Skidanläggningar och miljön - green 2020

Kandidatuppsats 

Bachelor’s thesis 

Miljövetenskap GR (C)- Självständigt arbete, 15hp 

Environmental science (C)- Independent degree project, 15credits 

Skidanläggningar och miljön 

- En studie av Sveriges skidorter och dess möjlighet till en hållbar 

verksamhet 

Emma Hamilton

- verksamhet 

Emma Hamilton 

MITTUNIVERSITETET 

Institution för teknik och hållbar utveckling 

Examinator: Erik Grönlund, erik.gronlund@miun.se 

Handledare: Cilla Gauffin, cilla.gauffin@herjedalen.se 

Författarens e-postadress: emha0800@student.miun.se 

Utbildningsprogram: Ekoteknikprogrammet, 180 hp 

Omfattning: 16 748 ord inklusive bilagor 

Datum: 2011-06-07

Sammanfattning 

Klimatpåverkningar börjar allt mer bli en aktuell fråga för skidanläggningarna i Sverige 

eftersom i de värsta scenarierna kan snösäsongen i de svenska fjällen förkortas med en eller 

flera månader redan inom några decennier. Därför bör det vara aktuellt för företagen inom 

skidbranschen att arbeta med hållbar utveckling inom det egna företaget genom att engagera 

sig i miljöfrågor och minska på anläggningens negativa påverkningar på miljön. 

Rapporten syftar till att besvara frågeställningarna: Var i verksamheten uppstår miljöproblem? 

Går det att bedriva skidverksamheten mer miljövänligt? Finns det fördelar med ett 

miljöarbete? Vad finns det för möjligheter i dagsläget? 

Utifrån litteraturstudier och kontakter med personal på olika anläggningar presenteras en 

översiktlig miljöutredning av Sveriges skidanläggningar och förslag på strategier och metoder 

till förbättring av miljöarbetet på anläggningarna. 

Resultatet visar att miljöproblemen skiljer sig från anläggning till anläggning, beroende på 

storlek och lokalisering. Skidanläggningarna bedöms att antingen inte ha ett miljöarbete alls, 

eller att ha ett miljöarbete som inte är fast förankrat i verksamheten. 

Som förbättring föreslår rapporten att en miljöutredning först ska genomföras av den egna 

verksamheten samt införing av ett miljöledningssystem för att strukturera och ge grund för 

effektivisering av miljöverksamheten. Därefter ska man använda sig av de tekniska 

lösningarna som finns tillgängliga på marknaden idag och ställa krav på leverantörer för att 

främja utveckling.

Abstract 

Climate change is increasingly becoming a hot topic for the skiing resorts in Sweden since in 

the worst case scenario the snow season in the Swedish mountains in just a few decades could 

be shortened by one or several months. Therefore, it may be in the interest of companies in 

the ski industry to work on sustainable development within the company by taking an interest 

in environmental issues and reducing the resorts negative impacts on the environment. 

The report attempts to answer the questions: Where in the resort do environmental problems 

arise? Is it possible to operate more environmentally friendly? Are there any benefits with an 

environmental effort? What are the opportunities in the current situation? 

Based on literature studies and contacts with staff at different skiing resorts, an environmental 

investigation is presented with suggestions to strategies and methods to improve the 

environmental management of the resorts. 

The results show that environmental problems are different from resort to resort, depending 

on the size and location. Ski resorts are assessed to either have no environmental scheme at 

all, or have an environmental scheme that is not fully established in the company. 

To improve the environmental situation, the report suggest an environmental investigation of 

the resorts should be conducted of the resorts activities and to also implement an 

environmental management system to structure and provide a foundation for more efficient 

environmental activities. Thereafter a resort should use the technical solutions available on the 

market today and make demands to suppliers to promote development.

Förord 

Under de många timmarna som jag flitigt utnyttjat liftsystemet runtom i Sveriges 

anläggningar har jag ofta funderat över den miljöpåverkan som mitt åkande har. Arbetet har 

varit mycket intressant och det har varit givande att höra vad olika anläggningar har för tanke 

om miljön. Det som skulle kunna utvecklas av denna rapport är en mer djupgående analys av 

alla skidanläggningar i Sverige eller för enskilda anläggningar, detta skulle vara en mycket 

tidskrävande process, därför hoppas jag att mitt arbete har gett en översiktlig koll och ska 

kunna väcka frågor och intresse. 

Jag vill tacka min handledare Cilla Gauffin för allt stöd och alla synpunkter under rapportens 

gång och även tacka de personer som tagit sig tid att besvara alla mina frågor.

Innehåll 

Skidanläggningar och Miljön 

Emma Hamilton 

1 Introduktion ....................................................................................................................1 

1.1 Syfte .........................................................................................................................1 

1.2 Mål...........................................................................................................................1 

1.3 Avgränsning .............................................................................................................1 

2 Metod .............................................................................................................................2 

3 Resultat...........................................................................................................................2 

3.1 Översiktlig miljöutredning ........................................................................................2 

3.1.1 Elanvändning ....................................................................................................3 

3.1.2 Utsläpp från fordon ...........................................................................................4 

3.1.3 Vattenanvändning..............................................................................................5 

3.1.4 Markanvändning ...............................................................................................6 

3.1.5 Kemikalieanvändning ........................................................................................7 

3.1.6 Avfall ................................................................................................................7 

3.1.7 Avlopp ..............................................................................................................8 

3.1.8 Buller ................................................................................................................8 

3.2 Miljöprogram ...........................................................................................................9 

3.2.1 Miljöarbetet .......................................................................................................9 

3.2.2 Elanvändningen ............................................................................................... 13 

3.2.3 Bränsleutsläppen ............................................................................................. 20 

3.2.4 Vatten- och markanvändningen ....................................................................... 23 

3.2.5 Kemikalierna ................................................................................................... 24 

3.2.6 Avlopp och avfall ............................................................................................ 25 

3.2.7 Bullernivån...................................................................................................... 27 

4 Diskussion .................................................................................................................... 27 

5 Slutsats ......................................................................................................................... 30

1 Introduktion 

1 


Emma Hamilton 

Sedan slutet på 1800-talet har fjällturismen lockat besökare, då för den friska luften och 

vackra miljön. Sedan dess har besökarantalet ökat och skidanläggningar har tillkommit vilket 

leder ytterligare till en ökning av fjällturister (Andersson, 2008). Fastän Sverige har varit 

ekonomiskt turbulent de senaste åren har utförsåkningen på de svenska orterna ökat och under 

säsongen 2009/2010 såldes det totalt 8,5 miljoner skiddagar, beräknat efter antal dagar sålda 

liftkort, en ökning på 2, 5 % från säsongen innan och prognosen är att det kommer öka 

ytterligare framöver.(Gerremo, 2010) 

På kortare sikt finns det marknadsfördelar med klimatförändringar för skidanläggningarna, då 

skidorterna i Alperna berörs först och då kan det tillkomma en ström av utländska turister 

(Gyllenhammar, A., 2008). Men långsiktigt kommer dessa förändringar också påverka de 

svenska fjällen. Erik Kjellström, forskare på SMHI förutspår att i de värsta scenarierna kan 

snösäsongen i de svenska fjällen förkortas med en eller flera månader, redan inom några 

decennier. (Bergman, 2009) 

En skidorts verksamhet påverkar miljön bland annat genom att det upprättas nya byggnader, 

mark bereds för pistområden, energikrävande konstsnö tillverkas och pistmaskiner körs 

dagligen. Miljöpåverkningarna är både lokala, då det påverkar djur- och växtlivet på plats, 

regionalt, med tanke på avrinningsområden och globalt på grund av koldioxidutsläpp. Därför 

bör det vara aktuellt för företagen inom skidbranschen att arbeta med hållbar utveckling inom 

det egna företaget genom att engagera sig i miljöfrågor och minska på anläggningens negativa 

påverkningar på miljön. Frågeställningarna i denna rapport är 

Var i verksamheten uppstår miljöproblem? 

Går det att bedriva skidverksamheten mer miljövänlighet? Vad finns det för möjligheter i 

dagsläget? 

Finns det fördelar med ett miljöarbete? 

1.1 Syfte 

Att studera Sveriges skidanläggningar ur ett hållbart perspektiv och hitta möjligheter till 

miljövänliga förbättringar. 

1.2 Mål 

Att presentera vilka miljöproblem som uppstår i samband med en skidanläggnings verksamhet 

samt lägga fram ett miljöprogram med strategier och metoder för att minska och förhindra 

dessa. Rapporten ska också indikera på vad det finns för vinster utöver de miljömässiga 

fördelarna 

1.3 Avgränsning 

Rapporten kommer endast att behandla skidturismen på anläggningen och kommer därmed 

bortse ifrån annan verksamhet som kan ske på och i anslutning till verksamheten på grund av 

tillströmningen av turister. Inventeringen som miljöutredningen omfattar är det som anses 

vara kärnverksamheten i en alpin skidanläggning; Liftar, nedfarter, belysning, byggnader, 

snötillverkningssystem samt maskinpark och behandlar därmed inte resor till och från platsen, 

skidskola eller uthyrning. De byggnader som nämns i rapporten syftar endast till sådana som 

krävs för att driva verksamheten, därmed inte boende och fritidshus för gäster.

2 Metod 

2 


Emma Hamilton 

Arbetet utfördes främst genom litteraturstudier, studier av vetenskapliga artiklar, lagtext samt 

pålitliga internetkällor, till exempel myndigheter. Utöver dessa studier kontaktades personer 

inom skidbranschen; från Bracke Systems, Liftbyggarna AB, Skistar Åre, Idre Fjäll och 

Bydalen. Dessutom kontaktades produktspecialist på Preem AB för att få utförlig information 

om bränsle idag och framtida bränsle. Inga konkreta intervjuer genomfördes, utan endast 

frågeställningar för att få information om deras verksamhet och även för att studera deras och 

besökarnas syn och inställning till skidanläggningens miljöpåverkan. Egna iakttagelser från 

olika skidanläggningar som har besökts har också varit till hjälp. Undersökningar gjordes 

också om andra skidanläggningar i världen som använder sig av miljöledningssystem och är 

certifierade enligt ISO 14001. Miljöutredningen är riktad till att ge en överblick och som 

bakgrund till miljöprogrammet. De aspekter som behandlas är framtagna genom samtal med 

tidigare nämnda kontakter, litteraturstudier baserade på tidigare miljöutredningar av 

skidanläggningar och aspekterna har inte vägts mot varandra. Resultatets andra del, 

miljöprogrammet förklarar de metoder man kan använda sig av som författaren bedömt efter 

nämnda studier vara de viktigaste inriktningarna att tänka på. Miljöprogrammet inleds med 

sju stycken mål inom olika områden, målen jämfördes sedan med hur de påverkar de 

nationella miljömålen. 

3 Resultat 

3.1 Översiktlig miljöutredning 

En skidanläggnings verksamhet varierar beroende på ort och storlek men kärnverksamheten är 

utförsåkning. Ett exempel är Skistar AB som äger och driver skidanläggningar i Sälen, Åre, 

Vemdalen, Hemsedal samt Trysil. De har en marknadsandel på 50 % i Sverige och 

kärnverksamheten inom företaget är alpin skidåkning men andra verksamheter är 

logiförmedling, skidskola och skiduthyrning. (Skistar, 2009) Verksamhetens och dess olika 

miljöaspekter presenteras översiktligt i Figur 1. 

Verksamhet Miljöaspekt 

Liftar Elanvändning 

Kemikalieanvändning 

Avfall 

Buller 

Nedfarter Markanvändning 

Avfall 

Belysning Elanvändning 

Avfall 

Byggnader Elanvändning 

Avlopp 

Avfall 

Snötillverkningssystem Vattenanvändning 

Elanvändning 

Buller 

Maskin Park Avfall 

Utsläpp från fordon 

Figur 1-Skidanläggningars verksamhet med dess miljöaspekter(K.Sjöström, personlig kommunikation, 19 april, 2011)

3.1.1 Elanvändning 

3 


Emma Hamilton 

Snökanoner bedöms vara den verksamhet som använder mest energi, då mycket stor del av 

snön i backen är konstsnö, men elen används också till liftar, belysning och uppvärmning av 

byggnader. (K. Sjöström, Liftbyggarna AB, Östersund, personlig kommunikation, 19 april, 

2011) 

Det finns 100 anläggningar i Sverige som använder sig av konstsnö, detta är inkluderat 

längdspåranläggningar (Energimyndighen, 2011e). Vissa anläggningar har endast 1-2 kanoner 

totalt medan större anläggningar har uppåt 500 enheter (SLAO, 2011). Moderna snökanoner 

använder 1,1kWh för att tillverka en kubikmeter snö medans äldre kanoner andra använder 

14kWh. Variationen på val beror på förutsättningarna som anläggningen har samt osäkerhet i 

siffrorna hos anläggningarna. (Energimyndighen, 2011e) 

Snötillverkningens elförbrukning per år beror på tillgången på snö under säsongen, men också 

vilken typ av snökanonssystem används. (K. Sjöström, Liftbyggarna AB, Östersund, 

personlig kommunikation, 19 april, 2011) 

Skidanläggningen Idrefjäll använder 20% till snöproduktion och 11 % till liftar av sin totala 

förbrukning, som ses nedan i figur 2. Snöproduktionen beräknas ha en kapacitet på 24000 

m3/dygn. Elförbrukningen står för 7 % av Idre Fjälls totala årsomsättning. (Johansson, 2009) 

Inkluderad i Åres förbrukning är liftar, snötillverkning, backbelysning och byggnader i 

anslutning till skidsystemet. De har ibland backbelysning, snötillverkningssystem samt liftar i 

samma elenhet, vilket gör att det är svårt att skilja ut förbrukningen för varje del.(C.-J. 

Ekblom, personlig kommunikation, 19 april, 2011) 

Åre: 17 GWh/år 

Idre: 15 GWh/år 

Bydalen: 7 GWh/år 

Figur 2- Årsförbrukning av el för 3 olika skidanläggningar, i förhållande till storlek (liftantal) (A. Aspholm personlig 

kommunikation 12 maj, 2011), (Johansson, 2009) (Personlig Kommunikation, Anders Durling 9 Maj, 2011) 

Liftarna effekt på motorerna varierar, en vanlig släplift har en effekt på 55-90kW och en 

stolslift en effekt på 250kW (K. Sjöström, Liftbyggarna AB, Östersund, personlig 

kommunikation, 19 april, 2011). Beräknat på att en anläggning har öppet 7h/dag drar en 

stolslift drar 1750kWh per dag, (K. Sjöström, Liftbyggarna AB, Östersund, personlig 

kommunikation, 19 april, 2011) 

I Sverige tillverkades år 2009 totalt 133,7 TWh elektricitet (Svensk Energi, 2010).Procentuellt 

presenteras tillverkningssätten i figur 3.

Figur 3- Procentuell uppdelning av elproduktion i Sverige 2009 (Svensk Energi, 2010) 

4 


Emma Hamilton 

Miljöpåverkningar av elförbrukningen sker när elektriciteten produceras och varierar 

beroende på tillverkningssätt. 

3.1.1.1 Produktion från kraftvärme 

I kondenskraftverk tillverkas el, genom förbränning av främst biobränsle, men torv, olja, kol 

eller naturgas används (Svensk Energi, 2008) 

Vid användning av biobränsle uppstår en mycket liten mängd växthusgaser och partiklar. 

Markanvändningen kan påverkas vid odling av energigrödor istället för traditionell odling 

men kan gynna marken på så sätt att användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel 

minskar, även i storskalig odling. Men den visuella landskapsmiljön kan påverkas negativt. 

(Naturvårdsverket, 2011a) 

Vid användning av fossila bränslen sker utsläpp till luft och vatten av koldioxid, svaveldioxid 

och kväveoxider vilket påverkar växthuseffekten, leder till försurning och kan orsaka 

hälsoproblem. (Naturvårdsverket, 2011a) 

3.1.1.2 Produktion av vattenkraft 

Är en förnyelsebar energikälla. Men vattenkraften påverkar den lokala miljön negativt i den 

mån att den förändrar vattendragen både till yta och sträckning samt att flora och fauna 

påverkas negativt. Småskalig vattenkraft anses vara mer negativ än storskalig eftersom den 

bidrar väldigt lite till Sveriges totala energiproduktion och har då större påverkan på naturen i 

jämförelse med den ekonomiska vinsten. (Naturvårdsverket, 2011a) 

3.1.1.3 Produktion av vindkraft 

Skapar inga föroreningar och vinden är outtömlig, men har en visuell påverkan på 

landskapsbilden och leder på grund av rotorbladen till buller, men placeras då på acceptabla 

avstånd från bebyggelse. Forskningar har visat att fåglar inte krockar med vindkraften och att 

djurliv påverkas ytterst lite, till havs har vindkraftverk troligen en positiv inverkan på 

djurlivet, då det skapar en konstgjort rev och skyddszon för det marina livet. 

(Naturvårdsverket, 2011a) 

3.1.1.4 Produktion av Kärnkraft 

Strålningsrisken och miljöpåverkan är störst vid utvinning av uran ur marken och vid 

slutförvaring av kärnavfall i bergrunden I liten mån har kärnkraften också utsläpp av 

luftföroreningar och kan påverka vattenmiljön i området då använt kylvatten kan höja 

temperaturen när det släpps ut vid kärnkraftverket. (Naturvårdsverket, 2011b) 

3.1.2 Utsläpp från fordon 

Maskinparken på en anläggning varierar i storlek, men innehåller oftast minst en pistmaskin 

och en skoter. Därtill kan det tillkomma fyrhJuhlingar och bilar. Maskinparken i Åre är här 

redovisat som exempel i Figur 4. (C.-J. Ekblom, personlig kommunikation, 19 april, 2011)

Maskinparken på Skistar Åre, 2010/11 

Antal Utbytesintervall 

Pistmaskiner 10 6000-8000h / 3-4 år 

Skotrar 33+7 2000 mil / 1-2 år 

4-hJuhlingar 4 efter slitage, ingen rutin 

Hjullastare 2 efter slitage, ingen rutin 

Bilar "ett antal" Ingen rutin 

Figur 4- Maskinpark Skistar Åre, (C.-J. Ekblom, personlig kommunikation, 19 april, 2011) 

5 


Emma Hamilton 

De flesta maskiner körs på diesel eller bensin. Beroende på typ av drivmedel och hur det 

förbränns avgör hur mycket koldioxid och andra skadliga ämnen emissionernas till luften. Se 

Figur 3 för emission av koldioxid samt energiinnehåll av olika bränsletyper. Till viss del har 

mängden skadliga ämnen tagits bort från drivmedlen, till exempel bly och svavel är nu helt 

borta. (Svenska Petroleum Institutet, 2011a) 

Arbetsmaskiner har en tämligen hög miljöpåverkan, de står för 15 % av utsläppen av 

kväveoxider och 6 % av den totala klimatpåverkan i Sverige. Koldioxid, vår mest kända 

växthusgas, påverkar den globala miljön genom att öka på den globala uppvärmningen. 

Kväveoxider har en lokal och regional påverkan då de bidrar till försurning och övergödning 

av mark och vatten. De kan också ha hälsoeffekter genom skador på luftvägarna. Partiklar och 

flyktiga kolväten ger påverkan på den lokala miljön genom hälso- och skadeeffekter på 

levande organismer. (Naturvårdsverket,2011d) 

2,6 

2,5 

2,4 

2,3 

2,2 

2,1 

2 

Motorbensin 

utan etanol 

Koldioxidemission för olika bränslen 

Motorbensin 

med 5%vol 

etanol 

Diesel - 

Miljöklass 1 

Diesel - 

Miljöklass 2 

kg CO2/L 

Figur 5- Bränsle med koldioxidemission samt energiinnehåll, SPI, 2011b) 

3.1.3 Vattenanvändning 

Snötillverkning är den del av verksamheten som använder mest vatten. (K. Sjöström, 

Liftbyggarna AB, Östersund, personlig kommunikation, 19 april, 2011) 

Ett större system kan tillverka 1 500 m3 snö/timme. Vattnet pumpas från ett närliggande 

vattendrag och allt eftersom vattnet smälter på våren rinner den tillbaka i vattendragen den 

uttogs från (SLAO, 2011). 

Vattnet omvandlas till snö genom att snökanonens luft finfördelar vattendroppar som sedan 

fryser till snökristaller. Skistar, som äger 50 % av marknadsandelen av skidanläggningarna i 

Sverige, har till störst del konstsnö i skidbacken.(Skistar, 2009) Däremot Bydalens anläggning 

i Jämtlands län använder endast konstsnö till 6-8% av åkytan. Klimatförändringarna har 

medfört en jämnare temperatur och ökad nederbörd för Bydalen och de tillverkar lika mycket 

snö idag som för 5 år sedan. (L. Sällström, personlig kommunikation, 18 maj, 2011) 

Vattenmängden varierar från anläggning till anläggning exempelvis använde anläggningen 

Lindvallen i Sälen sig av 200 000 m 3 vatten per år och en liten backe som Sidsjöbacken i 

Sundsvall använde 8 400 m 3 per år på mitten av 90-talet och Ramundberget i Härjedalen


Emma Hamilton 

använder sig endast av natursnö och har därför ingen vattenanvändning till snötillverkning. 

(Barkander, Eurenius, Olofsson, Rönnol, 1995) Funäsdalen använde sig av cirka 100 000 m3 under säsongen 2007/08. (Juhlin, 2008) 

I figuren 6 nedan kan man se ökningen av vattenuttaget i Hundfjället i Sälen, som kan ses som 

ett exempel på en anläggning som tillverkar mera snö på senare år än tidigare 

400000 

350000 

300000 

250000 

200000 

150000 

Vattenuttag i kubikmeter i Hundsfjället, Sälen 2006- 

2011 

2006/2007 

2007/2008 

2008/2009 

2009/2010 

2010/2011 

6 

Vattenuttag i m3 

Figur 6- Hundfjällets vattenuttag, m 3 per säsong, (D. Zachrison, personlig kommunikation, 18 maj, 2011) 

3.1.4 Markanvändning 

En skidanläggnings nerfarter är det man tänker på i första hand gällande markpåverkan. Detta 

påverkar markens naturliga miljö och dess djur och växtliv. Det är även landskapsbilden som 

ändras, ur ett visuellt perspektiv. (Barkander et al, 1995) 

Erosion i skidbackar är ett känt problem på alpina anläggningar. Det finns tydliga samband 

mellan backens lutning och grad av erosion. Markskador uppkommer vid anläggandet av 

pister på grund av de stora ytorna och att terrängfordon körs kontinuerligt i området. Vid 

snösmältningen på våren är markens förutsättningar att hålla kvar jorden sämre. (Brodén 

2000) 

En rapport av Brodén (2000) angående erosion i Åres skidbackar, visar att den vanligast 

förekommande markskadan var ytor med svagt eller obefintlig vegetationstäcke på grund av 

små rännilars som trängt sig ner i marken. Nötning av betydande slag fanns i anslutning till 

fordonsspår, eftersom vatten från snösmältning och nederbörd samlas i dem och ökar 

erosionen. 

Snötäcket skyddar visserligen marken mot skador från tunga fordon, men täcket måste vara 

minst 30cm djup för att inte ge några effekter. Etablering av konstsnö skyddar på så sätt 

marken från belastning, men konstsnö är mer kompakt än vanlig snö och ligger då kvar 

längre. Undersökningar visar att långvarigt snötäcke kan påverka vegetationen negativt 

eftersom växternas förmåga att koloniseras begränsas och leder då till ökad jorderosion. 

(Brodén, 2000) 

Markskadorna påverkas negativt av användningen av pistmaskiner och användning av 

konstsnö. Förstörelsen av vegetationen påverkar främst tillgången av bete och hö, vilket är en 

vinstförlust för enskilda berörda markägare och orsakar inte några ekologiska problem. 

Skador av ungträd kan ske av skidåkare som åker utanför pisterna. Skogen i angränsade 

områden kan påverkas indirekt av att betande djur trängs bort från sin naturliga betesmark och 

då angränsande områden utsätts för högre betesbelastning vilket kan långsiktigt leda till hot 

mot ekosystemet. Skogsavverkning på branta partier ökar risken för laviner, vilket inte bara är


Emma Hamilton 

ett hot mot människor i området utan även mot vegetation och jordtäcke och kan leda till 

fortsatt erosion. (Brodén, 2000) 

3.1.5 Kemikalieanvändning 

Lindau (1992) förklarar att idag används det mellan 50 000 och 100 000 kemikalier i 

samhället världen över. De flesta av dessa är organiska ämnen. Organiska miljögifter syftar 

till kolföreningar som är mer eller mindre svårnedbrytbara i miljön och beror på hur persistent 

ämnet är och att de släpps ut i sådana mängder att de gör betydande effekt på miljön. 

Det finns kemiska produkter i stort sett i hela verksamheten, till liftarnas smörjning, 

växellådor främst i form av olja och fett som också förekommer bland fordonen där det också 

används spolarvätska och kylarvätska (Juhlin, 2008). Det förekommer också diverse oljor och 

gaser, färger, lösningsmedel och i byggnader används kemikalier till städning. (Pettersson & 

Vikman, 1998). 

Inom snötillverkningen använder vissa anläggningar ett ämne som heter ”Snomax”, ett 

protein som är skapad utifrån en bakterie, vilket gör att snötillverkningen kan ske i mildare 

klimat, ökar volymen på snö samt kräver mindre energi. Inga negativa miljöeffekter har 

påvisats av ämnet enligt tillverkaren Annec. (Annec, 2011) 

Uppskattning av ett kemiskt ämnes miljöfarlighet är komplicerat, bedömningen görs av 

ämnets kombination av toxicitet, persistents och bioackumulerbarhet samt uppträdande i 

miljön. Hälsoeffekterna är också mycket skilda beroende på ämnets uppbyggnad. (Lindau, 

1992) 

Effekterna av kemikalierna är främst lokala, då det sker om det släpps ut i naturen och kan ge 

upphov till skador på växt- och djurlivet. Kemikalierna kan också sprida sig ut till 

grundvattnet (Bernes, 2001). Storleken på påverkningen beror på mängd, toxicitet, och 

spridningsförmåga. (Lindau, 1992) 

3.1.6 Avfall 

2009 var den totala mängden hushållsavfall i Sverige 480,2kg/ person, uppdelningen av 

behandlingssätten i procent ses nedan i figuren. 

Figur 7- Avfallsbehandling i procent (Avfall Sverige, 2010) 

Det är endast 1 % av det behandlade hushållsavfallet som är farligt avfall, det vill säga giftigt, 

cancerframkallade, ekotoxiskt, brandfarligt eller smittförande. De kan göra stor skada om de 

hamnar fel, även om de finns i små mängder. (Avfall Sverige, 2010) 

I liftarna finns det en hydraulolja som är i slutna behållare som vid underhåll byts ut enligt 

tillverkarens anvisningar. Liftbyggarna AB sköter själva om servicen på deras liftar för ökad 

säkerhet och oljan skickas sedan till Lundstams i Östersund för att renas och återvinnas. 

Samma behandling kan fås för olja som tas upp av oljeavskiljaren i maskinverkstadens 

7


Emma Hamilton 

avlopp. Liftarna smörjs regelbundet med fett, men detta är i en väldigt liten mängd, bland 

annat för att gästen inte ska få smuts på sina kläder. (Personlig kontakt Sjöström, K.) 

Mängd hushållsavfall exempel matavfall, papp, glas, förpackningar, plast, pantburkar, ökar på 

skidanläggningarna på grund av mängden besökare och kringverksamheter och återfinns i 

byggnaderna. (Juhlin, 2008) Det antas att detta avfall hanteras tillsammans på samma sätt som 

det kommunala avfallet. 

Förbrukade lysrör och andra armaturer kan uppstå i samband med belysningen på 

anläggningen och kan innehålla farliga ämnen, som kvicksilver. (Juhlin, 2008) 

Effekterna av avfallet beror på typ av avfall och hur det hanteras. Vid återvinning av 

exempelvis plast och papp minskas användningen av nyproduktion av produkter och även 

energiåtgången att framställa råvarorna. 

Förbränning av sopor kan också energiåtervinnas men det kan bidra till en tillskott av 

växthusgaser, dioxinutsläpp samt försurning och övergödning. Utsläpp till luft och vatten av 

metaller sker också av avfallsförbränning. (Naturvårdsverket, 2011c) 

”Skräp”, avfall som hamnar på marken, bryts ner fortare än avfall som begravts på en tipp 

eftersom det utsätts för sol, vind och väta och luft. Men plastmaterial är svårnedbrytbara och 

även om detta problem är främst estetiskt finns det risk för djur att svälja eller fasta i skräpet. 

Ett exempel på livstid på en engångsmugg är 50 år, yllehandske 1år, här beräknad i havsmiljö. 

(Bernes, 2001) Det antas att i fjällmiljö kan nedbrytningstiden vara ännu längre. 

3.1.7 Avlopp 

Avloppsvatten definieras enligt denna rapport till spillvatten eller annan rinnande orenlighet 

och utsläpp av avloppsvatten räknas till miljöfarlig verksamhet (SFS 1998:808) Avloppet kan 

vara inkopplad till kommunalt reningsverk eller annan mindre anläggning. Fungerar 

reningsverket godtagbart kan avloppsvattnet behandlas på ett tillräckligt sätt. Avloppen kan 

också vara uppdelade i toalett och köks/hushålls avlopp eller behandlas tillsammans men 

eftersom flöden har olika innehåll kan det vara bra att behandla dem åtskilda. 

(Avloppsguiden, 2010a). Vid tömning av brunnar kan problem uppstå om inte 

slamtömningsbilen kan nå brunnarna på berget. Avloppet måste klara av det extra tryck som 

anläggningen får under vinterhalvåret. Maskinparkens garage har oftast ett avlopp med 

tillhörande oljeavskiljare, beroende på storlek på anläggning. 

Om avloppsvatten släpps ut till närliggande vattendragen kan detta leda till syrebrist om de 

innehåller BOD, övergödning vid innehåll av fosfor och kväve och även smittspridning, 

speciellt om det är ett toalettavlopp. Andra ämnen som kan förekomma är organiska gifter 

samt tungmetaller. Enskilda avloppsanläggningar har sämre reningsgrad än kommunala 

reningsverk. Om oljor eller kemikalier återfinns i avloppsvatten kan detta också bidra till 

ytterligare effekter på miljön. (Avloppsguiden, 2010a) 

3.1.8 Buller 

Buller är oönskat ljud, där definitionen kan variera från person till person och också även 

påverkas av vilket tid på dygnet det är. Hur mycket bullret har beror på vilken inställningen 

man har till bullerkällan, vilken aktivitet och om det också finns vibrationer i samband med 

bullret. I ett rekreationsområde är man känsligare för störning av buller än i exempelvis 

tätorter, eftersom en tystare miljö förväntas. (Naturvårdsverket, 2011e) 

Körning av maskinparkens fordon, liftarna och snökanoner är verksamheter inom 

anläggningen som ger upphov till buller. Det kan också uppstå buller från den mänskliga 

aktiviteten som ökas i området. (Pettersson & Vikman, 1998) 

8


Emma Hamilton 

Buller ger främst hälsoeffekter hos människor, genom att man kan få försämrad hörsel, svårt 

att vila och sova och kan påverka livskvaliteten. Detta kan leda till stress, 

koncentrationssvårigheter och minskad inlärningsförmåga. Det finns också en misstänkt ökad 

risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Barn och ungdomar, äldre och personer med nedsatt hörsel 

är speciellt utsatta (Socialstyrelsen, 2009). Det kan också påverka det lokala djurlivet. 

(Naturvårdsverket, 2011e) 

3.2 Miljöprogram 

3.2.1 Miljöarbetet 

…ska vara strukturerat och lätt att följa 

Det börjar bli allt vanligare att alpina anläggningar arbetar med miljöledningssystem, bland 

annat Kaprun, Aspen, Chamonix, Avoriaz och Serre Chevalier är certifierade, men i dagsläget 

ingen i Sverige (Ski club Great Britain, 2011). Schendler (2009), som är Exekutiv Direktör av 

Hållbarhet på Aspen Skiing Company, menar att man kan behöva tänka i nya banor och se till 

vad som är den egentliga verksamheten. Angående Aspens kärnverksamhet skriver Schendler 

(2009) att "Our core purpose isn’t selling lift tickets and hotel rooms, but ”renewing the 

spirit”" (s.14), vilket företaget anser att de inte kan uppfylla om de fördärvar miljön som de är 

beroende av. 

Under slutet på 1900-talet ändrades drivkrafterna bakom företags miljöarbete, ifrån att 

tidigare vara styrt av myndigheter genom lagar och ekonomiska styrmedel, till att numera 

vara ett aktivt arbete där företagen själva integrerar det traditionella miljöarbetet med 

marknadsföring och kundönskemål. För att arbeta med miljöfrågor på ett strukturerat sätt kan 

ett miljöledningssystem (MLS) vara ett viktigt redskap och allt fler utfärdade certifikat på 

MLS visar att det blir allt vanligare i Sverige, enligt Brorson och Almgren (2009), som är 

välkända författare inom området MLS, är drygt 4000 företag är certifierade enligt 

standarden ISO 14001. 

Ledningssystemen, vilket innebär genom ett ramverk där företagsledningen styr mäter och 

utvärderar arbetet, har standardiserats för att få en norm och skapa entydighet hur begrepp och 

struktur ska vara. Ett MLS erbjuder en frivillig metod att kunna samordna och effektivisera 

miljöarbetet och vara ett hjälpmedel till aktuell lagstiftning och andra tvingade styrmedel. 

(Ammenberg, 2004). Man kan certifiera sitt MLS och därigenom visa att man arbetar utifrån 

dessa normer. 

Internationella standarden ISO 14001 samt EU-förordningen EMAS (Eco- Management Audit 

Scheme) är de mest framträdande idag och har funnits sedan 1990-talet (Naturvårdsverket, 

2000; 2003). Den stora skillnaden mellan dessa är att EMAS kräver en helt offentlig 

miljöredovisning till skillnad mot ISO 14001 som endast har krav på att Miljöpolicyn ska vara 

ett offentligt dokument. Ingen av standarderna har krav på specifik miljöprestanda utan 

företaget får själv författa sina mål. (Ammenberg, 2004). 

Det finns erkända mindre och förenklade varianter av ett MLS, så kallad Miljödiplomering. 

En av dessa är Svensk Miljöbas, en förening som erbjuder en miljöledningsstandard, där de 

anslutna utfärdarna, till exempel kommuner och branschorganisationer, kan utställa ett 

miljödiplom till en verksamhet som ansöker om detta och uppfyller de utsatta kraven. Idag 

finns drygt 750 företag och organisationer som erhåller ett miljödiplom från Svensk Miljöbas. 

(Svensk Miljöbas, 2011) 

IS0 14001 utgår ifrån PDCA- modellen (Plan, Do, Check, Act) vilket översatt betyder Planera 

- Genomföra - Följa Upp - Förbättra. På detta sätt, menar Ammenberg (2004) att man arbetar 

9


Emma Hamilton 

systematiskt och strukturerat mot sin egen vision. Det innebär att på planeringsstadiet 

identifierar man de viktigaste miljöfrågorna inom verksamheten, upprättar en miljöpolicy och 

målen samt handlingsplan för att kunna uppnå denna policy. På genomförande nivå, 

översätter man policyn till praktiska delmål, fördelar ansvar och uppgifter, utbildning sker 

samt dokumentation utvecklas. Nästa steg är att följa upp, vilket innebär övervakning, 

mätning och redovisning av miljöarbetets resultat genom både interna och externa 

miljörevisioner. Vidare arbetar man med förbättring, vilken är motorn i hela arbetet då 

verksamheten åtar sig att arbeta med ständig förbättring, genom att regelbundet utvärdera hur 

miljöledningssystemet fungerar. (Brorson & Almgren, 2009) 

3.2.1.1 Varför miljöledning? 

Brorson och Almgren (2009) anser att "Systematiskt miljöarbete är både bra för miljön och 

affärerna" (s.14). Larmen om miljöhoten kommer tätt och även om stora framsteg har gjorts 

finns det många stora problem kvar att lösa. Media bevakar miljöfrågorna intensivt och de är 

en viktig angelägenhet i samhällsdebatten och är av stor vikt för många i samhället. Därför 

kan varje hantering av en miljörelaterad fråga uppmärksammas på många sätt, speciellt om 

den hanteras på ett icke professionellt sätt. (Brorson & Almgren, 2009) 

Lagstiftningen om miljön blir ständigt skarpare, kunder ställer miljökrav, samhället vill se fler 

miljöriktiga och ansvarsfulla företag och investerare har också intresse i verksamhetens 

miljöarbete då försummelse av en miljöfråga kan leda till stora förluster. (Brorson & 

Almgren, 2009) 

Naturvårdsverket (2003) menar att det finns indikatorer på att ett MLS innebär lönsamhet om 

kostnadsbesparande åtgärder genomförs, till exempel energibesparing och minskad 

resursanvändning. Brorson och Almgren (2009) skriver att vetenskapliga studier har visat att 

det tar i genomsnitt 1-2 år för ett MLS att löna sig, främst genom effektivisering och 

minskade kostnader. Det kan vara intressant för ett företag att följa upp den ekonomiska 

nyttan med miljöledningssystemet. Det går inte att bevisa att miljöledningssystem innebär en 

bättre miljöprestanda men i en rapport av Naturvårdsverket (2003) visar intervjuer att MLS 

medför en bättre miljöprestanda men att den inte går att uppskatta kvantitativt. I och med att 

företaget själv får författa sin ambitionsnivå, går det att endast göra små framsteg genom 

ständig förbättring men ändå få eller behålla sitt certifikat. (Naturvårdsverket, 2003) Därför 

kan det vara ännu viktigare att verkligen engagera sig i sitt miljöledningssystem. Efter en 

uppdatering av ISO 14001 är det numera mer inriktning på miljöprestanda och mindre fokus 

på dokumentation av MLS (Brorson & Almgren, 2009). 

Miljöledningssystemen skapar ordning och reda inom skidanläggningens miljöarbete och gör 

att man håller sig uppdaterad med aktuell lagstiftning. Det har också en förmåga att engagera 

företagets anställda och kan även bidra till ökad attraktionskraft som arbetsgivare hos yngre 

personal. Det leder också till förbättrad målstyrning och ökad tydlighet. Man kan använda sitt 

MLS för att stärka sitt varumärke och att profilera sig bättre och därmed locka flera gäster till 

sin anläggning. Gästerna får högre kvalitet och det finns större chans att uppfylla framtida 

miljökrav och önskemål från besökarna, vilket leder till nöjdare kunder och högre förtroende. 

(Brorson & Almgren, 2009) 

I ett första skede måste ett beslut tas till vilken inställning anläggningen har till miljöfrågor 

och hur man ska arbeta. Man kan arbeta receptivt, där man ser miljöfrågorna som 

konkurrensneutrala och tänker relativt kortsiktigt. Man kan annars arbeta konstruktivt och se 

miljöfrågorna som konkurrensfördelar, ta medvetna beslut och tänker långsiktigt både ur 

ekonomisk och ur miljömässig synpunkt. Ett exempel är att antingen se miljöpolicyn som ett 

reklamverktyg, där företaget ska visa att de är insatta i miljöfrågorna som berör deras 

10


Emma Hamilton 

verksamhet, seriös och möjlig att uppnå eller att se dokumentet som ett engångsarbete som 

inte kommer att utvecklas och därmed har en passiv inställning. (Ammenberg, 2004) 

3.2.1.2 Stegen till ett effektivt miljöarbete 

I första steget ska en miljöutredning genomföras, för att ge underlag för en bedömning av 

anläggningens miljöarbete (Ammenberg, 2004). Genom två metoder, som återfinns i bilaga 1, 

kan man översiktligt se vad man ska fokusera på inom anläggningen vilket ger en grund att gå 

vidare på och vad man måste skaffa sig kunskap om inom anläggningen. Svarsformuläret ”Så 

här ser vi på miljöfrågorna” kan göras av alla som arbetar på anläggningen för att analyseras 

vad de flesta medarbetarna tycker om miljöarbetet och var de tycker man ska lägga fokus. Att 

identifiera detta engagerar personalen och gör ett fortsatt miljöarbete lättare att gå vidare med. 

Visar det sig att man anser sig ha ett bra miljöarbete och att miljösituationen hanteras 

systematiskt bör steget till en ISO 14001 certifiering inte vara stor. Är slutsatsen att 

miljöarbetet är svagt gäller det att snabbt kunna förbättra de svaga sidorna, speciellt om man 

stöter på något som bryter mot miljölagstiftningen. (Brorson & Almgren, 2009) 

Metoden att jämföra sin anläggning med miljömålen kan användas för att identifiera viktiga 

miljöaspekter och i jämförelse med föregående metod, ger denna mera information om 

företagets miljöprestanda än dokumentation av miljöarbetet. 

Figur 8 visar hur man använder sig att ett MLS genom att använda sig av PDCA-modellen 

och omfattar de steg som tas. (Ammenberg, 2005, s. 162) 

Figur 8 De olika genomförandestegen i ett MLS (författarens version utifrån Ammenberg 2004 s.162) 

3.2.1.3 Organisationsstruktur och fördelning av ansvaret 

Ammenberg (2004) förklarar att väldefinierade befogenheter och att de är fördelade korrekt 

underlättar ett fungerande MLS. ISO 14001 ställer krav att ansvarsrollerna och 

befogenheterna ska vara väldefinierade, dokumenterade och kommuniceras. Organisationens 

ledning ska ställa nödvändiga resurser till förfogande för att systemet ska fungera. Vanligast 

är att VD eller platschef får det juridiska högsta ansvaret och högsta ledningens engagemang 

spelar stor roll för miljöledningssystemets utveckling. 

En miljöledningsansvarig person har ansvar över det strategiska och organisatoriska arbetet 

inom MLS och är därmed ansvarig för hur den utformas. Det är en fördel om den som utses 

eller anställs till att vara miljöledningsansvarig sitter i företagets ledningsgrupp för att 

miljöarbetet ska prioriteras och att denne person kan påverka beslut som rör miljöfrågorna. 

11


Emma Hamilton 

Vid behov kan man också ha en miljösamordnare inom företaget, någon som fungerar som en 

länk mellan ledningen och företagets anställda. (Ammenberg, 2004) 

För att riktlinjerna inom MLS ska följas bör man utse miljökoordinater, som alltså får ansvar 

över en viss avdelnings eller personalgrupps miljöarbete. Dessa ska alltså se över att kraven 

uppfylls och att MLS följs och underhålls inom det egna ansvarsområdet. Men varje anställd 

har i sig själv ett eget ansvar att i sitt dagliga arbete se till att rutinerna inom företagets MLS 

följs. (Ammenberg, 2004) 

3.2.1.4 Miljöledning och miljömålen 

I samband med de nationella miljömålen nämns miljöledning som en indikator på ”Giftfri 

miljö”. Desto fler företag som försöker minska sin miljöbelastning genom ett systematiskt 

arbetssätt desto närmare kan målet närmas för en giftfri miljö. (Miljömålsportalen, 2011) 

3.2.1.5 Grön kommunikation 

Marknadsföring innebär att man möter kundernas behov genom att identifiera och förutse 

dem. En fördel med att ha långtgående miljöåtgärder och att ha en förteckning över dem är att 

de stärker varumärket bara genom att de genomförs. Genom gröna beslut kan man välja att 

kommunicera detta och därmed använda detta som marknadsföring och skapa en marknad och 

ett behov. (Olausson, 2009) 

Olausson (2009) menar att genom att kommunicera på rätt sätt kan man bygga ett starkt grönt 

varumärke. Tidigare problem är att miljökommunikation inte har lett till något agerande hos 

kunder. Det har tidigare mest utgått ifrån problemen och hoten istället för lösningarna och 

detta har inte varit tillräckligt motiverande. Det är endast en liten grupp, pionjärerna som 

intresserade sig tillräckligt att agera. Därutöver har det saknats hjältar eller förebilder inom 

miljörörelsen och de som har varit intresserade har klassats som ”miljömupp”. Denna bild 

finns fortfarande kvar men har på senare år blandats med grupper som ”eco-chica”. 

Enligt Olausson (2009) är ”Greenwashing” att man i reklam utnyttjar miljöbudskap för 

mycket genom att man använder fel ord eller överdriver, vilket leder till att företagets 

värderingar vattnas ur och cynismen mot företaget ökar. 

Genom att ange ett löfte till sina kunder kan man anses vara trovärdig och det blir dessutom 

ytterligare en anledning att arbeta för att uppnå målet. Bara för att man meddelar målbilden 

utåt innebär inte att den ska vara uppnådd, utan ger en möjlighet att få hjälp från sina kunder, 

leverantörer och politiker att uppnå den. Har man en vision är det viktigt för trovärdigheten att 

man kommunicerar de insatser man gör för att uppnå den och följer upp med att redovisa 

resultat. De företag som är duktiga på grön kommunikation låter insatserna tala för sig själva. 

Genom att visa vad företaget har gjort tidigare, kan man påvisa att anläggningens 

hållbarhetsverksamhet inte är något nytt. .(Olausson, 2009)Man ska också redovisa de som får 

vara med och påverka, exempelvis en miljöorganisation eller hur man har tagit till vara på 

gästernas synpunkter. 

Naturvårdsverket tog fram en målgruppssegmentering, hur befolkningen är verksam i relation 

till klimatfrågan. Detta ledde till fem olika segment där 44 % av den totala populationen är 

beredda på att handla. Sedan hösten 2008 har redan 8 av 10 svenskar agerat i sitt vardagsliv 

för att minska sin klimatpåverkan.(Olausson, 2009) På en skidanläggning kan man hitta alla 

dessa segment, med fokus på de grupper som erhåller störst majoritet av den svenska 

populationen. 

Det finns tre olika kategorier av företag, kategori 1, de som inte har ett miljöarbete alls som 

främst följer lagstiftning och sporadiskt sponsrar någon miljöorganisation. Kategori 2, företag 

12


Emma Hamilton 

som har ett klassiskt miljöarbete där det finns en viss ambition att ligga före lagstiftning, har 

en miljöansvarig som känner att besluten som tas ibland går i motsatt riktning till de uppsatta 

miljömålen inom företaget. Sedan finns kategori 3 företagen, som har ett integrerat grön och 

etiskt tänkande i kärnan, lever som de lär och skapar relationer. Kategori 3 företagen har en 

stor konkurrensfördel av detta, då det är en del av deras varumärke och deras kommunikation 

utåt (Olausson, 2009) 

Ett företag vet alltid bäst om sina egna förutsättningar inom verksamheten och branschen. Är 

man målmedveten att få en grön fördel ska man vilja bli påverkad av kunder, leverantörer och 

andra intressentgrupper och vika undan för utbildning. (Olausson, 2009) 

Olausson (2009) ger ett exempel på hur man kan leva som man lär, som genomförs hos 

barnmatsföretaget ”Hipp”. Företaget kräver att varje medarbetare ska skriva under ett etikkontrakt 

med de riktlinjer som företaget följer angående respekt, samhälls- och miljöfrågor 

samt förhållning till konkurrenter, stat och medarbetare. Detta skulle kunna appliceras på en 

skidanläggning, där kontraktet skulle kunna utformas efter de frågor som berör verksamheten. 

Desto mer framåttänkande kommunikationen är runt miljön och ansvarsfrågorna, desto större 

är chansen är att skapa en ny marknad. Har forskarna rätt angående klimatfrågan är inte 

hållbarhetsfrågan en kortvarig trend utan denna konkurrensfördel kommer att bli mer 

eftertraktad hos företag. (Olausson, 2009) 

3.2.2 Elanvändningen 

… ska vara minimal och ska använda förnyelsebara källor 

3.2.2.1 Elledningssystem 

Med samma PCDA- cykel som man använder i ett miljöledningssystem kan man använda sig 

av ett elledningssystem, vilket då endast inriktar sig på att effektivisera sin elanvändning, öka 

andelen förnyelsebar bränsle som företaget använder och om det finns möjlighet, att utöka 

energiutbytet med samhället runtomkring. Det finns en europeisk standard för detta, SS EN 

16001 som är väldigt lik ISO 14001 standarden. En internationell standard är under 

utveckling och är planerad att lanseras sommaren 2011, kallad ISO 50001 och denna kommer 

med största sannolikhet ersätta den europeiska standarden. (Energimyndigheten, 2011a) 

3.2.2.2 Energieffektivisering 

3.2.2.2.1 LCC-analys 

En livscykelkostnad (LCC som står för Life Cycle Cost) är ett sätt att beräkna de totala 

kostnaderna, investering, underhåll, energiförbrukning samt eventuell installation. 

(Energimyndigheten, 2006) Det ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Ibland är 

driftkostnaderna mycket högre än inköpet, en pump till exempel har driftkostnader som 80 % 

av den totala kostnaden. (Energioptimering Skandinavien AB, 2011) Därför är det en bra 

grund till en investering, besparingar via energieffektivisering kan bli lönsamt även om 

inköpspriset är högt. 

De förutsättningar som beräknas och data som förs in i en LCC ger grund för hur pålitlig och 

tillämpningsbar den är. En LCC är ett antagande av vad som kommer ske, vilket innebär att 

man ska analysera informationen noga. Men det är ett lämpligt instrument att använda vid 

beslutsfattning vid nyinköp. (Energimyndigheten, 2006) 

3.2.2.2.2 Belysning 

13


Emma Hamilton 

En verksamhet använder mer energi till belysningen än vad man tror. Energimyndigheten 

(2010a) menar att belysning står för 30 % av energianvändningen på kommersiella ytor och 

genom att byta armaturer kan man spara upp till 50 % av energin som används till belysning. 

En inventering bör göras över antal armaturer det finns, effekten samt drifttiden på dessa. Att 

byta ut sin belysning kan uppfattas att ha en hög initialkostnad, då till exempel en 

lågenergilampa är högre in inköp. Däremot har den längre livslängd och drar mindre el, 

därmed tjänar man in initialkostnaden relativt snabbt. 

De vanligaste alternativen till glödlampan är lysrörslampan som också kallas för 

lågenergilampan, halogenlampor samt LED lampor. Se figur 6 för hållbarheten av dessa i 

förhållande till glödlampan. På ett längre perspektiv anses LED vara den mest energieffektiva 

valet, då den förbrukat betydligt lägre energi för samma belysning.(Energimyndigheten, 

2010b) 

Antal gånger längre hållbarhet än glödlampan 

Lysrörslampan 10x 

Halogenlampa 3x 

LED-lampa 50x 

Figur 9- Olika alternativ till glödlampan och hur många gånger längre de håller än en glödlampa 

(Energimyndigheten, 2010b) 

Att välja rätt alternativ till glödlampan beror helt på lokal, det man kan tänka på är att den 

effekt som anges är inte ett mått på mängd ljus lampan avger och att lågenergilampor 

använder mindre energi för att producera samma mängd ljus. Färgtemperaturen är det som 

bestämmer ljusets karaktär och mäts i Kelvin. En lampa som har ett högre Kelvin har oftast ett 

kallare, blåaktigt ljus.(Energimyndigheten, 2009a) 

EU-projektet ”Green-light”, åtar sig företag att under en femårsperiod att minska elen som 

används i de egna lokalerna till belysning med 50 % eller den totala belysningsåtgången av el 

med 30 %. Energimyndigheter ger stöd i den första etappen, där inventering, analys av 

behovet samt utbildning och kommunikation till anställda ska göras. EU och 

Energimyndigheten åtar sig också att presentera medverkande företag i projektet under olika 

mässor och konferenser och kommer att försöka nå ut till massmedia.(Energimyndigheten, 

2009b) 

Att använda sig av rörelsedetektor på belysningssystemet kan också vara en energibesparande 

metod. Ett tänkbart användningsområde vore på toalettfaciliteter, då lampan tänds när en gäst 

besöker den. Detta kan också vara komfort för gästen om man i nuläget har lampknappar. Det 

är viktigt att där rörelsedetektor inte används att ha släckta lampor när lokalerna inte används. 

3.2.2.2.3 Isolering 

Uppvärmning av byggnader använder mer el om inte den är tillräckligt isolerad och släpper ut 

värmeenergin. Dåligt isolerade dörrar och fönster släpper ut en tredjedel av värmen. Fönster 

som är energieffektiva har tre glas som är hopfogade i en isolerruta. Mellanrummen är ofta 

fyllda med gastätt ädelgas och fönstrens karmar och bågar är formade för att minska på 

värmeförlusten. Fönstret släpper på det sättet in solvärmen och håller rumsvärmen inne. 

Värmeförlust anges i U-värde och man bör välja fönster med högst 1 i U-värde vid nya 

byggnader och 1.2 U vid renovering. Att fönstret har hög solenergitransmittans och 

dagsljustransmittans, det vill säga att det släpper in dagsljus och solljus är också viktigt för 

temperaturen i rummet. Väljer man fönster med Miljömärke A innebär det att de har ett Uvärde 

på mindre än 0.9 och isolerar bäst. Dessutom bör man se över hela byggnadens 

isolering, då tak, väggar samt grund också kan släppa ut värme. (Energimyndigheten, 2011b) 

14

3.2.2.2.4 Uppvärmningssystem 

15 


Emma Hamilton 

Med ett vattenburet distributionssystem är valfriheten stor när du ska välja värmekälla. 

Vattenburen el är ett vanligt sätt för uppvärmning, men inte den mest energisnålaste. Vatten 

värms upp i en elpanna och pumpas runt till element via rörsystem. En värmepump kan ta 

tillvara på luftens värme och kan bidra till värmesystemet och minska på elförbrukningen. Att 

använda ett vattenburet system ger däremot stor valfrihet på val av värmekälla till byggnaden 

som används istället för direktverkande el är när elementen använder elen direkt till värme. 

Att använda el till uppvärmning är förhållandevis dyrt i förhållande till andra möjligheter. 

(Energimyndigheten, 2011c) 

Solvärme är det minst miljöpåverkande uppvärmningsalternativet då en solfångare är ansluten 

till en varmvattenberedare och därigenom värmer upp vattnet som ska gå till kranen eller till 

uppvärmning i huset. Beredaren kan också kompletteras med en elpatron ifall solvärmen inte 

räcker till. I vissa fall krävs bygglov för installation av solvärme. (Energimyndigheten, 2011d) 

Det finns två typer av solfångare, traditionella solfångare som består av en plan glasad låda 

med svartmålad metall eller reflektorer och frysskyddad vatten som cirkulerar i rör. En nyare 

typ är vakuumsolfångare som består av rader med vakuumglastuber, som man kan vrida för 

att få bäst vinkel mot solen. Den sistnämnde är dyrare per kvadratmeter, men har oftast längre 

livslängd. Det är en hög engångsinvestering, men energin man får är gratis. 

(Energimyndigheten, 2011d) 

3.2.2.2.5 Effektiva Snökanoner 

Snötilverkningsteknik har gått framåt betydligt de senaste 10 åren och energiförbrukningen på 

en snökanon har minskat, mycket tack vare att man minskat den höga tryckluftsförbrukning i 

jämförelse med äldre snökanoner. (SLAO, 2011). Enligt en studie av Energimyndighen 

(2011e) tillsammans med Svenska skidförbundet och Länsstyrelsen i Dalarnas län kan man 

med hjälp av moderna snökanoner minska sin energianvändning med upp till 70 %. Moderna 

snökanoner använder 1,1kWh för att tillverka en kubikmeter snö istället för äldre snökanoner 

som har ett genomsnitt på 3,5- 4,3kWh. 

Snökanoner som är placerade högre över marken har en bättre avkylning och spridning av de 

tillverkade snökristallerna (SLAO, 2011). 

I skidanläggningen Lech i Österrike utförs prestandatester av snökanoner, senaste testet var 

2009 och målet är att utföra dessa vart tredje år, vilket innebär att nästa test borde infalla 

2012. De flesta aktörerna inom snöanläggningsbranschen deltar i testet och 2009 testades 20 

olika utrustningar. Testerna utförs vid två olika tillfällen för att omfatta olika förutsättningar 

och temperaturer. Man testar snökanonernas energi och vattenanvändning samt snödensitet 

och snödjup. Mätningar är oftast utförda med separata elräkningsmätare till själva snökanonen 

medan man genomför en uträkning för pump och luftkompressorers elförbrukning. Genom ett 

test som genomfördes i Lugnet, Falun undersöktes och potentiell energibesparing, genom 

reglering av den centrala pumpen. Testerna som genomfördes hade samma trycknivå (22- 

23bar) på alla snökanoner som de använde, vilket med största sannolikhet inte är optimalt 

förhållande för var och en av snökanonerna. Att reglera trycket efter snökanonens behov kan 

vara en energibesparande metod. (Dahlström & Rogberg, 2011) 

Med hjälp av automatiska system är all drift övervakad via en dator och slås av och på via 

denna istället för de manuella som kräver personal till på och avslagning, vilket innebär att 

transporter också kan minskas (SLAO, 2011). Genom att använda sig av dessa kan man 

kontrollera systemet vilket innebär att det finns möjlighet att effektivisera den och se till att 

man inte tillverkar mer än vad man behöver på en viss plats.

3.2.2.2.6 Miljömålen och Energieffektivisering 

16 


Emma Hamilton 

Figuren visar hur denna energieffektivisering påverkar de nationella miljömålen i positiv 

riktning. 

Energieffektivisering och miljömålen 

1.Begränsad klimatpåverkan 6. Säker strålmiljö 

2. Frisk luft 7. Ingen övergödning 

3. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 

4. Giftfri miljö* 9. God bebyggd miljö 

Figur 10- Vilka miljömål påverkas av denna energieffektivisering, *Extra hänsyn krävs till målet om giftfri miljö, då 

armaturer kan innehålla kvicksilver. (Miljömålsportalen, 2010) 

3.2.2.3 Miljömärkt el 

Eftersom en skidanläggning har en hög energiomsättning kan man bidra till miljön genom att 

välja ”Grön el” hos sitt elbolag, vilket innebär el som är producerad av en förnyelsebar 

energikälla, som vindkraft, solenergi eller vattenkraft. Men detta behöver inte direkt innebära 

att just den elen som anläggningen använder är grön, utan elbolaget åtar sig att producera och 

leverera mängd grön el som kunderna använder. Den kostar ungefär 1,5 öre mer per kWh. 

(Naturskyddsföreningen, 2010b) 

Miljömärkt el uppfyller de krav som en oberoende tredjepart har fastställt, gällande Bra 

Miljöval är det Naturskyddsföreningen som är denna part och de drivs oberoende av 

marknaden och är inte vinstdrivande. Märkning innebär att elen kommer från förnyelsebara 

källor utan att även att krav på att produktionen av el tar hänsyn till miljön och djur- och 

växtlivet. De elbolag som har el märkt med Bra Miljöval investerar dessutom i projekt för att 

främja miljön och energieffektivisering. Det finns drygt 50 leverantörer som har märkningen 

Bra Miljöval, ungefär 40 % av Sveriges elmarknad. (Naturskyddsföreningen, 2010c) 

EPD-el (Environmental Product Declaration), miljövarudeklarerad el, garanterar inte att 

miljöpåverkan från produktionen är mindre, men redovisar med hjälp av livscykelanalyser 

vad produktionen har för miljöeffekter. Revision av EPD-el görs endast på om produktionen 

överensstämmer med det som står i miljövarudeklarationen, inte om såld mängd och 

produktion överensstämmer. (Naturskyddsföreningen, 2010d) 

3.2.2.3.1 Miljömålen och Miljömärkt el 

När man ser till miljömålen är det fyra av de 16 stycken som berörs positivt av att välja grön 

el, då det bidrar till begränsad miljöpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och god 

bebyggd miljö. 

3.2.2.4 Egen elkälla 

Beroende på anläggning och energiförbrukning kan vindkraftverk vara ett alternativ till att 

köpa in el, antingen för att motsvara anläggningens fulla drift eller motsvara en viss del. 

Beräkning på hur mycket egen energikälla skulle behöva tillverka är tagen från 

miljöutredningsdelen i denna rapport, där det konstaterades att skidanläggningen i Åre, 

använder sig av 17 MWh/ år för drift.(C.-J. Ekblom, personlig kommunikation, 19 april, 

2011) 

Vindkraftverk producerar mest el under höst och vinter och moderna vindkraft producerar el 

under full kapacitet cirka 30 % av tiden. Vindkraft producerar el när det blåser mellan 4m/s 

och 25m/s, då de av säkerhetsskäl stängs av. På land som har ett bra vindläge, ger ett


Emma Hamilton 

vindkraftsverk med effekt på 2Mw mellan 5000-6000Mwh per år. En undersökning har visat 

att det tar ungefär 230 dagar, cirka 8,5 månader, för ett vindkraftverk av denna storlek att 

tillverka lika mycket energi som gick åt vid produktionen. (Vindlov, 2011a). 

Fjällens erbjuder många områden med bra vindresurser, men på grund av den speciella 

terrängen kan det vara svårt att uppskatta hur mycket det blåser på en utvald plats. 

Datamodellerna som används för bedömningen kan ge osäkra resultat i fjällområden, därför 

kan det ta längre tid att hitta rätt plats för vindkraftverket. (Wizelius, 2007) 

3.2.2.4.1 Vindkraftverket I Bydalen 

Modellen på detta vindkraftverk heter NM-48 och tillverkas av NEG-Micon, numera en del 

av företaget Vestas. Den har en höjd på 45m och en rotordiameter på 48m. Effekt ligger på 

750kW och produktionen på el ligger mellan 1 650 000 kWh/år och till 2 092 000 kWh/år och 

producerar mer än vad skidanläggningen drar. Elen från verket går direkt ut på elnätet och har 

ingen direkt koppling till liftsystemet (Personlig Kommunikation, Anders Durling 7 Maj, 9 

Maj, 2011) 

Idag kostar en liknande modell cirka 9 miljoner kronor och idag kräver bankerna vid lån 

cirka 30 % egen insats. Driftskostnaden för verket per år är cirka 120 000kr/år. Vinden i 

Bydalen har en medelvind på 7,3m/s och max uppmätta vind 52,6m/s. Vindkraftverket har 

varit i drift sedan 2002. (Personlig kommunikation, Anders Durling 7 maj, 2011) 

3.2.2.4.2 Tillstånd och stödssystem 

Enligt Wizelius (2007) krävs alltid tillstånd från kommunen för att bygga ett vindkraftverk. 

Den statliga politiken bestämmer möjligheterna att bygga vindkraftverk och de ekonomiska 

spelreglerna. Beroende på storlek på vindkraftanläggningen krävs det olika tillstånd. 

Man kan dela upp vindkraften i fyra olika klasser, miniverk, gårdsverk, medelstora och stora 

anläggningar. (Vindlov, 2011b) 

Miniverk, innebär endast ett kraftverk, högst 20m högt med rotorblad med 3m i diameter. 

Dessa kräver inte bygglov om de ska installeras på en byggnad eller kommer att byggas på ett 

närmare avstånd från den egna marken än höjden på verket. (Vindlov, 2011b) 

Gårdsverk innebär ett vindkraftverk mellan 20-50m i totalhöjd eller/och en rotordiameter som 

är mer än 3m. Dessa kräver bygglov, enligt kommunens byggnadsnämnd. (Vindlov, 2011b) 

Medelstora anläggningar avser kraftverk är över 50m i totalhöjd eller innefattar 2 eller flera 

vindkraftverk ståendes tillsammans. Dessa kräver anmälan enligt miljöbalken och bygglov 

vilket prövas genom kommunen. (Vindlov, 2011b) 

Stora anläggningar innefattar fler än ett vindkraftverk som är över 150m i totalhöjd. 

Alternativt gäller samma definition för vindkraft som är över 120m men är fler än sju 

kraftverk ståendes tillsammans. Dessa kräver tillstånd från länsstyrelsen och tillstånd enligt 

Miljöbalken. (Vindlov, 2011b) 

Vid tillståndsprövningar utreder man om vindkraftverket kommer att påverka ”de motstående 

intressen”, vilket i detta fall innebär närboende, försvaret, signalsystem, säkerhet och 

civilflyg. (Wizelius, 2007) 

Gröna certifikat, eller elcertifikat, som det också kallas är ett marknadsbaserat stödsystem för 

att stimulera produktion av förnyelsebara energikällor. Genom att köpa in elcertifikat betyder 

inte att man köper förnybar el. (Naturskyddsföreningen, 2010a). Konsumenterna betalar några 

ören extra för förnyelsebar energi och denna intäkt går till subventioner via elcertifikat. 

(Kristiansson, 2008) De elproducenter som uppfyller kraven, får ett elcertifikat per MWh de 

17


Emma Hamilton 

producerar, under en 15års period. Certifikaten kan sedan säljas av producenten på en 

certifikatmarknad där priset styrs av tillgång och efterfrågan, eftersom de företag som säljer el 

måste ha en bestämd kvot av förnyelsebar el i den el de säljer till deras kunder. Kvoten 

varierar från år till år och bestäms av riksdagen som också bestämmer sanktionsavgiften som 

de elleverantörer som inte når upp till dessa kvoter får betala. Sverige och Norge har ingått en 

överenskommelse om gemensam elcertifiakthandel. (Jansson, 2010) De stora kraftbolagen, 

som dominerar marknaden har större fördel av elcertifikatsystemet än de oberoende 

elproducenterna. Större bolag kan använda eget kapital eller använda företagets egna 

tillgångar som säkerhet vid lån, vilket ger en mycket lägre kapitalkostnad än om 

vindkraftverket får bli säkerhet, vilket ofta är fallet när mindre företag etablerar vindkraftverk. 

(Wizelius, 2007) 

Idag behöver man enligt lag en avancerad elmätare, för att kunna läsa av hur mycket el som är 

köpt och levererad per timme. Nätbolagen, till exempel Vattenfall och EON tar ut en kostnad 

på 3500-4000kr per år för detta. Avstår man från mätaren, får man betala för den el man 

köper, men får ge bort överskottselen, men priset för denna elmätning är på väg att sänkas. 

(Kristiansson 2008) 

3.2.2.4.3 Vindkraftens uppfattning 

Hur vindkraftverk uppfattas är subjektivt. Det är av vikt att de människorna som bor i 

närheten där vindkraftverket ska byggas ut accepterar detta. Undersökningar vid Göteborgs 

universitet har gjorts årligen över svenskarnas inställning till vindkraftverk. Stödet för 

vindkraftverk, där svenskarna anser att man ska satsa som idag eller mer, ligger på strax under 

90 % om man ser till de första fem åren av 2000-talet. På Sottunga, Åland var ingen av de 55 

invånarna negativt inställda till vindkraftverk innan det byggdes och efteråt hade hälften av 

dem ökad positiv inställning till det. (Wizelius, 2007) 

Durling (Personlig kommunikation 7 maj, 2011) menar att det finns ett stort motstånd för 

vindkraft i fjällen, men att rädslan ligger i en tro om jätteprojekt med vindparker. Durling 

menar att opinionen kommer att vända snart, när effekterna av global uppvärmning får större 

visad effekt. 

NIMBY står för ”Not In My Back Yard”, vilket innebär att människor som har en positiv 

inställning till vindkraft kan plötsligt ändra uppfattning om det skulle påverka deras egna 

närmiljö. En vanlig NIMBY-kurva är att 75 % kan vara klart positiva, men när sedan 

projektet genomförs sjunker denna närmare 60 %, för att senare, efter några månader i drift 

återgå till närmare 75 %. Människornas inställning påverkas mer positivt om de informeras 

om de positiva miljöeffekterna av vindkraftverken samt information om hur projektet 

fortlöper. Uppföljningsstudier av projekt med hög informationsnivå har visat att ambitiöst 

informationsarbete, där allmänhetens synpunkter är viktiga i beslutsfattandet, ökar 

acceptansen. De flesta människor accepterar vindkraftverk så länge de är på tillräckligt långt 

avstånd från bostadsområden, ger någon slags ekonomisk fördel till lokalsamhället, 

projektören är från området, att markägarna konsulteras vid val av lokalisering och att 

tillräcklig med information går ut till invånarna. (Wizelius, 2007) 

Människor som besöker ett områden i naturen för att ströva omkring, tälta eller bada, vilket 

kallas för ”Det rörliga friluftslivet” finns det inga vetenskapliga undersökningar om hur 

vindkraftverk påverkar men åsynen eller buller från vindkraftverk skulle kunna vara hinder att 

besöka platsen, eftersom detta kan anses förstöra naturupplevelsen. Men det finns inte heller 

några tecken på att det rörliga friluftslivet har påverkats negativt, då människor fortfarande 

besöker platser där vindkraftverk är uppsatta, bland annat tältar folk vid vindkraftverken vid 

18


Emma Hamilton 

Näsudden på södra Gotland. Här har också besökarfrekvensen ökat eftersom vägar har öppnat 

upp tillgängligheten och vindparken har också lockat besökare i sig själv. 

Med avstånd krymper vindkraftverkets visuella påverkan snabbt. En uppfattning är att 

vindkraftverket dominerar landskapet i en radie av 10 gånger dess höjd, exempelvis 200m för 

ett verk som är 20m högt, detta brukar överensstämma med ljud och bullrets decibelgräns. 

När avståndet ökar minskar verkets dominans och efter 5km anses det smälta in i landskapet. 

Är landskapet präglat av bebyggelse, skogspartier minskar verkens synlighet ytterligare På 

avstånd över 1,5 mil syns ett vindkraftverk i regel endast med kikare. (Wizelius, 2007) 

3.2.2.4.4 Miljömålen och vindkraft 

Vindkraften har många positiva inverkningar på miljön. Genom att se på de 15 nationella 

miljömålen kan man se att vindkraft påverkar 4 av miljömålen direkt positivt och 8 av målen 

indirekt positiv, varav 6 av dessa miljömål kräver extra beaktandena så att vindkraftverket 

inte har negativa effekter på miljön. Vindkraftverk ger inga bestående men i naturen. 

Miljömål 

Direkt positiv effekt Indirekt Positiv Effekt 

1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 

6. Ingen övergödning 3. Levande sjöar och vattendrag* 

7. Bara naturlig försurning 4. Myllrande våtmarker* 

15. Begränsad klimatpåverkan 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård* 

8. Levande skogar 

9. Ett rikt odlingslandskap* 

10. Storslagen fjällmiljö* 

11. God bebyggd miljö* 

Figur 11- Miljömålen med koppling till Vindkraft (författarens version utifrån Wizelius, 2007 s.195) 

3.2.2.5 Klimatkompensering 

En skidanläggning kan erbjuda klimatkompensering till anläggningens besökare och gäster på 

exempelvis hemsidan, där de kan frivilligt kompensera för de utsläpp deras vistelse bidrar till, 

samtidigt som företaget kan föregå med gott exempel genom att själva klimatkompensera. 

Först och främst ska man lägga vikt vid att kartlägga sina utsläpp och därefter försöka minska 

dem, klimatkompensation är inte en av dem men innebär en frivillig kompensation för 

verksamhetens utsläpp och kan ses som ett kortsiktigt sätt att minska verksamhetens 

klimatpåverkan. Detta görs genom att man köper reduktionsenheter av ett företag eller 

organisation, där en enhet motsvarar ett ton koldioxid. (Energimyndigheten, 2009c) 

Dessvärre är delar av marknaden för klimatkompensation oseriös och saknar kontrollsystem, 

rekommendationerna från energimyndigheten är att enheterna köpes från EU:s utsläppssystem 

eller projekt som utförs enligt Kyotoprotokollets två projektgrundade mekanismer CDM- eller 

JI-projekt, för att vara säker på att investeringen går till ett riktigt projekt till ett rimligt pris. 

(Branchnyheter, 2007) 

Det finns företag som erbjuder en helhetslösning, genom att de både beräknar utsläppen samt 

erbjuder reduktionsenheter, annars kan man själv beräkna verksamhetens utsläpp och därefter 

köpa in rätt antal enheter. (Energimyndigheten, 2009c) 

Ett alternativ till klimatkompensering är att investera i ett projekt som gynnar miljön på mer 

lokal eller regional nivå. Ett exempel på detta kan ses i Aspen Snowmass som genomför 

projektet ”Environment Foundation”. Ungefär hälften av företagets anställda skänker 1$ från 

deras lön per vecka till projektet, deras totalbelopp matchas från Aspen Skiing Company och 

19


Emma Hamilton 

sedan matchas detta belopp från the Aspen Community. Sammanlagt har de uppbringat 

$1.2 miljoner till olika miljöprojekt. (Aspen Snowmass, 2011) 

3.2.2.5.1 Miljömålen och klimatkompensering 

Genom att titta på de nationella miljömålen kan man med hjälp av klimatkompensering endast 

uppnå dessa om projektet man väljer är inom Sveriges gränser. Sedan varierar påverkan av 

miljömålen beroende på hur omfattande projektet är. (Naturvårdsverket, 2011e) 

3.2.3 Bränsleutsläppen 

…av maskinparken ska minimeras i högsta mån 

En skidanläggning bör se över sin bränsleförbrukning genom att inventera vart mest bränsle 

används och av vilka fordon. Det kan också vara lägligt att uppdatera motorparken. 

3.2.3.1 Sparsam körning 

Eco-Driving av pistmaskin påverkar inte bara utsläppet till miljön utan genom att 

pistmaskinisterna kör mer effektivt sparar anläggningen också pengar i sparat drivmedel. 

”Working Eco Driving” är en utbildning hos STR (Sveriges Trafikskolors Riksförbund) som 

har funnits sedan 2003. Genom utbildningen får man främst lära sig att planera körningen 

bättre samt sänka varvtal i körningen. De tar också död på myten att tomgångskörning skulle 

vara mera lönsamt; det stämmer inte att det skulle kosta mer att stänga av och på fordonet. 

(Jordbruksaktuellt, 2008) 

Enligt P. Söderlund (personlig kommunikation, 6 maj, 2011) finns det inga siffror på hur 

mycket drivmedel man sparar för pistmaskiner specifikt, men generellt för arbetsfordon kan 

det uppgå till 40 %. (Jordbruksaktuellt, 2008) 

Utbildningen omfattar 1 heldag med teori och praktik och ytterligare 3 timmars teori vid ett 

senare tillfälle. Teorin ger information till varför körvanorna ska förändras och sedan både 

praktik och teori på hur och även information om hur tekniken uppdaterats. (Sveriges 

Trafikskolors Riksförbund, 2010) 

3.2.3.2 GPS system 

Genom ett användarvänligt GPS/GIS-baserat system kan man optimera pistmaskinernas 

arbete. Bracke Systems är ett företag som utvecklar dessa navigerings- och 

kommunikationssystem, PisteGIS, som ger detaljerad information om snödjup, position av 

motorparkens fordon, navigering och blir ett hjälpmedel vid arbetsplanering. Man kan med 

hjälp av PisteGIS korta körtiderna, få effektivare snöläggning, minska behovet av konstsnö 

och öka produktiviteten. Detta innebär mindre kostnader till både drift och personal samt 

bidrar till ett mer miljövänligt och effektiv körning. (Bracke Systems, 2011) 

Enligt Henrik Söderberg, produktspecialist på Bracke Systems (personlig kommunikation, 6 

maj, 2011), erbjuder de i dagsläget endast system till pistmaskiner och programvara till 

kontorspersonal, men det finns planer på en mobil version där det kan implementeras på 

skotrarna i skidanläggningen. 

3.2.3.3 Olika Fordon 

3.2.3.3.1 Skoterval 

Tidigare har skotrar med tvåtakts motor varit den helt dominerande på marknaden. På senare 

år har denna skotertyp utvecklats i en miljövänligare riktning med minskat utsläpp och 

bränsleförbrukning, bland annat med hjälp av direktinsprutning i motorerna. 

20


Emma Hamilton 

Fyrtaktsmotorerna har blivit alltmer populära, som är tystare och bränslesnålare. Nackdelarna 

med denna skotertyp är att den är tyngre, vilket leder till ökad vikt och sämre effekt, därmed 

sämre prestanda och ibland framkomlighet beroende på typ av körning. Men en fyrtaktskoter 

går också att utrusta med katalysator, vilket förbättrar närmiljön avsevärt och fyrtaktsskotern 

är bättre ur miljösynpunkt. (Snöfo, 2002) 

Elmachinna är inte det första projeket om eldrivna skotrar, men de har kommit längst i 

prototyputvecklingen och kan minska driftkostnaderna upp till 90 % (Engström, 2010). Första 

prototypen visades upp i Åre för första gången under början på 2011. Motorn motsvarar 70hk, 

med en maxhastighet på 55km/h. I jämförelse med en bensindriven skoter har Elmachinna 

lägre bränslekostnad, servicekostnad och har inte lika påtaglig värdeminskning om man 

beräknar på 600 mil. Den har inte några direkta utsläpp av koldioxid eller kväve och är 

dessutom fri från lukt, olja och rök. Den är också i stort sett tystgående. Ytterligare en 

prototyp är under utveckling, denna gång med en starkare motor. (Elmacchina AB, 2011) 

Enligt Elmacchinas vd Pontus Sandell (personlig kommunikation, 4 maj 2011) är denna 

skoter betydligt dyrare än en konventionell skoter i inköp, i dagsläget existerar endast en 

prototyp som kostar 8-10 gånger mer att ta fram och saknar därför investerare. Han tror att 

mellan 2015-2016 finns en större marknad, då storskalig produktion av elmotorer med 

tillhörande delar kommer finnas och sänker därmed kostnaden för elskotern. 

3.2.3.4 Bränsletyper 

Låginblandning, vilket innebär att man blandar i en mängd förnyelsebart bränsle med 

traditionell diesel eller bensin, är idag den mest flexibla och kostnadseffektivaste sättet att 

utöka förnyelsebara bränslen, eftersom den fungerar till stor grad i existerande fordon. Idag 

finns ingen standard på drivmedel med högre inblandning än 5 % men det är under arbete att 

tas fram. (SPI, 2011d) 

Nedan presenteras de bränslen som finns på marknaden idag. Bränslernas köldegenskaper 

förbättras ständigt och det kan vara skillnad på detta i jämförelse för några år sedan. (H. 

Jeppsson, personlig kommunikation 3 maj, 2011) 

3.2.3.4.1 Well to Wheels Analys 

Beräkningsmetoden Well to Wheels (WTW) innebär att en livscykelanalys görs över 

bränsletyper som avser hela produktionskedjan, därmed miljöpåverkan från att både 

framställa bränslet samt att använda det. När ett bränsle utvärderas ur miljösynpunkt och dess 

minskning av fossila bränslen nämns är det med denna WTW beräkning som har genomförts. 

(SPI, 2011c) 

3.2.3.4.2 95-okt bensin 

Idag ingår upp till 5 % etanol i all 95-oktanig bensin i Sverige. En ny lagstiftning har gett 

möjlighet att höja inblandningen upp till 10 % från och med 1 Maj 2011. För att klimatnyttan 

ska uppnås och de fossila bränsleutsläppen ska minskas innebär detta att de fordon som klarar 

av att köras med en högre inblandning bör göra detta. (SPI, 2011d) 

3.2.3.4.3 E85, etanolbensin 

Utöver inblandning i 95-okt bensin, används E85, ett bränsle innehållande 85 % etanol 

sommartid och 75 % vintertid, där resterande procent är vanlig bensin, för bättre kallstarter 

samt kylegenskaper Detta bränsle ska inte användas i vanliga motorer, utan endast de som är 

anpassade för detta. I jämförelse med vanlig bensin har etanol ungefär 30 % lägre 

energiinnehåll, vilket innebär att bränsleförbrukningen blir högre. (Preem,2011a) 

21

3.2.3.4.4 Alkylatbensin 

22 


Emma Hamilton 

Härryda Kommun (2010) anger att alkylatbensin finns till både fyrtaktsmotorer och 

tvåtaktsmotorer men visar främst fram sina positiva egenskaper i mindre motorer, där 

förbränningen inte är fullständig. Oberoende tester har visat att rökbildningen blir lägre och 

att prestandan till och med höjs. 

Aspen (2011a) förklarar att alkylatbensinen tillverkas syntetiskt genom att ta vara på de rena 

gaserna som frigörs vid raffinering av råolja. De består av ett tiotal ämnen och blir därför en 

mycket ren typ av bensin. Den har dessutom längre hållbarhet än vanliga drivmedel. 

Alkylatbensinen innehåller otroligt låga halter av svavel och bensen i jämförelse med vanlig 

bensin (Preem, 2010). Den innehåller inga aromater eller olefiner vilket bland annat innebär 

att de cancerogena egenskaperna minskar. PAH (polycykliska aromatiska ämnen), giftiga och 

svårnedbrytbara ämnen, minskar upp till 90 % i jämförelse med traditionell bensin. 

Kväveoxiden och därmed marknära ozon minskar också genom att använda alkylatbensin. 

Eftersom tillgången på alkylat är begräsad, är det viktigt att den används där miljönyttan är 

störst, man ska exempelvis inte använda den i bilmotorer, där avgasreningssystemet renar 

effektivt så att alkylatbensinens miljönytta nästan blir obefintlig. (Grön Kemi, 2011) 

Alkylatbensinen följer Blyfri 95 bensin i priset och ligger något över detta pris och den säljs 

via pump på cirka 100 stationer (Grön Kemi, 2011). Vanligast är att den finns på dunk i 5L 

eller 25L men genom beställning av större mängder via en drivmedelsleverantör, till exempel 

Preem kan man beställa mängder i fat eller tankbil. (H. Jeppsson, personlig kommunikation 3 

maj, 2011) 

På grund av alkylatbensinens kemiska struktur och därmed lägre ångtryck saknar den 

tillräckligt med lätta kolväten, vilket kan göra bensinen blir svårantändlig och svårstartad. 

Vanligen ligger ångtrycket på Alkylatbensinen på 55-65 kPa, till skillnad mot vanlig bensin 

som har ett ångtryck på 70-95 kPa . Tillverkaren Aspen har tillsatt butan i sin alkylatbensin, 

vilket har kunnat höja ångtrycket. (H. Jeppsson, personlig kommunikation 3 maj, 2011) 

Eftersom skidanläggningar bedrivs i kallare klimat, vilket gör det ännu känsligare för lägre 

ångtryck är det viktigt att alkylatbesin med högre ångtryck väljs. Detta har exempelvis Aspen, 

leverantörer av alkylatbensin gjort genom att tillsätta butan. (H. Jeppsson, personlig 

kommunikation 3 maj, 2011) Aspen framställer också AspenE, bestående av främst 

svensktillverkad bioetanol samt aromatfri nafta. Denna bensintyp passar till 

etanolkonverterade motorer. Jämförelsevis med E85, har Aspen lägre utsläpp av kolväten och 

har bättre gasrespons och kallstarter. AspenE har bättre vinteregenskaper än vinterversionen 

av E85, fastän den har lika hög etanolhalt året om till skillnad från E85, vars vinterversion 

består av närmare 50 % mer bensin. (Aspen, 2001b) 

3.2.3.4.5 Diesel och RME bränsle 

Dagens Miljöklass 1 Diesel, innehåller 5 % RapsMetylEster (RME) enligt europeisk samt 

svensk standard och genom fordonstillverkarnas tillstånd, och inga förändringar av fordonet 

krävs. Diesel med denna inblandning ska inte lagras mer än ett år. RME tillverkas genom att 

rapsolja förestras och är en fettsyrametylester (FAME) och leverantören Preem har hårdare 

krav på köldegenskaperna än den iblandade RME har. (Preem, 2011b) 

Utöver inblandning med diesel kan RME användas som ren produkt. Preem har hårdare krav 

på köldegenskaperna som den iblandade RME har. Som ren produkt minskas utsläppen av 

fossil koldioxid med 64 %. Den har bra smörjningsegenskaper och kan användas i motorer 

som är anpassade efter FAME, där det är främst slangar och packningar som kan behövas 

adapteras. (Preem, 2011b)


Emma Hamilton 

Preem levererar två olika varianter av alla deras dieselprodukter, vinter och sommar. 

Skillnaden på dessa är att vintervarianterna har en lägre inblandning av RME, 3 % söder om 

gränsen Karlstad/Gävle, och utan inblandning norrut i dagsläget. Köldegenskaperna blir dock 

ständigt förbättrade. (H. Jeppsson, personlig kommunikation 3 maj, 2011) 

3.2.3.4.6 Preem ACP Evolution Diesel 

Sedan april 2011 finns det en ny världsunik dieselprodukt på marknaden som tillhandahålls av 

leverantören Preem. Med denna kan man minska de fossila koldioxidutsläppen med upp till 

16 % i jämförelse med vanlig diesel. Den fossila råvaran raffineras tillsammans med 15 % 

förnybar råvara och sedan tillsätts 5 % RME. Detta innebär att den förnyelsebara delen i 

Dieseln är 20 %. Den förnyelsebara råvaran som används är råtallolja, som utvinns av 

svartlut, en restprodukt från skogsindustrin och pappersmassabruken och sedan upparbetas till 

användbar talldiesel. Vinterversionen av Evolution har endast 8 % förnyelsebar inblandning 

(5 % RME samt 3 % tallolja) och kan i dagsläget användas vintertid söder om Karlstad/ Gävle 

gränsen, där den klarar ner till -26 ◦ C i köldegenskaper(H. Jeppsson, personlig kommunikation 

3 maj, 2011). Men Preem arbetar för att kunna ta fram en året runt variant. Den är godkänd av 

standarden för Miljöklass 1 diesel och kan användas i alla dieselmotorer utan anpassning. 

(Preem, 2011c) 

3.2.3.5 Bränsleförbrukning och miljömålen 

I relation till de nationella miljömålen påverkar en minskning av bränsleförbrukning direkt 

fem av miljömålen, ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”, ”Bara naturlig försurning”, 

”Ingen övergödning” och ”God bebyggd miljö”. (Miljömålsportalen, 2010) 

3.2.4 Vatten- och markanvändningen 

… ska vara kontrollerat och hålla så låg påverkan som möjligt 

3.2.4.1 Markanvändning 

Att förändra marken ger en lokal miljöpåverkan, som har en lång påverkningstid men det 

slitage som uppstår antas vara i små mängder. Detta har också stor variation mellan olika 

naturmiljöer och skidanläggningar. Att göra en miljökonsekvensbeskrivning och genomföra 

skyddsåtgärder är viktiga för genomföring av nybyggnationer inom anläggningen samt 

förbereda kompensation för dessa ingrepp. 

Vid nybebyggelse av nedfarter sker avverkning och då är det av stor betydelse att riskerna för 

körskador minskas, detta underlättas om man kör på tjälad mark. Grenar och liknande kan 

lämnas på platsen och brännas istället för att transporteras bort, samtidigt som vägar planeras 

med bra bärighet för övriga transporter av virke och material. För att minska på körskador i 

marken kan helikopter användas. Istället för att använda sig av stubbrytning, kan stubbarna 

kapas till närmast markhöjd, då rötterna kvar i marken kan motverka erosion. (Stiftelsen Idre 

Fjäll, 2006) 

Med tanke på markpåverkan är stolsliftar och gondolliftar bättre ur denna synpunkt, då de inte 

krävs utjämnande liftspår. (Stiftelsen Idre Fjäll, 2006) 

För att minska på erosionen, hjälper det att så under barmarksäsong för att växtligheten ska få 

fart. Om skidanläggningen har en halfpipe, det vill säga en tillverkad snöramp, eller annan 

konstgjord konstruktion kan underlaget byggas upp med hjälp av jord få en stadig grund till 

konstruktionen. Om man återvegeterar halfpipen minskar även risken för erosion i 

konstruktionen. Detta minskar dessutom på mängden snö som behövs tillverkas och sparar 

både vatten och energi. 

23

3.2.4.1.1 Markanvändning och miljömålen 

24 


Emma Hamilton 

Genom ett aktivt arbete med att minska påverkan på markanvändningen påverkar man dessa 

miljömål i positiv riktning: ” Storslagen fjällmiljö”, ”God bebyggd miljö”, ”Ett rikt växt- och 

djurliv”. 

3.2.4.2 Vattenanvändning 

Vattenanvändningen till snötillverkning har en central del i snötillverkningen, därför bör, 

enligt det schweiziska miljö-, skog- och landskapsförvaltningen (SAEFL), skidanläggningar 

som använder snökanontillverkning av snö, endast användas till att förbättra ett skidområde, 

inte att försörja ett helt område med snö eller öka områdets storlek. De menar också att 

snötillverkningen ska anpassas efter hur mycket vatten det finns i området. Främmande 

ämnen, exempelvis bakterier som SnoMax ska undvikas och man ska vara försiktig med de 

naturliga näringsämnen som kan finnas i vattnet, då de kan förändra den naturliga 

vegetationen. (Stiftelsen Idre Fjäll, 2006) Genom att använda sig att moderna och effektiva 

snökanoner minskas vattenuttaget och man bör dokumentera och följa upp hur det påverkar 

vattendragen. 

För att minska behovet av mängd konstnö på kalfjäll kan användningen av en välbeprövad metod 

hjälpa, snöstaket, som fångar upp snön och behåller snön i pistanläggningen vid kraftig blåst och 

pistmaskinerna kan därefter fördela snön tillbaka i pisten. Genom att använda sig av mobila 

snöstaket, kan de underhållas lättare samt även anpassa placering efter väderförhållanden. 

(Stiftelsen Idre Fjäll, 2006) 

Vid byggande av nya byggnationer vattensnåla lösningar användas, snålspolande toaletter och 

blandare på vattenkranar. På platser i anläggningen där det kan vara svårt att koppla toaletten 

till ett avlopp kan en mulltoa övervägas, en toalett som varken kräver vatten eller avlopp. 

MullToa (2011) har en variant som är Sveriges enda svanenmärkta och svensktillverkade 

biologiska toalett. 

3.2.4.2.1 Vattenanvändning och miljömålen 

Genom att minska och ha tillsyn på skidanläggningens vattenanvändning kan verksamheten 

vara med och bidra till att man uppfyller miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”, 

Grundvatten av god kvalitet” och ”Myllrande våtmarker”. (Miljömålsportalen, 2010) 

3.2.5 Kemikalierna 

… som används inom verksamheten skall vara väl dokumenterade samt hanteras på 

ett korrekt sätt 

De kemikalier som återfinns inom verksamheten anses vara av väldigt små mängder och om 

de hanteras på rätt sätt så även deras miljöpåverkan. Den svenska lagstiftningen angående 

kemikalier styrs av EU förordningen REACH, vilket står för Registration, Evaluation, 

Authorisation och Restriction of Chemicals (översatt blir detta registrering, utvärdering, 

godkännande och begränsning av kemikalier). Förordningen omfattar kemiska ämnen och 

blandningar av dessa samt vissa varubestämmelser. Reach vänder sig främst till de som 

tillverkar, importerar eller säljer kemiska produkter. (Kemikalieinspektionen, KemI, 2011) 

En skidanläggning omfattas av Reach genom att vara en nedströmsanvändare, en juridisk 

person som använder ett ämne i sin industriella eller yrkesmässiga verksamhet. Detta innebär 

bland annat att ett uppdaterat säkerhetsdatablad måste överlämnas till användaren av ett ämne, 

oavsett om den är utblandad eller ej samt att tillämpa de åtgärder som behövs för att hantera 

risker som står om ämnet i säkerhetsdatabladet eller via egen utförd 

kemikaliesäkerhetsbedömning. (KemI, 2010)


Emma Hamilton 

Enligt miljöbalken (SFS 1998:808) 2 Kap § 4 omfattas kemikaliehanteringen på 

verksamheten av utbytesprincipen, vilket innebär att de kemikalier som väljs ska vara de som 

har minst påverkan på miljön och om det finns en mindre farlig produkt att ersätta med ska 

detta göras. 

3.2.5.1 Kemikalier och miljömålen 

Miljömålen som kemikalieanvändingen inom skidanläggningen kan påverka är ”Giftfri Miljö” 

och ”God bebyggd miljö”. (Miljömålsportalen, 2010) 

3.2.6 Avlopp och avfall 

… ska hållas till ett minimum och vara korrekt omhändertaget 

3.2.6.1 Avfall 

Hushållsavfallet hanteras av kommunerna och de producenterna som ligger under 

producentansvar, vilket innebär att de också har ansvar för att deras produkter ska 

omhändertas på rätt sätt efter användning. Beroende på vilken kommun skidanläggningen 

ligger i kan det skilja sig i vilken form av förvaltning av avfallet det finns. Kommunerna 

väljer själva om de vill ha eget bolag för avfallshantering eller om de har det samägt med 

andra kommuner. De finns också kommuner som samarbetar gällande vissa enskilda delar av 

hanteringen. Hur kommunerna samverkar syftar till att ge största miljö- och samhällsnytta och 

är mest kostnadseffektiv. Insamlingen av hushållsavfall genomförs i 73 % av kommunerna i 

Sverige av privata företag och även hanteringen av avfallet kan hanteras av privata bolag eller 

kommunerna. Småföretagare kan i vissa kommuner använda kommunernas 

återvinningscentraler mot en viss avgift. (Wiquist, 2010) För riktigt små skidanläggningar 

skulle alltså detta vara en möjlighet. 

Flera kommuner har insamling av producentansvarsmaterial på fastighetsnära platser och 

detta system ökar. Den vanligaste formen av källsorterad matavfall är två olika behållare, en 

för bioavfall som kan komposteras och ett annat kärl för brännbart avfall. (Wiquist, 2010) 

Dessa olika kärl skulle också kunna användas exempelvis på en skidanläggnings värmestuga, 

där man skulle kunna göra det mycket enkelt för gästen att sortera sina sopor. En liten 

sopstation inomhus där gästen skulle kunna sortera ut matavfall, hårdplast, glas, 

pappersförpackningar, papper samt ett fack för brännbart avfall skulle inte heller behöva ta 

upp mycket mer plats än de sopkärl som finns idag, eftersom det är samma mängd avfall, som 

bara ska sorteras. Genom korrekt information och uppmuntring till gästen med skyltar och 

affischer gör att det kan vara lika lätt eller enklare för gästen på anläggningen som för henne 

hemma hos sig. 

Det farliga avfall som uppstår inom verksamheten måste omhändertas, antingen genom att 

anläggningen själv transporterar bort det eller att det hämtas upp av inhyrd entreprenör. 

Genom att ha en förteckning över vad som uppstår inom verksamheten med rutiner hur de ska 

omhändertas kan både avfallet minskas och tas hand om korrekt. 

3.2.6.1.1 Avfall och miljömålen 

Avfall ingår i ”God bebyggd miljö”, där det berörs som ett delmål att uppnå. Den syftar till att 

den totala mängden avfall i Sverige inte ska ökas och att man ska använda avfall som en 

resurs så långt som möjligt och minska riskerna för hälsa och miljö. Det som berör 

verksamheten på en skidanläggning är bland annat att senast 2010, alltså förra året ska minst 

50 % av hushållsavfallet ska återvinnas och minst 35 % av matavfallet ska återvinnas 

25


Emma Hamilton 

biologiskt. Avfall påverkar också miljömålen ”Giftfri Miljö” och ”Skyddande 

ozonskikt”.(Miljömålsportalen, 2010, 2011) 

3.2.6.1.2 Avlopp 

Miljökontoren i varje kommun är de som bestämmer kraven för avloppsanläggningar och det 

är de som tar handom anmälningar, som måste genomföras, antingen för nya avlopp eller 

ändraringar på befintligt system. Företaget är ansvarigt inför kommunen att funktionskraven 

uppfylls och att dessa går att uppfölja med mätningar. För större anläggningar, där avlopp och 

vatten måste lösas av hälso- och miljöskäl i ett större sammanhang är kommunen skyldiga att 

ansvara för vatten och avlopp. Gränsen för enskilt avlopp går vid en kapacitet på 200 

personer. (Palmér Rivera, 2009) 

Enligt Miljöbalken (SFS 1998:808) är det olagligt att upprätta en avloppsanläggning utan 

tillstånd och avloppsvatten ska avledas och renas eller på annat sätt tas hand om för att 

människors hälsa eller miljön inte ska komma till skada. Det är viktigt för en skidanläggning 

att se till att verksamhetens befintliga avloppssystem uppfyller de krav som kommunen 

ställer. Nedan följer några av de lagar som berör verksamhetens avloppssystem. 

Enligt bevisbördan som återfinns i 2 kap 1 § måste en utredning ske eller på annat sätt påvisas 

att verksamheten går att bedriva godtagbart miljömässigt. Enligt kunskapskravet i 2 kap 2 § 

ska skidanläggningen ha kunskapen som behövs för att kunna granska miljöeffekter av ett 

avloppsutsläpp och kunna minimera riskerna och skadorna av detta. Enligt 

försiktighetsprincipen, 2 kap 3 §, måste anläggningen åta skyddsåtgärder och motverka 

uppkomsten av skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Företaget ska också 

följa lokaliseringprincipen 2 kap 6 § som innebär att man ska välja plats där störningen är 

minst. (Naturvårdsverket, 2008) 

Enligt 2 kap 7 § angående skälighet ska det vara ekonomiskt rimligt, där nytta och kostnad 

ställs mot varandra. Gällande ekonomi är det inte specifikt vad verksamhetsutövaren klarar av 

finansiellt, utan vad genomsnittet av branschen klarar. Kostnaden av en avloppsanläggning 

kan variera från plats och kommun. (Naturvårdsverket, 2008) 

Hushålls och kretsloppsprincipen i 2 kap 7 § ska minsta möjliga resurs användas och genom 

att använda ett slutet kretslopp av reningen kan avloppsvattnet användas till bevattning. 

(Naturvårdsverket, 2008) 

3.2.6.1.2.1 Behandling 

Ett bra alternativ är om det finns möjlighet för ett enskilt avlopp att hamna i en slamavskiljare, 

exempel trekammarbrunn som sedan renas efteråt med markbädd. Detta innebär att slammet 

samlas upp i brunnen som ska tömmas minst en gång per år och vattnet släpps ut och filtreras 

genom markbäddens sand och sedan leds via en utloppsledning till ett vattendrag. 

Det finns också flertal sätt man kan använda sig av ett kretslopp om försiktighet tas till 

hygien. Detta är i stort sett möjligt med alla avloppslösningar som finns tillgängliga idag. För 

att undvika näringsläckage ska man återföra kväve under växtsäsong och fosfor när det kan 

myllas ner. (Naturvårdsverket, 2008) 

För att kunna använda urin som bevattning skulle kunna vara möjligt utan större behandling, 

då det har en låg fekalisk förorening. Att behandla fekalier och latrin går också, men behöver 

större hänsyn till hygienen och sjukdomar. Behandlingen kan ske antingen genom att lagra i 2 

år eller genom att använda en varmkompost med tillsatt köksavfall för att få rätt struktur med 

en tillsättning av ammoniak kan man återföra näringsämnen i marken. (Naturvårdsverket, 

2008) 

26


Emma Hamilton 

Genom att ha ett avloppssystem på skidanläggningen som har skilda avloppssystem skulle 

man alltså kunna sluta kretsloppet och använda det som bevattning av exempelvis sådd i 

backen under barmarksäsong. 

3.2.6.1.2.2 Avlopp och miljömålen 

De miljömålen som berör direkt vid frågor angående avlopp är ”Grundvatten av god kvalitet”, 

”Levande sjöar och vattendrag”, ”Myllrande våtmarker”, ”Hav i balans och levande kust och 

skärgård”, ”Ingen övergödning”, ”Giftfri miljö” och ”God bebyggd miljö”. För att uppnå 

miljömålen finns ett delmål till ”Ingen övergödning”, angående utsläpp av fosfor och kväve. 

”God bebyggd miljö” har ett delmål gällande att fosfor från avloppsslam ska användas på 

produktiv mark.(Naturvårdsverket, 2011f) 

3.2.7 Bullernivån 

… ska vara inom rimliga gränser 

Enligt Miljöbalken 9 Kap 1 § måste skidanläggningen se till att bullret som uppstår inom 

verksamheten inte skapar olägenheter (SFS 1998:808). 

World Health Organization (WHO) rekommenderar att den allmänna ljudnivån för 

kontinuerligt buller inte ska överskrida 55dB utomhus. Inomhus bör denna decibelnivå aldrig 

överstiga 45dB. (Socialstyrelsen, 2009) 

En skidanläggnings verksamhet ger upphov till buller men genom att kartlägga var i 

verksamheten den uppstår kan källorna motverkas till viss del. Genom att i största mån 

placera snökanoner med avseende på väderförhållanden samt hålla maskinerna väl 

underhållna och moderna kan man motverka bullret från dem. (Juhlin, 2008) 

Fordon som väljs till maskinparken bör göras med hänsyn till hur tysta de är. Elskotern 

Elmachinna kan vara ett framtida alternativ, eftersom den i stort sett är tystgående (Sandell, 

2010) 

3.2.7.1 Buller och miljömålen 

Med avseende på de nationella miljömålen är det miljömålen God bebyggd miljö Storslagen 

fjällmiljö och målet Hav i balans samt levande kust och skärgård som har delmål och 

indikatorer att minska buller (Miljömålsportalen, 2010). 

4 Diskussion 

Det intrycket författaren har är att det finns ett stort intresse hos många skidanläggningar att 

miljöanpassa verksamheten. Anledningarna till detta kan skilja sig, det kan vara att 

anläggningen har märkt av klimatförändringar, vill hänga med på den gröna trenden eller att 

man har ett genuint miljöintresse. Oavsett motiv finns det alltid rum för förbättring inom 

verksamheten, även om det handlar om små förbättringar eller en helomställning. 

Författaren bedömer att de flesta skidanläggningarna i landet är kategori 1 eller 2 företag, som 

antingen inte har något miljöarbete alls eller att miljöverksamheten inte är helt förankrat i 

företaget. Möjligheterna att förbättra detta finns och handlar egentligen först och främst om 

att kartlägga och strukturera sin verksamhet i relation till miljön. 

Utöver de miljömässiga vinster finns det tydliga samband mellan ekonomisk intjäning 

företaget kan göra genom ett miljöarbete och använda sig av effektiva metoder. Genom att 

tänka hållbart väljs också utrustning och teknik som är designad för lång användning, vilket 

27


Emma Hamilton 

också ger högre kvalitet till sina gäster och det finns en möjlighet att locka nya kunder. Att ha 

ett effektivt miljöarbete skulle också kunna betraktas som en god försäkring, då om man 

väntar till miljöproblemet uppkommer finns en risk att denna kan bli mycket dyr, när 

anläggningen istället kan hindra att dessa problem uppstår i förväg. 

Många av de möjligheter som finns till en miljövänligare anläggning som presenteras i 

rapporten används idag på Sveriges skidanläggningar, speciellt på de större anläggningarna 

som har förstått vikten av dessa. De metoder som anges i rapporten är väl beprövade och det 

finns ingen tvekan om att de fungerar, de kan också göra det lättare att utvecklas framåt och 

ett hållbart synsätt är tankesättet som leder till framtida marknad och ger marknadsfördelar. 

En hållbar verksamhet gynnar inte bara miljön och samhället utan det ska också vara 

ekonomiskt genomförbart. Även små lösningar som implementeras kan ge stora vinster på 

lång sikt och det är väl så en skidanläggning planerar, inte till att ge en snabb vinst för att 

kunna sluta upp med verksamheten, utan att deras investeringar ska betala tillbaka under en 

lång tid. 

Svårigheter med denna rapport var att den endast skrapat på ytan på skidanläggningarnas 

miljösituation och det krävs mer information om var och en av anläggningarna för att kunna 

gå vidare med förslagen i miljöprogrammet. Att göra ett mer grundligt genomförande av 

miljöutredningen skulle kräva mer och ingående kontakt med anläggningarna runt om i landet 

genom enkäter och skulle bli mycket mer tidskrävande. Det kräver också att anläggningarna 

är intresserade av att dela med sig av denna information och vara beredda på att jämföras med 

varandra. Olika metoder har undersökts, men de som rapporten behandlar är de som 

författaren själv tror på, utöver de som presenteras finns andra lösningar som inte nämns då 

tidramen inte räckt till för fullständig bearbetning. 

Första steget för alla anläggningar som vill minska sin miljöpåverkan bör vara att göra en 

utredning och inventering av den egna anläggningen, innan man kan dra några konkreta 

slutsatser. Miljöutredningen i rapporten visar var i en skidanläggning miljöproblem kan 

uppstå, men eftersom en anläggning kan variera i storlek och läge kan också miljöaspekterna 

variera i prioritet, därför måste en mer ingående utredning genomföras, inte bara av 

miljöaspekterna utan även hur andra frågor i verksamheten styrs och bestäms eftersom det är 

inte bara storlek som kan variera hos en skidanläggning utan även hur verksamheten är ägd 

och styrd som kan ha stor påverkan på ett miljöarbete. Det innebär att även om en 

skidanläggning är mindre och saknar de finansiella möjligheterna till att utföra förbättringar, 

men genom att göra en inventering av anläggningen kan skidanläggningen individuellt sätta 

ambitionsnivån för dessa förbättringar. 

I förhållande till de nationella miljömålen hade punkten miljöledningssystem endast en 

konkret länk till ett av målen, men beroende på vad man har för policy och miljömål inom 

verksamheten finns en möjlighet att kunna påverka alla av de 16 målen. Det handlar om att 

hitta rätt aktivitet för sin anläggning, beroende på om det är Sveriges största anläggning eller 

en stadsbacke som främst är till för dess invånare. Miljödiplomering av en verksamhet kan 

vara tillräcklig för de mindre anläggningarna, men att certifiera sig mot ISO 14001 ger 

internationell status, vilket är mer aktuellt för större verksamheter. Det viktiga är att inte bara 

göra det av marknadsföringsskäl, utan att man aktivt vill att miljöarbetet ska genomsyra hela 

verksamheten, för det är när det blir en del av skidanläggningens vardag som man kan 

använda det som ett mäktigt försäljningsredskap. 

För att förbättra miljöarbetet både internt och det som kommuniceras externt är det av vikt att 

alla i personalen är aktiva i det. Den personal som syns ute i skidanläggningen, exempelvis 

liftpersonalen, är anläggningens ansikte utåt. Därmed är det viktigt att denna personal också 

28


Emma Hamilton 

får känna sig delaktig i miljöarbetet och får korrekt utbildning. Deras kläder är något som 

syns utåt och ett exempel är att välja ekologiskt material som många klädmärken erbjuder 

idag. 

Fastän det finns konstsnö i backarna räcker inte detta för att ersätta hela upplevelsen som 

besökaren får, om framtiden innebär att det kommer vara barmark utanför pisterna kommer 

man säkerligen förlora en stor del av gästerna. Det är uppenbart att en skidanläggning har en 

påverkan på miljön och eftersom deras besökare, deras kunder, lockas dit av att få en 

upplevelse i naturen, utförsåkning, som är helt beroende på det som miljön har att erbjuda är 

det viktigt att företaget visar att de är måna om detta. Både för deras egen skull och för att 

locka och behålla kunder. Det gäller att kunna erbjuda gästerna samma service som tidigare, 

fast till ett bättre miljöpris. På detta sätt kan man också visa vägen för andra, och stå ut som 

företag bland de andra anläggningarna och företagen. 

Något som kunden märker av direkt är källsorteringsstationer om de återfinns i 

värmestugorna, där man också kan engagera den yngre generationen, genom lekfulla 

planscher och göra källsorteringen till en lek för dem. Ett bra sätt att nå ut till kunden är att 

utbilda effektivt och lättsamt. Detta visar på att skidanläggningen själv inte är blind om att 

verksamheten har en miljöpåverkan, och genom använda sig av denna kunskap visar omtanke 

istället Företaget kan få kunderna att efterfråga miljösmarta val om man hjälper dem att bli 

insatta i frågorna och upplysa gästerna varför miljöarbetet är viktigt för företaget . 

Klimatkompensering visar att företaget tänker på miljön och visar att de är medvetna och 

engagerade, men det är en insats som ändå kan göra en skillnad. Via hemsidan i kombination 

med att kunden gör sin bokning, kan man erbjuda kunden själv en möjlighet att påverka. Detta 

ger ingen ekonomisk vinst för företaget men visat att den globala miljön, bortom 

skidbackarna, fortfarande är i åtanke och av vikt för företaget. 

En stor fördel som en skidanläggning har angående grön marknadsföring är att de erbjuder en 

tjänst och upplevelse och inte en produkt. Visserligen betyder inte detta nödvändigtvis att 

miljöpåverkan är lägre, men det bidrar mindre till konsumtionssamhället. Om fördelen finns 

att skidanläggningen går att nå med kollektivtrafik, speciellt tåg, skulle skidföretaget för att 

lansera det nya miljöengagemanget, skapa ett samarbete med transportbolaget och exempelvis 

erbjuda rabatter till sina gäster som väljer kollektivt framför att ta egen bil. 

Däremot om anläggningen skryter för mycket med sina miljöprestationer och inte kan leva 

upp till dessa finns det risk att de anklagas för ”Greenwashing”. Media översköljer 

befolkningen och samhället med information och reklam dagligen och då blir det extra viktigt 

att sticka ut med marknadsföringen och att den är trovärdig. Det finns förstås även 

kundsegment som är svårare att nå med en grön inställning, de som verkligen inte vill betala 

extra och de som verkligen är motståndare och misstror det forskarna säger om framtidens 

miljöutveckling. Något som möjligen de skulle kunna attraheras av är att man eventuellt 

sänker liftkortspriset, om detta är möjligt efter besparing via effektivisering av verksamheten. 

Genom att använda grön el minskas anläggningens påverkan på miljön då bara förnyelsebar 

källa väljs. Den stora kontributionen är att företaget är med och påverkar elproduktionen i 

Sverige men detta betyder inte att skidanläggningen ska sluta spara energi, eftersom det finns 

en begränsad tillverkning av förnyelsebar el i Sverige och dessutom kan man göra stora 

ekonomiska insparningar genom energieffektivisering, som också är en miljöinsats. 

På ett kortsiktigt tidsperspektiv är miljövänliga investeringar kostsamma och kan vara väldigt 

tidskrävande, vilket kan kräva att en konsult hyrs in eller anställa extra personal under en tid, 

vilket också kan kosta på grund av personalkostnader. Genom att miljöarbetet ska prägla hela 

29


Emma Hamilton 

verksamheten kan det finnas nackdelar om det konkurrerar med redan uttänkta investeringar. 

Däremot kan säkerligen investeringen anpassas till ett mer miljövänligt genomförande. 

Genom att göra en LCC kan skidanläggningen också beräkna på hur lång återbetalningstid 

investeringen har. Det kan också vara intressant att skapa relationer med andra företag inom 

regionen eller vända sig till andra företag inom samma bransch för att kunna hjälpas åt 

finansiellt. Att kunna samarbeta med andra skidanläggningar angående miljöfrågor genom en 

öppen dialog ger större möjlighet att kunna lösa problemen. Det ger också större trovärdighet 

utåt till kund, eftersom en anläggning som påstår sig vara miljöengagerad bör också vara 

intresserad i de miljöfrågor som också berör en annan anläggning, speciellt om man kan bidra 

med en lösning. 

Mindre anläggningar som inte har samma ekonomiska förutsättningar kan fortfarande göra en 

skillnad genom att välja mer energibesparingmetoder. Det kan tyckas att belysning och 

isolering är småsaker, men det är väldigt effektivt, genom att det både sparar pengar och 

energi och syns utåt till kunden. Tekniken som används är ett klart tecken på att även små 

förändringar gör skillnad. 

Vindkraftstekniken är väl diskuterad och rädslan finns att förlora sina kunder, detta är ett 

problem som kan lösas med mer information till kunden. Det skidföretaget kan tänka på är att 

om anläggandet av ett verk sker i närheten av en skidanläggning, är det redan i ett bebyggt 

område, en skidbacke är inte ett naturligt förekommande fenomen. Med rätt och tillräcklig 

information om hur stor nytta ett vindkraftverk gör kan nog många besökare tycka det kan 

vara ytterligare en upplevelse att veta att liften de åker med drivs av samma vind som blåser 

dem i ansiktet. 

Tekniken utvecklas ständigt och för att kunna spara både ekonomiskt och miljömässigt 

behöver skidanläggningen vara uppdaterad med de metoder som finns tillgänglig. Mycket 

utrustning som används idag är energisnål men för att det ska fungera bör de också hållas 

uppdaterade och underhållna för att se en god effekt. Men skidföretagen behöver också ställa 

krav och ifrågasätta sina leverantörer för att driva på denna utveckling. 

5 Slutsats 

För att kunna förbättra miljöarbetet inom anläggningen kräver engagemang från dess ledning 

och en ordentlig inventering av den egna verksamheten. Därefter kan skidanläggningen 

använda den befintliga tekniken för energieffektivisering och andra miljöbesparande åtgärder 

som finns för att spara på miljö och ekonomin. Att dessutom ställa krav på leverantörer är ett 

sätt att främja utveckling av ny teknik. Att införa ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 

kan vara ett alternativ för större och medelstora anläggningar. Genom att aktivt arbeta med 

miljöfrågor finns det möjlighet att använda det som konkurrensfördel men det krävs att 

verksamheten genomsyras av ett miljöengagemang. 

30

6 Referenser 

Böcker och litteratur: 

- Ammenberg, J., (2004). Miljömanagement. Lund: Studentlitteratur 


Emma Hamilton 

- Barkander, P, Eurenius, L., Olofsson K., Rönnol, E., (1995) Översiktlig 

miljöutredning av svenska alpina skidanläggningars miljöpåverkan. Sundsvall: VBB 

Viak Miljöteknik (SWECO Management AB) 

- Bernes, C., (2001) Läker tiden alla sår?- om spåren efter människans miljöpåverkan. 

Naturvårdsverkets förlag: Stockholm 

- Brorson, T. & Almgren R., (2009). ISO14001- för små och medelstora företag. 

Stockholm: SIS Förlag AB 

- Dalhberg M. & Rogstam, J. (2011) Energianvändning vid snötillverkning- En 

utredning av mobila snökanoners energianvändning vid svenska skidanläggningar. 

Älvsjö: Energi & Kylanalys 

- Johansson, J., (2009) Presentation Idre Fjäll- Energitinget 2009. Falun: GREEN, 

Länsstyrelsen Dalarna 

- 

- Juhlin, F., (2008) Miljöutredning av Funäsdalsbergets skidanläggning. 

(Examensarbete inom Miljö- och hälsoskyddsprogrammet). Institutionen för ekologi, 

miljö och geovetenskap, Umeå Universitet, 901 87 Umeå 

- Lindau,L. (1992). Organiska Miljögifter. Forskning och utveckling för bättre miljö 

1992- Bilagor.(s. 71-77). Solna: Naturvårdsverket 

- Miljöbalk (1998:808) Göteborg: Notisum AB 

- Naturvårdsverket. (1992). Forskning och utveckling för bättre miljö 1992- Bilagor. 

Solna: Naturvårdsverket 

- Naturvårdsverket (2000). Rapport 5048, Miljöledningssystem- ett viktigt verktyg i 

näringslivets miljöarbete. Stockholm: Naturvårdsverket 

- Naturvårdsverket (2003). Rapport 5304, Effektivare miljöledningssystem- en studie om 

brister, behov och möjligheter till förbättring. Stockholm: Naturvårdsverket 

- Naturvårdsverket.(2008). Små avloppsanläggningar: Handbok till allmänna råd. 

Stockholm: Naturvårdsverket 

- Olausson, V. (2009) Grön kommunikation- hur du bygger värde för varumärket och 

världen. Malmö: Liber


Emma Hamilton 

- Petterson, J., Vikman, P-Å. (1998). Översiktlig Miljöutredning vid turistanläggningar 

i Sälenfjällen. Östersund: Fjällforskningsinstitutet, Mitthögskolan 

- Schendler, A. (2009). Getting Green Done- Hard truths from the Front Lines of the 

Sustainability Revolution.. New York, USA: The Perseus Books Group 

- Wizelius, T. (2007). Vindkraft i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur 

Tidskifter: 

- Kristiansson, G.(2008). Egen Snurra. Sveriges Natur, #1/08, s.42-44 

Tidskrifter, artiklar hämtad elektroniskt 

- Branchnyheter.(2007, november 28). Varning för oseriös klimatkompensering. 

Hämtad maj 07, 2011 från http://www.branschnyheter.se/2007/11/varning-foroserios-klimatkompensering 

- Jansson, P.(2010). Sverige och Norge nu ense om gemensam marknad för elcertifikat. 

Svensk Energi. Hämtad april 22, 2011 från 

http://www.svenskenergi.se/sv/Aktuellt/Nyheter/Sverige-och-Norge-nu-ense-omgemensam-marknad-for-elcertifikat/ 

- Wellander, P. (2008, november 30). EcoDriving - inte bara för miljöns skull. 

Jordbruksaktuellt. Hämtad maj 03, 2011 från 

http://www.ja.se/?p=29718&pt=110&m=3433 

Rapporter hämtat elektroniskt 

- Andersson, J. (2008). Sveriges framtida vinterturism- Företags och kommuners 

anpassningar till klimatförändringarna. Hämtad från 

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-105774 

- Aspen. (2011a). Aspen alkylatbensin- Bättre för människa, maskin och miljö. Hindås: 

Aspen Petroleum AB. . Hämtad via pdf april 28, 2011 från 

http://www.aspen.se/Files/PDF/Productsheets/Svenska/produktblad_SV_webb.pdf 

- Aspen. (2011b). AspenE- Fuel for professionals. Hindås: Aspen Petroleum AB. . 

Hämtad via pdf april 28, 2011 från 

http://www.aspen.se/Files/PDF/Productsheets/Svenska/produktblad_aspenE_LOW.pd 

f 

- Avfall Sverige. (2010). Svensk avfallshantering 2010. Malmö: Avfall Sverige Hämtad 

via Pdf maj 06, 2011 från 

http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/SAH2010_WEB.pdf 

- Brodén, B. (2000). Erosion i Åres Skidbackar. Göteborg: Göteborgs Universitet, 

Institutionen för geovetenskap. Hämtad via Pdf april 25, 2011 från 

http://www.gvc2.gu.se/BIBLIO/B-serien/B213.pdf 

- Energimyndigheten. (2006). Krav på pumpar. Energimyndigheten: Eskilstuna Hämtad 

via Pdf maj 08, 2011 från 

http://webbshop.cm.se/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=all 

&cat=/Broschyrer&id=d3725d44bda24fa5aeb0b72d8428899b


Emma Hamilton 

- Energimyndigheten.(2009c). Hur klimatkompenserar man? Eskilstuna: 

Energimyndigheten Hämtad via Pdf maj 04, 2011 från 

http://www.energimyndigheten.se/Global/F%C3%B6retag/STEM%20rek%20f%C3% 

B6r%20klimatkompensation.pdf 

- Gyllenhammar, A. (2008). Norrland- Klimatet förändras och förändrar. Östersund: 

Sweco Management AB. Hämtad via pdf april 02, 2011 från 

http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/Sv/nyheter/2008/Pages/norrland- 

Klimatet_forandras_och_forandrar.aspx 

- Palmér Rivera, M. (2009). Lagar och regler för dig med enskilt avlopp. Göteborg: 

Länsstyrelsen Västa Götalands län. Hämtad via pdf maj 09, 2011 från 

http://husagare.avloppsguiden.se/enskilt-avlopp-j%C3%A4mf%C3%B6rt-medkommunalt-avlopp.html 

- Sandell,P. (2010). Elmacchina-electrified future. Elmacchina AB, Östersund Hämtad 

via Pdf april 25, 2011 från 

http://www.vtc.se/vtc_files/File/PM_Elmacchina_100419.pdf 

- Snöfo, Sveriges Snöfordonleverantörer. (2002). Fakta om snöskoter- Ett 

informationshäfte från Snöfo. Stockholm: Snöfo. Hämtad via Pdf maj 03, 2011 från 

http://www.snofo.se/Lite-fakta-om-snoeskotern.pdf 

- Socialstyrelsen. (2008). Miljöhälsorapport. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad via 

pdf maj 04, 2011 från 

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8494/2009-126- 

70_200912670_rev.pdf 

- Svensk Energi. (2010). Elåret 2009. Stockholm: Svensk Energi. Hämtad via pdf april 

11, 2011 från 

http://www.svenskenergi.se/upload/Statistik/El%C3%A5ret/Sv%20Energi_El%C3%A 

5ret2009.pdf 

- Wiquist, W. (2010). Svensk avfallshantering 2010. Malmö: Avfall Sverige. Hämtad 

via pdf maj 09, 2011 från 

http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/SAH2010_WEB.pdf 

Internetkällor: 

- Annec LLC (2011) Snomax Snow Inducer Hämtad april 19, 2011 

http://www.annecy.us/snomax 

- Aspen Snowmass.(2011). Environmental commitment, Overview. Hämtad april 03, 

2011 från http://www.aspensnowmass.com/environment/highlights/default.cfm 

- Avloppsguden (2010a) Varför rena avlopp? Hämtad april 13, 2011 från 

http://husagare.avloppsguiden.se/varf%C3%B6r-rena-avlopp.html 

- Bergman, P.(2009). Klimatförändringar hotar svensk skidturism[WWW dokument] 

URL http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3322382 

(hämtad 2011-03-30)


Emma Hamilton 

- Bracke Systems. (2011). Snabba besparingar med effektivare snöhantering. Hämtad 

maj 06, 2011 från http://www.brackesystems.com/parser.php?did=344:2887 

- Energimyndigheten. (2009a). Hur jämför jag vanliga glödlampor med 

lågenergilampor och halogenglödlampor? Hämtad maj 02, 2011 från 

http://www.energimyndigheten.se/sv/Om-oss/FAQ/Hur-jamfor-jag-vanligaglodlampor-med-lagenergilampor-och-halogenglodlampor1/ 

- Energimyndigheten. (2009b). Greenlight-projektet. Hämtad maj 02, 2011 från 

http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-iforetag/Belysning/Greenlight-projektet/ 

- Energimyndigheten. (2010a). Belysning. Hämtad maj 02, 2011 från 

http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Belysning/ 

- Energimyndigheten. (2010b). Alternativ till glödlampan. Hämtad maj 02, 2011 från 

http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-ihemmet/Hembelysning/Alternativ-till-glodlampan/ 

- Energimyndigheten. (2011a). Energiledning. Hämtad maj 02, 2011 från 

http://www.energimyndigheten.se/Foretag/Energieffektivisering-iforetag/Energiledning/ 

- Energimyndigheten. (2011b). Fönster och dörrar. Hämtad maj 02, 2011 från 

http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-ihemmet/Fonster-och-dorrar/ 

- Energimyndigheten. (2011c). Elvärme. Hämtad maj 02, 2011 från 

http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Elvarme/ 

- Energimyndigheten. (2011d). Solvärme. Hämtad maj 02, 2011 från 

http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Solvarme/ 

- Energimyndigheten. (2011e). Moderna snökanoner kan mer än halvera 

energianvändningen. Hämtad maj 02, 2011 från 

http://energimyndigheten.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Moderna-snokanoner-kanmer-an-halvera-energianvandningen/ 

- Engström, J. (2010, april 23). Världsnyhet - Svensk el-driven snöskoter. Snowmobile. 

Hämtad maj 03, 2011 från 

http://www.snowmobile.se/articles/0910/public/elskoter_20100423_090311/index.sht 

ml 

- Enopt, Energioptimering Skandinavien. (2011). Lönsamhetsbedömningar och LCCanalys. 

Hämtad maj 07, 2011 från 

http://www.enopt.se/index.php?option=com_content&view=article&id=12&Itemid=1 

5 

- Föreningen Svensk Miljöbas.(2011). Svensk Miljöbas. Hämtad maj 01, 2011 från 

http://svenskmiljobas.se/ 

- Gerremo,H. (2010). Statistik säsongen 2009-10. Hämtad mars 30, 2011 

http://www.slao.se/Statistik.asp

- Grön Kemi. (2011). Alkylatbensin. Hämtad april 27, 2011 från 

http://www.gronkemi.nu/alkylat.html 


Emma Hamilton 

- Härryda Kommun. (2010). Alkylatbensin - bra när du tankar. Hämtad april 27, 2011 

från 

http://www.harryda.se/miljo/miljoochhalsoskyddsfragor/alkylatbensin.4.7ce8341111d 

19a4cf6c800024003.html 

- Miljömålsportalen. (2010). Alla indikatorer. Hämtad maj 04, 2011 från 

http://www.miljomal.se/Alla-indikatorer/ 

- Miljömålsportalen. (2011). Avfall (2005–2015). Hämtad maj 07, 2011 från 

http://www.miljomal.se/15-God-bebyggd-miljo/Delmal/Avfall-2005-2015/ 

- Naturskyddsföreningen. (2010a). Bra Miljöval och elcertifikat. Hämtad maj 02, 2011 

från http://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/el/jamforelser/elcertifikat/ 

- Naturskyddsföreningen. (2010b). För företag och offentliga aktörer. Hämtad maj 03, 

2011 från http://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/el/inkopare/ 

- Naturskyddsföreningen. (2010c). Utveckling av el märkt med Bra Miljöval. Hämtad 

maj 03, 2011 från http://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/el/utveckling/ 

- Naturskyddsföreningen. (2010d). Bra Miljöval och miljövarudeklarerad el. Hämtad 

maj 03, 2011 från http://www.naturskyddsforeningen.se/bramiljoval/el/jamforelser/bra-miljoval-och-miljovarudeklarerad-el/ 

- Naturvårdsverket. (2011a). Förnybara energislag. Hämtad april 13, 2011, från 

http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-medmiljopaverkan/Energi/Fornybar-energi/Fornybara-energislag/ 

- Naturvårdsverket. (2011b). Energin påverkar miljön. Hämtad april 13, 2011, från 

http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-medmiljopaverkan/Energi/Energin-paverkar-miljon/ 

- Naturvårdsverket. (2011c). Avfallsförbränning. Hämtad april 13, 2011, från 

http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Produkter-och-avfall/Avfall/Hantering-ochbehandling-av-avfall/Avfallsforbranning/ 

- Naturvårdsverket. (2011d). Hur påverkas miljön. Hämtad april 18, 2011, från 

http://naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Transporter-och- 

trafik/Arbetsmaskiner/Hur-paverkas-miljon/ 

- Naturvårdsverket. (2011e). Buller är oönskat ljud. Hämtad april 18, 2011 

http://naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/Buller-aroonskat-ljud// 

- Naturvårdsverket. (2011f). Miljökvalitetsmål och riktlinjer för avlopp. Hämtad maj 09, 

2011 från http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-medmiljopaverkan/Avlopp/Miljokvalitetsmal-och-riktlinjer/ 

- Preem. (2011a). Etanol. Hämtad april 27, 2011 från 

http://www.preem.se/templates/ProductInformation____9523.aspx 

- Ski club Great Britain. (2011). Green Resort Guide: Environmental Overview. Hämtad 

april 05, 2011 från 

http://www.skiclub.co.uk/skiclub/skiresorts/greenresorts/overview.aspx


Emma Hamilton 

- Skistar. (2009). Så gör man kanonsnö. Hämtad april 09, 2011 från 

http://www.skistar.com/sv/Skidinspiration/skidakning/sa-gor-man-kanonsno/ 

- Slao. (2011). Snötillverkning. Hämtad april 24, 2011 från http://www.slao.se/sno.asp 

- Svenska Petroleum Institutet. (2011a). Energiinnehåll, densitet och 

koldioixidemission. Hämtad april 18, 2011 från 

http://spi.se/faktadatabas/artiklar/berakningsmodeller 

- Svenska Petroleum Institutet. (2011b). Transporters miljöpåverkan Hämtad april 18, 

2011 från http://spi.se/miljoarbete/oljeprodukters-miljopaverkan/transportersmiljopaverkan 

- Svenska Petroleum Institutet. (2011c). Well to wheels Hämtad april 28, 2011 från 

http://spi.se/faktadatabas/artiklar/well-to-wheels 

- Svenska Petroleum Institutet. (2011d). Information om E10 Hämtad maj 05, 2011 från 

http://spi.se/pressrum/information-om-e10 

- Svensk Energi. (2008). Kraftvärme. Hämtad april 13, 2011, från 

http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Kraftvarme/ 

- Sveriges Trafiksskolors Riksförbund.(2010). WorkingEcoDriving. Hämtad maj 03, 

2011 från http://www.str.se/Miljo/Ecodriving/Utbildningar/WorkingEcoDriving/ 

- Vindlov.(2011a). Allmänt om vindkraft. Hämtad april 21, 2011 från 

http://www.vindlov.se/sv/Fragor--svar/Allmant-om-vindkraft/ 

- Vindlov. (2011b). Steg för steg. Hämtad april 21, 2011 från 

http://www.vindlov.se/sv/Steg-for-steg/

Bilaga 1 

Så här ser vi på miljöfrågorna, ett frågeformulär. 

Utformat efter mall av Brorson & Almgren, 2009 (s. 31-32) 

A- Jag håller fullständigt med påståendet 

B- Jag håller inte med fullständigt, men påståendet stämmer till viss del 

C- Detta håller jag inte med om 

D- Så här är det verkligen inte. Motsatsen stämmer bättre 

?- Vet ej 


Emma Hamilton 

Så här ser vi på 

miljöfrågorna 

Ämnesområden Påståenden A B C D ? 

Ordning och reda 

Vi har bra ordning inom anläggningen 

Arbetslokalerna har god ordning 

Maskiner och byggnader är i bra skick 

Vi har aktuella kartor över området 

Utnyttjande av energi och vatten 

Vi slösar inte med energi utan använder energi sparsamt 

Vi arbetar med energieffektivisering 

Vi har bra koll på vad i anläggningen drar mest vatten och energi 

Vi har bra koll på hur mycket vatten och energi vi använder

Utsläpp av föroreningar till luft 

och vatten 

Klimat 

Avfall 

Störningar i omgivningen 

Produkter och tjänster 

Arbetsmiljön 

Miljölagstiftning 

Vi har mål och handlingsplaner hur vi ska minska på energi och vattenförbrukningen 

Våra utsläpp till luft och vatten är små 

Vi har bra koll på vad och var i verksamheten vi släpper ut till luft och vatten 

Vi har mål och handlingsplaner hur vi ska minska på utsläppen till luft och vatten 

Vår verksamhet bedrivs med minsta möjliga energiåtgång 

Våra leverantörer transporterar sina varor till oss med klimateffektivaste sätt 


Vår avfallshantering är effektiv 

Vi har bra koll på hur mycket avfall som uppstår, var i verksamheten den finns och hur den omhändertas 

Vi har mål och handlingsplaner hur vi ska minska på avfallet 

Vår anläggning stör inte omgivningen genom buller eller liknande 

Vi har goda kontakter med de personer i omgivningen 

Risken att en miljöolycka eller markförorening skulle uppstå är liten 

Vi har utbildning och förberedelse inför olyckor 

Vi känner till vår anläggnings miljöegenskaper och miljöpåverkan 

Vi kommunicerar miljöegenskaperna med våra besökare 

Vi är bra att leva upp till våra kunders krav på miljö, hälsa och säkerhet 

Riskerna för olyckor och sjukdomar på arbetsplatsen är små 

Vi arbetar med riskanalyser, mål och handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön 

Vi har bra koll på vilken miljö- och arbetsmiljölagstiftning som berör vår verksamhet 

Vi följer miljö- och arbetsmiljöstiftningen med god marginal 

Vi har god kontakt med miljömyndigheterna och vi kan snabbt plocka fram information om myndigheter 

vill granska 

Emma Hamilton

Styrning av miljöarbetet 

Kommunikation 

Ansvar och befogenheter på miljöområdet är tydligt. Alla vet vem man ska vända sig till gällande 

miljöfrågor 

Vi har någon eller några i personalen som är miljöutbildad. Vi har dessutom gett översiktlig relevant 

miljöutbildning till alla anställda 

Vi har skriftliga instruktioner för arbetsmoment som är viktiga ur miljö- och arbetssynpunkt 

Vi arbetar med miljö- och arbetsrevisioner för att upptäcka risker och förbättra miljöarbetet 

Vi har ett certifierat kvalitetssystem 

Både ledningen och de anställda känner motivation inför att förbättra miljöarbetet 

Vår närmsta omgivning är införstådd med vårt sätt att arbeta med miljöfrågor 

Våra lokala politiker är väl införstådda med vårt sätt att arbeta med miljöfrågor 

Våra ägare är väl införstådda med vårt sätt att arbeta med miljöfrågor 

Våra besökare och gäster är väl införstådda med vårt sätt att arbeta med miljöfrågor 

Våra leverantörer är väl införstådda med vårt sätt att arbeta med miljöfrågor 


Emma Hamilton

Värderingsmall utifrån de nationella miljömålen 

De nationella miljömålen 

1. Begränsad miljöpåverkan 

2. Frisk luft 

3. Bara naturlig försurning 

4. Giftfri miljö 

5. Skyddande Ozonskikt 

6. Säker Strålmiljö 

7. Ingen övergödning 

8. Levande sjöar och vattendrag 

9. Grundvatten av god kvalitet 

10. Hav i Balans 

11. Myllrande våtmarker 

12. Levande skogar 

13. Ett rikt odlingslandskap 

14. Storslagen fjällmiljö 

15. God bebyggd miljö 

16. Ett rikt växt- och djurliv 

17. Översiktlig Mängd/volym/omfattning av påverkan av miljömålen 

Totalt: 

Poängsättning 1-16: Poängsättning 17 

Mycket stor påverkan: 4p Mycket stor omfattning: 4p 

Stor påverkan: 3p Stor omfattning: 3p 

Måttlig påverkan: 2p Måttlig omfattning: 2p 

Liten påverkan: 1p Liten omfattning: 1p 

Ingen påverkan: 0p Ingen omfattning: 0p 


Emma Hamilton 

Verksamhet: Liftar Nedfarter Beslysning Byggnader Snötillverkningsssytem Maskinpark


Emma Hamilton

Skidanläggningar och miljön - green 2020

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?