I komposten

More documents

Recommendations

Info

I komposten FÅR MAN LÄGGA skal av frukter, rotfrukter och grönsaker kaffe- och tesump, kaffefilter och tepåsar annat matavfall hushållspapper, servetter blomstermylla och växtavfall städningsavfall från husdjurens burar ett uppslag tidningspapper eller en papperspåse mycket små mängder naturfiber (ylle, bomull, lin, silke) TIPS: Stora, fasta bitar som t.ex. kålhuvuden eller bröd lönar det sig att skära i mindre bitar och att krossa äggskal, så nedbryts de bättre. I komposten FÅR MAN INTE LÄGGA Material som inte nedbryts eller kan förgifta komposten ingen aska eller kalk (komposten blir för basisk och mikroorganismernas funktion förhindras) inga cigarettfimpar eller dammsugarpåsar inga plastpåsar, -kassar eller mjölkburkar ingen plast, glas eller metall inga produkter av konstfibrer, läder eller gummi inget problemavfall (mediciner, olja, bensin, lösningsmedel, målfärger, bekämpnings-, desinfektions-, impregneringsmedel) EN FUNGERANDE KOMPOSTOR När kompostorn fungerar som den ska, stiger temperaturen till ca. 50- 70°C av värmen som bildas genom mikrobernas livsfunktioner, och kompostmassan sjunker ihop. Under den heta perioden förstörs sjukdomsalstrare. Temperaturen i en kompostor som är i konstant bruk varierar mellan 20-60°C. När materialet mognar, sjunker temperaturen till samma nivå som temperaturen utanför. Lukt- och andra problem är tecken på att omständigheterna i komposten inte är som de ska. Luftigheten Komposten måste vara luftig. Grovt material och en tillräcklig ventilation i kompostorn garanterar luftigheten. Med att då och då luckra upp och vända på kompostmassan, garanterar man att också de mellersta delarna får tillgång till syre. I en syrefri omgivning, som t.ex. en för våt och kompakt massa, ersätts de aeroba (syrekrävande) nedbrytnigsorganismerna med förruttnelsebakterier. Vid förruttnelse bildas vätgas och illaluktande svavelföreningar. Fuktigheten Mikro-organismerna behöver också den fuktighet som bildas vid nedbrytningen. Kompostmassan är passligt fuktig när det inte kommer mer än ett par droppar vatten om man kramar den i näven. Massan skall kännas fuktig i handen, men inte våt. I en för våt kompost tränger vattnet undan syret i porerna och nedbrytningen övergår i förruttnelse. I en för torr kompost slutar mikroorganismerna fungera, men de fortsätter så snart fuktigheten blir passlig. 3
Näringsproportioner Kol är nedbrytarnas energikälla och kvävet cellernas byggnadsmaterial. När man komposterar hushållsavfall med stömaterial, finns det näringsämnen för nedbrytarna i rätt proportion. Det finns mycket kväve i mat och toalettavfall, samt i färska växtdelar. Kol i sin tur finns i torrt växtavfall, ris och kvistar, träpellets och torv. Brist på kväve är vanligt, speciellt i trädgårdsavfallskomposter. Man kan påskynda nedbrytningen genom att tillsätta något kväverikt ämne som t.ex. nässelvatten, gräsklipp, urea (från t.ex. nattkärlet), hönsgödselgranulat eller halvfärdig hushållsavfallskompost. På sommarstugan kan man även använda strö från utedassets bottenskikt. I en hushållsavfallskompost som lider av kolbrist avdunstar överflödigt kväve som ammoniak eller rinner bort med vattnet ner i marken. Detta minskar slutproduktens värde som gödsel och dessutom kan komposten lukta illa. Kolhalten kan man öka genom att tillsätta strömaterial. Strömaterial Strömaterial behövs för att förbättra luftigheten i komposten, för att binda fuktighet och lukter samt för att tillsätta kol till näring för nedbrytarna. För detta lämpar sig blad- och barrströ, kvistflis, gammal kompost, kutterspån, torv, barkavfall, hackad halm eller en färdig ströblandning från butiken. Olika strömaterial har olika egenskaper. Billigast är torrt krattningsavfall, där det bland med löven finns barr, torrt gräs eller bitar av kvistar. Färskt växtavfall kan jämställas med matavfall, så de lämpar sig inte som strömaterial. Uppflisade grenar och kvistar är också utmärkt material. Man kan hyra en flismaskin eller köpa flisningstjänst. Man kan också fråga efter strömaterial från hyvlerier, närskolans slöjdsal, återvinningscentraler och trädgårdsbutiker. Bioavfallet täcks alltid med strömaterial. Strömaterial tillsätts, beroende på bioavfallets fuktighet, 20-50% av avfallets mängd. En bra förvaringsplats för strömaterial är ett lockförsett kärl. Det behövs en skopa för doseringen. Uppluckring En passlig mängd bra strömaterial håller för det mesta kompostmassan tillräckligt porös. Veckovis kan man sticka hål i den med en grep eller luftningsstav. Man måste inte särskilt ofta blanda om i en fungerande kompostor. Det räcker att man luckrar upp ytskiktet (20-30cm) en eller ett par gånger i månaden. Samtidigt kan man vända massa från sidorna in mot den varmare mitten. I större komposter i gemensam använding är det ofta nödvändigt att grundligare blanda om kompostmassan med en eller ett par veckors mellanrum. Se till att kompostmassan är tillräckligt fuktig vid uppluckringen: ur en torr kompost kan det damma mögelsporer in i andningsorganen. När trädens blad blir fuktiga packas de till ett tätt lager, så nedbrytningen påskyndas genom att man ibland luckrar upp lövkomposten. Vattning Komposten vattnas ifall den verkar torr eller om det kryllar av myror i den. Det lönar sig att lite luckra upp massan efter vattningen. En passligt fuktig kompostmassa känns som en tvättsvamp. Man kan använda diskeller tvättvatten för detta ändamål och på så sätt dra nytta av den näringen vattnet innehåller. Också nässelvatten är ett bra alternativ, speciellt för en lövkompost. Nässelvatten Fyll ett ämbar löst med färska nässlor, och häll vatten över så att nässlorna täcks. Låt stå från några dagar till ett par veckor. Det färdiga nässelvattnet späds ut med vatten och används för vattning. Nässelvattnet kan även användas som växtgödsel. Slammet som bildats på bottnen av ämbaret hälls i komposten. Hanteringen av ett par veckor gammalt nässelvatten kräver gummihandskar och en rejäl utspädning. 4
Page 1 and 2: AVFALLSRÅDGIVNING 0200 47470 www.t
Page 3: Trädgårdsavfallskompost Man kan u
Page 7 and 8: DEN FÄRDIGA MYLLAN Kompostens moge

I komposten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?