Skidanläggningar och miljön - green 2020

Skidanläggningar och Miljön
Emma Hamilton
producerar, under en 15års period. Certifikaten kan sedan säljas av producenten på en
certifikatmarknad där priset styrs av tillgång och efterfrågan, eftersom de företag som säljer el
måste ha en bestämd kvot av förnyelsebar el i den el de säljer till deras kunder. Kvoten
varierar från år till år och bestäms av riksdagen som också bestämmer sanktionsavgiften som
de elleverantörer som inte når upp till dessa kvoter får betala. Sverige och Norge har ingått en
överenskommelse om gemensam elcertifiakthandel. (Jansson, 2010) De stora kraftbolagen,
som dominerar marknaden har större fördel av elcertifikatsystemet än de oberoende
elproducenterna. Större bolag kan använda eget kapital eller använda företagets egna
tillgångar som säkerhet vid lån, vilket ger en mycket lägre kapitalkostnad än om
vindkraftverket får bli säkerhet, vilket ofta är fallet när mindre företag etablerar vindkraftverk.
(Wizelius, 2007)
Idag behöver man enligt lag en avancerad elmätare, för att kunna läsa av hur mycket el som är
köpt och levererad per timme. Nätbolagen, till exempel Vattenfall och EON tar ut en kostnad
på 3500-4000kr per år för detta. Avstår man från mätaren, får man betala för den el man
köper, men får ge bort överskottselen, men priset för denna elmätning är på väg att sänkas.
(Kristiansson 2008)
3.2.2.4.3 Vindkraftens uppfattning
Hur vindkraftverk uppfattas är subjektivt. Det är av vikt att de människorna som bor i
närheten där vindkraftverket ska byggas ut accepterar detta. Undersökningar vid Göteborgs
universitet har gjorts årligen över svenskarnas inställning till vindkraftverk. Stödet för
vindkraftverk, där svenskarna anser att man ska satsa som idag eller mer, ligger på strax under
90 % om man ser till de första fem åren av 2000-talet. På Sottunga, Åland var ingen av de 55
invånarna negativt inställda till vindkraftverk innan det byggdes och efteråt hade hälften av
dem ökad positiv inställning till det. (Wizelius, 2007)
Durling (Personlig kommunikation 7 maj, 2011) menar att det finns ett stort motstånd för
vindkraft i fjällen, men att rädslan ligger i en tro om jätteprojekt med vindparker. Durling
menar att opinionen kommer att vända snart, när effekterna av global uppvärmning får större
visad effekt.
NIMBY står för ”Not In My Back Yard”, vilket innebär att människor som har en positiv
inställning till vindkraft kan plötsligt ändra uppfattning om det skulle påverka deras egna
närmiljö. En vanlig NIMBY-kurva är att 75 % kan vara klart positiva, men när sedan
projektet genomförs sjunker denna närmare 60 %, för att senare, efter några månader i drift
återgå till närmare 75 %. Människornas inställning påverkas mer positivt om de informeras
om de positiva miljöeffekterna av vindkraftverken samt information om hur projektet
fortlöper. Uppföljningsstudier av projekt med hög informationsnivå har visat att ambitiöst
informationsarbete, där allmänhetens synpunkter är viktiga i beslutsfattandet, ökar
acceptansen. De flesta människor accepterar vindkraftverk så länge de är på tillräckligt långt
avstånd från bostadsområden, ger någon slags ekonomisk fördel till lokalsamhället,
projektören är från området, att markägarna konsulteras vid val av lokalisering och att
tillräcklig med information går ut till invånarna. (Wizelius, 2007)
Människor som besöker ett områden i naturen för att ströva omkring, tälta eller bada, vilket
kallas för ”Det rörliga friluftslivet” finns det inga vetenskapliga undersökningar om hur
vindkraftverk påverkar men åsynen eller buller från vindkraftverk skulle kunna vara hinder att
besöka platsen, eftersom detta kan anses förstöra naturupplevelsen. Men det finns inte heller
några tecken på att det rörliga friluftslivet har påverkats negativt, då människor fortfarande
besöker platser där vindkraftverk är uppsatta, bland annat tältar folk vid vindkraftverken vid
18