Lejonets förskola februari 2011.pdf - LJUS på kvalitet
Lejonets förskola februari 2011.pdf - LJUS på kvalitet
Lejonets förskola februari 2011.pdf - LJUS på kvalitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
målen hade tolkats och anpassats till enhetens egna förutsättningar efter gemensamma<br />
diskussioner.<br />
Även om <strong>förskola</strong>ns läroplan har funnits med när man diskuterat arbetsplanerna har<br />
man inte diskuterat <strong>på</strong> vilket sätt man ska arbeta, alltså hur <strong>förskola</strong>n ska tolka och<br />
arbeta mot läroplanens strävansmål. Någon diskussion om hur planer kan processas<br />
fram så att alla kan bli delaktiga har inte förts. Frågor som hur de övergripande målen<br />
ska göras realistiska, vad man specifikt ska arbeta mot, vem som är ansvarig och hur<br />
lång tid man skall ägna arbetet har inte ställts. Därmed blir det svårt att mäta och<br />
utvärdera det som skrivs i arbetsplanen. Utvärderingen kan därför inte få en koppling<br />
till något man gemensamt kommit överens om och accepterat.<br />
För att skapa förutsättningar för ett systematiskt <strong>kvalitet</strong>sarbete bör olika former av möten<br />
för utveckling finnas. Utvärderingsgruppen uppfattning är att det kan skapas genom<br />
utökat samarbete mellan avdelningarna och att pedagogerna arbetar men synsättet att<br />
alla barn är ”allas”.<br />
Utvärderingsgruppen har i iakttagelserna beskrivit ett lugnt och empatiskt förhållningssätt<br />
gentemot varandra hos barnen, i vissa situationer som gruppen benämnt som imponerande.<br />
Lejonet har också medvetet arbetat med EQ. Det känslomässiga förhållningssättet<br />
hos barnen och mot varandra kan självfallet bottna i fler samverkande positiva<br />
faktorer. Ett systematisk och medvetet arbete med EQ utgör enligt<br />
utvärderingsgruppens bedömning en viktig del i detta sammanhang. Utan att det<br />
uttryckligen framgår i <strong>förskola</strong>ns egna dokument, så har det har det också en tydlig<br />
koppling till läroplanens avsnitt om förståelse och medmänsklighet. På så sätt arbetar<br />
man i linje med <strong>förskola</strong>ns värdegrund och uppdrag. Portalavsnittet i läroplanen skulle<br />
kunna sägas ha fått en översättning till vardagsaktiviteter och deras koppling till<br />
konkreta situationer.<br />
Arbetet med likabehandlingsplanen tyder <strong>på</strong> att både innehåll och arbete skulle kunna<br />
stärkas så att fler pedagoger, föräldrar och barn blir delaktiga i diskussioner om diskriminering<br />
och kränkande handlingar. Det här är också något pedagoger tagit upp i sin<br />
egen <strong>kvalitet</strong>sredovisning.<br />
Läroplanen förespråkar att <strong>förskola</strong>n ska arbeta projektinriktat, med barnens intresse,<br />
delaktighet och inflytande som utgångspunkt. Utvärderingsgruppen såg början till projektarbete<br />
t.ex. sommarminnen. Gruppen menar att projektarbetet kan utvecklas, fördjupas<br />
och förlängas genom att barnen utmanas och föräldrarna inbjuds att delta.<br />
För att portfolion inte ska bli ett album med bilder och nerskrivna kommentarer utan en<br />
dokumentation över barnens utveckling och lärande behövs en fördjupning och en hänvisning<br />
till läroplanen. Utvärderingsgruppens egen tolkning och analys av<br />
iakttagelserna är att pedagogerna inte för en diskussion och reflektion tillsammans med<br />
barnen kring sitt eget lärande och hur det dokumenteras s.k. revisit. Gruppen anser att<br />
portfoliopärmen kan bli en bli ett fantastiskt underlag för utvecklingssamtal, där barnen<br />
med stolthet kan visa sin utveckling och sitt lärande.<br />
Utvärderingsgruppens samlade analys och bedömning, av arbetet med sommarminnen<br />
och portfoliopärmen, är att det inte systematiseras och sätts i relation till <strong>förskola</strong>ns lä-<br />
10