Skidanläggningar och miljön - green 2020
Skidanläggningar och miljön - green 2020
Skidanläggningar och miljön - green 2020
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Skidanläggningar</strong> <strong>och</strong> Miljön<br />
Emma Hamilton<br />
använder sig endast av natursnö <strong>och</strong> har därför ingen vattenanvändning till snötillverkning.<br />
(Barkander, Eurenius, Olofsson, Rönnol, 1995) Funäsdalen använde sig av cirka 100 000 m3 under säsongen 2007/08. (Juhlin, 2008)<br />
I figuren 6 nedan kan man se ökningen av vattenuttaget i Hundfjället i Sälen, som kan ses som<br />
ett exempel på en anläggning som tillverkar mera snö på senare år än tidigare<br />
400000<br />
350000<br />
300000<br />
250000<br />
200000<br />
150000<br />
Vattenuttag i kubikmeter i Hundsfjället, Sälen 2006-<br />
2011<br />
2006/2007<br />
2007/2008<br />
2008/2009<br />
2009/2010<br />
2010/2011<br />
6<br />
Vattenuttag i m3<br />
Figur 6- Hundfjällets vattenuttag, m 3 per säsong, (D. Zachrison, personlig kommunikation, 18 maj, 2011)<br />
3.1.4 Markanvändning<br />
En skidanläggnings nerfarter är det man tänker på i första hand gällande markpåverkan. Detta<br />
påverkar markens naturliga miljö <strong>och</strong> dess djur <strong>och</strong> växtliv. Det är även landskapsbilden som<br />
ändras, ur ett visuellt perspektiv. (Barkander et al, 1995)<br />
Erosion i skidbackar är ett känt problem på alpina anläggningar. Det finns tydliga samband<br />
mellan backens lutning <strong>och</strong> grad av erosion. Markskador uppkommer vid anläggandet av<br />
pister på grund av de stora ytorna <strong>och</strong> att terrängfordon körs kontinuerligt i området. Vid<br />
snösmältningen på våren är markens förutsättningar att hålla kvar jorden sämre. (Brodén<br />
2000)<br />
En rapport av Brodén (2000) angående erosion i Åres skidbackar, visar att den vanligast<br />
förekommande markskadan var ytor med svagt eller obefintlig vegetationstäcke på grund av<br />
små rännilars som trängt sig ner i marken. Nötning av betydande slag fanns i anslutning till<br />
fordonsspår, eftersom vatten från snösmältning <strong>och</strong> nederbörd samlas i dem <strong>och</strong> ökar<br />
erosionen.<br />
Snötäcket skyddar visserligen marken mot skador från tunga fordon, men täcket måste vara<br />
minst 30cm djup för att inte ge några effekter. Etablering av konstsnö skyddar på så sätt<br />
marken från belastning, men konstsnö är mer kompakt än vanlig snö <strong>och</strong> ligger då kvar<br />
längre. Undersökningar visar att långvarigt snötäcke kan påverka vegetationen negativt<br />
eftersom växternas förmåga att koloniseras begränsas <strong>och</strong> leder då till ökad jorderosion.<br />
(Brodén, 2000)<br />
Markskadorna påverkas negativt av användningen av pistmaskiner <strong>och</strong> användning av<br />
konstsnö. Förstörelsen av vegetationen påverkar främst tillgången av bete <strong>och</strong> hö, vilket är en<br />
vinstförlust för enskilda berörda markägare <strong>och</strong> orsakar inte några ekologiska problem.<br />
Skador av ungträd kan ske av skidåkare som åker utanför pisterna. Skogen i angränsade<br />
områden kan påverkas indirekt av att betande djur trängs bort från sin naturliga betesmark <strong>och</strong><br />
då angränsande områden utsätts för högre betesbelastning vilket kan långsiktigt leda till hot<br />
mot ekosystemet. Skogsavverkning på branta partier ökar risken för laviner, vilket inte bara är