17.09.2013 Views

VISKA 2007-3.indd - Veddige nu

VISKA 2007-3.indd - Veddige nu

VISKA 2007-3.indd - Veddige nu

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

S A M H Ä L L S M A G A S I N F Ö R F O L K E T R U N T V I S K A N • N U M M E R 3 1 • 2 0 0 7 S E P T E M B E R • Å R G Å N G 8<br />

storslam<br />

för Deromes tjejer<br />

Joykids 10 år<br />

DEN LILLA KLINIKEN MED DE STORA RESURSERNA<br />

HÄR DRAR MAN INGA TIMMERSTOCKAR<br />

EN HÄRLIG RIDTUR<br />

HOcKEY BILAGA!<br />

4 SIDOR VIPERS!


sidan 2 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />

Bo Sjöholm<br />

Kontorschef<br />

Dobrila Jagunic<br />

Privatrådgivare<br />

Carina Klopstock<br />

Privatrådgivare<br />

TRIVSEL<br />

OMTANKE<br />

OCH PERSONLIG<br />

SERVICE<br />

ÄR VÅRT MOTTO<br />

när det gäller mindre lokaler eller<br />

lägenheter ring oss:<br />

tel: 0340-387 00<br />

Carina Svensson<br />

Privatrådgivare<br />

Kundtjänst<br />

Inge Johansson<br />

Företagsrådgivare<br />

Mona Bengtsson<br />

Bankkassör<br />

Lilian Persson<br />

Privatrådgivare<br />

- en riktig bank med hemmaplan i <strong>Veddige</strong>


REDAKTIONEN SAMMANTRÄDER. Hans Olsson,<br />

Arne Eriksson, Michael Enberg och Bo Ema<strong>nu</strong>elsson<br />

hemma hos Michael. Bakom kameran: Sandor Olah<br />

Tillsammans<br />

VÅRT SVENSKA språk lär vara svårt att<br />

lära sig, och det kan man ju förstå om man<br />

tänker på alla ord som betyder olika saker i<br />

olika sammanhang, som betyder olika beroende<br />

på betoning och så vidare. Läs meningen:<br />

”Va, vill du <strong>nu</strong> igen” med olika betoning så<br />

förstår du vad jag menar<br />

DET DÄR kan ju naturligtvis skapa förvirring,<br />

men också vara en källa till humor och<br />

glada skratt. Man kan ju både prata och spruta<br />

vatten med slang. Det jag skulle vilja lyfta fram<br />

denna gång är inte de humoristiska inslagen i<br />

vårt språk, utan faktiskt mer det vackra.<br />

jAG TYcKER att ett av de vackraste ord<br />

vi har i svenskan är ordet TILLSAMMANS.<br />

Ordet i sig är kanske inte så märkvärdigt<br />

men det står för något som berör mej väldigt<br />

mycket. Att vara tillsammans, att göra något<br />

tillsammans, du är inte ensam utan tillsammans<br />

med någon.<br />

OVANFÖR ENTRÉN till Liverpools hemmaplan<br />

Anfi eld Road står devisen ”You´ll never<br />

walk alone” (Du går aldrig ensam) och jag<br />

hoppas den följer med till den nya arenan. Det<br />

fi nns en sådan kraft i ordet, det man inte klarar<br />

ensam är inga problem om man gör det tillsammans.<br />

Det är tillsammans med andra som t.ex.<br />

en idrottsförening lever och mår väl.<br />

DET VAR tillsammans med sina kamrater<br />

som Filibert Hvalgren bildade <strong>Veddige</strong> Bollklubb<br />

under de mörka åren på 40-talet, och<br />

det är tillsammans som vi <strong>nu</strong> skall föra Bollklubben<br />

och alla andra föreningar mot framtiden.<br />

Det är tillsammans som vi skall värna<br />

och vårda vårt <strong>Veddige</strong>. Det är tillsammans<br />

som personal, elever och föräldrar på Vidhöge<br />

och Deromeskolan skall ge kommande generationer<br />

en bra start i livet.<br />

TYVÄRR MÅSTE man konstatera att ordet<br />

”tillsammans” verkar ha tappat i betydelse,<br />

samhället tycks gå mot mer och mer individualism.<br />

Sköt dej själv och strunta i andra. Man<br />

sitter ensamma framför sina datorer, visserligen<br />

kan man ha stort kontaktnät via internet,<br />

men alla har inte tillgång eller kunskap om<br />

detta, och som sagt jag tycker att det bidrar<br />

till en ensamhet som inte är bra.<br />

VI SOM tillsammans gjort detta <strong>nu</strong>mmer<br />

av ViSKA! magasinet hoppas som vanligt att<br />

du skall ha nöje av att läsa våra alster. Känner<br />

du dej manad så tveka inte, skriv en rad, ta ett<br />

foto, hjälp oss att forma kommande ViSKA!<br />

magasin tillsammans.<br />

MIcHAEL ENBERG<br />

ViSKA! TACK TILL: INNEHÅLL:<br />

ViSKA! ges ut av <strong>Veddige</strong>Visionen, och distribueras gratis till<br />

hushåll i <strong>Veddige</strong>. Lös<strong>nu</strong>mmer säljes på redaktionen. Pris: 10 kr.<br />

ANSVARIG UTGIVARE: Michael Enberg.<br />

DISTRIBUTION: <strong>Veddige</strong>Visionen.<br />

REDAKTION:<br />

Arne Eriksson 0340-305 85, fax: 0340-303 09<br />

Bo Ema<strong>nu</strong>elsson 0340-302 55, bosse@veddige.<strong>nu</strong><br />

Hans Olsson 0340-302 90, hans@veddige.<strong>nu</strong><br />

Michael Enberg 0340-381 44, michael@veddige.<strong>nu</strong><br />

Sandor Olah 0340-649790, sandor@veddige.<strong>nu</strong><br />

ADRESS:<br />

ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46 , 430 20 <strong>Veddige</strong><br />

tel: 0340-64 97 90, mobil: 0703-74 22 55,<br />

e-post: viska@veddige.<strong>nu</strong><br />

OMSLAGSBILD: Storslam för Deromes tjejer. Foto: Tina Nilsson<br />

TRYcK: Geson, upplaga: 4000 ex. PAPPER: Svanenmärkt.<br />

NÄSTA NUMMER: 14 DEcEMBER <strong>2007</strong><br />

MANUSSTOPP 3 DEcEMBER <strong>2007</strong>.<br />

DONATION: BG 5113-7859<br />

INBETALAS till <strong>Veddige</strong>Visonens bankgirokonto.<br />

BETALNINGSMOTTAGARE: <strong>Veddige</strong>Visionen<br />

MEDDELANDE FRÅN VEDDIGEVISIONEN<br />

DEN FULA, den fj olliga, den skitiga, den stiliga, den rökiga, den fåniga,<br />

den vackra, den puckade, den fräcka, den skralliga, den skalliga, den<br />

orädda, den fega, den lyckliga, den malliga, den räliga… alla har de gjort<br />

sitt den 6 augusti. Och vädret var på vår sida även om det såg inte så<br />

lovande ut i början. Mopperallyt drog rekordmånga deltagare.<br />

MEN NU har vi tomtar – i tankarna! Nästa gång du träff ar oss på<br />

<strong>Veddige</strong>visionen, är vi tillsammans med Hembygdsföreningen.<br />

DEN 16 december kl 16:00 är det dags för vår årliga Tomtepromenad, med<br />

startpunkt Visionsmagasinet. ALLA ÄR HjÄRTLIGT VÄLKOMNA! Kan vi<br />

hoppas på fi nt vinterväder med snö och några mi<strong>nu</strong>s – sådär lagom?<br />

jA, SOM vädret ser ut i skrivande stund kan vi få pingviner på gatorna i december.<br />

ANDREASSONS ÅKERI AB<br />

DEROME PIZZERIA<br />

EKLÖWS SUPERMARKET<br />

ELEKTRO EMANUEL<br />

ESON PAc AB<br />

HEMKÖP VEDDIGE<br />

Hj RÖR AB<br />

j-O BYGG BOMILjÖ AB<br />

LISBETH HARALDSSON, MALMÖ<br />

MÖBELHÖRNET<br />

PEBE PRODUKTER AB<br />

STRÄNGBETONG<br />

VARBERGS BOSTAD<br />

VARBERGS SPARBANK<br />

VARBERGSORTENS ELKRAFT EK.FÖR.<br />

VEDDIGE ÅKERI AB<br />

<strong>VISKA</strong>DALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG<br />

TILLSAMMANS 3<br />

BOSSES HISTORISKA HÖRNA 5<br />

STORSLAM FÖR DEROMES TJEJER 6<br />

JOYKIDS 10 ÅR 7<br />

GÄNGET I GRUSGROPEN #21 8<br />

HÄR DRAR MAN INGA… 12<br />

DEN LILLA KLINIKEN… 18<br />

EN HÄRLIG RIDTUR 20<br />

HALLÄNDSK LAX… 22<br />

ANKINVASION I <strong>VISKA</strong>N 22<br />

ETT SMULTRONSTÄLLE 23<br />

BREV FRÅN BRASILIEN 5 24<br />

ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 3<br />

16<br />

DECEMBER


I de senaste <strong>nu</strong>mren av <strong>VISKA</strong>-tidningen<br />

har jag berättat om Björkholms och Jonsjös säteriers<br />

historia fram till ungefär år 1700. Det har<br />

också blivit lite om Struxsjö säteri och om Stora<br />

Kärret i Istorp.<br />

I det här <strong>nu</strong>mret tänker jag gå in lite på<br />

det storpolitiska läget i vårt nya land Sverige.<br />

Tidigare har jag berättat om Gustav II Adolf<br />

och hans dotter Kristina, som <strong>nu</strong> lämnat Sverige<br />

och bosatt sig i Rom. I Sverige hade hennes<br />

kusin Karl X Gustav <strong>nu</strong> tagit över rodret. Han<br />

regerade bara i sex år men hann med väldigt<br />

mycket.<br />

Redan i ViSKA! nr 22 berättade jag, hur Karl<br />

X Gustav <strong>nu</strong> försökte skriva ut hallänningar till<br />

soldater i sin armé, vilket inte blev något lyckat<br />

experiment. Jag fick också med lite om vår första<br />

bank i Sverige och om den ekonomiske kungen,<br />

som försökte återställa det, som Kristina raserat.<br />

I dag tänker jag berätta lite om Karl X Gustavs<br />

utrikespolitik.<br />

KRIGARKUNGEN KARL X GUSTAV.<br />

Sverige får <strong>nu</strong> tre kungar i rad, som blir<br />

verkliga krigarkungar. De här kungarna försöker<br />

inte bara att försvara stormakten Sverige. De<br />

har ambitioner att utvidga landet.<br />

Karl X Gustav var 31 år, när han satte sig<br />

på Sveriges tron. Han började med att sammankalla<br />

en riksdag, där det redan i kallelsen<br />

framkom, att Sverige hotades av en överhängande<br />

fara.<br />

Sverige hade redan ett minikrig med staden<br />

Bremen. Enligt freden 1648 skulle Sverige ha<br />

biskopsdömet Bremen men inte själva staden.<br />

Sveriges guvernör, Hans Kristoffer von Köningsmarck<br />

hade med kanoner och fotfolk försökt<br />

tränga in i staden. Det ledde till krig med kejsaren<br />

igen. Det var inte detta, man skulle diskutera<br />

på riksdagen i mars 1655.<br />

Ryssarna hade börjat röra på sig igen. De var<br />

Bosses<br />

historiska hörna<br />

Mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur<br />

men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad<br />

muntlig tradition. Det är alltså inget vetenskapligt dokument.<br />

Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt.<br />

inne i Polen och härjade. Även svenska besittningar<br />

var hotade.<br />

Utan att fråga riksdagen hade kungen dragit<br />

igång den svenska krigsmaskinen på kredit.<br />

Kungens rika vänner Mag<strong>nu</strong>s Gabriel De la<br />

Gardie och Hans Kristoffer von Köningsmarck<br />

värvade soldater i Tyskland med egna pengar.<br />

Nu gällde det att snabbt hitta ett lämpligt krig.<br />

Polen var ett lämpligt land att anfalla.<br />

Landet höll på att falla sönder inför ryssarnas<br />

angrepp. Här gällde det att vara med och få en<br />

bit av kakan. Officiella krigsorsaker fanns det<br />

alltid. Den polske kungen Johan Kasimir hade<br />

fortfarande Vasaättens vapen i sin sköld. Han<br />

var ju Sigismunds son. Han hade arvsrätt till<br />

Sveriges tron.<br />

Karl X Gustav hade en idé, hur han skulle<br />

få pengar till detta krig. Sverige och i synnerhet<br />

den nyrika adeln skulle få uppleva sin första<br />

reduktion. Hans gode vän Herman Fleming<br />

hade arbetat fram ett förslag, som lades fram<br />

inför riksdagen. Gods och egendomar som efter<br />

1633 hade skänkts bort skulle tas tillbaka till<br />

kronan. Det blev en hård debatt. Mången greve<br />

anförde, att det var emot naturen att beskatta<br />

en adelsman som vilken bonde eller bodknodd<br />

som helst. Sedan kungen i ilska lämnat riksdagen<br />

beslöts, att adeln skulle få lämna en fjärdedel<br />

av inkomsterna från de aktuella gårdarna. Karl<br />

Gustav hade skött sina kort skickligt. Nu hade<br />

han pengar till kriget.<br />

ETT ONÖDIGT KRIG.<br />

Det här blev ett konstigt krig. Svenskarna<br />

var här för att stycka Polen. Den 9 juli 1655 seglade<br />

Karl X Gustav iväg från Dalarö med 16<br />

000 man. Mag<strong>nu</strong>s Gabriel De la Gardie föll in i<br />

Litauen med 8 900 man. Fältmarskalken Arvid<br />

Wittenberg föll in i Posen med 13 500 man. Det<br />

här blev rena triumftåget. Städerna öppnade<br />

sina stadsportar. På fästningar gav man upp<br />

utan strid. Kung Johan Kasimir flydde söderut<br />

till den gamla huvudstaden Kraków. Redan i<br />

augusti kunde Karl X Gustav tåga in i Warszawa<br />

utan att fälla ett enda skott.<br />

De svenska härarna förenades i Polen. Den<br />

polske kungen fick fly över Tatrabergen till<br />

Schlesien. Det polska riksbaneret föll i svenskarnas<br />

händer. Kraków fylld med kloster och<br />

konstskatter kapitulerade. Svenskarna njöt av<br />

sin seger. En borgare skrev, att polska kvinnor<br />

rände efter svenskarna, varhelst dessa stucko<br />

fram och voro ej obenägna att ingå äktenskap<br />

med dem. Värst var det i guvernörens residens,<br />

där polska kvinnor badade befälhavaren i örter.<br />

Chefsbaderska var en abbedissa från ett kloster.<br />

Den omtalade befälhavaren var Karl X Gustavs<br />

festbroder från Öland, överste Paul Würtz.<br />

Då huvudarmén lämnade staden, hade de<br />

med sig hundratals vagnar med byte från kloster<br />

och kyrkor. Förutom Johan Kasimirs riksbaner<br />

hade man också fått med sig den heliga Birgittas<br />

skrin innehållande hennes ben. Detta skrin<br />

hade Sigismund tagit med sig från Vadstena till<br />

Polen.<br />

Karl X Gustav började drömma om att även<br />

kunna sätta Polens krona på sitt huvud. Från<br />

Stockholm meddelades att den unga drottningen<br />

hade fött en son. Tronföljden var räddad.<br />

Sonen skulle heta Karl.<br />

OVÄNTAT MOTSTÅND.<br />

Nu inträffade något, som kom att förändra<br />

hela kriget. I klostret Czestochowa cirka tio mil<br />

nordväst om Kraków lyckades några hundra<br />

munkar hålla stånd mot svenska hären i fyrtio<br />

dagar. Svenskarna fick till slut dra sig tillbaka.<br />

Denna händelse fick en enorm psykologisk<br />

betydelse. I klostret fanns den ”svarta madonnan”<br />

Maria. Polackerna var övertygade om, att<br />

det var hon som riktat kanonerna. Svenskarna<br />

var inte längre oövervinnerliga. Motståndslusten<br />

spred sig i landet. Ända sedan dess har<br />

polackerna i orostider samlats kring Madonnan<br />

i Czestochowa. Det var hennes bild Lech Walesa<br />

och hans kamrater i Solidaritet hade på kavajen i<br />

kampen mot kommunistregimen.<br />

Johan Kasimir kom <strong>nu</strong> tillbaka och ställde<br />

sig i spetsen för en folkarmé. Krigslyckan hade<br />

<strong>nu</strong> vänt för svenskarna. De hade nästan intaget


hela Polen, men de hade inte resurser att försvara<br />

de intagna delarna. Vid ett tillfälle blev Karl X<br />

Gustavs armé inringad i Jaroslaw, men den lyckades<br />

dra sig norrut i ett av den svenska krigshistoriens<br />

djärvaste företag. Kungen var en mycket<br />

skicklig härförare. Hans valspråk var: Man må<br />

hasardera allt! Den svenska hären var jagad av<br />

polskt rytteri. På andra sidan Weichsel låg den<br />

polska huvudarmén. Svenskarna var på väg<br />

utefter floden San. På andra sidan floden fanns<br />

en stor litauisk här. Denna här var motståndarnas<br />

svagaste del. I skydd av nattens mörker och<br />

dolda av krutröken från femtio kanoner lyckades<br />

kungen få över några hundra man av sin<br />

armé. De dök plötsligt upp i dimman och gick<br />

till anfall i i full slagordning. Litauerna trodde,<br />

att det var hela den svenska armén. Full panik<br />

utbröt och litauerna flydde, lämnande kvar trossen<br />

med alla förråd.<br />

Tio dagar senare var Karl Gustav återigen<br />

i Warszawa, där han efter tjugo dagars ritt<br />

kunde byta till rena kläder. Kungen måste <strong>nu</strong><br />

få bundsförvanter. Fiender hade han gott om.<br />

Ryssarna härjade i Baltikum och Finland. På<br />

havet kryssade den starka holländska flottan.<br />

Holländarna gillade inte, att Sverige tog över<br />

hela Östersjön. De tillhörde för en tid Sveriges<br />

fiender. Det är vid den här tiden holländarna tar<br />

över vår koloni i Amerika. Nya Sverige blir Nya<br />

Nederländerna.<br />

Karl Gustav tvingade <strong>nu</strong> Fredrik Vilhelm i<br />

Brandenburg till att bli Sveriges bundsförvant.<br />

Han fick löfte om att få en del av Polen. En<br />

annan bundsförvant var furst Georg Rákócz II<br />

av Siebenbürgen i söder. Han skulle också få sin<br />

del av kakan.<br />

Fredrik Vilhelm var en hal samarbetspartner.<br />

Han höll också kontakt med holländarna.<br />

Polackerna hade <strong>nu</strong> återerövrat Warszawa, som<br />

<strong>nu</strong> försvarades av en styrka på 40 000 man.<br />

Karl Gustav och hans bror Adolf Johan var <strong>nu</strong><br />

på väg dit med en svensk-brandenburgsk här på<br />

cirka 18 000 man. Karl Gustav beslöt sig för att<br />

hasardera. Det blev den svenska krigshistoriens<br />

längsta och märkligaste slag. Drabbningen<br />

varade i tre dygn den 18-20 juli 1656.<br />

ETT HISTORISKT SLAG.<br />

När Johan Kasimir såg Karl X Gustav<br />

komma, lär han ha sagt, att han skulle ge<br />

svenskarna till frukost åt tatarerna. Det blev<br />

inte riktigt så.<br />

Tredagarsslaget utanför Warszawa var<br />

ett historiskt slag, medeltiden mot nya tiden.<br />

Polackerna, som var medeltiden, kom stormande<br />

med färggranna fjädrar och plymer i glänsande<br />

hjälmar på ryttare med mantlar av tigerfäll, lo,<br />

panter och leopard. De var skyddade av guld-<br />

och silverglänsande benskenor. De hade sex<br />

meter långa lansar och blixtrande kroksablar.<br />

Deras hästar var smyckade med färggranna<br />

guld- och silvertrådsdekorerade schabrak. Det<br />

var den polska härens elit, husarerna. De bestod<br />

av den rikaste polska adelns män. Intill dem red<br />

tatarerna, nästan nakna och utan eldvapen. De<br />

var bara beväpnade med pilbågar, sablar, sin tapperhet<br />

och sin otroliga förmåga att rida.<br />

Den här hären stormade <strong>nu</strong> på bred front<br />

fram emot den svenska hären, som utgjorde<br />

den nya tiden i form av väldisciplinerade soldater<br />

med de modernaste eldvapnen, pistoler och<br />

musköter, som snabbt kunde laddas om.<br />

Efter tre dagars anfall gav polackerna upp.<br />

Hären flydde och svenskarna kunde än en gång<br />

rida in i Warszawa. Kungen hade varit nära att<br />

bli dödad i striden. Han blev omringad av sju<br />

tatarer. Han gjorde en häftig helomvändning,<br />

sköt två tatarer med sin pistol och fällde en tredje<br />

med sin värja. Två till dödades av kungens följeslagare<br />

och de andra flydde.<br />

Redan vid floden San hade Karl X Gustav<br />

varit nära att bli dödad. En kanonkula kom flygande<br />

i markhöjd. Den gick rakt mellan benen<br />

på kungen. Hans läkare skrev att hans fötter en<br />

tid deraf blefvo något matta.<br />

Segern var vår. Polske kungen hade flytt.<br />

Trots alla hjältedåd var det en meningslös seger.<br />

Vad hjälpte det, att man än<strong>nu</strong> en gång stod i<br />

den polska huvudstaden, när man inte hade<br />

kontroll över resten av landet och befolkningen?<br />

Kungen hade flytt och kunde inte tvingas till<br />

kapitulation.<br />

ANDRA PROBLEM.<br />

Ryska trupper härjade i sydöstra Finland<br />

och långt in i Ingermanland. Fästningen Nyen<br />

låg, där S:t Petersburg idag ligger. Denna fästning<br />

jämnades med marken. Ryssarna fortsatte<br />

in i Estland och Livland och Riga belägrades.<br />

Ryssarna var ett barbariskt släkte. Guvernören<br />

i Estland, Henric von Thurn ramlade sårad<br />

av hästen i en strid. Ryska ryttare galopperade<br />

förbi och högg av honom huvudet. Den ryske<br />

tsaren tog hand om huvudet, lade det i en låda<br />

klädd med röd taft och sände det till guvernörens<br />

hustru.<br />

b o s s e s h i s t o r i s k a h ö r n a<br />

BO EMANUELSSON<br />

Staden Dorpat föll. Ryssar och polacker<br />

började förhandla för att driva ut svenskarna<br />

från Polen. På våren 1657 ryckte även kejsaren in<br />

för att hjälpa polackerna. Sveriges bundsförvant<br />

i söder, furst Georg Rákóczis färggranna men<br />

odisciplinerade grupper av ryttare försvann i<br />

krutröken och dammet. Kvar hade Sverige <strong>nu</strong><br />

endast en del av den polska kusten.<br />

Kurfursten av Brandenburg, som såg hur<br />

Sverige vacklade, höjde <strong>nu</strong> kraven för fortsatt<br />

samarbete. Brandenburg fick <strong>nu</strong> full suveränitet<br />

över Preussen, något som också den polske<br />

kungen gick med på. Brandenburgs hopslagning<br />

med Preussen var första steget mot det,<br />

som blev Fredrik den Stores rike, vilket senare<br />

blev Bismarcks Tyskland och så småningom<br />

Hitlers rike.<br />

RÄDDNINGEN KOM FRÅN<br />

OVÄNTAT HÅLL.<br />

Här satt <strong>nu</strong> kung Karl X Gustav i norra<br />

Polen med spillrorna av sin en gång stora armé.<br />

Han hade bara en bråkdel av det stora kap, som<br />

han tänkt sig komma över. Han hade fått många<br />

fiender, kejsaren, Ryssland och Nederländerna.<br />

Brandenburg fick nog också räknas dit liksom<br />

det, som återstod av Polen. Att <strong>nu</strong> bara åka hem<br />

skulle vara att förlora ansiktet. Då händer något,<br />

som räddar hela situationen för Karl X Gustav.<br />

DANMARK FÖRKLARAR<br />

SVERIGE KRIG.<br />

Den 5 juni 1657 marscherar en högrest<br />

dansk härold, iförd ordensdräkt från medeltiden,<br />

fram till guvernören i Halmstad Erik Stenbock.<br />

Häroldens trumpetare blåste fanfar, varpå<br />

härolden läste upp kung Fredrik III:s fejdebrev<br />

för Stenbock. Kriget var här. Danskarna skulle<br />

hämnas freden i Brömsebro. Om det kriget<br />

berättar vi nästa gång.<br />

BO EMANUELSSON<br />

KARL X Gustav närmade sig med tiden klotets perfekta form. Målning av J Wuchter.<br />

HEDVIG ELEONORA av Holstein-Gottorp, hustru till Karl X Gustav var beskriven som ”en skön<br />

liten dygdig och synnerligt hjärtans behaglig puppa”.


s t o r s L a M F ö r D e r o M e s tJ e J e r<br />

TINA NILSSON<br />

Det var ett gäng<br />

förväntansfulla tjejer som<br />

samlades på Dersbovallen<br />

kl 13.30 torsdagen<br />

den 2:e augusti.<br />

över danska BAMSIF med 6-0! Det var en go fare motstånd i Videbaek IF. Trots det slutade<br />

start på turneringen!<br />

matchen med en klar vinst med 2-0. Detta<br />

PÅ KVÄLLEN när alla fredagens inledande innebar att vi blev gruppvinnare med 9 poäng<br />

matcher spelats färdigt invigdes årets cup med och 11-0 i målskillnad. Malou Bernler i målet<br />

pompa och ståt. En paradorkester med efterföl-<br />

hade greppat bollen 5 gånger på 3 matcher och<br />

jande lång svans av deltagare från de 180 lagen<br />

tyckte att det var tråkigt för hon hade inget<br />

tågade igenom den lilla byn Spjald. Denna<br />

att göra…<br />

ungdomscup arrangera- des för 27 året SIST DENNA kväll mötte vi Fredrikshavn<br />

FOTBOLLSVÄSKOR, SOVSÄcKAR och i rad, inte konstigt att allt var så<br />

fI som var etta i A-gruppen. Det blev en tuff<br />

luftmadrasser, matchkläder och bollar stu-<br />

fantastiskt<br />

match där Derome tog ledningen med 1-0.<br />

vades in i de två Wolksvagenbussarna medan<br />

Fredrikshavn fI gjorde 1-1 turligt i slutet av<br />

tjejerna pladdrade och fnittrade med varan-<br />

halvleken. Andra halvleken var tuff med<br />

dra. Lite pussar och kramar till föräldrarna<br />

fysiskt spel och en massa kämpa från<br />

och sen var det dags för avfärd mot lilla<br />

båda lagen. Vi gjorde till sist 2-1 på en<br />

Spjald i Danmark. Det var första<br />

målvaktsretur och saken var klar.<br />

gången som Deromes F12-lag skulle<br />

Lördagskvällen avslutades med<br />

åka utomlands för att spela fot-<br />

ett jättedisco för alla spelare.<br />

bollscup. Deras ledare, de goa<br />

För oss vuxna var det ordnat<br />

gubbarna från Götet, Ulf Steen<br />

ett eget tillhåll med levande<br />

och Glenn Lilja, rattade<br />

och lite mer mogen musik.<br />

bussarna mot sina gamla<br />

VÅR SISTA match spe-<br />

hemtrakter. Efter några<br />

lades på söndagsmorgonen.<br />

timmar på Stenafärjan<br />

Vi mötte Bramdrupdam<br />

rullade vi in i Danmark<br />

GIF och gjorde än<strong>nu</strong> en<br />

för att åka ytterligare 3<br />

stark match. I strålande<br />

timmar söderut mot Jyllands<br />

sol och närmare 30 grader<br />

västkust. Väl framme blev vi<br />

varmt hade tjejerna än<strong>nu</strong> en<br />

inkvarterade i Spjald Fritidscen-<br />

gång kämpat sig till en vinst,<br />

ter. Madrasserna pumpades upp,<br />

<strong>nu</strong> med 3-1. Då stod det också<br />

tjattret tonades ner och efter en<br />

klart att vi vunnit guldbucklan i<br />

stund sov alla som grisar.<br />

FREDAGEN VAR den dag Ramsing<br />

Cup skulle starta. Vi skulle dock<br />

TÅRTA SOM Sabina Larssons<br />

mamma hade ordnat.<br />

Ramsing Cup <strong>2007</strong> och glädjefnatt<br />

utbröt bland tjejerna. Våra hejaklacksfamiljer<br />

hade varit förutseende<br />

inte spela vår första match förrän kl 19.30 på<br />

och införskaff at champagne… ja, ja det var<br />

kvällen så hela dagen var fri för andra akti-<br />

kanske äppelcider, men ändå… som sprutades<br />

viteter. Eftersom vädret var soligt och skönt<br />

över tjejerna innan vi kunde skåla i resten.<br />

bestämdes att vi skulle ta en utfl ykt ner till välorgani- välorgani- serat med<br />

PÅ EFTERMIDDAGEN var det stor prisut-<br />

Hvide Sande för några timmars sol och bad så lång rutin. Runt om hela fritidsområdet<br />

delning för samtliga vinnare. När vår lagkap-<br />

på stranden. Det blåste rejält men i skydd av campade deltagarnas familjer i husvagnar och<br />

ten Julia Jörnbo lyfte den stora bucklan mot<br />

sanddynerna kunde vi både sola och grilla tält. Ett 15-tal stora partytält var resta som för-<br />

skyn och vi fi ck massor av applåder var det<br />

korv. På hemväg från utfl ykten stannade vi läggning till de deltagande lag som inte rymdes<br />

svårt att inte fälla en glädjetår.<br />

till i Søndervig för att äta glass och strosa runt i fritidscentret och de närliggande skolorna. DET VAR ett stolt men trött gäng som<br />

bland alla andra turister.<br />

Även Röda korset hade ett tält med personal reste hemåt genom Danmark den söndagen.<br />

NÄR VI kom tillbaka till Spjald var Ram- som tog hand om lättare skador och omplåst- För oss som bor på Sågvägen hade Ulfs fru<br />

sing Cup i full gång. Nu började uppladdringar. Och eftersom vi befann oss i Danmark och son ställt till med en liten välkomstmotningen<br />

inför kvällens match. Ulf och Glenn fanns där också en utomhuspub med ölförsäljtagning med grattisbanderoll och levande ljus<br />

försökte som vanligt få tjejerna att fokusera ning och grillning. Stämningen var gemytligt på verandan. Inte nog med det, dagen efter<br />

matchen istället för godis, hår, smink och dansk, uppsluppen och gästfri.<br />

var det som vanligt träning men denna gång<br />

killar… vilket inte alltid är det lättaste. I vår PÅ LÖRDAGSMORGONEN mötte vi så avslutades den med en tårta som Sabina Lars-<br />

F12-pool deltog 13 danska lag och så vi, inde- Galten FS och vi vann med 3-0. Vi spelade sons mamma hade ordnat. Och självklart var<br />

lade i 3 grupper. Ett fåtal av våra tjejers famil- ut även detta lag med bra passningsspel och tårtan dekorerad som en fotboll… med texten<br />

jer hade <strong>nu</strong> slutit upp för att heja på. Första så många avslut på mål att resultatet borde ha ”DBK-tjejer, de e grejer”. Så sant, så sant.<br />

matchen inledde vi med att fullständigt köra blivit det dubbla. Tredje matchen fi ck vi tuf- TINA NILSSON<br />

sidan 6 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />

storslam för<br />

Deromes tjejer


PROFFSIG KOMP. Denna gång sjöng<br />

JoyKids till professionell komp under ledning<br />

av Ola Johansson (keyboard).<br />

DEN 8 september fi rade Pingstkyrkans<br />

barnkör Joykids 10-årsjubileum. I Idrottshusets<br />

festlokal hade ett femtiotal personer samlats för<br />

att höra en blandning av nya och gamla ”joykidsare”<br />

framföra en kavalkad av körens favoriter.<br />

Låtar såsom ”Genom galaxerna”, ”Ett mästerverk”<br />

och ”Vänner” väckte nog många minnen<br />

till liv. Förutom dagens Joykids (där vissa inte<br />

ens var födda när kören startade) deltog fl era av<br />

de ursprungliga körmedlemmarna med både<br />

jOYKIDS GRUNDARNA. Lotta Bornö<br />

(mitten) och Johanna Freiman (till höger)<br />

berättade anekdoter från körens 10-åriga<br />

historia.<br />

Joykids 10 år<br />

solon och körsång. Kören som oftast genom<br />

åren framfört sina sånger till förinspelad musik<br />

hade kvällen till ära uppbackning av ett helt<br />

band under ledning av Ola Johansson.<br />

GRUNDARNA AV Joykids, Johanna Freiman<br />

och Lotta Bornö, delade anekdoter från<br />

sin tid som ledare i kören, och Lotta bjöd på<br />

en solosång till publikens stora uppskattning.<br />

I PAUSEN serverades korv med bröd samt<br />

kaff e och bulle, och ett lotteri anordnades<br />

EN BLANDNING av nya och gamla ”joykidsare”<br />

J o Y k i D s 10 Å r<br />

med fi na priser från jubileets sponsorer. Under<br />

minglet visades fi lmklipp från gamla konserter<br />

och övningar, och många drog på munnen<br />

åt att se sig yngre varianter av sig själva eller<br />

syskon sjunga med i tidigare konstellationer<br />

av Joykids.<br />

ETT STORT tack till Joykidsledarna, både<br />

<strong>nu</strong>varande och tidigare, som ordnat med en<br />

riktigt trevlig kväll för oss besökare!<br />

SAMUEL LINDE<br />

ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 7<br />

SAMUEL LINDE


G Ä n G e t i G r U s G r o P e n # 21<br />

BO EMANUELSSON<br />

Gänget<br />

Minnen från 1940-talet av Bo Ema<strong>nu</strong>elsson<br />

i grusgropen<br />

Ändrade planer. Jag hade<br />

tänkt avsluta min serie om<br />

Gänget i Grusgropen med<br />

några historier från skolans<br />

värld, men så hände det<br />

något, som fi ck mig att<br />

ändra planerna. Sylvide<br />

Sjölund ringde mig en dag<br />

i maj månad och berättade,<br />

att Ritva från Finland skulle<br />

komma på besök. Hon ville<br />

gärna träff a någon eller<br />

några ur det gamla gänget.<br />

Ritva var inte med i Gänget i Grusgropen.<br />

Det var ett gäng för bara killar. Det var<br />

bara, när vi lekte Tarzan, som några tjejer<br />

sidan 8 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />

fi ck dispens att närvara. Idag fi ck jag ett rart<br />

brev från Ritva. Hon hade läst igenom alla<br />

<strong>VISKA</strong>-tidningarna, som hon fi ck av mig vid<br />

sitt besök i Sverige. Hon var särskilt glad över,<br />

att hon hade blivit omnämnd i Nr. 25, då jag<br />

berättade om Säppo hos Nilséns och Jokka på<br />

Vårhem i artikeln Gänget i Grusgropen. Hon<br />

hade dock fått in en fot i <strong>Veddige</strong>s historia.<br />

Jag tycker det är på tiden, att denna rara tös<br />

får in båda fötterna i vår historia.<br />

Det, som gladde mig mest, var, att hon<br />

också läst samtliga Bosses historiska hörna.<br />

Det är hon kanske ensam om.<br />

Sylvide Sjölund är för ung för att ha varit<br />

kompis med Ritva under tiden för Andra<br />

Världskriget. Att hon och Ritva brevväxlar<br />

beror på, att Sylvides mamma alltid var till<br />

Noréns och städade och skötte en del andra<br />

sysslor. När makarna Norén, som Ritva kalllade<br />

mamma och pappa, var döda, fortsatte<br />

Ritva att skriva till Sylvides mamma. Efter<br />

hennes död har Sylvide fortsatt korrespondensen.<br />

Med Ritvas brev till mig idag följde ett<br />

par berättelser om händelser, som Ritva kom<br />

RITVA PÅ återbesök i augusti 1963. Tyvärr<br />

är kortet skadat, men jag ville ha med det<br />

för att visa Noréns stilfulla möbler och<br />

konstverk.<br />

del 21.<br />

på, då hon läste <strong>VISKA</strong>-tidningarna. Jag återkommer<br />

till dessa i slutet av min artikel. Med<br />

dessa små berättelser om hennes upplevelser<br />

i <strong>Veddige</strong> får vi väl ta in henne retroaktivt i<br />

Gänget i Grusgropen.<br />

LÅT OSS BÖRjA FRÅN BÖRjAN.<br />

I dag är det väl inte många, som minns<br />

Noréns. Kanske kallar någon huset, som<br />

gränsar till Statoil, för Noréns hus. Någon har<br />

kanske undrat över den pampiga gravstenen<br />

med lagerkrans och duva, som står på <strong>Veddige</strong><br />

kyrkogård i den sydöstra delen.<br />

Familjen Norén hade nog sin höjdpunkt<br />

i <strong>Veddige</strong> vid sekelskiftet 1900. Redan år 1881<br />

fl yttade handlanden Alfred Norén till Sandhem,<br />

som hade beteckningen <strong>Veddige</strong> 5. Det<br />

var alltså mark, som tillhört Klockaregården.<br />

Norén kom från Frillesås.<br />

Johan Alfred Norén var inte den förste<br />

med namnet Norén, som invandrat till <strong>Veddige</strong>.<br />

År 1858 kom det en skogvaktare Svante<br />

Norén från Tunhem till Björkholms säteri.<br />

År 1860 fl yttade han till Vänersborg. Han var<br />

född 1836. Det fi nns ett Tunhem i närheten av


Vänersborg, ett annat i Falköpingstrakten. År<br />

1861 kom inspektör Sven Johan August Norén<br />

från Bjälbo i Östergötland till Björkholms<br />

säteri. År 1865 fl yttar han till Frillesås. Han<br />

var född 1837. Kanske är han far till handlanden<br />

Alfred Norén. Jag har inte hunnit kolla<br />

detta.<br />

SANDHEM VAR VEDDIGES<br />

cENTRUM.<br />

År 1881 anlände till Sandhem även handlanden<br />

Johan Edvard Hellsund. Sandhem var<br />

<strong>Veddige</strong>s första embryo till aff ärscentrum.<br />

Här nere hade också kakelugnsmakare Wilhelm<br />

Hellsund sin verkstad. Johan Edvard<br />

Hellsund drev en specerihandel. Han fl yttade<br />

senare från <strong>Veddige</strong>. Han dog i Oskarström.<br />

Jag vet tyvärr inte mycket om Noréns aff är<br />

på Sandhem. Det verkar, som om Norén och<br />

Hellsund hade varsin aff är. Sandhem tycktes<br />

ha legat bra till i ett vägkryss vid Boråsvägen.<br />

Folk från Grimmared, Sällstorp och Vallby<br />

passerade också förbi här. Men det var en<br />

felinvestering. Järnvägsbyggarna lade stationen<br />

på Vabrännas marker en bit österut. Här<br />

skulle det nya centrat växa upp.<br />

VABRÄNNA TAR ÖVER.<br />

Redan innan stationen kommit till 1880,<br />

hade det funnits aff ärer här. Fastigheten<br />

Vabränna 1:5 (Färgarens – <strong>nu</strong> Bertil Larssons)<br />

hade redan 1871 köpts av handlanden Esaias<br />

Lambert Tingström. Tingströms aff är gick<br />

i konkurs omkring 1879. Bröderna Karl och<br />

August Andersson från Rolfstorp hyrde huset<br />

av den nye ägaren B H J Busch, som hade<br />

Åsklosters Kungsgård. Bröderna Andersson<br />

fortsatte med aff är här. Bröderna drev även<br />

jordbruket.<br />

En Bernt i Lilla Kalvhult (i dag Järleborg)<br />

hjälpte bröderna Andersson med sysslorna<br />

i ladugården. Pojkarna i <strong>Veddige</strong> kallade<br />

honom ”Koskita-Bernt”. När han en dag fi ck<br />

höra detta, blev han arg. Han gick in till Karl<br />

Andersson och sade upp sig. Aff ären hette i<br />

folkmun fortfarande ”Tingströms” efter den<br />

förste ägaren. ”Tingströms-Karl”, som folk<br />

kallade Karl Andersson, bad Bernt komma<br />

in. Karl tog fram fl askan och bjöd Bernt på<br />

ett par supar, och snart var <strong>Veddige</strong>pojkarnas<br />

mobbing glömd.<br />

Brodern August Andersson gifte sig med<br />

Lena i Kantabur och fl yttade till denna gård.<br />

Karl Andersson byggde sig ett eget aff ärshus<br />

på andra sidan Boråsvägen. Det är det hus,<br />

som har gått under namnet Karl-Erik Anderssons<br />

eller Charkuteriet. Karl Andersson kom<br />

nog aldrig igång med någon aff ärsverksamhet<br />

i denna fastighet. Han avled den 28/5 1894<br />

endast 43 år gammal.<br />

Redan den 7/2 1893 hade fabrikör<br />

August Larsson på auktion köpt fastigheten<br />

Vabränna 1:5, som <strong>nu</strong> blev färgeri. En trettio<br />

år framåt i tiden blev <strong>nu</strong> ”Tingströms” i stället<br />

” Färgar´ns”.<br />

ALFRED NORÉN.<br />

Det verkar, som om Alfred Norén redan<br />

1886 fl yttat upp sin aff ärsverksamhet till<br />

Vabränna. Kanske var Karl Andersons aff ärshus<br />

redan då klart? Kanske hyrde Norén<br />

först aff ären till ”Färgarens”? Den 29 mars<br />

1886 behandlas två ansökningar på kommunalstämman<br />

i <strong>Veddige</strong>. Båda ansökningarna<br />

gäller tillstånd att i sina bostäder få försälja<br />

vin och maltdrycker i mindre partier än 10<br />

liter för avhämtning. Den ene ansökningen är<br />

inlämnad av A. Norén i Vabränna, den andra<br />

av J E Hellsund i Sandhem. Kommunalnämnden<br />

hade avstyrkt detta, och det blev också<br />

stämmans beslut.<br />

Norén skrev till<br />

landshövdingen och<br />

klagade. Landshövdingen<br />

ville ha in ett<br />

yttrande från dem,<br />

som inte överklagat.<br />

Det verkar ha slutat<br />

med, att Norén fi ck<br />

sitt tillstånd.<br />

Sedan följer ett<br />

komiskt protokoll<br />

från 15/4 1887. Hellsund<br />

anhåller åter<br />

igen om tillstånd.<br />

Man tar inte upp<br />

ärendet denna gång,<br />

då kommunalnämndens<br />

bifogade protokoll<br />

inte är undertecknat<br />

av vare sig<br />

ordföranden eller vice<br />

ordföranden utan<br />

bara av en ”August”.<br />

Alfred Norén<br />

IVAR ”IBBE” och Lilly Norén<br />

med sina hundar<br />

hade <strong>nu</strong> fl yttat sin aff är in i Karl Anderssons<br />

fastighet. Här hade enligt Ivar Ema<strong>nu</strong>elsson<br />

de första läsarna i samhället haft sitt första<br />

möte.<br />

Alfred Norén drev en mycket lönsam<br />

rörelse. I huset på gården hade bagare<br />

Mag<strong>nu</strong>s Johan Ekelund satt upp bageri. Han<br />

hade kommit från Göteborg redan 1877 med<br />

hustru och två döttrar. Strax väster om denna<br />

byggnad hade sadelmakare Johannes Pettersson<br />

Coliander byggt sig ett bostadshus och en<br />

verkstadsbyggnad, där han tillverkade sina<br />

sadlar. Han kom 1888 från Snöstorp. År 1890<br />

utvandrade han till Amerika. Han återvände<br />

till <strong>Veddige</strong> år 1894. Det är troligen först <strong>nu</strong>,<br />

som han bygger sig ett hus i Vabränna på<br />

tomten närmast <strong>nu</strong>varande Statoil. Namnet<br />

Coliander hade han först, när han kom hem<br />

från Amerika.<br />

Coliander tillverkade en del sadlar. Han<br />

fanns bland annat med i Casimir von Döbelns<br />

kassabok. Behovet av sadlar i <strong>Veddige</strong> var dock<br />

på den här tiden svagt. Coliander började<br />

därför också att handla med textilier. Detta<br />

gjorde också Alfred Norén i butiken intill.<br />

Norén blev rasande. Han stämde in Coliander<br />

till tinget för ”illojal konkurrens”. Coliander<br />

blev förstås friad. Han blev dock så arg, att<br />

han år 1903 monterade ned sitt bostadshus<br />

och fl yttade det till Varberg någon stans uppe<br />

på berget i närheten av Varbergs Teater. Han<br />

var då 37 år gammal. Hans verkstod stod kvar.<br />

Den fi nns där än idag, kanske något tillbygg<br />

och ombyggd.<br />

Jag skall inte uppehålla mig längre med<br />

Alfred Norén. Han blev en mycket framgångsrik<br />

aff ärsman i <strong>Veddige</strong>. År 1908 fl yttade<br />

han sitt hus från Sandhem till f.d. Colianders<br />

tomt i Vabränna. Han byggde samtidigt till<br />

huset något.<br />

Alfred Norén<br />

avled 1912. Han<br />

var då bara 63 år<br />

gammal. Han var<br />

gift med Augusta,<br />

som bodde kvar i<br />

huset till sin död<br />

1936. Hon blev 88<br />

år gammal. De hade<br />

bara sonen Ivar, född<br />

1884. Det var egentligen<br />

om honom,<br />

detta skulle handla.<br />

Alfred Norén<br />

var rik. Han efterlämnade<br />

i bouppteckningen<br />

860<br />

000 kronor. Det är<br />

inte så mycket idag,<br />

men år 1912 kunde<br />

man bygga sig ett<br />

bra bostadshus för<br />

kanske 8 000 kronor.<br />

De Norénska huset<br />

var fyllt med vackra möbler och fi na konstverk<br />

på väggarna.<br />

IVAR NORÉN.<br />

Det bedrevs tydligen aff ärer i Noréns hus<br />

även efter Alfreds död. En handlande Gustav<br />

Nilsson från Varberg hade ma<strong>nu</strong>fakturaff är<br />

här. En dam förestod aff ären en tid. När hon<br />

fl yttade, övertogs aff ären av fröken Gauffi n,<br />

som sades vara ett hittebarn från Göteborg.<br />

Fröken Gauffi n hade ma<strong>nu</strong>fakturaff är i fl era<br />

fastigheter i <strong>Veddige</strong>. Hon kom senare att<br />

förestå <strong>Veddige</strong>s första telefonstation.<br />

Den ende sonen, Ivar Fredrik Ragnar<br />

Norén, försvann till Göteborg år 1910. Han<br />

titulerades då banktjänsteman. I Göteborg<br />

träff ade han Lilly Linnea Hasselgren, född<br />

i Uddevalla 1890. Hon hade sedan tidigare<br />

sonen Kaj. Ivar Norén gifte sig med denna<br />

Lilly Hasselgren. De fi ck aldrig några egna<br />

barn.<br />

Ivar Norén bodde kvar i Göteborg. Han<br />

ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 9


arbetade på en bank. Han och Lilly köpte sig<br />

också en fi n sommarbostad. Efter moderns<br />

död, fl yttade Ivar och Lilly Norén till huset<br />

i <strong>Veddige</strong> år 1937. Ivar Norén arbetade några<br />

dagar i veckan på banken i Horred. Han åkte<br />

med någon sorts godståg dit. Man såg honom<br />

alltid bärande på en väska. Någon påstod, att<br />

det var en reseskrivmaskin.<br />

Familjen Norén smälte snart in bland<br />

familjerna i samhället. De var alltid med på de<br />

kalas, som handlare och andra ordnade i byn.<br />

Lilly berättade i kvinnohörnan om alla sina<br />

sjukdomar och sina mediciner. Ivar Norén<br />

satt bland gubbarna och drack mahognygroggar,<br />

som bestod av hemsk konjak Eua de Vie<br />

och vichyvatten.<br />

KRIGET KOMMER.<br />

Det var om Ritva Helkilinna det här<br />

skulle handla. Hon bodde vid krigets utbrott i<br />

Södra Karelen. Efter Polens kapitulation kom<br />

ryssarna med vissa krav på Finland. Man ville<br />

ha Hangö för att där skapa en militär bas.<br />

Man ville också ändra gränsen vid Karelen.<br />

Ryssarna ville förstärka sitt försvar av Finska<br />

viken och Leningrad. Finland vägrade. Det<br />

Finska Vinterkriget bröt ut den 30 november<br />

1939. Det var över den 13 mars 1940.<br />

Under detta krig stupade Ritvas pappa.<br />

Han blev först sårad i benet, varför han var<br />

hemma en tid. Vid nästa utryckning fi ck ryssarna<br />

in en riktig fullträff antagligen med<br />

en bomb. Av Ritvas pappa återstod tydligen<br />

nästan ingenting.<br />

Ritvas mamma fi ck <strong>nu</strong> klara sig ensam<br />

med sin dotter Ritva och lillebror Pentti.<br />

När Tyskland i juni 1941 angrep Sovjetunionen,<br />

slöt Finland upp på tyskarnas sida.<br />

Detta krig slutade med ryssarnas genombrott<br />

på Karelska näset i juni 1944. Vapenstillestånd<br />

slöts den 19/9 1944. Fred slöts först den 10/1<br />

sidan 10 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />

1947. Fredsfördraget undertecknades i Paris i<br />

februari detta år. Det var under detta så kalllade<br />

Fortsättningskriget, som man började<br />

skicka de fi nska barnen till Sverige.<br />

RITVA OcH PENTTI TILL SVERIGE.<br />

På själva nationaldagen den 6 juni 1942<br />

kom Ritva och Pentti till Sverige. Pentti skulle<br />

till Holmerskulle i <strong>Veddige</strong>. Ritva skulle till<br />

en bondgård, men husmor på denna gård<br />

hade fått så svåra gallstensanfall, att hon bad<br />

att få slippa ta emot detta fi nlandsbarn. Tydligen<br />

stod även Noréns på listan över fosterföräldrar.<br />

Ritva och Pentti anlände till Noréns.<br />

De kunde inte säga något på svenska.<br />

Från Holmerskulle kom någon snäll<br />

människa, som skulle hämta Pentti. Pentti<br />

ville inte skiljas från sin syster. Han stack in<br />

armarna innanför lejdaren på järnspisen och<br />

kopplade ett fast grepp. Till slut lyckades man<br />

väl få loss honom med lite mutor.<br />

Till Noréns började <strong>nu</strong> svenskundervisningen.<br />

Ritva för född 1933. Hon var alltså<br />

<strong>nu</strong> 9 år gammal. Ritva fi ck börja med att som<br />

en papegoja sitta och säga God dag, god dag.<br />

Sedan blev det lite mer avancerat: Välkommen<br />

hem pappa Ivar. Det blev <strong>nu</strong> pappa Ivar och<br />

mamma Lilly. Det kallar hon dem än idag.<br />

STILLESTÅND I KRIGET.<br />

Under en tid blev det stillestånd i kriget i<br />

Finland och så pass lugnt att Ritva och Pentti<br />

den 22/9 1943 kunde återvända till sin mamma<br />

i hemlandet. Den 28/7 1944 kom de tillbaka<br />

till Sverige igen. De åkte hem den 19/10 1945.<br />

Ritva har i Finland hela tiden bott i Villmanstrand.<br />

Det är den stad, som på fi nska<br />

heter Lappeenranta. Ritva har arbetat på<br />

Saima kanal. I dag går den sista biten av kanalen<br />

vid Finska viken genom ryskt område.<br />

I de här bygderna talar man ingen svenska.<br />

Trots detta talar Ritva en god svenska utan<br />

den där fi nska melodin. Snart skall Ni också<br />

bli varse, att hon skriver perfekt svenska. Hon<br />

säger, att det till en viss del beror på att Ivar<br />

Norén så länge han levde skickade Hallands<br />

Nyheter till Ritva och förstås en hel del brev.<br />

Ritva träff ade sin man på skolan. Han har<br />

varit byggmästare. De fi ck två döttrar, som<br />

<strong>nu</strong> bor i USA. Ritva har en dotter, som bor<br />

i Villmanstrand, och en son, som arbetar på<br />

Wärtsiläkoncernen. Han åker ibland igenom<br />

<strong>Veddige</strong> på aff ärsresor.<br />

RITVA OcH GÄNGET I GRUSGROPEN.<br />

Vi upptäckte förstås snart den lilla vackra<br />

tösen, som stod innanför Noréns grindar. För<br />

oss var hon omöjlig att komma i kontakt med.<br />

Hon verkade inte få komma utanför den där<br />

grinden, och vi vågade oss aldrig in på den<br />

där gården. För oss var det lite se men inte<br />

röra. Ritva fanns där inne i trädgården med<br />

sina kaniner och Noréns små hundar. Någon<br />

gång var Ritva med på familjebjudningar. Vi<br />

beundrade den lilla rara fl ickan. Jag tror, att<br />

vi var lite kära i henne också. Hon hade alltid<br />

ett sådant gott leende.<br />

RITVAS BREV <strong>2007</strong>.<br />

Ritva skrev och tackade för <strong>VISKA</strong>-tidningarna.<br />

När hon läste om Gänget i grusgropen,<br />

önskade hon, att även hon hade fått<br />

vara med där. I en artikel berättade jag om<br />

mina färdigheter som simlärare. Ritva kom<br />

då på, att även hon hade minnen från <strong>Veddige</strong>,<br />

som hon ville berätta. Hon hade också<br />

en vådlig cykeltur till sin bror i Holmerskulle.<br />

Jag överlämnar härmed ordet till Ritva. Du<br />

är hjärtligt välkommen i gänget även om det<br />

är något sent.<br />

IVAR NORÉN gjorde ett fotoalbum till Ritva, som<br />

minne av hennes tid i <strong>Veddige</strong>.<br />

FÖRSTA SIDAN visar Noréns fastighet ”Alfhem”.<br />

Alfred Norén fl yttade detta hus år 1908 från<br />

Sandhem. Huset byggdes till något.


LITEN MÖRT I <strong>VISKA</strong>N.<br />

Jag var tolv år den sommaren. Trots att pappas cykel var<br />

alldeles för st or för mig, gjorde jag ibland turer med skrället.<br />

En riktig varm dag körde jag ner till ån och tyckte, att det<br />

var väldigt vackert där, när träden böjde sig ner över vattnet<br />

och solst rålarna lyst e mellan grönskan.<br />

Jag satte mig vid åkanten och kände hemlängtan.<br />

Tänkte på alla kompisar därhemma och allt det roliga vi<br />

hade tillsammans på badinrättningen med simskola och<br />

simtävlingar.<br />

Så slog mig tanken, att det var en bra plats där vid ån<br />

att ta sig ett dopp. Så av med kläderna. Inte hade jag någon<br />

baddräkt med mig, men jag plumsade i vattnet med bara<br />

trosorna på. Där plaskade jag omkring på bröst sim och<br />

ryggsim – prövade också på crawl, som jag lärt mig föregående<br />

sommar, när jag blev ”simmagist er”, som det kallades<br />

i Finland, när man lärt sig simma och dyka längre st räckor<br />

och kunde hoppa från trampoliner i olika höjder. Simma<br />

hade jag lärt mig redan, när jag var sex år.<br />

Jag försökte också dyka i ån, men vattnet var ganska<br />

mörkt, så jag slutade med det.<br />

Plötsligt hörde jag upprörda röst er från st randen. Jag<br />

vände näsan ditåt och märkte, att det hade kommit en del<br />

människor till åst randen, som viftade och sprang längs vattenbrynet.<br />

Jag försökte titta åt höger och vänst er för att se,<br />

vad det var, men jag såg inget särskilt. Där var bara jag, som<br />

simmade omkring. Jag ville veta, vad som hänt och simmade<br />

mot åkanten, där mina kläder låg. Jag kravlade upp ur vattnet<br />

och fi ck veta, att någon hade sett cykeln vid vägkanten<br />

och hört plaskandet från ån och alarmerat hjälp. Någon höll<br />

på att drunkna – en liten fl icka hade nog trillat i ån!<br />

Det blev mycket att förklara både nere vid ån och<br />

hemma hos Noréns…<br />

CYKLIST I VEDDIGE.<br />

Jag var elva år den sommaren. Min näst an två år yngre<br />

bror Pentti var krigsbarn på Holmerskulle Handelst rädgård.<br />

Jag fi ck lov av pappa och mamma Norén att besöka min bror<br />

en dag. Pappa hade en svart damcykel, som jag försäkrade,<br />

att jag kunde fara dit med. Sadeln satt alldeles för högt,<br />

fast än den hade skruvats ner så mycket man kunde. Den satt<br />

ändå för högt för mina korta ben.<br />

Så åkte jag iväg och trampade vinglande till höger och<br />

vänst er. Inte hade jag en aning om några trafi kregler eller<br />

ens det, att man hade vänst ertrafi k i Sverige på den tiden.<br />

Hemma i Finland hade jag åkt med min mammas cykel på<br />

höger sida av vägen eller gatan.<br />

Jag hade just trampat förbi kyrkan och svängde till<br />

vägen mot Holmerskulle förbi den dåvarande småskolan,<br />

när en bil körde om mig och tutade vilt. Säker för att jag<br />

åkte på fel sida av vägen. Jag blev vettskrämd och körde över<br />

vägrenen ner i diket. Cykeln gjorde några volter, och jag<br />

hittade mig på alla fyra i diket. Knäna blev skavda av gruset<br />

och blodet fl öt – och jag grät i högan sky. Ut från skolan<br />

rusade en tant och tog hand om mig. Jag blev tröst ad och<br />

ompysslad och försedd med ett antal plåst erlappar. Cykeln<br />

synades, och när det inte var något st örre fel på den, (den<br />

hade blivit lite repig och sadeln satt snett), fi ck jag rådet att<br />

cykla tillbaka hem till Noréns.<br />

Men jag var på väg för att hälsa på min bror på<br />

Holmerskulle – och dit skulle jag trots plåst erlapparna. På<br />

Holmerskulle fi ck jag och min bror jordgubbar med grädde,<br />

och jag blev tillsagd att ta för mig så mycket jag orkade äta,<br />

<strong>nu</strong> när jag hade råkat så illa ut på vägen. Gissa om jag hade<br />

ont i magen också, när jag och cykelskrället sent omsider<br />

skjutsades hem till Noréns med Holmerskulles last bil.<br />

Och ärret har jag än<strong>nu</strong> kvar på högra knät.<br />

Nu hälsas Du så mycket av en tjej, som gärna skulle ha<br />

varit med Gänget i grusgropen, men det var väl bara avsett<br />

för killar?<br />

Ritva.<br />

RITVA OcH hundarna<br />

ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 11


h Ä r D r a r M a n i n G a …<br />

MARIE RYDELL<br />

Här drar man inga<br />

timmerstockar<br />

Jo, det är just precis vad<br />

man gör det. Men inte i<br />

betydelsen att man ligger<br />

och sover, nej här lyser<br />

fl itens bygglampa sent om<br />

kvällarna! En gång i veckan<br />

med viss oregelbundenhet<br />

hörs yxhuggen från en lada<br />

i <strong>Veddige</strong>. Men vad är det<br />

egentligen som pågår där?<br />

sidan 12 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />

PER EDVINSSON, utbildad<br />

kultursnickare väljer stockar till det<br />

blivande vindskyddet.<br />

TIIMERKANTERNA<br />

SÅGAS av<br />

DET BARKAR iväg<br />

STOcKARNA ÄR på väg till sågen<br />

STEFAN NILSSONS lada i Kvarnome<br />

tjänstgör under en tid som kurslokal för Friluftsfrämjandet<br />

i <strong>Veddige</strong>-Derome. Där hålles<br />

nämligen kurs i k<strong>nu</strong>ttimring. När Vindskyddet<br />

på Mulleängen brann ner i ja<strong>nu</strong>ari diskuterade<br />

man huruvida man skulle bygga upp<br />

ett nytt eller inte. Beslutet blev att visst skulle<br />

man det, men hur skulle det fi nansieras? Jo,<br />

genom en kurs i k<strong>nu</strong>ttimring förstås. Per<br />

Edvinsson, själv gammal TVM:are, anlitades<br />

för uppdraget. Per har gått på Dacapos Hantverksskola<br />

i Mariestad och är således utbildad<br />

Kultursnickare. Under utbildningen har han<br />

lärt sig allt om gammalt byggnadshantverk,<br />

hur man byggde förr och hur man bevarar<br />

gamla byggnader.<br />

NU HjÄLPER han alltså till med bygget av<br />

friluftsfrämjandets nya vindskydd.<br />

DEN NIO man starka styrkan (som dock<br />

innehåller en kvinna) får med hjälp av tumstock,<br />

spion, penna, ögonmått, såg och bilyxa<br />

hugga ur stockarna så att de passar ihop med<br />

varandra.<br />

NÄR KNUTARNA är gjorda ska det huggas<br />

långdrag i den övre stockens underkant. I<br />

skåran lägger man sedan mossa som tätar och<br />

isolerar bygget.<br />

DET KRÄVS ett visst handlag för att<br />

komma överens med yxan och stocken. En<br />

del, som Per, verkar vara födda med det, andra<br />

behöver träna mer. Det räcker inte med att<br />

mäta noga, man måste även se, och begripa<br />

FORTSÄTTNING PÅ sidan 17


VEDDIGE VIPERS BILAGA I ViSKA! MAGASINET <strong>2007</strong> SEPTEMBER<br />

STOR-<br />

SATSNING<br />

Fem nya spelare har <strong>nu</strong> skrivit på för oss inför den kommande säsongen. Här kommer en kort presentation,<br />

förhoppningsvis kommer dessa att presentera sig själva ytterligare när vi kommer på is...<br />

Henrik Bergfors, 25 år, (Back) spelade förra året i Hanhals. Spelade som junior i AIK och Södertälje (J20<br />

superelit) och gjorde även 8 A-lagsmatcher för Södertälje i elitserien säsongen 2002-2003. Gjorde också 18<br />

matcher i allsvenskan för Örebro samma säsong. 2003-2005 tillbringades i USA och han spelade 62 matcher i<br />

UHL för Adirondack Frostbit. 2005-2006 tillhörde han Comet i Norge och spelade 34 matcher för dem. Draftad<br />

av Tampa Bay 2001.<br />

Anders Torstensson, 23 år, (Back) gjorde ett uppehåll förra året pga arbete. Tränade med Partille en del men<br />

spelade inga matcher. Han har fått nytt sug efter hockey och vi är glada att han valde att spela för oss. Anders<br />

kommer ursprungligen från Nybro. Han har spelat med J20 i div.1 men har också varit uppe och känt på Alags<br />

hockey i allsvenskan. Han yttade efter det till Motala för spel i div 1 och vidare till Alvesta för spel i div. 2.<br />

Bedömningen är att han håller hög division 2 klass och kommer att tillföra vårt försvar ytterligare stabilitet.<br />

Mikael Krantz, 30 år, (Forward). En hemvändare som förra året spelade för Hanhals. En duktig forward som,<br />

bara han håller, kommer att höja kompetensen i anfallsspelet. Vi hälsar Mikael välkommen tillbaka.<br />

John Ivarsson, 18 år, (Forward). John är ytterligare en hemvändare som efter spel i Varberg yttade till Dalarna<br />

för att gå hockeygymnasium. Han tillhörde Mora och Älvdalen men kommer denna säsong hem igen och<br />

vi är glada att han väljer <strong>Veddige</strong>. Han har utvecklats rejält sedan han spelade här sist och han skridskoåkning<br />

och snabba skott kan bli riktigt roligt att se i vinter. vinter. Vi hälsar även John John välkommen tillbaka. tillbaka.<br />

Christo er Holst, 16 år, , (Målvakt). Christo Christo er kommer från Varberg och får ses som framtidslöfte.<br />

Han är ambitiös och förhoppningen är är att han han i en bra omgivning omgivning kommer att utvecklas för att så<br />

småningom kunna ta över mellan stolparna.<br />

Dessa nyförvärv nyförvärv samt att att förra årets spelare spelare är kvar gör att det det känns mycket spännande inför<br />

säsongsstarten. Försäsongsträningen Försäsongsträningen har gått enligt plan och Thomas Thomas Elengård har kört hårt<br />

med ett gäng spelare som visat stort engagemang.<br />

Det Det som eventuellt saknas i dagens trupp är ytterligare en målvakt (två stycken på tre lag är är<br />

lite lite tunt) samt eventuellt ytterligare en forward. Vi jobbar vidare vidare på detta men men ovavsett ovavsett hur<br />

det går ser vi fram emot säsongen med tillförsikt.<br />

Jörgen Reinler<br />

Varsågod! Säsongens alla hemmamatcher. Hemmalag: <strong>Veddige</strong> Vipers A-lag<br />

Datum Matchstart Bortalag<br />

<strong>2007</strong>-10-14 15.30 Järnbrott<br />

<strong>2007</strong>-10-24 19.30 Hisingen<br />

<strong>2007</strong>-10-28 15.30 Chalmers<br />

<strong>2007</strong>-11-18 17.30 SH<br />

<strong>2007</strong>-11-25 15.30 KB Knights<br />

<strong>2007</strong>-11-30 19.30 Hovås<br />

<strong>2007</strong>-12-09 17.30 Mölndal<br />

2008-01-11 19.00 Varberg<br />

2008-01-20 15 .30 Ramberget<br />

2008-01-25 19.30 Lerum<br />

2008-02-01 19.30 Härryda<br />

2008-02-13 19.30 Kings<br />

MER OM VIPERS: WWW.VEDDIGEVIPERS.SE<br />

ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 13<br />

HOcKEY BILAGA!<br />

4 SIDOR VIPERS!


VEDDIGE VIPERS BILAGA I ViSKA! MAGASINET <strong>2007</strong> SEPTEMBER<br />

VA<br />

ÅS<br />

LÅ<br />

VA<br />

DOORIA•AB<br />

A. BENGTSSONS BYGGNADS AB • AB TA<br />

SOFFBUTIKE<br />

HAS •<br />

T R PELLE •<br />

KÄ K RRS PLANTOR • SER- GÖSTA TA T LARSSON • HALLANDS NYHETER<br />

HOLT LT L COLLECTION • SMÅKULLA BYGG • KA K NISKA KA K •<br />

S L<br />

LÅ<br />

RBERGS<br />

V<br />

RV<br />

ALV • ICE,<br />

SERR<br />

SERV<br />

Å<br />

VÄ<br />

sidan 14 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />

LV BY GENS V<br />

Ä L<br />

YG<br />

G • ARNE ERIKSSON • BEGRAV<br />

BYY<br />

B G<br />

AV A NINGSBYRÅN HILLES & TORNQVIST • BENGT HVA VA V L<br />

KV K A VA V NTUM • INTERMAT AT A IC • IZ ELMONTA TA T GE AB • J-O BYGG BO<br />

TA T T AT<br />

N<br />

A<br />

MA<br />

BO<br />

A OOIL L • STIG SVETS-SERVICE AB • STUDSVIK STE • ERICSSON LACK • F:A HÅKA KA K N ELIASSON, • MÄKLARHUSET M SÖDERBAUM&J &J &<br />

D • PIZZERIA BELLA NAPOLI • PROBENDD AB • PÅLSONPLÅT AB • RESIA<br />

SKR<br />

KA K DALENS REVISIONSBYRÅ AB • <strong>VISKA</strong> KA K N I VEDDIGE V AB • VÄRÖ GLAS •<br />

OHANSSON<br />

•<br />

•<br />

& SMIDE<br />

FOLKE<br />

VÄSTERHAV BIL,<br />

RICHARDSSON<br />

K JOHANSSON • GL MILJ<br />

LJ<br />

AS<br />

L ÖIMPREGNERING AB • GLASMÄSTA<br />

KR<br />

K OT • RYKÄ<br />

OT<br />

T T<br />

TT<br />

KE<br />

PO SPO<br />

TO T O<br />

A SE & TO<br />

VÄ T Ä<br />

XT<br />

X V<br />

ÄX<br />

TI<br />

X BODEN • WINBERGS MEKA<br />

R R<br />

TR<br />

T I • HD KO<br />

RT P<br />

K N • SPO<br />

VÄ • AB<br />

KNN<br />

DS<br />

AB • V<br />

IL, S<br />

NSS<br />

KE<br />

KO<br />

LT<br />

NSULT<br />

K<br />

STA •<br />

INGEN<br />

RTT<br />

K A<br />

NA<br />

MAA<br />

KN<br />

M R<br />

AR<br />

ETT<br />

MA<br />

E S<br />

TS<br />

L VEDDIGE • ICA KV<br />

TA<br />

T MNAREDS HANDELSTRÄDGÅRD • STA<br />

FIRST CLASS PACKAGING<br />

TACK!<br />

Vi tackar alla fantastiska<br />

människor som<br />

stödjer idrotten och<br />

jobbar för vår klubb.<br />

A ET<br />

AV<br />

VEDDIGE VIPERS VÅRA SPONSORER SÄSONGEN <strong>2007</strong>-2008


VEDDIGE VIPERS VÅRA SPONSORER SÄSONGEN <strong>2007</strong>-2008<br />

ALGREN A • BOPLÅT • CLUB VIKING GRILL • DEROME RO AB • DEROME BIL AB • DEROMEBOKF<br />

BOMILJÖ BO AB • JAN-FRIBERGS MEKA KA K NISKA KA AB • JANNES BYGGSERVICE • JAW<br />

STENSAND • SVENSSONS ÅKERI • TRE HÄNDER DE • TRYCKERIBOLAGET • TRÄSLÖVS VV<br />

<br />

<br />

•<br />

•<br />

KA K EL ERIKSSON • NBAB NB BYGG • NYT YT Y ORPS HANDELSTRÄDGÅRD RD<br />

• KA K DALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG • <strong>VISKA</strong> SKKA<br />

K<br />

dagliga nyheter:<br />

A • EKLÖWS ICA SUPERMARKET • EKONOMITJÄNST AB • EMTE DÄCKSERVICE •<br />

AB<br />

ÅT<br />

L T<br />

LÅ<br />

Å AB<br />

KF<br />

WA<br />

K ÖRINGSBY<br />

SÅ AWW<br />

A A<br />

BLA SÅÅ<br />

S G<br />

ÅG<br />

BY Y GNADS AB • EF BIL & PLÅ<br />

KO<br />

VÄ Ä Ö AB • MEKO<br />

K NOMEN • MIKA<br />

SERV<br />

VVV<br />

V S<br />

VS<br />

RV<br />

www.veddigevipers.se<br />

R B<br />

BY Y Å • DEROME EL • DEROME PIZZ<br />

YR<br />

AD<br />

L D<br />

LAA<br />

AB<br />

R ICE • VA<br />

A • JÄRLÖVS<br />

AB<br />

V RBERGS HUS LÖSV<br />

VA<br />

K NGSSMIDE I VÄ<br />

V R<br />

ÄR<br />

Å • D<br />

V JAKT<br />

VS<br />

Z ERIA • DEROME TRÄDGÅRD • DEROME TRÄDGÅRD AB • DEROME ÅKERI AB • EBAB ELDARENS BY<br />

B G<br />

YG<br />

ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 15<br />

SV<br />

K SKY<br />

KT<br />

S IRKE • VA<br />

KY<br />

K T<br />

YT<br />

Y TEBANA • KA<br />

KA K FFÉHÖRNAN • KLOSKIFTS ÅKERI AB • KONFEKT KT K BODEN<br />

VA V RBERGS KA K KELHUS AB • VB-GRILLEN • VEDDIGE BIL &<br />

•<br />

TRAKT K OR<br />

KU<br />

AB<br />

KT<br />

AB<br />

A • VEDDIGE EL AB • VEDDIGE ENTREPRENAD • VEDDIGE ÅKERI AB • <strong>VISKA</strong><br />

MER OM VIPERS: WWW.VEDDIGEVIPERS.SE <strong>2007</strong> SEPTEMBER<br />

•<br />

RBERGS<br />

EDDIGE<br />

I V<br />

NAD<br />

KU<br />

ZZ


VEDDIGE VIPERS BILAGA I ViSKA! MAGASINET <strong>2007</strong> SEPTEMBER<br />

DET ÄR ENKELT<br />

MED BINGOLOTTO<br />

PRENUMERATION<br />

Här drar man inga<br />

timmerstockar<br />

SKRIDSKO & HOCKEYSKOLAN<br />

SÖNDAGEN DEN 7 OKTOBER <strong>2007</strong> KLOCKAN 10.00 - 11.50 I VEDDIGE ISHALL Skridsko-/Hockeyskolan<br />

arrangeras av <strong>Veddige</strong> Hockey Klubb i samarbete med Sportringen i <strong>Veddige</strong>. Samtliga barn<br />

i åldrarna 4 - 12 år är välkomna till ”skolan”. Det är inte bara en sport för killar utan även tjejer är<br />

varmt välkomna. Skridskor, halsskydd, handskar och hockeyhjälm med galler (ej cykel-/ridhjälmar)<br />

är obligatoriskt, OCH men STÖD benskydd DIN och FÖRENING:<br />

armbågsskydd mm, är också bra att ha. Vi har även försäljning<br />

av nya prylar så som skridskor, hjälmar, handskar, armbågsskydd, halsskydd, klubbor mm, i våran<br />

”Bytarbod” i ishallen.<br />

ÖPPET FÖR DIG <br />

PÅ SÖNDAGARNA! Vi har också en hel del begagnade prylar. Allt till förmånliga<br />

priser! Vi kan dessutom <br />

erbjuda GRATIS slipning av dina skridskor! Kiosken nns alltid öppen för er,<br />

och där bjuder vi samtliga föräldrar på ka e! På premiären den 7 Oktober anordnas en ”Bytardag”<br />

i ishallen klockan 09.30. <br />

(KOM I TID!) Kostnaden för hela säsongen från oktober till mars är 300:-<br />

/person, och dessutom får du prova två söndagar GRATIS! Samtliga tränare och ledare ledare hittar du på<br />

”Tränare/Ledare” Skridsko-/Hockeyskolan <br />

<strong>2007</strong> - 2008 ser ut enligt nedan:<br />

Grupp 1:<br />

Skridsko-/Hockeyskolan <br />

”Yngre”, kl: 10.00 - 10.50 (Barn födda 2000 eller senare)<br />

Grupp 2:<br />

Skridsko-/Hockeyskolan Skridsko-/Hockeyskolan <br />

”Äldre”, kl: kl: 10.50 - 11.50 (Barn födda 1999 eller tidigare)<br />

Frågor och funderingar? <br />

Hör av dig till:<br />

Martin Karlsson, <br />

Tfn. 0340 - 381 84, 0705 0705 - 23 81 84 eller via mail, karlsson.martin@tele2.se<br />

<br />

<br />

STÖD VEDDIGE<br />

<br />

VIPERS!<br />

Pre<strong>nu</strong>merera på <br />

Bingolotter! Gör så här: Fyll i Svarskortet. Välj antal lotter och betalningssätt. Ge<br />

svarskortet till föreningen eller tidningsredaktionen eller posta det portofritt till: Bingolotto Kund-<br />

<br />

tjänst pre<strong>nu</strong>meration, Frisvar, 43120 Mölndal.<br />

Tack för ditt stöd och lycka till med spelandet!<br />

Lotterna kostar normalt 40 kr/st* och kommer i brevlådan varje månad.<br />

* Enkellotterna kostar 50 kr/st vid säsongsfinaler och guldkvällar.<br />

Perso<strong>nu</strong>ppgifterna används endast för utskick av lotter och erbjudanden från samarbetspartners.<br />

Jag beställer 4 st 3 st 2 st 1 st lotter per vecka.<br />

(max 10 st.)<br />

De veckor Dubbellotten finns vill jag dessutom ha st Dubbellotter.<br />

Namn<br />

Gatuadress<br />

Post<strong>nu</strong>mmer Ort<br />

Telefon<strong>nu</strong>mmer inkl. rikt<strong>nu</strong>mmer<br />

E-mail adress (ej obligatorisk)<br />

Svarskort Pre<strong>nu</strong>meration<br />

Jag vill starta<br />

pre<strong>nu</strong>merationen<br />

Snarast Vecka:<br />

Folkspel/BingoLotto behandlar dina kunduppgifter för att kunna ge dig erbjudanden via post, telefon och e-post.<br />

Vill du inte ta del sidan av erbjudanden 16 | framöver, ViSKA! vänligen <strong>2007</strong>/3 kontakta: Folkspel Kundcenter, Box 292, 431 24 Mölndal,<br />

Tel: 0771-440 440, Fax: 0771-460 460, e-post: info@folkspel.se<br />

Alternativ 1<br />

Jag vill betala<br />

Bankens namn*<br />

Datum och underskrift*<br />

Alternativ 2<br />

Jag vill betala<br />

med autogiro<br />

Clearing<strong>nu</strong>mmer* Konto<strong>nu</strong>mmer*<br />

mot faktura<br />

Skicka per post eller<br />

ge till din förening.<br />

Komplett person<strong>nu</strong>mmer*<br />

* Obligatoriska uppgifter vid autogirobetalning<br />

Födelseår, månad och dag<br />

Jag vill stödja (Om du inte fyller i något föreningsnamn stödjer du alla föreningar/klubbar)<br />

<strong>Veddige</strong> Hockeyklubb<br />

Du måste vara<br />

minst 18 år för<br />

att pre<strong>nu</strong>merera.<br />

Fylls i av föreningen:<br />

Lagets namn Kund<strong>nu</strong>mmer hos BingoLotto<br />

Klubben 1032351<br />

Förmedlad av Född år<br />

Ekonomisektionen / ViSKA! Magasinet<br />

Du spelar för Sverige<br />

VEDDIGE VIPERS BILAGA I ViSKA! MAGASINET <strong>2007</strong> SEPTEMBER<br />

Jag vill dessutom pre<strong>nu</strong>merera på st Sverigelotter per utskick (25 kr/st)<br />

X<br />

81


sig på hur stocken<br />

är beskaff ad och<br />

hur man bäst lägger<br />

huggen. En riktig<br />

timmerman har en<br />

viss blick för detta,<br />

och behöver kanske<br />

inte mäta på millimetern<br />

varje gång. Han<br />

ser hur de ska vara<br />

och kan få till det med<br />

ögonmått. Förr hade<br />

man alla mått i krop-<br />

pen, en tum var just en tumme långt, man<br />

mätte med handen, och naturligtvis varierade<br />

måtten från snickare till snickare. På samma<br />

sätt uppstod måtten, fot, famn, aln osv.<br />

ÖVERKNUTEN OcH<br />

underk<strong>nu</strong>ten. En riktig<br />

timmerman har en viss blick för<br />

detta, och behöver kanske inte<br />

mäta på millimetern varje gång.<br />

SNACKET PÅ TIMMERKURSEN<br />

”- Har jag sågat rätt?<br />

- Ja… rätt snett…<br />

- Då har du mätt snett!<br />

- Nä, jag har mätt rätt!<br />

- Jag är rätt mätt…”<br />

”- Bilyxa… köper man det på Volvo eller?”<br />

”- Detta är så fruktansvärt roligt!”<br />

DET KRÄVS ett visst handlag för att komma<br />

överens med yxan och stocken. Nu passar<br />

k<strong>nu</strong>tarna till varandra bättre.<br />

DE STOcKAR<br />

som används till<br />

kortsidorna är tre<br />

meter vardera, (eller<br />

knappt två famnar…)<br />

Dessa har man fått<br />

till skänks av kommunen,<br />

de fälldes i<br />

stormen, som lustigt<br />

nog också hette Per.<br />

Stockarna som utgör<br />

baksidan är sex meter<br />

långa och de har tillhandahållits<br />

av Cecilia och Roland på Andors<br />

gård i Östra Derome för ett rimligt pris. På<br />

självaste nationaldagen ställde Tomas ”Kråketorpan”<br />

Johansson i Sällstorp upp och sågade<br />

alla stockar på två sidor. Det gör man för att<br />

bygget ska få en jämn yta in-och utvändigt.<br />

HELA VINDSKYDDET kommer att<br />

byggas upp inne i ladan, stock för stock, hugg<br />

för hugg. Därefter ska stockarna märkas och<br />

plockas isär och transporteras till Axels backe<br />

där det nya vindskyddet ska ligga. Det blir<br />

alltså inget nytt vindskydd på Mulleängen,<br />

men grillplatsen där kommer att fi nnas kvar.<br />

Nya fi na bänkar av ek ska ersätta de som har<br />

blivit brända, lovar timmergänget …<br />

NÄR DELARNA är på plats vid Axels<br />

backe ska de pusslas ihop, tak och golv ska<br />

på plats och sedan ska det invigas med pompa<br />

och ståt.<br />

MER OM det en annan gång!<br />

MARIE RYDELL<br />

ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 17


Den LiLLa kLiniken…<br />

MARIE RYDELL<br />

Den lilla<br />

kliniken<br />

med de stora<br />

resurserna<br />

Viskadalens Djurklinik har <strong>nu</strong> funnits i 4 år. Själva djurkliniken är inhyst i en<br />

gammal ladugårdsbyggnad i Kloskifte strax norr om <strong>Veddige</strong> med vacker utsikt<br />

över Viskan. Sedan våren <strong>2007</strong> fi nns det fem veterinärer och sju djursjukvårdare<br />

anställda på de två klinikerna som ingår i organisationen Norra Hallands<br />

smådjursvård, Viskadalens Djurklinik och Varbergs Djurklinik på Bälggatan.<br />

FREjA HAR tandstensbesvär. TÄNDERNA SKA putsas väl<br />

DET VAR i ja<strong>nu</strong>ari -03 som kliniken fl yttade<br />

till lokalerna i Kloskifte från Horred. I<br />

augusti samma år tog veterinär Henrik Hedberg<br />

över verksamheten. Då installerades även<br />

röntgen.<br />

I SEPTEMBER började samarbetet med<br />

Varbergs Djurklinik och Norra Hallands<br />

smådjursvård bildades. Man installerar ultraljudsutrustning<br />

och ett eget lab för analys av<br />

blod- och urinprov. 2004 byggs kliniken ut<br />

ytterligare och -05 får man en ny, modernare<br />

ultraljudsutrustning. Gården görs i ordning<br />

med bland annat sittplats och en stor damm.<br />

2006 gör man ytterligare en utbyggnad med<br />

ny operations – och stationärvårdsavdelning.<br />

Det är inte bara patienterna som ska ha det<br />

bra, i samband med denna renovering fi ck<br />

även personalen nya fräscha utrymmen. Med<br />

nyasfalterad väg och iordninggjord parkering<br />

välkomnas man <strong>nu</strong>, <strong>2007</strong>, av de duktiga<br />

veterinärerna i moderna, fräscha och snygga<br />

lokaler.<br />

LÅT OSS följa med på ett besök. Det är<br />

Gunde och Freja som ska få garnityret uppsnyggat.<br />

Tandsten är främst ett problem som<br />

uppstår på mindre hundraser, t.ex. pudel. Det<br />

är svårare att hålla rent en liten mun än en<br />

sidan 18 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />

KOMPETENT KLINIK i Kloskifte.<br />

stor. Stora hundar som ofta gnager på tuggben<br />

eller märgben håller tänderna rena och<br />

tandköttet i trim. Men även en stor ras som<br />

t.ex. greyhound har ofta tandproblem. Sedan<br />

är det naturligtvis så att hundar är individer,<br />

precis som människor, och de är olika. Gunde<br />

har haft mycket tandsten hela sitt tioåriga liv,<br />

något som troligen beror på just hans salivsammansättning.<br />

Man kan själv hålla efter<br />

tandstenen genom att då och då se över hundens<br />

tänder, skrapa bort tandstenen med en<br />

skrapa och borsta med en vanlig tandbortse.<br />

Men om det har blivit mycket, och främst på<br />

tänderna längre in i munnen, behövs kraftigare<br />

doningar!<br />

EFTER ATT först ha blivit inskrivna av<br />

Jessica får vi sitta ner en stund. Freja är lite<br />

sur eftersom hon inte har fått någon frukost,<br />

Gunde däremot bryr sig inte så mycket, han<br />

längta nog mest hem till soff an igen. Henrik<br />

kommer och tar emot oss och vi får gå in i ett<br />

av behandlings-rummen. Först kollar Henrik<br />

allmäntillståndet hos hundarna. De är båda<br />

tio år gamla och det är viktigt att konstatera<br />

att de inte lider av något allvarligare än tandsten<br />

innan man söver dem.<br />

HUNDARNA VÄGS för att dosen av lug-<br />

nade medel ska bli den rätta. Gunde får vänta<br />

en stund i en bur på stationärvårdsavdelningen<br />

medan Freja får sin spruta. Hon har<br />

inte så mycket tandsten, så man bedömer att<br />

man kan göra ingreppet med enbart lugnande<br />

medel.<br />

GANSKA SNART blir hon trött, nosen<br />

kommer närmare och närmare golvet, och<br />

snart ger hon upp med en suck och lägger sig<br />

ner.<br />

jESSIcA KOMMER och bär in henne till<br />

det gamla operationsrummet, som <strong>nu</strong>mera<br />

används som bland annat tandklinik. Snart<br />

surrar tandstensapparaten igång och med<br />

ljudvågor och vatten lossnar tandstenen förvånansvärt<br />

lätt. Tänderna blir snart skinande<br />

vita.<br />

FREjA FÅR en spruta med antidot och<br />

läggs i en bur för att i lugn och ro få kvickna<br />

till igen.<br />

GUNDE ÄR de värre med, man befarar<br />

att en och annan tand måste dras ut, därför<br />

sövs han med riktig narkos. Efter att ha fått<br />

narkosmedlet injicerat i en ven i frambenet<br />

sover han gott under hela ingreppet. Man ger<br />

narkosmedel intravenöst konti<strong>nu</strong>erligt och


FREjA MED uppsnyggat garnityr<br />

dessutom får hundarna ren syrgas genom en<br />

tub i halsen.<br />

INTE MINDRE än sju av Gundes tänder<br />

måste dras ut! Med hjälp av borren delar först<br />

Jessica tänderna för att man lättare ska få ut<br />

dem. Övriga tänder blir rena och putsas. Normalt<br />

håller en sådan här behandling ganska<br />

länge, ger man dessutom medlet ”plaq-off”<br />

och försöker hålla rent själv då och då, så har<br />

tandsten svårt att få fäste. Men Gunde får nog<br />

finna sig i sitt öde, och dyker säkert upp på<br />

kliniken inom ett år igen …<br />

YTTERLIGARE EN operation återstår<br />

innan personalen får gå på lunch. En katt har<br />

drabbats av livmoderinflammation och hon<br />

sövs, rakas och tvättas noga. Eftersom katter<br />

är dåliga på att blinka när de är sövda, får hon<br />

dessutom droppar i ögonen för att de inte ska<br />

torka ut.<br />

STERILISERING AV honkatter och kastrering<br />

av hankatter är det vanligaste ingreppet<br />

som görs på kliniken.<br />

DETTA ÄR ett ansvar som man tycker<br />

att alla kattägare borde ta, att se till att inte<br />

överbefolka landet med oönskade kattungar!<br />

Visst är det gulligt med en kull kattungar,<br />

men det är viktigt att se till att de får bra hem<br />

och att de inte blir fler och fler år efter år! Det<br />

är dessutom mycket lättare att låta sterilisera<br />

sin honkatt, än att behöva avliva de små söta<br />

ulltottarna …<br />

ATT GE p-piller till sin katt är ett osäkert<br />

kort. Många katter blir dräktiga ändå, och det<br />

är vanligt att de drabbas av juvertumörer på<br />

grund av pillren.<br />

DEN HÄR katten får hela sin inflammerade<br />

livmoder och äggstockarna avlägsnade.<br />

Nu kommer hon inte att löpa längre och kan<br />

inte bli dräktig. Hon sys ihop med tråd som<br />

efter ett tag tas upp av kroppen, och man<br />

behöver alltså inte komma tillbaka för att ta<br />

bort några stygn.<br />

I EFTERMIDDAG får katten åka hem<br />

igen.<br />

ÄVEN GUNDE och Freja har piggnat till<br />

och kan åka hem. Visst är man lite vinglig<br />

än<strong>nu</strong>, att stå på tre ben och kissa är till exempel<br />

inte lika lätt som vanligt, får Gunde erfara<br />

ute på gården…<br />

GUNDE FÅR smärtstillande tuggtabletter<br />

med sig hem. Kan verka lite ironiskt eftersom<br />

han blivit av med de flesta av sina tuggtänder<br />

…men faktum är att denna nya form av<br />

tablett är helt fantastiskt enkel att få i hunden<br />

jämfört med de små vita pillren som man var<br />

tvungen att rulla in i skinka eller leverpastej!<br />

Eloge för dem!<br />

DET ÄR som sagt mest hundar och katter<br />

som kommer till Viskadalens djurklinik,<br />

och så en och annan kanin. Övriga djur som<br />

hästar, fåglar, illrar, marsvin, ormar och ödlor<br />

rekommenderar man söka sig till andra kliniker<br />

där man har mer specialkompetens på just<br />

den sortens djur.<br />

I KLINIKEN säljs också specialkost till<br />

både hund och katt. Mat speciellt anpassad<br />

till djur med särskilda sjukdomar, till exempel<br />

diabetes, men även välbalanserat foder för<br />

friska hundar.<br />

HAR MAN tur behöver man bara åka till<br />

Viskdalens djurklinik en gång om året med<br />

sin hund eller katt; för vaccinering, men<br />

skulle oturen ändå vara framme, ska vi vara<br />

glada att vi bor i ett område med en modern<br />

och personlig liten klinik med mycket kompetent<br />

personal!<br />

TAcK FÖR besöket!<br />

MARIE RYDELL<br />

ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 19


e n h Ä r L i G r i D t U r<br />

HELÉN BÖRjESSON<br />

Efter en inte allt för munter<br />

sommarsemester tog jag och<br />

Malin våra hästar Dalwhinnie<br />

& Sefi r och gav oss iväg på<br />

en ridtur, en lång ridtur...<br />

VID NIO tiden på söndagsmorgonen började<br />

ridturen mot Stall Bäckagård i närheten<br />

av Obbhult. Vi följde ridleden från skvaltkvarnarna<br />

och bort mot Råryd och vidare<br />

på grusvägarna förbi Holmåkra och Bringsgärde.<br />

Himlen var blå mellan de bomulls liknande<br />

molnen, inte en droppe regn! Vi följen<br />

en liten asfalterad väg åt Skällingehållet. Så<br />

vackert! Mossig granskog. En och annan kantarell.<br />

Sol mellan grangrenarna och hästarnas<br />

klapprande hovar mot asfalten. Vi stannade<br />

till och fi kade. Hästarna betade lite. Då kom<br />

det en störtskur. Tur att vi hade stora paraplyer<br />

i form av träden. Vi fortsatte en bit till<br />

fots. Den smala vägen skvallrade om att hästar<br />

ofta tagit sig fram här förr, före bilens tid.<br />

Ridleden tog av på en grusväg. Små bondgårdar<br />

med hästar, får eller nötboskap betande<br />

sidan 20 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />

En härlig<br />

i hagarna utanför. Vilken idyll! Det här var<br />

verkligen avkopplande men också en god läropeng<br />

för mitt femåriga halvblodssto ”Loppan”<br />

som inte sett så mycket av världen än<strong>nu</strong>. Men<br />

Malins häst Sefi r (20 år) är otroligt världsvan.<br />

Gammal tävlingshäst inom både rid<br />

och körsporten. Lunchen intogs vid en trave<br />

granstockar. Hästarna hittade gott gräs. Vi<br />

fortsatte en bit till fots. Det gällde ju att spara<br />

både på hästens rygg och våra rumpor. Vi<br />

fortsatte följa den slingrande grusvägen som<br />

följde landskapet. Vi hade kommit en ganska<br />

bra bit på väg <strong>nu</strong>, förbi Släne och siktet var<br />

inställt på Brännhult. Så red vi in i ett parti<br />

bokskog. Både Malin och jag fi ck en blandad<br />

känsla av Robin Hood & Ronja Rövardotter.<br />

De ljust gröna bladen på ganska höga träd<br />

gav ett magiskt ljus ner bland mossbeklädda<br />

stenar och stockar. En liten bäck med alldeles<br />

kristallklart vatten porlade intill oss.<br />

SÅ VAcKERT!! Snart tystnade fåglars sång<br />

och rovfågelungars rop på mat. Billjud hördes<br />

allt starkare. Vi var framme i Brännhult och<br />

skulle korsa väg 153. Men trafi ken var lugn.<br />

Inte en enda bil under den sträcka vi red längs<br />

med den annars så hårt trafi kerade vägen,<br />

men så var det ju söndag också. Grusvägen<br />

vi följde passerade två sjöar, vi passade på att<br />

erbjuda hästarna lite vatten. Sefi r var törstig<br />

men Loppan vågade sig inte fram, tänk om<br />

där fanns krokodiler eller något annat farligt.<br />

Tänk att fl ykt och bytesdjur instinkten är så<br />

stark. Vi tog en kort fi ka paus. Choklad muffi<br />

ns, ååå vad den satt bra just då! Lite ljummen<br />

fl ädersaft till var väl kanske inte riktigt lika<br />

gott.. Upp i sadeln igen. Nu hade vi inte långt<br />

kvar till Stall Bäckagård. När vi passerat det<br />

stora grustaget mötte oss en skylt att Åkullas<br />

bokskogar började där.<br />

DÄR MÖTTE inte bara bokskogarna utan<br />

en riktigt rejäl regnskur, på med regnkappan.<br />

Blöta, hungriga och lite ömma i rumporna red<br />

vi fram på gården. Åtta och en halv timma<br />

med häst. Men vilket underbart landskap vi<br />

passerat under vår första dag! För den som inte<br />

har häst att tillgå vill jag tipsa om att det går<br />

alldeles utmärkt att ta cykeln. Vill man övernatta<br />

på Bäckagård så går det jättebra även om<br />

man inte har häst. Sara som driver stället och<br />

har turridning och hyr ut rum. Hon fi xade<br />

kvällsmat. Pyttipanna, vändstekt ägg, rödbetor<br />

och dricka. Aldrig har pyttipanna smakat


g ridtur<br />

så gott! Vi åt ute på träbänkarna i solen. Fick<br />

påhälsning av min familj Patrik, Lynn och<br />

Andreas. Vi fi ck träff a Rottweilervalpar 10st<br />

på fyra veckor. Jätte, jätte söta! Sara hälsar att<br />

alla är till salu. Hästarna blev också utfodrade<br />

och dom verkade tycka lika bra om att få mat<br />

som vi tyckte. Natten tillbringades i sovsäck<br />

på rännet där man fi ck möblera halmen till en<br />

skön säng. Vi sov jättegott!<br />

FRUKOSTEN SERVERADES vid halv nio.<br />

Efter att ha fi xat iordning hästarna tackade<br />

vi Sara för en trevlig visstelse och begav oss<br />

mot nästa mål, Ästad. Det dröjde inte länge<br />

innan bokskogen omslöt oss på den lilla grusvägen.<br />

En sjö på vår vänstra sida hade en en<br />

jätte hög klippa på andra sidan. Malin berättade<br />

att man enligt sägen tillämpat ättestupa<br />

från denna klippa förr i världen. Hua! Tur att<br />

vi slutat med sånt! Snart övregick vägen till<br />

en stig. Vi red förbi några av Bexells talande<br />

stenar. Vi ledde hästarna en bit längs den<br />

steninga stigen. Landskapet öppnade sig<br />

vid en lite gård och vi fortsatte på den lilla<br />

grusvägen. Än<strong>nu</strong> mer luftig bokskog att rida<br />

i. Malin sa att det inte var långt kvar innan<br />

vi nådde Öströö fårfarm. Landskapet var så<br />

jättevackert här! Små sjöar, granskog, bokskog,<br />

enebuskar omvartannat. Behagligt att i<br />

hästens lugna takt få se, höra och uppleva allt<br />

detta...då försvinner alla vardagsbekymmer.<br />

All stress och alla måsten är som bortblåsta.<br />

Vi tog en liten paus och åt frukt. Hästarna<br />

spetsde öronen, vi var famme vid vägen som<br />

gick till Öströö. Bilar hade vi varken sett eller<br />

hört på hela tiden vi varit ute men hästarna<br />

hade sett en. Vi svängde av mot Ästad bondgård.<br />

Christian var i full färd med att samla in<br />

får men några hade smitit och Loppan tyckte<br />

det var läskigt. Får överallt var hon verkligen<br />

inte van vid. Mitt ibland alla får kom vallhunden<br />

farandes för att hämta tillbaka rymmlingarna.<br />

Loppan såg sig skeptiskt omkring. Men<br />

så fort fåren var på plats hoppde hunden upp<br />

på fyrhjulingen bakom Christian och åkte<br />

iväg. Malin berättade att vi red genom jungfrudalen.<br />

Den kallas så för att en ung vacker<br />

kvinna tog livet av sig där. Malin kan sådanna<br />

otäcka sägner.<br />

VÄGEN FORTSATTE över en bro kanalen<br />

under var fylld efter allt regn. Sefi r gick till<br />

strandkanten för han var törstig, Loppan var<br />

dock fortfarande skeptisk. Grusvägen ledde<br />

<strong>nu</strong> förbi 4H gården och vidare till Ästad<br />

bondgård. Där har blivit så vackert sedan<br />

Malin och jag var där som 14-15 åringar. En<br />

brummande tröska störde friden. Hästarna<br />

tittade storögt på den stora gula tröskan, mest<br />

troligt inhandlad här i <strong>Veddige</strong> av märket att<br />

döma. Så tog vi in på grusvägen som ledde till<br />

Malins mormors lilla röda stuga. Men istället<br />

för att övernatta där och fortsätta dagen därpå<br />

fi ck vi avbryta pga Malins otroligt onda knän.<br />

Så vi släppte ut hästarna på det härliga betet,<br />

bytade kläder och gick ner till bodgården för<br />

att ta varsin glass. Vi gick runt och tittade.<br />

Idén att förvandla gården till spa/aktivitets<br />

gård var verkligen bra. Vi träff ade Rolf och<br />

pratade en stund. Gick tillbaka till stugan.<br />

Förberedde till grillningen. Patrik skulle<br />

komma med transporten så vi fi ck åka hem<br />

och Malins familj skulle också komma dit så<br />

att vi kunde grilla. En fi n avslutning på vår<br />

långa tur.<br />

VISST ÖMMADE det i rumpan men det<br />

var det verkligen värt. Detta kan verkligen<br />

rekommenderas till andra ryttare, cyklister<br />

och friluftsmänniskor.<br />

HELÉN BÖRjESSON<br />

ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 21


h a L L Ä n D s k L a X …<br />

TINA NILSSON<br />

Hallands Laxagille i<br />

samarbete med MatHalland,<br />

Länsstyrelsen Halland<br />

och Halmstad kommun<br />

arrangerade den 25 augusti<br />

tävlingen Årets laxrätt. I<br />

år var samtliga vinnande<br />

kockar från tidigare år<br />

inbjudna att delta.<br />

DÄRIBLAND FANNS Deromesonen Mats<br />

Tingbrant som vann utmärkelsen 2002.<br />

Övriga deltagare var Marcus Nordgren,<br />

Ocean Bar & Grill i Falkenberg, Mats Nordström,<br />

Wasa Allé i Göteborg/Tjolöholms<br />

Slott och Håkan Olsson, Mötesplats Österlen<br />

i Skåne.<br />

a n k i n V a s i o n i V i s k a n<br />

MARIE RYDELL<br />

Ankinvasion i Viskan<br />

INTE MINDRE än tusen ankor kunde under lördagen den 28 juli<br />

ses guppa fram på viskans böljor i höjd med Åsbro. Nu var detta ingen<br />

biologisk sensation utan ett arrangemang av Derome Bollklubb.<br />

SOM OMVÄXLING bjöd sommaren på sol och vackert väder. Det<br />

myckna regnande hade dessutom gjort att det var full fart på fl ödet i ån.<br />

Först ut i racet var de så kallade ”företagsankorna” som egentligen är<br />

sidan 22 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />

MATS TINGBRANT fi ck tillsammans med två<br />

andra kockar dela på en hedrande andraplats<br />

på årets Laxagille i Halmstad.<br />

TILL HÖGER: tävlingsbidraget: en ”Sotad<br />

confi terad gravlax med sparrispotatisblini,<br />

kantareller och laxrom samt hummer-<br />

och morotspuré, citron beurre blanc och<br />

majrovacrudité”. i all sin enkelhet<br />

Halländsk lax med Tingb<br />

TÄVLINGSBIDRAGET SKALL vara en<br />

nykomponerad laxrätt där juryn bedömer<br />

rätten och sättet den presenteras på. Vinnaren<br />

av Årets laxrätt premieras med 25 000 kr.<br />

Deltagarna får en lista<br />

med förutbestämda<br />

ingredienser som ska<br />

ingå i rätten, medan<br />

övriga tillbehör får<br />

tillsättas enligt eget<br />

tycke och smak.<br />

– jAG ville spela på<br />

de fyra smakerna salt,<br />

surt, sött och beskt,<br />

säger Mats Tingbrant<br />

som till vardags arbetar<br />

på Societetsrestau-<br />

rangen i Varberg. Alltså, man får en första<br />

idé, sen kanske man går ifrån idén lite men<br />

kommer tillbaka till ursprungsidén. Laxfi sk<br />

som tillagas varsamt får bäst konsistens. För<br />

LITEN FÖRKLARING<br />

…för novisen vid spisen:<br />

Blini – Ursprungligen luftig plätt gjord<br />

på bovete<br />

Con terad – Tillagad omsluten av fett, t<br />

ex rapsolja, ursprungligen ankfett<br />

Beurre blanc – Smörsås<br />

Crudité – Råa grönsaker<br />

mycket stekt blir den torr, tråkig och faller<br />

isär. Jag vill också att laxens vackra färg ska<br />

bevaras trots att den är tillagad och ätbar. Det<br />

blir den när den är gravad och sen uppvärmd<br />

till ca 38 grader i<strong>nu</strong>ti<br />

vilket gör att den<br />

inte heller känns<br />

rå. Eftersom en rätt<br />

bygger mycket på<br />

konsistens ska det<br />

både fi nnas något<br />

som är mjukt, något<br />

som är krispigt och<br />

något som är lent.<br />

Samtidigt ska man<br />

få ihop smakerna så<br />

de ”gifter sig” och<br />

blir en helhet. Utseendet är också viktigt.<br />

Jag ville få fram färgerna genom den mörka<br />

sotade ytan på laxen, orangegul morotspuré,<br />

vanliga tennisbollar. I år har de hade köpts av olika företag i omnejden.<br />

På bara ett par mi<strong>nu</strong>ter hade de tillryggalagt sträckan från Åsbro fram<br />

till fållan ca 100 meter längre ner.<br />

DET VAR Kjell och Göran på Partens ”anka” som kom först och de<br />

håvade på så sätt in 16 000 kronor till sitt företag.<br />

STRAX DÄRPÅ släpptes de riktiga ankorna i. Det var en tumultartad<br />

start, alla ville först fram, en del fi ck nog ett par rejäla kallsupar<br />

innan de kommit på rätt köl. Men i en ganska väl samlad klunga styrde


.<br />

rants touch<br />

ljusgul potatisblini och den vita smörsåsen. Anrättningen ska ju se både<br />

vacker och inbjudande ut.<br />

TÄVLINGSBESKRIVNINGEN FÖR Mats laxrätt löd: ”Sotad confi<br />

terad gravlax med sparrispotatisblini, kantareller och laxrom samt<br />

hummer- och morotspuré, citron beurre blanc och majrovacrudité”.<br />

INFÖR PUBLIK och jury på Stora torg i Halmstad tillagade sedan<br />

varje kock sin laxrätt. Med vissa föreberedelser gjorda redan innan<br />

tävlingsmomentet fi ck var och en 40 mi<strong>nu</strong>ter på sig att färdigställa<br />

6 stycken exakt likadana tallriksupplägg till var och en i juryn för<br />

avsmakning och poängbedömning.<br />

NÄR SÅ samtliga kockar var klara stod det klart att vinnaren av<br />

Årets laxrätt var Håkan Olsson från Mötesplats Österlen. Mats Tingbrant<br />

fi ck tillsammans med Marcus Nordgren och Mats Nordström<br />

dela på en hedrande andraplats.<br />

TÄVLINGSARRANGEMANGET AVSLUTADE Mats med fru Linnéa<br />

och övriga deltagare med en trevlig middag hemma hos Hallands kocknestor<br />

Stefan Holmström på Mahults Herrgård i Simlångsdalen. Där<br />

bjöds de på en fyrarätters middag med halländskt tema tillsammans<br />

med gäster som Lars-Erik Lövdén, Karin Starrin, Leif Mannerström<br />

med fl era.<br />

TINA NILSSON<br />

de då sina simtag. En helt otippad anka gjorde ett ryck och tog snart<br />

ledningen, men missade tyvärr fållan, så istället blev det en annan anka<br />

som vann.<br />

FÖRTAGSANKORNA KOSTADE 500:- för förtagen att köpa. De<br />

vanliga ankorna köpte man för 50:-/st. Enligt utsago blir det race nästa<br />

år igen. Tag chansen, köp en anka och kom ner till ån, drick lite kaff e<br />

och ha trevligt. Vem vet vems anka som kommer först nästa gång?!<br />

MARIE RYDELL<br />

Ett smultronställe<br />

ÄVEN EN eregnig t t s Msommar U Lt r o nsom s tÄden L L ehär<br />

fi nns det små ljuspunkter<br />

och glädjeämnen att ta med sig in i den färgrika och<br />

uppfriskande MIcHAEL hösten… ENBERG<br />

BILDERNA VISAR en samling glada friskusar som midsommardagen<br />

träff ades vid Iglasjön för barkbåtstävling och<br />

grill.<br />

UR DET ”äldre” gardet var det bara en som badade (Med<br />

kläderna på) men som synes av bilderna tvekade inte de yngre<br />

att hoppa i.<br />

MAN BEHÖVER inte gå långt för att hitta smultronställen…<br />

MIcHAEL ENBERG<br />

AVSLAPPNINGSÖVNING INNAN barkbåtsregattan<br />

GRABBARNA FRÖS inte<br />

SÅ VAcKERT, så nära, så värt att bevara<br />

ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 23


e V F r Å n b r a s i L i e n 5<br />

ALVA INGEGERD SALOMONSSON<br />

I år har vi inte varit på<br />

besök i Sverige. I stället<br />

har vi, Erik och jag, fått<br />

en dröm uppfylld.<br />

VI HAR gjort en båtresa på Amasonfl oden,<br />

världens största vattensystem. En fl od rinner<br />

upp i Peru, Rio Negro med mycket mörkt<br />

vatten, och en annan i Colombia, Rio Solimoes<br />

som har ljustbrunt vatten. När de möts,<br />

fl yter de vid sidan av varandra och det dröjer<br />

11 km innan vattnen har blandats helt med<br />

varandra. Detta beror på att de båda fl oderna<br />

har olika hastighet, temperatur och densitet.<br />

En annan egenhet som vi kunde beskåda var<br />

fl ytande öar. De bildas ständigt på grund av<br />

att vattnet drar med sig bladruskor och andra<br />

växtdelar som förenar sig med varandra och<br />

kan på det viset bli fl era kilometer stora. De<br />

fl yter omkring på fl oden och man kan se att<br />

det är en fl ytande ö när en båt lämnar svallvågor.<br />

Då gungar den fl ytande ön.<br />

AMASONFLODEN ANVÄNDS som den<br />

viktigaste kommunikationsleden i Amazonasområdet.<br />

Med alla sina bifl oder kan man<br />

nå alla samhällena i området. När man fraktar<br />

gods använder man pråmar som skjuts på<br />

bakifrån av motorbåtar. Ibland kan det vara<br />

fl era pråmar framför motorbåten. Detta lär<br />

vara det bästa sättet att frakta varor på när<br />

vattnet är relativt lugnt.<br />

ÖVER HUVUD taget är Amasonfl oden<br />

mycket intressant och mycket vacker. När vi<br />

vaknade tidigt på morgonen brukade vi gå ut<br />

på däck och sätta oss och bara njuta av landskapet<br />

och stillheten medan solen gick upp.<br />

Ibland for vi på en smal bifl od och kunde se<br />

landskapet på nära håll, ibland bredde fl oden<br />

ut sig så att man knappt kunde skönja land.<br />

På sina håll är Amasonfl oden lika stor som<br />

Mälaren eller Vättern.<br />

ALLA HAR väl hört talas om riskerna med<br />

malaria och att det fi nns gott om malariamygg<br />

i Amazonas? Innan vi for skaff ade vi oss<br />

förebyggande medicin och vi vaccinerade oss<br />

också mot gula febern. Dock såg vi inte till<br />

en enda mygga under hela resan varken inne i<br />

djungeln eller på själva fl oden. När vi frågade<br />

vad det berodde på, fi ck vi till svar att vattnet<br />

just då hade en sådan beskaff enhet att inga<br />

myggor kunde trivas.<br />

VI RESTE på fl oden med en kombinerad<br />

frakt- och passagerarbåt, som går mellan de<br />

båda miljonstäderna Belem och Manaus.<br />

Sådana båtar går fl era gånger i veckan och<br />

färden tar ungefär två veckor fram och tillbaka<br />

och då kör de dag som natt, endast med<br />

uppehåll för på- och avlastning av varor och<br />

passagerare. Vi bodde i hytt med egen toalett<br />

och dusch, men de fl esta inhemska hade med<br />

sig en egen hängmatta som de sov i. Ett helt<br />

däck var fullt av hängande hängmattor. Det<br />

var inte många turister med på båten utan de<br />

sidan 24 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />

brev från Brasi<br />

”SANTAREM” SOM vi reste med.<br />

fl esta följde med för att de hade något ärende<br />

t.ex hälsa på släktingar. Här i Brasilien har<br />

alla hängmattor och de är sköna att ligga i.<br />

Så för brassarna är det ett naturligt sätt att<br />

övernatta.<br />

VI HAR läst att Amasonasområdet har<br />

jordens största artrikedom både när det<br />

gäller växter och djur. Utefter fl oden kunde<br />

vi beskåda oerhört många olika sorters träd<br />

och vi såg en del för oss ovanliga djur såsom<br />

sengångare och papegojor. Men det som fascinerade<br />

mig mest var ändå människorna, som<br />

härstammar från indianerna och som<br />

BODDE I mycket enkla bostäder och färdades<br />

med båtar som bestod av urgröpta trädstammar.<br />

De var oerhört skickliga i att paddla<br />

och manövrera dessa farkoster. När de såg att<br />

vår båt kom, paddlade de ut till oss, ibland<br />

för att sälja frukt eller räkor. Men ibland bara<br />

för att de hoppades få något paket med kläder<br />

eller mat av någon passagerare. Det var många<br />

som hade med sig plastpåsar som de kastade<br />

ut till fl odinvånarna. Dessa är mycket fattiga.<br />

De lever av enkelt fi ske och vilda frukter. De<br />

säljer också dessa varor som lastbåtar samlar<br />

upp på nätterna för vidare transport till städernas<br />

matmarknader. De har inte rinnade<br />

vatten eller elektricitet. Men de brukar kunna<br />

se på TV genom att de har stora antenner<br />

och som drivs med batterier, som laddas med<br />

hjälp av små dieseldrivna elverk. De är geografi<br />

skt isolerade men kan ändå följa med vad<br />

EN INDIANFAMILj som kommer<br />

paddlande i en kanot, det vanliga<br />

färdsättet för dem.<br />

HÄR KAN vi se en hel by vid fl oden.<br />

Men det vanliga är att husen ligger<br />

utspridda med ganska stort avstånd<br />

från varandra.<br />

som händer ute i världen. Barnen paddlar till<br />

skolan och blir någon sjuk så får de paddla till<br />

närmaste vårdcentral. När en kvinna ska föda<br />

barn brukar en självlärd barnmorska komma<br />

för att hjälpa till. I regel går det bra, men om<br />

man vet om att det kan tillstöta någon komplikation<br />

så beger man sig till närmaste BB i<br />

förväg.<br />

VI FRÅGADE en guide om dessa fattiga<br />

människor skulle vilja fl ytta in till något samhälle<br />

och få det materiellt bättre. ”En del har<br />

fl yttat men de som bor kvar trivs nog och är<br />

lyckliga. Här har de allt de behöver: fullt av<br />

fi sk i fl oden och skogen full av frukter och<br />

bär.” Och det stämmer, det fi nns cirka tvåtusen<br />

fi skarter och 150 olika ätliga frukter.<br />

DET INGÅR inte i indianernas kultur<br />

att samla på sig materiella ting. De vill leva<br />

i enlighet med naturens lagar. Det är inte<br />

indianerna som hotar regnskogen, det är den<br />

vite mannen. Innan europeerna kom till Sydamerika<br />

tror man att det fanns cirka 7 miljoner<br />

indianer och man tror att det högst fi nns<br />

en miljon kvar. Utefter Amazonfl oden fi nns<br />

cirka 60 kända indianstammar. Självklart<br />

hoppas jag att dessa ska få leva kvar på det<br />

sätt som de vill leva.<br />

DENNA GÅNG har jag berättat en del om<br />

människorna vid Amasonfl oden. En annan<br />

gång kanske jag återkommer med reportage<br />

om naturen och om städerna vid fl oden.


ilien 5<br />

LUNCH:<br />

60:inkl.<br />

sallad, bröd och kaffe.<br />

HÄNGMATTORNAHÄNGER TÄTT<br />

ombord på båten.<br />

nyhet! catering!<br />

vi fi xar mat till fester<br />

och högtider – för<br />

mycket snälla priser!<br />

Vi serverar alltid<br />

hemlagad med det lilla<br />

e x t r a<br />

tel: 0340-310 31<br />

Vi har fullständiga rättigheter<br />

DEROME<br />

PIZZERIA<br />

öppet: ons-tors 16-22, fre16-23, lör 13-23, sön 13-21<br />

dagens: mån-fre 11 30 -14 00<br />

www.deromepizzeria.se<br />

Bollklubbens Årsfest!<br />

Vi skaLL ha VÅr ÅrsFest Den 2:e oktober<br />

i FestLokaLen, iDrottshUset.<br />

LIVEMUSIK!<br />

Festen börJar 18.3<br />

biLJetter köPes hos<br />

Gert (38169), bJörn (38434),<br />

hos LeDare, eLLer PÅ kanLiset (38388).<br />

dags för val av<br />

VEDDIGE LUCIA <strong>2007</strong><br />

Flickor från 15 år är välkomna att deltaga.<br />

Anmäl din kandidat med foto,<br />

namn, adress och telefon<strong>nu</strong>mmer<br />

senast den 6 oktober <strong>2007</strong> till:<br />

KORPENS KANSLI<br />

BOX 146<br />

43020 VEDDIGE<br />

ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 25


transporter för allt och alla tel: 0340-306 57<br />

sidan 26 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />

sköna linjer<br />

<br />

<br />

CHAP Fällbar fåtölj i tyg eller skinn.<br />

Fåtölj i ”Paxton” 4.790:-, pall 1.375:-,<br />

nackkudde 380:-.<br />

Försäkringar kan se väldigt lika ut. Men<br />

försäkringsbolagen som erbjuder dem är<br />

väldigt olika. En tydlig skillnad är den mellan<br />

bolagen långt borta och vårt eget bolag<br />

här hemma.<br />

Vi vill lära känna dig och dina behov av<br />

skydd och trygghet.<br />

Här till vänster ser du vår nya symbol.<br />

Så här kommer du att möta oss fr o m <strong>nu</strong>.<br />

Men du möter samma människor och ringer<br />

samma telefon<strong>nu</strong>mmer som tidigare.<br />

I <strong>Veddige</strong> Lena Olsson eller Boris<br />

Johansson: 0340-383 61, i Mark Ingemar<br />

Claesson: 0706-980 409 i Kinna Lena Olsson<br />

0320-35904.<br />

Viskastigen 40, <strong>Veddige</strong>. Tel: 0340-300 50.<br />

Öppet: må-fre: 13-18, lör: 10-14<br />

www.mobelhornet.se<br />

Specialtransporter<br />

tel. 0340-306 10<br />

fax. 0340-304 84<br />

www.veddige-akeri.se


För dig som ställer höga krav<br />

Telefon 0340 – 69 75 00<br />

www.varbergsbostad.se<br />

Din lokala<br />

elleverantör!<br />

VARBERGSORTENS<br />

ELKRAFT<br />

VEDDIGE 0340-64 64 00<br />

Vår kunskap = Din trygghet.<br />

Det tjänar du på!<br />

VEDDIGE VARBERG KUNGSBACKA KINNA<br />

Konsumentverket,<br />

Energimyndigheten<br />

och våra kunder.<br />

De har testat våra<br />

värmepumpar.<br />

De är nöjda.<br />

Thermias värmepumpar har fått mycket goda betyg<br />

i både Konsumentverkets och Energimyndighetens<br />

tester. Bland annat ger våra pumpar mest och varmast<br />

vatten och störst besparing i kronor och ören.<br />

Det kan ju förklara att hela 99% av våra kunder<br />

är nöjda och gärna rekommenderar Thermia till en<br />

bekant. Nu är det din tur. Gå in på www.thermia.se<br />

och beställ Stora Värmepumpsboken. Där står allt<br />

som är värt att veta om värmepumpar. Sen kontaktar<br />

du närmaste återförsäljare, de finns också på hemsidan.<br />

Välkommen!<br />

40 År <br />

i energibranschen!<br />

stor erfarenhet av luft- jordoch<br />

bergvÄrmeinstallationer<br />

0340-64 97 64 • www.hjror.com • info@hjror.com<br />

ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 27


Det ska löna sig att tycka om bra mat<br />

Vi på matglada Hemköp är måna om våra kunder. Därför erbjuder vi två förmånliga kundkort, ett Hemköp<br />

Bo<strong>nu</strong>skort och ett Hemköp betalkort VISA. Båda korten ger dig upp till 2% bo<strong>nu</strong>s på dina inköp i Hemköps butiker.<br />

WI E N E R B RÖD<br />

från egen ugn<br />

Handla andra varor<br />

för 200:- så får du<br />

köpa<br />

15:-<br />

GEVALIA KAFFE för<br />

/ PAKET<br />

Väljer du betalkortet får du även 0,5% bo<strong>nu</strong>s på alla inköp utanför Hemköp.<br />

3 st<br />

10:-<br />

Max 1 paket/hushåll<br />

LÖSGODIS<br />

jämförpris: 49:-/kg<br />

490 PER HG<br />

PICN IC BOG<br />

Benfri. I bit.<br />

2990 /KG<br />

E NTR ECÔTE<br />

i bit, från Brasilien<br />

SVE NSKA<br />

ÄPPLE N<br />

99:-<br />

/KG<br />

1290 /KG<br />

Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50. Priserna gäller from <strong>2007</strong>-09-17 tom <strong>2007</strong>-09-23 med reservation för tryckfel och slutförsäljning.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!