I komposten

More documents

Recommendations

Info

PROBLEM MED KOMPOSTERINGEN? Kompostorn behöver specialuppmärksamhet, ifall omständigheterna blivit ogynnsamma för nedbrytning. Vid kompostering av hushållsavfall är orsaken till syrebrist och luktproblem oftast att man tillsatt för lite strömedel, vilket lett till att komposten blivit för våt. I trädgårdsavfallskomposten är problemet ofta en av kvävebrist och torka orsakad långsam, nästan avstannad nedbrytning. Ibland påträffas också objudna gäster – flugor och deras larver eller ett myrsamhälle. Många andra smådjur, såsom daggmaskar, enkelfotingar, fästingar och spindlar samt svampbestånd hör till komposten och man behöver inte göra något åt dem. På marknaden finns en mängd preparat för många av problemen, men innan man använder sig av dem, lönar det sig att först testa olika naturoch plånboksvänliga knep. Här bredvid börjar en sammanställning av problem som kan förekomma när man komposterar, samt olika sätt att lösa dem. Komposten luktar Lukt i komposten beror på att avfallet ruttnar i ett syrelöst tillstånd. Oftast beror syrelösheten att komposten är för kompakt eller för våt. Man kan förbättra ventilationen genom att tillsätta strömaterial samt med uppluckring. Man kan även med fördel blanda torv i strömaterialet, eftersom den binder dålig lukt. En luktande kompost värms inte heller. Komposten värms inte Om temperaturen i kompostorn inte stiger och den luktar, se föregående punkt. I en luktande kompost finns för lite syre och mikroorganismerna kan inte fungera vid syrebrist; alltså värms inte komposten. Om komposten inte luktar, kan den vara för torr. Detta kan du kontrollera genom att luckra upp komposten samt genom att krama litet av kompostmassan i din hand. En för torr kompost bör vattnas med ljummet vatten, t.ex. kokvatten. Brist på näringsämnen kan också göra att komposten inte värms, eftersom mikroorganismerna inte fungerar effektivt om de lider av näringsbrist. När man komposterar trädgårdsavfall är problemet oftast kvävebrist. Då lönar det sig att tillsätta gödsel i form av t.ex. hönsgödselgranulat eller ”kompoststart”. Skadliga ämnen såsom olja eller en alltför stor mängd aska stoppar kompostens verksamhet och gör kompostmassan oanvändbar. Om förmultningen i en fungerande kompost har fortskridit tillräckligt långt, värms den inte längre. Då är det dags för efterkompostering. Komposten är frusen En frusen kompost kan tinas upp med hett vatten och urea. Även hett skinkfett eller munkfett fungerar utmärkt som kompostuppväckare. Om det finns utrymme i komposten, gör det ingenting fastän den fryser. Komposten tinar igen på våren och fortsätter att fungera. Det finns myror i komposten Myrorna trivs i en torr omgivning, så komposten är troligen för torr. Då lönar det sig att omsorgsfullt vattna komposten med ljummet vatten samt att blanda om i den. Det finns flugor i komposten Flugorna lägger sina ägg i kompostens ytskikt. För att förhindra uppkomsten av nya flugor, kan du vända ytskiktet mot mitten av komposten, till dess varmaste del. Fluglarverna dör vid en temperatur av ca. 43 grader. Oftast räcker det med att täcka kompostmassan väl med strömaterial för att bekämpa flugorna. Om det trots allt uppkommer fluglarver, kan man skölja bort dem från väggarna och locket med hett vatten. Om detta inte hjälper, använd då biologiskt flugbekämpningsmedel, som inte stör mikroorganismernas verksamhet. Man bör inte använda kemiska bekämpningsmedel. Det finns mögel eller svampar i komposten Både mögel och svampar hör till nedbrytarna i komposten, och man behöver inte oroas över dem. 5
DEN FÄRDIGA MYLLAN Kompostens mogenhet Kompostmassan anses vara mogen, då den till sin uppbyggnad är en homogen, grynig och mörk massa. Temperaturen har sjunkit permanent till nära den omgivande temperaturen. Massan bör dofta behagligt av mylla. Mogen kompost är förträffligt jordförbättringsmaterial, dess gödslingsverkan är blygsam. Kompostmassan kallas halvfärdig, då den varmaste perioden är över, men massan fortfarande är aningen varm och strömaterialet urskiljs lätt. Den är då under ett år gammal och starkt gödslande. Bör således bara spridas ut på våren och försommaren, då växternas tillväxt är som kraftigast. Ifall komposten måste tömmas under andra årstider på grund av att den blivit full, bör den halvfärdiga komposten flyttas till efterkompostering. Tömning av kompostorn Kompostorn töms då dess innehåll förmultnat till en homogen, mulliknande massa, där man inte kan urskilja det ursprungliga avfallet, med undantag av de grövre strömaterialen. Mogenhetsgraden kan inte bedömas utgående från tid; förmultningstiden påverkas av bl.a. mängden avfall och dess art, hur pass bra kompostorn fungerar samt lufttemperaturen. Den förmultnade kompostmassan kan beroende på mogenhetsgraden och årstiden antingen tas i användning eller flyttas för efterkompostering. Det oförmultnade materialet på kompostens ytskikt lämnas kvar för vidare kompostering. Långsamt nedbrytbara strömaterialbitar kan siktas tillbaka i komposten. De bästa årstiderna att tömma komposten är våren, då myllan kan användas för tillväxtperioden, samt hösten, för att få plats i kompostorn för vintern. Efterkompostering För efterkompostering lämpar sig till exempel ett träram eller en öppen stack. Kompostmassan skyddas för uttorkning och regn med plast eller något annat överdrag. Syreförsörjningen ordnas antingen via överdragets sidokanter eller genom att man sticker lufthål i överdraget. Då och då kan man vattna massan och blanda ner de översta delarna djupare in i högen. Det går också bra att efterkompostera halvmogen hushållsavfallskompost nedblandad i trädgårdsavfall. Emedan den är kväverik påskyndar den då också förmultningen av trädgårdsavfallet. Myllans användning Kompostmylla kan användas för gödsling av gräsmattor, blomplanteringar och buskar samt som jordförbättring eller t.ex. i blomkrukor utblandad med sand. Kompostens gödsland verkan beror på dess råmaterial och mogenhet. Av hushålls- och trädgårdskompost får man främst material som lämpar sig för jordförbättring, och vars näringsinnehåll inte är särskilt högt. Halvfärdig kompost lämpar sig för gödsling. Näringsämnena som komposten innehåller löser sig långsamt. Det är bäst att sprida ut komposten på våren. På gräsmattor kan man sprida ut ett en centimeter tjockt lager, men när man gödslar små ytor så som t.ex. blom- och buskplanteringar kan man använda ett lager på t.o.m. 5-10 cm. 6
Page 1 and 2: AVFALLSRÅDGIVNING 0200 47470 www.t
Page 3 and 4: Trädgårdsavfallskompost Man kan u
Page 5: Näringsproportioner Kol är nedbry

I komposten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?