Arbetslivets (o)synliga murar - Government Offices of Sweden
Arbetslivets (o)synliga murar - Government Offices of Sweden
Arbetslivets (o)synliga murar - Government Offices of Sweden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Den sociala exkluderingen i Sverige SOU 2006:59<br />
Ser vi tillbaka till 1950-, 60- och 70-talen åtnjöt den svenska<br />
modellen internationell ryktbarhet för en lyckad kombination av<br />
ekonomisk tillväxt och industriell expansion med full sysselsättning<br />
samt en, jämfört med de flesta andra avancerade industriländer,<br />
egalitär inkomstfördelning. Modellens politisk-ekonomiska grundpelare<br />
var det Rehn-Meidnerska programmet för makroekonomisk styr-<br />
7<br />
ning (se till exempel Weiss 1998; Erixon 2005).TPF FPT Det gick i uppbyggnaden<br />
av en koordinerad välfärdskapitalism längre än någon<br />
annanstans i Europa (se till exempel Pontusson 1992). Rehn-<br />
Meidner programmets tonvikt på en solidarisk lönepolitik, i syfte att<br />
utjämna lönerna på tvärs av ekonomiska sektorer och företag, var<br />
förankrat i världens mest centraliserade system för kollektiv<br />
löneförhandling mellan fack och arbetsgivare, med LO och SAF<br />
som huvudaktörer. Den solidariska lönepolitiken framtvingade den<br />
högsta graden av inkomstutjämning inom OECD-området och fick<br />
arbetsgivarna att acceptera målet om full sysselsättning (se vidare<br />
Swenson och Pontusson 2000). Men politiken siktade samtidigt<br />
mot att skapa en ekonomisk dynamik med kontinuerlig modernisering<br />
i fokus. Att höja lönerna i ekonomiskt svaga sektorer och<br />
företag skulle driva på företagsstängningar eller reorganiseringar<br />
medan en restriktiv löneutveckling inom framgångsrika sektorer<br />
skulle understödja lönsamhet och expansion inom internationellt<br />
konkurrenskraftiga exportföretag. Övertalighet eller arbetslöshet<br />
på bakgrund av företagsnedläggningar, omlokaliseringar eller nya<br />
kvalifikationskrav matchades av den aktiva arbetsmarknadspolitiken<br />
som siktade mot omskolning och kontinuerlig uppgradering av<br />
arbetskraftens kvalifikationer. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken<br />
skulle systematiskt återföra friställda och personer vars kvalifikationer<br />
hade kommit att bli föråldrade till ekonomins mest dynamiska<br />
sektorer och främja arbetskraftens regionala rörlighet. Systemet<br />
var avsett att hålla arbetslösheten på ett minimum och garantera<br />
full sysselsättning. Den solidariska lönepolitiken och den<br />
aktiva arbetsmarknadspolitiken skulle vila på en återhållsam finanspolitik.<br />
Den andra pelaren för Den svenska modellen var socialdemokratins<br />
(SAP) politiska hegemoni och långvariga regeringsställning. Historiskt<br />
sett vilade denna hegemoni på klassbaserade sociala rörel-<br />
7<br />
TP PT Begreppet ”den svenska modellen” används <strong>of</strong>ta synonymt med den Rehn-Meidnerska<br />
modellen. I artikeln följer jag dock en konvention, som användar ”den svenska modellen” för<br />
att beteckna den samlade svenska välfärdsstatliga politiken efter Andra världskriget med<br />
Rehn-Meidner programmet som bas. Min beskrivning av den svenska välfärdsstatliga modellens<br />
”tre pelare” följer i sina huvuddrag Weiss (1998).<br />
44
Change language