlänning; tveksam. 

191 

0 Bebyggelsel. Agrar Morlanda Flatö Husgrund, antal 1. 

106 

0 Bebyggelsel. Agrar Morlanda Flatö Vettingen Husgrund, antal 1. 

105 

0 Bebyggelsel. Agrar Morlanda Torebo Kvarnberget Husgrund, antal 1. 

101 

0 Bebyggelsel. Sjöbruk Gullholmen Stora Hermanö Skulldalen Husgrunder, antal 3. Ligger med ca 100 meters mellanrum. 

91 

0 Bebyggelsel. Fiske/Jakt Morlanda Köperöd Busevik Husgrund, antal 1. V om nr 16. 

81 

51 Bebyggelsel. Agrar Morlanda Lavön Möjligen potatiskällare från 1900-tal. 

72 

0 Bebyggelsel. Sjöbruk Gullholmen Stora Risholmen Husgrund, antal 1. 

71 

0 Bebyggelsel. Sjöbruk Gullholmen Lilla Härmanö Husgrund, antal 1. 

64 

0 Bebyggelsel. Sjöbruk Käringön Käringön, södra Husgrund, antal 1. 

9 

10 Bebyggelsel. Agrar Dragsmark Munkeby Husgrund, antal 1. 

239 

0 Bebyggelsel. Sjöbruk Skaftö Ramholmen LMV akt ?, 1813: ett hus och pir vinkelrätt mot strandlinjen. 

213 


214 


215 


216 

217 0 Bebyggelsel. Sjöbruk Käringön Vallerö 

218 0 Bebyggelsel. Sjöbruk Käringön Vallerö 

0 Bebyggelsel. Sjöbruk Morlanda Lavön Kroksholm Husgrund, antal 3. 

221 

0 Bebyggelsel. Sjöbruk Skaftö Barrlind Husgrund, antal 1. 

227 

antal 1. Troligen finns denna bebyggelse redovisad på kartakt från 1883, 

Husgrund, 

1953:177. 

Pettersson 

antal 1.Troligen finns denna bebyggelse redovisad på kartakt från 1883, 

Husgrund, 

1953:177. 

Pettersson 

0 Bebyggelsel. Agrar Skaftö Jonsborg Husgrunder, en eller flera. Markerat som ängsmark LMV akt 41, 1795. 

318 

46 Bebyggelsel. Agrar Skaftö Gunnesbo Husgrund, antal 1. 

233 

171 0 Bebyggelsel. Sjöbruk Dragsmark Stegelholmen 

144 Bebyggelsel. Sjöbruk Skaftö Jonsborg Tre husgrunder med spismursrest. 

202 

140 Bebyggelsel. Sjöbruk Skaftö Jonsborg Två husgrunder med spismursrest. 

201 

eller flera husgrunder. Stensträngar. På en av husgrunderna finns en modern 

Två 

eldstad. 

141 Bebyggelsel. Sjöbruk Skaftö Jonsborg Två husgrunder med spismursrest. 

200 

145 Bebyggelsel. Agrar Skaftö Jonsborg Stenhusen Enligt uppgift flera husgrunder, stenhägnader, röjningsröse, odlingsmark. 

198 

157 Bebyggelsel. Sjöbruk Skaftö Jonsborg Ängevik Kantställd sten, syllsten? 

195 

156 Bebyggelsel. Sjöbruk Skaftö Jonsborg Ängevik Två husgrunder med spismursrest. 

194 

155 Bebyggelsel. Sjöbruk Skaftö Jonsborg Ängevik Minst två husgrunder med spismursrest. 

193 

154 Bebyggelsel. Sjöbruk Skaftö Jonsborg Två spismursrester, syllsten. 

192 

18 12 Bebyggelsel. Sjöbruk Gullholmen Årholmen Husgrund, antal 1. 

228 0 Bebyggelsel. Sjöbruk Skaftö Ramholmen 

00 

00 

00000000000000000000000000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000 

00000000000000000000000000000000 00 

0 

000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000 

FMR Art Sakord Socken Plats Ortnamn Anmärkning 

ID 

1. antal Husgrund, Dyvermanstorpet Malö Morlanda Agrar Bebyggelsel. 0 125 

0 Bebyggelsel. Sjöbruk Morlanda Lavön Husgrund, antal 1. 

53 

0 Bebyggelsel. Sjöbruk Gullholmen Stora Härmanö 

59 

7 Bebyggelsel. Sjöbruk Gullholmen Stora Härmanö Husgrund, antal 1. 

20 

113 Bebyggelsel. Fiske/Jakt Morlanda Råön Husgrund, antal 2. 

43 

108 Bebyggelsel. Sjöbruk Morlanda Råön Antal 1. "Hg-liknande lämning". 

41 

115 Bebyggelsel. Sjöbruk Morlanda Roholmen Husgrund, antal 1. 

45 

Bebyggelsel. Agrar Morlanda Morlanda Husgrund, antal 1. 

255 

0 Bebyggelsel. Sjöbruk Morlanda Råön Husgrund, antal 1. 

47 

467 Bebyggelsel. Agrar Morlanda Flatö Ödenskyrkan Husgrund. Enligt uppgift tork för torv. 

263 

9 Begravningsplats Begravningsplats Gullholmen Stora Härmanö Två lokaler. 

58 

akt ?, 1813. Fyra hus, flertal mindre åkrar, brygganläggningar. Kan vara identisk 

LMV 

bebyggelseenhet utmärkt på Felterus karta 1673; LMV Gävle, akt 9-Skaftö. 

med 

3 Begravningsplats Begravningsplats Käringön Vedholmen Enligt uppgift för soldater från världskrigen. 

12 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Bokenäs Näset Antal 2. 

302 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Dragsmark Bassholmen Antal 1. 

307 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Skaftö Ramholmen Antal 1. 

306 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Skaftö Stuveröd Antal 3. 

305 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Morlanda Morlanda-Bua Antal 3. 

308 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Skaftö Stuveröd Antal 2. 

303 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Skaftö Stuveröd Nycklevik Antal 3. 

304 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Morlanda Morlanda-Bua Skäret Antal 2. 

309 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Dragsmark Stora Harholmen Antal 2. 

311 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Bokenäs Knarrevike kile Antal 2. 

317 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Morlanda Kungsviken Kase brygga Antal 1. 

310 

0 

0 

0 

0 

00 

00 

0 

0

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Skaftö Jonsborg Ängevik Två eller flera. Möjligen även bodgrunder. 

320 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Morlanda Ellös Antal 2. 

324 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Dragsmark Stegelholmen Möjlig båtkås. 

325 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Dragsmark Stegelholmen Förefaller delvis uppgrundad. 

327 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Dragsmark Stegelholmen Antal 1. 

328 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Dragsmark Lilla Harholmen Antal 1. 

313 

0 Brygglämning Sjöbruk Skaftö Jonsborg Stenkaj. 

223 

0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Dragsmark Stora Harholmen Antal 1. 

312 

197 0 Brygglämning Kommunikation/Seglation Skaftö Jonsborg Ängevik Två eller flera. Möjligen även bodgrunder som ansluter till bryggorna. 

gamla tomt. Placering enligt 1791. Korsgård 1/1 utsocknes frälse, var 1/1 

Korsgårds 

åtminstone till 1697. Äldsta skriftliga 1388. Bebyggelse finns på platsen idag. 

skatte 

104 461 By/gårdstomt Agrar Morlanda Flatö Korsgård 

Slätthults gamla tomt. Placering enligt 1811/1828. Sh. by: två hemman. 1. 

Västra 

Sh. (raä 439) 2. Västra Sh. 1/2 utsockn frälse, krono t o m 1719. Äldsta 

Stora/Östra 

257 444 By/gårdstomt Agrar Morlanda Morlanda 

skriftliga V Sh. 1604, Sh. 1405. Bebyggelse finns på platsen idag. 

gamla tomt. Placering enligt 1786. Bua by, den kamerala enheten består av två 

Buas 

skilda bebyggelser, varav nr 2 ligger på Flatö. Bua nr 1, se raä 422. Äldsta 

vitt 

108 464 By/gårdstomt Agrar Morlanda Flatö Bua 

skriftliga för Bua 1422. Bebyggelse finns på platsen idag. 

enligt 1796. Svanviks hemman fr o m 1388. Bebyggelse finns på platsen 

Placering 

idag. 

50 415 By/gårdstomt Agrar Morlanda Tofta Svanvik 

gamla tomt. Placering enligt 1790 (två gårdar). Svineviken 1/2 skatte, var 

Svinevikens 

klosterhemman, sedan krono till 1736. Äldsta skriftliga 1423. Se även raä 197. 

tidigare 

Bebyggelse finns på platsen idag. 

155 196 By/gårdstomt Agrar Röra Svineviken Svineviken 

gamla tomt. Placering enligt 1778. Kungsviken 1/1 skatte, äldsta 

Kungsvikens 

1423. Bebyggelse finns på platsen idag. 

skriftliga 

147 452 By/gårdstomt Agrar Morlanda Kungsviken Kungsviken 

för Tönsängs Uppegård gamla tomt fr o m 1791. Äldsta skriftliga 1748. 

Placering 

skriftliga för Tönsäng 1402. Bebyggelse finns på platsen idag. 

Äldsta 

83 408 By/gårdstomt Agrar Morlanda Tönsäng Uppegård 

Brattås gamla tomt. Placering enligt 1823. Se raä 171. Bebyggelse finns på 

Östra 

idag. 

platsen 

150 172 By/gårdstomt Agrar Röra Brattås Östra Brattås 

för Tönsängs Östergård och Mellangårds gamla tomter fr o m 1791. Äldsta 

Placering 

för Tönsäng 1402. Bebyggelse finns på platsen idag. 

skriftliga 

84 478 By/gårdstomt Agrar Morlanda Tönsäng Tönsäng 

gamla tomt. Placering enligt 1790 (två gårdar vid storskiftet!). Svineviken 

Svinevikens 

skatte, var tidigare klosterhemman, sedan krono till 1736. Äldsta skriftliga 1423. 

1/2 

Se även raä 196. 

156 197 By/gårdstomt Agrar Röra Svineviken Svineviken 

Ängöns gamla tomt. Enligt tradition brann gården ned under 1700-talets 

Sannolikt 

hälft. 

andra 

97 469 By/gårdstomt Agrar Morlanda Ängön Gamlegården 

gamla tomt. Ängön 1/1 frälsehemman. Äldsta skriftliga belägg 1494. Jmf nr 

Ängöns 


469. 

98 463 By/gårdstomt Agrar Morlanda Ängön 

gamla tomt. Placering enligt 1818. Malön 1/2 frälse, äldsta skriftliga 1388. 

Malöns 

finns på platsen idag. 

Bebyggelse 

124 455 By/gårdstomt Agrar Morlanda Malö Malön 

bestående av 3 hemman. Mellan-, Sör- och Östergården. Alla frälse. Äldsta 

Flatö-by, 

belägg på Flatö är 1388. Bebyggelse finns på platsen idag. 

skriftliga 

103 462 By/gårdstomt Agrar Morlanda Flatö 

gamla tomt. Placering enligt 1804. Kila 1/1 skatte, äldsta skriftliga 1528. 

Kilas 


Bebyggelse 

107 458 By/gårdstomt Agrar Morlanda Flatö Kila 

171 By/gårdstomt Agrar Röra Brattås Västra Brattås Västra Brattås gamla tomt. Placering enligt 1787. Brattås by bestående av två 

149 

nr 1 Västergård 1/1 skatte åtminstone sedan 1719, nr 2 Östergård, se raä 

hemman: 

172. Äldsta skriftliga för Brattås 1388. Bebyggelse finns på platsen idag. 

141 160 By/gårdstomt Agrar Skaftö Skaftö Stora Gränshult Placering enligt 1846. Äldsta skriftliga 1388. Bebyggelse finns på platsen idag. 

gårdstomt. Placering enligt 1850. Äldsta skriftliga 1388. Bebyggelse finns 

Bjällandsås 

platsen idag. 

på 

284 By/gårdstomt Agrar Bokenäs Bjällansås Bjällansås 

183 

16 By/gårdstomt Agrar Gullholmen Lilla Härmanö Placering fr o m 1861. "Lilla Härmanö". Idag en del av Gullholmen. 

65 

enligt 1831 (FMR), befintligt."Stora Härmanö". Bebyggelse på platsen enligt 

Placering 

1690, karta. 

Gripenhielm 

17 By/gårdstomt Agrar Gullholmen Stora Härmanö Härm 

61 

400 By/gårdstomt Agrar Morlanda Lavön Västergård Placering fr o m 1780.Bebyggelse finns på platsen idag. 

54 

fr o m 1798. Bjönni 1/4 hemman skriftligt belagt 1586. Bebyggelse finns på 

Placering 

idag. 

platsen 

401 By/gårdstomt Agrar Morlanda Bjönni Bjönni 

82 

134 By/gårdstomt Agrar Morlanda Lavön Västergård Placering enligt 1780. Bebyggelse finns på platsen idag. 

55 

Gripenhielm 1690. 1/4 hemman. Husgrunder och röjningsröse, möjlig fossil 

Efter 


åkermark. 

301 0 By/gårdstomt Agrar Bokenäs Hjältön 

enligt 1792. "Östergård". Laffö östergård nämns första gången 1748. Lavö 

Placering 

1388. Bebyggelse finns på platsen idag. 

nämns 

74 399 By/gårdstomt Agrar Morlanda Lavön Östergård 

2 Byggnadsl., kloster Kloster Dragsmark Klostergårds Dragsmarks kloster Dragsmarks kloster. 

173 

0 Båtslip Sjöbruk Skaftö Barrlind Område med båtslip och röjningssten. 

190 

142 Döingeröse Begravningsplats Skaftö Jonsborg Stensamling; döingeröse eller röjningsröse? 

199 

107 Döingeröse Begravningsplats Morlanda Stenskär Antal 1. 

39 

0 Fartygslämning Kommunikation/Seglation Käringön Korshamn Fynd av träspant. 

464 

0 Fartygslämning Kommunikation/Seglation Gullholmen Gullholmens hamn Gullholmen 1700-tal. Påträffades vid muddring i hamnen, utanför Skepparhuset. 

540

Fynd av en 9 m lång kölstock, stävkri samt ett bordfragment. Fynden gjordes i 

656. 

på Käringön. Ett ca 100x100 m2 stort område avsöktes med dykare i 

hamnen 

med att ovanstående fynd påträffades. Dendrokronologisk analys 1987 

samband 

lämningarna till 1516-1648. 

daterade 

0 Fartygslämning Kommunikation/Seglation Käringön Käringön, hamnen 

7 

0 Fartygslämning Kommunikation/Seglation Käringön Käringöfjorden Fynd av spant vid trålning i Käringöfjorden 1999. Järnbultad. 

466 

på grunt vatten. Bildar en inneslutning mot strandlinjen. Möjligt 

Stensträngar/skoning 

fiske. fast 

326 0 Fast fiske Fiske/Jakt Dragsmark Stegelholmen 

0 Fornborg Stat/Militärt Morlanda Ängö Osäker. 

246 

211 Fornborg Stat/Militärt Morlanda Morlanda Slottsberget 

114 

13 Fornborg Stat/Militärt Bokenäs Bjällansås 

184 

10 Fornborg Stat/Militärt Röra Svineviken Valeberget 

162 

med välvda parceller, röjningsröse och dräneringsdiken. Inom området även 

Område 

stenhägnader. Området karterat som ängsmark från 1825, ingen bebyggelse; LMV 

två 

172 0 Fossil åkermark Agrar Dragsmark Stegelholmen 

akt 30. 

0 Fossil åkermark Agrar Skaftö Jonsborg Åker, röjningsröse, stensträngar. Markerat som ängsmark. LMV akt 41, 1795. 

224 

0 Fyr Kommunikation/Seglation Käringön Måseskär Måseskär Uppförd 1865. Bohusläns första heidenstammare. 21,7 m hög. 

476 

0 Fyr Kommunikation/Seglation Skaftö Islandsberg Islandsbergs huvud Uppförd under 1800-tal. Kompl!! 

477 

0 Fältspatsbrott Industri Gullholmen Stora Hermanö Stenvik 

92 

0 Fältspatsbrott Industri Gullholmen Stora Hermanö 

93 

0 Fältspatsbrott Industri Dragsmark Munkeby Dagbrott för fältspatsgruva. 

177 

0 Fältspatsbrott Industri Dragsmark Munkeby Munkeby gruva Dagbrott för fältspatsgruva. Två närliggande lokaler. 

241 

0 Fältspatsbrott Industri Dragsmark Munkeby Dagbrott för fältspatsgruva. 

240 

68 Grav Förhistorisk grav Röra Svineviken Varberget Stensättning. 

243 

473 Grav Förhistorisk grav Morlanda Torebo Stensättning. 

245 

86 Grav Förhistorisk grav Skaftö Vägeröd Röse. 

262 

72 Grav Förhistorisk grav Skaftö Stora Skabbholmen Röse. 

144 

40 Grav Förhistorisk grav Röra Kungsviken Röse. 

148 

87 Grav Förhistorisk grav Skaftö Skaftö Stuveröd Röse. 

143 

6 Grav Förhistorisk grav Bokenäs Bokenäs-Kärr Näset Röse. 

179 

307 Grav Förhistorisk grav Bokenäs Bokenäs-Kärr Snickare hällen Stensättning. 

180 

255 Grav Förhistorisk grav Morlanda Morlanda Röse 

139 

254 Grav Förhistorisk grav Morlanda Morlanda Röse. 

138 

259 Grav Förhistorisk grav Bokenäs Bokenäs-Kärr Båtlider Stensättning. 

182 

253 Grav Förhistorisk grav Morlanda Morlanda Stensättning. 

137 

6 Grav Förhistorisk grav Dragsmark Munkeby Södra Munkeby Röse. 

176 

302 Grav Förhistorisk grav Bokenäs Hjältön Stensättning. 

164 

1 Grav Förhistorisk grav Skaftö Fossa Röse. 

230 

27 Grav Förhistorisk grav Bokenäs Lingäll Stensättning. 

186 

8 Grav Förhistorisk grav Dragsmark Klostergård Rest sten, antal 2. 

238 

55 Grav Förhistorisk grav Dragsmark Stegelholmen Stensättning. 

169 

13 Grav Förhistorisk grav Dragsmark Stegelholmen Röse. 

168 

204 Grav Förhistorisk grav Röra Brattås Barrkullarna Stensättning. 

151 

15 Grav Förhistorisk grav Dragsmark Högholmen Röse. 

166 


136 

57 Grav Förhistorisk grav Dragsmark Stora Harholmen Stensättning. 

158 

25 Grav Förhistorisk grav Röra Svineviken Svinholmen Röse. 

153 

102 Grav Förhistorisk grav Skaftö Jonsholmen Röse. 

208 

62 Grav Förhistorisk grav Skaftö Fossa Skanseberget Röse. 

231 

298 Grav Förhistorisk grav Morlanda Kungsviken Röse. 

152 

1 Grav Förhistorisk grav Dragsmark Klostergård Röse. 

236 

14 Grav Förhistorisk grav Dragsmark Kullholmen Röse. 

167 

69 Grav Förhistorisk grav Morlanda Morlanda Dös i stensättning. 

250 


251 


119 

137 Grav Förhistorisk grav Morlanda Glimsås Nabben Rösebotten? 

89 

2 Grav Förhistorisk grav Morlanda Lavön Röse. 

73 


118 

433 Grav Förhistorisk grav Morlanda Morlanda Stensättning. Osäker. 

116 

1 Grav Förhistorisk grav Morlanda Lavön Lavö sund Röse. 

75 

230 Grav Förhistorisk grav Morlanda Albertsholmen Röse. 

113 

26 Grav Förhistorisk grav Röra Svineviken Stensättning. 

154 

191 Grav Förhistorisk grav Morlanda Flatö Traneberget Röse. 

109 


135 

500 Grav Förhistorisk grav Morlanda Glimsås Nabben Rösebotten? 

87 

21 Grav Förhistorisk grav Morlanda Bjönni Röseliknande stensättning. 

76 


252 

94 Grav Förhistorisk grav Morlanda Bjönni Stensättning, trolig rest av röse. 

78 

16 Grav Förhistorisk grav Morlanda Köperöd Buseviken Röse. 

80 

212 Grav Förhistorisk grav Morlanda Morlanda Svens altare Stensättning. 

99 


253 

10 Grav Seglation/Grav Gullholmen Stora Hermanö Röse. 

90 

231 Grav Förhistorisk grav Morlanda Lilla Björnholmen Stensättning. 

112 

5 Grav Seglation/Grav Gullholmen Lilla Härmanö Ulkhåleberget Skadat röse/vale eller stensättning. Osäker art. 

66 


134

110 Grav Förhistorisk grav Skaftö Ramholmen Stensättning. 

132 

105 Grav Förhistorisk grav Skaftö Ramholmen Röse. 

131 

70 Grav Förhistorisk grav Skaftö Ramholmen Röse. 

130 

184 Grav Förhistorisk grav Morlanda Malö Strömsholmen Röse. 

129 

183 Grav Förhistorisk grav Morlanda Malö Röse. 

128 

182 Grav Förhistorisk grav Morlanda Malö Sandersberg Röse. 

126 

64 Grav Förhistorisk grav Morlanda Morlanda Hög. 

247 

65 Grav Förhistorisk grav Morlanda Morlanda Röse 

248 

181 Grav Förhistorisk grav Morlanda Malö Stensättning. 

127 

274 Grav/sjömärke Seglation/Grav Morlanda Torebo Kase brygga Röse. Kummel byggt på/i röset. 

145 

44 Grav/sjömärke Seglation/Grav Skaftö Fredagsholmen Röse, ombyggt till sjömärke. 

209 

74 Grav/sjömärke Seglation/Grav Morlanda Morlanda Stensättning med mindre kummel ovanpå. 

254 

174 4 Grav/sjömärke Seglation/Grav Dragsmark Klostergård Hundpallen Ett, möjligen två rösen. Två sjömärken/valar brevid. 

33 Grav/sjömärke Seglation/Grav Bokenäs Hjältön Troligt ursprungligt röse med påbyggt sjömärke. Ytterligare sjömärke ca 30 m åt SO. 

165 

111 Grav/sjömärke Seglation/Grav Skaftö Islandsberg Rest av stensättning med anlagd vale. 

204 

5 Grav/sjömärke Seglation/Grav Dragsmark Munkeby Röse med sekundärt sjömärke på/i. Ytterligare sjömärke 10 m ifrån. 

160 

67 Grav/sjömärke Seglation/Grav Röra Svineviken Valeberget Fd röse?, omgjort till sjömärke/vale. 

163 

3 Grav/sjömärke Seglation/Grav Dragsmark Klostergård Skåleberg Röse. 25 m S ett sjömärke på högsta punkten. Stenen troligen taget från röset. 

175 

236 Gravfält Förhistorisk grav Morlanda Morlanda Sjölyckan Högar, antal 9. 

115 

7 Gravgrupp Förhistorisk grav Dragsmark Klostergård Två rösen, en stensättning. 

237 

7 Gravgrupp Förhistorisk grav Bokenäs Bokenäs-Kärr Näset Högar, antal 3. 

178 

24 Gravgrupp Förhistorisk grav Röra Svineviken Skärhagen Tre resta stenar. Borttagna. 

244 

17 Gravgrupp Förhistorisk grav Morlanda Bjönni Två rösen och två stensättningar. 

79 

42 Gravgrupp Förhistorisk grav Bokenäs Knarrevik Knarrevik Stensättningar, antal 2. 

187 

58 Gravgrupp Förhistorisk grav Dragsmark Stora Harholmen Två rösen och stensättning. 

159 

26 Gravgrupp Förhistorisk grav Bokenäs Bokenäs-Kärr Rörbäckeudd Röse och rest sten. 

181 

447 Gravgrupp Förhistorisk grav Morlanda Morlanda Stensättningar, antal 2. 

140 

229 2 Gruvschakt Industri Skaftö Fossa 

Placering enligt 1798. Äldsta skriftliga 1528. Bebyggelse finns på platsen 

Gårdstomt. 

idag. 

207 162 Gårdstomt Agrar Skaftö Islandsberg Islandsberg 

enligt 1854-55. Äldsta skriftliga 1388. Bebyggelse finns på platsen idag. 

Placering 


Bebyggelse 

232 166 Gårdstomt Agrar Skaftö Fossa 

196 165 Gårdstomt Agrar Skaftö Jonsborg Placering enligt 1795. Äldsta skriftliga 1568. Bebyggelse finns på platsen idag. 

enligt 1855. Äldsta belägg för S Rörbäck 1697. "Rörbäck" 1399. Bebyggelse 

Placering 

på platsen idag. 

finns 

242 279 Gårdstomt Agrar Bokenäs Södra Rörbäck Södra Rörbäck 

0 Hamn Kommunikation/Seglation Käringön Käringön Käringöns hamn. 

471 

0 Hamn Kommunikation/Seglation Käringön Korshamn Korshamn Naturhamn. 

472 

0 Hamn Kommunikation/Seglation Dragsmark Munkeby Munkeviken LMV akt 9, 1748-49. 

335 

0 Hamn Kommunikation/Seglation Morlanda Kungviken Kungviken Uppgift om hamnanläggning. LMV akt 83, 1792-95. 

337 

0 Hamn Kommunikation/Seglation Dragsmark St Sandvik LMV akt 16, 1792. 

334 

0 Hamn Kommunikation/Seglation Gullholmen Gullholmen Gullholmen Gullholmens hamn. 

473 

0 Hamn Kommunikation/Seglation Morlanda Stocken Stocken Stockens hamn. 

474 

0 Hamn Kommunikation/Seglation Dragsmark Klostergård Klosterbukten LMV akt 8, 1748-49. 

333 

0 Hamn Kommunikation/Seglation Morlanda Ellös Ellös Ellös hamn. 

475 

0 Historisk uppgift Fiske/Jakt Käringön Oxskär Oxskär Vadkast på skäret. 

490 

0 Högliknande anl ? Morlanda Flatö Ödegården 

235 

244 Kolerakyrkogård Begravningsplats Morlanda Morlanda Kårehogen 1800-tal. 

121 

0 Konservindustri Industri Morlanda Ellös Ellös 1800-tal, befintligt. 

538 

0 Konservindustri Industri Gullholmen Gullholmen Gullholmen 1800-tal. 

539 

465 0 Kulturlager Kommunikation/Seglation Käringön Korshamn Kulturlager i naturhamn. Rödgods 16-1800-tals typ. 

av keramik i vattnet utanför angöringen vid Skållehus. Rödgods av 

Fynd 

typ. Del av raä 8. 

eftermedeltida 

467 0 Kulturlager Sjöbruk Gullholmen Stora Hermanö Skållehus 

179 Kvarnlämning Agrar Morlanda Torebo Kvarnhagen Skiftesbrev från 1430 talar om åtminstone två kvarnar på platsen. Senare tre belagda. 

100 

0 Kvarnlämning Agrar Dragsmark [inget namn] Antal 1. 

316 

0 Kvarnlämning Agrar Morlanda Tönsäng 

85 

0 Kvarnlämning Agrar Morlanda Malö 

122 

0 Kvarnlämning Agrar Morlanda Malö 

123 

0 Kvarnlämning Agrar Dragsmark Örtorp Myren 

188 

0 Kvarnlämning Agrar Dragsmark Kärlingesund 

261 

309 Kvarnlämning Agrar Bokenäs Bjällansås 

185 

0 Kyrka Kyrka Morlanda Morlanda Morlanda kyrka. 

234 

15 Kyrka Kyrka Gullholmen Lilla Hermanö Gullholmen Sockenkyrka. 

220 

0 Kyrka Kyrka Käringön Käringön Käringön Käringöns kyrka. 

541 

65 Källa Agrar Skaftö Islandsberg Stenskodd. 

205 

0 Källa Agrar Skaftö Jonsborg 

225 

66 Källa Agrar Skaftö Islandsberg Stenskodd. 

206 

330 0 Lastageplats/kaj Kommunikation/Seglation Dragsmark Munkeby Lahall LMV akt 12, 25, 1808/1845. 

86 479 Lösfynd ? Morlanda Ellösefjorden Fyndplats, bronssvärd. Funnet 1884. 3,5 m djupt. Fyndplatsen godtyckligt utmärkt. 

efter en ilandfluten sjöman (holländare?). Därefter kastade passerande en 

Uppkallat 

offerkast, på platsen. 

sten, 

483 0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Skaftö Fossen Holländarevik

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Gullholmen Stolpeskär Sjömärke. 

500 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Gullholmen Roparen Färjelägesindikation? 

499 

0 Ortnamn Fiske/Jakt Morlanda Ryssjeskär Namn på fiskeplats. 

498 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Käringön Oslo Namn efter förlist fartyg; Oslo. 

497 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Käringön Oxskär Barlasten 

487 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Käringön Vedholmen 'Vette'; sjömärke. 

496 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Käringön Vallerö Vallerö; vale; sjömärke. 

495 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Käringön Korsholmen Sjömärke, farledsmarkering. 

494 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Skaftö Snäckedjupet Snäckedjupet Ostrongrund alt farled. 

486 

0 Ortnamn Fiske/Jakt Skaftö Islandsberg Sjusätt Fiskeplats. 

485 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Käringön Vallerö Kalmarholmen Namn på förlist fartyg? 

493 

0 Ortnamn Fiske/Jakt Käringön Käringön Tremark Skär som beskattades för fångst. 

492 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Morlanda Flatö Vettingen Sjömärkesindikation. 

505 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Dragsmark Dragsmark Knarreviks kile 

479 

0 Ortnamn Fiske/Jakt Morlanda Björnsundsfjorden Halvmark Skär beskattat för sälfångt. 

488 

0 Ortnamn Fiske/Jakt Skaftö Fiske/Jakt Galgholmen Namn på torkställning för fiskeredskap. 

503 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Morlanda Buseviken Båtviken trolig tolkning. 

480 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Morlanda Flatö Vättebergen Sjömärkesindikation. 

504 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Morlanda Ladholmen Lastegeplats. 

501 

0 Ortnamn Fiske/Jakt Käringön Vedholmen Pinan Namn på dålig fiskeplats alt svårpasserat sund. Tornö-Vallerö. 

484 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Röra Svineviken Valeberget Sjömärkesindikation. 

506 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Käringön Pilegrimen Pilegrimen Namn på strandat fartyg? 

491 

0 Ortnamn Fiske/Jakt Morlanda Flatö Kastet Vadkast. Ö om Jonsborg. 

481 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Morlanda Flatö Stockesundet Namn efter bro. Numera uppgrundat sund. 

507 

sund mellan Skaftö och Islandsberg. Osäker betydelse. 'Kogg' möjligen 

Uppgrundat 

fartygstypen. 

0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Skaftö Skaftö Kogglös 

482 

0 Ortnamn Hamn Morlanda Lavö Slupekil Ortnamn för ev hamn. 

502 

på både vid Islandsbergs fyr som tros komma av förlisning av engelskt fartyg; 

Namn 

James. 

489 0 Ortnamn Kommunikation/Seglation Skaftö Islandsberg Jämsen 

120 476 Plats med tradition ? Morlanda Morlanda Enligt P. Kalm 1742. "Korskälla" . Munkar gick i procession från kyrkan till källan. 

slag mellan svenskar och danska soldater. Offren begravda i viken, därav namnet. 

Ett 

gravhögar synliga på platsen. 

Inga 

52 419 Plats med tradition Begravningsplats Morlanda Lavön Soldateviken 

0 Ristning Kommunikation/Seglation Morlanda Råön Sentida. 

46 

0 Ristning Kommunikation/Seglation Käringön Oxskär Uppgift om borthuggna ristningar. 

10 

0 Ristning Kommunikation/Seglation Käringön Vedholmen Kompassros. Dubbel cirkel. Pil med lilja. Två meter från en vale. 

468 

18 Ristning Kommunikation/Seglation Gullholmen Gullholmen Gullholmen 

67 

0 Ristning Kommunikation/Seglation Käringön Vedholmen Hamnen Se Lundin: BM 1999:44. 

13 

20 Röjningsröse Agrar Gullholmen Stora Risholmen Antal ca 20. 

68 

0 Röjningsröse Agrar Käringön Vallerö, N Antal 1. 

17 

0 Röjningsröse Agrar Morlanda Morlanda 

258 

0 Röjningsröse Agrar Käringön Vallerö Antal 1. Vallerö karterad som utmark slutet av 1700-talet. 

219 

0 Sjömärke Kommunikation/Seglation Käringön Käringön, södra 

8 

0 Sjömärke Kommunikation/Seglation Gullholmen Stora Hermanö Långevik 

94 

0 Sjömärke Kommunikation/Seglation Skaftö Jonsborg Kasten Vale. 

322 

0 Sjömärke Kommunikation/Seglation Käringön Vedholmen Skadat röse/vale. Två meter från ristning; kompassros. 

469 

0 Sjömärke Kommunikation/Seglation Skaftö Jonsborg Vale. 

319 

0 Skåra Fiske/Jakt Skaftö Jonsborg 

226 

403 Skärgårdsverk Industri Morlanda Lavön Soldateviken Trankokeri. 

51 

Rörholmen/Catharine 

Trankokeri -8 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

berg 

62 11 Skärgårdsverk Industri Gullholmen Stora Härmanö 

och salteri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Även kallad Strömsund. LMV 

Trankokeri 

14 PM 1809. En av fem i Kärlingesund. 

akt 

272 0 Skärgårdsverk Industri Dragsmark Kärlingesund Kärlingesund 

169 Skärgårdsverk Industri Skaftö Ramholmen Ramholme ände Trankokeri -7 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

133 

112 Skärgårdsverk Industri Morlanda Råön Trankokeri. 

49 

14 Skärgårdsverk Industri Gullholmen Skräddaren Margaretaholmen Trankokeri -12 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. LMV akt 1, 1788. 

63 

477 Skärgårdsverk Industri Morlanda Råön Trankokeri, plats för. Osäker uppgift. 

48 

88 393 Skärgårdsverk Industri Morlanda Ellös/Nabben Ellös Trankokeri -4 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

Kroksholm/Kroks 

Trankokeri och salteri -8 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. LMV akt 91, 1792. 

rump 

56 0 Skärgårdsverk Industri Morlanda Krokön, N 

153 Skärgårdsverk Industri Skaftö Grötholmen Grötholmen Trankokeri och salteri. Se J. Pettersson 1999. 

189 

114 Skärgårdsverk Industri Morlanda Råön Osäker definition! 

42 

398 Skärgårdsverk Industri Morlanda Krokön Wärket Kroken Trankokeri och salteri -8 kittlar. Uppfört 1793. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

57 

0 Skärgårdsverk Industri Röra Brattås Brattås egor Trankokeri -1 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

296 

283 0 Skärgårdsverk Industri Käringön Käringön Käringön Trankokeri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av tre med samma namn. 

284 0 Skärgårdsverk Industri Käringön Käringön Käringön Trankokeri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av tre med samma namn. 

0 Skärgårdsverk Industri Käringön Albertsholmen Lilla Albrektsholmen Trankokeri -4 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

285 

468 Skärgårdsverk Industri Morlanda Ängön Lilla Ängön Trankokeri -8 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

287 

och/eller salteri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. LMV akt 247, 1840. Ett 

Trankokeri 

två på Malö. 

av 

0 Skärgårdsverk Industri Morlanda Malö Malön 

288 

0 Skärgårdsverk Industri Skaftö Rågårdsvik Snickareudden Trankokeri -6 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

291

0 Skärgårdsverk Industri Morlanda Flatö Ängön Trankokeri -3 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

293 

Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av tre med samma namn. LMV akt 1- 

Trankokeri. 

1700-tal. 

2, 

282 0 Skärgårdsverk Industri Käringön Käringön Käringön 

295 0 Skärgårdsverk Industri Röra Brattås Brattås Västergård Trankokeri -2 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av två med samma namn. 

289 0 Skärgårdsverk Industri Morlanda Malö Malö Trankokeri och/eller salteri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av två på Malö. 

297 0 Skärgårdsverk Industri Dragsmark Munkeby S Lahall Trankokeri och salteri -8 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. LMV akt 110, 1806. 

och salteri -4 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. LMV akt 14, 1809. 

Trankokeri 

av fem i Kärlingesund. Namn: Strömberget. 

En 

298 0 Skärgårdsverk Industri Dragsmark Kärlingesund Kärlingesund 

0 Skärgårdsverk Industri Skaftö Stuveröd Båtekullen Trankokeri -2 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

299 

0 Skärgårdsverk Industri Gullholmen Lilla Hermanö Lilla Hermanö Salteri. Se J. Pettersson 1999. En av fyra vid L Hermanöl/Gullholmen. 

300 

0 Skärgårdsverk Industri Dragsmark Kärlingesund Kärlingesund Trankokeri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. En av fem i Kärlingesund. 

270 

0 Skärgårdsverk Industri Skaftö Ramholmen Skäret Trankokeri -4 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

211 

336 0 Skärgårdsverk Industri Skaftö Evensås Evensås Salteri. LMV akt 14, 1809. 

294 0 Skärgårdsverk Industri Röra Brattås Brattås Västergård Trankokeri -2 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av två med samma namn. 

och salteri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. LMV akt 14 PM 1809. En av 

Trankokeri 

i Kärlingesund. Namn: Geteryggen. 

fem 

0 Skärgårdsverk Industri Dragsmark Kärlingesund Kärlingesund 

267 

0 Skärgårdsverk Industri Bokenäs Rörbäcks ägor Trankokeri -4 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

264 

-8 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Alter ego Christineberg. LMV 

Trankokeri 

1, 1788. 

akt 

292 0 Skärgårdsverk Industri Gullholmen Lilla Hermanö Vadsviken 

och 

Bassholmen 

Trankokeri -8 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. LMV akt 14 PM 1809. 

Enehagen 

266 0 Skärgårdsverk Industri Dragsmark Bassholmen 

281 0 Skärgårdsverk Industri Morlanda Kungsviken Kungsviks kile Trankokeri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av fyra med samma namn. 

och/eller salteri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av två med samma 

Trankokeri 

LMV akt 14 PM 1809. 

namn. 

268 0 Skärgårdsverk Industri Dragsmark Kärlingesund Götavik 

och/eller salteri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av två med samma 

Trankokeri 

LMV akt 14 PM 1809. 

namn. 

0 Skärgårdsverk Industri Dragsmark Kärlingesund Götavik 

269 

0 Skärgårdsverk Industri Dragsmark Kärlingesund Kärlingesund Trankokeri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. En av fem i Kärlingesund. 

271 

Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av två med samma namn. LMV akt 

Trankokeri. 

1808. 12, 

273 0 Skärgårdsverk Industri Dragsmark Munkeby Munkeby ägor 

0 Skärgårdsverk Industri Morlanda Kungsviken Kungsviks kile Trankokeri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av fyra med samma namn. 

279 

0 Skärgårdsverk Industri Dragsmark Bassholmen Bassholmen Trankokeri -2 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

265 

274 0 Skärgårdsverk Industri Dragsmark Munkeby Munkeby ägor Trankokeri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av två med samma namn. 

280 0 Skärgårdsverk Industri Morlanda Kungsviken Kungsviks kile Trankokeri. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av fyra med samma namn. 

Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Ett av fyra med samma namn. LMV akt 

Trankokeri. 

1792-95. 

83, 

0 Skärgårdsverk Industri Morlanda Kungsviken Kungsviks kile 

278 

0 Skärgårdsverk Industri Gullholmen Korsholmen Korsholmen Trankokeri -4 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. 

277 

och salteri -1 kittlar. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. Identisk med ID 

Trankokeri 

227? 

276 0 Skärgårdsverk Industri Skaftö Barrlind Barrlind 

0 Skärgårdsverk Industri Skaftö Rågårdsvik [Asparna] Ingen uppgift om typ eller namn. Skriftlig uppgift; Pettersson 1999. LMV akt 51, 1802. 

275 

56 Stenbrott Industri Dragsmark Stora Harholmen Två brott och möjlig husgrund. 

157 

0 Stenbrott Industri Morlanda Högholmen Två lokaler/brott. 

102 

22 Stenhägnad Agrar Morlanda Bjönni 4 x 4 m. 

77 

0 Stenvall Sjöbruk Skaftö Jonsborg Liten kvadratisk stenvall. 

203 

0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Käringön Käringön Käringön 1610; sju strandsittare. Dalén 1941:98ff. Pettersson 1953:153ff. 

508 

520 0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Morlanda Malö [Malö] 1673. Felterus/Sixtus, kartor. LMV akt 9-Morlanda. 

-åtminstone t o m 1783. Utgör senare en del av Ellös. Dalén 1941:98. 

1645, 

1953:153ff. 

Pettersson 

516 0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Morlanda Fröjdendal Fröjdendal 

0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Skaftö Rågårdsvik Rågårdsvik 1576, befintligt. Dalén 1941:99ff. 

519 

0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Skaftö Rapön Rapön 1659/1665-tidigt 1800-tal? Dalén 1941:94f. 

518 

517 0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Morlanda Gullberg Gullberg 1645, bebyggelse finns fortfarande 1809 och 1836. Pettersson 1953:135. 

514 0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Gullholmen Hermanö Hermanö 1645-tidigt 1800-tal? Troligen samma plats som dagens Härm. Pettersson 1953:135. 

under 1800-talets början förefaller bebyggelsen ha övergått till torpbebyggelse. 

1610, 

1941:108. Pettersson 1953:144, 176. 

Dalén 

0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Morlanda Lavö Laweörkrok/Kroken 

512 

0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Morlanda Stocken Stocken 1645, befintligt. Pettersson 1953: 135. 

511 

Dalén 1941:98ff. Pettersson 1953:128ff, 144. Enligt Pettersson två 

1610-1687. 

bebyggelser. 

509 0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Käringön Vallerö Vallerö 

0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Morlanda Ellös Ellös 1610, befintligt. Dalén 1941:48ff. Pettersson 1953:129. 

515 

0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Morlanda Råön Råön 1610, befintlig. Dalén 1941:98ff. Pettersson 1953:128f, 146. 

510 

522 0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Skaftö Islandsberg Islandsberg 1673 

Sista belägg 1697; jordebok. Platsen är inte identifierad. Pettersson 1953:128, 

1610. 

145. 

523 0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Skaftö Flatö Aspevik 

0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Gullholmen Tvestjärten Tvestjärten 1659/1665, befintlig. Dalén 1941:108. 

513 

0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Morlanda Malö Strömmen Betecknat som fiskeläge, två enheter. 1840. Pettersson 1953:175. 

526 

0 Strandsittare/Fiskeläge Sjöbruk Morlanda Strutsholmen Strutsholmen Husförhörslängd 1818-21. Pettersson 1953:175. 

537 

278 Säteri Agrar Morlanda Morlanda Morlanda säteri Morlanda säteri. 

117

198 Tomtning Fiske/Jakt Morlanda Koljön Antal 1. 

95 

199 Tomtning Fiske/Jakt Morlanda Ängön Antal 1. 

96 

4 Tomtning Sjöbruk Käringön Vallerö Trolig husgrund. 

15 

109 Tomtning Fiske/Jakt Morlanda Råön Antal 1. 

40 

8 Tomtning Sjöbruk Gullholmen Stora Härmanö Skållehus Antal 20. 

21 

110 Tomtning Fiske/Jakt Morlanda Pilegrimmen 

222 

1 Tomtning Fiske/Jakt Käringön Rörholmen Antal 2. Rektangulära. 

11 

3 Tomtning Fiske/Jakt Gullholmen Stora Risholmen Antal 1. 

70 

4 Tomtning Fiske/Jakt Gullholmen Stora Risholmen Antal 1. 

69 

280 Tomtning Fiske/Jakt Morlanda Stora Björnholmen Antal 1. 

111 

279 Tomtning Fiske/Jakt Morlanda Stora Björnholmen Antal 1. 

110 

0 Tomtning Fiske/Jakt Skaftö Kedholmarna Tomtning och husgrund. 

323 

111 Tomtning Fiske/Jakt Morlanda Råön Halvankaren Antal 3. 

44 

0 Torpbebyggelse Sjöbruk Morlanda Strutsholmen Omnämnt 1818-21. Tillhör Ängö på Flatö. Pettersson 1953:175. 

524 

0 Torpbebyggelse Sjöbruk Morlanda Björnsund Björsund Omnämnt 1818-21. Pettersson 1953:175. 

525 

0 Torpbebyggelse Sjöbruk Morlanda Fredagsholmen Fredagsholmen 1818-1821. Pettersson 1953:175. 

527 

528 0 Torpbebyggelse Sjöbruk Morlanda Krokön Slupekil 1862. Pettersson 1953:176. 

Okänt läge. Kan avse platsen för nuvarande Härm. Okänd bruksperiod. Norske 

1572. 

rigsregistr. 

0 Tullstation Stat/Civil Gullholmen Stora Härmanö Hermensund 

521 

0 Uppg. om fartygsl. Kommunikation/Seglation Dragsmark Bassholmen Bassens koddar Antal 1. 

315 

sank dal, var man tid efter annan funnit skeppslämningar" AE Holmberg 1867: 

"En 

del 3. 

309, 

478 0 Uppg. om fartygsl. Kommunikation/Seglation Skaftö Skaftö Skabbholme leror 

0 Uppg. om fartygsl. Kommunikation/Seglation Dragsmark Bassholmen Norra rännan Antal 1. 

314 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käingön 1102. Allexander. 1846. Käringön. Skonert. 

438 

Elsa Sofia. 1843-12-15. Käringön. Vraket är sönderslaget. Skonertbrigg. 

1099. 

var Sören L. Juell. 

Skeppare 

437 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käingön 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 1082. Okänd. 1831-10. Käringön. Galeas. 

436 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Hermanö 1081. Auquation. 1930-10-01. Hermanö. 

435 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 1004. Hoppet. 1782-10-? Käringön. Okänd. 

427 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 1046. Friheten. 1816-10-01. Käringön. Skonert. 

433 

425 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Hemanö 995. Okänd. 1774-06-14. Norr om Hermanö. Galeas. Tackel och the bärgades 

439 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 1107. Mathilde. 1846-11-21. Käringön. Galeas. Fartyget fördes av Kapt H. Blume. 

Okänd. 1827-02-14. Käringön. I drivisen har ett vrak syns V om Käringön. 

1077. 

söndersplittrat. Skonare. 

Däcket 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 

434 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 1012. Hilston. 1783-11-? Käringön. Skepp. 

429 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Gullholmen 997. Jean. 1776-08-19. Gullholmen. Briggantin. Fartyget fördes av Robbert Crosbie. 

426 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Gullholmen 1045. Adventure. 1814-12-? Gullholmen. Galias. 

432 

431 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 1037. Florianus. 1807-05-? Kärringön. Skepp. 

430 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 1016. Ann. 1786-10-? Kärringön. Jakt. Fartyget fördes av Kapten Peter Herlof Nyberg. 

Maria. 1783-09-? Käringön. Skepp. Fartyget fördes av Kaptenen Jonathan 

1005. 

Storey(Storell). 

428 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 

Okänd. 1872-11-07. Strandade på Svartskär, Måseskär. Fartyget sjönk på 17 m 

180. 

med masttopparna över ytan. Skonert. 

djup 

452 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Svartskär/Måseskär 

Okänd. 1869-04-08. Kantrade och sjönk ca 1 mil från Käringön, Orust. Kista 

537. 

H.H Schuurmann, N. Pekela 1866 funnen dagen efter förlisningen. Koff. 

märkt 


Der Junge Tobias. 1773-09-07. Sjönk 1/8 M väst Käringön på 10 till 11 famnars 

994. 

Galeas. Den 7 sept 1774(under dyknings bärgningar) i samband med stormväder 

djup. 

dock vraket förlorat tillsammans med en stor del av Dyk-Compagniets material. 

gick 

Fartyge 


1927. Ångfartyg. Strax norr om Hermanö huvud. 20 m djup. Ur: Magnusson 

Svecia. 

1995. 

463 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Hermanö huvud 

1899. Fyrmastad bark. Strandade i närheten av Hermanö huvud. Ur: 

Jupiter. 

1995. 

Magnusson 


Elisabeth. 1855. Holländsk koff. Möjligen identiskt med ett vrak vid skäret 

Arendina 

utanför Gullholmen. Last av taktegel. Ur: Magnusson 1995. 

Knapp 

460 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Knapp 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Svarten/Måseskär 1188. Okänd. 190? Svarten, Måseskär. 

459 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Svarten/Måseskär 1187. Okänd. 190? Svarten Måseskär. Okänd. Ankarspelet bärgas 

458 

457 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Måseskär 1151. Okänd. 1870-01. Måseskär. Skonert. Rundhult och inventarier. 

Triton. 1814-12. Vallerö. Sjönk innanför Vallerö på 18 fots vatten. Skepp. 

1044. 

fördes av E.A Steingardt. 

Fartyget 

456 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Vallerö 

447 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 1233. Hilda. 1864-10-21. Käringön. Jakt. Fartyget fördes av H. Grönnestad. 

Dora. 1928-12. NNO Måseskär. Mellan Vallerön och Tornö. Ligger på 10 m dj. 

743. 

58 07 40 11 21 10 Tillhör Sven Andersson. Käringön. Skrotfiskad av 

Ångfartyg. 

danskar. 500 nettoton.Strandningsplats 57 07 31 - 11 21 02. 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Vallerö/Tornö 

454 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 1108. Okänd. 1848. Käringön. Jakt/slup. 

440

Transit. 1894-11-29. Strandad på en onamnad holme V. om Årholmen N.N.O. om 

171. 

Fartyget sjönk på 14 m djup. Brigg. 58 08 11 11 21 17 

Måseskär. 

451 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Årholmen 

Else Marie. 1882-03-06. Strandade och sjönk på V. kanten av Bredbådan, 

108. 

Galeas. 

Måseskär. 

450 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Bredbådan/Måseskär 

Karen Bothilde. 1879-12-28. Strandad i brotten NV om Fågelskär; NO pm 

98. 

Fartyget slogs i stycken vid strandningen. Skonert. Fartyget strandade på 

Måseskär. 

vester om Käringön kl. 4 e.m. under orkanlik storm från V.t.S och ovanligt 

Fågelskär, 

sjö. So 

hög 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Fågelskär 

449 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Måseskär 27. Elise. 1871-04-09. Sjönk utanför Måseskär. Brigg. 

448 

Augusta. 1827-02-25(-26). Ligger antagligen på gräsbotten i en uthamn väster 

1232. 

Käringö. Skonert-brigg. Fartyget fördes av Kapten S.P Grimberg. 

om 


0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 1171. Okänd. 1880-09-20. S. Skären Käringön. Jakt. 

445 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 1168. Marry Ann. 1875-09-27. Käringön. Brigg. 

444 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 1157. Okänd. 1871-08-26. Käringön. Fartyg. 

443 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 1147. Sir Henrik Parnell. 1866-06-18. På Käringöns väst sida. Brigg. 

442 

Maria Davids. 1864-08-02. V. Gullholmen. Fartyget ska ligga på 10 famnars 

1140. 

Skepp. 

djup. 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Gullholmen 

441 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Vallerösund 1006. Sirén. 1783-09. Vallerösund. Snau. 

455 

Stevens. 1856-09-27. Strandade på skäret Kålarn, syd om Hermanö, Orust. 

375. 

Brigg. 

367 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Kålarn 

Okänd. Ellös hamn, vrakets akter ligger mot Foodia. Vraket påträffades på 1,5 m 

299. 

under muddringsarbeten i Ellös hamn. Längd 30 m bredd 10 m. Bordläggning av 

djup 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Ellös hamn 

fur 4´ 11. ""Endast mindre delar"" av vraket är av ek. Det fanns inga spik i skrovet end 

360 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Härme Grundsund 327. 1600-tal. Norra inloppet till sundet mellan Stora och Lilla Gullholmen 

361 

Equator. 1850-11-05. Stranded på Hermanös västsida, Orust, besättningen 

337. 

Koff. 

räddad. 

362 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Hermanö 

Nina. 1851-08-28. Strandad på ett mindre skär i bukten mellan Lysekil och 

341. 

Fartyget slogs sönder. 

Hermanön. 

363 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Hermanö/Lysekil 

Geesina Margarieta. 1851-10-16. Strandad på Anderholmarna, norr om Käringö, 

343. 

Koff. 

Orust. 

364 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Anderholmarna 

Ferdinand. 1862-04-03. Strandade och sjönk vid skäret Hättan, Hermanö, Orust. 

423. 

Brigg. 

376 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Hättan 

Amalia. 1856-05-06. Grundstötte och sjönk på Stora Flu, syd om Svarten, syd om 

374. 

Orust. Fartyget sjönk på 22 m djup. Jakt. 

Käringön, 

366 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Stora Flu 

Okänd. 1884-02-05. Kantrade strax utanför Gräsholmarna, N. om Gullholmen. 

196. 

Skepp. 

357 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Gräsholmarna 

Anna Maria Magreta. 1860-12-01. Strandade på Fågelskär, norr om Måseskär, 

399. 

Skonert. Rigg och last. 

Orust. 


369 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Fredagsholmen 578. Okänd. Fredagsholmen, NO Gullholmen. 

396 

Providentia. 1861-11-24. Strandade på Alstenskären (Olstensholmen) nära 

414. 

Brigg el. Galeas. Fartyget fördes av Kapt C. Krüger. 

Käringön. 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Alstensskären/Olstensholmen 

372 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Gullholmen 993. St Martin. 1773-04/05-? Gullholmen. Liten holländare. 

423 

Anne Marie Chatarine. 1861-12-01. Strandad vid Känsö, nära Käringön, Orust. 

420. 

Skonare. 

374 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Känsö 

Delphin. 1861-12-01. Strandade på Hermanös västsida, Orust. Fartyget slogs 

421. 

vid strandningen. Brigg. Div. inventarier bärgade. 

sönder 


Victoria. 1855-12-15. Grundstötte och sjönk på Hermanös västsida, Orust. 

372. 

Fartyget fördes av J.P Husander. 

Skonert. 


347 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Tornö 88. Morning Star. 1875-09-28. Strandad strax NV. om Tornö, Käringön. Brigg. 

Amor. 1878-02-18. Grundstötte och sjönk på Flateskär S. om Måseskärs fyr. 

17. 

och sjönk. Skonert. 

Grundstötte 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Flateskär 

339 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Silleskär 18. Hilkeniene Berhardine. 1878-10-25. Silleskär Gullholmen. Koff. 

340 

Providentia. 1871-08-26. Strandade på Hermanö huvud, Gullholmen. Strandad och 

44. 

förolyckad. Bark. 

totalt 


342 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Skottarna 47. Najaden. 1872-10-04. Grundtötte och sjönk på skäret Skottarna, Gullholmen. Jakt. 

Paula. 1872-11-02. Strandade vid Käringön på de klippor som än i dag kallas 

51. 

Bark.58 06 40.11 20 50. En riggdetalj, del av sk eselhuvud har 

"Paulapallarna". 

i närheten av klipporna Paulapallerna (Fågelskär). Fyndplatsen är dock 

påträffats 

utsatt 

mycket 

343 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Paulapallarna/Fågelskär 

344 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Pickaren 52. Nordkap. 1872-11-02. Strandade på skäret Pickaren strax SV om Käringön. Bark. 

Emma. 1915-11-29. Strandade vid Hermanö Huvud. Möjligen minsprängd. Stora 

255. 

vrakdelar och tre lik påträffades vid Gåsö 3-4 naut. mil från Hermanö Huvud. 

mängder 

bestod av maststumpar, rår kojkläder inventarier från skansar mm. 

Vrakdelarna 

3 

Fullriggare 


0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Gräsholmarna 62. Fata Morgana. 1872-11-07. Strandade på Gräsholmarna, Gullholmen. Skepp. 

346 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Hermanö 201. Okänd. 1888-10-25. Förlist på Hermanös V. sida, Orust. Skepp. 

358 

Agnes. 1879-12-19. Grundstötte och sjönk på Stora Flu, SV om Svarten, Måseskär. 

95. 

sjönk på 17 m djup. Skepp. 

Fartyget 

348 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Stora Flu

Neptun. 1880-11-14. Strandad på Svarten (Sydbonden), Måseskär. Fartyget 

103. 

direkt efter strandningen. Skonert. 

sjönk 

349 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Svarten 

Erwartung. 1882-11-08. Strandad på de mellersta skäret av Gräsholmarna 1/8 

111. 

NV. om Gullholmen. Brigg. 

mil 


0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Hermanö 129. Robert och Charlotte. 1885-12-15. Strandad på Hermanös V. sida, Orust. Bark. 

352 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 190. Okänd. 1880-09-20. Strandad på skären S. om Käringön. Jakt. 

356 

Constitutionen. 1861-11-23. Strandade på skären väster om Gullholmen, Orust. 

416. 

Skonert. 

373 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Gullholmen 

345 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Fågelskär 53. David. 1872-11-02. Strandade vid Fågelskär strax väst om Käringön. Bark. 

Hethy. 1914-12-19. Utgrund från Stockbjörnskär. Jakt. 58 08 25 11 24 05. 

901. 

tillhörde fastigheten Bjönni. 

Bjönniskär 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Morlanda Stockbjörnskär/Bjönniskär 

410 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Lavö/Ellösfjorden 562. Thor. 1963. NV Lavö, Ellösfjorden. Skonare. 58 10 80 11 27 29. 

395 

Nordöstra sidan av Järnskär, V Gullholmen. Fyndet gjort på NÖ sidan av Järnskär 

580. 

1,5 m djup på plan botten angiven som berggrund. Upphittaren antog pga antalet 

på 

kanoner att ett vrak ligger på platsen. 

397 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Järnskär 

377 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Hättan 424. Providentia. 1862-07-03. Strandade nära skäret Hättan, Hermanön, Orust. Jakt. 

Vendlus. 1927-02-22. Strandade i Hätterännan, Härmanö, V Härmanö huvud. 

683. 

efter grundstötningen på 20 m djup. N 58,08,64 O 11, 20,90 

Sjönk 

404 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Hätterännan 

Anna. 1861-11-06. Strandade på skäret Pickarna, strax sydväst om Käringön, 

402. 

Strandad och totalt förolyckad. 

Orust. 


370 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Smörstacksbådan 854. Betty. 1913-04. Smörstackbådan Ellösfjorden. Jakt. 

407 

Okänd. 1861-11-25. Sjönk vid Lågöskär (Låga), Gullholmen, Orust. Fartyget 

518. 

på 19 m djup. Skepp. 

sjönk 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Lågöskär 

392 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Fågelskär 894. Maria. 1900-10-13. V. sidan av Fågelskär vid Käringön. Skonert. 

409 

Okänd. 1700-tal? Stocken. Vraket påträffades i samband med vatten- och 

654. 

Trol. var vraket från 1700-talet. 

avloppsgrävning. 

401 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Stocken 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Oxskär 903. Libra. 1916-01-15. Oxskär nära Käringön. 58 07 08 11 22 35 

412 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Hermanö 940. Skotthelm. 1946-11-22. Motorfartyg. 58 08 20 11 23 70 

418 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Gullholmen 980. Fortuna. 1660. Skepp. 

419 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 981. Förgylt Mortaren. 1690. Förliste nära Käringön. Skepp. 

420 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Skaftö 988. Okänd. 1752-10-27. Skaftön. Snau. 

421 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Orust 989. Ostende. 1752-10-27. Orust. Skepp. 

422 

408 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön/Oxeskär 882. Georg. 1916-01. Käringön eller Oxskär. Kutter (engelsk). 2/3 av lasten bärgades. 

Catharina. 1864-08-01. Strandade på Gräsholmarna, norr om Gullholmen, Orust. 

464. 

Skepp. 


Katarina/Chatarina. 1869-12-11. Inom Orusts västra Härad. Strandat, totalt 

719. 

Skepp. Bärgat: 2 ankare, kättingar, segel. 

förolyckat. 

406 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Ej känd 

Okänd. 1859-11-08. Strandade och sjönk vid Gräsholmen, Gullholmen, Orust. 

514. 

sjönk på 25 m djup. Skepp. Handlingar funna ombord på vraket var märkta 

Fartyget 

""Friederic Scalle"" men denna tyska bark låg vid strandningstillfället i Stettin. 


Rika. 1863-10-31. Strandad på skäret Skänklingarna, strax norr om Gullholmen, 

453. 

Skepp. 

Orust. 

380 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Skänklingarna 

Försöket. 1864-01-20. Strandade och totalförliste på skären utanför Käringön, 

462. 

Sjömanskistor, vrakdelar av en kajuta samt div. dokument flöt i land på kusten 

Orust. 

av Käringön. Skonert. Skeppare var C.J Sandelin. 


Claes (Clara). 1862-12-14. Strandade på Flateskär, sydväst om Käringön, Orust. 

431. 

M.Mathisen. 

Bark.Skeppare 

379 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Flateskär 

Emma. 1865-12-16. Strandade och sjönk på västsidan av Fågelskär, Käringön, 

478. 

Brigg. 

Orust. 

384 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Fågelskär 

385 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringön 490. Amalia. 1867-12-24. Strandade på Käringön, Orust. Skonert. Skeppare Widman 

386 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Käringöfjorden 496. Marie Emelie. 1868-11-04. Strandad på ett skär i Käringöfjorden. Skonert. 

Chatarina. 1869-12-11. Strandade ostsydost om Buskären, Käringön, Orust. 

502. 

slogs sönder vid strandningen. Bark. Ägaren till Catharina: Handelshuset 

Fartyget 

Höglund, Stockholm. Skeppare :Kapten J.E Mårtensson. 

387 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Buskär 

Lina. 1862-12-14. Grundstötte och sjönk på Fågelskärs västsida, väst om 

430. 

Orust. Skonert. Skeppare var E. Reimers. 

Käringön, 

378 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Fågelskär 

Neptunus. 1869-04-08. Fartyget sjönk utanför Käringön sjunkit med man och allt. 

503. 

Skeppare: H.H. Schumann. 

Skonert. 


389 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Tornö 511. Okänd. 1858-10-09. Strandade och sjönk på Tornö, Käringö, Orust. Bark. 

Okänd. 1859-11-05. Sjönk utanför Gullholmen, Orust. Fartyget sjönk på 23 m 

513. 

Skepp. 

djup. 

390 0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Gullholmen 

Cadmus. 1863-11-20. Grundstötte och sjönk på en av Gräsholmarnas norra sida, 

460. 

mil norr om Hermanö, Orust. Brigg. Skeppare J. Roberts. 

1/4 

0 Uppgift om förlisning Kommunikation/Seglation Gräsholmarna 

381 

0 Varv Industri Bokenäs Knarreviks kile Knarreviks strand Känd fr o m tidigt 1800-tal. Haglund 1995. 

534 

akt 14, 1809. Uppgift om plats för båtbyggeri intill skärgårdsverket på 

Lmv 

Varv senare under 1800-talet. 

Bassholmen. 

331 0 Varv Kommunikation/Seglation Dragsmark Bassholmen Bassholmen

hälften av 1700-tal. Tiselius 1927:17. Fortfarande i bruk under 1800-talet. 

Andra 

1995. 

Haglund 

332 0 Varv Kommunikation/Seglation Morlanda Flatö Lilla Ängö 

0 Varv Industri Morlanda Tången Tången Känd fr o m tidigt 1800-tal. Haglund 1995. 

536 

0 Varv Industri Dragsmark Munkeby Lahall Känd fr o m tidigt 1800-tal. Haglund 1995. 

535 

0 Varv Industri Bokenäs Hjältön Känd fr o m tidigt 1800-tal. Haglund 1995. 

533 

0 Varv Industri Röra Brattås Östra Brattås Känd fr o m tidigt 1800-tal. Haglund 1995. 

532 

0 Varv Industri Röra Brattås Brattås brygga Känd fr o m tidigt 1800-tal. Haglund 1995. 

531 

0 Varv Industri Röra Svineviks kile Svineviks kile Känd fr o m tidigt 1800-tal. Haglund 1995. 

530 

529 0 Varv Industri Morlanda Svineviken Svineviken Känd fr o m tidigt 1800-tal. Haglund 1995. 

eselhuvud? Enligt upphittaren ev från barken Paula, förlist 1872. 23 m 

Riggdetalj, 

N 58 6,4 Long O 11 20,5 

djup. 

5 5 Vrakindikation Kommunikation/Seglation Käringön Fågelskär, öst Fågelskär 

0 Vrakindikation Kommunikation/Seglation Käringön Vallerö sund Handkvarn. 

16 

0 Värn Stat/Militärt Morlanda Morlanda Värn. 

256

Vad vet vi om skärgårdens fornlämningar under vatten?

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?