Lejonets förskola februari 2011.pdf - LJUS på kvalitet

Linda Nyquist, Britt-Marie Koff-Nordlander tillsammans med utvärderingsgruppen.
Rapporten överlämnades den 4 februari 2011 till förskolechefen för Lejonet.
2. Iakttagelser
2.1 Kunskaper, utveckling och lärande
Lokala arbetsplaner finns på varje avdelning förutom på en avdelning där den är under
utarbetande. Arbetsplanerna har olika strukturer och har till stor del form av verksamhetsberättelser.
Arbetsplanerna har skrivits av den ansvariga förskolläraren på avdelningen
i samråd med övriga pedagoger. Arbetsplanen tas fram och revideras varje termin.
En övergripande arbetsplan för hela enheten saknas och det efterfrågades av de
föräldrar ur föräldrarådet som utvärderingsgruppen samtalade med.
En likabehandlingsplan finns och en pedagog från förskolan deltar i nätverk med utbildning
i likabehandling och jämställdhet. Det genomförs tillsammans med övriga förskolor
i området. De pedagoger som inte deltar får möjlighet att lämna synpunkter. De metoder
och frågeställningar som tas upp på utbildningen och nätverksträffarna kan användas
både för pedagoger och föräldrar, också för barnen. Likabehandlingsplanen har tagits
fram och meningen är att övriga pedagoger på förskolan ska komma med synpunkter
på dess innehåll när man reviderar planen under vårterminen. De föräldrar utvärderingsgruppen
samtalade med kände inte till vad en Likabehandlingsplan är och hade inte
lämnat synpunkter vid utformandet av planen.
Exempel på andra planer är bland annat krisplan för vad man ska göra om ett barn
kommer bort, och om en anhörig kommer påverkad för att hämta sitt barn. Tydliga anvisningar
vid eventuell brand finns och man har nyligen genomfört en brandövning. Vid
förfrågan bland barnen visste flera vad de skulle göra i händelse av brand, att man fick
springa ut utan skor och var på gården man skulle samlas.
Det finns en kvalitetsredovisning för Lejonets förskola, men föräldrarna visste inte var
de kunde söka information av det övergripande slaget.
Utvärderingsgruppen gjorde olika iakttagelser när det gällde lärande i vardagen och
olika förhållningssätt i vardagliga situationer. Sådana situationer kan vara vid maten i
samspelet mellan pedagoger och barn när det gäller vad barnen själva tar ansvar för.
Samtalen var livliga med ett språkutvecklande arbetssätt vid de mindre barnens måltider.
Det kunde handla om maten och grönsaker och det som i övrigt bjöds. Samtidigt
kunde det vara ordlöst vid bordet när de äldre barnen åt. Här kunde utvärderingsgruppen
iaktta barn med ett väl utvecklat språk och barn som ännu inte utvecklat sitt språk i lika
hög grad.
Några föräldrar framförde att de tycker att det är bra att barnen ”lär sig” och förbereds
inför skolstart. Veckoschema hade gjorts upp för de olika aktiviteterna som t ex gymnastik.
Inom ramen för schemat kunde barnens egna intressen vara med och styra i olika
utsträckning beroende på situation.
4