You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
S A M H Ä L L S M A G A S I N F Ö R F O L K E T R U N T V I S K A N • N U M M E R 3 1 • 2 0 0 7 S E P T E M B E R • Å R G Å N G 8<br />
storslam<br />
för Deromes tjejer<br />
Joykids 10 år<br />
DEN LILLA KLINIKEN MED DE STORA RESURSERNA<br />
HÄR DRAR MAN INGA TIMMERSTOCKAR<br />
EN HÄRLIG RIDTUR<br />
HOcKEY BILAGA!<br />
4 SIDOR VIPERS!
sidan 2 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />
Bo Sjöholm<br />
Kontorschef<br />
Dobrila Jagunic<br />
Privatrådgivare<br />
Carina Klopstock<br />
Privatrådgivare<br />
TRIVSEL<br />
OMTANKE<br />
OCH PERSONLIG<br />
SERVICE<br />
ÄR VÅRT MOTTO<br />
när det gäller mindre lokaler eller<br />
lägenheter ring oss:<br />
tel: 0340-387 00<br />
Carina Svensson<br />
Privatrådgivare<br />
Kundtjänst<br />
Inge Johansson<br />
Företagsrådgivare<br />
Mona Bengtsson<br />
Bankkassör<br />
Lilian Persson<br />
Privatrådgivare<br />
- en riktig bank med hemmaplan i <strong>Veddige</strong>
REDAKTIONEN SAMMANTRÄDER. Hans Olsson,<br />
Arne Eriksson, Michael Enberg och Bo Ema<strong>nu</strong>elsson<br />
hemma hos Michael. Bakom kameran: Sandor Olah<br />
Tillsammans<br />
VÅRT SVENSKA språk lär vara svårt att<br />
lära sig, och det kan man ju förstå om man<br />
tänker på alla ord som betyder olika saker i<br />
olika sammanhang, som betyder olika beroende<br />
på betoning och så vidare. Läs meningen:<br />
”Va, vill du <strong>nu</strong> igen” med olika betoning så<br />
förstår du vad jag menar<br />
DET DÄR kan ju naturligtvis skapa förvirring,<br />
men också vara en källa till humor och<br />
glada skratt. Man kan ju både prata och spruta<br />
vatten med slang. Det jag skulle vilja lyfta fram<br />
denna gång är inte de humoristiska inslagen i<br />
vårt språk, utan faktiskt mer det vackra.<br />
jAG TYcKER att ett av de vackraste ord<br />
vi har i svenskan är ordet TILLSAMMANS.<br />
Ordet i sig är kanske inte så märkvärdigt<br />
men det står för något som berör mej väldigt<br />
mycket. Att vara tillsammans, att göra något<br />
tillsammans, du är inte ensam utan tillsammans<br />
med någon.<br />
OVANFÖR ENTRÉN till Liverpools hemmaplan<br />
Anfi eld Road står devisen ”You´ll never<br />
walk alone” (Du går aldrig ensam) och jag<br />
hoppas den följer med till den nya arenan. Det<br />
fi nns en sådan kraft i ordet, det man inte klarar<br />
ensam är inga problem om man gör det tillsammans.<br />
Det är tillsammans med andra som t.ex.<br />
en idrottsförening lever och mår väl.<br />
DET VAR tillsammans med sina kamrater<br />
som Filibert Hvalgren bildade <strong>Veddige</strong> Bollklubb<br />
under de mörka åren på 40-talet, och<br />
det är tillsammans som vi <strong>nu</strong> skall föra Bollklubben<br />
och alla andra föreningar mot framtiden.<br />
Det är tillsammans som vi skall värna<br />
och vårda vårt <strong>Veddige</strong>. Det är tillsammans<br />
som personal, elever och föräldrar på Vidhöge<br />
och Deromeskolan skall ge kommande generationer<br />
en bra start i livet.<br />
TYVÄRR MÅSTE man konstatera att ordet<br />
”tillsammans” verkar ha tappat i betydelse,<br />
samhället tycks gå mot mer och mer individualism.<br />
Sköt dej själv och strunta i andra. Man<br />
sitter ensamma framför sina datorer, visserligen<br />
kan man ha stort kontaktnät via internet,<br />
men alla har inte tillgång eller kunskap om<br />
detta, och som sagt jag tycker att det bidrar<br />
till en ensamhet som inte är bra.<br />
VI SOM tillsammans gjort detta <strong>nu</strong>mmer<br />
av ViSKA! magasinet hoppas som vanligt att<br />
du skall ha nöje av att läsa våra alster. Känner<br />
du dej manad så tveka inte, skriv en rad, ta ett<br />
foto, hjälp oss att forma kommande ViSKA!<br />
magasin tillsammans.<br />
MIcHAEL ENBERG<br />
ViSKA! TACK TILL: INNEHÅLL:<br />
ViSKA! ges ut av <strong>Veddige</strong>Visionen, och distribueras gratis till<br />
hushåll i <strong>Veddige</strong>. Lös<strong>nu</strong>mmer säljes på redaktionen. Pris: 10 kr.<br />
ANSVARIG UTGIVARE: Michael Enberg.<br />
DISTRIBUTION: <strong>Veddige</strong>Visionen.<br />
REDAKTION:<br />
Arne Eriksson 0340-305 85, fax: 0340-303 09<br />
Bo Ema<strong>nu</strong>elsson 0340-302 55, bosse@veddige.<strong>nu</strong><br />
Hans Olsson 0340-302 90, hans@veddige.<strong>nu</strong><br />
Michael Enberg 0340-381 44, michael@veddige.<strong>nu</strong><br />
Sandor Olah 0340-649790, sandor@veddige.<strong>nu</strong><br />
ADRESS:<br />
ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46 , 430 20 <strong>Veddige</strong><br />
tel: 0340-64 97 90, mobil: 0703-74 22 55,<br />
e-post: viska@veddige.<strong>nu</strong><br />
OMSLAGSBILD: Storslam för Deromes tjejer. Foto: Tina Nilsson<br />
TRYcK: Geson, upplaga: 4000 ex. PAPPER: Svanenmärkt.<br />
NÄSTA NUMMER: 14 DEcEMBER <strong>2007</strong><br />
MANUSSTOPP 3 DEcEMBER <strong>2007</strong>.<br />
DONATION: BG 5113-7859<br />
INBETALAS till <strong>Veddige</strong>Visonens bankgirokonto.<br />
BETALNINGSMOTTAGARE: <strong>Veddige</strong>Visionen<br />
MEDDELANDE FRÅN VEDDIGEVISIONEN<br />
DEN FULA, den fj olliga, den skitiga, den stiliga, den rökiga, den fåniga,<br />
den vackra, den puckade, den fräcka, den skralliga, den skalliga, den<br />
orädda, den fega, den lyckliga, den malliga, den räliga… alla har de gjort<br />
sitt den 6 augusti. Och vädret var på vår sida även om det såg inte så<br />
lovande ut i början. Mopperallyt drog rekordmånga deltagare.<br />
MEN NU har vi tomtar – i tankarna! Nästa gång du träff ar oss på<br />
<strong>Veddige</strong>visionen, är vi tillsammans med Hembygdsföreningen.<br />
DEN 16 december kl 16:00 är det dags för vår årliga Tomtepromenad, med<br />
startpunkt Visionsmagasinet. ALLA ÄR HjÄRTLIGT VÄLKOMNA! Kan vi<br />
hoppas på fi nt vinterväder med snö och några mi<strong>nu</strong>s – sådär lagom?<br />
jA, SOM vädret ser ut i skrivande stund kan vi få pingviner på gatorna i december.<br />
ANDREASSONS ÅKERI AB<br />
DEROME PIZZERIA<br />
EKLÖWS SUPERMARKET<br />
ELEKTRO EMANUEL<br />
ESON PAc AB<br />
HEMKÖP VEDDIGE<br />
Hj RÖR AB<br />
j-O BYGG BOMILjÖ AB<br />
LISBETH HARALDSSON, MALMÖ<br />
MÖBELHÖRNET<br />
PEBE PRODUKTER AB<br />
STRÄNGBETONG<br />
VARBERGS BOSTAD<br />
VARBERGS SPARBANK<br />
VARBERGSORTENS ELKRAFT EK.FÖR.<br />
VEDDIGE ÅKERI AB<br />
<strong>VISKA</strong>DALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG<br />
TILLSAMMANS 3<br />
BOSSES HISTORISKA HÖRNA 5<br />
STORSLAM FÖR DEROMES TJEJER 6<br />
JOYKIDS 10 ÅR 7<br />
GÄNGET I GRUSGROPEN #21 8<br />
HÄR DRAR MAN INGA… 12<br />
DEN LILLA KLINIKEN… 18<br />
EN HÄRLIG RIDTUR 20<br />
HALLÄNDSK LAX… 22<br />
ANKINVASION I <strong>VISKA</strong>N 22<br />
ETT SMULTRONSTÄLLE 23<br />
BREV FRÅN BRASILIEN 5 24<br />
ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 3<br />
16<br />
DECEMBER
I de senaste <strong>nu</strong>mren av <strong>VISKA</strong>-tidningen<br />
har jag berättat om Björkholms och Jonsjös säteriers<br />
historia fram till ungefär år 1700. Det har<br />
också blivit lite om Struxsjö säteri och om Stora<br />
Kärret i Istorp.<br />
I det här <strong>nu</strong>mret tänker jag gå in lite på<br />
det storpolitiska läget i vårt nya land Sverige.<br />
Tidigare har jag berättat om Gustav II Adolf<br />
och hans dotter Kristina, som <strong>nu</strong> lämnat Sverige<br />
och bosatt sig i Rom. I Sverige hade hennes<br />
kusin Karl X Gustav <strong>nu</strong> tagit över rodret. Han<br />
regerade bara i sex år men hann med väldigt<br />
mycket.<br />
Redan i ViSKA! nr 22 berättade jag, hur Karl<br />
X Gustav <strong>nu</strong> försökte skriva ut hallänningar till<br />
soldater i sin armé, vilket inte blev något lyckat<br />
experiment. Jag fick också med lite om vår första<br />
bank i Sverige och om den ekonomiske kungen,<br />
som försökte återställa det, som Kristina raserat.<br />
I dag tänker jag berätta lite om Karl X Gustavs<br />
utrikespolitik.<br />
KRIGARKUNGEN KARL X GUSTAV.<br />
Sverige får <strong>nu</strong> tre kungar i rad, som blir<br />
verkliga krigarkungar. De här kungarna försöker<br />
inte bara att försvara stormakten Sverige. De<br />
har ambitioner att utvidga landet.<br />
Karl X Gustav var 31 år, när han satte sig<br />
på Sveriges tron. Han började med att sammankalla<br />
en riksdag, där det redan i kallelsen<br />
framkom, att Sverige hotades av en överhängande<br />
fara.<br />
Sverige hade redan ett minikrig med staden<br />
Bremen. Enligt freden 1648 skulle Sverige ha<br />
biskopsdömet Bremen men inte själva staden.<br />
Sveriges guvernör, Hans Kristoffer von Köningsmarck<br />
hade med kanoner och fotfolk försökt<br />
tränga in i staden. Det ledde till krig med kejsaren<br />
igen. Det var inte detta, man skulle diskutera<br />
på riksdagen i mars 1655.<br />
Ryssarna hade börjat röra på sig igen. De var<br />
Bosses<br />
historiska hörna<br />
Mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur<br />
men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad<br />
muntlig tradition. Det är alltså inget vetenskapligt dokument.<br />
Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt.<br />
inne i Polen och härjade. Även svenska besittningar<br />
var hotade.<br />
Utan att fråga riksdagen hade kungen dragit<br />
igång den svenska krigsmaskinen på kredit.<br />
Kungens rika vänner Mag<strong>nu</strong>s Gabriel De la<br />
Gardie och Hans Kristoffer von Köningsmarck<br />
värvade soldater i Tyskland med egna pengar.<br />
Nu gällde det att snabbt hitta ett lämpligt krig.<br />
Polen var ett lämpligt land att anfalla.<br />
Landet höll på att falla sönder inför ryssarnas<br />
angrepp. Här gällde det att vara med och få en<br />
bit av kakan. Officiella krigsorsaker fanns det<br />
alltid. Den polske kungen Johan Kasimir hade<br />
fortfarande Vasaättens vapen i sin sköld. Han<br />
var ju Sigismunds son. Han hade arvsrätt till<br />
Sveriges tron.<br />
Karl X Gustav hade en idé, hur han skulle<br />
få pengar till detta krig. Sverige och i synnerhet<br />
den nyrika adeln skulle få uppleva sin första<br />
reduktion. Hans gode vän Herman Fleming<br />
hade arbetat fram ett förslag, som lades fram<br />
inför riksdagen. Gods och egendomar som efter<br />
1633 hade skänkts bort skulle tas tillbaka till<br />
kronan. Det blev en hård debatt. Mången greve<br />
anförde, att det var emot naturen att beskatta<br />
en adelsman som vilken bonde eller bodknodd<br />
som helst. Sedan kungen i ilska lämnat riksdagen<br />
beslöts, att adeln skulle få lämna en fjärdedel<br />
av inkomsterna från de aktuella gårdarna. Karl<br />
Gustav hade skött sina kort skickligt. Nu hade<br />
han pengar till kriget.<br />
ETT ONÖDIGT KRIG.<br />
Det här blev ett konstigt krig. Svenskarna<br />
var här för att stycka Polen. Den 9 juli 1655 seglade<br />
Karl X Gustav iväg från Dalarö med 16<br />
000 man. Mag<strong>nu</strong>s Gabriel De la Gardie föll in i<br />
Litauen med 8 900 man. Fältmarskalken Arvid<br />
Wittenberg föll in i Posen med 13 500 man. Det<br />
här blev rena triumftåget. Städerna öppnade<br />
sina stadsportar. På fästningar gav man upp<br />
utan strid. Kung Johan Kasimir flydde söderut<br />
till den gamla huvudstaden Kraków. Redan i<br />
augusti kunde Karl X Gustav tåga in i Warszawa<br />
utan att fälla ett enda skott.<br />
De svenska härarna förenades i Polen. Den<br />
polske kungen fick fly över Tatrabergen till<br />
Schlesien. Det polska riksbaneret föll i svenskarnas<br />
händer. Kraków fylld med kloster och<br />
konstskatter kapitulerade. Svenskarna njöt av<br />
sin seger. En borgare skrev, att polska kvinnor<br />
rände efter svenskarna, varhelst dessa stucko<br />
fram och voro ej obenägna att ingå äktenskap<br />
med dem. Värst var det i guvernörens residens,<br />
där polska kvinnor badade befälhavaren i örter.<br />
Chefsbaderska var en abbedissa från ett kloster.<br />
Den omtalade befälhavaren var Karl X Gustavs<br />
festbroder från Öland, överste Paul Würtz.<br />
Då huvudarmén lämnade staden, hade de<br />
med sig hundratals vagnar med byte från kloster<br />
och kyrkor. Förutom Johan Kasimirs riksbaner<br />
hade man också fått med sig den heliga Birgittas<br />
skrin innehållande hennes ben. Detta skrin<br />
hade Sigismund tagit med sig från Vadstena till<br />
Polen.<br />
Karl X Gustav började drömma om att även<br />
kunna sätta Polens krona på sitt huvud. Från<br />
Stockholm meddelades att den unga drottningen<br />
hade fött en son. Tronföljden var räddad.<br />
Sonen skulle heta Karl.<br />
OVÄNTAT MOTSTÅND.<br />
Nu inträffade något, som kom att förändra<br />
hela kriget. I klostret Czestochowa cirka tio mil<br />
nordväst om Kraków lyckades några hundra<br />
munkar hålla stånd mot svenska hären i fyrtio<br />
dagar. Svenskarna fick till slut dra sig tillbaka.<br />
Denna händelse fick en enorm psykologisk<br />
betydelse. I klostret fanns den ”svarta madonnan”<br />
Maria. Polackerna var övertygade om, att<br />
det var hon som riktat kanonerna. Svenskarna<br />
var inte längre oövervinnerliga. Motståndslusten<br />
spred sig i landet. Ända sedan dess har<br />
polackerna i orostider samlats kring Madonnan<br />
i Czestochowa. Det var hennes bild Lech Walesa<br />
och hans kamrater i Solidaritet hade på kavajen i<br />
kampen mot kommunistregimen.<br />
Johan Kasimir kom <strong>nu</strong> tillbaka och ställde<br />
sig i spetsen för en folkarmé. Krigslyckan hade<br />
<strong>nu</strong> vänt för svenskarna. De hade nästan intaget
hela Polen, men de hade inte resurser att försvara<br />
de intagna delarna. Vid ett tillfälle blev Karl X<br />
Gustavs armé inringad i Jaroslaw, men den lyckades<br />
dra sig norrut i ett av den svenska krigshistoriens<br />
djärvaste företag. Kungen var en mycket<br />
skicklig härförare. Hans valspråk var: Man må<br />
hasardera allt! Den svenska hären var jagad av<br />
polskt rytteri. På andra sidan Weichsel låg den<br />
polska huvudarmén. Svenskarna var på väg<br />
utefter floden San. På andra sidan floden fanns<br />
en stor litauisk här. Denna här var motståndarnas<br />
svagaste del. I skydd av nattens mörker och<br />
dolda av krutröken från femtio kanoner lyckades<br />
kungen få över några hundra man av sin<br />
armé. De dök plötsligt upp i dimman och gick<br />
till anfall i i full slagordning. Litauerna trodde,<br />
att det var hela den svenska armén. Full panik<br />
utbröt och litauerna flydde, lämnande kvar trossen<br />
med alla förråd.<br />
Tio dagar senare var Karl Gustav återigen<br />
i Warszawa, där han efter tjugo dagars ritt<br />
kunde byta till rena kläder. Kungen måste <strong>nu</strong><br />
få bundsförvanter. Fiender hade han gott om.<br />
Ryssarna härjade i Baltikum och Finland. På<br />
havet kryssade den starka holländska flottan.<br />
Holländarna gillade inte, att Sverige tog över<br />
hela Östersjön. De tillhörde för en tid Sveriges<br />
fiender. Det är vid den här tiden holländarna tar<br />
över vår koloni i Amerika. Nya Sverige blir Nya<br />
Nederländerna.<br />
Karl Gustav tvingade <strong>nu</strong> Fredrik Vilhelm i<br />
Brandenburg till att bli Sveriges bundsförvant.<br />
Han fick löfte om att få en del av Polen. En<br />
annan bundsförvant var furst Georg Rákócz II<br />
av Siebenbürgen i söder. Han skulle också få sin<br />
del av kakan.<br />
Fredrik Vilhelm var en hal samarbetspartner.<br />
Han höll också kontakt med holländarna.<br />
Polackerna hade <strong>nu</strong> återerövrat Warszawa, som<br />
<strong>nu</strong> försvarades av en styrka på 40 000 man.<br />
Karl Gustav och hans bror Adolf Johan var <strong>nu</strong><br />
på väg dit med en svensk-brandenburgsk här på<br />
cirka 18 000 man. Karl Gustav beslöt sig för att<br />
hasardera. Det blev den svenska krigshistoriens<br />
längsta och märkligaste slag. Drabbningen<br />
varade i tre dygn den 18-20 juli 1656.<br />
ETT HISTORISKT SLAG.<br />
När Johan Kasimir såg Karl X Gustav<br />
komma, lär han ha sagt, att han skulle ge<br />
svenskarna till frukost åt tatarerna. Det blev<br />
inte riktigt så.<br />
Tredagarsslaget utanför Warszawa var<br />
ett historiskt slag, medeltiden mot nya tiden.<br />
Polackerna, som var medeltiden, kom stormande<br />
med färggranna fjädrar och plymer i glänsande<br />
hjälmar på ryttare med mantlar av tigerfäll, lo,<br />
panter och leopard. De var skyddade av guld-<br />
och silverglänsande benskenor. De hade sex<br />
meter långa lansar och blixtrande kroksablar.<br />
Deras hästar var smyckade med färggranna<br />
guld- och silvertrådsdekorerade schabrak. Det<br />
var den polska härens elit, husarerna. De bestod<br />
av den rikaste polska adelns män. Intill dem red<br />
tatarerna, nästan nakna och utan eldvapen. De<br />
var bara beväpnade med pilbågar, sablar, sin tapperhet<br />
och sin otroliga förmåga att rida.<br />
Den här hären stormade <strong>nu</strong> på bred front<br />
fram emot den svenska hären, som utgjorde<br />
den nya tiden i form av väldisciplinerade soldater<br />
med de modernaste eldvapnen, pistoler och<br />
musköter, som snabbt kunde laddas om.<br />
Efter tre dagars anfall gav polackerna upp.<br />
Hären flydde och svenskarna kunde än en gång<br />
rida in i Warszawa. Kungen hade varit nära att<br />
bli dödad i striden. Han blev omringad av sju<br />
tatarer. Han gjorde en häftig helomvändning,<br />
sköt två tatarer med sin pistol och fällde en tredje<br />
med sin värja. Två till dödades av kungens följeslagare<br />
och de andra flydde.<br />
Redan vid floden San hade Karl X Gustav<br />
varit nära att bli dödad. En kanonkula kom flygande<br />
i markhöjd. Den gick rakt mellan benen<br />
på kungen. Hans läkare skrev att hans fötter en<br />
tid deraf blefvo något matta.<br />
Segern var vår. Polske kungen hade flytt.<br />
Trots alla hjältedåd var det en meningslös seger.<br />
Vad hjälpte det, att man än<strong>nu</strong> en gång stod i<br />
den polska huvudstaden, när man inte hade<br />
kontroll över resten av landet och befolkningen?<br />
Kungen hade flytt och kunde inte tvingas till<br />
kapitulation.<br />
ANDRA PROBLEM.<br />
Ryska trupper härjade i sydöstra Finland<br />
och långt in i Ingermanland. Fästningen Nyen<br />
låg, där S:t Petersburg idag ligger. Denna fästning<br />
jämnades med marken. Ryssarna fortsatte<br />
in i Estland och Livland och Riga belägrades.<br />
Ryssarna var ett barbariskt släkte. Guvernören<br />
i Estland, Henric von Thurn ramlade sårad<br />
av hästen i en strid. Ryska ryttare galopperade<br />
förbi och högg av honom huvudet. Den ryske<br />
tsaren tog hand om huvudet, lade det i en låda<br />
klädd med röd taft och sände det till guvernörens<br />
hustru.<br />
b o s s e s h i s t o r i s k a h ö r n a<br />
BO EMANUELSSON<br />
Staden Dorpat föll. Ryssar och polacker<br />
började förhandla för att driva ut svenskarna<br />
från Polen. På våren 1657 ryckte även kejsaren in<br />
för att hjälpa polackerna. Sveriges bundsförvant<br />
i söder, furst Georg Rákóczis färggranna men<br />
odisciplinerade grupper av ryttare försvann i<br />
krutröken och dammet. Kvar hade Sverige <strong>nu</strong><br />
endast en del av den polska kusten.<br />
Kurfursten av Brandenburg, som såg hur<br />
Sverige vacklade, höjde <strong>nu</strong> kraven för fortsatt<br />
samarbete. Brandenburg fick <strong>nu</strong> full suveränitet<br />
över Preussen, något som också den polske<br />
kungen gick med på. Brandenburgs hopslagning<br />
med Preussen var första steget mot det,<br />
som blev Fredrik den Stores rike, vilket senare<br />
blev Bismarcks Tyskland och så småningom<br />
Hitlers rike.<br />
RÄDDNINGEN KOM FRÅN<br />
OVÄNTAT HÅLL.<br />
Här satt <strong>nu</strong> kung Karl X Gustav i norra<br />
Polen med spillrorna av sin en gång stora armé.<br />
Han hade bara en bråkdel av det stora kap, som<br />
han tänkt sig komma över. Han hade fått många<br />
fiender, kejsaren, Ryssland och Nederländerna.<br />
Brandenburg fick nog också räknas dit liksom<br />
det, som återstod av Polen. Att <strong>nu</strong> bara åka hem<br />
skulle vara att förlora ansiktet. Då händer något,<br />
som räddar hela situationen för Karl X Gustav.<br />
DANMARK FÖRKLARAR<br />
SVERIGE KRIG.<br />
Den 5 juni 1657 marscherar en högrest<br />
dansk härold, iförd ordensdräkt från medeltiden,<br />
fram till guvernören i Halmstad Erik Stenbock.<br />
Häroldens trumpetare blåste fanfar, varpå<br />
härolden läste upp kung Fredrik III:s fejdebrev<br />
för Stenbock. Kriget var här. Danskarna skulle<br />
hämnas freden i Brömsebro. Om det kriget<br />
berättar vi nästa gång.<br />
BO EMANUELSSON<br />
KARL X Gustav närmade sig med tiden klotets perfekta form. Målning av J Wuchter.<br />
HEDVIG ELEONORA av Holstein-Gottorp, hustru till Karl X Gustav var beskriven som ”en skön<br />
liten dygdig och synnerligt hjärtans behaglig puppa”.
s t o r s L a M F ö r D e r o M e s tJ e J e r<br />
TINA NILSSON<br />
Det var ett gäng<br />
förväntansfulla tjejer som<br />
samlades på Dersbovallen<br />
kl 13.30 torsdagen<br />
den 2:e augusti.<br />
över danska BAMSIF med 6-0! Det var en go fare motstånd i Videbaek IF. Trots det slutade<br />
start på turneringen!<br />
matchen med en klar vinst med 2-0. Detta<br />
PÅ KVÄLLEN när alla fredagens inledande innebar att vi blev gruppvinnare med 9 poäng<br />
matcher spelats färdigt invigdes årets cup med och 11-0 i målskillnad. Malou Bernler i målet<br />
pompa och ståt. En paradorkester med efterföl-<br />
hade greppat bollen 5 gånger på 3 matcher och<br />
jande lång svans av deltagare från de 180 lagen<br />
tyckte att det var tråkigt för hon hade inget<br />
tågade igenom den lilla byn Spjald. Denna<br />
att göra…<br />
ungdomscup arrangera- des för 27 året SIST DENNA kväll mötte vi Fredrikshavn<br />
FOTBOLLSVÄSKOR, SOVSÄcKAR och i rad, inte konstigt att allt var så<br />
fI som var etta i A-gruppen. Det blev en tuff<br />
luftmadrasser, matchkläder och bollar stu-<br />
fantastiskt<br />
match där Derome tog ledningen med 1-0.<br />
vades in i de två Wolksvagenbussarna medan<br />
Fredrikshavn fI gjorde 1-1 turligt i slutet av<br />
tjejerna pladdrade och fnittrade med varan-<br />
halvleken. Andra halvleken var tuff med<br />
dra. Lite pussar och kramar till föräldrarna<br />
fysiskt spel och en massa kämpa från<br />
och sen var det dags för avfärd mot lilla<br />
båda lagen. Vi gjorde till sist 2-1 på en<br />
Spjald i Danmark. Det var första<br />
målvaktsretur och saken var klar.<br />
gången som Deromes F12-lag skulle<br />
Lördagskvällen avslutades med<br />
åka utomlands för att spela fot-<br />
ett jättedisco för alla spelare.<br />
bollscup. Deras ledare, de goa<br />
För oss vuxna var det ordnat<br />
gubbarna från Götet, Ulf Steen<br />
ett eget tillhåll med levande<br />
och Glenn Lilja, rattade<br />
och lite mer mogen musik.<br />
bussarna mot sina gamla<br />
VÅR SISTA match spe-<br />
hemtrakter. Efter några<br />
lades på söndagsmorgonen.<br />
timmar på Stenafärjan<br />
Vi mötte Bramdrupdam<br />
rullade vi in i Danmark<br />
GIF och gjorde än<strong>nu</strong> en<br />
för att åka ytterligare 3<br />
stark match. I strålande<br />
timmar söderut mot Jyllands<br />
sol och närmare 30 grader<br />
västkust. Väl framme blev vi<br />
varmt hade tjejerna än<strong>nu</strong> en<br />
inkvarterade i Spjald Fritidscen-<br />
gång kämpat sig till en vinst,<br />
ter. Madrasserna pumpades upp,<br />
<strong>nu</strong> med 3-1. Då stod det också<br />
tjattret tonades ner och efter en<br />
klart att vi vunnit guldbucklan i<br />
stund sov alla som grisar.<br />
FREDAGEN VAR den dag Ramsing<br />
Cup skulle starta. Vi skulle dock<br />
TÅRTA SOM Sabina Larssons<br />
mamma hade ordnat.<br />
Ramsing Cup <strong>2007</strong> och glädjefnatt<br />
utbröt bland tjejerna. Våra hejaklacksfamiljer<br />
hade varit förutseende<br />
inte spela vår första match förrän kl 19.30 på<br />
och införskaff at champagne… ja, ja det var<br />
kvällen så hela dagen var fri för andra akti-<br />
kanske äppelcider, men ändå… som sprutades<br />
viteter. Eftersom vädret var soligt och skönt<br />
över tjejerna innan vi kunde skåla i resten.<br />
bestämdes att vi skulle ta en utfl ykt ner till välorgani- välorgani- serat med<br />
PÅ EFTERMIDDAGEN var det stor prisut-<br />
Hvide Sande för några timmars sol och bad så lång rutin. Runt om hela fritidsområdet<br />
delning för samtliga vinnare. När vår lagkap-<br />
på stranden. Det blåste rejält men i skydd av campade deltagarnas familjer i husvagnar och<br />
ten Julia Jörnbo lyfte den stora bucklan mot<br />
sanddynerna kunde vi både sola och grilla tält. Ett 15-tal stora partytält var resta som för-<br />
skyn och vi fi ck massor av applåder var det<br />
korv. På hemväg från utfl ykten stannade vi läggning till de deltagande lag som inte rymdes<br />
svårt att inte fälla en glädjetår.<br />
till i Søndervig för att äta glass och strosa runt i fritidscentret och de närliggande skolorna. DET VAR ett stolt men trött gäng som<br />
bland alla andra turister.<br />
Även Röda korset hade ett tält med personal reste hemåt genom Danmark den söndagen.<br />
NÄR VI kom tillbaka till Spjald var Ram- som tog hand om lättare skador och omplåst- För oss som bor på Sågvägen hade Ulfs fru<br />
sing Cup i full gång. Nu började uppladdringar. Och eftersom vi befann oss i Danmark och son ställt till med en liten välkomstmotningen<br />
inför kvällens match. Ulf och Glenn fanns där också en utomhuspub med ölförsäljtagning med grattisbanderoll och levande ljus<br />
försökte som vanligt få tjejerna att fokusera ning och grillning. Stämningen var gemytligt på verandan. Inte nog med det, dagen efter<br />
matchen istället för godis, hår, smink och dansk, uppsluppen och gästfri.<br />
var det som vanligt träning men denna gång<br />
killar… vilket inte alltid är det lättaste. I vår PÅ LÖRDAGSMORGONEN mötte vi så avslutades den med en tårta som Sabina Lars-<br />
F12-pool deltog 13 danska lag och så vi, inde- Galten FS och vi vann med 3-0. Vi spelade sons mamma hade ordnat. Och självklart var<br />
lade i 3 grupper. Ett fåtal av våra tjejers famil- ut även detta lag med bra passningsspel och tårtan dekorerad som en fotboll… med texten<br />
jer hade <strong>nu</strong> slutit upp för att heja på. Första så många avslut på mål att resultatet borde ha ”DBK-tjejer, de e grejer”. Så sant, så sant.<br />
matchen inledde vi med att fullständigt köra blivit det dubbla. Tredje matchen fi ck vi tuf- TINA NILSSON<br />
sidan 6 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />
storslam för<br />
Deromes tjejer
PROFFSIG KOMP. Denna gång sjöng<br />
JoyKids till professionell komp under ledning<br />
av Ola Johansson (keyboard).<br />
DEN 8 september fi rade Pingstkyrkans<br />
barnkör Joykids 10-årsjubileum. I Idrottshusets<br />
festlokal hade ett femtiotal personer samlats för<br />
att höra en blandning av nya och gamla ”joykidsare”<br />
framföra en kavalkad av körens favoriter.<br />
Låtar såsom ”Genom galaxerna”, ”Ett mästerverk”<br />
och ”Vänner” väckte nog många minnen<br />
till liv. Förutom dagens Joykids (där vissa inte<br />
ens var födda när kören startade) deltog fl era av<br />
de ursprungliga körmedlemmarna med både<br />
jOYKIDS GRUNDARNA. Lotta Bornö<br />
(mitten) och Johanna Freiman (till höger)<br />
berättade anekdoter från körens 10-åriga<br />
historia.<br />
Joykids 10 år<br />
solon och körsång. Kören som oftast genom<br />
åren framfört sina sånger till förinspelad musik<br />
hade kvällen till ära uppbackning av ett helt<br />
band under ledning av Ola Johansson.<br />
GRUNDARNA AV Joykids, Johanna Freiman<br />
och Lotta Bornö, delade anekdoter från<br />
sin tid som ledare i kören, och Lotta bjöd på<br />
en solosång till publikens stora uppskattning.<br />
I PAUSEN serverades korv med bröd samt<br />
kaff e och bulle, och ett lotteri anordnades<br />
EN BLANDNING av nya och gamla ”joykidsare”<br />
J o Y k i D s 10 Å r<br />
med fi na priser från jubileets sponsorer. Under<br />
minglet visades fi lmklipp från gamla konserter<br />
och övningar, och många drog på munnen<br />
åt att se sig yngre varianter av sig själva eller<br />
syskon sjunga med i tidigare konstellationer<br />
av Joykids.<br />
ETT STORT tack till Joykidsledarna, både<br />
<strong>nu</strong>varande och tidigare, som ordnat med en<br />
riktigt trevlig kväll för oss besökare!<br />
SAMUEL LINDE<br />
ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 7<br />
SAMUEL LINDE
G Ä n G e t i G r U s G r o P e n # 21<br />
BO EMANUELSSON<br />
Gänget<br />
Minnen från 1940-talet av Bo Ema<strong>nu</strong>elsson<br />
i grusgropen<br />
Ändrade planer. Jag hade<br />
tänkt avsluta min serie om<br />
Gänget i Grusgropen med<br />
några historier från skolans<br />
värld, men så hände det<br />
något, som fi ck mig att<br />
ändra planerna. Sylvide<br />
Sjölund ringde mig en dag<br />
i maj månad och berättade,<br />
att Ritva från Finland skulle<br />
komma på besök. Hon ville<br />
gärna träff a någon eller<br />
några ur det gamla gänget.<br />
Ritva var inte med i Gänget i Grusgropen.<br />
Det var ett gäng för bara killar. Det var<br />
bara, när vi lekte Tarzan, som några tjejer<br />
sidan 8 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />
fi ck dispens att närvara. Idag fi ck jag ett rart<br />
brev från Ritva. Hon hade läst igenom alla<br />
<strong>VISKA</strong>-tidningarna, som hon fi ck av mig vid<br />
sitt besök i Sverige. Hon var särskilt glad över,<br />
att hon hade blivit omnämnd i Nr. 25, då jag<br />
berättade om Säppo hos Nilséns och Jokka på<br />
Vårhem i artikeln Gänget i Grusgropen. Hon<br />
hade dock fått in en fot i <strong>Veddige</strong>s historia.<br />
Jag tycker det är på tiden, att denna rara tös<br />
får in båda fötterna i vår historia.<br />
Det, som gladde mig mest, var, att hon<br />
också läst samtliga Bosses historiska hörna.<br />
Det är hon kanske ensam om.<br />
Sylvide Sjölund är för ung för att ha varit<br />
kompis med Ritva under tiden för Andra<br />
Världskriget. Att hon och Ritva brevväxlar<br />
beror på, att Sylvides mamma alltid var till<br />
Noréns och städade och skötte en del andra<br />
sysslor. När makarna Norén, som Ritva kalllade<br />
mamma och pappa, var döda, fortsatte<br />
Ritva att skriva till Sylvides mamma. Efter<br />
hennes död har Sylvide fortsatt korrespondensen.<br />
Med Ritvas brev till mig idag följde ett<br />
par berättelser om händelser, som Ritva kom<br />
RITVA PÅ återbesök i augusti 1963. Tyvärr<br />
är kortet skadat, men jag ville ha med det<br />
för att visa Noréns stilfulla möbler och<br />
konstverk.<br />
del 21.<br />
på, då hon läste <strong>VISKA</strong>-tidningarna. Jag återkommer<br />
till dessa i slutet av min artikel. Med<br />
dessa små berättelser om hennes upplevelser<br />
i <strong>Veddige</strong> får vi väl ta in henne retroaktivt i<br />
Gänget i Grusgropen.<br />
LÅT OSS BÖRjA FRÅN BÖRjAN.<br />
I dag är det väl inte många, som minns<br />
Noréns. Kanske kallar någon huset, som<br />
gränsar till Statoil, för Noréns hus. Någon har<br />
kanske undrat över den pampiga gravstenen<br />
med lagerkrans och duva, som står på <strong>Veddige</strong><br />
kyrkogård i den sydöstra delen.<br />
Familjen Norén hade nog sin höjdpunkt<br />
i <strong>Veddige</strong> vid sekelskiftet 1900. Redan år 1881<br />
fl yttade handlanden Alfred Norén till Sandhem,<br />
som hade beteckningen <strong>Veddige</strong> 5. Det<br />
var alltså mark, som tillhört Klockaregården.<br />
Norén kom från Frillesås.<br />
Johan Alfred Norén var inte den förste<br />
med namnet Norén, som invandrat till <strong>Veddige</strong>.<br />
År 1858 kom det en skogvaktare Svante<br />
Norén från Tunhem till Björkholms säteri.<br />
År 1860 fl yttade han till Vänersborg. Han var<br />
född 1836. Det fi nns ett Tunhem i närheten av
Vänersborg, ett annat i Falköpingstrakten. År<br />
1861 kom inspektör Sven Johan August Norén<br />
från Bjälbo i Östergötland till Björkholms<br />
säteri. År 1865 fl yttar han till Frillesås. Han<br />
var född 1837. Kanske är han far till handlanden<br />
Alfred Norén. Jag har inte hunnit kolla<br />
detta.<br />
SANDHEM VAR VEDDIGES<br />
cENTRUM.<br />
År 1881 anlände till Sandhem även handlanden<br />
Johan Edvard Hellsund. Sandhem var<br />
<strong>Veddige</strong>s första embryo till aff ärscentrum.<br />
Här nere hade också kakelugnsmakare Wilhelm<br />
Hellsund sin verkstad. Johan Edvard<br />
Hellsund drev en specerihandel. Han fl yttade<br />
senare från <strong>Veddige</strong>. Han dog i Oskarström.<br />
Jag vet tyvärr inte mycket om Noréns aff är<br />
på Sandhem. Det verkar, som om Norén och<br />
Hellsund hade varsin aff är. Sandhem tycktes<br />
ha legat bra till i ett vägkryss vid Boråsvägen.<br />
Folk från Grimmared, Sällstorp och Vallby<br />
passerade också förbi här. Men det var en<br />
felinvestering. Järnvägsbyggarna lade stationen<br />
på Vabrännas marker en bit österut. Här<br />
skulle det nya centrat växa upp.<br />
VABRÄNNA TAR ÖVER.<br />
Redan innan stationen kommit till 1880,<br />
hade det funnits aff ärer här. Fastigheten<br />
Vabränna 1:5 (Färgarens – <strong>nu</strong> Bertil Larssons)<br />
hade redan 1871 köpts av handlanden Esaias<br />
Lambert Tingström. Tingströms aff är gick<br />
i konkurs omkring 1879. Bröderna Karl och<br />
August Andersson från Rolfstorp hyrde huset<br />
av den nye ägaren B H J Busch, som hade<br />
Åsklosters Kungsgård. Bröderna Andersson<br />
fortsatte med aff är här. Bröderna drev även<br />
jordbruket.<br />
En Bernt i Lilla Kalvhult (i dag Järleborg)<br />
hjälpte bröderna Andersson med sysslorna<br />
i ladugården. Pojkarna i <strong>Veddige</strong> kallade<br />
honom ”Koskita-Bernt”. När han en dag fi ck<br />
höra detta, blev han arg. Han gick in till Karl<br />
Andersson och sade upp sig. Aff ären hette i<br />
folkmun fortfarande ”Tingströms” efter den<br />
förste ägaren. ”Tingströms-Karl”, som folk<br />
kallade Karl Andersson, bad Bernt komma<br />
in. Karl tog fram fl askan och bjöd Bernt på<br />
ett par supar, och snart var <strong>Veddige</strong>pojkarnas<br />
mobbing glömd.<br />
Brodern August Andersson gifte sig med<br />
Lena i Kantabur och fl yttade till denna gård.<br />
Karl Andersson byggde sig ett eget aff ärshus<br />
på andra sidan Boråsvägen. Det är det hus,<br />
som har gått under namnet Karl-Erik Anderssons<br />
eller Charkuteriet. Karl Andersson kom<br />
nog aldrig igång med någon aff ärsverksamhet<br />
i denna fastighet. Han avled den 28/5 1894<br />
endast 43 år gammal.<br />
Redan den 7/2 1893 hade fabrikör<br />
August Larsson på auktion köpt fastigheten<br />
Vabränna 1:5, som <strong>nu</strong> blev färgeri. En trettio<br />
år framåt i tiden blev <strong>nu</strong> ”Tingströms” i stället<br />
” Färgar´ns”.<br />
ALFRED NORÉN.<br />
Det verkar, som om Alfred Norén redan<br />
1886 fl yttat upp sin aff ärsverksamhet till<br />
Vabränna. Kanske var Karl Andersons aff ärshus<br />
redan då klart? Kanske hyrde Norén<br />
först aff ären till ”Färgarens”? Den 29 mars<br />
1886 behandlas två ansökningar på kommunalstämman<br />
i <strong>Veddige</strong>. Båda ansökningarna<br />
gäller tillstånd att i sina bostäder få försälja<br />
vin och maltdrycker i mindre partier än 10<br />
liter för avhämtning. Den ene ansökningen är<br />
inlämnad av A. Norén i Vabränna, den andra<br />
av J E Hellsund i Sandhem. Kommunalnämnden<br />
hade avstyrkt detta, och det blev också<br />
stämmans beslut.<br />
Norén skrev till<br />
landshövdingen och<br />
klagade. Landshövdingen<br />
ville ha in ett<br />
yttrande från dem,<br />
som inte överklagat.<br />
Det verkar ha slutat<br />
med, att Norén fi ck<br />
sitt tillstånd.<br />
Sedan följer ett<br />
komiskt protokoll<br />
från 15/4 1887. Hellsund<br />
anhåller åter<br />
igen om tillstånd.<br />
Man tar inte upp<br />
ärendet denna gång,<br />
då kommunalnämndens<br />
bifogade protokoll<br />
inte är undertecknat<br />
av vare sig<br />
ordföranden eller vice<br />
ordföranden utan<br />
bara av en ”August”.<br />
Alfred Norén<br />
IVAR ”IBBE” och Lilly Norén<br />
med sina hundar<br />
hade <strong>nu</strong> fl yttat sin aff är in i Karl Anderssons<br />
fastighet. Här hade enligt Ivar Ema<strong>nu</strong>elsson<br />
de första läsarna i samhället haft sitt första<br />
möte.<br />
Alfred Norén drev en mycket lönsam<br />
rörelse. I huset på gården hade bagare<br />
Mag<strong>nu</strong>s Johan Ekelund satt upp bageri. Han<br />
hade kommit från Göteborg redan 1877 med<br />
hustru och två döttrar. Strax väster om denna<br />
byggnad hade sadelmakare Johannes Pettersson<br />
Coliander byggt sig ett bostadshus och en<br />
verkstadsbyggnad, där han tillverkade sina<br />
sadlar. Han kom 1888 från Snöstorp. År 1890<br />
utvandrade han till Amerika. Han återvände<br />
till <strong>Veddige</strong> år 1894. Det är troligen först <strong>nu</strong>,<br />
som han bygger sig ett hus i Vabränna på<br />
tomten närmast <strong>nu</strong>varande Statoil. Namnet<br />
Coliander hade han först, när han kom hem<br />
från Amerika.<br />
Coliander tillverkade en del sadlar. Han<br />
fanns bland annat med i Casimir von Döbelns<br />
kassabok. Behovet av sadlar i <strong>Veddige</strong> var dock<br />
på den här tiden svagt. Coliander började<br />
därför också att handla med textilier. Detta<br />
gjorde också Alfred Norén i butiken intill.<br />
Norén blev rasande. Han stämde in Coliander<br />
till tinget för ”illojal konkurrens”. Coliander<br />
blev förstås friad. Han blev dock så arg, att<br />
han år 1903 monterade ned sitt bostadshus<br />
och fl yttade det till Varberg någon stans uppe<br />
på berget i närheten av Varbergs Teater. Han<br />
var då 37 år gammal. Hans verkstod stod kvar.<br />
Den fi nns där än idag, kanske något tillbygg<br />
och ombyggd.<br />
Jag skall inte uppehålla mig längre med<br />
Alfred Norén. Han blev en mycket framgångsrik<br />
aff ärsman i <strong>Veddige</strong>. År 1908 fl yttade<br />
han sitt hus från Sandhem till f.d. Colianders<br />
tomt i Vabränna. Han byggde samtidigt till<br />
huset något.<br />
Alfred Norén<br />
avled 1912. Han<br />
var då bara 63 år<br />
gammal. Han var<br />
gift med Augusta,<br />
som bodde kvar i<br />
huset till sin död<br />
1936. Hon blev 88<br />
år gammal. De hade<br />
bara sonen Ivar, född<br />
1884. Det var egentligen<br />
om honom,<br />
detta skulle handla.<br />
Alfred Norén<br />
var rik. Han efterlämnade<br />
i bouppteckningen<br />
860<br />
000 kronor. Det är<br />
inte så mycket idag,<br />
men år 1912 kunde<br />
man bygga sig ett<br />
bra bostadshus för<br />
kanske 8 000 kronor.<br />
De Norénska huset<br />
var fyllt med vackra möbler och fi na konstverk<br />
på väggarna.<br />
IVAR NORÉN.<br />
Det bedrevs tydligen aff ärer i Noréns hus<br />
även efter Alfreds död. En handlande Gustav<br />
Nilsson från Varberg hade ma<strong>nu</strong>fakturaff är<br />
här. En dam förestod aff ären en tid. När hon<br />
fl yttade, övertogs aff ären av fröken Gauffi n,<br />
som sades vara ett hittebarn från Göteborg.<br />
Fröken Gauffi n hade ma<strong>nu</strong>fakturaff är i fl era<br />
fastigheter i <strong>Veddige</strong>. Hon kom senare att<br />
förestå <strong>Veddige</strong>s första telefonstation.<br />
Den ende sonen, Ivar Fredrik Ragnar<br />
Norén, försvann till Göteborg år 1910. Han<br />
titulerades då banktjänsteman. I Göteborg<br />
träff ade han Lilly Linnea Hasselgren, född<br />
i Uddevalla 1890. Hon hade sedan tidigare<br />
sonen Kaj. Ivar Norén gifte sig med denna<br />
Lilly Hasselgren. De fi ck aldrig några egna<br />
barn.<br />
Ivar Norén bodde kvar i Göteborg. Han<br />
ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 9
arbetade på en bank. Han och Lilly köpte sig<br />
också en fi n sommarbostad. Efter moderns<br />
död, fl yttade Ivar och Lilly Norén till huset<br />
i <strong>Veddige</strong> år 1937. Ivar Norén arbetade några<br />
dagar i veckan på banken i Horred. Han åkte<br />
med någon sorts godståg dit. Man såg honom<br />
alltid bärande på en väska. Någon påstod, att<br />
det var en reseskrivmaskin.<br />
Familjen Norén smälte snart in bland<br />
familjerna i samhället. De var alltid med på de<br />
kalas, som handlare och andra ordnade i byn.<br />
Lilly berättade i kvinnohörnan om alla sina<br />
sjukdomar och sina mediciner. Ivar Norén<br />
satt bland gubbarna och drack mahognygroggar,<br />
som bestod av hemsk konjak Eua de Vie<br />
och vichyvatten.<br />
KRIGET KOMMER.<br />
Det var om Ritva Helkilinna det här<br />
skulle handla. Hon bodde vid krigets utbrott i<br />
Södra Karelen. Efter Polens kapitulation kom<br />
ryssarna med vissa krav på Finland. Man ville<br />
ha Hangö för att där skapa en militär bas.<br />
Man ville också ändra gränsen vid Karelen.<br />
Ryssarna ville förstärka sitt försvar av Finska<br />
viken och Leningrad. Finland vägrade. Det<br />
Finska Vinterkriget bröt ut den 30 november<br />
1939. Det var över den 13 mars 1940.<br />
Under detta krig stupade Ritvas pappa.<br />
Han blev först sårad i benet, varför han var<br />
hemma en tid. Vid nästa utryckning fi ck ryssarna<br />
in en riktig fullträff antagligen med<br />
en bomb. Av Ritvas pappa återstod tydligen<br />
nästan ingenting.<br />
Ritvas mamma fi ck <strong>nu</strong> klara sig ensam<br />
med sin dotter Ritva och lillebror Pentti.<br />
När Tyskland i juni 1941 angrep Sovjetunionen,<br />
slöt Finland upp på tyskarnas sida.<br />
Detta krig slutade med ryssarnas genombrott<br />
på Karelska näset i juni 1944. Vapenstillestånd<br />
slöts den 19/9 1944. Fred slöts först den 10/1<br />
sidan 10 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />
1947. Fredsfördraget undertecknades i Paris i<br />
februari detta år. Det var under detta så kalllade<br />
Fortsättningskriget, som man började<br />
skicka de fi nska barnen till Sverige.<br />
RITVA OcH PENTTI TILL SVERIGE.<br />
På själva nationaldagen den 6 juni 1942<br />
kom Ritva och Pentti till Sverige. Pentti skulle<br />
till Holmerskulle i <strong>Veddige</strong>. Ritva skulle till<br />
en bondgård, men husmor på denna gård<br />
hade fått så svåra gallstensanfall, att hon bad<br />
att få slippa ta emot detta fi nlandsbarn. Tydligen<br />
stod även Noréns på listan över fosterföräldrar.<br />
Ritva och Pentti anlände till Noréns.<br />
De kunde inte säga något på svenska.<br />
Från Holmerskulle kom någon snäll<br />
människa, som skulle hämta Pentti. Pentti<br />
ville inte skiljas från sin syster. Han stack in<br />
armarna innanför lejdaren på järnspisen och<br />
kopplade ett fast grepp. Till slut lyckades man<br />
väl få loss honom med lite mutor.<br />
Till Noréns började <strong>nu</strong> svenskundervisningen.<br />
Ritva för född 1933. Hon var alltså<br />
<strong>nu</strong> 9 år gammal. Ritva fi ck börja med att som<br />
en papegoja sitta och säga God dag, god dag.<br />
Sedan blev det lite mer avancerat: Välkommen<br />
hem pappa Ivar. Det blev <strong>nu</strong> pappa Ivar och<br />
mamma Lilly. Det kallar hon dem än idag.<br />
STILLESTÅND I KRIGET.<br />
Under en tid blev det stillestånd i kriget i<br />
Finland och så pass lugnt att Ritva och Pentti<br />
den 22/9 1943 kunde återvända till sin mamma<br />
i hemlandet. Den 28/7 1944 kom de tillbaka<br />
till Sverige igen. De åkte hem den 19/10 1945.<br />
Ritva har i Finland hela tiden bott i Villmanstrand.<br />
Det är den stad, som på fi nska<br />
heter Lappeenranta. Ritva har arbetat på<br />
Saima kanal. I dag går den sista biten av kanalen<br />
vid Finska viken genom ryskt område.<br />
I de här bygderna talar man ingen svenska.<br />
Trots detta talar Ritva en god svenska utan<br />
den där fi nska melodin. Snart skall Ni också<br />
bli varse, att hon skriver perfekt svenska. Hon<br />
säger, att det till en viss del beror på att Ivar<br />
Norén så länge han levde skickade Hallands<br />
Nyheter till Ritva och förstås en hel del brev.<br />
Ritva träff ade sin man på skolan. Han har<br />
varit byggmästare. De fi ck två döttrar, som<br />
<strong>nu</strong> bor i USA. Ritva har en dotter, som bor<br />
i Villmanstrand, och en son, som arbetar på<br />
Wärtsiläkoncernen. Han åker ibland igenom<br />
<strong>Veddige</strong> på aff ärsresor.<br />
RITVA OcH GÄNGET I GRUSGROPEN.<br />
Vi upptäckte förstås snart den lilla vackra<br />
tösen, som stod innanför Noréns grindar. För<br />
oss var hon omöjlig att komma i kontakt med.<br />
Hon verkade inte få komma utanför den där<br />
grinden, och vi vågade oss aldrig in på den<br />
där gården. För oss var det lite se men inte<br />
röra. Ritva fanns där inne i trädgården med<br />
sina kaniner och Noréns små hundar. Någon<br />
gång var Ritva med på familjebjudningar. Vi<br />
beundrade den lilla rara fl ickan. Jag tror, att<br />
vi var lite kära i henne också. Hon hade alltid<br />
ett sådant gott leende.<br />
RITVAS BREV <strong>2007</strong>.<br />
Ritva skrev och tackade för <strong>VISKA</strong>-tidningarna.<br />
När hon läste om Gänget i grusgropen,<br />
önskade hon, att även hon hade fått<br />
vara med där. I en artikel berättade jag om<br />
mina färdigheter som simlärare. Ritva kom<br />
då på, att även hon hade minnen från <strong>Veddige</strong>,<br />
som hon ville berätta. Hon hade också<br />
en vådlig cykeltur till sin bror i Holmerskulle.<br />
Jag överlämnar härmed ordet till Ritva. Du<br />
är hjärtligt välkommen i gänget även om det<br />
är något sent.<br />
IVAR NORÉN gjorde ett fotoalbum till Ritva, som<br />
minne av hennes tid i <strong>Veddige</strong>.<br />
FÖRSTA SIDAN visar Noréns fastighet ”Alfhem”.<br />
Alfred Norén fl yttade detta hus år 1908 från<br />
Sandhem. Huset byggdes till något.
LITEN MÖRT I <strong>VISKA</strong>N.<br />
Jag var tolv år den sommaren. Trots att pappas cykel var<br />
alldeles för st or för mig, gjorde jag ibland turer med skrället.<br />
En riktig varm dag körde jag ner till ån och tyckte, att det<br />
var väldigt vackert där, när träden böjde sig ner över vattnet<br />
och solst rålarna lyst e mellan grönskan.<br />
Jag satte mig vid åkanten och kände hemlängtan.<br />
Tänkte på alla kompisar därhemma och allt det roliga vi<br />
hade tillsammans på badinrättningen med simskola och<br />
simtävlingar.<br />
Så slog mig tanken, att det var en bra plats där vid ån<br />
att ta sig ett dopp. Så av med kläderna. Inte hade jag någon<br />
baddräkt med mig, men jag plumsade i vattnet med bara<br />
trosorna på. Där plaskade jag omkring på bröst sim och<br />
ryggsim – prövade också på crawl, som jag lärt mig föregående<br />
sommar, när jag blev ”simmagist er”, som det kallades<br />
i Finland, när man lärt sig simma och dyka längre st räckor<br />
och kunde hoppa från trampoliner i olika höjder. Simma<br />
hade jag lärt mig redan, när jag var sex år.<br />
Jag försökte också dyka i ån, men vattnet var ganska<br />
mörkt, så jag slutade med det.<br />
Plötsligt hörde jag upprörda röst er från st randen. Jag<br />
vände näsan ditåt och märkte, att det hade kommit en del<br />
människor till åst randen, som viftade och sprang längs vattenbrynet.<br />
Jag försökte titta åt höger och vänst er för att se,<br />
vad det var, men jag såg inget särskilt. Där var bara jag, som<br />
simmade omkring. Jag ville veta, vad som hänt och simmade<br />
mot åkanten, där mina kläder låg. Jag kravlade upp ur vattnet<br />
och fi ck veta, att någon hade sett cykeln vid vägkanten<br />
och hört plaskandet från ån och alarmerat hjälp. Någon höll<br />
på att drunkna – en liten fl icka hade nog trillat i ån!<br />
Det blev mycket att förklara både nere vid ån och<br />
hemma hos Noréns…<br />
CYKLIST I VEDDIGE.<br />
Jag var elva år den sommaren. Min näst an två år yngre<br />
bror Pentti var krigsbarn på Holmerskulle Handelst rädgård.<br />
Jag fi ck lov av pappa och mamma Norén att besöka min bror<br />
en dag. Pappa hade en svart damcykel, som jag försäkrade,<br />
att jag kunde fara dit med. Sadeln satt alldeles för högt,<br />
fast än den hade skruvats ner så mycket man kunde. Den satt<br />
ändå för högt för mina korta ben.<br />
Så åkte jag iväg och trampade vinglande till höger och<br />
vänst er. Inte hade jag en aning om några trafi kregler eller<br />
ens det, att man hade vänst ertrafi k i Sverige på den tiden.<br />
Hemma i Finland hade jag åkt med min mammas cykel på<br />
höger sida av vägen eller gatan.<br />
Jag hade just trampat förbi kyrkan och svängde till<br />
vägen mot Holmerskulle förbi den dåvarande småskolan,<br />
när en bil körde om mig och tutade vilt. Säker för att jag<br />
åkte på fel sida av vägen. Jag blev vettskrämd och körde över<br />
vägrenen ner i diket. Cykeln gjorde några volter, och jag<br />
hittade mig på alla fyra i diket. Knäna blev skavda av gruset<br />
och blodet fl öt – och jag grät i högan sky. Ut från skolan<br />
rusade en tant och tog hand om mig. Jag blev tröst ad och<br />
ompysslad och försedd med ett antal plåst erlappar. Cykeln<br />
synades, och när det inte var något st örre fel på den, (den<br />
hade blivit lite repig och sadeln satt snett), fi ck jag rådet att<br />
cykla tillbaka hem till Noréns.<br />
Men jag var på väg för att hälsa på min bror på<br />
Holmerskulle – och dit skulle jag trots plåst erlapparna. På<br />
Holmerskulle fi ck jag och min bror jordgubbar med grädde,<br />
och jag blev tillsagd att ta för mig så mycket jag orkade äta,<br />
<strong>nu</strong> när jag hade råkat så illa ut på vägen. Gissa om jag hade<br />
ont i magen också, när jag och cykelskrället sent omsider<br />
skjutsades hem till Noréns med Holmerskulles last bil.<br />
Och ärret har jag än<strong>nu</strong> kvar på högra knät.<br />
Nu hälsas Du så mycket av en tjej, som gärna skulle ha<br />
varit med Gänget i grusgropen, men det var väl bara avsett<br />
för killar?<br />
Ritva.<br />
RITVA OcH hundarna<br />
ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 11
h Ä r D r a r M a n i n G a …<br />
MARIE RYDELL<br />
Här drar man inga<br />
timmerstockar<br />
Jo, det är just precis vad<br />
man gör det. Men inte i<br />
betydelsen att man ligger<br />
och sover, nej här lyser<br />
fl itens bygglampa sent om<br />
kvällarna! En gång i veckan<br />
med viss oregelbundenhet<br />
hörs yxhuggen från en lada<br />
i <strong>Veddige</strong>. Men vad är det<br />
egentligen som pågår där?<br />
sidan 12 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />
PER EDVINSSON, utbildad<br />
kultursnickare väljer stockar till det<br />
blivande vindskyddet.<br />
TIIMERKANTERNA<br />
SÅGAS av<br />
DET BARKAR iväg<br />
STOcKARNA ÄR på väg till sågen<br />
STEFAN NILSSONS lada i Kvarnome<br />
tjänstgör under en tid som kurslokal för Friluftsfrämjandet<br />
i <strong>Veddige</strong>-Derome. Där hålles<br />
nämligen kurs i k<strong>nu</strong>ttimring. När Vindskyddet<br />
på Mulleängen brann ner i ja<strong>nu</strong>ari diskuterade<br />
man huruvida man skulle bygga upp<br />
ett nytt eller inte. Beslutet blev att visst skulle<br />
man det, men hur skulle det fi nansieras? Jo,<br />
genom en kurs i k<strong>nu</strong>ttimring förstås. Per<br />
Edvinsson, själv gammal TVM:are, anlitades<br />
för uppdraget. Per har gått på Dacapos Hantverksskola<br />
i Mariestad och är således utbildad<br />
Kultursnickare. Under utbildningen har han<br />
lärt sig allt om gammalt byggnadshantverk,<br />
hur man byggde förr och hur man bevarar<br />
gamla byggnader.<br />
NU HjÄLPER han alltså till med bygget av<br />
friluftsfrämjandets nya vindskydd.<br />
DEN NIO man starka styrkan (som dock<br />
innehåller en kvinna) får med hjälp av tumstock,<br />
spion, penna, ögonmått, såg och bilyxa<br />
hugga ur stockarna så att de passar ihop med<br />
varandra.<br />
NÄR KNUTARNA är gjorda ska det huggas<br />
långdrag i den övre stockens underkant. I<br />
skåran lägger man sedan mossa som tätar och<br />
isolerar bygget.<br />
DET KRÄVS ett visst handlag för att<br />
komma överens med yxan och stocken. En<br />
del, som Per, verkar vara födda med det, andra<br />
behöver träna mer. Det räcker inte med att<br />
mäta noga, man måste även se, och begripa<br />
FORTSÄTTNING PÅ sidan 17
VEDDIGE VIPERS BILAGA I ViSKA! MAGASINET <strong>2007</strong> SEPTEMBER<br />
STOR-<br />
SATSNING<br />
Fem nya spelare har <strong>nu</strong> skrivit på för oss inför den kommande säsongen. Här kommer en kort presentation,<br />
förhoppningsvis kommer dessa att presentera sig själva ytterligare när vi kommer på is...<br />
Henrik Bergfors, 25 år, (Back) spelade förra året i Hanhals. Spelade som junior i AIK och Södertälje (J20<br />
superelit) och gjorde även 8 A-lagsmatcher för Södertälje i elitserien säsongen 2002-2003. Gjorde också 18<br />
matcher i allsvenskan för Örebro samma säsong. 2003-2005 tillbringades i USA och han spelade 62 matcher i<br />
UHL för Adirondack Frostbit. 2005-2006 tillhörde han Comet i Norge och spelade 34 matcher för dem. Draftad<br />
av Tampa Bay 2001.<br />
Anders Torstensson, 23 år, (Back) gjorde ett uppehåll förra året pga arbete. Tränade med Partille en del men<br />
spelade inga matcher. Han har fått nytt sug efter hockey och vi är glada att han valde att spela för oss. Anders<br />
kommer ursprungligen från Nybro. Han har spelat med J20 i div.1 men har också varit uppe och känt på Alags<br />
hockey i allsvenskan. Han yttade efter det till Motala för spel i div 1 och vidare till Alvesta för spel i div. 2.<br />
Bedömningen är att han håller hög division 2 klass och kommer att tillföra vårt försvar ytterligare stabilitet.<br />
Mikael Krantz, 30 år, (Forward). En hemvändare som förra året spelade för Hanhals. En duktig forward som,<br />
bara han håller, kommer att höja kompetensen i anfallsspelet. Vi hälsar Mikael välkommen tillbaka.<br />
John Ivarsson, 18 år, (Forward). John är ytterligare en hemvändare som efter spel i Varberg yttade till Dalarna<br />
för att gå hockeygymnasium. Han tillhörde Mora och Älvdalen men kommer denna säsong hem igen och<br />
vi är glada att han väljer <strong>Veddige</strong>. Han har utvecklats rejält sedan han spelade här sist och han skridskoåkning<br />
och snabba skott kan bli riktigt roligt att se i vinter. vinter. Vi hälsar även John John välkommen tillbaka. tillbaka.<br />
Christo er Holst, 16 år, , (Målvakt). Christo Christo er kommer från Varberg och får ses som framtidslöfte.<br />
Han är ambitiös och förhoppningen är är att han han i en bra omgivning omgivning kommer att utvecklas för att så<br />
småningom kunna ta över mellan stolparna.<br />
Dessa nyförvärv nyförvärv samt att att förra årets spelare spelare är kvar gör att det det känns mycket spännande inför<br />
säsongsstarten. Försäsongsträningen Försäsongsträningen har gått enligt plan och Thomas Thomas Elengård har kört hårt<br />
med ett gäng spelare som visat stort engagemang.<br />
Det Det som eventuellt saknas i dagens trupp är ytterligare en målvakt (två stycken på tre lag är är<br />
lite lite tunt) samt eventuellt ytterligare en forward. Vi jobbar vidare vidare på detta men men ovavsett ovavsett hur<br />
det går ser vi fram emot säsongen med tillförsikt.<br />
Jörgen Reinler<br />
Varsågod! Säsongens alla hemmamatcher. Hemmalag: <strong>Veddige</strong> Vipers A-lag<br />
Datum Matchstart Bortalag<br />
<strong>2007</strong>-10-14 15.30 Järnbrott<br />
<strong>2007</strong>-10-24 19.30 Hisingen<br />
<strong>2007</strong>-10-28 15.30 Chalmers<br />
<strong>2007</strong>-11-18 17.30 SH<br />
<strong>2007</strong>-11-25 15.30 KB Knights<br />
<strong>2007</strong>-11-30 19.30 Hovås<br />
<strong>2007</strong>-12-09 17.30 Mölndal<br />
2008-01-11 19.00 Varberg<br />
2008-01-20 15 .30 Ramberget<br />
2008-01-25 19.30 Lerum<br />
2008-02-01 19.30 Härryda<br />
2008-02-13 19.30 Kings<br />
MER OM VIPERS: WWW.VEDDIGEVIPERS.SE<br />
ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 13<br />
HOcKEY BILAGA!<br />
4 SIDOR VIPERS!
VEDDIGE VIPERS BILAGA I ViSKA! MAGASINET <strong>2007</strong> SEPTEMBER<br />
VA<br />
ÅS<br />
LÅ<br />
VA<br />
DOORIA•AB<br />
A. BENGTSSONS BYGGNADS AB • AB TA<br />
SOFFBUTIKE<br />
HAS •<br />
T R PELLE •<br />
KÄ K RRS PLANTOR • SER- GÖSTA TA T LARSSON • HALLANDS NYHETER<br />
HOLT LT L COLLECTION • SMÅKULLA BYGG • KA K NISKA KA K •<br />
S L<br />
LÅ<br />
RBERGS<br />
V<br />
RV<br />
ALV • ICE,<br />
SERR<br />
SERV<br />
Å<br />
VÄ<br />
sidan 14 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />
LV BY GENS V<br />
Ä L<br />
YG<br />
G • ARNE ERIKSSON • BEGRAV<br />
BYY<br />
B G<br />
AV A NINGSBYRÅN HILLES & TORNQVIST • BENGT HVA VA V L<br />
KV K A VA V NTUM • INTERMAT AT A IC • IZ ELMONTA TA T GE AB • J-O BYGG BO<br />
TA T T AT<br />
N<br />
A<br />
MA<br />
BO<br />
A OOIL L • STIG SVETS-SERVICE AB • STUDSVIK STE • ERICSSON LACK • F:A HÅKA KA K N ELIASSON, • MÄKLARHUSET M SÖDERBAUM&J &J &<br />
D • PIZZERIA BELLA NAPOLI • PROBENDD AB • PÅLSONPLÅT AB • RESIA<br />
SKR<br />
KA K DALENS REVISIONSBYRÅ AB • <strong>VISKA</strong> KA K N I VEDDIGE V AB • VÄRÖ GLAS •<br />
OHANSSON<br />
•<br />
•<br />
& SMIDE<br />
FOLKE<br />
VÄSTERHAV BIL,<br />
RICHARDSSON<br />
K JOHANSSON • GL MILJ<br />
LJ<br />
AS<br />
L ÖIMPREGNERING AB • GLASMÄSTA<br />
KR<br />
K OT • RYKÄ<br />
OT<br />
T T<br />
TT<br />
KE<br />
PO SPO<br />
TO T O<br />
A SE & TO<br />
VÄ T Ä<br />
XT<br />
X V<br />
ÄX<br />
TI<br />
X BODEN • WINBERGS MEKA<br />
R R<br />
TR<br />
T I • HD KO<br />
RT P<br />
K N • SPO<br />
VÄ • AB<br />
KNN<br />
DS<br />
AB • V<br />
IL, S<br />
NSS<br />
KE<br />
KO<br />
LT<br />
NSULT<br />
K<br />
STA •<br />
INGEN<br />
RTT<br />
K A<br />
NA<br />
MAA<br />
KN<br />
M R<br />
AR<br />
ETT<br />
MA<br />
E S<br />
TS<br />
L VEDDIGE • ICA KV<br />
TA<br />
T MNAREDS HANDELSTRÄDGÅRD • STA<br />
FIRST CLASS PACKAGING<br />
TACK!<br />
Vi tackar alla fantastiska<br />
människor som<br />
stödjer idrotten och<br />
jobbar för vår klubb.<br />
A ET<br />
AV<br />
VEDDIGE VIPERS VÅRA SPONSORER SÄSONGEN <strong>2007</strong>-2008
VEDDIGE VIPERS VÅRA SPONSORER SÄSONGEN <strong>2007</strong>-2008<br />
ALGREN A • BOPLÅT • CLUB VIKING GRILL • DEROME RO AB • DEROME BIL AB • DEROMEBOKF<br />
BOMILJÖ BO AB • JAN-FRIBERGS MEKA KA K NISKA KA AB • JANNES BYGGSERVICE • JAW<br />
STENSAND • SVENSSONS ÅKERI • TRE HÄNDER DE • TRYCKERIBOLAGET • TRÄSLÖVS VV<br />
<br />
<br />
•<br />
•<br />
KA K EL ERIKSSON • NBAB NB BYGG • NYT YT Y ORPS HANDELSTRÄDGÅRD RD<br />
• KA K DALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG • <strong>VISKA</strong> SKKA<br />
K<br />
dagliga nyheter:<br />
A • EKLÖWS ICA SUPERMARKET • EKONOMITJÄNST AB • EMTE DÄCKSERVICE •<br />
AB<br />
ÅT<br />
L T<br />
LÅ<br />
Å AB<br />
KF<br />
WA<br />
K ÖRINGSBY<br />
SÅ AWW<br />
A A<br />
BLA SÅÅ<br />
S G<br />
ÅG<br />
BY Y GNADS AB • EF BIL & PLÅ<br />
KO<br />
VÄ Ä Ö AB • MEKO<br />
K NOMEN • MIKA<br />
SERV<br />
VVV<br />
V S<br />
VS<br />
RV<br />
www.veddigevipers.se<br />
R B<br />
BY Y Å • DEROME EL • DEROME PIZZ<br />
YR<br />
AD<br />
L D<br />
LAA<br />
AB<br />
R ICE • VA<br />
A • JÄRLÖVS<br />
AB<br />
V RBERGS HUS LÖSV<br />
VA<br />
K NGSSMIDE I VÄ<br />
V R<br />
ÄR<br />
Å • D<br />
V JAKT<br />
VS<br />
Z ERIA • DEROME TRÄDGÅRD • DEROME TRÄDGÅRD AB • DEROME ÅKERI AB • EBAB ELDARENS BY<br />
B G<br />
YG<br />
ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 15<br />
SV<br />
K SKY<br />
KT<br />
S IRKE • VA<br />
KY<br />
K T<br />
YT<br />
Y TEBANA • KA<br />
KA K FFÉHÖRNAN • KLOSKIFTS ÅKERI AB • KONFEKT KT K BODEN<br />
VA V RBERGS KA K KELHUS AB • VB-GRILLEN • VEDDIGE BIL &<br />
•<br />
TRAKT K OR<br />
KU<br />
AB<br />
KT<br />
AB<br />
A • VEDDIGE EL AB • VEDDIGE ENTREPRENAD • VEDDIGE ÅKERI AB • <strong>VISKA</strong><br />
MER OM VIPERS: WWW.VEDDIGEVIPERS.SE <strong>2007</strong> SEPTEMBER<br />
•<br />
RBERGS<br />
EDDIGE<br />
I V<br />
NAD<br />
KU<br />
ZZ
VEDDIGE VIPERS BILAGA I ViSKA! MAGASINET <strong>2007</strong> SEPTEMBER<br />
DET ÄR ENKELT<br />
MED BINGOLOTTO<br />
PRENUMERATION<br />
Här drar man inga<br />
timmerstockar<br />
SKRIDSKO & HOCKEYSKOLAN<br />
SÖNDAGEN DEN 7 OKTOBER <strong>2007</strong> KLOCKAN 10.00 - 11.50 I VEDDIGE ISHALL Skridsko-/Hockeyskolan<br />
arrangeras av <strong>Veddige</strong> Hockey Klubb i samarbete med Sportringen i <strong>Veddige</strong>. Samtliga barn<br />
i åldrarna 4 - 12 år är välkomna till ”skolan”. Det är inte bara en sport för killar utan även tjejer är<br />
varmt välkomna. Skridskor, halsskydd, handskar och hockeyhjälm med galler (ej cykel-/ridhjälmar)<br />
är obligatoriskt, OCH men STÖD benskydd DIN och FÖRENING:<br />
armbågsskydd mm, är också bra att ha. Vi har även försäljning<br />
av nya prylar så som skridskor, hjälmar, handskar, armbågsskydd, halsskydd, klubbor mm, i våran<br />
”Bytarbod” i ishallen.<br />
ÖPPET FÖR DIG <br />
PÅ SÖNDAGARNA! Vi har också en hel del begagnade prylar. Allt till förmånliga<br />
priser! Vi kan dessutom <br />
erbjuda GRATIS slipning av dina skridskor! Kiosken nns alltid öppen för er,<br />
och där bjuder vi samtliga föräldrar på ka e! På premiären den 7 Oktober anordnas en ”Bytardag”<br />
i ishallen klockan 09.30. <br />
(KOM I TID!) Kostnaden för hela säsongen från oktober till mars är 300:-<br />
/person, och dessutom får du prova två söndagar GRATIS! Samtliga tränare och ledare ledare hittar du på<br />
”Tränare/Ledare” Skridsko-/Hockeyskolan <br />
<strong>2007</strong> - 2008 ser ut enligt nedan:<br />
Grupp 1:<br />
Skridsko-/Hockeyskolan <br />
”Yngre”, kl: 10.00 - 10.50 (Barn födda 2000 eller senare)<br />
Grupp 2:<br />
Skridsko-/Hockeyskolan Skridsko-/Hockeyskolan <br />
”Äldre”, kl: kl: 10.50 - 11.50 (Barn födda 1999 eller tidigare)<br />
Frågor och funderingar? <br />
Hör av dig till:<br />
Martin Karlsson, <br />
Tfn. 0340 - 381 84, 0705 0705 - 23 81 84 eller via mail, karlsson.martin@tele2.se<br />
<br />
<br />
STÖD VEDDIGE<br />
<br />
VIPERS!<br />
Pre<strong>nu</strong>merera på <br />
Bingolotter! Gör så här: Fyll i Svarskortet. Välj antal lotter och betalningssätt. Ge<br />
svarskortet till föreningen eller tidningsredaktionen eller posta det portofritt till: Bingolotto Kund-<br />
<br />
tjänst pre<strong>nu</strong>meration, Frisvar, 43120 Mölndal.<br />
Tack för ditt stöd och lycka till med spelandet!<br />
Lotterna kostar normalt 40 kr/st* och kommer i brevlådan varje månad.<br />
* Enkellotterna kostar 50 kr/st vid säsongsfinaler och guldkvällar.<br />
Perso<strong>nu</strong>ppgifterna används endast för utskick av lotter och erbjudanden från samarbetspartners.<br />
Jag beställer 4 st 3 st 2 st 1 st lotter per vecka.<br />
(max 10 st.)<br />
De veckor Dubbellotten finns vill jag dessutom ha st Dubbellotter.<br />
Namn<br />
Gatuadress<br />
Post<strong>nu</strong>mmer Ort<br />
Telefon<strong>nu</strong>mmer inkl. rikt<strong>nu</strong>mmer<br />
E-mail adress (ej obligatorisk)<br />
Svarskort Pre<strong>nu</strong>meration<br />
Jag vill starta<br />
pre<strong>nu</strong>merationen<br />
Snarast Vecka:<br />
Folkspel/BingoLotto behandlar dina kunduppgifter för att kunna ge dig erbjudanden via post, telefon och e-post.<br />
Vill du inte ta del sidan av erbjudanden 16 | framöver, ViSKA! vänligen <strong>2007</strong>/3 kontakta: Folkspel Kundcenter, Box 292, 431 24 Mölndal,<br />
Tel: 0771-440 440, Fax: 0771-460 460, e-post: info@folkspel.se<br />
Alternativ 1<br />
Jag vill betala<br />
Bankens namn*<br />
Datum och underskrift*<br />
Alternativ 2<br />
Jag vill betala<br />
med autogiro<br />
Clearing<strong>nu</strong>mmer* Konto<strong>nu</strong>mmer*<br />
mot faktura<br />
Skicka per post eller<br />
ge till din förening.<br />
Komplett person<strong>nu</strong>mmer*<br />
* Obligatoriska uppgifter vid autogirobetalning<br />
Födelseår, månad och dag<br />
Jag vill stödja (Om du inte fyller i något föreningsnamn stödjer du alla föreningar/klubbar)<br />
<strong>Veddige</strong> Hockeyklubb<br />
Du måste vara<br />
minst 18 år för<br />
att pre<strong>nu</strong>merera.<br />
Fylls i av föreningen:<br />
Lagets namn Kund<strong>nu</strong>mmer hos BingoLotto<br />
Klubben 1032351<br />
Förmedlad av Född år<br />
Ekonomisektionen / ViSKA! Magasinet<br />
Du spelar för Sverige<br />
VEDDIGE VIPERS BILAGA I ViSKA! MAGASINET <strong>2007</strong> SEPTEMBER<br />
Jag vill dessutom pre<strong>nu</strong>merera på st Sverigelotter per utskick (25 kr/st)<br />
X<br />
81
sig på hur stocken<br />
är beskaff ad och<br />
hur man bäst lägger<br />
huggen. En riktig<br />
timmerman har en<br />
viss blick för detta,<br />
och behöver kanske<br />
inte mäta på millimetern<br />
varje gång. Han<br />
ser hur de ska vara<br />
och kan få till det med<br />
ögonmått. Förr hade<br />
man alla mått i krop-<br />
pen, en tum var just en tumme långt, man<br />
mätte med handen, och naturligtvis varierade<br />
måtten från snickare till snickare. På samma<br />
sätt uppstod måtten, fot, famn, aln osv.<br />
ÖVERKNUTEN OcH<br />
underk<strong>nu</strong>ten. En riktig<br />
timmerman har en viss blick för<br />
detta, och behöver kanske inte<br />
mäta på millimetern varje gång.<br />
SNACKET PÅ TIMMERKURSEN<br />
”- Har jag sågat rätt?<br />
- Ja… rätt snett…<br />
- Då har du mätt snett!<br />
- Nä, jag har mätt rätt!<br />
- Jag är rätt mätt…”<br />
”- Bilyxa… köper man det på Volvo eller?”<br />
”- Detta är så fruktansvärt roligt!”<br />
DET KRÄVS ett visst handlag för att komma<br />
överens med yxan och stocken. Nu passar<br />
k<strong>nu</strong>tarna till varandra bättre.<br />
DE STOcKAR<br />
som används till<br />
kortsidorna är tre<br />
meter vardera, (eller<br />
knappt två famnar…)<br />
Dessa har man fått<br />
till skänks av kommunen,<br />
de fälldes i<br />
stormen, som lustigt<br />
nog också hette Per.<br />
Stockarna som utgör<br />
baksidan är sex meter<br />
långa och de har tillhandahållits<br />
av Cecilia och Roland på Andors<br />
gård i Östra Derome för ett rimligt pris. På<br />
självaste nationaldagen ställde Tomas ”Kråketorpan”<br />
Johansson i Sällstorp upp och sågade<br />
alla stockar på två sidor. Det gör man för att<br />
bygget ska få en jämn yta in-och utvändigt.<br />
HELA VINDSKYDDET kommer att<br />
byggas upp inne i ladan, stock för stock, hugg<br />
för hugg. Därefter ska stockarna märkas och<br />
plockas isär och transporteras till Axels backe<br />
där det nya vindskyddet ska ligga. Det blir<br />
alltså inget nytt vindskydd på Mulleängen,<br />
men grillplatsen där kommer att fi nnas kvar.<br />
Nya fi na bänkar av ek ska ersätta de som har<br />
blivit brända, lovar timmergänget …<br />
NÄR DELARNA är på plats vid Axels<br />
backe ska de pusslas ihop, tak och golv ska<br />
på plats och sedan ska det invigas med pompa<br />
och ståt.<br />
MER OM det en annan gång!<br />
MARIE RYDELL<br />
ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 17
Den LiLLa kLiniken…<br />
MARIE RYDELL<br />
Den lilla<br />
kliniken<br />
med de stora<br />
resurserna<br />
Viskadalens Djurklinik har <strong>nu</strong> funnits i 4 år. Själva djurkliniken är inhyst i en<br />
gammal ladugårdsbyggnad i Kloskifte strax norr om <strong>Veddige</strong> med vacker utsikt<br />
över Viskan. Sedan våren <strong>2007</strong> fi nns det fem veterinärer och sju djursjukvårdare<br />
anställda på de två klinikerna som ingår i organisationen Norra Hallands<br />
smådjursvård, Viskadalens Djurklinik och Varbergs Djurklinik på Bälggatan.<br />
FREjA HAR tandstensbesvär. TÄNDERNA SKA putsas väl<br />
DET VAR i ja<strong>nu</strong>ari -03 som kliniken fl yttade<br />
till lokalerna i Kloskifte från Horred. I<br />
augusti samma år tog veterinär Henrik Hedberg<br />
över verksamheten. Då installerades även<br />
röntgen.<br />
I SEPTEMBER började samarbetet med<br />
Varbergs Djurklinik och Norra Hallands<br />
smådjursvård bildades. Man installerar ultraljudsutrustning<br />
och ett eget lab för analys av<br />
blod- och urinprov. 2004 byggs kliniken ut<br />
ytterligare och -05 får man en ny, modernare<br />
ultraljudsutrustning. Gården görs i ordning<br />
med bland annat sittplats och en stor damm.<br />
2006 gör man ytterligare en utbyggnad med<br />
ny operations – och stationärvårdsavdelning.<br />
Det är inte bara patienterna som ska ha det<br />
bra, i samband med denna renovering fi ck<br />
även personalen nya fräscha utrymmen. Med<br />
nyasfalterad väg och iordninggjord parkering<br />
välkomnas man <strong>nu</strong>, <strong>2007</strong>, av de duktiga<br />
veterinärerna i moderna, fräscha och snygga<br />
lokaler.<br />
LÅT OSS följa med på ett besök. Det är<br />
Gunde och Freja som ska få garnityret uppsnyggat.<br />
Tandsten är främst ett problem som<br />
uppstår på mindre hundraser, t.ex. pudel. Det<br />
är svårare att hålla rent en liten mun än en<br />
sidan 18 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />
KOMPETENT KLINIK i Kloskifte.<br />
stor. Stora hundar som ofta gnager på tuggben<br />
eller märgben håller tänderna rena och<br />
tandköttet i trim. Men även en stor ras som<br />
t.ex. greyhound har ofta tandproblem. Sedan<br />
är det naturligtvis så att hundar är individer,<br />
precis som människor, och de är olika. Gunde<br />
har haft mycket tandsten hela sitt tioåriga liv,<br />
något som troligen beror på just hans salivsammansättning.<br />
Man kan själv hålla efter<br />
tandstenen genom att då och då se över hundens<br />
tänder, skrapa bort tandstenen med en<br />
skrapa och borsta med en vanlig tandbortse.<br />
Men om det har blivit mycket, och främst på<br />
tänderna längre in i munnen, behövs kraftigare<br />
doningar!<br />
EFTER ATT först ha blivit inskrivna av<br />
Jessica får vi sitta ner en stund. Freja är lite<br />
sur eftersom hon inte har fått någon frukost,<br />
Gunde däremot bryr sig inte så mycket, han<br />
längta nog mest hem till soff an igen. Henrik<br />
kommer och tar emot oss och vi får gå in i ett<br />
av behandlings-rummen. Först kollar Henrik<br />
allmäntillståndet hos hundarna. De är båda<br />
tio år gamla och det är viktigt att konstatera<br />
att de inte lider av något allvarligare än tandsten<br />
innan man söver dem.<br />
HUNDARNA VÄGS för att dosen av lug-<br />
nade medel ska bli den rätta. Gunde får vänta<br />
en stund i en bur på stationärvårdsavdelningen<br />
medan Freja får sin spruta. Hon har<br />
inte så mycket tandsten, så man bedömer att<br />
man kan göra ingreppet med enbart lugnande<br />
medel.<br />
GANSKA SNART blir hon trött, nosen<br />
kommer närmare och närmare golvet, och<br />
snart ger hon upp med en suck och lägger sig<br />
ner.<br />
jESSIcA KOMMER och bär in henne till<br />
det gamla operationsrummet, som <strong>nu</strong>mera<br />
används som bland annat tandklinik. Snart<br />
surrar tandstensapparaten igång och med<br />
ljudvågor och vatten lossnar tandstenen förvånansvärt<br />
lätt. Tänderna blir snart skinande<br />
vita.<br />
FREjA FÅR en spruta med antidot och<br />
läggs i en bur för att i lugn och ro få kvickna<br />
till igen.<br />
GUNDE ÄR de värre med, man befarar<br />
att en och annan tand måste dras ut, därför<br />
sövs han med riktig narkos. Efter att ha fått<br />
narkosmedlet injicerat i en ven i frambenet<br />
sover han gott under hela ingreppet. Man ger<br />
narkosmedel intravenöst konti<strong>nu</strong>erligt och
FREjA MED uppsnyggat garnityr<br />
dessutom får hundarna ren syrgas genom en<br />
tub i halsen.<br />
INTE MINDRE än sju av Gundes tänder<br />
måste dras ut! Med hjälp av borren delar först<br />
Jessica tänderna för att man lättare ska få ut<br />
dem. Övriga tänder blir rena och putsas. Normalt<br />
håller en sådan här behandling ganska<br />
länge, ger man dessutom medlet ”plaq-off”<br />
och försöker hålla rent själv då och då, så har<br />
tandsten svårt att få fäste. Men Gunde får nog<br />
finna sig i sitt öde, och dyker säkert upp på<br />
kliniken inom ett år igen …<br />
YTTERLIGARE EN operation återstår<br />
innan personalen får gå på lunch. En katt har<br />
drabbats av livmoderinflammation och hon<br />
sövs, rakas och tvättas noga. Eftersom katter<br />
är dåliga på att blinka när de är sövda, får hon<br />
dessutom droppar i ögonen för att de inte ska<br />
torka ut.<br />
STERILISERING AV honkatter och kastrering<br />
av hankatter är det vanligaste ingreppet<br />
som görs på kliniken.<br />
DETTA ÄR ett ansvar som man tycker<br />
att alla kattägare borde ta, att se till att inte<br />
överbefolka landet med oönskade kattungar!<br />
Visst är det gulligt med en kull kattungar,<br />
men det är viktigt att se till att de får bra hem<br />
och att de inte blir fler och fler år efter år! Det<br />
är dessutom mycket lättare att låta sterilisera<br />
sin honkatt, än att behöva avliva de små söta<br />
ulltottarna …<br />
ATT GE p-piller till sin katt är ett osäkert<br />
kort. Många katter blir dräktiga ändå, och det<br />
är vanligt att de drabbas av juvertumörer på<br />
grund av pillren.<br />
DEN HÄR katten får hela sin inflammerade<br />
livmoder och äggstockarna avlägsnade.<br />
Nu kommer hon inte att löpa längre och kan<br />
inte bli dräktig. Hon sys ihop med tråd som<br />
efter ett tag tas upp av kroppen, och man<br />
behöver alltså inte komma tillbaka för att ta<br />
bort några stygn.<br />
I EFTERMIDDAG får katten åka hem<br />
igen.<br />
ÄVEN GUNDE och Freja har piggnat till<br />
och kan åka hem. Visst är man lite vinglig<br />
än<strong>nu</strong>, att stå på tre ben och kissa är till exempel<br />
inte lika lätt som vanligt, får Gunde erfara<br />
ute på gården…<br />
GUNDE FÅR smärtstillande tuggtabletter<br />
med sig hem. Kan verka lite ironiskt eftersom<br />
han blivit av med de flesta av sina tuggtänder<br />
…men faktum är att denna nya form av<br />
tablett är helt fantastiskt enkel att få i hunden<br />
jämfört med de små vita pillren som man var<br />
tvungen att rulla in i skinka eller leverpastej!<br />
Eloge för dem!<br />
DET ÄR som sagt mest hundar och katter<br />
som kommer till Viskadalens djurklinik,<br />
och så en och annan kanin. Övriga djur som<br />
hästar, fåglar, illrar, marsvin, ormar och ödlor<br />
rekommenderar man söka sig till andra kliniker<br />
där man har mer specialkompetens på just<br />
den sortens djur.<br />
I KLINIKEN säljs också specialkost till<br />
både hund och katt. Mat speciellt anpassad<br />
till djur med särskilda sjukdomar, till exempel<br />
diabetes, men även välbalanserat foder för<br />
friska hundar.<br />
HAR MAN tur behöver man bara åka till<br />
Viskdalens djurklinik en gång om året med<br />
sin hund eller katt; för vaccinering, men<br />
skulle oturen ändå vara framme, ska vi vara<br />
glada att vi bor i ett område med en modern<br />
och personlig liten klinik med mycket kompetent<br />
personal!<br />
TAcK FÖR besöket!<br />
MARIE RYDELL<br />
ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 19
e n h Ä r L i G r i D t U r<br />
HELÉN BÖRjESSON<br />
Efter en inte allt för munter<br />
sommarsemester tog jag och<br />
Malin våra hästar Dalwhinnie<br />
& Sefi r och gav oss iväg på<br />
en ridtur, en lång ridtur...<br />
VID NIO tiden på söndagsmorgonen började<br />
ridturen mot Stall Bäckagård i närheten<br />
av Obbhult. Vi följde ridleden från skvaltkvarnarna<br />
och bort mot Råryd och vidare<br />
på grusvägarna förbi Holmåkra och Bringsgärde.<br />
Himlen var blå mellan de bomulls liknande<br />
molnen, inte en droppe regn! Vi följen<br />
en liten asfalterad väg åt Skällingehållet. Så<br />
vackert! Mossig granskog. En och annan kantarell.<br />
Sol mellan grangrenarna och hästarnas<br />
klapprande hovar mot asfalten. Vi stannade<br />
till och fi kade. Hästarna betade lite. Då kom<br />
det en störtskur. Tur att vi hade stora paraplyer<br />
i form av träden. Vi fortsatte en bit till<br />
fots. Den smala vägen skvallrade om att hästar<br />
ofta tagit sig fram här förr, före bilens tid.<br />
Ridleden tog av på en grusväg. Små bondgårdar<br />
med hästar, får eller nötboskap betande<br />
sidan 20 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />
En härlig<br />
i hagarna utanför. Vilken idyll! Det här var<br />
verkligen avkopplande men också en god läropeng<br />
för mitt femåriga halvblodssto ”Loppan”<br />
som inte sett så mycket av världen än<strong>nu</strong>. Men<br />
Malins häst Sefi r (20 år) är otroligt världsvan.<br />
Gammal tävlingshäst inom både rid<br />
och körsporten. Lunchen intogs vid en trave<br />
granstockar. Hästarna hittade gott gräs. Vi<br />
fortsatte en bit till fots. Det gällde ju att spara<br />
både på hästens rygg och våra rumpor. Vi<br />
fortsatte följa den slingrande grusvägen som<br />
följde landskapet. Vi hade kommit en ganska<br />
bra bit på väg <strong>nu</strong>, förbi Släne och siktet var<br />
inställt på Brännhult. Så red vi in i ett parti<br />
bokskog. Både Malin och jag fi ck en blandad<br />
känsla av Robin Hood & Ronja Rövardotter.<br />
De ljust gröna bladen på ganska höga träd<br />
gav ett magiskt ljus ner bland mossbeklädda<br />
stenar och stockar. En liten bäck med alldeles<br />
kristallklart vatten porlade intill oss.<br />
SÅ VAcKERT!! Snart tystnade fåglars sång<br />
och rovfågelungars rop på mat. Billjud hördes<br />
allt starkare. Vi var framme i Brännhult och<br />
skulle korsa väg 153. Men trafi ken var lugn.<br />
Inte en enda bil under den sträcka vi red längs<br />
med den annars så hårt trafi kerade vägen,<br />
men så var det ju söndag också. Grusvägen<br />
vi följde passerade två sjöar, vi passade på att<br />
erbjuda hästarna lite vatten. Sefi r var törstig<br />
men Loppan vågade sig inte fram, tänk om<br />
där fanns krokodiler eller något annat farligt.<br />
Tänk att fl ykt och bytesdjur instinkten är så<br />
stark. Vi tog en kort fi ka paus. Choklad muffi<br />
ns, ååå vad den satt bra just då! Lite ljummen<br />
fl ädersaft till var väl kanske inte riktigt lika<br />
gott.. Upp i sadeln igen. Nu hade vi inte långt<br />
kvar till Stall Bäckagård. När vi passerat det<br />
stora grustaget mötte oss en skylt att Åkullas<br />
bokskogar började där.<br />
DÄR MÖTTE inte bara bokskogarna utan<br />
en riktigt rejäl regnskur, på med regnkappan.<br />
Blöta, hungriga och lite ömma i rumporna red<br />
vi fram på gården. Åtta och en halv timma<br />
med häst. Men vilket underbart landskap vi<br />
passerat under vår första dag! För den som inte<br />
har häst att tillgå vill jag tipsa om att det går<br />
alldeles utmärkt att ta cykeln. Vill man övernatta<br />
på Bäckagård så går det jättebra även om<br />
man inte har häst. Sara som driver stället och<br />
har turridning och hyr ut rum. Hon fi xade<br />
kvällsmat. Pyttipanna, vändstekt ägg, rödbetor<br />
och dricka. Aldrig har pyttipanna smakat
g ridtur<br />
så gott! Vi åt ute på träbänkarna i solen. Fick<br />
påhälsning av min familj Patrik, Lynn och<br />
Andreas. Vi fi ck träff a Rottweilervalpar 10st<br />
på fyra veckor. Jätte, jätte söta! Sara hälsar att<br />
alla är till salu. Hästarna blev också utfodrade<br />
och dom verkade tycka lika bra om att få mat<br />
som vi tyckte. Natten tillbringades i sovsäck<br />
på rännet där man fi ck möblera halmen till en<br />
skön säng. Vi sov jättegott!<br />
FRUKOSTEN SERVERADES vid halv nio.<br />
Efter att ha fi xat iordning hästarna tackade<br />
vi Sara för en trevlig visstelse och begav oss<br />
mot nästa mål, Ästad. Det dröjde inte länge<br />
innan bokskogen omslöt oss på den lilla grusvägen.<br />
En sjö på vår vänstra sida hade en en<br />
jätte hög klippa på andra sidan. Malin berättade<br />
att man enligt sägen tillämpat ättestupa<br />
från denna klippa förr i världen. Hua! Tur att<br />
vi slutat med sånt! Snart övregick vägen till<br />
en stig. Vi red förbi några av Bexells talande<br />
stenar. Vi ledde hästarna en bit längs den<br />
steninga stigen. Landskapet öppnade sig<br />
vid en lite gård och vi fortsatte på den lilla<br />
grusvägen. Än<strong>nu</strong> mer luftig bokskog att rida<br />
i. Malin sa att det inte var långt kvar innan<br />
vi nådde Öströö fårfarm. Landskapet var så<br />
jättevackert här! Små sjöar, granskog, bokskog,<br />
enebuskar omvartannat. Behagligt att i<br />
hästens lugna takt få se, höra och uppleva allt<br />
detta...då försvinner alla vardagsbekymmer.<br />
All stress och alla måsten är som bortblåsta.<br />
Vi tog en liten paus och åt frukt. Hästarna<br />
spetsde öronen, vi var famme vid vägen som<br />
gick till Öströö. Bilar hade vi varken sett eller<br />
hört på hela tiden vi varit ute men hästarna<br />
hade sett en. Vi svängde av mot Ästad bondgård.<br />
Christian var i full färd med att samla in<br />
får men några hade smitit och Loppan tyckte<br />
det var läskigt. Får överallt var hon verkligen<br />
inte van vid. Mitt ibland alla får kom vallhunden<br />
farandes för att hämta tillbaka rymmlingarna.<br />
Loppan såg sig skeptiskt omkring. Men<br />
så fort fåren var på plats hoppde hunden upp<br />
på fyrhjulingen bakom Christian och åkte<br />
iväg. Malin berättade att vi red genom jungfrudalen.<br />
Den kallas så för att en ung vacker<br />
kvinna tog livet av sig där. Malin kan sådanna<br />
otäcka sägner.<br />
VÄGEN FORTSATTE över en bro kanalen<br />
under var fylld efter allt regn. Sefi r gick till<br />
strandkanten för han var törstig, Loppan var<br />
dock fortfarande skeptisk. Grusvägen ledde<br />
<strong>nu</strong> förbi 4H gården och vidare till Ästad<br />
bondgård. Där har blivit så vackert sedan<br />
Malin och jag var där som 14-15 åringar. En<br />
brummande tröska störde friden. Hästarna<br />
tittade storögt på den stora gula tröskan, mest<br />
troligt inhandlad här i <strong>Veddige</strong> av märket att<br />
döma. Så tog vi in på grusvägen som ledde till<br />
Malins mormors lilla röda stuga. Men istället<br />
för att övernatta där och fortsätta dagen därpå<br />
fi ck vi avbryta pga Malins otroligt onda knän.<br />
Så vi släppte ut hästarna på det härliga betet,<br />
bytade kläder och gick ner till bodgården för<br />
att ta varsin glass. Vi gick runt och tittade.<br />
Idén att förvandla gården till spa/aktivitets<br />
gård var verkligen bra. Vi träff ade Rolf och<br />
pratade en stund. Gick tillbaka till stugan.<br />
Förberedde till grillningen. Patrik skulle<br />
komma med transporten så vi fi ck åka hem<br />
och Malins familj skulle också komma dit så<br />
att vi kunde grilla. En fi n avslutning på vår<br />
långa tur.<br />
VISST ÖMMADE det i rumpan men det<br />
var det verkligen värt. Detta kan verkligen<br />
rekommenderas till andra ryttare, cyklister<br />
och friluftsmänniskor.<br />
HELÉN BÖRjESSON<br />
ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 21
h a L L Ä n D s k L a X …<br />
TINA NILSSON<br />
Hallands Laxagille i<br />
samarbete med MatHalland,<br />
Länsstyrelsen Halland<br />
och Halmstad kommun<br />
arrangerade den 25 augusti<br />
tävlingen Årets laxrätt. I<br />
år var samtliga vinnande<br />
kockar från tidigare år<br />
inbjudna att delta.<br />
DÄRIBLAND FANNS Deromesonen Mats<br />
Tingbrant som vann utmärkelsen 2002.<br />
Övriga deltagare var Marcus Nordgren,<br />
Ocean Bar & Grill i Falkenberg, Mats Nordström,<br />
Wasa Allé i Göteborg/Tjolöholms<br />
Slott och Håkan Olsson, Mötesplats Österlen<br />
i Skåne.<br />
a n k i n V a s i o n i V i s k a n<br />
MARIE RYDELL<br />
Ankinvasion i Viskan<br />
INTE MINDRE än tusen ankor kunde under lördagen den 28 juli<br />
ses guppa fram på viskans böljor i höjd med Åsbro. Nu var detta ingen<br />
biologisk sensation utan ett arrangemang av Derome Bollklubb.<br />
SOM OMVÄXLING bjöd sommaren på sol och vackert väder. Det<br />
myckna regnande hade dessutom gjort att det var full fart på fl ödet i ån.<br />
Först ut i racet var de så kallade ”företagsankorna” som egentligen är<br />
sidan 22 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />
MATS TINGBRANT fi ck tillsammans med två<br />
andra kockar dela på en hedrande andraplats<br />
på årets Laxagille i Halmstad.<br />
TILL HÖGER: tävlingsbidraget: en ”Sotad<br />
confi terad gravlax med sparrispotatisblini,<br />
kantareller och laxrom samt hummer-<br />
och morotspuré, citron beurre blanc och<br />
majrovacrudité”. i all sin enkelhet<br />
Halländsk lax med Tingb<br />
TÄVLINGSBIDRAGET SKALL vara en<br />
nykomponerad laxrätt där juryn bedömer<br />
rätten och sättet den presenteras på. Vinnaren<br />
av Årets laxrätt premieras med 25 000 kr.<br />
Deltagarna får en lista<br />
med förutbestämda<br />
ingredienser som ska<br />
ingå i rätten, medan<br />
övriga tillbehör får<br />
tillsättas enligt eget<br />
tycke och smak.<br />
– jAG ville spela på<br />
de fyra smakerna salt,<br />
surt, sött och beskt,<br />
säger Mats Tingbrant<br />
som till vardags arbetar<br />
på Societetsrestau-<br />
rangen i Varberg. Alltså, man får en första<br />
idé, sen kanske man går ifrån idén lite men<br />
kommer tillbaka till ursprungsidén. Laxfi sk<br />
som tillagas varsamt får bäst konsistens. För<br />
LITEN FÖRKLARING<br />
…för novisen vid spisen:<br />
Blini – Ursprungligen luftig plätt gjord<br />
på bovete<br />
Con terad – Tillagad omsluten av fett, t<br />
ex rapsolja, ursprungligen ankfett<br />
Beurre blanc – Smörsås<br />
Crudité – Råa grönsaker<br />
mycket stekt blir den torr, tråkig och faller<br />
isär. Jag vill också att laxens vackra färg ska<br />
bevaras trots att den är tillagad och ätbar. Det<br />
blir den när den är gravad och sen uppvärmd<br />
till ca 38 grader i<strong>nu</strong>ti<br />
vilket gör att den<br />
inte heller känns<br />
rå. Eftersom en rätt<br />
bygger mycket på<br />
konsistens ska det<br />
både fi nnas något<br />
som är mjukt, något<br />
som är krispigt och<br />
något som är lent.<br />
Samtidigt ska man<br />
få ihop smakerna så<br />
de ”gifter sig” och<br />
blir en helhet. Utseendet är också viktigt.<br />
Jag ville få fram färgerna genom den mörka<br />
sotade ytan på laxen, orangegul morotspuré,<br />
vanliga tennisbollar. I år har de hade köpts av olika företag i omnejden.<br />
På bara ett par mi<strong>nu</strong>ter hade de tillryggalagt sträckan från Åsbro fram<br />
till fållan ca 100 meter längre ner.<br />
DET VAR Kjell och Göran på Partens ”anka” som kom först och de<br />
håvade på så sätt in 16 000 kronor till sitt företag.<br />
STRAX DÄRPÅ släpptes de riktiga ankorna i. Det var en tumultartad<br />
start, alla ville först fram, en del fi ck nog ett par rejäla kallsupar<br />
innan de kommit på rätt köl. Men i en ganska väl samlad klunga styrde
.<br />
rants touch<br />
ljusgul potatisblini och den vita smörsåsen. Anrättningen ska ju se både<br />
vacker och inbjudande ut.<br />
TÄVLINGSBESKRIVNINGEN FÖR Mats laxrätt löd: ”Sotad confi<br />
terad gravlax med sparrispotatisblini, kantareller och laxrom samt<br />
hummer- och morotspuré, citron beurre blanc och majrovacrudité”.<br />
INFÖR PUBLIK och jury på Stora torg i Halmstad tillagade sedan<br />
varje kock sin laxrätt. Med vissa föreberedelser gjorda redan innan<br />
tävlingsmomentet fi ck var och en 40 mi<strong>nu</strong>ter på sig att färdigställa<br />
6 stycken exakt likadana tallriksupplägg till var och en i juryn för<br />
avsmakning och poängbedömning.<br />
NÄR SÅ samtliga kockar var klara stod det klart att vinnaren av<br />
Årets laxrätt var Håkan Olsson från Mötesplats Österlen. Mats Tingbrant<br />
fi ck tillsammans med Marcus Nordgren och Mats Nordström<br />
dela på en hedrande andraplats.<br />
TÄVLINGSARRANGEMANGET AVSLUTADE Mats med fru Linnéa<br />
och övriga deltagare med en trevlig middag hemma hos Hallands kocknestor<br />
Stefan Holmström på Mahults Herrgård i Simlångsdalen. Där<br />
bjöds de på en fyrarätters middag med halländskt tema tillsammans<br />
med gäster som Lars-Erik Lövdén, Karin Starrin, Leif Mannerström<br />
med fl era.<br />
TINA NILSSON<br />
de då sina simtag. En helt otippad anka gjorde ett ryck och tog snart<br />
ledningen, men missade tyvärr fållan, så istället blev det en annan anka<br />
som vann.<br />
FÖRTAGSANKORNA KOSTADE 500:- för förtagen att köpa. De<br />
vanliga ankorna köpte man för 50:-/st. Enligt utsago blir det race nästa<br />
år igen. Tag chansen, köp en anka och kom ner till ån, drick lite kaff e<br />
och ha trevligt. Vem vet vems anka som kommer först nästa gång?!<br />
MARIE RYDELL<br />
Ett smultronställe<br />
ÄVEN EN eregnig t t s Msommar U Lt r o nsom s tÄden L L ehär<br />
fi nns det små ljuspunkter<br />
och glädjeämnen att ta med sig in i den färgrika och<br />
uppfriskande MIcHAEL hösten… ENBERG<br />
BILDERNA VISAR en samling glada friskusar som midsommardagen<br />
träff ades vid Iglasjön för barkbåtstävling och<br />
grill.<br />
UR DET ”äldre” gardet var det bara en som badade (Med<br />
kläderna på) men som synes av bilderna tvekade inte de yngre<br />
att hoppa i.<br />
MAN BEHÖVER inte gå långt för att hitta smultronställen…<br />
MIcHAEL ENBERG<br />
AVSLAPPNINGSÖVNING INNAN barkbåtsregattan<br />
GRABBARNA FRÖS inte<br />
SÅ VAcKERT, så nära, så värt att bevara<br />
ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 23
e V F r Å n b r a s i L i e n 5<br />
ALVA INGEGERD SALOMONSSON<br />
I år har vi inte varit på<br />
besök i Sverige. I stället<br />
har vi, Erik och jag, fått<br />
en dröm uppfylld.<br />
VI HAR gjort en båtresa på Amasonfl oden,<br />
världens största vattensystem. En fl od rinner<br />
upp i Peru, Rio Negro med mycket mörkt<br />
vatten, och en annan i Colombia, Rio Solimoes<br />
som har ljustbrunt vatten. När de möts,<br />
fl yter de vid sidan av varandra och det dröjer<br />
11 km innan vattnen har blandats helt med<br />
varandra. Detta beror på att de båda fl oderna<br />
har olika hastighet, temperatur och densitet.<br />
En annan egenhet som vi kunde beskåda var<br />
fl ytande öar. De bildas ständigt på grund av<br />
att vattnet drar med sig bladruskor och andra<br />
växtdelar som förenar sig med varandra och<br />
kan på det viset bli fl era kilometer stora. De<br />
fl yter omkring på fl oden och man kan se att<br />
det är en fl ytande ö när en båt lämnar svallvågor.<br />
Då gungar den fl ytande ön.<br />
AMASONFLODEN ANVÄNDS som den<br />
viktigaste kommunikationsleden i Amazonasområdet.<br />
Med alla sina bifl oder kan man<br />
nå alla samhällena i området. När man fraktar<br />
gods använder man pråmar som skjuts på<br />
bakifrån av motorbåtar. Ibland kan det vara<br />
fl era pråmar framför motorbåten. Detta lär<br />
vara det bästa sättet att frakta varor på när<br />
vattnet är relativt lugnt.<br />
ÖVER HUVUD taget är Amasonfl oden<br />
mycket intressant och mycket vacker. När vi<br />
vaknade tidigt på morgonen brukade vi gå ut<br />
på däck och sätta oss och bara njuta av landskapet<br />
och stillheten medan solen gick upp.<br />
Ibland for vi på en smal bifl od och kunde se<br />
landskapet på nära håll, ibland bredde fl oden<br />
ut sig så att man knappt kunde skönja land.<br />
På sina håll är Amasonfl oden lika stor som<br />
Mälaren eller Vättern.<br />
ALLA HAR väl hört talas om riskerna med<br />
malaria och att det fi nns gott om malariamygg<br />
i Amazonas? Innan vi for skaff ade vi oss<br />
förebyggande medicin och vi vaccinerade oss<br />
också mot gula febern. Dock såg vi inte till<br />
en enda mygga under hela resan varken inne i<br />
djungeln eller på själva fl oden. När vi frågade<br />
vad det berodde på, fi ck vi till svar att vattnet<br />
just då hade en sådan beskaff enhet att inga<br />
myggor kunde trivas.<br />
VI RESTE på fl oden med en kombinerad<br />
frakt- och passagerarbåt, som går mellan de<br />
båda miljonstäderna Belem och Manaus.<br />
Sådana båtar går fl era gånger i veckan och<br />
färden tar ungefär två veckor fram och tillbaka<br />
och då kör de dag som natt, endast med<br />
uppehåll för på- och avlastning av varor och<br />
passagerare. Vi bodde i hytt med egen toalett<br />
och dusch, men de fl esta inhemska hade med<br />
sig en egen hängmatta som de sov i. Ett helt<br />
däck var fullt av hängande hängmattor. Det<br />
var inte många turister med på båten utan de<br />
sidan 24 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />
brev från Brasi<br />
”SANTAREM” SOM vi reste med.<br />
fl esta följde med för att de hade något ärende<br />
t.ex hälsa på släktingar. Här i Brasilien har<br />
alla hängmattor och de är sköna att ligga i.<br />
Så för brassarna är det ett naturligt sätt att<br />
övernatta.<br />
VI HAR läst att Amasonasområdet har<br />
jordens största artrikedom både när det<br />
gäller växter och djur. Utefter fl oden kunde<br />
vi beskåda oerhört många olika sorters träd<br />
och vi såg en del för oss ovanliga djur såsom<br />
sengångare och papegojor. Men det som fascinerade<br />
mig mest var ändå människorna, som<br />
härstammar från indianerna och som<br />
BODDE I mycket enkla bostäder och färdades<br />
med båtar som bestod av urgröpta trädstammar.<br />
De var oerhört skickliga i att paddla<br />
och manövrera dessa farkoster. När de såg att<br />
vår båt kom, paddlade de ut till oss, ibland<br />
för att sälja frukt eller räkor. Men ibland bara<br />
för att de hoppades få något paket med kläder<br />
eller mat av någon passagerare. Det var många<br />
som hade med sig plastpåsar som de kastade<br />
ut till fl odinvånarna. Dessa är mycket fattiga.<br />
De lever av enkelt fi ske och vilda frukter. De<br />
säljer också dessa varor som lastbåtar samlar<br />
upp på nätterna för vidare transport till städernas<br />
matmarknader. De har inte rinnade<br />
vatten eller elektricitet. Men de brukar kunna<br />
se på TV genom att de har stora antenner<br />
och som drivs med batterier, som laddas med<br />
hjälp av små dieseldrivna elverk. De är geografi<br />
skt isolerade men kan ändå följa med vad<br />
EN INDIANFAMILj som kommer<br />
paddlande i en kanot, det vanliga<br />
färdsättet för dem.<br />
HÄR KAN vi se en hel by vid fl oden.<br />
Men det vanliga är att husen ligger<br />
utspridda med ganska stort avstånd<br />
från varandra.<br />
som händer ute i världen. Barnen paddlar till<br />
skolan och blir någon sjuk så får de paddla till<br />
närmaste vårdcentral. När en kvinna ska föda<br />
barn brukar en självlärd barnmorska komma<br />
för att hjälpa till. I regel går det bra, men om<br />
man vet om att det kan tillstöta någon komplikation<br />
så beger man sig till närmaste BB i<br />
förväg.<br />
VI FRÅGADE en guide om dessa fattiga<br />
människor skulle vilja fl ytta in till något samhälle<br />
och få det materiellt bättre. ”En del har<br />
fl yttat men de som bor kvar trivs nog och är<br />
lyckliga. Här har de allt de behöver: fullt av<br />
fi sk i fl oden och skogen full av frukter och<br />
bär.” Och det stämmer, det fi nns cirka tvåtusen<br />
fi skarter och 150 olika ätliga frukter.<br />
DET INGÅR inte i indianernas kultur<br />
att samla på sig materiella ting. De vill leva<br />
i enlighet med naturens lagar. Det är inte<br />
indianerna som hotar regnskogen, det är den<br />
vite mannen. Innan europeerna kom till Sydamerika<br />
tror man att det fanns cirka 7 miljoner<br />
indianer och man tror att det högst fi nns<br />
en miljon kvar. Utefter Amazonfl oden fi nns<br />
cirka 60 kända indianstammar. Självklart<br />
hoppas jag att dessa ska få leva kvar på det<br />
sätt som de vill leva.<br />
DENNA GÅNG har jag berättat en del om<br />
människorna vid Amasonfl oden. En annan<br />
gång kanske jag återkommer med reportage<br />
om naturen och om städerna vid fl oden.
ilien 5<br />
LUNCH:<br />
60:inkl.<br />
sallad, bröd och kaffe.<br />
HÄNGMATTORNAHÄNGER TÄTT<br />
ombord på båten.<br />
nyhet! catering!<br />
vi fi xar mat till fester<br />
och högtider – för<br />
mycket snälla priser!<br />
Vi serverar alltid<br />
hemlagad med det lilla<br />
e x t r a<br />
tel: 0340-310 31<br />
Vi har fullständiga rättigheter<br />
DEROME<br />
PIZZERIA<br />
öppet: ons-tors 16-22, fre16-23, lör 13-23, sön 13-21<br />
dagens: mån-fre 11 30 -14 00<br />
www.deromepizzeria.se<br />
Bollklubbens Årsfest!<br />
Vi skaLL ha VÅr ÅrsFest Den 2:e oktober<br />
i FestLokaLen, iDrottshUset.<br />
LIVEMUSIK!<br />
Festen börJar 18.3<br />
biLJetter köPes hos<br />
Gert (38169), bJörn (38434),<br />
hos LeDare, eLLer PÅ kanLiset (38388).<br />
dags för val av<br />
VEDDIGE LUCIA <strong>2007</strong><br />
Flickor från 15 år är välkomna att deltaga.<br />
Anmäl din kandidat med foto,<br />
namn, adress och telefon<strong>nu</strong>mmer<br />
senast den 6 oktober <strong>2007</strong> till:<br />
KORPENS KANSLI<br />
BOX 146<br />
43020 VEDDIGE<br />
ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 25
transporter för allt och alla tel: 0340-306 57<br />
sidan 26 | ViSKA! <strong>2007</strong>/3<br />
sköna linjer<br />
<br />
<br />
CHAP Fällbar fåtölj i tyg eller skinn.<br />
Fåtölj i ”Paxton” 4.790:-, pall 1.375:-,<br />
nackkudde 380:-.<br />
Försäkringar kan se väldigt lika ut. Men<br />
försäkringsbolagen som erbjuder dem är<br />
väldigt olika. En tydlig skillnad är den mellan<br />
bolagen långt borta och vårt eget bolag<br />
här hemma.<br />
Vi vill lära känna dig och dina behov av<br />
skydd och trygghet.<br />
Här till vänster ser du vår nya symbol.<br />
Så här kommer du att möta oss fr o m <strong>nu</strong>.<br />
Men du möter samma människor och ringer<br />
samma telefon<strong>nu</strong>mmer som tidigare.<br />
I <strong>Veddige</strong> Lena Olsson eller Boris<br />
Johansson: 0340-383 61, i Mark Ingemar<br />
Claesson: 0706-980 409 i Kinna Lena Olsson<br />
0320-35904.<br />
Viskastigen 40, <strong>Veddige</strong>. Tel: 0340-300 50.<br />
Öppet: må-fre: 13-18, lör: 10-14<br />
www.mobelhornet.se<br />
Specialtransporter<br />
tel. 0340-306 10<br />
fax. 0340-304 84<br />
www.veddige-akeri.se
För dig som ställer höga krav<br />
Telefon 0340 – 69 75 00<br />
www.varbergsbostad.se<br />
Din lokala<br />
elleverantör!<br />
VARBERGSORTENS<br />
ELKRAFT<br />
VEDDIGE 0340-64 64 00<br />
Vår kunskap = Din trygghet.<br />
Det tjänar du på!<br />
VEDDIGE VARBERG KUNGSBACKA KINNA<br />
Konsumentverket,<br />
Energimyndigheten<br />
och våra kunder.<br />
De har testat våra<br />
värmepumpar.<br />
De är nöjda.<br />
Thermias värmepumpar har fått mycket goda betyg<br />
i både Konsumentverkets och Energimyndighetens<br />
tester. Bland annat ger våra pumpar mest och varmast<br />
vatten och störst besparing i kronor och ören.<br />
Det kan ju förklara att hela 99% av våra kunder<br />
är nöjda och gärna rekommenderar Thermia till en<br />
bekant. Nu är det din tur. Gå in på www.thermia.se<br />
och beställ Stora Värmepumpsboken. Där står allt<br />
som är värt att veta om värmepumpar. Sen kontaktar<br />
du närmaste återförsäljare, de finns också på hemsidan.<br />
Välkommen!<br />
40 År <br />
i energibranschen!<br />
stor erfarenhet av luft- jordoch<br />
bergvÄrmeinstallationer<br />
0340-64 97 64 • www.hjror.com • info@hjror.com<br />
ViSKA! <strong>2007</strong>/3 | sidan 27
Det ska löna sig att tycka om bra mat<br />
Vi på matglada Hemköp är måna om våra kunder. Därför erbjuder vi två förmånliga kundkort, ett Hemköp<br />
Bo<strong>nu</strong>skort och ett Hemköp betalkort VISA. Båda korten ger dig upp till 2% bo<strong>nu</strong>s på dina inköp i Hemköps butiker.<br />
WI E N E R B RÖD<br />
från egen ugn<br />
Handla andra varor<br />
för 200:- så får du<br />
köpa<br />
15:-<br />
GEVALIA KAFFE för<br />
/ PAKET<br />
Väljer du betalkortet får du även 0,5% bo<strong>nu</strong>s på alla inköp utanför Hemköp.<br />
3 st<br />
10:-<br />
Max 1 paket/hushåll<br />
LÖSGODIS<br />
jämförpris: 49:-/kg<br />
490 PER HG<br />
PICN IC BOG<br />
Benfri. I bit.<br />
2990 /KG<br />
E NTR ECÔTE<br />
i bit, från Brasilien<br />
SVE NSKA<br />
ÄPPLE N<br />
99:-<br />
/KG<br />
1290 /KG<br />
Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50. Priserna gäller from <strong>2007</strong>-09-17 tom <strong>2007</strong>-09-23 med reservation för tryckfel och slutförsäljning.