Vem är rädd - arbetsmaterial.pdf - Folkhälsan

Välkommen!
I kortfilmen ”Vem är rädd?” leker barn i ett bostadsområde en
kurragömma lek. Men vad händer när leken får någon att känna
sig utpekad och annorlunda?
Målsättningen med filmen är att placera frågan om rasism i
vardagen med hjälp av humor. Rasism tar sig inte alltid uttryck
i stora och synliga saker som diskriminering på arbetsplatsen.
Många gånger är det vardagliga händelser som leder till att en del
personer gång på gång blir utpekade och nedvärderade bara på
grund av sitt utseende eller sin bakgrund. Det som är ”bara på
skoj” för en del, betyder alltid allvar för den som blir utskrattad.
Folkhälsan arbetar bl.a via vänelever och andra nyckelpersoner i
skolorna med frågor som har med vår hälsa och vårt människovärde
att göra. I det här häftet hittar du diskussionsunderlag för
filmvisningen. Häftet är utarbetat så att den första delen lämpar
sig för yngre elever med enkla frågor som anknyter direkt till
filmen och eleven själv. Längre fram i häftet hittar du uppgifter
och texter som passar bättre för lite äldre elever och behandlar
rasism i en större, samhällelig kontext. Vi diskuterar bland annat
hur medierna, ofta omedvetet, bidrar till att skapa ett segregerat
och diskriminerande samhällsklimat.
Vi kan alla kämpa emot vardagsrasismen genom att bli varse våra
egna och andras fördomar. Bara vi inte är rädda för dem!
VIVECA HAGMARK
förbundsdirektör, Folkhälsans förbund
Filmen är producerad 2012 av Daniel Nikander/Motionwork och Folkhälsan som
ett slutarbete från yrkeshögskolan Novia. Undervisningsmaterialet är producerat
av journalisten Maja-Stina Andersson i samråd med Folkhälsan.
Filmen förutsätter alltid diskussion med
eleverna efteråt.
Frågor att diskutera med gruppen direkt efter filmvisningen:
1
I filmen blir mannen utpekad för att han är mörkhyad. Varför?
Är han verkligen annorlunda, eller råkar han bara ha en
annan hudfärg och bo i huset? Är han född i Finland? Talar
han finska/svenska? Vad tror du – och vad kan du veta om
honom efter ett ögonkast? Hur är det med de övriga personerna?
Är de annorlunda på något sätt?
2
Barnens lek är bara på skoj. Finns det andra exempel på när
skoj eller skämt utvecklas till en jargong som sårar den som
drabbas?
3
I filmen springer också de vuxna och gömmer sig. Vem tror
du har mer fördomar – unga eller äldre? Varför?
4
I slutet av filmen får mannen hjälp av flickan som satte igång
leken. Hur kan man på ett snabbt och effektivt sätt göra likadant
och avbryta sårande jargonger eller skämt? Varför är det
ofta svårt att ingripa? Hur ber man om ursäkt om man själv
sårat någon?
2 3

Varför är vi rädda för det främmande?
Vi har alla fördomar. Att gruppera saker med hjälp av förenklade
föreställningar är ett naturligt sätt för hjärnan att kategorisera
världen. Men ibland leder det till att vi tar till förenklingar och
stereotyper när de inte behövs och är helt felaktiga. Stereotypisering
kan förenkla och fastställa egenskaper hos vissa människor,
utan möjlighet till utveckling. I historien finns många exempel på
diskriminering som har berättigats genom stereotypisering. Till
exempel slaveri förklarades som något naturligt och biologiskt.
Det första och viktigaste sättet att arbeta mot rasism är att bli
medveten om sina egna fördomar, så att vi lär oss urskilja när
stereotyperna hjälper oss och när de skadar och förenklar. Det
gör vi lättast genom att analysera det trygga och bekanta – vår
egen kultur. Vad är typiskt ”finländskt” och vem har bestämt att
just det är typiskt för vår kultur? Vem bestämmer vad som är
”normalt” i Finland? På vilket sätt är du normal? Och på vilket
sätt annorlunda?
Uppgift. Låt alla i gruppen skriva ner några vanliga föreställnin-
gar om Finland eller finländare. Diskutera vilka du själv skapat
på basen av personliga upplevelser och vilka du ”lärt dig” genom
filmer, vänner, skolböcker? Liknar svaren varandra och, i så fall,
varför?
Vad är rasism?
Rasism betyder att man anser att en viss grupp människor har ett
lägre värde än andra grupper på grund av till exempel nationalitet,
hudfärg, etniskt ursprung, kultur, modersmål eller religion.
Rasism handlar alltså om att nedvärdera människovärdet hos en
individ eller en grupp människor.
Rasism är också en ideologi som tror att det finns olika ”människoraser”,
och att de skiljer sig åt i till exempel intelligens och
civilisation. Vetenskapen har redan för flera decennier sedan
bevisat att det inte förekommer några ”människoraser” och att vi
har samma genuppsättning oberoende av hudfärg och ursprung.
Dagens rasister hävdar därför ofta att det finns så grundläggande
skillnader i olika människogruppers kulturer att det är omöjligt
att umgås i samma samhälle.
Sanningen är ändå att det inte finns en enda oföränderlig kultur
på jorden. Till exempel Finlands kultur har uppstått genom
många och frekventa möten med andra kulturer. Tänk till exempel
på att julgranen ursprungligen är tysk och att midsommarfirandet
kommer från Sverige!
Har du själv andra exempel? Fundera på hur Finland skulle se
ut utan en föränderlig kultur. Vilken sorts kultur har kommit utifrån?
Tänk på till exempel mat, konst, film, tv, klädstil och musik.
4 5

Hur syns rasism?
Rasism kan uttryckas på många sätt: det kan vara tydligt och
organiserat eller något som sker i smyg och som är svårt att
upptäcka.
Vardagsrasism är något som både syns och känns i många människors
liv. Utredningar visar att ungefär hälften av de invandrare
som bor i Finland har upplevt rasism. Mest drabbas människor
som till sitt utseende skiljer sig från mängden. Rasism kan uttryckas
genom ord, glåpord, miner, små gester, vitsar som till synes
är oskyldiga eller genom att man utesluter någon ur gruppen.
Rasism kallas också för etnisk diskriminering. Det finns olika
former av rasism och de är alla straffbara.
Direkt diskriminering
Att någon behandlas sämre än andra i motsvarande situation. Till
exempel när en person på grund av sitt etniska ursprung vägras
betjäning på en restaurang är det fråga om direkt diskriminering.
Indirekt diskriminering
En till synes neutral bestämmelse eller ett neuralt kriterium missgynnar
en person jämfört med andra utan att det finns någon
godtagbar grund för detta. Indirekt diskriminering är t.ex. att
man förutsätter att den som väljs till en anställning har fullständiga
kunskaper i finska trots att sådana inte behövs i arbetet.
Trakasserier
Med trakasserier avses att en persons eller människogrupps
värdighet och integritet avsiktligt eller faktiskt kränks genom en
förbjuden diskrimineringsgrund så att en hotfull, fientlig, förnedrande,
förödmjukande eller aggressiv stämning skapas. Lagen
förbjuder såväl avsiktliga trakasserier som ett förfarande som kan
ha kränkande följder.
Instruktioner eller befallningar att diskriminera
Ingen får uppmanas att agera diskriminerande.
Hur kan jag hjälpa?
Minns att rasism är ett brott. Rasistiska handlingar är straffbara
och ska anmälas till polisen. Men undersökningar visar att endast
de mest extrema formerna av rasism anmäls till polisen, om ens
de.
Därför är det extra viktigt att inte se mellan fingrarna på rasism i
vardagen, också när det är ”bara på skoj”. Genom att inte skratta
åt rasistiska skämt eller gå med i en rasistisk jargong visar du
att beteendet inte är okej. Om du ser rasism i skolan – ta genast
kontakt med din lärare, rektor eller annan skolpersonal som kan
hjälpa den som blir utsatt. Försvara den som drabbas.
Rasism som berör myndigheter eller serviceleverantörer, som
skolan och kommunen, kan anmälas till Minoritetsombudsmannen:
www.vahemmistovaltuutettu.fi/swedish
Rasism som handlar om arbetslivet anmäls till arbetarskyddsförvaltningen
i ditt distrikt: www.tyosuojelu.fi/se
Alla rasistiska brott kan också anmälas till polisen: www.polisen.fi
6 Källa: Röda korset och Minoritetsombundsmannen
7

Rasism och medierna
Rasism kan smyga in i vår vardag utan att vi märker det. Negativa
påståenden om olika folkgrupper uppstår ofta just så här.
Rasistiska skämt och uttalanden kan bli till en jargong som till
slut accepteras av en stor grupp människor. Till slut kan människorna
säga sig ha en klar bild över hur till exempel en muslim
är, trots att de inte känner en enda muslimsk person! Medierna
kan omedvetet hjälpa till att sprida rasism genom att vinkla sin
rapportering och skapa ett ”vi” och ett ”dom” – därför gäller det
att vara extra krisitk mot medierna.
Att sprida rasism i medierna är förbjudet. Journalistreglerna
säger så här:
”Allas människovärde ska respekteras. Etniskt ursprung, nationalitet,
kön, sexuell orientering, övertygelse eller därmed jämförbar
egenskap ska inte framställas på ett ovidkommande eller nedlåtande
sätt.”
Det här uttalandet betyder att medierna inte får särskilja på olika
människogrupper i sin rapportering. Om till exempel en brottsling
tillhör en viss minoritet – han är homosexuell – ska det alltså
inte påpekas i texten ifall personens sexuella läggning inte har
någonting med brottet att göra. Samma sak gäller för invandrare
och mörkhyade finländare. Om det inte har någon betydelse för
nyheten att personen har ett annat etniskt ursprung än finskt
ska det inte framkomma i texten. Är detta rättvist? Varför gör
medierna så? Diskutera!
Ordens makt
Små ord har stor makt – särskilt i medierna. Mediernas ord får
stor spridning och kan bli till värdeladdade uttryck som skapar
en hotbild som inte finns. Det leder till rädslor, fördomar och
rasism.
Uppgift 1. Fundera på ord som har med invandring att göra och
som ofta syns i medierna. Är orden neutrala? Varför jämförs
t.ex inflyttning i Finland med en naturkatastrof, i ord som
”flyktingvåg” eller ”flyktingström”? Vilka associationer väcker
ord som ”ankarbarn” och ”asylshopping”?
Uppgift 2. Bläddra i dagstidningar och välj ut artiklar om
invandring. Är nyheterna positiva eller negativt laddade?
Hur är artiklarna bildsatta? Får invandrarna själva komma
till tals? Vilken är mediebilden av invandrare?
Exempel. Uttrycket ”okontrollerad invandring” myntades av
invandrarkritiker, men har senare publicerats i flera tidningar,
också utan citattecken. Ändå säger experter på invandring att
uttrycket inte har någon motsvarighet i verkligheten. Våra lagar
om invandring är strikta och kontrollerade, också i förhållande
till andra länders lagstiftning. Ingen kan ”okontrollerat” flytta in i
landet. Finland tar dessutom emot få flyktingar i jämförelse med
andra länder. Så varför används uttrycket? Vilka associationer
väcker det? Och vad händer om det skapas en kollektiv bild av att
det pågår en ”okontrollerad invandring” till Finland? Diskutera!
8 9

Vem är invandrare?
• En invandrare är en person som bosatt sig i ett annat land.
• En flykting är en person som åtnjuter internationellt skydd i ett
annat land än sitt hemland. Flyktingen har tvingats fly på grund
av krig eller förföljelse. Sådana människor har rätt till hjälp av andra
länder. Också Finland fick hjälp av andra länder när vi hade
krig. Bland annat skickades tusentals barn till Sverige.
• En asylsökande är en person som söker skydd i en främmande
stat. I Finland kan man söka asyl vid gränsen eller hos polisen
när man väl är inne i landet. En asylsökande kan beviljas flyktingstatus.
Vi ska minnas att invandrarna i Finland inte är någon enhetlig
grupp. De kommer från tiotals olika länder och få talar samma
ursprungsspråk. De flesta invandrarna kommer från Ryssland,
Sverige och Estland.
Finska invandrare i världen
Det bor relativt få utlänningar i Finland. I slutet av 2010 fanns
det 248 000 utrikesfödda personer i landet, varav 43 000 har
finska som modersmål. Desto fler finländare är dock invandrare
i ett annat land. Just nu bor det nästan dubbelt fler, 440 000
finländare eller personer med finsk bakgrund enbart i Sverige!
Källa: Statistikcentralen, artikeln ”Personer med främmande språk som modersmål
fortfarande sällsynta i många kommuner.”
Påståenden om asylsökande och flyktingar –
och fakta
10 11
1 ”De
asylsökande som rör sig i Europa missbrukar
asylsystemet och sysslar med ”asylshopping”.
Fakta: Dublinförordningen hindrar asylsökande från att söka
asyl i flera olika medlemsstater. Enligt förordningen ska den
första medlemsstat som den asylsökande anländer till också behandla
asylansökan. Därför identifieras den asylsökande genom
finegravtryck som förs in i en databas där medlemsländerna kan
kontrollera om den asylsökande redan sökt asyl hos ett annat
medlemsland. Men då ansökan om asyl förkastats i det första
EU-landet är det för många ändå det enda alternativet att fortsätta
till ett annat land och hoppas att där få ansökan beviljad. I många
länder lämnas personerna vind för våg efter ett negativt asylbeslut.
2 ”De
asylsökande som anländer utan behövliga dokument
och pass är olagliga flyktingar.”
Fakta: Det finns inga olagliga flyktingar. Den som söker om asyl
uppehåller sig alltid legalt i landet, även om inresan har skett
med olagliga medel. Ofta har flyktingarna inte haft någon möjlighet
att ordna med behövlig dokumentation. Om hemlandets
myndigheter förföljer flyktingen kan det vara omöjligt för denne
att få ett pass av samma myndigheter.
3 ”Asylsökande
flyr fattigdomen i sina hemländer och söker
ett ekonomiskt bättre liv. ”
Fakta: Allvarliga konflikter och människorättskränkningar
händer ofta i världens fattigaste länder. Fattigdom leder lätt till
att krig och konflikter rotar sig i ett land. Detta är orsaken till att
största delen av de asylsökande kommer från fattiga länder. Fattigdom
i sig ger emellertid inte rätt till asyl. Om den dåliga levnadsstandarden
är det enda skälet till ansökan om asyl, avslås ansökan.

4 ”Till
Finland kommer många så kallade ’ankarbarn’. De
skickas hit så att deras föräldrar ska kunna komma efter.”
Fakta: Omkring 100–200 barn utan vårdnadshavare söker
årligen om asyl i Finland. De är oftast från Afrika eller Asien, till
exempel från Somalien, Irak och Afghanistan. Många av barnen
har varit med om väpnade attacker och strider, de har flyttat
omkring från ställe till ställe och deras familjemedlemmar och
vänner har dött eller försvunnit. Ofta har någon av barnets föräldrar
eller någon annan släkting beslutat sända iväg barnet till
ett säkert land. Endast en del av de barn som kommer till Finland
får uppehållstillstånd som berättigar till familjeåterförening.
5 ”Bland
de asylsökande finns farliga brottslingar och
terrorister som inte borde släppas in i landet.”
Fakta: Under ansökningsprocessen är de asylsökande i kontakt
med flera olika myndigheter och deras bakgrund utreds i detalj
innan man fattar beslut på basen av deras ansökan. De så kallade
exkluderingsklausulerna som finns inskrivna i Genevekonventionen
garanterar att flyktingstatus inte beviljas åt tungt belastade
kriminella. Samma exkluderingsklausul finns också i Finlands
utlänningslag.
6 ”Det
kommer allt fler asylsökande och flyktingar till
Finland.”
Fakta: I en internationell jämförelse är Finlands flyktingmängd
ytterst liten. Hit anländer endast 1–2 procent av alla de asylsökande
som kommer till EU. Någon större förändring i antalet
asylsökande har inte skett under de senaste åren. Förutom asylsökande
tar Finland även emot flyktingar via den kvot man kommit
överens om med UNHCR och genom familjeåterföreningsprogrammet.
Om man även räknar med dem som via en ansökan
om asyl får stanna i Finland, har det årliga antalet mottagna
flyktingar under de senaste åren varit under 2 000 flyktingar.
12 13
7 ”Flyktingar
stjäl finländarnas arbetsplatser / Flyktingar
vill inte arbeta.”
Fakta: Arbetslöshetsgraden bland invandrare och flyktingar är
avsevärt större än hos grundbefolkningen, och arbetslöshet i landet
kan inte skyllas på den lilla andelen invandrare. Flyktingarna
kommer till vårt land utan kunskaper i finska eller svenska, som
ju ofta är en förutsättning för att få arbete här. I statistiken syns
dock flyktingarna som arbetslösa arbetssökanden innan de ens
har en realistisk möjlighet att få ett arbete. Också språkkunniga
invandrare och flyktingar arbetar i yrken med låg status. Många
av invandrarna har en hög utbildning i bagaget från sitt hemland,
eller har till och med utbildat sig vid en finsk inrättning. Det är
slöseri att inte använda sig av invandrares kompetens samtidigt
som man talar om arbetskraftsbrist i vissa yrken och i framtiden
mer allmänt då den finska arbetskraften blir äldre.
8
”Flyktingarna lever på det finska socialskyddet.”
Fakta: Det finska arbetslöshets- och socialskyddet följer
jämlikhets principerna inom människorättssystemet. Flyktingarna
får samma service hos arbetskraftsmyndigheterna och folkpensionsanstalten
som övriga finländare. En negativ inställning
till flyktingar motiveras ofta med att det i Finland finns många
som har det dåligt ställt, och att hjälpen först borde ges åt dessa.
Men missförhållandena i samhället är ett strukturellt problem
som man kan påverka genom samhällspolitik. Den finländska
flyktingpolitiken är inte ett skäl till orättvisorna, bostadslösheten
eller arbetslösheten i Finland.

9 ”Flykingarna
är friska, unga män som borde kämpa i sina
hemländer. ”
Fakta: Av alla flyktingar i världen är ungefär 80 procent kvinnor
och minderåriga. Av de flyktingar som kommer till väst är andelen
kvinnor och barn mindre. Orsaken är ofta att resan till väst är
säkrare och lättare för män.
10
”Europas gränser blöder. Europa fylls av flyktingar och
asylsökande.”
Fakta: Antalet människor som söker asyl i Europa har minskat
avsevärt under se senaste åren. Trenden har varit nedgående en
längre tid. År 1992 sökte 670 000 personer asyl i Europa, år 2001
sökte 424 200 personer asyl i Europa och år 2010 sökte 258 950
personer asyl i Europa.
Av dessa fick endast 25 procent flyktingstatus, eller rätt att stanna
på grund av humanitära skäl.
Under 2009 invandrade omkring 3 miljoner människor till ett
EU-land, medan närmare 2 miljoner människor utvandrade ur
ett EU-land.
Källor: Flyktinghjälpen, Eurostat
Insändare publicerad i HBL 17.1 2012
Finland – ett tryggt land för alla?
Hela mitt liv har jag trevat efter allas accepterande. Jag har ursäktat mig själv
med orden ”Jag är nog helt finlandsvensk” och ”Jag är nog född i Finland”. Jag
har velat att alla skall se på mitt etniska ursprung så som jag ser det. Det är så
klart omöjligt, ens första intryck tar alltid vägen genom pupillen. Varför är jag
så rädd för vad andra tycker? När jag började trean flyttade vi och jag ville inte
byta skola, så jag tog metron från Nordsjö till Hertonäs varje dag. Det var då
de rasistiska kommentarerna och påhoppen började. Jag kunde sitta helt stilla
i metron då någon sa åt mig att jag skulle åka hem därifrån jag kom. Efter det
har jag blivit kallad för många saker, bland annat mutanaama (leransikte),
neger, apa. Och det hemskaste har alltid varit att bli verbalt anfallen medan en
hel metrovagn full av vuxna sitter där och tittar på utan att göra någonting.
En gång jagade en nykter man en somalisk pojke av och an i metron och
skrek saker som ”Jag skall döda dig, din negerjävel!”. Det enda pojken hade
gjort var skämtat ljudligt med sina vänner.
Jag satt och grät högt i metrovagnen för att det hela var så orättvist. Jag bölade
tills jag kom hem och kände mig barnslig och dum för att jag inte kunde
sluta fråga en och samma fråga: Varför skall det vara så? Det är en logisk fråga
när man tänker på det. Men det finns inget logiskt svar.
Några få gånger har det hänt att någon har sagt något åt rasisten. Det är den
mest fantastiska känslan i världen när någon som man inte känner ställer upp
för en. Och den värsta känslan är då ingen säger något och alla sitter där som
vaxdockor utan känslor.
Jag har flera vänner med etniskt utseende och när vi talar om rasism skrattar
vi åt händelserna. Fast innerst inne vet vi att det inte är något man skrattar
åt. Det sårar och tar ont. Min mamma har en somalisk väninna. Jag slår vad
om att hon också har fått höra skällsord och hemska saker. Men vad ingen vet
är att hon förlorade fyra barn och sin make i kriget. En kvinna vi känner som
kommer från Elfenbenskusten hade suttit i bussen då en man spottat henne i
ansiktet. Så skall ingen människa bli behandlad. Det är inte rätt!
Varför tar man inte upp olika kulturer, världsfrågor och invandring i skolan
så att den nya generationen kan bli en bättre och öppnare version av den
gamla? Varför försöker man kväva rasismen i Finland? Hur mycket man än
gömmer något kommer det inte att försvinna. Låt nu människorna veta att det
inte är okej att säga neger, fast man inte menar det ont. Om Finland nu är ett
så tryggt och stabilt land, varför får människor av etniskt ursprung uppleva
påhopp dagligen? Och säg inte att det inte är ert problem om andra har det
dåligt. Då är ni bara fega.
Rebecka Holm, 14 år Helsingfors
14 15

Skådespelare
Chike Ohanwe
Alexander Store
Mikko Juvonen
Helvi Kokkonen
Ida Henriksson
Casandra Holmlund
Emma Hirvonen
Samuel Sandelin
Anna Sandelin
Helmi Lintunen
Aino Paranko
Olli Sirviö
Paula Sirviö
Crew
Miska Sirviö
Mitro Sirviö
Kalle Grönroos
Sigurd Möller
Tilda Timgren
Inger Helenius
Anna Franck
Jouni Elomaa
Walter Ruoholahti
Joakim af Ursin
Rasmus af Ursin
Joonas Eloranta
Regi: ........................Daniel Nikander
Producent: .............Katarina Sjöholm
Producent ass.: ......Jemina Kukkonen
Kamera: ..................Anders Djupsjöbacka
Musik/ljus: .............Klosse J Wistbacka
Best boy:.................Mats Havia
Ljud: ........................Sami Lindbland
Skripta: ...................Jesse Ekholm
Smink: ....................Sabina Segerström
Runner: ..................Omar Escalante
Runner: ..................Mereca Victorzon
Journalist: ..............Maja-Stina Andersson
SPONSORER /SAMARB.: FOLKHÄLSAN | YH NOVIA | MOTION WORK |
DYNAMICWORK | WBE | UFF | AVIS TURKU | REALLY? | CMN-DATA |
PUNNITSE JA SÄÄSTA | SWEET TOWN
Tack till: K-CITYMARKET SKANSSI | HARRI MÄKI-TANILA |
S-MARKET WIKLUND-HERKKU TURKU | IMAGE WEAR TURKU