VISKA 2007-3.indd - Veddige nu

S A M H Ä L L S M A G A S I N F Ö R F O L K E T R U N T V I S K A N • N U M M E R 3 1 • 2 0 0 7 S E P T E M B E R • Å R G Å N G 8 

storslam 

för Deromes tjejer 

Joykids 10 år 

DEN LILLA KLINIKEN MED DE STORA RESURSERNA 

HÄR DRAR MAN INGA TIMMERSTOCKAR 

EN HÄRLIG RIDTUR 

HOcKEY BILAGA! 

4 SIDOR VIPERS!

sidan 2 | ViSKA! 2007/3 

Bo Sjöholm 

Kontorschef 

Dobrila Jagunic 

Privatrådgivare 

Carina Klopstock 


TRIVSEL 

OMTANKE 

OCH PERSONLIG 

SERVICE 

ÄR VÅRT MOTTO 

när det gäller mindre lokaler eller 

lägenheter ring oss: 

tel: 0340-387 00 

Carina Svensson 


Kundtjänst 

Inge Johansson 

Företagsrådgivare 

Mona Bengtsson 

Bankkassör 

Lilian Persson 


- en riktig bank med hemmaplan i Veddige

REDAKTIONEN SAMMANTRÄDER. Hans Olsson, 

Arne Eriksson, Michael Enberg och Bo Emanuelsson 

hemma hos Michael. Bakom kameran: Sandor Olah 

Tillsammans 

VÅRT SVENSKA språk lär vara svårt att 

lära sig, och det kan man ju förstå om man 

tänker på alla ord som betyder olika saker i 

olika sammanhang, som betyder olika beroende 

på betoning och så vidare. Läs meningen: 

”Va, vill du nu igen” med olika betoning så 

förstår du vad jag menar 

DET DÄR kan ju naturligtvis skapa förvirring, 

men också vara en källa till humor och 

glada skratt. Man kan ju både prata och spruta 

vatten med slang. Det jag skulle vilja lyfta fram 

denna gång är inte de humoristiska inslagen i 

vårt språk, utan faktiskt mer det vackra. 

jAG TYcKER att ett av de vackraste ord 

vi har i svenskan är ordet TILLSAMMANS. 

Ordet i sig är kanske inte så märkvärdigt 

men det står för något som berör mej väldigt 

mycket. Att vara tillsammans, att göra något 

tillsammans, du är inte ensam utan tillsammans 

med någon. 

OVANFÖR ENTRÉN till Liverpools hemmaplan 

Anfi eld Road står devisen ”You´ll never 

walk alone” (Du går aldrig ensam) och jag 

hoppas den följer med till den nya arenan. Det 

fi nns en sådan kraft i ordet, det man inte klarar 

ensam är inga problem om man gör det tillsammans. 

Det är tillsammans med andra som t.ex. 

en idrottsförening lever och mår väl. 

DET VAR tillsammans med sina kamrater 

som Filibert Hvalgren bildade Veddige Bollklubb 

under de mörka åren på 40-talet, och 

det är tillsammans som vi nu skall föra Bollklubben 

och alla andra föreningar mot framtiden. 

Det är tillsammans som vi skall värna 

och vårda vårt Veddige. Det är tillsammans 

som personal, elever och föräldrar på Vidhöge 

och Deromeskolan skall ge kommande generationer 

en bra start i livet. 

TYVÄRR MÅSTE man konstatera att ordet 

”tillsammans” verkar ha tappat i betydelse, 

samhället tycks gå mot mer och mer individualism. 

Sköt dej själv och strunta i andra. Man 

sitter ensamma framför sina datorer, visserligen 

kan man ha stort kontaktnät via internet, 

men alla har inte tillgång eller kunskap om 

detta, och som sagt jag tycker att det bidrar 

till en ensamhet som inte är bra. 

VI SOM tillsammans gjort detta nummer 

av ViSKA! magasinet hoppas som vanligt att 

du skall ha nöje av att läsa våra alster. Känner 

du dej manad så tveka inte, skriv en rad, ta ett 

foto, hjälp oss att forma kommande ViSKA! 

magasin tillsammans. 

MIcHAEL ENBERG 

ViSKA! TACK TILL: INNEHÅLL: 

ViSKA! ges ut av VeddigeVisionen, och distribueras gratis till 

hushåll i Veddige. Lösnummer säljes på redaktionen. Pris: 10 kr. 

ANSVARIG UTGIVARE: Michael Enberg. 

DISTRIBUTION: VeddigeVisionen. 

REDAKTION: 

Arne Eriksson 0340-305 85, fax: 0340-303 09 

Bo Emanuelsson 0340-302 55, bosse@veddige.nu 

Hans Olsson 0340-302 90, hans@veddige.nu 

Michael Enberg 0340-381 44, michael@veddige.nu 

Sandor Olah 0340-649790, sandor@veddige.nu 

ADRESS: 

ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46 , 430 20 Veddige 

tel: 0340-64 97 90, mobil: 0703-74 22 55, 

e-post: viska@veddige.nu 

OMSLAGSBILD: Storslam för Deromes tjejer. Foto: Tina Nilsson 

TRYcK: Geson, upplaga: 4000 ex. PAPPER: Svanenmärkt. 

NÄSTA NUMMER: 14 DEcEMBER 2007 

MANUSSTOPP 3 DEcEMBER 2007. 

DONATION: BG 5113-7859 

INBETALAS till VeddigeVisonens bankgirokonto. 

BETALNINGSMOTTAGARE: VeddigeVisionen 

MEDDELANDE FRÅN VEDDIGEVISIONEN 

DEN FULA, den fj olliga, den skitiga, den stiliga, den rökiga, den fåniga, 

den vackra, den puckade, den fräcka, den skralliga, den skalliga, den 

orädda, den fega, den lyckliga, den malliga, den räliga… alla har de gjort 

sitt den 6 augusti. Och vädret var på vår sida även om det såg inte så 

lovande ut i början. Mopperallyt drog rekordmånga deltagare. 

MEN NU har vi tomtar – i tankarna! Nästa gång du träff ar oss på 

Veddigevisionen, är vi tillsammans med Hembygdsföreningen. 

DEN 16 december kl 16:00 är det dags för vår årliga Tomtepromenad, med 

startpunkt Visionsmagasinet. ALLA ÄR HjÄRTLIGT VÄLKOMNA! Kan vi 

hoppas på fi nt vinterväder med snö och några minus – sådär lagom? 

jA, SOM vädret ser ut i skrivande stund kan vi få pingviner på gatorna i december. 

ANDREASSONS ÅKERI AB 

DEROME PIZZERIA 

EKLÖWS SUPERMARKET 

ELEKTRO EMANUEL 

ESON PAc AB 

HEMKÖP VEDDIGE 

Hj RÖR AB 

j-O BYGG BOMILjÖ AB 

LISBETH HARALDSSON, MALMÖ 

MÖBELHÖRNET 

PEBE PRODUKTER AB 

STRÄNGBETONG 

VARBERGS BOSTAD 

VARBERGS SPARBANK 

VARBERGSORTENS ELKRAFT EK.FÖR. 

VEDDIGE ÅKERI AB 

VISKADALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG 

TILLSAMMANS 3 

BOSSES HISTORISKA HÖRNA 5 

STORSLAM FÖR DEROMES TJEJER 6 

JOYKIDS 10 ÅR 7 

GÄNGET I GRUSGROPEN #21 8 

HÄR DRAR MAN INGA… 12 

DEN LILLA KLINIKEN… 18 

EN HÄRLIG RIDTUR 20 

HALLÄNDSK LAX… 22 

ANKINVASION I VISKAN 22 

ETT SMULTRONSTÄLLE 23 

BREV FRÅN BRASILIEN 5 24 

ViSKA! 2007/3 | sidan 3 

16 

DECEMBER

I de senaste numren av VISKA-tidningen 

har jag berättat om Björkholms och Jonsjös säteriers 

historia fram till ungefär år 1700. Det har 

också blivit lite om Struxsjö säteri och om Stora 

Kärret i Istorp. 

I det här numret tänker jag gå in lite på 

det storpolitiska läget i vårt nya land Sverige. 

Tidigare har jag berättat om Gustav II Adolf 

och hans dotter Kristina, som nu lämnat Sverige 

och bosatt sig i Rom. I Sverige hade hennes 

kusin Karl X Gustav nu tagit över rodret. Han 

regerade bara i sex år men hann med väldigt 

mycket. 

Redan i ViSKA! nr 22 berättade jag, hur Karl 

X Gustav nu försökte skriva ut hallänningar till 

soldater i sin armé, vilket inte blev något lyckat 

experiment. Jag fick också med lite om vår första 

bank i Sverige och om den ekonomiske kungen, 

som försökte återställa det, som Kristina raserat. 

I dag tänker jag berätta lite om Karl X Gustavs 

utrikespolitik. 

KRIGARKUNGEN KARL X GUSTAV. 

Sverige får nu tre kungar i rad, som blir 

verkliga krigarkungar. De här kungarna försöker 

inte bara att försvara stormakten Sverige. De 

har ambitioner att utvidga landet. 

Karl X Gustav var 31 år, när han satte sig 

på Sveriges tron. Han började med att sammankalla 

en riksdag, där det redan i kallelsen 

framkom, att Sverige hotades av en överhängande 

fara. 

Sverige hade redan ett minikrig med staden 

Bremen. Enligt freden 1648 skulle Sverige ha 

biskopsdömet Bremen men inte själva staden. 

Sveriges guvernör, Hans Kristoffer von Köningsmarck 

hade med kanoner och fotfolk försökt 

tränga in i staden. Det ledde till krig med kejsaren 

igen. Det var inte detta, man skulle diskutera 

på riksdagen i mars 1655. 

Ryssarna hade börjat röra på sig igen. De var 

Bosses 

historiska hörna 

Mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur 

men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad 

muntlig tradition. Det är alltså inget vetenskapligt dokument. 

Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt. 

inne i Polen och härjade. Även svenska besittningar 

var hotade. 

Utan att fråga riksdagen hade kungen dragit 

igång den svenska krigsmaskinen på kredit. 

Kungens rika vänner Magnus Gabriel De la 

Gardie och Hans Kristoffer von Köningsmarck 

värvade soldater i Tyskland med egna pengar. 

Nu gällde det att snabbt hitta ett lämpligt krig. 

Polen var ett lämpligt land att anfalla. 

Landet höll på att falla sönder inför ryssarnas 

angrepp. Här gällde det att vara med och få en 

bit av kakan. Officiella krigsorsaker fanns det 

alltid. Den polske kungen Johan Kasimir hade 

fortfarande Vasaättens vapen i sin sköld. Han 

var ju Sigismunds son. Han hade arvsrätt till 

Sveriges tron. 

Karl X Gustav hade en idé, hur han skulle 

få pengar till detta krig. Sverige och i synnerhet 

den nyrika adeln skulle få uppleva sin första 

reduktion. Hans gode vän Herman Fleming 

hade arbetat fram ett förslag, som lades fram 

inför riksdagen. Gods och egendomar som efter 

1633 hade skänkts bort skulle tas tillbaka till 

kronan. Det blev en hård debatt. Mången greve 

anförde, att det var emot naturen att beskatta 

en adelsman som vilken bonde eller bodknodd 

som helst. Sedan kungen i ilska lämnat riksdagen 

beslöts, att adeln skulle få lämna en fjärdedel 

av inkomsterna från de aktuella gårdarna. Karl 

Gustav hade skött sina kort skickligt. Nu hade 

han pengar till kriget. 

ETT ONÖDIGT KRIG. 

Det här blev ett konstigt krig. Svenskarna 

var här för att stycka Polen. Den 9 juli 1655 seglade 

Karl X Gustav iväg från Dalarö med 16 

000 man. Magnus Gabriel De la Gardie föll in i 

Litauen med 8 900 man. Fältmarskalken Arvid 

Wittenberg föll in i Posen med 13 500 man. Det 

här blev rena triumftåget. Städerna öppnade 

sina stadsportar. På fästningar gav man upp 

utan strid. Kung Johan Kasimir flydde söderut 

till den gamla huvudstaden Kraków. Redan i 

augusti kunde Karl X Gustav tåga in i Warszawa 

utan att fälla ett enda skott. 

De svenska härarna förenades i Polen. Den 

polske kungen fick fly över Tatrabergen till 

Schlesien. Det polska riksbaneret föll i svenskarnas 

händer. Kraków fylld med kloster och 

konstskatter kapitulerade. Svenskarna njöt av 

sin seger. En borgare skrev, att polska kvinnor 

rände efter svenskarna, varhelst dessa stucko 

fram och voro ej obenägna att ingå äktenskap 

med dem. Värst var det i guvernörens residens, 

där polska kvinnor badade befälhavaren i örter. 

Chefsbaderska var en abbedissa från ett kloster. 

Den omtalade befälhavaren var Karl X Gustavs 

festbroder från Öland, överste Paul Würtz. 

Då huvudarmén lämnade staden, hade de 

med sig hundratals vagnar med byte från kloster 

och kyrkor. Förutom Johan Kasimirs riksbaner 

hade man också fått med sig den heliga Birgittas 

skrin innehållande hennes ben. Detta skrin 

hade Sigismund tagit med sig från Vadstena till 

Polen. 

Karl X Gustav började drömma om att även 

kunna sätta Polens krona på sitt huvud. Från 

Stockholm meddelades att den unga drottningen 

hade fött en son. Tronföljden var räddad. 

Sonen skulle heta Karl. 

OVÄNTAT MOTSTÅND. 

Nu inträffade något, som kom att förändra 

hela kriget. I klostret Czestochowa cirka tio mil 

nordväst om Kraków lyckades några hundra 

munkar hålla stånd mot svenska hären i fyrtio 

dagar. Svenskarna fick till slut dra sig tillbaka. 

Denna händelse fick en enorm psykologisk 

betydelse. I klostret fanns den ”svarta madonnan” 

Maria. Polackerna var övertygade om, att 

det var hon som riktat kanonerna. Svenskarna 

var inte längre oövervinnerliga. Motståndslusten 

spred sig i landet. Ända sedan dess har 

polackerna i orostider samlats kring Madonnan 

i Czestochowa. Det var hennes bild Lech Walesa 

och hans kamrater i Solidaritet hade på kavajen i 

kampen mot kommunistregimen. 

Johan Kasimir kom nu tillbaka och ställde 

sig i spetsen för en folkarmé. Krigslyckan hade 

nu vänt för svenskarna. De hade nästan intaget

hela Polen, men de hade inte resurser att försvara 

de intagna delarna. Vid ett tillfälle blev Karl X 

Gustavs armé inringad i Jaroslaw, men den lyckades 

dra sig norrut i ett av den svenska krigshistoriens 

djärvaste företag. Kungen var en mycket 

skicklig härförare. Hans valspråk var: Man må 

hasardera allt! Den svenska hären var jagad av 

polskt rytteri. På andra sidan Weichsel låg den 

polska huvudarmén. Svenskarna var på väg 

utefter floden San. På andra sidan floden fanns 

en stor litauisk här. Denna här var motståndarnas 

svagaste del. I skydd av nattens mörker och 

dolda av krutröken från femtio kanoner lyckades 

kungen få över några hundra man av sin 

armé. De dök plötsligt upp i dimman och gick 

till anfall i i full slagordning. Litauerna trodde, 

att det var hela den svenska armén. Full panik 

utbröt och litauerna flydde, lämnande kvar trossen 

med alla förråd. 

Tio dagar senare var Karl Gustav återigen 

i Warszawa, där han efter tjugo dagars ritt 

kunde byta till rena kläder. Kungen måste nu 

få bundsförvanter. Fiender hade han gott om. 

Ryssarna härjade i Baltikum och Finland. På 

havet kryssade den starka holländska flottan. 

Holländarna gillade inte, att Sverige tog över 

hela Östersjön. De tillhörde för en tid Sveriges 

fiender. Det är vid den här tiden holländarna tar 

över vår koloni i Amerika. Nya Sverige blir Nya 

Nederländerna. 

Karl Gustav tvingade nu Fredrik Vilhelm i 

Brandenburg till att bli Sveriges bundsförvant. 

Han fick löfte om att få en del av Polen. En 

annan bundsförvant var furst Georg Rákócz II 

av Siebenbürgen i söder. Han skulle också få sin 

del av kakan. 

Fredrik Vilhelm var en hal samarbetspartner. 

Han höll också kontakt med holländarna. 

Polackerna hade nu återerövrat Warszawa, som 

nu försvarades av en styrka på 40 000 man. 

Karl Gustav och hans bror Adolf Johan var nu 

på väg dit med en svensk-brandenburgsk här på 

cirka 18 000 man. Karl Gustav beslöt sig för att 

hasardera. Det blev den svenska krigshistoriens 

längsta och märkligaste slag. Drabbningen 

varade i tre dygn den 18-20 juli 1656. 

ETT HISTORISKT SLAG. 

När Johan Kasimir såg Karl X Gustav 

komma, lär han ha sagt, att han skulle ge 

svenskarna till frukost åt tatarerna. Det blev 

inte riktigt så. 

Tredagarsslaget utanför Warszawa var 

ett historiskt slag, medeltiden mot nya tiden. 

Polackerna, som var medeltiden, kom stormande 

med färggranna fjädrar och plymer i glänsande 

hjälmar på ryttare med mantlar av tigerfäll, lo, 

panter och leopard. De var skyddade av guld- 

och silverglänsande benskenor. De hade sex 

meter långa lansar och blixtrande kroksablar. 

Deras hästar var smyckade med färggranna 

guld- och silvertrådsdekorerade schabrak. Det 

var den polska härens elit, husarerna. De bestod 

av den rikaste polska adelns män. Intill dem red 

tatarerna, nästan nakna och utan eldvapen. De 

var bara beväpnade med pilbågar, sablar, sin tapperhet 

och sin otroliga förmåga att rida. 

Den här hären stormade nu på bred front 

fram emot den svenska hären, som utgjorde 

den nya tiden i form av väldisciplinerade soldater 

med de modernaste eldvapnen, pistoler och 

musköter, som snabbt kunde laddas om. 

Efter tre dagars anfall gav polackerna upp. 

Hären flydde och svenskarna kunde än en gång 

rida in i Warszawa. Kungen hade varit nära att 

bli dödad i striden. Han blev omringad av sju 

tatarer. Han gjorde en häftig helomvändning, 

sköt två tatarer med sin pistol och fällde en tredje 

med sin värja. Två till dödades av kungens följeslagare 

och de andra flydde. 

Redan vid floden San hade Karl X Gustav 

varit nära att bli dödad. En kanonkula kom flygande 

i markhöjd. Den gick rakt mellan benen 

på kungen. Hans läkare skrev att hans fötter en 

tid deraf blefvo något matta. 

Segern var vår. Polske kungen hade flytt. 

Trots alla hjältedåd var det en meningslös seger. 

Vad hjälpte det, att man ännu en gång stod i 

den polska huvudstaden, när man inte hade 

kontroll över resten av landet och befolkningen? 

Kungen hade flytt och kunde inte tvingas till 

kapitulation. 

ANDRA PROBLEM. 

Ryska trupper härjade i sydöstra Finland 

och långt in i Ingermanland. Fästningen Nyen 

låg, där S:t Petersburg idag ligger. Denna fästning 

jämnades med marken. Ryssarna fortsatte 

in i Estland och Livland och Riga belägrades. 

Ryssarna var ett barbariskt släkte. Guvernören 

i Estland, Henric von Thurn ramlade sårad 

av hästen i en strid. Ryska ryttare galopperade 

förbi och högg av honom huvudet. Den ryske 

tsaren tog hand om huvudet, lade det i en låda 

klädd med röd taft och sände det till guvernörens 

hustru. 

b o s s e s h i s t o r i s k a h ö r n a 

BO EMANUELSSON 

Staden Dorpat föll. Ryssar och polacker 

började förhandla för att driva ut svenskarna 

från Polen. På våren 1657 ryckte även kejsaren in 

för att hjälpa polackerna. Sveriges bundsförvant 

i söder, furst Georg Rákóczis färggranna men 

odisciplinerade grupper av ryttare försvann i 

krutröken och dammet. Kvar hade Sverige nu 

endast en del av den polska kusten. 

Kurfursten av Brandenburg, som såg hur 

Sverige vacklade, höjde nu kraven för fortsatt 

samarbete. Brandenburg fick nu full suveränitet 

över Preussen, något som också den polske 

kungen gick med på. Brandenburgs hopslagning 

med Preussen var första steget mot det, 

som blev Fredrik den Stores rike, vilket senare 

blev Bismarcks Tyskland och så småningom 

Hitlers rike. 

RÄDDNINGEN KOM FRÅN 

OVÄNTAT HÅLL. 

Här satt nu kung Karl X Gustav i norra 

Polen med spillrorna av sin en gång stora armé. 

Han hade bara en bråkdel av det stora kap, som 

han tänkt sig komma över. Han hade fått många 

fiender, kejsaren, Ryssland och Nederländerna. 

Brandenburg fick nog också räknas dit liksom 

det, som återstod av Polen. Att nu bara åka hem 

skulle vara att förlora ansiktet. Då händer något, 

som räddar hela situationen för Karl X Gustav. 

DANMARK FÖRKLARAR 

SVERIGE KRIG. 

Den 5 juni 1657 marscherar en högrest 

dansk härold, iförd ordensdräkt från medeltiden, 

fram till guvernören i Halmstad Erik Stenbock. 

Häroldens trumpetare blåste fanfar, varpå 

härolden läste upp kung Fredrik III:s fejdebrev 

för Stenbock. Kriget var här. Danskarna skulle 

hämnas freden i Brömsebro. Om det kriget 

berättar vi nästa gång. 


KARL X Gustav närmade sig med tiden klotets perfekta form. Målning av J Wuchter. 

HEDVIG ELEONORA av Holstein-Gottorp, hustru till Karl X Gustav var beskriven som ”en skön 

liten dygdig och synnerligt hjärtans behaglig puppa”.

s t o r s L a M F ö r D e r o M e s tJ e J e r 

TINA NILSSON 

Det var ett gäng 

förväntansfulla tjejer som 

samlades på Dersbovallen 

kl 13.30 torsdagen 

den 2:e augusti. 

över danska BAMSIF med 6-0! Det var en go fare motstånd i Videbaek IF. Trots det slutade 

start på turneringen! 

matchen med en klar vinst med 2-0. Detta 

PÅ KVÄLLEN när alla fredagens inledande innebar att vi blev gruppvinnare med 9 poäng 

matcher spelats färdigt invigdes årets cup med och 11-0 i målskillnad. Malou Bernler i målet 

pompa och ståt. En paradorkester med efterföl- 

hade greppat bollen 5 gånger på 3 matcher och 

jande lång svans av deltagare från de 180 lagen 

tyckte att det var tråkigt för hon hade inget 

tågade igenom den lilla byn Spjald. Denna 

att göra… 

ungdomscup arrangera- des för 27 året SIST DENNA kväll mötte vi Fredrikshavn 

FOTBOLLSVÄSKOR, SOVSÄcKAR och i rad, inte konstigt att allt var så 

fI som var etta i A-gruppen. Det blev en tuff 

luftmadrasser, matchkläder och bollar stu- 

fantastiskt 

match där Derome tog ledningen med 1-0. 

vades in i de två Wolksvagenbussarna medan 

Fredrikshavn fI gjorde 1-1 turligt i slutet av 

tjejerna pladdrade och fnittrade med varan- 

halvleken. Andra halvleken var tuff med 

dra. Lite pussar och kramar till föräldrarna 

fysiskt spel och en massa kämpa från 

och sen var det dags för avfärd mot lilla 

båda lagen. Vi gjorde till sist 2-1 på en 

Spjald i Danmark. Det var första 

målvaktsretur och saken var klar. 

gången som Deromes F12-lag skulle 

Lördagskvällen avslutades med 

åka utomlands för att spela fot- 

ett jättedisco för alla spelare. 

bollscup. Deras ledare, de goa 

För oss vuxna var det ordnat 

gubbarna från Götet, Ulf Steen 

ett eget tillhåll med levande 

och Glenn Lilja, rattade 

och lite mer mogen musik. 

bussarna mot sina gamla 

VÅR SISTA match spe- 

hemtrakter. Efter några 

lades på söndagsmorgonen. 

timmar på Stenafärjan 

Vi mötte Bramdrupdam 

rullade vi in i Danmark 

GIF och gjorde ännu en 

för att åka ytterligare 3 

stark match. I strålande 

timmar söderut mot Jyllands 

sol och närmare 30 grader 

västkust. Väl framme blev vi 

varmt hade tjejerna ännu en 

inkvarterade i Spjald Fritidscen- 

gång kämpat sig till en vinst, 

ter. Madrasserna pumpades upp, 

nu med 3-1. Då stod det också 

tjattret tonades ner och efter en 

klart att vi vunnit guldbucklan i 

stund sov alla som grisar. 

FREDAGEN VAR den dag Ramsing 

Cup skulle starta. Vi skulle dock 

TÅRTA SOM Sabina Larssons 

mamma hade ordnat. 

Ramsing Cup 2007 och glädjefnatt 

utbröt bland tjejerna. Våra hejaklacksfamiljer 

hade varit förutseende 

inte spela vår första match förrän kl 19.30 på 

och införskaff at champagne… ja, ja det var 

kvällen så hela dagen var fri för andra akti- 

kanske äppelcider, men ändå… som sprutades 

viteter. Eftersom vädret var soligt och skönt 

över tjejerna innan vi kunde skåla i resten. 

bestämdes att vi skulle ta en utfl ykt ner till välorgani- välorgani- serat med 

PÅ EFTERMIDDAGEN var det stor prisut- 

Hvide Sande för några timmars sol och bad så lång rutin. Runt om hela fritidsområdet 

delning för samtliga vinnare. När vår lagkap- 

på stranden. Det blåste rejält men i skydd av campade deltagarnas familjer i husvagnar och 

ten Julia Jörnbo lyfte den stora bucklan mot 

sanddynerna kunde vi både sola och grilla tält. Ett 15-tal stora partytält var resta som för- 

skyn och vi fi ck massor av applåder var det 

korv. På hemväg från utfl ykten stannade vi läggning till de deltagande lag som inte rymdes 

svårt att inte fälla en glädjetår. 

till i Søndervig för att äta glass och strosa runt i fritidscentret och de närliggande skolorna. DET VAR ett stolt men trött gäng som 

bland alla andra turister. 

Även Röda korset hade ett tält med personal reste hemåt genom Danmark den söndagen. 

NÄR VI kom tillbaka till Spjald var Ram- som tog hand om lättare skador och omplåst- För oss som bor på Sågvägen hade Ulfs fru 

sing Cup i full gång. Nu började uppladdringar. Och eftersom vi befann oss i Danmark och son ställt till med en liten välkomstmotningen 

inför kvällens match. Ulf och Glenn fanns där också en utomhuspub med ölförsäljtagning med grattisbanderoll och levande ljus 

försökte som vanligt få tjejerna att fokusera ning och grillning. Stämningen var gemytligt på verandan. Inte nog med det, dagen efter 

matchen istället för godis, hår, smink och dansk, uppsluppen och gästfri. 

var det som vanligt träning men denna gång 

killar… vilket inte alltid är det lättaste. I vår PÅ LÖRDAGSMORGONEN mötte vi så avslutades den med en tårta som Sabina Lars- 

F12-pool deltog 13 danska lag och så vi, inde- Galten FS och vi vann med 3-0. Vi spelade sons mamma hade ordnat. Och självklart var 

lade i 3 grupper. Ett fåtal av våra tjejers famil- ut även detta lag med bra passningsspel och tårtan dekorerad som en fotboll… med texten 

jer hade nu slutit upp för att heja på. Första så många avslut på mål att resultatet borde ha ”DBK-tjejer, de e grejer”. Så sant, så sant. 

matchen inledde vi med att fullständigt köra blivit det dubbla. Tredje matchen fi ck vi tuf- TINA NILSSON 


storslam för 

Deromes tjejer

PROFFSIG KOMP. Denna gång sjöng 

JoyKids till professionell komp under ledning 

av Ola Johansson (keyboard). 

DEN 8 september fi rade Pingstkyrkans 

barnkör Joykids 10-årsjubileum. I Idrottshusets 

festlokal hade ett femtiotal personer samlats för 

att höra en blandning av nya och gamla ”joykidsare” 

framföra en kavalkad av körens favoriter. 

Låtar såsom ”Genom galaxerna”, ”Ett mästerverk” 

och ”Vänner” väckte nog många minnen 

till liv. Förutom dagens Joykids (där vissa inte 

ens var födda när kören startade) deltog fl era av 

de ursprungliga körmedlemmarna med både 

jOYKIDS GRUNDARNA. Lotta Bornö 

(mitten) och Johanna Freiman (till höger) 

berättade anekdoter från körens 10-åriga 

historia. 

Joykids 10 år 

solon och körsång. Kören som oftast genom 

åren framfört sina sånger till förinspelad musik 

hade kvällen till ära uppbackning av ett helt 

band under ledning av Ola Johansson. 

GRUNDARNA AV Joykids, Johanna Freiman 

och Lotta Bornö, delade anekdoter från 

sin tid som ledare i kören, och Lotta bjöd på 

en solosång till publikens stora uppskattning. 

I PAUSEN serverades korv med bröd samt 

kaff e och bulle, och ett lotteri anordnades 

EN BLANDNING av nya och gamla ”joykidsare” 

J o Y k i D s 10 Å r 

med fi na priser från jubileets sponsorer. Under 

minglet visades fi lmklipp från gamla konserter 

och övningar, och många drog på munnen 

åt att se sig yngre varianter av sig själva eller 

syskon sjunga med i tidigare konstellationer 

av Joykids. 

ETT STORT tack till Joykidsledarna, både 

nuvarande och tidigare, som ordnat med en 

riktigt trevlig kväll för oss besökare! 

SAMUEL LINDE 


SAMUEL LINDE

G Ä n G e t i G r U s G r o P e n # 21 


Gänget 

Minnen från 1940-talet av Bo Emanuelsson 

i grusgropen 

Ändrade planer. Jag hade 

tänkt avsluta min serie om 

Gänget i Grusgropen med 

några historier från skolans 

värld, men så hände det 

något, som fi ck mig att 

ändra planerna. Sylvide 

Sjölund ringde mig en dag 

i maj månad och berättade, 

att Ritva från Finland skulle 

komma på besök. Hon ville 

gärna träff a någon eller 

några ur det gamla gänget. 

Ritva var inte med i Gänget i Grusgropen. 

Det var ett gäng för bara killar. Det var 

bara, när vi lekte Tarzan, som några tjejer 


fi ck dispens att närvara. Idag fi ck jag ett rart 

brev från Ritva. Hon hade läst igenom alla 

VISKA-tidningarna, som hon fi ck av mig vid 

sitt besök i Sverige. Hon var särskilt glad över, 

att hon hade blivit omnämnd i Nr. 25, då jag 

berättade om Säppo hos Nilséns och Jokka på 

Vårhem i artikeln Gänget i Grusgropen. Hon 

hade dock fått in en fot i Veddiges historia. 

Jag tycker det är på tiden, att denna rara tös 

får in båda fötterna i vår historia. 

Det, som gladde mig mest, var, att hon 

också läst samtliga Bosses historiska hörna. 

Det är hon kanske ensam om. 

Sylvide Sjölund är för ung för att ha varit 

kompis med Ritva under tiden för Andra 

Världskriget. Att hon och Ritva brevväxlar 

beror på, att Sylvides mamma alltid var till 

Noréns och städade och skötte en del andra 

sysslor. När makarna Norén, som Ritva kalllade 

mamma och pappa, var döda, fortsatte 

Ritva att skriva till Sylvides mamma. Efter 

hennes död har Sylvide fortsatt korrespondensen. 

Med Ritvas brev till mig idag följde ett 

par berättelser om händelser, som Ritva kom 

RITVA PÅ återbesök i augusti 1963. Tyvärr 

är kortet skadat, men jag ville ha med det 

för att visa Noréns stilfulla möbler och 

konstverk. 

del 21. 

på, då hon läste VISKA-tidningarna. Jag återkommer 

till dessa i slutet av min artikel. Med 

dessa små berättelser om hennes upplevelser 

i Veddige får vi väl ta in henne retroaktivt i 

Gänget i Grusgropen. 

LÅT OSS BÖRjA FRÅN BÖRjAN. 

I dag är det väl inte många, som minns 

Noréns. Kanske kallar någon huset, som 

gränsar till Statoil, för Noréns hus. Någon har 

kanske undrat över den pampiga gravstenen 

med lagerkrans och duva, som står på Veddige 

kyrkogård i den sydöstra delen. 

Familjen Norén hade nog sin höjdpunkt 

i Veddige vid sekelskiftet 1900. Redan år 1881 

fl yttade handlanden Alfred Norén till Sandhem, 

som hade beteckningen Veddige 5. Det 

var alltså mark, som tillhört Klockaregården. 

Norén kom från Frillesås. 

Johan Alfred Norén var inte den förste 

med namnet Norén, som invandrat till Veddige. 

År 1858 kom det en skogvaktare Svante 

Norén från Tunhem till Björkholms säteri. 

År 1860 fl yttade han till Vänersborg. Han var 

född 1836. Det fi nns ett Tunhem i närheten av

Vänersborg, ett annat i Falköpingstrakten. År 

1861 kom inspektör Sven Johan August Norén 

från Bjälbo i Östergötland till Björkholms 

säteri. År 1865 fl yttar han till Frillesås. Han 

var född 1837. Kanske är han far till handlanden 

Alfred Norén. Jag har inte hunnit kolla 

detta. 

SANDHEM VAR VEDDIGES 

cENTRUM. 

År 1881 anlände till Sandhem även handlanden 

Johan Edvard Hellsund. Sandhem var 

Veddiges första embryo till aff ärscentrum. 

Här nere hade också kakelugnsmakare Wilhelm 

Hellsund sin verkstad. Johan Edvard 

Hellsund drev en specerihandel. Han fl yttade 

senare från Veddige. Han dog i Oskarström. 

Jag vet tyvärr inte mycket om Noréns aff är 

på Sandhem. Det verkar, som om Norén och 

Hellsund hade varsin aff är. Sandhem tycktes 

ha legat bra till i ett vägkryss vid Boråsvägen. 

Folk från Grimmared, Sällstorp och Vallby 

passerade också förbi här. Men det var en 

felinvestering. Järnvägsbyggarna lade stationen 

på Vabrännas marker en bit österut. Här 

skulle det nya centrat växa upp. 

VABRÄNNA TAR ÖVER. 

Redan innan stationen kommit till 1880, 

hade det funnits aff ärer här. Fastigheten 

Vabränna 1:5 (Färgarens – nu Bertil Larssons) 

hade redan 1871 köpts av handlanden Esaias 

Lambert Tingström. Tingströms aff är gick 

i konkurs omkring 1879. Bröderna Karl och 

August Andersson från Rolfstorp hyrde huset 

av den nye ägaren B H J Busch, som hade 

Åsklosters Kungsgård. Bröderna Andersson 

fortsatte med aff är här. Bröderna drev även 

jordbruket. 

En Bernt i Lilla Kalvhult (i dag Järleborg) 

hjälpte bröderna Andersson med sysslorna 

i ladugården. Pojkarna i Veddige kallade 

honom ”Koskita-Bernt”. När han en dag fi ck 

höra detta, blev han arg. Han gick in till Karl 

Andersson och sade upp sig. Aff ären hette i 

folkmun fortfarande ”Tingströms” efter den 

förste ägaren. ”Tingströms-Karl”, som folk 

kallade Karl Andersson, bad Bernt komma 

in. Karl tog fram fl askan och bjöd Bernt på 

ett par supar, och snart var Veddigepojkarnas 

mobbing glömd. 

Brodern August Andersson gifte sig med 

Lena i Kantabur och fl yttade till denna gård. 

Karl Andersson byggde sig ett eget aff ärshus 

på andra sidan Boråsvägen. Det är det hus, 

som har gått under namnet Karl-Erik Anderssons 

eller Charkuteriet. Karl Andersson kom 

nog aldrig igång med någon aff ärsverksamhet 

i denna fastighet. Han avled den 28/5 1894 

endast 43 år gammal. 

Redan den 7/2 1893 hade fabrikör 

August Larsson på auktion köpt fastigheten 

Vabränna 1:5, som nu blev färgeri. En trettio 

år framåt i tiden blev nu ”Tingströms” i stället 

” Färgar´ns”. 

ALFRED NORÉN. 

Det verkar, som om Alfred Norén redan 

1886 fl yttat upp sin aff ärsverksamhet till 

Vabränna. Kanske var Karl Andersons aff ärshus 

redan då klart? Kanske hyrde Norén 

först aff ären till ”Färgarens”? Den 29 mars 

1886 behandlas två ansökningar på kommunalstämman 

i Veddige. Båda ansökningarna 

gäller tillstånd att i sina bostäder få försälja 

vin och maltdrycker i mindre partier än 10 

liter för avhämtning. Den ene ansökningen är 

inlämnad av A. Norén i Vabränna, den andra 

av J E Hellsund i Sandhem. Kommunalnämnden 

hade avstyrkt detta, och det blev också 

stämmans beslut. 

Norén skrev till 

landshövdingen och 

klagade. Landshövdingen 

ville ha in ett 

yttrande från dem, 

som inte överklagat. 

Det verkar ha slutat 

med, att Norén fi ck 

sitt tillstånd. 

Sedan följer ett 

komiskt protokoll 

från 15/4 1887. Hellsund 

anhåller åter 

igen om tillstånd. 

Man tar inte upp 

ärendet denna gång, 

då kommunalnämndens 

bifogade protokoll 

inte är undertecknat 

av vare sig 

ordföranden eller vice 

ordföranden utan 

bara av en ”August”. 

Alfred Norén 

IVAR ”IBBE” och Lilly Norén 

med sina hundar 

hade nu fl yttat sin aff är in i Karl Anderssons 

fastighet. Här hade enligt Ivar Emanuelsson 

de första läsarna i samhället haft sitt första 

möte. 

Alfred Norén drev en mycket lönsam 

rörelse. I huset på gården hade bagare 

Magnus Johan Ekelund satt upp bageri. Han 

hade kommit från Göteborg redan 1877 med 

hustru och två döttrar. Strax väster om denna 

byggnad hade sadelmakare Johannes Pettersson 

Coliander byggt sig ett bostadshus och en 

verkstadsbyggnad, där han tillverkade sina 

sadlar. Han kom 1888 från Snöstorp. År 1890 

utvandrade han till Amerika. Han återvände 

till Veddige år 1894. Det är troligen först nu, 

som han bygger sig ett hus i Vabränna på 

tomten närmast nuvarande Statoil. Namnet 

Coliander hade han först, när han kom hem 

från Amerika. 

Coliander tillverkade en del sadlar. Han 

fanns bland annat med i Casimir von Döbelns 

kassabok. Behovet av sadlar i Veddige var dock 

på den här tiden svagt. Coliander började 

därför också att handla med textilier. Detta 

gjorde också Alfred Norén i butiken intill. 

Norén blev rasande. Han stämde in Coliander 

till tinget för ”illojal konkurrens”. Coliander 

blev förstås friad. Han blev dock så arg, att 

han år 1903 monterade ned sitt bostadshus 

och fl yttade det till Varberg någon stans uppe 

på berget i närheten av Varbergs Teater. Han 

var då 37 år gammal. Hans verkstod stod kvar. 

Den fi nns där än idag, kanske något tillbygg 

och ombyggd. 

Jag skall inte uppehålla mig längre med 

Alfred Norén. Han blev en mycket framgångsrik 

aff ärsman i Veddige. År 1908 fl yttade 

han sitt hus från Sandhem till f.d. Colianders 

tomt i Vabränna. Han byggde samtidigt till 

huset något. 

Alfred Norén 

avled 1912. Han 

var då bara 63 år 

gammal. Han var 

gift med Augusta, 

som bodde kvar i 

huset till sin död 

1936. Hon blev 88 

år gammal. De hade 

bara sonen Ivar, född 

1884. Det var egentligen 

om honom, 

detta skulle handla. 

Alfred Norén 

var rik. Han efterlämnade 

i bouppteckningen 

860 

000 kronor. Det är 

inte så mycket idag, 

men år 1912 kunde 

man bygga sig ett 

bra bostadshus för 

kanske 8 000 kronor. 

De Norénska huset 

var fyllt med vackra möbler och fi na konstverk 

på väggarna. 

IVAR NORÉN. 

Det bedrevs tydligen aff ärer i Noréns hus 

även efter Alfreds död. En handlande Gustav 

Nilsson från Varberg hade manufakturaff är 

här. En dam förestod aff ären en tid. När hon 

fl yttade, övertogs aff ären av fröken Gauffi n, 

som sades vara ett hittebarn från Göteborg. 

Fröken Gauffi n hade manufakturaff är i fl era 

fastigheter i Veddige. Hon kom senare att 

förestå Veddiges första telefonstation. 

Den ende sonen, Ivar Fredrik Ragnar 

Norén, försvann till Göteborg år 1910. Han 

titulerades då banktjänsteman. I Göteborg 

träff ade han Lilly Linnea Hasselgren, född 

i Uddevalla 1890. Hon hade sedan tidigare 

sonen Kaj. Ivar Norén gifte sig med denna 

Lilly Hasselgren. De fi ck aldrig några egna 

barn. 

Ivar Norén bodde kvar i Göteborg. Han 

ViSKA! 2007/3 | sidan 9

arbetade på en bank. Han och Lilly köpte sig 

också en fi n sommarbostad. Efter moderns 

död, fl yttade Ivar och Lilly Norén till huset 

i Veddige år 1937. Ivar Norén arbetade några 

dagar i veckan på banken i Horred. Han åkte 

med någon sorts godståg dit. Man såg honom 

alltid bärande på en väska. Någon påstod, att 

det var en reseskrivmaskin. 

Familjen Norén smälte snart in bland 

familjerna i samhället. De var alltid med på de 

kalas, som handlare och andra ordnade i byn. 

Lilly berättade i kvinnohörnan om alla sina 

sjukdomar och sina mediciner. Ivar Norén 

satt bland gubbarna och drack mahognygroggar, 

som bestod av hemsk konjak Eua de Vie 

och vichyvatten. 

KRIGET KOMMER. 

Det var om Ritva Helkilinna det här 

skulle handla. Hon bodde vid krigets utbrott i 

Södra Karelen. Efter Polens kapitulation kom 

ryssarna med vissa krav på Finland. Man ville 

ha Hangö för att där skapa en militär bas. 

Man ville också ändra gränsen vid Karelen. 

Ryssarna ville förstärka sitt försvar av Finska 

viken och Leningrad. Finland vägrade. Det 

Finska Vinterkriget bröt ut den 30 november 

1939. Det var över den 13 mars 1940. 

Under detta krig stupade Ritvas pappa. 

Han blev först sårad i benet, varför han var 

hemma en tid. Vid nästa utryckning fi ck ryssarna 

in en riktig fullträff antagligen med 

en bomb. Av Ritvas pappa återstod tydligen 

nästan ingenting. 

Ritvas mamma fi ck nu klara sig ensam 

med sin dotter Ritva och lillebror Pentti. 

När Tyskland i juni 1941 angrep Sovjetunionen, 

slöt Finland upp på tyskarnas sida. 

Detta krig slutade med ryssarnas genombrott 

på Karelska näset i juni 1944. Vapenstillestånd 

slöts den 19/9 1944. Fred slöts först den 10/1 


1947. Fredsfördraget undertecknades i Paris i 

februari detta år. Det var under detta så kalllade 

Fortsättningskriget, som man började 

skicka de fi nska barnen till Sverige. 

RITVA OcH PENTTI TILL SVERIGE. 

På själva nationaldagen den 6 juni 1942 

kom Ritva och Pentti till Sverige. Pentti skulle 

till Holmerskulle i Veddige. Ritva skulle till 

en bondgård, men husmor på denna gård 

hade fått så svåra gallstensanfall, att hon bad 

att få slippa ta emot detta fi nlandsbarn. Tydligen 

stod även Noréns på listan över fosterföräldrar. 

Ritva och Pentti anlände till Noréns. 

De kunde inte säga något på svenska. 

Från Holmerskulle kom någon snäll 

människa, som skulle hämta Pentti. Pentti 

ville inte skiljas från sin syster. Han stack in 

armarna innanför lejdaren på järnspisen och 

kopplade ett fast grepp. Till slut lyckades man 

väl få loss honom med lite mutor. 

Till Noréns började nu svenskundervisningen. 

Ritva för född 1933. Hon var alltså 

nu 9 år gammal. Ritva fi ck börja med att som 

en papegoja sitta och säga God dag, god dag. 

Sedan blev det lite mer avancerat: Välkommen 

hem pappa Ivar. Det blev nu pappa Ivar och 

mamma Lilly. Det kallar hon dem än idag. 

STILLESTÅND I KRIGET. 

Under en tid blev det stillestånd i kriget i 

Finland och så pass lugnt att Ritva och Pentti 

den 22/9 1943 kunde återvända till sin mamma 

i hemlandet. Den 28/7 1944 kom de tillbaka 

till Sverige igen. De åkte hem den 19/10 1945. 

Ritva har i Finland hela tiden bott i Villmanstrand. 

Det är den stad, som på fi nska 

heter Lappeenranta. Ritva har arbetat på 

Saima kanal. I dag går den sista biten av kanalen 

vid Finska viken genom ryskt område. 

I de här bygderna talar man ingen svenska. 

Trots detta talar Ritva en god svenska utan 

den där fi nska melodin. Snart skall Ni också 

bli varse, att hon skriver perfekt svenska. Hon 

säger, att det till en viss del beror på att Ivar 

Norén så länge han levde skickade Hallands 

Nyheter till Ritva och förstås en hel del brev. 

Ritva träff ade sin man på skolan. Han har 

varit byggmästare. De fi ck två döttrar, som 

nu bor i USA. Ritva har en dotter, som bor 

i Villmanstrand, och en son, som arbetar på 

Wärtsiläkoncernen. Han åker ibland igenom 

Veddige på aff ärsresor. 

RITVA OcH GÄNGET I GRUSGROPEN. 

Vi upptäckte förstås snart den lilla vackra 

tösen, som stod innanför Noréns grindar. För 

oss var hon omöjlig att komma i kontakt med. 

Hon verkade inte få komma utanför den där 

grinden, och vi vågade oss aldrig in på den 

där gården. För oss var det lite se men inte 

röra. Ritva fanns där inne i trädgården med 

sina kaniner och Noréns små hundar. Någon 

gång var Ritva med på familjebjudningar. Vi 

beundrade den lilla rara fl ickan. Jag tror, att 

vi var lite kära i henne också. Hon hade alltid 

ett sådant gott leende. 

RITVAS BREV 2007. 

Ritva skrev och tackade för VISKA-tidningarna. 

När hon läste om Gänget i grusgropen, 

önskade hon, att även hon hade fått 

vara med där. I en artikel berättade jag om 

mina färdigheter som simlärare. Ritva kom 

då på, att även hon hade minnen från Veddige, 

som hon ville berätta. Hon hade också 

en vådlig cykeltur till sin bror i Holmerskulle. 

Jag överlämnar härmed ordet till Ritva. Du 

är hjärtligt välkommen i gänget även om det 

är något sent. 

IVAR NORÉN gjorde ett fotoalbum till Ritva, som 

minne av hennes tid i Veddige. 

FÖRSTA SIDAN visar Noréns fastighet ”Alfhem”. 

Alfred Norén fl yttade detta hus år 1908 från 

Sandhem. Huset byggdes till något.

LITEN MÖRT I VISKAN. 

Jag var tolv år den sommaren. Trots att pappas cykel var 

alldeles för st or för mig, gjorde jag ibland turer med skrället. 

En riktig varm dag körde jag ner till ån och tyckte, att det 

var väldigt vackert där, när träden böjde sig ner över vattnet 

och solst rålarna lyst e mellan grönskan. 

Jag satte mig vid åkanten och kände hemlängtan. 

Tänkte på alla kompisar därhemma och allt det roliga vi 

hade tillsammans på badinrättningen med simskola och 

simtävlingar. 

Så slog mig tanken, att det var en bra plats där vid ån 

att ta sig ett dopp. Så av med kläderna. Inte hade jag någon 

baddräkt med mig, men jag plumsade i vattnet med bara 

trosorna på. Där plaskade jag omkring på bröst sim och 

ryggsim – prövade också på crawl, som jag lärt mig föregående 

sommar, när jag blev ”simmagist er”, som det kallades 

i Finland, när man lärt sig simma och dyka längre st räckor 

och kunde hoppa från trampoliner i olika höjder. Simma 

hade jag lärt mig redan, när jag var sex år. 

Jag försökte också dyka i ån, men vattnet var ganska 

mörkt, så jag slutade med det. 

Plötsligt hörde jag upprörda röst er från st randen. Jag 

vände näsan ditåt och märkte, att det hade kommit en del 

människor till åst randen, som viftade och sprang längs vattenbrynet. 

Jag försökte titta åt höger och vänst er för att se, 

vad det var, men jag såg inget särskilt. Där var bara jag, som 

simmade omkring. Jag ville veta, vad som hänt och simmade 

mot åkanten, där mina kläder låg. Jag kravlade upp ur vattnet 

och fi ck veta, att någon hade sett cykeln vid vägkanten 

och hört plaskandet från ån och alarmerat hjälp. Någon höll 

på att drunkna – en liten fl icka hade nog trillat i ån! 

Det blev mycket att förklara både nere vid ån och 

hemma hos Noréns… 

CYKLIST I VEDDIGE. 

Jag var elva år den sommaren. Min näst an två år yngre 

bror Pentti var krigsbarn på Holmerskulle Handelst rädgård. 

Jag fi ck lov av pappa och mamma Norén att besöka min bror 

en dag. Pappa hade en svart damcykel, som jag försäkrade, 

att jag kunde fara dit med. Sadeln satt alldeles för högt, 

fast än den hade skruvats ner så mycket man kunde. Den satt 

ändå för högt för mina korta ben. 

Så åkte jag iväg och trampade vinglande till höger och 

vänst er. Inte hade jag en aning om några trafi kregler eller 

ens det, att man hade vänst ertrafi k i Sverige på den tiden. 

Hemma i Finland hade jag åkt med min mammas cykel på 

höger sida av vägen eller gatan. 

Jag hade just trampat förbi kyrkan och svängde till 

vägen mot Holmerskulle förbi den dåvarande småskolan, 

när en bil körde om mig och tutade vilt. Säker för att jag 

åkte på fel sida av vägen. Jag blev vettskrämd och körde över 

vägrenen ner i diket. Cykeln gjorde några volter, och jag 

hittade mig på alla fyra i diket. Knäna blev skavda av gruset 

och blodet fl öt – och jag grät i högan sky. Ut från skolan 

rusade en tant och tog hand om mig. Jag blev tröst ad och 

ompysslad och försedd med ett antal plåst erlappar. Cykeln 

synades, och när det inte var något st örre fel på den, (den 

hade blivit lite repig och sadeln satt snett), fi ck jag rådet att 

cykla tillbaka hem till Noréns. 

Men jag var på väg för att hälsa på min bror på 

Holmerskulle – och dit skulle jag trots plåst erlapparna. På 

Holmerskulle fi ck jag och min bror jordgubbar med grädde, 

och jag blev tillsagd att ta för mig så mycket jag orkade äta, 

nu när jag hade råkat så illa ut på vägen. Gissa om jag hade 

ont i magen också, när jag och cykelskrället sent omsider 

skjutsades hem till Noréns med Holmerskulles last bil. 

Och ärret har jag ännu kvar på högra knät. 

Nu hälsas Du så mycket av en tjej, som gärna skulle ha 

varit med Gänget i grusgropen, men det var väl bara avsett 

för killar? 

Ritva. 

RITVA OcH hundarna 


h Ä r D r a r M a n i n G a … 

MARIE RYDELL 

Här drar man inga 

timmerstockar 

Jo, det är just precis vad 

man gör det. Men inte i 

betydelsen att man ligger 

och sover, nej här lyser 

fl itens bygglampa sent om 

kvällarna! En gång i veckan 

med viss oregelbundenhet 

hörs yxhuggen från en lada 

i Veddige. Men vad är det 

egentligen som pågår där? 


PER EDVINSSON, utbildad 

kultursnickare väljer stockar till det 

blivande vindskyddet. 

TIIMERKANTERNA 

SÅGAS av 

DET BARKAR iväg 

STOcKARNA ÄR på väg till sågen 

STEFAN NILSSONS lada i Kvarnome 

tjänstgör under en tid som kurslokal för Friluftsfrämjandet 

i Veddige-Derome. Där hålles 

nämligen kurs i knuttimring. När Vindskyddet 

på Mulleängen brann ner i januari diskuterade 

man huruvida man skulle bygga upp 

ett nytt eller inte. Beslutet blev att visst skulle 

man det, men hur skulle det fi nansieras? Jo, 

genom en kurs i knuttimring förstås. Per 

Edvinsson, själv gammal TVM:are, anlitades 

för uppdraget. Per har gått på Dacapos Hantverksskola 

i Mariestad och är således utbildad 

Kultursnickare. Under utbildningen har han 

lärt sig allt om gammalt byggnadshantverk, 

hur man byggde förr och hur man bevarar 

gamla byggnader. 

NU HjÄLPER han alltså till med bygget av 

friluftsfrämjandets nya vindskydd. 

DEN NIO man starka styrkan (som dock 

innehåller en kvinna) får med hjälp av tumstock, 

spion, penna, ögonmått, såg och bilyxa 

hugga ur stockarna så att de passar ihop med 

varandra. 

NÄR KNUTARNA är gjorda ska det huggas 

långdrag i den övre stockens underkant. I 

skåran lägger man sedan mossa som tätar och 

isolerar bygget. 

DET KRÄVS ett visst handlag för att 

komma överens med yxan och stocken. En 

del, som Per, verkar vara födda med det, andra 

behöver träna mer. Det räcker inte med att 

mäta noga, man måste även se, och begripa 

FORTSÄTTNING PÅ sidan 17

VEDDIGE VIPERS BILAGA I ViSKA! MAGASINET 2007 SEPTEMBER 

STOR- 

SATSNING 

Fem nya spelare har nu skrivit på för oss inför den kommande säsongen. Här kommer en kort presentation, 

förhoppningsvis kommer dessa att presentera sig själva ytterligare när vi kommer på is... 

Henrik Bergfors, 25 år, (Back) spelade förra året i Hanhals. Spelade som junior i AIK och Södertälje (J20 

superelit) och gjorde även 8 A-lagsmatcher för Södertälje i elitserien säsongen 2002-2003. Gjorde också 18 

matcher i allsvenskan för Örebro samma säsong. 2003-2005 tillbringades i USA och han spelade 62 matcher i 

UHL för Adirondack Frostbit. 2005-2006 tillhörde han Comet i Norge och spelade 34 matcher för dem. Draftad 

av Tampa Bay 2001. 

Anders Torstensson, 23 år, (Back) gjorde ett uppehåll förra året pga arbete. Tränade med Partille en del men 

spelade inga matcher. Han har fått nytt sug efter hockey och vi är glada att han valde att spela för oss. Anders 

kommer ursprungligen från Nybro. Han har spelat med J20 i div.1 men har också varit uppe och känt på Alags 

hockey i allsvenskan. Han yttade efter det till Motala för spel i div 1 och vidare till Alvesta för spel i div. 2. 

Bedömningen är att han håller hög division 2 klass och kommer att tillföra vårt försvar ytterligare stabilitet. 

Mikael Krantz, 30 år, (Forward). En hemvändare som förra året spelade för Hanhals. En duktig forward som, 

bara han håller, kommer att höja kompetensen i anfallsspelet. Vi hälsar Mikael välkommen tillbaka. 

John Ivarsson, 18 år, (Forward). John är ytterligare en hemvändare som efter spel i Varberg yttade till Dalarna 

för att gå hockeygymnasium. Han tillhörde Mora och Älvdalen men kommer denna säsong hem igen och 

vi är glada att han väljer Veddige. Han har utvecklats rejält sedan han spelade här sist och han skridskoåkning 

och snabba skott kan bli riktigt roligt att se i vinter. vinter. Vi hälsar även John John välkommen tillbaka. tillbaka. 

Christo er Holst, 16 år, , (Målvakt). Christo Christo er kommer från Varberg och får ses som framtidslöfte. 

Han är ambitiös och förhoppningen är är att han han i en bra omgivning omgivning kommer att utvecklas för att så 

småningom kunna ta över mellan stolparna. 

Dessa nyförvärv nyförvärv samt att att förra årets spelare spelare är kvar gör att det det känns mycket spännande inför 

säsongsstarten. Försäsongsträningen Försäsongsträningen har gått enligt plan och Thomas Thomas Elengård har kört hårt 

med ett gäng spelare som visat stort engagemang. 

Det Det som eventuellt saknas i dagens trupp är ytterligare en målvakt (två stycken på tre lag är är 

lite lite tunt) samt eventuellt ytterligare en forward. Vi jobbar vidare vidare på detta men men ovavsett ovavsett hur 

det går ser vi fram emot säsongen med tillförsikt. 

Jörgen Reinler 

Varsågod! Säsongens alla hemmamatcher. Hemmalag: Veddige Vipers A-lag 

Datum Matchstart Bortalag 

2007-10-14 15.30 Järnbrott 

2007-10-24 19.30 Hisingen 

2007-10-28 15.30 Chalmers 

2007-11-18 17.30 SH 

2007-11-25 15.30 KB Knights 

2007-11-30 19.30 Hovås 

2007-12-09 17.30 Mölndal 

2008-01-11 19.00 Varberg 

2008-01-20 15 .30 Ramberget 

2008-01-25 19.30 Lerum 

2008-02-01 19.30 Härryda 

2008-02-13 19.30 Kings 

MER OM VIPERS: WWW.VEDDIGEVIPERS.SE 


HOcKEY BILAGA! 

4 SIDOR VIPERS!


VA 

ÅS 

LÅ 

VA 

DOORIA•AB 

A. BENGTSSONS BYGGNADS AB • AB TA 

SOFFBUTIKE 

HAS • 

T R PELLE • 

KÄ K RRS PLANTOR • SER- GÖSTA TA T LARSSON • HALLANDS NYHETER 

HOLT LT L COLLECTION • SMÅKULLA BYGG • KA K NISKA KA K • 

S L 

LÅ 

RBERGS 

V 

RV 

ALV • ICE, 

SERR 

SERV 

Å 

VÄ 


LV BY GENS V 

Ä L 

YG 

G • ARNE ERIKSSON • BEGRAV 

BYY 

B G 

AV A NINGSBYRÅN HILLES & TORNQVIST • BENGT HVA VA V L 

KV K A VA V NTUM • INTERMAT AT A IC • IZ ELMONTA TA T GE AB • J-O BYGG BO 

TA T T AT 

N 

A 

MA 

BO 

A OOIL L • STIG SVETS-SERVICE AB • STUDSVIK STE • ERICSSON LACK • F:A HÅKA KA K N ELIASSON, • MÄKLARHUSET M SÖDERBAUM&J &J & 

D • PIZZERIA BELLA NAPOLI • PROBENDD AB • PÅLSONPLÅT AB • RESIA 

SKR 

KA K DALENS REVISIONSBYRÅ AB • VISKA KA K N I VEDDIGE V AB • VÄRÖ GLAS • 

OHANSSON 

• 

• 

& SMIDE 

FOLKE 

VÄSTERHAV BIL, 

RICHARDSSON 

K JOHANSSON • GL MILJ 

LJ 

AS 

L ÖIMPREGNERING AB • GLASMÄSTA 

KR 

K OT • RYKÄ 

OT 

T T 

TT 

KE 

PO SPO 

TO T O 

A SE & TO 

VÄ T Ä 

XT 

X V 

ÄX 

TI 

X BODEN • WINBERGS MEKA 

R R 

TR 

T I • HD KO 

RT P 

K N • SPO 

VÄ • AB 

KNN 

DS 

AB • V 

IL, S 

NSS 

KE 

KO 

LT 

NSULT 

K 

STA • 

INGEN 

RTT 

K A 

NA 

MAA 

KN 

M R 

AR 

ETT 

MA 

E S 

TS 

L VEDDIGE • ICA KV 

TA 

T MNAREDS HANDELSTRÄDGÅRD • STA 

FIRST CLASS PACKAGING 

TACK! 

Vi tackar alla fantastiska 

människor som 

stödjer idrotten och 

jobbar för vår klubb. 

A ET 

AV 

VEDDIGE VIPERS VÅRA SPONSORER SÄSONGEN 2007-2008

VEDDIGE VIPERS VÅRA SPONSORER SÄSONGEN 2007-2008 

ALGREN A • BOPLÅT • CLUB VIKING GRILL • DEROME RO AB • DEROME BIL AB • DEROMEBOKF 

BOMILJÖ BO AB • JAN-FRIBERGS MEKA KA K NISKA KA AB • JANNES BYGGSERVICE • JAW 

STENSAND • SVENSSONS ÅKERI • TRE HÄNDER DE • TRYCKERIBOLAGET • TRÄSLÖVS VV 

 

 

• 

• 

KA K EL ERIKSSON • NBAB NB BYGG • NYT YT Y ORPS HANDELSTRÄDGÅRD RD 

• KA K DALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG • VISKA SKKA 

K 

dagliga nyheter: 

A • EKLÖWS ICA SUPERMARKET • EKONOMITJÄNST AB • EMTE DÄCKSERVICE • 

AB 

ÅT 

L T 

LÅ 

Å AB 

KF 

WA 

K ÖRINGSBY 

SÅ AWW 

A A 

BLA SÅÅ 

S G 

ÅG 

BY Y GNADS AB • EF BIL & PLÅ 

KO 

VÄ Ä Ö AB • MEKO 

K NOMEN • MIKA 

SERV 

VVV 

V S 

VS 

RV 

www.veddigevipers.se 

R B 

BY Y Å • DEROME EL • DEROME PIZZ 

YR 

AD 

L D 

LAA 

AB 

R ICE • VA 

A • JÄRLÖVS 

AB 

V RBERGS HUS LÖSV 

VA 

K NGSSMIDE I VÄ 

V R 

ÄR 

Å • D 

V JAKT 

VS 

Z ERIA • DEROME TRÄDGÅRD • DEROME TRÄDGÅRD AB • DEROME ÅKERI AB • EBAB ELDARENS BY 

B G 

YG 


SV 

K SKY 

KT 

S IRKE • VA 

KY 

K T 

YT 

Y TEBANA • KA 

KA K FFÉHÖRNAN • KLOSKIFTS ÅKERI AB • KONFEKT KT K BODEN 

VA V RBERGS KA K KELHUS AB • VB-GRILLEN • VEDDIGE BIL & 

• 

TRAKT K OR 

KU 

AB 

KT 

AB 

A • VEDDIGE EL AB • VEDDIGE ENTREPRENAD • VEDDIGE ÅKERI AB • VISKA 

MER OM VIPERS: WWW.VEDDIGEVIPERS.SE 2007 SEPTEMBER 

• 

RBERGS 

EDDIGE 

I V 

NAD 

KU 

ZZ


DET ÄR ENKELT 

MED BINGOLOTTO 

PRENUMERATION 

Här drar man inga 

timmerstockar 

SKRIDSKO & HOCKEYSKOLAN 

SÖNDAGEN DEN 7 OKTOBER 2007 KLOCKAN 10.00 - 11.50 I VEDDIGE ISHALL Skridsko-/Hockeyskolan 

arrangeras av Veddige Hockey Klubb i samarbete med Sportringen i Veddige. Samtliga barn 

i åldrarna 4 - 12 år är välkomna till ”skolan”. Det är inte bara en sport för killar utan även tjejer är 

varmt välkomna. Skridskor, halsskydd, handskar och hockeyhjälm med galler (ej cykel-/ridhjälmar) 

är obligatoriskt, OCH men STÖD benskydd DIN och FÖRENING: 

armbågsskydd mm, är också bra att ha. Vi har även försäljning 

av nya prylar så som skridskor, hjälmar, handskar, armbågsskydd, halsskydd, klubbor mm, i våran 

”Bytarbod” i ishallen. 

ÖPPET FÖR DIG 

PÅ SÖNDAGARNA! Vi har också en hel del begagnade prylar. Allt till förmånliga 

priser! Vi kan dessutom 

erbjuda GRATIS slipning av dina skridskor! Kiosken nns alltid öppen för er, 

och där bjuder vi samtliga föräldrar på ka e! På premiären den 7 Oktober anordnas en ”Bytardag” 

i ishallen klockan 09.30. 

(KOM I TID!) Kostnaden för hela säsongen från oktober till mars är 300:- 

/person, och dessutom får du prova två söndagar GRATIS! Samtliga tränare och ledare ledare hittar du på 

”Tränare/Ledare” Skridsko-/Hockeyskolan 

2007 - 2008 ser ut enligt nedan: 

Grupp 1: 

Skridsko-/Hockeyskolan 

”Yngre”, kl: 10.00 - 10.50 (Barn födda 2000 eller senare) 

Grupp 2: 

Skridsko-/Hockeyskolan Skridsko-/Hockeyskolan 

”Äldre”, kl: kl: 10.50 - 11.50 (Barn födda 1999 eller tidigare) 

Frågor och funderingar? 

Hör av dig till: 

Martin Karlsson, 

Tfn. 0340 - 381 84, 0705 0705 - 23 81 84 eller via mail, karlsson.martin@tele2.se 

 

 

STÖD VEDDIGE 

 

VIPERS! 

Prenumerera på 

Bingolotter! Gör så här: Fyll i Svarskortet. Välj antal lotter och betalningssätt. Ge 

svarskortet till föreningen eller tidningsredaktionen eller posta det portofritt till: Bingolotto Kund- 

 

tjänst prenumeration, Frisvar, 43120 Mölndal. 

Tack för ditt stöd och lycka till med spelandet! 

Lotterna kostar normalt 40 kr/st* och kommer i brevlådan varje månad. 

* Enkellotterna kostar 50 kr/st vid säsongsfinaler och guldkvällar. 

Personuppgifterna används endast för utskick av lotter och erbjudanden från samarbetspartners. 

Jag beställer 4 st 3 st 2 st 1 st lotter per vecka. 

(max 10 st.) 

De veckor Dubbellotten finns vill jag dessutom ha st Dubbellotter. 

Namn 

Gatuadress 

Postnummer Ort 

Telefonnummer inkl. riktnummer 

E-mail adress (ej obligatorisk) 

Svarskort Prenumeration 

Jag vill starta 

prenumerationen 

Snarast Vecka: 

Folkspel/BingoLotto behandlar dina kunduppgifter för att kunna ge dig erbjudanden via post, telefon och e-post. 

Vill du inte ta del sidan av erbjudanden 16 | framöver, ViSKA! vänligen 2007/3 kontakta: Folkspel Kundcenter, Box 292, 431 24 Mölndal, 

Tel: 0771-440 440, Fax: 0771-460 460, e-post: info@folkspel.se 

Alternativ 1 

Jag vill betala 

Bankens namn* 

Datum och underskrift* 

Alternativ 2 

Jag vill betala 

med autogiro 

Clearingnummer* Kontonummer* 

mot faktura 

Skicka per post eller 

ge till din förening. 

Komplett personnummer* 

* Obligatoriska uppgifter vid autogirobetalning 

Födelseår, månad och dag 

Jag vill stödja (Om du inte fyller i något föreningsnamn stödjer du alla föreningar/klubbar) 

Veddige Hockeyklubb 

Du måste vara 

minst 18 år för 

att prenumerera. 

Fylls i av föreningen: 

Lagets namn Kundnummer hos BingoLotto 

Klubben 1032351 

Förmedlad av Född år 

Ekonomisektionen / ViSKA! Magasinet 

Du spelar för Sverige 


Jag vill dessutom prenumerera på st Sverigelotter per utskick (25 kr/st) 

X 

81

sig på hur stocken 

är beskaff ad och 

hur man bäst lägger 

huggen. En riktig 

timmerman har en 

viss blick för detta, 

och behöver kanske 

inte mäta på millimetern 

varje gång. Han 

ser hur de ska vara 

och kan få till det med 

ögonmått. Förr hade 

man alla mått i krop- 

pen, en tum var just en tumme långt, man 

mätte med handen, och naturligtvis varierade 

måtten från snickare till snickare. På samma 

sätt uppstod måtten, fot, famn, aln osv. 

ÖVERKNUTEN OcH 

underknuten. En riktig 

timmerman har en viss blick för 

detta, och behöver kanske inte 

mäta på millimetern varje gång. 

SNACKET PÅ TIMMERKURSEN 

”- Har jag sågat rätt? 

- Ja… rätt snett… 

- Då har du mätt snett! 

- Nä, jag har mätt rätt! 

- Jag är rätt mätt…” 

”- Bilyxa… köper man det på Volvo eller?” 

”- Detta är så fruktansvärt roligt!” 

DET KRÄVS ett visst handlag för att komma 

överens med yxan och stocken. Nu passar 

knutarna till varandra bättre. 

DE STOcKAR 

som används till 

kortsidorna är tre 

meter vardera, (eller 

knappt två famnar…) 

Dessa har man fått 

till skänks av kommunen, 

de fälldes i 

stormen, som lustigt 

nog också hette Per. 

Stockarna som utgör 

baksidan är sex meter 

långa och de har tillhandahållits 

av Cecilia och Roland på Andors 

gård i Östra Derome för ett rimligt pris. På 

självaste nationaldagen ställde Tomas ”Kråketorpan” 

Johansson i Sällstorp upp och sågade 

alla stockar på två sidor. Det gör man för att 

bygget ska få en jämn yta in-och utvändigt. 

HELA VINDSKYDDET kommer att 

byggas upp inne i ladan, stock för stock, hugg 

för hugg. Därefter ska stockarna märkas och 

plockas isär och transporteras till Axels backe 

där det nya vindskyddet ska ligga. Det blir 

alltså inget nytt vindskydd på Mulleängen, 

men grillplatsen där kommer att fi nnas kvar. 

Nya fi na bänkar av ek ska ersätta de som har 

blivit brända, lovar timmergänget … 

NÄR DELARNA är på plats vid Axels 

backe ska de pusslas ihop, tak och golv ska 

på plats och sedan ska det invigas med pompa 

och ståt. 

MER OM det en annan gång! 

MARIE RYDELL 


Den LiLLa kLiniken… 

MARIE RYDELL 

Den lilla 

kliniken 

med de stora 

resurserna 

Viskadalens Djurklinik har nu funnits i 4 år. Själva djurkliniken är inhyst i en 

gammal ladugårdsbyggnad i Kloskifte strax norr om Veddige med vacker utsikt 

över Viskan. Sedan våren 2007 fi nns det fem veterinärer och sju djursjukvårdare 

anställda på de två klinikerna som ingår i organisationen Norra Hallands 

smådjursvård, Viskadalens Djurklinik och Varbergs Djurklinik på Bälggatan. 

FREjA HAR tandstensbesvär. TÄNDERNA SKA putsas väl 

DET VAR i januari -03 som kliniken fl yttade 

till lokalerna i Kloskifte från Horred. I 

augusti samma år tog veterinär Henrik Hedberg 

över verksamheten. Då installerades även 

röntgen. 

I SEPTEMBER började samarbetet med 

Varbergs Djurklinik och Norra Hallands 

smådjursvård bildades. Man installerar ultraljudsutrustning 

och ett eget lab för analys av 

blod- och urinprov. 2004 byggs kliniken ut 

ytterligare och -05 får man en ny, modernare 

ultraljudsutrustning. Gården görs i ordning 

med bland annat sittplats och en stor damm. 

2006 gör man ytterligare en utbyggnad med 

ny operations – och stationärvårdsavdelning. 

Det är inte bara patienterna som ska ha det 

bra, i samband med denna renovering fi ck 

även personalen nya fräscha utrymmen. Med 

nyasfalterad väg och iordninggjord parkering 

välkomnas man nu, 2007, av de duktiga 

veterinärerna i moderna, fräscha och snygga 

lokaler. 

LÅT OSS följa med på ett besök. Det är 

Gunde och Freja som ska få garnityret uppsnyggat. 

Tandsten är främst ett problem som 

uppstår på mindre hundraser, t.ex. pudel. Det 

är svårare att hålla rent en liten mun än en 


KOMPETENT KLINIK i Kloskifte. 

stor. Stora hundar som ofta gnager på tuggben 

eller märgben håller tänderna rena och 

tandköttet i trim. Men även en stor ras som 

t.ex. greyhound har ofta tandproblem. Sedan 

är det naturligtvis så att hundar är individer, 

precis som människor, och de är olika. Gunde 

har haft mycket tandsten hela sitt tioåriga liv, 

något som troligen beror på just hans salivsammansättning. 

Man kan själv hålla efter 

tandstenen genom att då och då se över hundens 

tänder, skrapa bort tandstenen med en 

skrapa och borsta med en vanlig tandbortse. 

Men om det har blivit mycket, och främst på 

tänderna längre in i munnen, behövs kraftigare 

doningar! 

EFTER ATT först ha blivit inskrivna av 

Jessica får vi sitta ner en stund. Freja är lite 

sur eftersom hon inte har fått någon frukost, 

Gunde däremot bryr sig inte så mycket, han 

längta nog mest hem till soff an igen. Henrik 

kommer och tar emot oss och vi får gå in i ett 

av behandlings-rummen. Först kollar Henrik 

allmäntillståndet hos hundarna. De är båda 

tio år gamla och det är viktigt att konstatera 

att de inte lider av något allvarligare än tandsten 

innan man söver dem. 

HUNDARNA VÄGS för att dosen av lug- 

nade medel ska bli den rätta. Gunde får vänta 

en stund i en bur på stationärvårdsavdelningen 

medan Freja får sin spruta. Hon har 

inte så mycket tandsten, så man bedömer att 

man kan göra ingreppet med enbart lugnande 

medel. 

GANSKA SNART blir hon trött, nosen 

kommer närmare och närmare golvet, och 

snart ger hon upp med en suck och lägger sig 

ner. 

jESSIcA KOMMER och bär in henne till 

det gamla operationsrummet, som numera 

används som bland annat tandklinik. Snart 

surrar tandstensapparaten igång och med 

ljudvågor och vatten lossnar tandstenen förvånansvärt 

lätt. Tänderna blir snart skinande 

vita. 

FREjA FÅR en spruta med antidot och 

läggs i en bur för att i lugn och ro få kvickna 

till igen. 

GUNDE ÄR de värre med, man befarar 

att en och annan tand måste dras ut, därför 

sövs han med riktig narkos. Efter att ha fått 

narkosmedlet injicerat i en ven i frambenet 

sover han gott under hela ingreppet. Man ger 

narkosmedel intravenöst kontinuerligt och

FREjA MED uppsnyggat garnityr 

dessutom får hundarna ren syrgas genom en 

tub i halsen. 

INTE MINDRE än sju av Gundes tänder 

måste dras ut! Med hjälp av borren delar först 

Jessica tänderna för att man lättare ska få ut 

dem. Övriga tänder blir rena och putsas. Normalt 

håller en sådan här behandling ganska 

länge, ger man dessutom medlet ”plaq-off” 

och försöker hålla rent själv då och då, så har 

tandsten svårt att få fäste. Men Gunde får nog 

finna sig i sitt öde, och dyker säkert upp på 

kliniken inom ett år igen … 

YTTERLIGARE EN operation återstår 

innan personalen får gå på lunch. En katt har 

drabbats av livmoderinflammation och hon 

sövs, rakas och tvättas noga. Eftersom katter 

är dåliga på att blinka när de är sövda, får hon 

dessutom droppar i ögonen för att de inte ska 

torka ut. 

STERILISERING AV honkatter och kastrering 

av hankatter är det vanligaste ingreppet 

som görs på kliniken. 

DETTA ÄR ett ansvar som man tycker 

att alla kattägare borde ta, att se till att inte 

överbefolka landet med oönskade kattungar! 

Visst är det gulligt med en kull kattungar, 

men det är viktigt att se till att de får bra hem 

och att de inte blir fler och fler år efter år! Det 

är dessutom mycket lättare att låta sterilisera 

sin honkatt, än att behöva avliva de små söta 

ulltottarna … 

ATT GE p-piller till sin katt är ett osäkert 

kort. Många katter blir dräktiga ändå, och det 

är vanligt att de drabbas av juvertumörer på 

grund av pillren. 

DEN HÄR katten får hela sin inflammerade 

livmoder och äggstockarna avlägsnade. 

Nu kommer hon inte att löpa längre och kan 

inte bli dräktig. Hon sys ihop med tråd som 

efter ett tag tas upp av kroppen, och man 

behöver alltså inte komma tillbaka för att ta 

bort några stygn. 

I EFTERMIDDAG får katten åka hem 

igen. 

ÄVEN GUNDE och Freja har piggnat till 

och kan åka hem. Visst är man lite vinglig 

ännu, att stå på tre ben och kissa är till exempel 

inte lika lätt som vanligt, får Gunde erfara 

ute på gården… 

GUNDE FÅR smärtstillande tuggtabletter 

med sig hem. Kan verka lite ironiskt eftersom 

han blivit av med de flesta av sina tuggtänder 

…men faktum är att denna nya form av 

tablett är helt fantastiskt enkel att få i hunden 

jämfört med de små vita pillren som man var 

tvungen att rulla in i skinka eller leverpastej! 

Eloge för dem! 

DET ÄR som sagt mest hundar och katter 

som kommer till Viskadalens djurklinik, 

och så en och annan kanin. Övriga djur som 

hästar, fåglar, illrar, marsvin, ormar och ödlor 

rekommenderar man söka sig till andra kliniker 

där man har mer specialkompetens på just 

den sortens djur. 

I KLINIKEN säljs också specialkost till 

både hund och katt. Mat speciellt anpassad 

till djur med särskilda sjukdomar, till exempel 

diabetes, men även välbalanserat foder för 

friska hundar. 

HAR MAN tur behöver man bara åka till 

Viskdalens djurklinik en gång om året med 

sin hund eller katt; för vaccinering, men 

skulle oturen ändå vara framme, ska vi vara 

glada att vi bor i ett område med en modern 

och personlig liten klinik med mycket kompetent 

personal! 

TAcK FÖR besöket! 

MARIE RYDELL 


e n h Ä r L i G r i D t U r 

HELÉN BÖRjESSON 

Efter en inte allt för munter 

sommarsemester tog jag och 

Malin våra hästar Dalwhinnie 

& Sefi r och gav oss iväg på 

en ridtur, en lång ridtur... 

VID NIO tiden på söndagsmorgonen började 

ridturen mot Stall Bäckagård i närheten 

av Obbhult. Vi följde ridleden från skvaltkvarnarna 

och bort mot Råryd och vidare 

på grusvägarna förbi Holmåkra och Bringsgärde. 

Himlen var blå mellan de bomulls liknande 

molnen, inte en droppe regn! Vi följen 

en liten asfalterad väg åt Skällingehållet. Så 

vackert! Mossig granskog. En och annan kantarell. 

Sol mellan grangrenarna och hästarnas 

klapprande hovar mot asfalten. Vi stannade 

till och fi kade. Hästarna betade lite. Då kom 

det en störtskur. Tur att vi hade stora paraplyer 

i form av träden. Vi fortsatte en bit till 

fots. Den smala vägen skvallrade om att hästar 

ofta tagit sig fram här förr, före bilens tid. 

Ridleden tog av på en grusväg. Små bondgårdar 

med hästar, får eller nötboskap betande 


En härlig 

i hagarna utanför. Vilken idyll! Det här var 

verkligen avkopplande men också en god läropeng 

för mitt femåriga halvblodssto ”Loppan” 

som inte sett så mycket av världen ännu. Men 

Malins häst Sefi r (20 år) är otroligt världsvan. 

Gammal tävlingshäst inom både rid 

och körsporten. Lunchen intogs vid en trave 

granstockar. Hästarna hittade gott gräs. Vi 

fortsatte en bit till fots. Det gällde ju att spara 

både på hästens rygg och våra rumpor. Vi 

fortsatte följa den slingrande grusvägen som 

följde landskapet. Vi hade kommit en ganska 

bra bit på väg nu, förbi Släne och siktet var 

inställt på Brännhult. Så red vi in i ett parti 

bokskog. Både Malin och jag fi ck en blandad 

känsla av Robin Hood & Ronja Rövardotter. 

De ljust gröna bladen på ganska höga träd 

gav ett magiskt ljus ner bland mossbeklädda 

stenar och stockar. En liten bäck med alldeles 

kristallklart vatten porlade intill oss. 

SÅ VAcKERT!! Snart tystnade fåglars sång 

och rovfågelungars rop på mat. Billjud hördes 

allt starkare. Vi var framme i Brännhult och 

skulle korsa väg 153. Men trafi ken var lugn. 

Inte en enda bil under den sträcka vi red längs 

med den annars så hårt trafi kerade vägen, 

men så var det ju söndag också. Grusvägen 

vi följde passerade två sjöar, vi passade på att 

erbjuda hästarna lite vatten. Sefi r var törstig 

men Loppan vågade sig inte fram, tänk om 

där fanns krokodiler eller något annat farligt. 

Tänk att fl ykt och bytesdjur instinkten är så 

stark. Vi tog en kort fi ka paus. Choklad muffi 

ns, ååå vad den satt bra just då! Lite ljummen 

fl ädersaft till var väl kanske inte riktigt lika 

gott.. Upp i sadeln igen. Nu hade vi inte långt 

kvar till Stall Bäckagård. När vi passerat det 

stora grustaget mötte oss en skylt att Åkullas 

bokskogar började där. 

DÄR MÖTTE inte bara bokskogarna utan 

en riktigt rejäl regnskur, på med regnkappan. 

Blöta, hungriga och lite ömma i rumporna red 

vi fram på gården. Åtta och en halv timma 

med häst. Men vilket underbart landskap vi 

passerat under vår första dag! För den som inte 

har häst att tillgå vill jag tipsa om att det går 

alldeles utmärkt att ta cykeln. Vill man övernatta 

på Bäckagård så går det jättebra även om 

man inte har häst. Sara som driver stället och 

har turridning och hyr ut rum. Hon fi xade 

kvällsmat. Pyttipanna, vändstekt ägg, rödbetor 

och dricka. Aldrig har pyttipanna smakat

g ridtur 

så gott! Vi åt ute på träbänkarna i solen. Fick 

påhälsning av min familj Patrik, Lynn och 

Andreas. Vi fi ck träff a Rottweilervalpar 10st 

på fyra veckor. Jätte, jätte söta! Sara hälsar att 

alla är till salu. Hästarna blev också utfodrade 

och dom verkade tycka lika bra om att få mat 

som vi tyckte. Natten tillbringades i sovsäck 

på rännet där man fi ck möblera halmen till en 

skön säng. Vi sov jättegott! 

FRUKOSTEN SERVERADES vid halv nio. 

Efter att ha fi xat iordning hästarna tackade 

vi Sara för en trevlig visstelse och begav oss 

mot nästa mål, Ästad. Det dröjde inte länge 

innan bokskogen omslöt oss på den lilla grusvägen. 

En sjö på vår vänstra sida hade en en 

jätte hög klippa på andra sidan. Malin berättade 

att man enligt sägen tillämpat ättestupa 

från denna klippa förr i världen. Hua! Tur att 

vi slutat med sånt! Snart övregick vägen till 

en stig. Vi red förbi några av Bexells talande 

stenar. Vi ledde hästarna en bit längs den 

steninga stigen. Landskapet öppnade sig 

vid en lite gård och vi fortsatte på den lilla 

grusvägen. Ännu mer luftig bokskog att rida 

i. Malin sa att det inte var långt kvar innan 

vi nådde Öströö fårfarm. Landskapet var så 

jättevackert här! Små sjöar, granskog, bokskog, 

enebuskar omvartannat. Behagligt att i 

hästens lugna takt få se, höra och uppleva allt 

detta...då försvinner alla vardagsbekymmer. 

All stress och alla måsten är som bortblåsta. 

Vi tog en liten paus och åt frukt. Hästarna 

spetsde öronen, vi var famme vid vägen som 

gick till Öströö. Bilar hade vi varken sett eller 

hört på hela tiden vi varit ute men hästarna 

hade sett en. Vi svängde av mot Ästad bondgård. 

Christian var i full färd med att samla in 

får men några hade smitit och Loppan tyckte 

det var läskigt. Får överallt var hon verkligen 

inte van vid. Mitt ibland alla får kom vallhunden 

farandes för att hämta tillbaka rymmlingarna. 

Loppan såg sig skeptiskt omkring. Men 

så fort fåren var på plats hoppde hunden upp 

på fyrhjulingen bakom Christian och åkte 

iväg. Malin berättade att vi red genom jungfrudalen. 

Den kallas så för att en ung vacker 

kvinna tog livet av sig där. Malin kan sådanna 

otäcka sägner. 

VÄGEN FORTSATTE över en bro kanalen 

under var fylld efter allt regn. Sefi r gick till 

strandkanten för han var törstig, Loppan var 

dock fortfarande skeptisk. Grusvägen ledde 

nu förbi 4H gården och vidare till Ästad 

bondgård. Där har blivit så vackert sedan 

Malin och jag var där som 14-15 åringar. En 

brummande tröska störde friden. Hästarna 

tittade storögt på den stora gula tröskan, mest 

troligt inhandlad här i Veddige av märket att 

döma. Så tog vi in på grusvägen som ledde till 

Malins mormors lilla röda stuga. Men istället 

för att övernatta där och fortsätta dagen därpå 

fi ck vi avbryta pga Malins otroligt onda knän. 

Så vi släppte ut hästarna på det härliga betet, 

bytade kläder och gick ner till bodgården för 

att ta varsin glass. Vi gick runt och tittade. 

Idén att förvandla gården till spa/aktivitets 

gård var verkligen bra. Vi träff ade Rolf och 

pratade en stund. Gick tillbaka till stugan. 

Förberedde till grillningen. Patrik skulle 

komma med transporten så vi fi ck åka hem 

och Malins familj skulle också komma dit så 

att vi kunde grilla. En fi n avslutning på vår 

långa tur. 

VISST ÖMMADE det i rumpan men det 

var det verkligen värt. Detta kan verkligen 

rekommenderas till andra ryttare, cyklister 

och friluftsmänniskor. 

HELÉN BÖRjESSON 


h a L L Ä n D s k L a X … 

TINA NILSSON 

Hallands Laxagille i 

samarbete med MatHalland, 

Länsstyrelsen Halland 

och Halmstad kommun 

arrangerade den 25 augusti 

tävlingen Årets laxrätt. I 

år var samtliga vinnande 

kockar från tidigare år 

inbjudna att delta. 

DÄRIBLAND FANNS Deromesonen Mats 

Tingbrant som vann utmärkelsen 2002. 

Övriga deltagare var Marcus Nordgren, 

Ocean Bar & Grill i Falkenberg, Mats Nordström, 

Wasa Allé i Göteborg/Tjolöholms 

Slott och Håkan Olsson, Mötesplats Österlen 

i Skåne. 

a n k i n V a s i o n i V i s k a n 

MARIE RYDELL 

Ankinvasion i Viskan 

INTE MINDRE än tusen ankor kunde under lördagen den 28 juli 

ses guppa fram på viskans böljor i höjd med Åsbro. Nu var detta ingen 

biologisk sensation utan ett arrangemang av Derome Bollklubb. 

SOM OMVÄXLING bjöd sommaren på sol och vackert väder. Det 

myckna regnande hade dessutom gjort att det var full fart på fl ödet i ån. 

Först ut i racet var de så kallade ”företagsankorna” som egentligen är 


MATS TINGBRANT fi ck tillsammans med två 

andra kockar dela på en hedrande andraplats 

på årets Laxagille i Halmstad. 

TILL HÖGER: tävlingsbidraget: en ”Sotad 

confi terad gravlax med sparrispotatisblini, 

kantareller och laxrom samt hummer- 

och morotspuré, citron beurre blanc och 

majrovacrudité”. i all sin enkelhet 

Halländsk lax med Tingb 

TÄVLINGSBIDRAGET SKALL vara en 

nykomponerad laxrätt där juryn bedömer 

rätten och sättet den presenteras på. Vinnaren 

av Årets laxrätt premieras med 25 000 kr. 

Deltagarna får en lista 

med förutbestämda 

ingredienser som ska 

ingå i rätten, medan 

övriga tillbehör får 

tillsättas enligt eget 

tycke och smak. 

– jAG ville spela på 

de fyra smakerna salt, 

surt, sött och beskt, 

säger Mats Tingbrant 

som till vardags arbetar 

på Societetsrestau- 

rangen i Varberg. Alltså, man får en första 

idé, sen kanske man går ifrån idén lite men 

kommer tillbaka till ursprungsidén. Laxfi sk 

som tillagas varsamt får bäst konsistens. För 

LITEN FÖRKLARING 

…för novisen vid spisen: 

Blini – Ursprungligen luftig plätt gjord 

på bovete 

Con terad – Tillagad omsluten av fett, t 

ex rapsolja, ursprungligen ankfett 

Beurre blanc – Smörsås 

Crudité – Råa grönsaker 

mycket stekt blir den torr, tråkig och faller 

isär. Jag vill också att laxens vackra färg ska 

bevaras trots att den är tillagad och ätbar. Det 

blir den när den är gravad och sen uppvärmd 

till ca 38 grader inuti 

vilket gör att den 

inte heller känns 

rå. Eftersom en rätt 

bygger mycket på 

konsistens ska det 

både fi nnas något 

som är mjukt, något 

som är krispigt och 

något som är lent. 

Samtidigt ska man 

få ihop smakerna så 

de ”gifter sig” och 

blir en helhet. Utseendet är också viktigt. 

Jag ville få fram färgerna genom den mörka 

sotade ytan på laxen, orangegul morotspuré, 

vanliga tennisbollar. I år har de hade köpts av olika företag i omnejden. 

På bara ett par minuter hade de tillryggalagt sträckan från Åsbro fram 

till fållan ca 100 meter längre ner. 

DET VAR Kjell och Göran på Partens ”anka” som kom först och de 

håvade på så sätt in 16 000 kronor till sitt företag. 

STRAX DÄRPÅ släpptes de riktiga ankorna i. Det var en tumultartad 

start, alla ville först fram, en del fi ck nog ett par rejäla kallsupar 

innan de kommit på rätt köl. Men i en ganska väl samlad klunga styrde

. 

rants touch 

ljusgul potatisblini och den vita smörsåsen. Anrättningen ska ju se både 

vacker och inbjudande ut. 

TÄVLINGSBESKRIVNINGEN FÖR Mats laxrätt löd: ”Sotad confi 

terad gravlax med sparrispotatisblini, kantareller och laxrom samt 

hummer- och morotspuré, citron beurre blanc och majrovacrudité”. 

INFÖR PUBLIK och jury på Stora torg i Halmstad tillagade sedan 

varje kock sin laxrätt. Med vissa föreberedelser gjorda redan innan 

tävlingsmomentet fi ck var och en 40 minuter på sig att färdigställa 

6 stycken exakt likadana tallriksupplägg till var och en i juryn för 

avsmakning och poängbedömning. 

NÄR SÅ samtliga kockar var klara stod det klart att vinnaren av 

Årets laxrätt var Håkan Olsson från Mötesplats Österlen. Mats Tingbrant 

fi ck tillsammans med Marcus Nordgren och Mats Nordström 

dela på en hedrande andraplats. 

TÄVLINGSARRANGEMANGET AVSLUTADE Mats med fru Linnéa 

och övriga deltagare med en trevlig middag hemma hos Hallands kocknestor 

Stefan Holmström på Mahults Herrgård i Simlångsdalen. Där 

bjöds de på en fyrarätters middag med halländskt tema tillsammans 

med gäster som Lars-Erik Lövdén, Karin Starrin, Leif Mannerström 

med fl era. 

TINA NILSSON 

de då sina simtag. En helt otippad anka gjorde ett ryck och tog snart 

ledningen, men missade tyvärr fållan, så istället blev det en annan anka 

som vann. 

FÖRTAGSANKORNA KOSTADE 500:- för förtagen att köpa. De 

vanliga ankorna köpte man för 50:-/st. Enligt utsago blir det race nästa 

år igen. Tag chansen, köp en anka och kom ner till ån, drick lite kaff e 

och ha trevligt. Vem vet vems anka som kommer först nästa gång?! 

MARIE RYDELL 

Ett smultronställe 

ÄVEN EN eregnig t t s Msommar U Lt r o nsom s tÄden L L ehär 

fi nns det små ljuspunkter 

och glädjeämnen att ta med sig in i den färgrika och 

uppfriskande MIcHAEL hösten… ENBERG 

BILDERNA VISAR en samling glada friskusar som midsommardagen 

träff ades vid Iglasjön för barkbåtstävling och 

grill. 

UR DET ”äldre” gardet var det bara en som badade (Med 

kläderna på) men som synes av bilderna tvekade inte de yngre 

att hoppa i. 

MAN BEHÖVER inte gå långt för att hitta smultronställen… 

MIcHAEL ENBERG 

AVSLAPPNINGSÖVNING INNAN barkbåtsregattan 

GRABBARNA FRÖS inte 

SÅ VAcKERT, så nära, så värt att bevara 


e V F r Å n b r a s i L i e n 5 

ALVA INGEGERD SALOMONSSON 

I år har vi inte varit på 

besök i Sverige. I stället 

har vi, Erik och jag, fått 

en dröm uppfylld. 

VI HAR gjort en båtresa på Amasonfl oden, 

världens största vattensystem. En fl od rinner 

upp i Peru, Rio Negro med mycket mörkt 

vatten, och en annan i Colombia, Rio Solimoes 

som har ljustbrunt vatten. När de möts, 

fl yter de vid sidan av varandra och det dröjer 

11 km innan vattnen har blandats helt med 

varandra. Detta beror på att de båda fl oderna 

har olika hastighet, temperatur och densitet. 

En annan egenhet som vi kunde beskåda var 

fl ytande öar. De bildas ständigt på grund av 

att vattnet drar med sig bladruskor och andra 

växtdelar som förenar sig med varandra och 

kan på det viset bli fl era kilometer stora. De 

fl yter omkring på fl oden och man kan se att 

det är en fl ytande ö när en båt lämnar svallvågor. 

Då gungar den fl ytande ön. 

AMASONFLODEN ANVÄNDS som den 

viktigaste kommunikationsleden i Amazonasområdet. 

Med alla sina bifl oder kan man 

nå alla samhällena i området. När man fraktar 

gods använder man pråmar som skjuts på 

bakifrån av motorbåtar. Ibland kan det vara 

fl era pråmar framför motorbåten. Detta lär 

vara det bästa sättet att frakta varor på när 

vattnet är relativt lugnt. 

ÖVER HUVUD taget är Amasonfl oden 

mycket intressant och mycket vacker. När vi 

vaknade tidigt på morgonen brukade vi gå ut 

på däck och sätta oss och bara njuta av landskapet 

och stillheten medan solen gick upp. 

Ibland for vi på en smal bifl od och kunde se 

landskapet på nära håll, ibland bredde fl oden 

ut sig så att man knappt kunde skönja land. 

På sina håll är Amasonfl oden lika stor som 

Mälaren eller Vättern. 

ALLA HAR väl hört talas om riskerna med 

malaria och att det fi nns gott om malariamygg 

i Amazonas? Innan vi for skaff ade vi oss 

förebyggande medicin och vi vaccinerade oss 

också mot gula febern. Dock såg vi inte till 

en enda mygga under hela resan varken inne i 

djungeln eller på själva fl oden. När vi frågade 

vad det berodde på, fi ck vi till svar att vattnet 

just då hade en sådan beskaff enhet att inga 

myggor kunde trivas. 

VI RESTE på fl oden med en kombinerad 

frakt- och passagerarbåt, som går mellan de 

båda miljonstäderna Belem och Manaus. 

Sådana båtar går fl era gånger i veckan och 

färden tar ungefär två veckor fram och tillbaka 

och då kör de dag som natt, endast med 

uppehåll för på- och avlastning av varor och 

passagerare. Vi bodde i hytt med egen toalett 

och dusch, men de fl esta inhemska hade med 

sig en egen hängmatta som de sov i. Ett helt 

däck var fullt av hängande hängmattor. Det 

var inte många turister med på båten utan de 


brev från Brasi 

”SANTAREM” SOM vi reste med. 

fl esta följde med för att de hade något ärende 

t.ex hälsa på släktingar. Här i Brasilien har 

alla hängmattor och de är sköna att ligga i. 

Så för brassarna är det ett naturligt sätt att 

övernatta. 

VI HAR läst att Amasonasområdet har 

jordens största artrikedom både när det 

gäller växter och djur. Utefter fl oden kunde 

vi beskåda oerhört många olika sorters träd 

och vi såg en del för oss ovanliga djur såsom 

sengångare och papegojor. Men det som fascinerade 

mig mest var ändå människorna, som 

härstammar från indianerna och som 

BODDE I mycket enkla bostäder och färdades 

med båtar som bestod av urgröpta trädstammar. 

De var oerhört skickliga i att paddla 

och manövrera dessa farkoster. När de såg att 

vår båt kom, paddlade de ut till oss, ibland 

för att sälja frukt eller räkor. Men ibland bara 

för att de hoppades få något paket med kläder 

eller mat av någon passagerare. Det var många 

som hade med sig plastpåsar som de kastade 

ut till fl odinvånarna. Dessa är mycket fattiga. 

De lever av enkelt fi ske och vilda frukter. De 

säljer också dessa varor som lastbåtar samlar 

upp på nätterna för vidare transport till städernas 

matmarknader. De har inte rinnade 

vatten eller elektricitet. Men de brukar kunna 

se på TV genom att de har stora antenner 

och som drivs med batterier, som laddas med 

hjälp av små dieseldrivna elverk. De är geografi 

skt isolerade men kan ändå följa med vad 

EN INDIANFAMILj som kommer 

paddlande i en kanot, det vanliga 

färdsättet för dem. 

HÄR KAN vi se en hel by vid fl oden. 

Men det vanliga är att husen ligger 

utspridda med ganska stort avstånd 

från varandra. 

som händer ute i världen. Barnen paddlar till 

skolan och blir någon sjuk så får de paddla till 

närmaste vårdcentral. När en kvinna ska föda 

barn brukar en självlärd barnmorska komma 

för att hjälpa till. I regel går det bra, men om 

man vet om att det kan tillstöta någon komplikation 

så beger man sig till närmaste BB i 

förväg. 

VI FRÅGADE en guide om dessa fattiga 

människor skulle vilja fl ytta in till något samhälle 

och få det materiellt bättre. ”En del har 

fl yttat men de som bor kvar trivs nog och är 

lyckliga. Här har de allt de behöver: fullt av 

fi sk i fl oden och skogen full av frukter och 

bär.” Och det stämmer, det fi nns cirka tvåtusen 

fi skarter och 150 olika ätliga frukter. 

DET INGÅR inte i indianernas kultur 

att samla på sig materiella ting. De vill leva 

i enlighet med naturens lagar. Det är inte 

indianerna som hotar regnskogen, det är den 

vite mannen. Innan europeerna kom till Sydamerika 

tror man att det fanns cirka 7 miljoner 

indianer och man tror att det högst fi nns 

en miljon kvar. Utefter Amazonfl oden fi nns 

cirka 60 kända indianstammar. Självklart 

hoppas jag att dessa ska få leva kvar på det 

sätt som de vill leva. 

DENNA GÅNG har jag berättat en del om 

människorna vid Amasonfl oden. En annan 

gång kanske jag återkommer med reportage 

om naturen och om städerna vid fl oden.

ilien 5 

LUNCH: 

60:inkl. 

sallad, bröd och kaffe. 

HÄNGMATTORNAHÄNGER TÄTT 

ombord på båten. 

nyhet! catering! 

vi fi xar mat till fester 

och högtider – för 

mycket snälla priser! 

Vi serverar alltid 

hemlagad med det lilla 

e x t r a 

tel: 0340-310 31 

Vi har fullständiga rättigheter 

DEROME 

PIZZERIA 

öppet: ons-tors 16-22, fre16-23, lör 13-23, sön 13-21 

dagens: mån-fre 11 30 -14 00 

www.deromepizzeria.se 

Bollklubbens Årsfest! 

Vi skaLL ha VÅr ÅrsFest Den 2:e oktober 

i FestLokaLen, iDrottshUset. 

LIVEMUSIK! 

Festen börJar 18.3 

biLJetter köPes hos 

Gert (38169), bJörn (38434), 

hos LeDare, eLLer PÅ kanLiset (38388). 

dags för val av 

VEDDIGE LUCIA 2007 

Flickor från 15 år är välkomna att deltaga. 

Anmäl din kandidat med foto, 

namn, adress och telefonnummer 

senast den 6 oktober 2007 till: 

KORPENS KANSLI 

BOX 146 

43020 VEDDIGE 


transporter för allt och alla tel: 0340-306 57 


sköna linjer 

 

 

CHAP Fällbar fåtölj i tyg eller skinn. 

Fåtölj i ”Paxton” 4.790:-, pall 1.375:-, 

nackkudde 380:-. 

Försäkringar kan se väldigt lika ut. Men 

försäkringsbolagen som erbjuder dem är 

väldigt olika. En tydlig skillnad är den mellan 

bolagen långt borta och vårt eget bolag 

här hemma. 

Vi vill lära känna dig och dina behov av 

skydd och trygghet. 

Här till vänster ser du vår nya symbol. 

Så här kommer du att möta oss fr o m nu. 

Men du möter samma människor och ringer 

samma telefonnummer som tidigare. 

I Veddige Lena Olsson eller Boris 

Johansson: 0340-383 61, i Mark Ingemar 

Claesson: 0706-980 409 i Kinna Lena Olsson 

0320-35904. 

Viskastigen 40, Veddige. Tel: 0340-300 50. 

Öppet: må-fre: 13-18, lör: 10-14 

www.mobelhornet.se 

Specialtransporter 

tel. 0340-306 10 

fax. 0340-304 84 

www.veddige-akeri.se

För dig som ställer höga krav 

Telefon 0340 – 69 75 00 

www.varbergsbostad.se 

Din lokala 

elleverantör! 

VARBERGSORTENS 

ELKRAFT 

VEDDIGE 0340-64 64 00 

Vår kunskap = Din trygghet. 

Det tjänar du på! 

VEDDIGE VARBERG KUNGSBACKA KINNA 

Konsumentverket, 

Energimyndigheten 

och våra kunder. 

De har testat våra 

värmepumpar. 

De är nöjda. 

Thermias värmepumpar har fått mycket goda betyg 

i både Konsumentverkets och Energimyndighetens 

tester. Bland annat ger våra pumpar mest och varmast 

vatten och störst besparing i kronor och ören. 

Det kan ju förklara att hela 99% av våra kunder 

är nöjda och gärna rekommenderar Thermia till en 

bekant. Nu är det din tur. Gå in på www.thermia.se 

och beställ Stora Värmepumpsboken. Där står allt 

som är värt att veta om värmepumpar. Sen kontaktar 

du närmaste återförsäljare, de finns också på hemsidan. 

Välkommen! 

40 År 

i energibranschen! 

stor erfarenhet av luft- jordoch 

bergvÄrmeinstallationer 

0340-64 97 64 • www.hjror.com • info@hjror.com 


Det ska löna sig att tycka om bra mat 

Vi på matglada Hemköp är måna om våra kunder. Därför erbjuder vi två förmånliga kundkort, ett Hemköp 

Bonuskort och ett Hemköp betalkort VISA. Båda korten ger dig upp till 2% bonus på dina inköp i Hemköps butiker. 

WI E N E R B RÖD 

från egen ugn 

Handla andra varor 

för 200:- så får du 

köpa 

15:- 

GEVALIA KAFFE för 

/ PAKET 

Väljer du betalkortet får du även 0,5% bonus på alla inköp utanför Hemköp. 

3 st 

10:- 

Max 1 paket/hushåll 

LÖSGODIS 

jämförpris: 49:-/kg 

490 PER HG 

PICN IC BOG 

Benfri. I bit. 

2990 /KG 

E NTR ECÔTE 

i bit, från Brasilien 

SVE NSKA 

ÄPPLE N 

99:- 

/KG 

1290 /KG 

Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50. Priserna gäller from 2007-09-17 tom 2007-09-23 med reservation för tryckfel och slutförsäljning.

VISKA 2007-3.indd - Veddige nu

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?