Avlastning eller merbelastning

Merbelastningen för informanterna inom detta tema handlar således mycket om att
misstroendeyttringar från personalen skapar en upplevelse av osäkerhet och rädsla hos
föräldrarna som riskerar att begränsa deras möjlighet att söka erforderligt stöd såväl för
sig själva som ungdomen. Misstroendet mot den erhållna vården riskerar också, som
informanten i nedanstående citat påpekar, att i sin tur ”spilla över” på ungdomarna.
19
”Men som förälder, det här vill jag säga; som förälder i ett sådant här läge, eller
som människa i ett sådant här läge, när det gäller ens barns överlevnad, så måste
man ta in psykologin hos den personen som är förälder alltså. Och det är oerhört
viktigt, för att det påverkar ju vår attityd mot Elin, det påverkar vår attityd mot
vården, vår attityd mot medicineringen, vår attityd … och det är ju inte så att vi
sedan då ska gå in till Elin, att jag ger henne lugn, trygghet, jag visar att: ‘Du kan
lita på mig Elin. Jag kommer att klara av det här. Jag klarar av det här.’ liksom.
Utan jag kommer dit och är fullständigt … min grund är bortdragen av den person
som ska stödja Elin liksom. Och alla dom icke-verbala signaler som jag skickar
till Elin kan ju bara göra att hon inte litar på … inte ens mig i det läget. Så det är
så känsligt och så varsamt och kräver mycket … […] Och att i det läget då när
man kanske då icke-verbalt då har förmedlat det här; sin egen oro och sin egen
frustration över den fula miljön och den här ‘avgrunds-ensamhets-övergivenhetskänslan’
och så ska man gå därifrån.”
Sammanfattning av tema vårdpersonalens intentioner:
Föräldrar som känner tilltro till vårdpersonalens intentioner – som känner sig väl
mottagna och bemötta, som känner sig förstådda och tagna på allvar, som känner tillit
till de vårdinsatser som erbjuds och som upplever ett därmed sammanhängande hopp
om förbättring – upplever en trygghet som gör det möjligt att slappna av. De får lättare
att acceptera även sådana aspekter av vården – t ex diagnostiska besked och medicinsk
behandling - som initialt känns svåra för dem att ta till sig och de kan därmed bli ett stöd
för sina ungdomar i att känna acceptans för detta.
Föräldrar som känner misstro mot vårdpersonalens intentioner – som känner sig
negligerade, ifrågasatta och exkluderade från inflytande – upplever en grundläggande
otrygghet som gör det svårt för dem att känna tillit till, och att stödja, den vård som
bedrivs. Informanterna beskriver också hur denna otrygghet riskerar att överföras till
ungdomarna själva.