Redovisning objekt – vattendrag och sjöar ... - Lycksele kommun

Redovisning objekt – vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 

28:5 Vindelälven 

Ingen särskild redovisning av Vindelälvens huvudfåra ingår i denna redovisning. 

Grundforsen Vindelälven 

Anders Granér 2005

28:5:8:1-2 Ned. & Öv. Arvträsken 716604 -165694, 716614–165323 

Naturvärde 

Ej bedömt 

Naturvärdesklass 

Ej bedömt 

Skyddsvärde 

Ej bedömt 

Intresseområde 

Ej bedömt 

Beskrivning 

Nedre och övre Arvtäsken är två morfologiskt intressanta sjöar med flikiga stränder som 

skapar förutsättningar för en variation i djup, exponeringsgrad (skyddade-exponerade 

stränder) och därmed en stor strandyta i förhållande till arealen. Vattenkvaliteten är relativt 

bra med nästan normalt pH-värde och måttligt buffrat mot försurning. Skogsbruket är och har 

varit intensivt i vissa delar varför påverkan från diken och avrinning är tydlig. Hög 

sedimentbelastning av minerogent och organiskt material förekommer periodvis vilket skapar 

igensatta och syrefattigare bottenmiljöer. 

Ett ökat näringstillskott till följd av den ökade sedimentpåverkan ger också en förhöjd 

produktivitet. Det kan ses genom förhöjd algpåväxt i form av rikligt med långa trädformiga 

grönalger och andra påväxtalger på stenar längs accumulationsstränder och andra grunda delar 

med hög ljusinstrålning. 

I sportfiskesammanhang har sjöarna bedömts som lokalt intressanta i en värdering av olika 

vatten i Vindelälvens avrinningsområde. Generellt har vatten med svaga bestånd av laxartad 

fisk (som är mer sällsynt förekommande) bedömts ha lägre värde. Arvträsken bör ha god 

potential för främst fiskarter som abborre och gädda medan lämpliga lekområden för öring 

och harr kanske är mer begränsade. 

Kemiska/fysikaliska egenskaper 

Lycksele kommun redovisar några vattenkemiska värden från 1985 enligt följande: 

85 11 04 pH 6,7 Alk 0,09 

Hot/påverkan 

De största hotet är skogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande 

terräng.

Rekreation och nyttjande 

Fiske? Omfattning? 

Bibehållande och förstärkning av värden – åtgärder/skötsel 

• Teoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk i närmiljöerna till 

sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kring sjön. 

Särskilt i lutande terräng är detta av avgörande betydelse. Om behov finns är det angeläget 

med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade 

strandskogar. 

• Restaurera den biologiskt värdefulla forssträckan mellan övre och nedre Arvträsket 

Ytterligare Kunskapsbehov 

• Båda sjöarnas strandzoner bör biotopkarteras. Sjön bör också djupkarteras och 

provfiskas. 

Skydd 

Saknas 

Referenser 

Länsstyrelsen i Västerbottens län. 2003. Damminventering i Västerbottens län 2003. Meddelande 

8:2004 

Törnlund, E. 2006. Flottningslämningar i Västerbottens län - historisk översikt och kulturhistoriska 

värdekriterier. Enheten för Landskapsekologi, Institutionen för Ekologi, Miljö och Geovetenskap. 

Umeå Universitet. 

Törnlund, E. 2003. Beskrivning av områden med flottledslämningar efter Arvån, Vindelälven 

(Arvåns övre, 3:e, 2:a samt 1:a flottledsdistrikt), samt förslag till fortsatta åtgärder med avseende på 

kulturhistoriskt bevarande respektive återställningsarbeten. Manuskript/CD-skiva. 

Vindelälvens Fiskeråd, 2005. Sportfiskevärdering av vatten inom Vindelälvens avrinningsområde.

28:5-8 Arvån 715953 - 166272 

Naturvärde 

Vattendraget är speciellt med en tvådelad topografi i avrinningsområdet. I de övre nordvästra delarna 

rinner ån med normal fallhöjd för den naturgeografiska regionen (bergkullterrängen) Nedom nedre 

Arvträsket har ån ett mycket flackt lopp omgiven av biologiskt intressanta våtmarker och ånära 

våtmarksstränder. Ån är mycket långsamflytande ner till utloppet i Vindelälven. Arvåns biologiska 

kvaliteter är inte särskilt välundersökta och i de nedre delarna kring de båda Arvträsksjöarna och 

nedströms borde spännande biologiska upptäckter kunna göras. De nedre delarnas flacka topografi 

bedöms ha ge ett högre skydds- och naturvärde pga mindre påverkan (högre orördhet) och en för 

regionen ovanligare naturtyp (högre raritet). Få eller inga större vattendrag i östra delen av Lycksele 

kommun uppvisar en så lång stäcka med flack topografi och därmed en mycket lugnflytande å. 


2 i nedre delarna och 3 i de övre 

Skyddsvärde 

2 för de nedre delarna och 3 för delarna ovan Öv. Arvträsket 


Bi Zoologi, Botanik 

Beskrivning 

Arvån är en c:a 40 km lång å med källflöden NO om Lycksele vid Abborrträskliden. Ån 

mynnar i Arvavan, Vindelälven c:a 2 km väster om Bjurselefors i Vindelns kommun. Arvån 

avvattnar ett flertal sjöar och tjärnar öster och sydost om Lycksele, via övre -och nedre Arvtäsken. Ån 

är normalt kuperad i de övre delarna men från Nedre Arvträsket blir den mycket flack och omgärdas 

av stora arealer våtmarker. Ån med bivattendrag har flottats i stora delar men i de nedre delarna är den 

mindre påverkad av detta. I de mellersta och övre delarna har flacka delar rätats (kanaliserats) och ett 

flertal dammar finns. Inga av dammarna utgör vandringshinder idag enligt inventering av 

Länsstyrelsen i Västerbotten 2003. Mellan Övre och nedre Arvtäsket finns en fin fallhöjd med fri 

vattenväg? men botten består av ett långt skibord och kraftigt rensade åkanter (kraftig kanalisering). 

Sista delen av denna sträcka in i nedre Arvträsket är mer opåverkad och biologiskt intressant. 

Ån har en förhållandevis stor sjöprocent och ett ”bra” vatten med nästan normalt pH-värde (ca 7) och 

systemet är måttligt buffrat mot försurning med alkalinitetsvärden kring 0,1 mekv/l. De nedre flacka 

delarna är vegetationsrika och om det någonstans i Lycksele kommun skulle kunna finnas/trivas 

flodkräftor så är det här. I de nedre delarna finns goda förutsättningar för en rik botten- och fiskfauna. 

Varken sjöarna eller ån i sig har undersökts närmare men vid de okulärbesiktningar som gjordes 

konstaterades att en lokal i Övre Arvträsket – direkt väster om utloppet mot Nedre Arvtäsket - hade en 

mycket varierad bottentopografi med en rik och varierad vattenvegetation. Förutsättningarna för en rik 

undervattensbiologi bedömdes som mycket höga på denna lokal. 

Okulärbesiktning och stickprov gjordes också i Ekmyrbäcken-Äxingbäcken som mynnar vid Arvträsk. 

Detta biflöde verkar relativt naturligt med rent klart vatten och en naturlig bottenfauna. Näckmossor 

förekom rikligt och elritsa noterades i bäcken.

Andelen nya hyggen är förhållandevis liten runt de stora sjöarna, ungskogar > 20 år mestadels. 

Systemet Ekmyrbäcken-Äxingmyrbäcken som mynnar vid Arvträsk ger ett relativt naturlig intryck 

med rent vatten, rikligt med fontinalis (näckmossa), elritsa och en varierad bottenfauna. 

Arter 

gädda abborre, mört, harr, öring. Finns kräftor i nedre Arvträsket? 


85 11 04 pH 6,7 Alk 0,12 

Hot/påverkan 

• Diverse lämningar av flottningepoken men inga direkta vandringshinder finns. 

• rensningar 

• stora block är bortförda eller sprängda. 

• Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och i lutande terräng. 


Vissa delar som är flottledspåverkade har potential för restaureringsåtgärder. En inventering av 

lämpliga insatser bör genomföras. Stömsträckan mellan övre och nedre Arvträsket bedöms vara den 

intressantaste delen att åtgärda. 

• I rensade strömsträckor bör stora block, mindre block och sten återföras till strömfåran 

• Plantering av strandskog i vissa av de mest påverkade och potentiellt intressanta delarna för att 

öka födounderlag och skydd för bottenfauna och fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet 

som leder till onaturligt hög produktion. 


Skydd 

saknas 

• strandzoner biotopkarteras 

• bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk 

naturvärdesbedömning 

Referenser 

Länsstyrelsen i Västerbottens län. 2003. Damminventering i Västerbottens län 2003. Meddelande 

8:2004 

Törnlund, E. 2006. Flottningslämningar i Västerbottens län - historisk översikt och kulturhistoriska 

värdekriterier. Enheten för Landskapsekologi, Institutionen för Ekologi, Miljö och Geovetenskap. 

Umeå Universitet. 

Törnlund, E. 2003. Beskrivning av områden med flottledslämningar efter Arvån, Vindelälven 

(Arvåns övre, 3:e, 2:a samt 1:a flottledsdistrikt), samt förslag till fortsatta åtgärder med avseende på 

kulturhistoriskt bevarande respektive återställningsarbeten. Manuskript/CD-skiva.

28:5-11 Åman 716325 - 166939 

Naturvärde 

Åman är ett av länets sjörikaste vattensystem. I avrinningsområdet finns mäktiga isälvsavlagringar, 

fina åssträckor och mindre insjödeltan. Vattendraget har skyddsvärda strandområden, intressanta högt 

värderade våtmarker och sumpskogar med bl.a. utpostlokaler för pors och klibbal. Vattensystemet är 

fiskrikt med bestånd av öring och harr och rikliga förekomster av de allmännare arterna abborre, gädda 

med flera. Av särskilt intresse är världens enda kända förekomst av skalbaggen Ochtebius nilssoni i 

Västra Skärträsket. Vattensystemet är ett av kommunens viktigaste friluftsområden och ett mycket 

livligt frekventerat paddlingsvatten. 

Biflödet Storbäcken utgör ett av Lycksele kommuns mest opåverkade vattendrag med stora och 

mycket värdefulla våtmarker och ett av Åmans viktigaste uppväxtområden för öring. 


2 

Skyddsvärde 

2 


Z,B 

Beskrivning 

Åmans vattensystem består av ett pärlband av stora sjöar strax under gränsen av HK. Sjöarna 

sammanbinds av kortare åsträckor. De viktigaste sjöarna inom kommunen är från norr till söder 

Ajaursjön, Manjaurträsket, Inre- och Yttre-Småträsket, Holmträsket, Bastuträsket och Hjukensjön. 

Från söder ansluter även sjöarna Åmträsket och Gådaträsket till Åmansystemet via Krokån. Utloppet 

till Vindelälven ligger vid Åmsele. 

Norr om Ajaursjön ligger biflödet Storbäcken som till större delen meandrar fram genom 

omfattande våtmarker och sumpskogar av högsta naturvärdesklass. Storbäcken är ej 

flottningspåverkad och en stor areal av strandmiljöerna är opåverkade. Bäcken utgör ett 

mycket värdefullt uppväxtområde för öring. 

Arter 

harr, öring, utter 


85 11 05 pH 6,6 Alk 0,10 

Hot/påverkan

Restaureringar efter flottningsepoken har genomförts i stora delar av avrinningsområdet. 

• Fortsatt kalhyggesbruk nära strandzoner och vattenmiljöer 

• Dikning i omgivande strandmiljöer 


Teoretisk och praktisk information om biologiskt anpassat skogsbruk nära vattendrag och 

sjöar inom avrinningsområdet är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska 

förutsättningarna för vattenmiljöerna. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel 

med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar. 


• strandzoner biotopkarteras med bedömning av påverkan av strandnära skogsbruk. 



• elfisken – elfiskeundersökningar har genomförts under senare år genom Vindelälvens fiskeråd. 

Skydd 

Saknas, men hela Åmansystemet är av riksintresse för friluftsliv. 

Referenser 


28:5:11-9 Ajaursjön och Ajaurkalven 718958-166340, 718729-166608 

Naturvärde 

Fiskrikt, rika våtmarksmiljöer, stor sjö, flikiga stränder, öar, varierat djup? 


2 

Skyddsvärde 

2 


Z, B 

Arter 

Öring, siklöja 


85 11 05 pH 6,8 Alk 0,08 

Hot/påverkan 

Skogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng, dämning 


Fiske? 


Teoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inom avrinningsområdet 

närmast sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kring 

sjön. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i 

tidigare avverkade strandskogar. 


• Ajursjön och Ajurkalven med strandzoner bör biotopkarteras. Sjön bör också 

djupkarteras och provfiskas 

Skydd 

saknas 

Referenser 


28-5-12:1:4 Savträsket 718681-166243 

Vegetionsrik fågelsjö omgiven av våtmarker 

Naturvärde 

Sjöns naturvärden är mycket lite undersökta men förutsättningarna för ett rikt fågelliv finns. Sjön är 

grund och vegetationsrik med en mosaik av öppna vattenspeglar och omfattande starrmader. Sjön är 

särskilt lämplig för änder och doppingar. 


3 

Skyddsvärde 

3 


Z 

Beskrivning 

Savträsket ligger ca 6 km NV Manjaur och utgör en del av Rockbäckens avrinningsområde. 

Rockbäcken mynnar i Vindelälven norr om Mårdsele i Vindelns kommun. Sjötypen är 

ovanlig i området med sitt grunda vatten och vegetationsrikedomen. I sjön häckar sångsvan, 

stjärtand men det finns även uppgifter om både häckande brunand och gråhakedopping. 

Arter 

Sångsvan, Gråhakedopping?, Brunand?, stjärtand, kricka, knipa, Skrattmås, Fisktärna, Gulärla 


Ej känt 

Hot/påverkan 

Skogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng. De 

skogsklädda delarna av norra sidan är kalhuggna ända ner till sjön. 


Ett jakttorn finns på norra sidan men avståndet att studera fågel är långt härifrån. Ett fågeltorn skulle 

kunna sättas upp i södra delen med anslutningsstig från vägen i söder längs Rockbäckens västra sida. 

Härifrån kan den största delen av sjön överblickas. Dessutom skulle stigen fram till fågeltornet gå 

genom en fin fuktig skogsmiljö nära Rockbäcken. 



närmast sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kring 

sjön. Det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade 

strandskogar.


Fågelinventering av hela området under maj, juni, juli och augusti månad för att bättre kunna bedöma 

naturvärdena. 

Skydd 

saknas 

Referenser 

Artdatabanken och Naturvårdsverket. Artportalen.se – Svalan – rapportsystemet för fåglar. 

Sporrong. H 1993. Naturinventering i Vindelns kommun

28-5-13 Sikbäcken 718478 - 165704 

Naturvärde 

Svagt underlag för att göra en realistisk bedömning för de nedre delarna men vattensystemet är 

intressant ur fisksynpunkt med en hög sjöandel och nyligen genomförda restaureringar skapar 

möjlighet för fri fiskvandring i stora delar av systemet. De övre delarna i avrinningsområdet omgärdas 

av stora våtmarkskomplex i högsta naturvärdesklass (Sikmyran) och våtmarker väster om Stor- 

Holmträsket (klass II). 


2 

Skyddsvärde 

2 


Z, B 

Beskrivning 

Sikbäcken är en medelstor bäck/å som avvattnar ett relativt begränsat område ca 10-20 km ONO om 

Lycksele. Det ca 30 km långa vattendraget har sina källflöden väster om Bussjön och Sikmyran och 

passerar på sin väg över 30 tjärnar och sjöar innan utloppet i Vindelälven norr om Sikselberg. Av 

dessa sjöar är nästan10 stycken större än 100 hektar vilket ger avrinningsområdet en ovanligt stor 

sjöprocent. Hela vattensystemet är flottledspåverkat men restaureringar har genomförts under senare år 

och nu återstår bara ett vandringshinder nedom Rotenträsket medan övriga delar av avrinningsområdet 

har fria vattenvägar? Sikbäcken utgör med fria vattenvägar en biologiskt viktig vandringsled i det 

omfattande sjösystem med små till medelstora sjöar. 

De nedre delarna har lägre naturvärden men värdena är samtidigt dåligt kända. De övre delarna från 

Stor-Holmsjön till Bussjön med omgivande våtmarker har mycket höga naturvärden. 

Arter 

Fisk: främst abborre, gädda, harr i mindre omfattning 

Rik förekomst av våtmarksfåglar 


85 11 05 pH 6,5 Alk 0,09

Hot/påverkan 

Restaureringar efter flottningsepoken har genomförts i delar men vandringshinder (damm) 

återstår nedom Rotenträsket och renade sträckor är bara återställda till viss del? 

• hålldammar 



• Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer 


Många av de flottledspåverkade delarna av x har en stor potential för 

restaureringsåtgärder, vilka också delvis har utförts under de senaste åren. 

• Återstående? Hålldamm/ar bör åtgärdas så att fri passage uppnås i hela vattensystemet. 

• Plantering av strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna och 

fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion. 


Skydd 

saknas 




• elfisken – elfiskeundersökningar har genomförts under senare år – genom 

inlandsfiskeprojektet 

Referenser 


Forslund, M., Forslund, S. R. & Löfroth, M. 1993: Våtmarker i Västerbottens län. Meddelande 1, 

Länsstyrelsen i Västerbottens län. 

Länsstyrelsen i Västerbotten, beskrivning av riksintresseområden, NRO24043 

Naturvårdsverket (red. Lonnstad. J, Löfroth M),. 1994: Myrskyddsplan för Sverige, 

Naturvårdsverket. 


28-5-13:1:4 Sikmyran 717551-165088 

Stort, rikt fågelområde vid stora vegetationsrika våtmarker med insprängda småtjärnar 

Naturvärde 

Sikmyran är ett av Lycksele kommuns största och rikaste våtmarksområden. Arealerna är stora och 

området är mycket vegetationsrikt med en mosaik av öppna vattenspeglar och omfattande starrmader 

vilket ger förutsättningar för en rik fågelfauna. Över 120 fågelarter har noterats vid Sikmyran. 

Området översvämmas regelbundet via den genomflytande Sikbäcken vilket ytterligare ger 

våtmarkerna näringstillskott som ökar produktiviteten i området. 


2 

Skyddsvärde 

1 


Bi, Z, B, K, F 

Beskrivning 

Sikmyranområdet är stort våtmarkskoplex bestående av tre större våtmarker mellan Stor-holmträsket 

och Inner- och Ytter-Busjö ca 15 km nordväst om Lycksele. Det är en fin rastlokal för änder, gäss och 

svanar och en förnämlig häckfågelmyr. Området ligger ca 260 möh och avvattnas åt nordväst via 

Sikbäcken. Många olika våtmarkstyper finns i området med fina kärrdråg, sumpskogar, gölsytem och 

restsjöar. Området översvämmas lätt vid nederbörd via Sikbäcken som genomflyter området i nordlig 

riktning. Mångformigheten, den stora arealen blöta våtmarker i kombination med öppet vatten gör 

området attraktivt för myr- och sjöfågel. En ruggningsplats för gäss finns inom området. 

Slåtter av starr- och fräkensamhällen har förekommit i det stora lösbottenkärret och i de 

örtrikare vegetationstyperna utmed Sikbäcken och kring tjärnarna. Ett flertal hölador står 

kvar i sumpskogskanterna. 

Arter 

På våren är området främst en rastplats för gäss, sångsvanar och sim- och dykänder. Sädgås och Blå 

kärrhök rastar samt ett flertal andra rovfåglar frekventerar området särskilt under flyttperioder vår och 

höst. Häckandefågelfaunan är dåligt undersökt men arter som Sångsvan, Trana, 

Svarthakedopping, Fiskgjuse, Stjärtand, Bläsand, Kricka, Knipa, Skrattmås, Fisktärna, 

Brushane, Ljungpipare, Storspov, Småspov, Enkelbeckasin, Dvärgbeckasin och Gulärla 

häckar alla. Många fler tättingar häckar också i området. Sällsynta arter som Småfläckig 

sumphöna och vaktel har noterats. 


Ej känt 

Hot/påverkan

Skogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng, avvattning av 

våtmarker De skogsklädda delarna av östra sidan är kalhuggna eller har bara ungskogar. 

Avverkningarna sträcker sig nästan ända ner till sjön. Enbart en mycket smal bård, < 5 meter har 

lämnats. Detsamma gäller även västsidan där alla större fastmarksholmar är nya hyggen eller 

ungskogar. Insprängda skogsholmar i själva myren är dock mer opåverkade. 

Slåtter har förekommit i det stora lösbottenkärret och i de örtrikare vegetationstyperna utmed 

Sikbäcken och kring tjärnarna. Ett flertal hölador står kvar i området. 


Fågeltorn finns på den östra sidan men tyvärr är avståndet lite väl långt. Ett gömsle med plattform 

kunde med fördel sättas upp närmare området. En skyddad väg skulle dras fram till gömslet. 

Busjöns Intresseförening tillhandahåller en tubkikare för uthyrning till besökare till fågeltornet, se 

vidare information under: http://www.busjon.se/sev%C3%A4rdheter.htm 



närmast sjön och våtmarkerna är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska 

förutsättningarna i och kring sjön. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med 

inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar. 


Fågelinventering av hela området under maj-juni respektive augusti-september månad vore angeläget 

för att kartlägga fågelsammansättningen över hela området under flyttnings- och häckperioden. 

Skydd 

Våtmarkerna är Klass I i våtmarksinventeringen. Ingår i myrskyddsplanen för Sverige 

Sikmyran är riksintresseområde (NRO24043). 

Referenser 





Naturvårdsverket (red. Lonnstad. J, Löfroth M),. 1994: Myrskyddsplan för Sverige, 

Naturvårdsverket.

28-5:14 Nackbäcken 718866 - 165379 

Naturvärde 

Nackbäcken är en Lycksele kommuns riktiga klarvattensbäckar med mycket bra vattenkvalitet. 

Bäcken är en av endast fem kända vattendrag i kommunen med flodpärlmussla. 

Flodpälmusslepopulationen är dessutom riklig och reproducerande vilket är ett bevis på att bäcken har 

ett högt naturvärde även idag. Från Nackträsket och upp till Löparsjöarna finns dessutom flera stora 

våtmarksområden som värderade i högsta naturvärdesklass. 


2 

Skyddsvärde 

2 


Z, B 

Beskrivning 

Nackbäcken avvattnar ett våtmarksrikt avrinningsområde norr om Vindelälven från söder om 

Vormträsk ner till utloppet i Vindelälven vid Forsholm. Delar av avrinningsområdet har en 

underliggande basisk berggrund eller basisk morän vilket ger ett gott skydd mot försurning. Bäcken 

har en stor sjöprocent (särskilt i nedre delarna) med tre större sjöar längs sitt ca 20 km långa lopp från 

källa till mynning. I övre delarna ligger Löparsjöarna, ett pärlband av mindre sammanhängande sjöar 

omgärdade av mycket vegetationsrika miljöer med en hel del opåverkade strandskogar. Området runt 

Löparsjöarna är otillgängligt och därför ganska opåverkat. 

I de nedre delarna av avrinningsområdet finns två större sjöar som fungerar som stora 

sedimentationsfällor. Trots omfattande skogsbruk runt Stora Nackträsket och stora våtmarksområden 

uppströms i avrinningsområdet är vattnet klart och rent. Stora Nackträsket utgör en viktig förutsättning 

för att flodpälmusslebeståndet i Nackbäcken bibehålls starkt. I stora Nackträsket finns en skyddsvärd 

stam av öring som nu ges möjlighet att bli starkare sedan Nackbäcken restaurerats och fri vattenväg 

skapats hela vägen ner till Vindelälven. 

Nackbäcken är nedom St. Nackträsket 6-13 m bred med ett klart, rent vatten och rikligt med 

flodpärlmussla och ett starkt stationärt öringbestånd. Bäcken är flottledspåverkad och de grövsta 

blocken har rensats/sprängts bort. Bottenstrukturen är ändå förvånansvärt varierad och många relativt 

stora block återstår. Dammen nedom St. Nackträsket är öppnad och forsen nedanför restaurerad genom 

återställning av medelstora block. Dammen strax innan utloppet i Vindelälven är också borttagen och 

ett försök till fiskvandringsväg har skapats i det branta fallet från väg 363 ner till Vindelälven. På 

sträckan mellan Nackträsket och Forsholm har flera restaureringar genomförts med utläggningar av 

block och grovt grus/småsten till lekbottnar för öring. 

Bäcken omges av frodig strandvegetation i nedre delen och i bäcken växer rikligt med hårslinga på 

bottnarna. Bottnarna är rena och väl syresatta med mycket lite sedimentbeläggningar och alger. 

Nyligen har strandskogar inne i Forsholm gallrats kraftigt ända fram till strandkanten och körningar 

genomförts i stranden ända fram till vattenlinjen. Den gallrade sträckan är relativt kort och kommer 

troligen inte att påverka flodpärlmusslorna särskilt hårt. Generellt kan gallringar som ger ökat 

ljusinsläpp och ett varmare (för varmt) vatten i bäckmiljön vara skadligt för flodpärlmusslor.

Arter 

Flodpälmussla, öring 


85 11 05 pH 6,7 Alk 0,09 

Hot/påverkan 


• Stora block är bortförda eller sprängda. 


• Plantering av strandskog (löv) inom den påverkade delen i Forsholm för att öka födounderlag 

och skydd för musslor, annan bottenfauna och fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som 

kan leda till förhöjd vattentemperatur. 





• ytterligare uppföljning med elfisken – elfiskeundersökningar har genomförts under 

senare år. 

Skydd 

Saknas men ingår i Vindelälvens riksintresseområde, NRO 24047 och ingår i Natura 2000 området för 

Vindelälvens avrinningsområde. 

Referenser 




Länsstyrelsen i Västerbotten, 2005. Tabell VNM-Lycksele (Värdefulla NaturMiljöer- 

Lycksele) 


28-5:15:1 Stangobäcken/Kvarnbäcken 719337 - 164811 

Naturvärde 

Stangobäcken är en av fem kända bäckar i Lycksele kommun som hyser den mycket skyddsvärda 

arten flodpärlmussla. Även föryngring om än svag har konstaterats i bäcken. Bäcken är hårt påverkad 

av tidigare flottningsverksamhet och vandringshinder finns kvar. 


3 

Skyddsvärde 

2 


Z 

Beskrivning 

Stangobäcken avvattnar ett litet avrinningsområde från någon kilometer norr om Stangoträsket och en 

ca 10 km långa sträckan ner till utloppet i Vindelälven vid Rusksele. Bäcken är 3-9 m bred och 

fullständigt rensad i nedre delen (inte ett enda större eller medelstort block finns kvar). Längre 

uppströms finns mer opåverkade delar. Bäcken består av två grenar, Lillbäcken och 

Stangobäcken/Kvarnbäcken. Båda grenarna är rätade i de nedre våtmarksomgärdade delarna norr om 

Rusksele. Bäcken bedöms inte ha så stor potential för en rikligt flodpärlmusslebestånd pga att den i 

befintlig påverkat skick är för grund i för stora delar. En återställning av stora block och små block 

skulle kunna ändra dessa förutsättningar. Vattnet är klart och rent som i Nackbäcken men bottnarna 

betydligt sterilare med mindre vattenvegetation. Fontinlis - näckmossa saknas eller förekommer 

mycket sparsamt liksom i Nackbäcken och Kvarnbäcken i Björksele. Vattenkvaliteten är god med ett 

gott skydd mot försurning vilket kan tillskrivas en del basisk berggrund eller basiska mineraler i den 

omgivande moränen inom avrinningsområdet. 

Bäcken är skyddsvärd men har inte alls samma naturvärde och potential som Nackbäcken och 

Tuggenbäcken. Storleken är mer begränsad och förutom förekomsten av flodpärlmussla är 

naturvärdena inte särskilt påtagliga. En närmare inventering av vatten- och strandmiljöer har dock inte 

genomförts vilket gör att ett reellt underlag för bedömning saknas. 

Bäcken flottades mellan 1909 och 1958 och Rusksele byasammfällighet? har byggt upp en miniatyr av 

den forna Rusksele kvarn och såg från 1854. 

Arter 

Flodpärlmussla, öring 


85 11 05 pH 6,6 Alk 0,15

Hot/påverkan 

• dammar - vandringshinder 





Många av de flottledspåverkade delarna av Stangobäcken har en stor potential för 

restaureringsåtgärder. 

• De två befintliga dammarna bör åtgärdas så att fri fiskpassage uppnås och den dämmande 

effekten avlägsnas. 

• I rensade strömsträckor bör stora block, mindre block och sten återföras till strömfåran. 

• Ev. plantering av strandskog (löv) i vissa delar för att öka födounderlag, produktion och 

skyddet för bottenfauna och fisk. 


• strandzoner och vattenmiljöer biotopkarteras 



• elfiskeuppföljning – elfiskeundersökningar har genomförts under senare år 

Skydd 



Referenser 


Länsstyrelsen i Västerbotten, 2005. Tabell VNM-Lycksele (Värdefulla NaturMiljöer-Lycksele) 


28-5:16 Ruskträskbäcken m fl 719472 - 164117 

Naturvärde 

Ruskträskbäcken sammanbinder det mest omfattande sjösystemet inom Lycksele kommun. Det sjörika 

systemet bedöms som ett av de biologiskt mest intressanta i kommunen. Ån med biflöden är 

restaurerad under de senaste åren och nu finns fria vattenvägar långt uppströms vilket kan gynna inte 

minst den svaga men historiskt så omtalade vandrande öringstammen. I nedre delen av 

Ruskträskbäcken finns värdefulla strandskogar i forsmiljö vilka periodvis översvämmas. Naturvärdena 

är inte närmare inventerade och kunskapen mycket bristfällig. 


2 

Skyddsvärde 

1 


Z,B 

Beskrivning 

Namnet Ruskträskbäcken utgör bara den nedersta knappt två kilometer långa vattenvägen från 

Ruskträsket till utloppet i Vindelälven norr om Ruskträsk. Hela denna sträcka har tidigare varit dämd 

och flottad i hela sin längd. Ruskträskbäckens hela vattensystem sträcker sig betydligt längre 

uppströms. Källflödena ligger i ett långsträckt ca 3-5 km brett avrinningsområde mot nordväst mellan 

Lycksabäcken och Bjurbäckens vattensystem. Vattensystemet är likt Lycksabäcken med många sjöar 

men förutom ett stort antal små tjärnar och mindre sjöar är de stora sjöarna i Ruskträsksystemet både 

större och mer morfologiskt mångformiga än de i Lycksabäckssystemet. Potentialen för en högre 

biologisk mångformighet är därför också större. Avrinningsområdet har en parallell uppdelning i de 

övre norra delarna. Den östra delen avvattnas från Trolltjärnen via Trollbäcken till Holmträsket och 

vidare till de långsträckta och mycket flikiga Gurkasjöarna. Gurkasjöarna avvattnas via Mösupbäcken 

ner till Ruskträsket. Den västra armen har sina källflöden norr om Norrbyberg bara någon kilometer 

söder om den östra grenen. Västra grenen rinner via Inre- och yttre Tväråträsket via Västibäcken ner 

till Falträsket/Storträsket och genom Falåströmmen ner till Ruskträsket. Från söder tillrinner 

ytterligare en del i avrinningsområdet. Den utgör vattendelare mot Sikån. Denna del avvattnar ett stort 

antal mindre tjärnar och de två större sjöarna Åmträsket och Alträsket innan vattendraget mynnar i 

Ruskträsket vid Ruskträsk by. 

Hela Ruskträskbäckens vattensystem är av stort värde för fisk och fiske. Vandrande stor öring finns 

både i Ruskträsket och i Falträsket/Storträsket och det sjörika avrinningsområdet är rikt på abborre och 

gädda. I den mer produktiva delen av avrinningsområdet som kommer från söder finns en av få kända 

lokaler med Sjöranunkel, Ranunculus lingua i Lycksele kommun (mellan Åmträsket och Alsträsket). 

Naturvärdena som helhet är dåligt kända och mycket lite undersökta. 

Utrivningar av dammar och restaureringar under senare år i stora delar av system är mycket positivt 

och ger förutsättningar för ökad biologisk värde med fiskvandring mm till nästan alla delar av 

avrinningsområdet. Den tidigare så omtalade storöringstammen ges nu förutsättningar att åter bli stark.

Arter 

vandrande öring, utter, sjöranunkel 


85 11 05 pH 6,9 Alkalinitet 0,13 

Hot/påverkan 



• Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer, hyggesplöjning/harvning, 

hyggesavrinning i lutande terräng 




• Fortsatt återställning av rensade sträckor där stora block är bortförda eller sprängda. 

• Teoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inom 

avrinningsområdet närmast sjöstränder och vattenlinjer är ett viktig generellt mål för att 

förstärka de biologiska förutsättningarna. Om behov finns är det angeläget med en riktad 

skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar. 


• strandzoner biotopkarteras (vattendrag och sjöstränder) 


naturvärdesbedömning. 

• Uppföljande elfisken – elfiskeundersökningar har genomförts under senare år Vindelälvens 

fiskeråd. 

• Provfisken och djupkartering av de intressantaste sjöarna inom avrinningsområdet. 

Skydd 



Referenser 


28-5:18:1 Bjurbäcken 720467 – 163061 

Naturvärde 

Bjurbäcken är en stor bäck/å med omfattande sumpskogar och örtrika strandskogar som periodvis 

översvämmas. Längs bäcken finns långsträckta mycket värdefulla våtmarker och fågelvatten. Bäcken 

är restaurerad i hela sin längd och fria vattenvägar finns genom hela avrinningsområdet. Ån har en 

mångformig bottenfauna. Utter förekommer i avrinningsområdet och bäcken är bäverrik i de nedre 

delarna. Åns varierade lopp med forsar och vegetationsrika lugnflytande partier ger förutsättningar för 

en hög biologisk mångfald. I de övre delarna av biflödet Sillbäcken (Granträskbäcken) finns 

omfattande våtmarker av högsta naturvärdesklass. 


2 

Skyddsvärde 

2 


Z,B 

Beskrivning 

Bjurbäckens drygt 60 kilometer långa vattenväg går långt in i Storumans kommun. Källflödena ligger 

mellan Råstrand och Tväråträsk och utflödet ligger vid Bjuravan på västra sidan Vindelälven ca 5 km 

uppströms Vormsele . Bäcken har en liten sjöandel med ett fåtal mindre sjöar som Saditräsket, 

Tväråträsket, Skoträsket och Bjuråssjön i de övre delarna samt ytterligare några mindre sjöar i den 

nedre delen av avrinningsområdet. Två bäckar, Sillbäcken och Orrträskbäcken tillrinner i den 

mellersta delen av avrinningsområdet och tillför en något större sjöandel till systemet. Bäcken är 

mycket flack och faller på den 6 mil långa sträckan mindre än 100 meter, från ca 330 möh till 235 

möh. 

Bäcken har mycket varierade miljöer och omgärdas av ömsom örtrika översvämningssumpskogar i 

forspartier och ömsom breda vegetationsrika våtmarker i de flackaste delarna. I strandskogarna växer 

arter som tibast och liljekonvalj. De produktiva strandmiljöerna i kombination med vattenmiljön 

skapar förutsättningar för en rik fauna såväl för fisk, som för däggdjur och bottenfauna. Bottenfaunan 

är varierad och vid en enkel provtagning med okulär bedömning noterades ett stort antal taxa och höga 

tätheter. Bl a noterades den stora jungfrusländan Calyopteryx virgo och dagsländor av släktet 

Ephemera. På en lång sträcka uppströms Bjurforsdammen finns rika våtmarker som översvämmas och 

bäcken slingrar kraftigt – bitvis meandrar i denna del. Denna del utgör en mycket värdefulla fågel – 

och insektsmarker. 

Utter förekommer i vattensystemet och stora delar av systemet förekommer bäver frekvent. 

Hela Bjurbäckens huvudfåra har varit flottningsled men är relativt lite påverkad pga det flacka loppet 

och relativt breda flacka forspartier. Därför finns mycket av det naturliga bottenmaterialet med grova 

block kvar. Bäcken är också totalrestaurerad under senare år och hela huvudfåran har en fri vattenväg. 

Sillbäcken är restaurerad i den nedre delen utom i mer otillgängliga partier som inte varit möjliga att 

transportera sig till. Nedom Gubbträsket finns ännu en damm som utgör vandringshinder mellan 

bäcken och Gubbträsket.

Naturvärdena är mycket dåligt kända och inventeringar är av stort behov för att göra en realistisk 

bedömning av naturvärdet. 

Arter 

utter, bäver, harr, öring, tibast 


85 10 15 pH 6,4 Alk 0,09 

Hot/påverkan 

• avvattning av bäcknära våtmarker 

• vägar och vägdiken 


• fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer 

• dammar 


• Kvarvarande damm/dammar bör åtgärdas så att fri passage uppnås och den dämmande 

effekten avlägsnas. 


• strandzoner och forsmiljöer biotopkarteras 



• uppföljande elfisken fortsätter – elfiskeundersökningar har genomförts under senare år i 

strömmande vattenmiljöer. Även lugnvatten elfiskas (från båt) för att få en uppfattning om 

fiskbestånden i dessa miljöer. Dessa selområden utgör största andelen av bäckens 

vattenmiljöer. 

Skydd 



Referenser 


28-5:18/19 Kvarnbäcken Björksele 721153 - 162940 

Naturvärde 

Kvarnbäcken/Lillträskbäcken vid Björksele är den minsta av de fem kända flodpärlmussleförande 

vattendragen i Lycksele kommun. Bäcken har ett rent klart, välbuffrat vatten med en god stationär 

bäcköringstam och ett svagt flodpärlmusslebestånd. Musslorna är medelålders till äldre och ingen 

reproduktion har konstaterats. Lövrika opåverkade strandmiljöer finns i den nedre slingrande delen 

mot utloppet i Vindelälven. Bäcken har i nedre delen en varierad strömbottenfauna med utpräglade 

starkströmsarter. 


3 

Skyddsvärde 

2 


Z 

Beskrivning 

Bäcken avvattnar ett mycket litet avrinningsområde på ca 20 km 2 väster om Vormbäcken och mynnar i 

Vindelälven direkt söder om Björksele by. Vattendelaren mot Vormbäcken går via bergen Norrliden 

och Bjängengårdsberget. Avrinningsområdets källflöden ligger runt Säter mellan Björksele och 

Kristineberg. I nedre delen ligger flera tjärnar och mindre sjöar och sjöandelen är därför ganska stor 

inom avrinningsområdet (5-10 %). Ytterträsket och Lillträsket, de två största vattnen ligger ca två 

kilometer uppströms utloppet i Vindelälven. Bäcken har en påtaglig fallhöjd från ca 350 möh till 250 

möh på den ca 6 km långa sträckan från källa till mynning. 

Vattenkvaliteten är god till följd av basisk berggrund och/eller basiska mineral i moränen. Bäcken i de 

övre delarna av avrinningsområdet omgärdas en stor andel våtmarker men eventuellt humus 

sedimenterar effektivt i sjöarna i nedre delen varför vattnet är mycket rent och klart. 

I de nedre delarna omgärdas den slingrande bäcken av fin opåverkad strandskog med stort lövinslag 

och gott om död ved både i bäcken och på stränderna. 

Ett stickprov med håvning av bottenfauna i en av de starkaste forsarna i nedre delen innehöll en 

variationsrik bottenfauna med flera bäcksländearter, nattsländearter av släktet Hydropsychidae och det 

utpräglade starkströmssläktet Philopothamus. 

Bäcken har varit reglerad tidigare och flera dammar eller dammrester finns i bäckens nedre delar. En 

av dessa dammar utgör fortfarande vandringshinder. 

Vattnet är rent och Björksele by har nyttjat bäcken för bad och en badplats är anlagd några hundra 

meter uppströms väg 363. Vattenvägen är inte stängd men en del av bäckens vatten har letts av åt 

sidan till en bassänganordning med tillräckligt djup för att kunna dyka. Vägen till badplatsen är 

skyltad. Anordningarna vid badplatsen utgör ett partiellt vandringshinder. 

Flodpärlmusslor förekommer enbart uppströms den damm som ligger ca 100 meter från badplatsen. 

Denna damm har skibordet kvar och ett fall som bildar vandringshinder.

Arter 

Flodpärlmussla, bäcköring, varierad bottenfauna 


85 11 06 pH 7,0 Alk 0,16 

Hot/påverkan 

• fri vattenväg stängd vid dammen uppströms badplatsen 



• Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer undviks 


• Vattenvägen vid badplatsen hålls öppen/förbättras 

• Fri vattenväg utan fall skapas vid dammen norr om badplatsen 

• I rensade strömsträckor bör stora block återföras till strömfåran – gäller större delen av de 

nedre delarna. 





• uppföljande elfisken – elfiskeundersökningar har genomförts under senare år genom 

länsstyrelsen 

Skydd 



Referenser 


Länsstyrelsen i Västerbotten, 2005. Tabell VNM-Lycksele (Värdefulla NaturMiljöer-Lycksele)

28-5:19 Rågobäcken 722736 - 161512 

Naturvärde 

Rågobäcken är en mycket värdefull sidofåra till Vindelälven med omfattande uppväxtområden för lax 

och öring. De gamla spåren efter Vindelälvens vattenväg gör hela sträckan geomorfologiskt mycket 

intressant . Bäcken restaurerades 2002 och hela bäcken utgör nu en fri vattenväg till och från 

Vindelälven. Vegetationsrika strandmiljöer och områden med gammal skog finns helt nära bäcken. 


2 

Skyddsvärde 

1 


G,Z,B 

Beskrivning 

Rågobäcken är idag en liten bifurkation av Vindelälven. Långt tillbaka i tiden gick en betydligt större 

del av Vindelälvens vatten i denna arm (kanske hela Vindelälven). Delningen sker vid Råstrand och 

sammanflödet med Vindelälven ligger strax norr om Vindelgransele. 

Rågobäcken är en 6-10 meter bred bäck/å som rinner fram i ett mestadels kargt isälvslandskap med 

mycket storblockig morän. Bäcken har flottats men är restaurerad sedan 2002 och har nu helt fria 

vattenvägar. 

Bottenstrukturen är i många delar mycket storblockig och med hällar. Bäcken har därför varit 

svårrensad och mycket av det naturliga bottensubstratet finns kvar. Bäcken är mångformig med 

variationsrika forsar varvat med breda ganska djupa sel. Denna variation ger bra förutsättningar lek- 

och uppväxtområden för olika fiskarter. Rågobäcken är bl a en av Vindelälvens värdefullaste 

uppväxtområden för lax. Nedre delen är mer rensad och har varit flottad. Intakta kantzoner och 

gammal naturskogsartad skog finns vid Hällbergsträsket men även längre ner vid utloppet i 

Vindelälven. Vattnet är rent och klart och produktionen ganska låg utom nedströms Rågoträsket där en 

viss utloppseffekt kan ses med påväxt av långa grönalger. Bottnarna är generellt rena med mycket lite 

sediment och humus. 

Arter 

lax, öring, harr 


85 11 06 pH 6,8 Alk 0,12

Hot/påverkan 

• rensningar i nedre delarna 

• stora block är bortförda eller sprängda i nedre delen. 



Inga förslag då huvuddelen av bäcken har ganska opåverkade och naturliga omgivningar. 





• uppföljande elfisken – elfiskeundersökningar har genomförts under senare år genom 

Vindelälvens fiskeråd 

Skydd 



Referenser 



28-5:20 Mattjokkbäcken 723203 - 161431 

Naturvärde 

Mattjokkbäcken utgör ett av Vindelälvens värdefullaste biflöden som uppväxtområde för lax och 

öring. Bäcken/ån är restaurerad under senare år och fri vattenväg finns nu uppströms i ett långt sjörikt 

vattensystem i en mosaik av värdefulla våtmarker, sjöar och skog. Nedom Kvarnträsket finns 

intressanta raviner med vattenfall och gammal skog. 


2 

Skyddsvärde 

2 


Z,B 

Beskrivning 

Mattjokkbäcken utgörs av ett mer än 60 km 2 stort avrinningsområde där de norra källflödena ligger vid 

Holmsjö i Malå kommun. Vattensystemet rinner genom ett mosaikartat landskap med små och stora 

sjöar omväxlande med omfattande våtmarker och skogpartier som sammanbinds av mindre vattendrag. 

Naturvärdena är mycket lite kända för avrinningsområdet som helhet. De stora våtmarkerna inom 

avrinningsområdet har höga naturvärden (klass II i våtmarksinventeringen). Flera av sjöarna (även de 

större) är grunda och våtmarksomgärdade. En del äldre och mer opåverkad skog finns i mer 

otillgängliga delar som öster om Ytterst småträsket och bitvis är bäcksystemets strandmiljöer naturliga 

i långa avsnitt. 

Nedom Kvarnträsket är bäcken stor, 8-15 bred med en påtaglig fallhöjd ner till Vindelälven. Bäcken 

faller nästan 60 meter på den sista 1,5 kilometern. Denna nedersta del är helt skild från de flacka övre 

delarna av avrinningsområdet. I den nedersta delen domineras botten av block i olika storlek som ger 

ett optimalt skydd och mängder med gömslen för små uppväxande öring- och laxyngel. Den stora 

sjöandelen i avrinningsområdet ger ett rent klart vatten trots den stora andelen humusrika våtmarker. 

Sjöarna fungerar som bra sedimentationsfällor och våtmarkerna är mestadels odikade vilket ytterligare 

bidrar till att lite humus förs ut ur systemet. Totalt finns mer än 25 mindre och några större sjöar i 

avrinningsområdet 

Restaureringar i nedre delen och skapande av fri vattenväg vid dammen nedom Kvarnträsket ger 

potential för att naturvärdena skall öka med tiden. Övriga dammar med vandringshinder i systemet är 

utrivna och hela eller större delen av avrinningsområdet har fria vattenvägar. 

Arter 

lax, öring, harr, utter 


85 11 06 pH 6,8 Alkalinitet 0,08

Hot/påverkan 

• rensningar i vattendrag 

• dikningar i våtmarker (skogsbruk och vägar) 




• I rensade strömsträckor bör stora block, mindre block och sten återföras till strömfåran. 





• elfisken – elfiskeundersökningar har genomförts under senare år – genom 

inlandsfiskeprojektet 

Skydd 

Saknas men ingår i Vindelälvens riksintresseområde, NRO 24047 och ingår som del i i Natura 2000 

området för Vindelälvens avrinningsområde. 

Referenser 



28-5:21 Stålselbäcken 723411 - 161320 

Naturvärde 

Väredfullt uppväxtområde lax/öring. Bäcken är inte flottledsrensad. 


3 

Skyddsvärde 

2 


Z 

Beskrivning 

Liten bäck som avvattnar ett antal små till medelstora tjärnar på den ca 7 km långa bäcksträckan från 

källan vid Östra Vinträsket till mynningen nedom Stålselforsen i Vindelälven. Bäcken omges av ett 

kargt talldominerat landskap som i nedre delen är tydligt påverkat av skogsbruk under senare år. De 

helt bäcknära miljöerna är ändå ganska opåverkade och i stora delar våtmarksomgärdade. 

Bäcken mynnar strategiskt vid fina fisklekplatser i Vindelälven och utgör därför en värdefullt skydds- 

och uppväxtområde för lax- och öringyngel från dessa lekplatser. Bäckens bottenmiljöer är opåverkade 

och den har inte flottats. 

Arter 

lax, öring 


Ingen uppgift 

Hot/påverkan 









• uppföljande elfiskundersökningar fortsätter

Skydd 

Saknas men ingår i Vindelälvens riksintresseområde, NRO 24047 och ingår som del i i Natura 2000 

området för Vindelälvens avrinningsområde. 

Referenser 


Vindelälvens Fiskeråd, 2005. Sportfiskevärdering av vatten inom Vindelälvens avrinningsområde. 

Sikselforsen

Redovisning objekt – vattendrag och sjöar ... - Lycksele kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?