15804_Leva till varje pris_smakprov.pdf - Isaberg Förlag

lägenheter. Inalles bodde ett drygt hundratal personer på
området, främst läkare, sjuksköterskor och andra specialister
vars kompetens gjort att de handplockats för specifika
uppdrag på Nobelsjukhuset.
Lenas och Robins villa var den största och hade också
den vackraste utsikten över sjön långt nedanför. Det hade
varit Lenas krav. Robin hade först inte förstått hur Lena
kunde ge upp och gå med på att bli anställd av Egon och
han hade varit emot det helt och hållet. Men nu var han
här. Han hade följt Lena, så klart, fast han absolut inte ville.
Simon, den tredje i deras väl sammansvetsade gäng och den
som löste alla praktiska problem hade inte följt med. Nu for
han omkring i världen och gav föreläsningar. Var tydligen
rätt efterfrågad och i de massmejl han vid sällsynta tillfällen
skickade till sina få vänner verkade han njuta av livet. Lena
hade ryckt på axlarna. Här hade de inga praktiska problem
som måste lösas med lödkolv och silvertejp av Simon. Lösningen
här och nu hette pengar. Men Robin saknade Simon.
Simon och den gamla tiden då livet lekte.
Det hade länge framstått som en gåta för Robin varför
Lena gick med på att sälja sig och sin kompetens till Egon.
Visserligen hade hon fått alla sina krav tillgodosedda, men
för Lena var en snuskigt hög lön, finare hus än Egon och
tre bilar inte särskilt viktigt. Inte ens ett eget specialutrustat
labb, fyra labbassistenter och halva anställningstiden till att
bedriva egen forskning, kunde fullt ut förklara varför Lena
tillät sig stå på Egons avlöningslista.
Det hade tagit tid för honom, men till slut hade han förstått.
Hon var besatt av tanken på hämnd. Robin insåg till sin häpnad
att Lenas främsta drivkraft de senaste åren var ett innerligt
och brinnande hat. Hennes hat var nattsvart och sedan flera
år jobbade hon intensivt på ett angrepp inifrån.
En skarp signal ljöd genom rummet just som Lena hade
24