Arbetslivets (o)synliga murar - Government Offices of Sweden

SOU 2006:59 Arbetslivets (o)synliga murar
Ambitionen att kombinera familje- och lönearbete gör att tjänsteköpare
ofta åberopar jämställdhet som ett argument för att köpa
hushållstjänster. Men även argument som framhåller fördelar med
att skapa arbetstillfällen för immigranter hörs i diskussionen.
Marknaden för hushållstjänster speglar hierarkier och maktförhållanden
mellan olika sociala grupper, och nationalitet, ras och etnicitet
är ofta en viktig del av den ”vara” som köps. Ofta saknar migrerande
kvinnor som jobbar med hushållstjänster medborgerliga
och arbetsmarknadsmässiga rättigheter, och riskerar att bli exploaterade
– inte minst p.g.a. att deras arbetsplatser (dvs. privatpersoners
hem) förhindrar insyn från omvärlden.
Villkoren inom tjänstesektorn förkroppsligar många av de kännetecknande
dragen i den nya ekonomin. Instabila arbetsvillkor,
den permanenta tillfälligheten, deltidsarbete, oreglerade arbetsförhållanden
förekommer inte bara i oreglerade marknader för hushållsarbete
utan även inom andra sektorer (se t.ex. Integrationsverket
2004, LO 2004). I ekonomhistorikern Paula Mulinaris bidrag
till denna bok ges exempel från hotell- och restaurangbranschen
som visar att arbetsgivare fördelar arbetsuppgifter utifrån kriterier
som har mer att göra med de anställdas könsmässiga och etniska
tillhörighet än med deras kompetens. I den mån som vissa individuella
egenskaper knyts till vissa arbetsuppgifter görs både kön,
ålder och hudfärg till en del av den ”kompetens” som arbetsgivare
efterfrågar för vissa arbetsuppgifter och avfärdar för andra. Detta
kan jämföras med Anna Gavanas resultat som visar att kön, ras och
etnicitet utgör en del av den tjänst som köps, en del som förknippas
med föreställningar om exotism, undergivenhet, erotism, m.m.
Inom tjänstemarknaden, vare sig det handlar om hushållstjänster
eller hotell och restaurang, är arbetskraftens kön, hudfärg och
nationalitet en del i det utbyte som sker. Men även andra kriterier
påverkar hur arbetskraften värderas; ”en illegal invandrare har en
röd ”extrapris”-lapp på sig: 50 procent rabatt” berättade en intervjuperson
för antropologen Shahram Khosravi (2006).
Den expanderande tjänstesektorn betraktas av många som en
möjlighet att ta tillvara den invandrade arbetskraft som i dag saknar
arbete och sysselsättning. Redan i dag finns det en överrepresentation
av utlandsfödda personer inom de lägst avlönade tjänstesektorerna.
Det finns många indikationer om en stor förekomst av
oreglerat arbete inom dessa sektorer. Men parallellt med den
utsatthet som uppstår med oreglerade arbetsvillkor visar bidragen
till denna antologi hur rasistiska och sexistiska föreställningar stän-
27