15804_Leva till varje pris_smakprov.pdf - Isaberg Förlag

hade sett nog. Mödosamt reste de sig och började en lång
vandring tillbaka till stan.
– Jag ska polisanmäla den jäveln.
Tommy hade tårar i ögonen av skräck och uppblossande
vrede. Han tog upp en tjock käpp från marken och slog
den mot vägen framför sig. Den gick av på mitten. De gick
vidare under tystnad.
Marcus sa inget, men tänkte desto mera. De kom ut på
den bit av skogsbilvägen som redan var färdig och täckt av
kraftig makadam. Bullret från grävaren hördes bara svagt
nu. Han snubblade till på det ojämna gruset.
–Jävla tur att vi inte satt i bilen.
Tommy slängde sin korta käpp i en vid båge in i mörkret.
– Fy fan vilken sjuk jävel. Jag ska anmäla honom.
Han sparkade på en sten. Det skramlade till när den studsade
mot andra stenar och försvann ner i diket. En skogsfågel
fladdrade iväg från en buske. Tommy ryckte till.
– Fan, jävla fågel!
– Det ska du nog inte.
– Vadå ska inte?
– Polisanmäla.
– Jag ska anmäla honom. Det kan du ge dig fan på. Vi
har ju alla bevis.
– Vad ska du säga till snuten hade du tänkt. En sjuk,
jävla grävare har bankat sönder våran pickup, som vi har
stulit. Och vi var bara ute vid hans maskin mitt i natten och
slangade diesel ur hans tank.
De hade hunnit ut ur skogen nu. Där borta låg stora vägen.
Och precis där stod en man bredvid en stor, mörk bil och
väntade på dem. Ja, han väntade, det var uppenbart. De
saktade in. Tvekade.
Var det snuten? Nej, det såg inte så ut. Inte fan körde
snuten Lexus.
10