lagunda i litteraturen - Ekonomisk-historiska institutionen - Uppsala ...

1
LAGUNDA I LITTERATUREN
Böcker, uppsatser och artiklar om Lagunda härad och dess socknar
Biskopskulla, Fittja, Fröslunda, Giresta, Gryta, Hjälsta, Holm, Kulla, Långtora och Nysätra.
Sammanställd av Göran Ulväng
Version 2010-03-18 med 670 titlar.
Jag började forska om Lagundabygdens historia i mitten av 1980-talet och har allt sedan dess letat
efter litteratur om bygdens historia. I början av 1990-talet väcktes idén att sammanställa all
litteratur om bygden, så att de som var intresserade skulle kunna ta del av vad som skrivits om
bygden. Jag vände mig då till Thorsten Öhrström i Kulla och tillsammans satte vi ihop en lista. Av
olika anledningar blev denna aldrig publicerad. Nu har denna lista kompletterats med verk som
publicerats de sista 15 åren. Listan är dock långt ifrån komplett. Bland annat saknas många artiklar
som journalisten Göran Palm skrivit i UNT och andra tidningar.
Jag tar gärna emot förslag på verk som bör finnas med. Kravet är att boken, artikeln eller uppsatsen
på något sätt skall anknyta till Lagunda härad eller dess socknar Biskopskulla, Fittja, Fröslunda,
Giresta, Gryta, Hjälsta, Holm, Kulla, Långtora och Nysätra.
Jag nås enklast på Goran.Ulvang@ekhist.uu.se
Min hemsida finns på: www.ekhist.uu.se/Staff/GUlvang/index.htm
Litteraturen är ordnad efter DDC, Dewey decimalklassifikation, men med litet egna tillägg.
200 RELIGION
280 KRISTNA TROSSAMFUND OCH SEKTER
Erik Jansismen
Andersson, S 1923: Något om Erik Jansismen. Julhälsning.
Bulletinen. Tidskrift för Bishop-hillsällskapet
Gustafsson, G 1979: Biskopskulla - Bishop hill. Utg. av Lagunda hembygdsförening och Vasaorden av Amerika.
Gustafsson, G (1996): Så började det. Det blåser en vind..
Isaksson, O & Hallgren, S 1969: Bishop hill, svensk koloni på prärien.
Isaksson, O 1986: Bishop hill. Bygd och natur.
Isaksson, O 1996: Bishop hill.
Johansson, G 1944: “Profeten“ från Biskopskulla. I:EPj.
Lundin, U, Sundin, L-E & Gustafsson, G (2006): Biskopskulla - Bishop Hill.
Sjöberg, S 1950: Profeten från Biskopskulla och hans öde. Uppland 1950.
Söderberg, K 1988: Bishop hill. Bygd och natur 4/88.
Söderblom, A 1924: Ett besök i Bishop hill. I: Julhälsning.
Thelin, L (2006): Nattvardsvinet i galoscherna. Historia om Enköpingsbygden, red. Troedsson, I mfl. (Erik
Jansismen);

Ulväng, G 1994: I svenskbygder i USA och Canada. Bulletinen 1994.
Charles Lee
Lee, C (1919): Jorden och människan.
300 SAMHÄLLSVETENSKAPER
367 ALLMÄNNA FÖRENINGAR
Bring, S E 1915: Upsala läns kungl. hushållningssällskap 1815-1915.
Lagunda hembygdsförening
Ericson, G 1973: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1973
Ericson, G 1974: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1974
Lagunda hembygdsförening: Årshäfte 1973-
Ordéus, V 1976: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1976
Ordéus, V 1977: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1977
Ordéus, V 1978: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1978
Ordéus, V 1979: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1979
Ordéus, V 1980: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1980
Rudolphsson, N 1981: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1981.
Rudolphsson, N 1982: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1982.
Ulväng, G 1991: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1990.
Ulväng, G 1992: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1992.
Ulväng, G 1994: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1994.
Ulväng, G 1997: Lagunda hembygdsförening 25 år 1997. I: Lagunda hembygdsförenings årsskrift 1997.
Ulväng, G 2002: Lagunda hembygdsförening 30 år 2002. I: Lagunda hembygdsförenings årsskrift 2002.
Westerdahl, G 1983: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1983.
Westerdahl, G 1984: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1984.
Westerdahl, G 1987: Lagunda hembygdsförening. I: Uppland 1985-86.
Örsundsbrobygdens turistråd
Ulväng, G 1993: Turistsatsning i Örsundsbrobygden. I: Meddelanden 1/1993
2
385 JÄRNVÄGSTRAFIK
Björkman, E A (1863): Om norra stambanans riktning emellan Örsundsbro och Stockholm samt val af station i
hufvudstaden.
Freding, M 1991: Industrilok i Uppland. Utgiven av SJK småbaneavdelning.
Rundblad, P 1986: Uppsala-Enköpings järnväg. Svenska Järnvägsklubbens skriftserie 43.
387 SJÖFART
Hellström, G 1962: Ångbåtstrafiken Sigtuna-Stockholm. Uppland 1962.
Hellström, G 1962: Ångfartyget Upsala, f.d Örsundsbro. Uppland 1962.
Jarl, B 1946: Ångbåtarna på Uppsala. Uppsala 1946.
Larsson, L-I 1992: En undersökning av antalet ankomna och avgångna fartyg på Uppsala, Enköping och Örsundsbro
hamnar 1870-1910. B-uppsats i historia, Uppsala universitet.
Månsson, A 1989: Post ombord, ångbåtspost på annat sätt. Särtryck utgiven av SFF-Filatlisten och Postmuseum,
Stockholm 1989.
Ordéus, T 1975: Örsundsbro – Stockholm. Om tidig båttrafik. Liten festskrift till Dag Strömbäck 13 augusti 1975.
Ordéus, S (1978): Örsundsbro - Stockholm. Om tidig båttrafik. Lagunda hembygdsförenings årsskrift 1978.
Palm, G 1992: Broarna, sjöfarten och hamnen i Örsundsbro. Lagunda hembygdsförenings skriftserie nr 3.
Stockholms ångbåtssjöfart. Ångfartygs-befälhavaresällskapets minnesskrift 1857-1932. Stockholm 1933.

3
391 KLÄDER OCH UTSEENDE
Henschen, I 1970: Tygtryck för folket och folkligt tygtryck. I: Kulturen. (Hjälsta)
Liby, H (199?): Kläderna gör upplänningen.
Ulväng, M 1994: Vad 1793-års sockenstämmoprotokoll, inför Kongl. Majt:s förordning till hämmande af yppighet och
öfwerflöd; af den första januarii 1794, säga om allmogens dräcktskick i Lagunda härad och Gryta socken. Buppsats
i etnologi, Uppsala universitet.
392 SEDER KNUTNA TILL LIVSCYKEL OCH HEMMET
Hagman, A-M (2005): Tydor och varsel vid jul och nyår. Lagunda hembygdsförenings årskrift 2004.
Ljungberg, A 1929: Syn och sägen från en gammal Upplandssocken. I: EPj. (Hjälsta)
Michon-Bordes, H 1965: Brudkrona och brudkronesed, en studie med särskild hänsyn till Uppsala ärkestift. Uppland
1964.
Ordéus, V 1977: Stjärnan i Björnome. Ärkestiftet.
Söderlund, J H 1934: Spöket vid Knösen. Spökhistoria från Fröslunda. EPj.
Ålenius, N 1931: Gamla upländska julseder. UNTj.
Ålenius, N 1943: Julträd och majstång. UNTj.
Åmark, M 1942: Upländska älvkvarnar. UNTj.
400 SPRÅK
412 ETYMOLOGI
Andersson, A 1982: Hund, hundare och härad från språklig synpunkt. Bebyggelsehistorisk tidskrift 4.
Calissendorff, K 1986: Ortnamn i Uppland.
von Friesen, O 1930: Bynamn på de uppländska runstenarna. Namn och bygd.
Hedblom, F 1945: De svenska ortnamnen på säter.
Hellberg, L 1986: Hedendomens spår i uppländska ortnamn. OiUå.
Ortshistorisk litteratur om Uppland. Utg. av Institutet för ortshistoria.
Sahlgren, J 1957: Eriksgatan genom Uppland, Ortnamnstydningar. OSÅU 1957.
Lindqvist, N 1921: Uppländska sockenboöknamn. UNTj.
Ståhl, H 1976: Ortnamn och ortnamnsforskning
Ståhle, C I 1946: Studier över de svenska ortnamnen på -inge.
Öhrström, T: Ortnamn i Lagunda.
Gryta
Johansson, R & Ordéus, V (2006): Naturnamn i Gryta. Lagunda hembygdsförenings årskrift 2005.
Hjälsta
Floderus, E 1945: De äldre Sigtunavägarna och ortnamnet Til. I: Fornvännen.
Holmberg, K A 1969: De svenska Tuna-namnen.
Lindqvist, N 1923: Till tolkningen av namn på Vret och Vreta. I: UNTj.
Olsson, I 1971: Tuna-namnen i Sverige, forskningsläget. I: Fornvännen.
Öberg, A 1989: Ör i Lagunda. I: Studia Onosmatica.
Långtora
Langenfelt, G 1958: Härledning av namnnet Vantör. I: Sankt Erik. (Långtora)
Lundberg, O 1924: Från Lagundabygderna, Vad är en “tora“?, Lårstaviken. UNTj
Moberg, L 1951: Långtora. I: Namn och bygd 1951.
Nysätra
Fries, S 1955: Ordet värn “hägnad, äga“ och dess förekomst i ortnamn. I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift.
(Nysätra)

Elmevik, L 1967: Ett försvunnet uppländskt bolstad-namn. I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. (Nysätra)
500 NATURVETENSKAP
520 ASTRONOMI
Tjernberg, S 1969: Hässlefallet. I: Julhälsning.
4
550 GEOLOGI, HYDROLOGI OCH METEROLOGI
Eriksson, K G & Ingmar, T 1958: Inventering av Uppsala läns åsar.
Fager, P-J 1976: Köpingsåns, Svartåns, Sagåns och Örsundsåns avrinningsområden. Inventering av dammar och
regeleringsförhållanden. Kommittén för Mälarens vattenvård, publ. 29.
Höner, N G 1948: Upplands grund: häll och jord. : Natur i Uppland.
Järnefors, B 1963: Lervarvskronologien och isrecessionen i östra Mellansverige. SGU ser C nr 594.
Rudberg, S 1944: Enköpingsåsen mellan Mälaren och Dalälven. I: Geographica 15.
570 BIOVETENSKAPER, BIOLOGI
Agerberg, A m fl 1979: Limnologisk undersökning av Ryssjön. Limnologiska institutionen, Uppsala.
Ahl, T 1975: Vattenvårdsplanering 1965-75 inom Mälarens nederbördsområde.
Almquist, E 1929: Upplands vegetation och flora.
Fredriksson, R & Tjernberg, M (1996): Upplands fåglar - fåglar, människor och landskap genom 300 år.
Fredriksson, R, Lundin,A & Tidemar, M (1996): Ornitologins 1900-tal i Uppland. Upplands fåglar.
Fredriksson, R (1996): Uppländska fågellokaler. Upplands fåglar.
Haglund, E 1968: Naturvårdsinventering av Enköpings kommunblock. Del IV Lagunda kommun
Ingmar, T m fl 1968: Naturinventering av Uppsalatrakten
Inventering av våtmarker i Uppsala län 1. Länsstyrelsen i Uppsala län 1986.
Jansson, H m fl 1976: Limnologisk undersökning av Hålsjön. Limnologiska institutionen i Uppsala.
Lundevall, C-F 1949: Om Hjälstavikens fridlysning. I: SNå.
Lundevall, C-F 1954: Tre uppländska storfåglar. I: Uppland
Lundqvist T 1948: Rördrommen, mystikens fågel. I: EPj.
Mellqvist, s 1944: Händelserikt fågelår i Uppland. I: UNTj.
Måsner, J 1961: Landholmarna vid Sjöö. I: UNTj.
Natur i Uppland 1948. Red av S Hörstadius och K Curry-Lindahl.
Naturvårdsprogram för Uppsala län 1. 1987.
Sernander, R 1939: Jättepäronträdet vid Hamra i Fröslunda. I: UFT 46:2
Tjernberg, M 1976: “Projekt kungsörn“ I: SN 5/76
Waern, M 1944: beskrivning till en bottetopografisk karta av Mälarfjärdarna Ekoln och Gorran. I: Geographica 15.
Wallsten, M & Blomqvist , P 1982: Vatten i Uppsala län 1982.
Wallsten, M 1981: Alstasjön, vegetationsinventering.
Westin, P 1976: Översiktlig inventering av 14 större kärr- och myrmarksområden inom Enköpings kommun. Stencil.
Westin, P 1979: Faunainventering Nybylund, Kulla. Stencil.
Hjälstaviken
Bergqvist, B & Wallsten, M 1980: Linologisk undersökning av Hjälstaviken. Statens naturvårdsverk.
Bollvik, R 1948: Hjälstaviken. I: Natur i Uppland. Red. S Hörstadius & K Curry-Lindahl.
Bollvik, R 1965: Hjälstaviken
Bollvik, R 1980: Fågelsjön. I: SNå. (Hjälstaviken)
Eriksson, R, Tjernberg, M & Westin, P 1974: Fågelinventering i Hjälstaviken. I: Hjälstaviken, översiktlig utredning
1975.
Fries, C 1922: Upländska strövtåg. I:UNTj (Hjälstaviken)
Hörstadius, S 1923: Ekolsunds och Hjälstaviken. Svenska turistföreningens årsskrift 1923.
Kolthoff, G 1912: Ett minne från Hjälstaviken. I: UNTj.
Lindroth, A 1932: Ett besök vid Hjälstaviken våren 1931. I: SNå
Lönnberg, E 1920: Några ord om Hjälstavikens fågelfauna. I: SNå.
Ryding, S-O 1974: Ytvattenkvalitén i Hjälstaviken. I: Hjälstaviken, översiktlig utredning 1975.

5
Sandin, M 1974: Hjälstaviken - en översiktlig vegetationskartering av beteshagar, lund- och skogsmarker.
Länsstyrelsen i Uppsala län.
Tjernberg, M 1974: vegetationsundersökning av Hjälstaviken. I: Hjälstaviken, översiktlig utredning 1975.
Westin, P (2009): Fågelinventering av Hjälstavikens våtmarksområde 2008. Länsstyrelsen meddelandeserie 2009:4.
Åse, L-E 1958: Hjälstaviken - 200 år att leva. I: SNå.
Åse, L-E 1975: Hjälstaviken. geologi, sedimentation, bottenprover, historiska randanmärkningar m m. I: Hjälstaviken,
översiktlig utredning 1975.
600 TEKNIK
630 LANTBRUK
Bohm, E 1929: Hästen, raser, avel och vård. Svenska jordbrukets bok. (Husby i Gryta)
Frölich, D 1847: Iakttagelser vid Åkerbruket i Lagunda Härad af Upsala län. I: Upsala läns Kongl.
Hushållningssällskaps handlingar, 29:e häftet.
Jansson, A 1941: Den nordsvenska hästaveln inom Uppsala län. I: Föreningen nordsvenska hästen 25 år. (Husby i
Gryta)
Kaldén, J 1946: Husdjursaveln i mälardistriktet. Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget. (Husby i Gryta)
Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution angående den Förening, som Inwånarne Uti Holms, Fittia, Hielsta, Kalmar-Ö och
Kulla Socknar, I Upsala Län, sins emellan ingått och träffat om ett gemensamt Spanmåls-Magasins Inrättande för
Bemälte Socknar. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 16. Martii 1759.
Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse uppå den förening, som inwånarne uti Långtora sockn i Upsala län sins emellan
träffat och slutit om ett sockne-magasins inrättande derstädes. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren, den 3. febr.
1758.
Linder, H red. 1985: Jordbrukslandskapet i Uppsala län.
Nyblom, E 1953: Skogsbruket 1850-1950. I: En bok om Mälarlandskapen.
Trägårdh, C 1939: Hästen i Sverige. Stockholm.(Husby i Gryta)
670 INDUSTRIELL TILLVERKNING
Bruno, W 1954: Tegelindustrien i Mälarprovinserna 1815-1950. Uppsala.
Olsson, L-E 1987: Tegelbruk i Sverige. Rapport RAÄ 1987:5 (Alsta)
700 KONST OCH FRITID
712 LANDSKAPSARKITEKTUR
Karling, S 1931: Sjöö, Uppland. I: Sv. Trädgårdskonsten, 2.
Ulväng, G (2005): Den föränderliga herrgårdsträdgården. Ekonomiska aspekter på några uppländska herrgårdars
trädgårdar och parker under 300 år. Lustgården 2005
725 ARKITEKTUR, OFFENTLIGA BYGGNADER
Örsundsbro
Gardeback, C 1971: Tingshuset i Örsundsbro. B-uppsats i etnologi, Uppsala universitet.
Nordberg, O & Ulväng, G (2007): Gamla bion i Örsundsbro. Historien, Huset, Verksamheten.
Nordberg, O & Ulväng, G 1992: Biografen i Örsundsbro, återinvigning maj 1992.
Ulväng, G & Nordberg, O 1994: Cinema Paradiso i Örsundsbro I: Uppland 1994.
Ulväng, G & Nordberg, O 1997: Cinema Paradiso i Örsundsbro. I: Röster i Uppland, en antologi av Göran Palm.

726 ARKITEKTUR, KYRKOR
Bonnier, A-C 1987: Kyrkorna berättar. Upplands kyrkor 1250-1350. UFT 51.
Cornell, H & Wallin, S 1933: Uppsvenska målarskolor på 1400-talet. Stockholm.
Eson, H & Svensson, B (1994): Sockenkyrkan.
Karlsson, A M 1986: Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige. (Fittja, Kulla, Hjälsta, Gryta, Nysätra, Långtora)
Kilström, B I 1952: Om kyrkorna i Hjälstaholm. I: Julhälsning
Larsson, L-I & Ulväng, G 1998: En föremålsinventering av kyrkvindar och klockstaplar i Gryta pastorat.
Nilsén, A 1986: Program och funktion i senmedeltida kalkmåleri.
Sundqvist, N 1961: Trifolium och spetstrifolium i några kyrkor i Uppland. I: Uppland 1961.
Sundqvist, N 1966: Gotiska kyrkor på norra mälarstranden med takryttare. I: Uppland 1966.
Wilcke-Lindqvist, I 1957: Upplandskyrkornas inredning genom tiderna. I: Upplands kyrkor VI.
Våra kyrkor. Västervik 1990.
Åmark, M 1950: Helgon i Upplands kyrkor. I: Upplands kyrkor II.
Biskopskulla
Blomqvist, C-A 1939: Biskopskulla kyrka. I: EPj.
Krantz, R 1956: Biskopskulla kyrka. I: Julhälsning.
Sundqvist, N 1957: Biskopskulla kyrka. Upplands kyrkor 91.
Fittja
Bonnier, A-C & Benett, R 1970: Fittja kyrka. Sveriges kyrkor vol. 140.
Kilström, B I 1958: Fittja kyrka. I: Julhälsning.
Nordström, F 1952: Fittja kyrka. Upplands kyrkor 92
Fröslunda
Andersson, A 1951: Fröslunda kyrka. Upplands kyrkor 39.
Giresta
Andersson, A 1949: Giresta kyrka.
Lindgren, T (1988): Pastoratets tack. Giresta kyrka i ny gestalt.
Nisbeth, Å (1988): Stram och värdig jugendkyrka. Giresta kyrka i ny gestalt.
Magnusson, E (1988): Giresta kyrka i förnyad skrud. Giresta kyrka i ny gestalt.
Söderberg, U (1988): Restaureringen 1988. Giresta kyrka i ny gestalt.
Gryta
Andersson, A 1949: Gryta kyrka
Ulväng, G (2006):Spenska gravkoret vid Gryta kyrka – ett verk av Carl Christoffer Gjörwell. Uppland 2006
Hjälsta
Bonnier, A-C & Benett, R 1970: Kulla och Hjälsta kyrkor. Sveriges kyrkor vol. 134.
Kilström, B I 1956: Hjälsta kyrka. Upplands kyrkor 79.
Nisbeth, Å 1956: En medeltida räkenskapsbok från Hjälsta kyrka. I: Fornvännen 1956.
6
Holm
Kilström, B I 1953: Holms församling. I:EPj.
Kilström, B I 1964: Holms kyrka, Upplands kyrkor 63.
Laine, C (2008): Anteckningar om Holms kyrka. Sjöö slott. Tradition och manifestation. (Red: Eklund K-J, Norman, H
& Ulväng, G)
Kulla
Bonnier, A-C & Benett, R 1970: Kulla och Hjälsta kyrkor. Sveriges kyrkor vol. 134.
Norberg, R 1952: Kulla kyrka, Upplands kyrkor 49.
Långtora
Krantz, R 1955: Långtora kyrka. Julhälsning
Sundqvist, N 1960: Långtora kyrka. Upplands kyrkor 102.
Två medeltida kyrkor i Uppland: byggnadernas historia genom sju sekler/ Konsthögskolans Arkitekturskola 1994.

Nysätra
Rydeman, G 1918: Nysätra kyrka. Julhälsning.
Två medeltida kyrkor i Uppland: byggnadernas historia genom sju sekler/ Konsthögskolans Arkitekturskola 1994.
Westlund, P O (1950): Nysätra kyrka.
7
728 ARKITEKTUR, BOSTADSHUS
Ehn, O 1980: Prästgårdar i Uppland. Uppland 1980.
Ehn, O m fl 1976: Byggnadstradition i Uppland
Wretin-Mannberg, C (1996) Byggt i Uppland.
Herrmanns, R 1985: Slott och herremanshus i Södermanland, Uppland och Västmanland.
Söderberg, B G 1967: Slott och herresäten i Sverige, Uppland 1 & 2. Malmö. (Höja, Salnecke, Stora Bärby, Sjöö)
Ulväng, G 1997: Uppländsk bebyggelse ur ett nytt perspektiv. Landsbygdsbebyggelsen och den agrara revolutionen
1750-1850., D-uppsats i ekonomisk historia, Uppsala universitet
Ulväng, G 2001: Böndernas hus. Licentiatavhandling i ekonomisk historia, Uppsala universitet.
Ulväng, G 2002: När byggdes huset? Arkiven har svaren. Några tips om hur man söker information om sitt hus i
arkiven. Byggnadskultur 1/2002.
Ulväng, G (2004): Hus och gård i förändring. Uppländska herrgårdar, prästgårdar och bondgårdar under 1700- och
1800-talens agrara revolution. Doktorsavhandling i ekonomisk historia.
Ulväng, G (2008): Herrgårdarnas historia. Liv, arbete och bebyggelse på uppländska herrgårdar. Hallgren &
Björklund förlag.
Ulväng, G (2009): Att göra dygd av nödvändigheten. Bebyggelsen på svenska herrgårdar speglad genom förändringar i
jordbruk, hushåll och arbetsorganisation. Proceedings, nordiskt slotts- och herrgårdssymposium 2009.
Biskopskulla
Hofrén, M 1930: Indelningsverkets boställen. I: Svenska kulturbilder V. (Gryta, Landsberga)
Erikson, M, Lundström, P & Ulväng, G (2008): Vårdplan för Landsberga gård, Biskopskulla, Enköpings kommun.
Gryta
Alm, G (1996): Arkitekturen. I: Renässansens konst, Signums svenska konsthistoria. (Salnecke)
Axel-Nilsson, G (1950): Dekorativ stenhuggarkonst i yngre Vasastil. (Salnecke)
Bedoire, F (2001): Guldålder. Slott och politik i 1600-talets Sverige. (Salnecke)
Cederlöf, O 1991: Gryta majorsboställe. Uppland 1991
Franzén, A 1989: Gryta majorsboställe. Kulturhistorisk utredning inför byggnadsminnesförklaring. Upplandsmuseet.
Hahr, A (1909): Höja. Svenska Slott och herresäten vid 1900-talets början.
Hofrén, M 1930: Indelningsverkets boställen. Svenska kulturbilder V. (Gryta)
Lagerquist, M 1959: Paradsängen från Höja. Fataburen 1959.
Norrgården, H 1964: Salnecke, näckens och källornas slott. I: EPj.
Ulväng, G (2004): Byggnadernas historia. Vårdprogram för Salnecke slott, Salnecke 1.10, Gryta socken, Enköpings
kommun, av Göransson, E, & Höglund, S.
Ulväng, G 2001: Majorsbostället Gryta. Ett militärhistoriskt byggnadsminne sett genom syneprotokollen 1698 till
1881. Uppland 2001.
Westermark, A (2000): Salnecke slott. En uppländsk säteribyggnad från yngre vasatid. C-uppsats i konstvetenskap,
Uppsala universitet.
Westermark, A (2001): Salnecke slott - en uppländsk säteribyggnad från yngre Vasatid. Valör.
Holm
Bedoire, F (2001): Guldålder. Slott och politik i 1600-talets Sverige. (Sjöö)
Berefelt, G:1968: Bilder från en Mälarfärd 1688. Utg. av KB. (Sjöö)
Eklund, K-J, Norman, H & Ulväng, G red. (2008): Sjöö slott. Tradition och Manifestation.
Ellehag, C 1997: Arkitekturen 1650-1690. Barockens konst, Signums svenska konsthistoria. (Sjöö)
Ellehag, C (2008): Mathias Spihler och den karolinska gårdsanläggningen på Sjöö. Sjöö slott. Tradition och
manifestation. (Red: Eklund K-J, Norman, H & Ulväng, G)
Eriksson, J & Liljenstolpe, P (2008): Nicodemus Tessin den äldres Sjöö – en palladiansk villa vid Mälaren. Sjöö slott.
Tradition och manifestation. (Red: Eklund K-J, Norman, H & Ulväng, G)
Klingspor C A (1881): Uplands herregårdar. (Sjöö)
Lindahl, G (2008): Johan Gabriel Stenbock. Sjöö slott. Tradition och manifestation. (Red: Eklund K-J, Norman, H &
Ulväng, G)

8
Lisinski, J & Pihl, N (1997): Sjöö slott. Långsiktigt åtgärdsprogram avseende utvändiga arbeten för slottet med
flygelbyggnader. Arksam.
Lovén, C 1996: Borgar och befästningar i det medeltida Sverige. KVHA. (Sjöö)
Lundberg, E (1935): Herremannens bostad. Studier över nordisk och allmänt västerländsk bostadsplanläggning. Del 1:
Före 1700-talets mitt. (Sjöö)
Ulväng, G (2008): Jordbruk, hushåll och bebyggelse på Sjöö under 300 år. I: Sjöö slott. Tradition och Manifestation.
Eklund, K-J, Norman, H & Ulväng, G red.
Kulla
Berefelt, G:1968: Bilder från en Mälarfärd 1688. Utg. av KB. (Friberg)
Ellehag, C G 1988: Fribergs herrgård.
Ellehag, C G 1994: Fem svenska stormaktshem under 1600-talet. (Friberg)
Tegnér, E: Svenska bilder från sextonhundratalet. (Friberg)
Långtora
Ulväng, G (2003): Myter och sanningar om vår byggnadskultur. I: Byggnadskultur 1/2003. (Nyby)
Ulväng, G (2007): Långtora säteri – den okända herrgården , Lagunda hembygdsförenings årsskrift 2007
Nysätra
Ulväng, G (2008): Ryda kungsgård. Lagunda hembygdsförenings årsskrift 2008.
746 TEXTILKONST
Andersson, A 1984: Broderi från Biskopskulla i Uppland. Klenoder ur äldre svensk historia.
750 MÅLARKONST
Wallin, S 1966: Tapetmålarverk. Sankt Erik 1966. (Hässle, Fittja)
780 MUSIK
Erici, E 1948: Hjälsta-orgeln 100 år. I: Julhälsning
Lindgren, T (1993): Fröslunda 1500-talsorgel i ny gestalt. En hälsning till församlingarna i ärkestiftet.
Palm, G (2010): "Blås-Franken". Lagunda hembygdsförenings årsskrift 2009. (August Ferdinand Frank, Hjälsta).
Giresta musikstiftelse
Noréus, E (1999): Giresta kyrkas musikstiftelse 10 år. Giresta kyrkas musikstiftelse : 1989-1999.
Tibell, G (1999): Musik i Giresta kyrka : ett lyckosamt decennium. Giresta kyrkas musikstiftelse : 1989-1999.
Wall, A (1999): Musik i Giresta kyrka: några personliga reflektioner. Giresta kyrkas musikstiftelse : 1989-1999.
Öjdahl, A R (1999) : Giresta kyrkas musikstiftelse : en utomordentlig idé. Giresta kyrkas musikstiftelse : 1989-1999.
800 LITTERATUR
890 LITTERATUR
Asklund, E : Manne. Stockholm.
Asklund, E 1950: Silverligan. Stockholm.
900 HISTORIA OCH GEOGRAFI
910 GEOGRAFI OCH RESOR
Ambrosiani, B & Hyenstrand, Å 1972: Mälardalen - ett bebyggelsehistoriskt exempel. I: Forntid för framtid, en bok till
kungen.

Bolin, L 1944: Bilder från det mellansvenska kulturlandskapet. Stockholm
Grau, O 1748 (1919): Husholds anmärkningar under resan igenom Uppsala och Stockholms län år 1748. UFT 34
Lilonius, A E (1650): Uplandiae Elogia. (Lovtal till Uppland), nytryck 1963.
Ljungberg, A 1960: Längs forna färdleder. Från Flosta källa till Utö hus, från Sagån till Draget.
Lundberg, O m fl 1937: En vägbok för Uppsala län.
Mannerfelt, M1943: På Upplandsvägar. I: UNTj.
Matz, E 1979: Mälardalens sällsamheter.
Nordström, A 1983: Uppland. Stockholm.
Nordström, A 1985: Mälarbygd
Olsson, J 1939: Uppsala län i porträtt och bild. Örebro.
Rabenius, O 1946: Från Uppsala till Mälarstränder. I UNTj.
Salvius, L 1741: Beskrifning öfver Sveriget 1. Om Uppland.
Sjöbeck, M 1948: Uppland, färdvägar och vandringsstigar utgående från järnvägarna.
Slott och herresäten i Sverige. Uppland.
Svecia antiqua et hodierna. Sverige i forntid och nutid. Erik Dahlberg. 1924 Stockholm.
Svensk hembygd 1937. Uppsala och Stockholms län.
Svenska gods och gårdar, Uppsala län. 1938
Svenska orter: 1934.
Svenska slott och herresäten - Uppland. 1909. (Salnecke, Sjöö)
Svenska trädgårdar. Red: Lind & Thulin. Stockholm 1939. 2 bnd.
Sverige: Ahlenius & Kempe 1909.
Sveriges bebyggelse, Uppsala län, del IV 1949
Tham, W 1850: Beskrifvning öfver Upsala län. Stockholm.
Uppland i bilder med förklarande text. Red. Albin Roosval 1927.
Uppland, Skildring af land och folk. Två band 1908.
Uppland, Svenska turistföreningens årsskrift 1915
Uppland, Svenska turistföreningens årsskrift 1962.
Uppland. Utgiven av Uplands nation 1935.
Vennberg, E 1917: Johan Hadorphs Resor: Afritningar af kyrkor och kyrkovapen i Uppland 1676-1695.
Wibelius, G 1853: Beskrifvning öfver tredje fögderiet af Upsala län, Lagunda, Hagunda och Ulleråkers härader.
Vägvisare till naturen i Uppsala län. Utgiven av länsstyrelsen i Uppsala län och Uppsala läns landsting.
Öhrström, T: På upptäcksfärd längs Örsundaån med biflöden
Öhrström, T: Sävaån med biflöden och dess omgivning.
9
Biskopskulla
Ljungberg, A 1931: Resa i Biskopskulla. I: EPj.
Rosell, J 1830: Dissertatio topographico historica de paroecia Biskopskulla in Uplandica. Diss. akad. pr. J H Schröder.
Upsaliae 1830.
Fröslunda
Rosell, J 1833: Dissertatio topographico historica de paroecia Fröjeslunda in Uplandia. Diss. acad. resp. A G
Hallström. Upsaliae 1833.
Nysätra
Nersta 1936: En minnesrik kvarnresa till Kronkvarn och Stampen i Nysätra. I:EPj.
920 BIOGRAFI OCH GENEALOGI
Bergström, O (1882): Anteckningar om cheferne för Kongl. Uplands Regemente. (Landsberga)
Elgenstierna, G (1925-1936) Den introducerade svenska adelns ättartavlor med tillägg och rättelser.
Gillgren, S (2008): Kungliga Upplands regementes officerare. Biografiska uppgifter över officerare, reservofficerare
samt officerares vederlikar vid Kungl. Upplands regemente.
Klingspor, C A (1878-80): Uplands adel i äldre tider.
Leijonhufvud, K A (1901-06): Ny svensk släktbok 1-10
Lewenhaupt, (1921: Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar.
Schlegel, B & Klingspor, C A 1875: Svenska adelns ättartafvlor.

10
Biografier enskilda personer
Berg, A-M 1976: De nya medaljörerna: Elsa Lidberg Uppland 1976.
Ehn, O 1983: In memoriam: Greta Ericson. Uppland 1983.
Ehn, O 1987: In memoriam: Karl Elfred Kumm. Uppland 1985-86.
Ehn, O 1987: Nya medaljörer: Kerstin Rekestad. Uppland 1985-86.
Fries, E 1920: Svenska kvinnor. (Catharina De la Gardie)
Hallenberg, A 1937: Karolinerna på Höja. I: UNTj. (Jakob Spens)
Holmgren, G 1951: Ryttmästaren på Hessle. I: UNTj. (Adolf Tersmeden)
Karlsson, E 1968: Örsundsbroprofiler. I:EPj.
Kumm, E 1972: De nya medaljörerna: Elfred Kumm. Uppland 1972.
Landelius, B 1974: De nya medaljörerna: Brita Landelius. Uppland 1974.
Landelius, B 1980: Landshövding Robert von Kraemer. B-uppsats i etnologi. Uppsala universitet.
Landelius, B 1984: Nya medaljörer: Greta och Bertil Lidberg. Uppland 1984.
Lange, U 1988: In memoriam: Albin Rylander. Uppland 1987.
Lindgren, T 1988: Nya medaljörer: Thorild Lindgren. Uppland 1987.
Palm, G (2009): För länge sedan. Lagunda hembygdsförenings årsskrift 2008 (David Hillerskog, Gryta).
Palm, G (2010): "Blås-Franken". Lagunda hembygdsförenings årsskrift 2009. (August Ferdinand Frank, Hjälsta).
Pettersson, Petter. Tilkännagifves: Kongl. hof-predikanten och kyrkoherden uti Nysätra och Österrunda församlingar,
högärevördige och höglärde herr Petter Petterssons dödeliga frånfälle, på Nysätra prästgård d. 15 october 1796, kl.
9 e.m., i en ålder af 50 år.
Planck, E 1924: O Alfred Berg i Giresta. I: Julhälsning.
Sjögren, I (2006): Mannen som förlängde livet. Nils Rosén von Rosenstein.
Sundqvist, N 1956: Per Andersson i Åloppe. I: Uppland
Sundqvist, N 1963: In memoriam: Petrus Landelius. Uppland 1963.
Thimon, G (1953): Strange i Stria. Julläsning 1953, Tidningen Uppsala. (Höja)
Thunman, O 1937: Karolinen på Höja. I: UNTj. (Jakob Spens)
Öhrström, T: Triangeldrama på Sjö omkring 1760. (Catharina De la Gardie)
Släkter
Arenander (från Uppland) Svenska Släktkalendern 1980. (Gryta, Långtora)
Bedoire, F (1969): Mösspolitikern och manufakturisten Abraham Hedman och hans släkt. Personhistorisk tidskrift
1968-69. (Taxnäs)
Blom (från Lagunda), Svenska släktkalendern 1980. (Hässle)
Falkenberg, F 1942: Falkenbergska släktminnen. Stockholm. (Staby)
Gyllenadler, K S O 1943: Grissbacharna på Salnecke. I: årsboken Uppland.
Kolmodin, Svenska Släktkalendern 2010. (Nysätra)
Lindblom, A 1952: Det Banérska familjesmycket. I: Fataburen 1952. (Sjöö)
Mörner, M (19??) Johan Adam Graaner, Svenskt Biografiskt Lexikon.
Ridderberg, T (1998): Johan Conrad Sternfelt. En karolinerkrigare från Riga 168-1756. (Husby)
Steinrud, M (2008): Den dolda offentligheten. Kvinnlighetens sfärer i 1800-taltes högreståndskultur. (Hässle)
Ulväng, G (2003) Carlsson med Ulväng. I: Svenska släktkalendern 2003. (Husby)
Ulväng, G (2007): Grevarna Spens arkiv på Höja – ett gårds- och släktarkiv från fyra sekel. Personhistorisk tidskrift
2/ 2007
Memoarer/minnen
Bergvall, R (1978) Minnen från Hjälsta skola i Uppland. Lagunda hembygdsförenings årsskrift 1978.
Cederström, G (1926): En gammal konstnärs minnen. (Sjöö)
Holmgren, A M (1926): Minnen och tidsbilder I. (Hässle)
Holmgren, G 1953: Ferier med far. I:UNTj. (Hässle)
Holmgren, G 1956: Julhelg i gamla goda tiden. I:UNTj. (Hässle)
Holmgren, G 1957: Hemliv i paradiset. I:UNTj. (Hässle)
von Kraemer, R 1866: Mina lefvnadsminnen tecknade år 1866. Stockholm. (Taxnäs)
Nyblom, R 1908: En sjuttioårings minnen. Stockholm. (Husby)
Scholander, F W (1955): F W Scholanders reseanteckningar år 1851, utgivna och kommenterade av Gurli Taube.
(Sjöö)
Spens, E 1975: En spatsertur i Hagaparken. Berättad av Jacob Melker Spens. I: Lustgården 1974-75. (Höja)
Söderby, B 1946: En gammal f d Ryda-torpares minnen. I: UNTj.
Söderlund, J H 1933: Kvek och Lotta. I: EPj.

Thorsén, E 1949: En julagång. I:UNTj.
Thorsén, E 1949: Uppländskt torparliv. Nordiska museet. Stockholm.
Thorsén, E 1952: Jul i torpstugan. I:UNTj.
Thorsén, E 1953: Uppländsk fattigjul. I: UNTj.
Thorsén, E 1954: Torparjul på herrgården. I: UNTj.
Thorsén, E 1956: Julottefärd i herrgårdssocknen. I: UNTj.
Wall, A (1988): Giresta i mitt hjärta. Giresta kyrka i ny gestalt.
Wall, A 1993: Giresta kyrka i mitt hjärta. I: Ärkestiftet.
Wall, A 1994: Min hembygd, två tal. Lagunda hembygdsförenings skriftserie nr 4.
Wennblad, M 1957: Från gäsgivarår i Långtora. I:EPj.
Whitelock, B (1777) dagbok. (Salnecke)
11
936 HISTORIA FÖRE ÅR 1000
Ambrosiani, B 1982: Hundare, skeppslag och fornlämningar. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 4.
Andersson-Flygare, I 1993: Vägvisare till Kärnhuset. Upplandsmuseet.
Ekholm, G 1935: Forntid och fornforskning i Skandinavien.
Jansson, S m fl 1980: Med arkeologen Sverige runt.
Larsson, L-I 1989: Bebyggelsearkeologi, ett exempel från sydvästra Uppland. C-uppsats i arkeologi, Uppsala
universitet.
Larsson, L-I 1994: Forntida bebyggelse i Lagunda. Lagunda hembygdsförenings tidskrift nr 6
Medeltidens ABC 1985. Statens historiska museum.
Nyberg, Lars O H m fl 1990: Vägar till forntiden. Enköping Håbo.
Sten och bronsålderns ABC 1991. Statens historiska museum.
Stenberger, M 1979: Det forntida Sverige.
Sundqvist, N 1947: Arosbygden under forntiden. I: UNTj.
Vikingatidens ABC 1981. Statens historiska museum.
Öhrström, T: När människor kom till våra trakter.
STENÅLDER
Ekholm, G 1910: Upplands stenålder. I: UFT 26.
Ekholm, G 1913: Upplands äldsta bebyggelse. I: Ymer
Ekholm, G 1915 & 1921: Studier i Upplands bebyggelsehistoria. Stenålder och bronsålder.
Ekholm, G 1922: Uppländska stenåldersboplatser. I: UNTj. (Åloppe)
Ekholm, G 1926: Stenåldersbosättning och nivåförändringar i Östsveige. I: Ymer.
Ekmyr-Westman, E 1984: En bebyggelse-geografisk undersökning av Skogstibble och Ålands socknar. (Åloppe)
Eriksson, J V 1913: Studier över Upplands förhistoriska geografi. (Åloppe)
Lindqvist, S 1916: En uppländsk gårdsanläggning från stenåldern. Hyddrester å Norrskogsboplatsen. Boplatsen i
Åloppe rusthållskog. I: Fornvännen 1916.
Löfstrand, L 1974: Yngre stenålderns kustboplatser. (Åloppe)
Schürer von Waldheim, W 1891: Uppländska stenåldersfynd kända år 1884. Antiqvarisk tidskrift 8:4
Segerberg, A 1976: PM angående de s k Åloppeboplatserna vid Ryssjön.
Sernander, R 1901: En stenåldersboplats vid Åloppe i Uppland. Geolologiska föreningens förh, band 62.
BRONSÅLDER
Almgren, B 1960: Hällristningar och bronsåldersdräkter. I: TOR.
Almgren, B 1972: Hällristningarnas tro.
Almgren, O 1906: Uppländska stenåldersboplatser. I: Fornvännen 1906.
Almgren, O 1927: Hällristningar och kultbruk.
Arbman, H 1938: Mälardalen som kulturcentrum under yngsta bronsåldern.
Ekholm, G & von Friesen, O : Undersökningar av uppländska hällistningar. Biskopskulla. I: UFFT 36.
Ekholm, G 1911: Upplands bronsålder. I: UFT 27.
Ekholm, G 1953: Mälarlandskapens bronsålder. I: UNTj.
Eriksson, T, Anderung-Nordin, C & Wigg, A-S (2005): Stolptorp - skärvstenshögar från äldre bronsålder : arkeologisk
undersökning RAÄ 30, Torslunda 3:20 : Fröslunda socken, Uppland. Avdelningen för arkeologiska
undersökningar, Riksantikvarieämbetet, 2005.
Fredsjö, Å, Jansson, S & Moberg, C-A 1969: Hällristningar.
Hasselrot, P 1984: Hällbilder.

12
Henning, I 1982: Älvkvarnskult i sydvästra Uppland. I: Uppland 1982.
Hyenstrand, Å 1968: Skärvstenshögar och bronsåldersmiljöer. I:TOR
Jansson, S m fl 1989: Hällristningar och hällmålningar i Sverige.
Jensen, R 1984: Bronsålders bosättning i Uppland utgående från registrerade boplatser. I: Bronsåldersfoskning kring
aktuella projekt. Red Å Hyenstrand. Arkeologiska rapporter och meddelande från Institutionen för arkeologi vid
Stockholms universitet.. Nr 17. Stockholm.
Kjellén, E & Hyenstrand, Å 1977: Hällristningar och bronsålderssamhälle i sydvästra Uppland. Upplands
fornminnesförenings tidskrift 49. Uppsala.
Kjellén, E 1950: Nyupptäckta hällristningar vid Högby. I: Uppland 1950.
Kjellén, E 1976: Upplands hällristningar. Red. Å Hyenstrand. KVHAA. Stockholm.
Montelius, O 1870-1873: Bronsålder i norra och mellersta Sverige.I: Antiqvarisk tidskrift III.
Öhrström, T: Där man ristade bilder och gropar i hällar.
JÄRNÅLDER
Gihl, G 1920: Upplands fornborgar. I:UFT.
Göthberg, H 1985: Fornborgar och fornborgsmurar. C-uppsats i arkeologi, Uppsala universitet.
Hallgren, A-S 1993: Runstenar i Fjärdhundraland. C-uppsats i arkeologi. Uppsala universitet.
936,3
Hyenstrand, Å 1974: Centralbygd - Randbygd. Acta Universitatis Stockholmensis. Studies in North-European
Archaeology 5. Stockholm.
Hyenstrand, Å 1979: Arkeologisk regionindelning av Sverige.
Hyenstrand, Å 1982: Om Tuna-problemet och den territoriella indelningen. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 4.
Hyenstrand, Å 1983: Kulturlandskap och bebyggelsehistoria.
Högbom, A G 1912: Studier över Upplands äldre bebyggelsehistoria. I:Ymer.
Jansson S B F, 1963: Runinskrifter i Sverige. Uppsala.
Montelius, O 1924: Sverige och vikingafärder västerut. I: Antikvarisk tidskrift 22:2.
Odencrants, R 1934: Ett vikingatidsfynd med orientaliskt bronskärl. I: Fornvännen 1934.
Ordéus, V 1975: När firade vikingarna sin julfest. I: Ärkestiftet.
Schnell, I 1932: En förteckning över fornborgar i västra Uppland. I:UFT
Schück, A 1949: “Här var skeppsväg“ - Strövtåg i tiohundratalets Uppland. I: STFå 1949.
Schück, H 1914: Upsala öd. I: Uppsala universitets årsskrift.
Wessén, E & Jansson S B F 1940-46: Upplands runinskrifter.
Öhrström, T: Järnåldersgravfält i Lagunda
Öhrström, T: Runstenar i Lagunda.
Biskopskulla
Elvius, S 1928: Västmanländsk myrjärnsbränning. I: VHÅ. (Biskopskulla o Långtora)
Fröslunda
Aspeborg, H (2005): Noppsgärde : Uppland, Fröslunda socken, Noppsgärde 1:3, RAÄ 99. Avdelningen för
arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet, 2005.
Becker, N, Eriksson, M & Wigg, A-S (2005): Varsta - en järnåldersboplats samt gravar : arkeologisk delundersökning,
RAÄ 100, Torslunda 3:20 : Fröslunda socken, Uppland. Avdelningen för arkeologisk undersökningar,
Riksantikvarieämbetet, 2005.
Hyenstrand, Å 1973: “bättre än han förtjänade“. En parantes om runstenar. I:TOR (Fröslunda)
Giresta
Ambrosiani, B 1960: En uppländsk skelettgrav. I: Fornvännen. (Bjelkesta)
Gryta
Ekholm, G: Betselkedjan från Örsunda. I: UFT 34.
Hellberg, G 1972: Husabyproblemet. B-uppsats i historia. Uppsala universitet.
Hellberg, G 1973: Husaby, Bo och Bosgård. C-uppsats i historia. Uppsala universitet.
Hellberg, G 1974: Husaby - Ägargrupper efter år 1250. D-uppsats i historia. Uppsala universitet.
Jansson S B F, 1963: Runinskrifter i Sverige. Uppsala.
Lundberg, O 1917: Upländska Husbyar, En grupp ortnamn med historisk innebörd. UNTj
Otterbjörk, R: Husaby och Tuna och den administrativa indelningen av det äldsta Sveariket. C-uppsats i historia.
Uppsala universitet.

Ulväng, G 1988: Husabyarna. B-uppsats i arkeologi, Uppsala universitet.
13
Hjälsta
Arrhenius, B 1972: Den laborativa analysens betydelse för arkeologin. I: Forntid för framtid, en bok till kungen.
(Tunalund)
Grundström, S & Wickström, T: En undersökning av Tuna by i Hjälsta socken. Uppsats vid Geografiska institutionen i
Uppsala.
Ullén, G 1952: Sigtunatraktens strandlinjer omkring år 1000. I: Situne Dei. (Til i Hjälsta)
Öbrink, M (1994): Två uppländska centralorter? En undersökning av Västra Rickeby i Gottröra sn och Tuna i Hjälsta
sn . CD-uppsats i arkeologi, Uppsala universitet ht1994.
Holm
Sundqvist, N 1953: Det forntida Uppsalas bevakning. I: Uppsala stads historia I. (Tuna i holm)
Långtora
Arbman, H 1936: En kammargrav från vikingatiden vid Långtora, Uppland. I: Fornvännen 1936
Elvius, S 1928: Västmanländsk myrjärnsbränning. I: VHÅ. (Biskopskulla o Långtora)
Jansson S B F, 1954: Uppländska, småländska och sörmländska runstensfynd. I: Fornvännen 1954. (Långtora)
Öberg, O A & Lundberg, O 1926: Gravstenen i Långtoraby. I: UFT 40
Nysätra
Bellander, E 1938: Bålröden - offerrösen. I: Kulturhistoriska studier tillägnade Nils Åberg. (Alsta)
948 HISTORIA EFTER ÅR 1000
Arnö, I 1972: Öden kring Ekoln och Gorran. I: Mälaren, historia och historier.
Autio, T 1987: Hagunda- Kulturhistorisk inventering i Uppsala kommun 1987, Upplandsmuseet, Rapport 10, Uppsala.
Berg, A-M red 1979: Vägvisare till kulturen i Uppsala län. Uppsala
Brattberg, B m fl 1990: Sagan om Uppland. Upplandsmuseets småskrift nr 9.
Bygd att vårda 1984. Utgiven av Upplandsmuseet och Länsstyrelsen i Uppsala län.
En bok om Mälarlandskapen. 1953.
Eneqvist, G 1975: Mälarlänens lantbebyggelse enligt det äldre ekonomiska kartverket.
Eriksson, B G 1967: Denna härliga insjö. (Sjö o Hässle)
Erixon, S 1947: Svensk byggnadskultur.
Ficherström, J 1785: Utkast till beskrifvning om Mälaren. Stockholm
Friberg, I & Friberg, N 1969: Mälarområdets handelsgeografi, några äldre huvudlinjer. I: Sankt Erik 1969.
Från Mälarvik till skogsbygd. Landsbygdens kulturmiljöer i Enköpings kommun. Utgiven av Enköpings kulturnämnd
1993.
Frödin, G 1935: Hur hembygdens jord och hällar kommo till. I: Uppland. utgiven av Uplands nation.
Frödin, J 1954: Uppländska betes- och slåttermarker i gamla tider. Uppsala.
Gadd, H 1938: En fyrväppling mälarsocknar. I:UNTj. (Kulla, Holm, Hjälsta, Fittja.)
Hammarsten, K E 1986: Från Adolfs källare till Bäverns gränd. Posten i Uppsala genom 350 år.
Hannerberg, D 1971: Svenskt agrarsamhälle under 1200 år.
Hannerberg, D 1975: Territoriella samhällsmodeller - förr. I:Svensk Geografisk årsbok.
Hogdal, J 1994: Liv och landskap i Uppsala län. (landsberga)
Jirlow, R 1953: Från svedjande till plogbruk. Drag ur Upplands jordbrukshistoria. I: Uppland.
Johansson, E 1943: Hjälstaby. I: EPj.
Järbe, B 1978: Sällsamheter i Uppland, del 1. (Fröslunda, Gryta, Holm, Hjälsta, Biskopskulla)
Karlsson, E : Örsundsbrominnen. Strövtåg kors och tvärs på vers genom Örsundsbro i gångna tider. Stencil.
Knutsson, G & Stensgård, W 1959: Uppländsk landsbygd förvandlas snabbt. I:UNTj.
Lundborg, G: Nysätra. Några glimtar ur dess historia.
Lundin, 1930: Ett besök å historiska platser i Nysätra. I: EPj.
Magnusson, E m fl 1957: Kring Sävaån. Stencil.
Mannerfelt, M 1956: Vplands Wägebook ett märkligt aktstycke. I: UNTj.
Sporrong, U 1975: Mälarlandskapen mellan historia och förhistoria. FARS Meddeladen nr 30.
Sporrong, U 1985: Mälarbygd. Agrar bebyggelse och odling ur ett historiskt-geografiskt perspektiv. Kulturgeografiska
institutionen Stockholms universitet. Meddelande serie B 61. Stockholm.
Söderlund, J H 1938: Ett 70-års minne av Hessle-fallet. I:EPj.

Söderlund, J H 1939: Örsundsbro. Där forntid och nutid mötas vid den gamla folklandsgränsen.
Söderlund, J H 1940: Giresta. En liten men vacker socken vid Lårstavikens strand. I: EPj.
Söderlund, J H 1944: Långtora - en bördig slättbygd med välbyggda gårdar och burgna bönder. I:EPj.
Söderlund, J H 1948: Kulla - en vacker socken på Arnösjöns strand. I:EPj.
Söderlund, J H 1949: Där setn en gång var dyrare än guld. (Fittja)
Tamm-Götlind, M 1953: Mickelsmäss och skördekalas. I:UNTj.
Uppländskt 1940. valda uppsatser ur Upsala Nya Tidnings julnummer.
14
MEDELTIDEN
Andrae, C G 1960: Kyrka och frälse i Sverige under äldre medeltid.
Bonnier, A-C 1981: Uppland under medeltiden, kulturlandskapets utveckling och det konsthistoriska materialet. I:
Bebyggelsehistorisk tidskrift 2.
Dahlbäck, G 1977: Uppsala domkyrkas godsinnehav 1344-1527.
Dovring, F 1945: Fogdö (Vårfruberga) klosters godsförteckning. I: Vetenskapssocieteternas i Lund årsbok.
Dovring, F 1947: Attungen och marklandet. Studier över agrara förhållanden i medeltidens Sverige. (Björnome, Gryta,
Husby o Ölsta i Gryta, Mosunda i Holm, Nyby i Långtora)
Ekholm, C A 1974: Viennetionde och hundaresindelning. Rättshistoriskt bibliotek band 23.
Ferm, O 1973: Sko klosters medeltida godsinnehav. I: Medeltida kultur i en Mälarbygd, Stockholms universitet.
Ferm, O 1988: Det medeltida Sverige. Hagunda härad.
Ferm, O 1990: De högadliga godsen i Sverige vid 1500-talets mitt.
Ferm, O 1991: De uppländska sockenkyrkornas jordinnehav. I: Kyrka och socken i medeltidens Sverige.
Göransson, U m fl 1973: Lagunda härad, en kulturgeografisk undersökning. I: medeltida kultur i en Mälarbygd.
Stockholms universitet.
Hafström, G 1949: Ledung och marklandsindelning.
Hafström, G 1949: Sockenindelningens ursprung. I: Historiska studier tillägande Nils Ahnlund.
Hafström, G 1951: Sockenindelningen i Uppland. I: Upplands kyrkor band III.
Hellström, J A 1971: Biskop och landskapssamhälle i tidig svensk medeltid. Rättshistoriskt bibliotek, band 16.
Henrikson, A 1986; Eriksgata.
Kjöllerström, S 1958: Härad och kontrakt i Uppland. I: Svensk teologisk kvartalstidskrift.
Lindgren, A 1960: Häradshävd bakom länets kartbild. I: UNTj.
Lundberg, B 1972: Territoriell indelning och skatt i Uppland under medeltiden.
Lundberg, B 1982: Äldre indelningssystem i Uppland. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 4.
Lundberg, O 1915: Det forntida Uppland och havet. I: STFå.
Myrdal, J 1985: Medeltidens jordbruk. Agrarteknik i Sverige ca 1000 till 1520. Nordiska museets handlingar 105.
Peetre, A 1953: Sko klosters medeltida jordeböcker. Skrifter utgivna av Vetenskaps-societeten i Lund 42.
Sahlgren, J 1942: Eriksgatan. I: Saga och sed.
Sjödén, C C 1942: Studier i Sko klosters godspolitik. I: Rig
Smedberg, G 1973: Nordens första kyrkor. En kyrkorättslig studie.
Ståhle, C I 1941: De medeltida ledungsskatterna i svealandskapen. I: HT
Upplandslagen 1296: Tolkad och förklarad av Å Holmbäck och E Wessén 1979.
Öhrström, T: Klosterjord i Lagunda.
Öhrström, T: Något om territoriell indelning med anknytning till Lagunda
Giresta
Emmelin, A 1944: Om tingsställen i Uppland och Västmanland före tillkomsten av 1734 års lag. I: Rig. (Giresta)
Rosén, J 1949: Kronoavsöndringar under äldre medeltid. (Mälby i Giresta)
Gryta
Sahlgren, J 1933: Eriksgatan mellan Läby och Örsunda.
Hjälsta
Anund, J, Bäck, M & Ulväng, G (2006): Hjälsta ödekyrka – flyttning av kyrkoplats och gravar under 1400-talet.
Uppland, Hjälsta socken, Hjälsta 2:2, RAÄ 29. UV-mitt rapport 2006:6
Anund, J, Bäck, M & Ulväng, G 1997: Upplands bortglömda kyrkor-Kartläggning av ödekyrkor och en arkeologisk
undersökning i Hjälsta. I: Uppland 1997 Med J Anund o M Bäck.
Bolin, G 1933: Sigtuna och frisera. I: Stockholms uppkomst. (Til)

Göransson, S 1986: Om svenska byar med regelbunden form. I:Ymer. (Tuna i Hjälsta)
Ulväng, G 1996: Skönsbergs kyrkoruin. I: Pastoratsbladet 1/96.
15
Holm
Eklund, K-J, Norman, H & Ulväng, G (2008): Sjöö före Johan Gabriel Stenbock. Sjöö slott. Tradition och
Manifestation. Eklund, K-J, Norman, H & Ulväng, G red.
Kulla
Hjärne, E 1951: Holmger, Filip och Helena. I: K Hum Vet Samf årsbok. (Rävsta i Kulla)
Nysätra
Ferm, O & Rahmqvist, S 1985: Stormannakyrkor i Uppland under äldre medeltid. I: Studier i äldre historia tillägnad
Herman Schück. (Nysätra)
1500-1600-TALET
Almquist, J A 1917-23: Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630.
Almquist, J A 1931: Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden. Uppland Stockholm.
Almquist, J E: Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden. (Sjö, Hamra, Klista, Taxnäs, Hässle)
Aurelius, T 1982: De gustavianska gårdarna. I: Uppland 1982.
Bring, S E & Kollberg, O 1929: Uppsala universitets fasta egendom. Uppsala universitets årsskrift.
Cederlöf, O 1975: Indelningsverkets militära boställen. I Meddelande från Armémuseum.
Fransson, R 1956: 1600-talets uppländska bykartor. I: UFT 48
Fransson, R m fl 1956: Örtugadelning och ägoinnehav för storskiftet. I: UFT
Myrdal, J 1987: 1500-talets ekonomiska geografi, boskapsskötsel, åkerbruk och förmögenhet. I: Bebyggelsehistorisk
tidskrift 13.
Olsson, I, Stahre, N G & Ståhle, C I (1960): Rannsakningar efter antikviteter. Band 1. Uppland, Västmanland, Dalarna,
Norrland och Finland. KVHA.
Olsson, L-O (1964): Ängsmarkerna kring Örsundsbro. C-uppsats i kulturgeografi, Uppsala universitet vt 1964.
Styffe, C G (1911): Skandinavien under unionstiden. Med särskilt afseende på Sverige och dess förvaltnng åren 1319
till 1521.
Söderberg, U 1977: Gustav I:s arv och eget i Uppland - en godsmassa framväxt, organisation och förvaltning. Studier
till det medeltida Sverige 1.
Wallin, S & Sundqvist, N (1966): Teckningarna till Svecia antiqua et hodierna 2, Uppland.
Wahlqvist, O (1954): Vägen Uppsala-Örsundsbro under 1600-talet. Några iakttagelser. C-uppsats i kulturgeografi,
Uppsala universitet vt 1954.
Wernstedt, F, Gillingstam, H & Möller, P (1957-1989): Äldre svenska frälsesläkter.
Ågren, H 1998: Tidigmodern tid. Den sociala tidens roll i fyra lokalsamhällen 1650-1730. Studia historica Upsaliensia
185.
Öhrström, T: Gustav Vasas “arv och eget“ i Lagunda.
Biskopskulla
Söderberg, C (1956) En regementschefs vedbekymmer. Upplandsknekten 1/1956 (Landsberga)
Ulväng, G 2001: Ett inventarium från Biskopskulla kyrka år 1690. Stencil.
Fröslunda
Norrgården, H 1944: Fröslunda, socknen som enligt sägnen blev till genom harm. I: EPj.
Gryta
Bedoire, F (2001): Guldålder. (Salnecke)
Gyllenadler, K S O 1943: Grissbacharna på Salnecke. I: Uppland 1943.
Johansson, P 1934: Salnecke. I:EPj
Mannerfelt, M 1953: Engelsk ambassadgala i julens Uppsala. I: UNTj. (Salnecke)
Hjälsta
Göransson, G 1983: Gustav Vasa och hans folk. (Hjälsta)

16
Holm
Bedoire, F (2001): Guldålder. (Sjöö)
Kullberg, A 1973: Johan Gabriel Stenbock och reduktionen. Godspolitik och ekonomiförvaltning 1675-1705. Studia
historica Upsaliensia 51. (Sjöö)
1700-1800-TALET
Bergström, O (1882): Anteckningar om cheferne för Kongl. Uplands Regemente. (Landsberga)
Bergwall, R : Vad gamla föremål berätta, del 1
Bergvall, R : Vad gamla föremål berätta, del 2
Bergvall, R (1978) Några bilder ur folkskolans historia i Lagunda. Lagunda hembygdsförenings årsskrift 1978.
Bergvall, R (1978) Lagunda skolmuseum. Lagunda hembygdsförenings årsskrift 1978.
Cederlöf, O 1976: Indelningsverkets militära torp och boställen. I: Meddelande XXXVI från armémuseum.
Ehn, W 1982: Byordningar från mälarlänen. Uppsala.
Ehn, W 1991: Mötet mellan centralt och lokalt. Studier i uppländska byordningar. Uppsala.
Ejdestam, J 1943: Stad och land i Uppland. I: Uppland
Erixon, S 1953: Byar och bykultur. I: En bok om Mälarlandskapen.
Forsström, G (1973): Mantalsskriven befolkning på Uppsala Akademis Gårdar år 1700 och 1750. C-uppsats i
ekonomisk historia, Uppsala universitet vt 1973.
Hallén, M 1946: Upplands ryttare. I: Uppland.
Jerstedt, S 1975: På statarnas tid.
Johansson, K (2000): Social rörlighet bland frälsebönder i tre byar i Lagunda härad i Uppland 1850-1895. B-uppsats i
ekonomisk historia, Uppsala universitet.
Klingspor, C A & Schlegel, B 1877-81: Uplands herregårdar med beskrifvande text. Stockholm.
Kumm, E 1949: Indelt soldat och rotebonde.
Kumm, E (1950): Samköp för hundra år sedan. Robert von Kraemer och den svenska kooperationens uppkomst.
Lennartsson, T, Sundberg, S & Persson, T (1996): Landskapets förändringar. Upplands fåglar.
Lilja, K, Murhem, S & Ulväng, G (2007): Auktioner i stad och på landsbygd. Varucirkulation i Enköping med omnejd
under 1700- och 1800-talet. Varans vägar och världar. Handel och konsumtion i Skandinavien c:a 1600-1900. ,
red. Lundqvist, P & Ahlberger, C. (med Lilja, K & Murhem, S)
Lilja, K, Murhem, S & Ulväng, G (2009): The indispensable market. Auctions in Sweden in the 18 th and 19 th century.
Fashioning Old and New. Changing Consumer Patterns in Western Europe 1650-1900. Studies in European Urban
History 18. red: Van Damme, I, Coquery, N, Stobart, J & Blondé, B.
Lindberg, E (1995): Inteckningskreditens betydelse för jordbrukets modernisering. Lagunda härad, Uppsala län, 1866-
1886. C-uppsats i ekonomisk historia, Uppsala universitet ht 1995.
Lundqvist,S 1956: Ängsmarkens ägofördelning i Uppland före storskiftet. I: UFT 48.
Norrgården, H 1974: gamla vattenkvarnar i Enköpingstrakten.
Rågfeldt, P-E 1973: Inventering av väder och vattenkvarnar i Uppland. Lantbrukshögskolan i Uppsala. Rapport nr 14
1973.
Segerstråle, N (1981): Svenska fideikommiss. (Höja, Salnecke, Sjöö)
Sporrong, P 1992: Migrationsmönster i Lagunda härad 1835-1875. B-uppsats i historia, Uppsala universitet.
Sporrong, U (1985): Mälarbygd. Agrar bebyggelse och odling ur ett historiskt-geografiskt perspektiv. Medelanden från
Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet B 91.
Svensson, J 1965: Jordbruk och depression 1870-1900. Lund
Tegen, E 1959: Frälsejord i bondehand. Uppsala.
Thisner, F (2007): Militärstatens arvegods. Officerstjänstens socialreproduktiva funktion i Sverige och Danmark
ca1720-1800.
Ulväng, G 1992: Glimtar från biskopsvisitationer för 100 år sedan. I: Pastoratsbladet 1992.
Ulväng, G 1994: Handelsbodar i Lagunda härad. Lagunda hemb. för. skriftserie 5.
Ulväng, G 1994: Jordbrukets marknadsanpassning. Ett exempel från slättbygden i Uppland. B-uppsats i ekonomisk
historia, Uppsala universitet.
Ulväng, G 1997: Sex gods i sydvästra Uppland. C-uppsats i ekonomisk historia, Stockholms univ.
Ulväng, G 1997: Uppländsk bebyggelse ur ett nytt perspektiv. Landsbygdsbebyggelsen och den agrara revolutionen
1750-1850., D-uppsats i ekonomisk historia, Uppsala universitet
Ulväng, G 2001: Böndernas hus. Licentiatavhandling i ekonomisk historia, Uppsala universitet.
Ulväng, G 2002: När byggdes huset? Arkiven har svaren. Några tips om hur man söker information om sitt hus i
arkiven. I: Byggnadskultur 1/2002.
Ulväng, G (2003): Myter och sanningar om vår byggnadskultur. I: Byggnadskultur 1/2003.

17
Ulväng, G (2004): Hus och gård i förändring. Uppländska herrgårdar, prästgårdar och bondgårdar under 1700- och
1800-talens agrara revolution. Doktorsavhandling i ekonomisk historia.
Ulväng, G (2005): Den föränderliga herrgårdsträdgården. Ekonomiska aspekter på några uppländska herrgårdars
trädgårdar och parker under 300 år. Lustgården 2005
Ulväng, G (2007): Inte bättre förr. Kort livslängd på husen. Byggnadskultur 2/2007
Ulväng, G (2007):.Hur gammalt är huset på landet? Tema Arkiv 2/2007.
Ulväng, G (2008): Herrgårdarnas historia. Liv, arbete och bebyggelse på uppländska herrgårdar. Hallgren &
Björklund förlag. 512pp.
Ulväng, G (2009): Att göra dygd av nödvändigheten. Bebyggelsen på svenska herrgårdar speglad genom förändringar i
jordbruk, hushåll och arbetsorganisation. Proceedings, nordiskt slotts- och herrgårdssymposium 2009.
Ulväng, G (2010): Stenmurar och stenhus i Lagunda. Lagunda hembygdsförenings årsskrift 2009-2010.
Utterström, G (1957): Jordbrukets arbetare. Levnadsvillkor och arbetsliv på landsbygden från frihetstiden till mitten av
1800-talet.
Wallin, S (1930): Herrgårdens vardag. Sådan den skymtar i memoarerna. Svenska kulturbilder, III & IV.
Wohlin, N 1912: Den svenska jordstyckningspolitiken i de 18:de och 19:de århundradena. Stockolm.
Karlsson, E red 1992: Lagunda kommun, en exposé över en kommunal epok. Lagunda hembygdsförenings skriftserie
nr 1.
Pettersson, J-E 1983: Då böndernas mejerier lades ned. I: HT 1/83.
Söderman, I 1963: Jordbruksnedläggelse och storleksrationalisering i Uppsala län 1951-1961.
Örsundsbro
Kumm, E 1959: Samköp för hundra år sedan.
Kumm, K E (1978): Lagunda och Hagunda häraders varuanksaffningsbolag. Sveriges första kooperativa företag.
Lagunda hembygdsförenings årsskrift 1978.
Larsson, S 1945: Hagunda-Lagunda varuanskaffningsbolag i Örsundsbro. I: Uppland 1945.
Lejdhamre, S (1997): Lagunda och Hagunda häraders varuanksaffningsbolag. Sveriges första kooperativa förening. Cuppsats
i ekonomisk historia, Uppsala universitet.
Lundh,H 1963: Uppsala eller Örsundsbro? I: Det glömda Uppsala.
Nilsson, B 1980: Kooperationen i Lagunda och Hagunda härader. Lantbruksuniversitetet.
Palm, G (1978): Kappen, Örsundsbro.
Palm, G (1978): Några drag ur Örsundsbros historia. Lagunda hembygdsförenings årsskrift 1978.
Palm, G (2006): Örsundsbro för ett hundra år sedan. Lagunda hembygdsförenings årskrift 2005.
Stolpe, H (1973): En idé blev en folkrörelse.
Tjernberg, A-M 1950: Örsundsbro som den svenska kooperationens vagga. Rec. I: Uppland 1950.
Ulväng, G 1991: Örsundsbro. I: Lagunda hembygdsförenings årshäfte 1990.
Ulväng, G 1992: Äldre bebyggelse i Örsundsbro. Lagunda hembygdsförenings skriftserie nr 2.
Ulväng, G 1993: Örsundsbro- ett litet samhälles framväxt i slutet av 1800-talet. C-uppsats i etnologi. Uppsala
universitet.
Ulväng, G (2006): Örsundsbro – en följd av näringsfriheten. Historia om Enköpingsbygden.
Biskopskulla
Andersson, S 1923: Något om Erik Jansismen. Julhälsning.
Gustafsson, G 1979: Biskopskulla - Bishop hill. Utg. av Lagunda hembygdsförening och Vasaorden av Amerika.
Gustafsson, G (1996): Så började det. Det blåser en vind..
Isaksson, O & Hallgren, S 1969: Bishop hill, svensk koloni på prärien.
Isaksson, O 1986: Bishop hill. Bygd och natur.
Isaksson, O 1996: Bishop hill.
Johansson, G 1944: “Profeten“ från Biskopskulla. I:EPj.
Lundin, U, Sundin, L-E & Gustafsson, G (2006): Biskopskulla - Bishop Hill.
Sjöberg, S 1950: Profeten från Biskopskulla och hans öde. Uppland 1950.
Söderberg, K 1988: Bishop hill. Bygd och natur 4/88.
Söderblom, A 1924: Ett besök i Bishop hill. I: Julhälsning.
Thelin, L (2006): Nattvardsvinet i galoscherna. Historia om Enköpingsbygden, red. Troedsson, I mfl. (Erik
Jansismen);
Ulväng, G 1994: I svenskbygder i USA och Canada. Bulletinen 1994.
Ulväng, G 1997: Landsberga by - Erik Janssons födelseby. I: Bulletinen 2/1997.
Ulväng, G 1997: Landsberga gård - ett översteboställe ritat av Tessin. I: Meddelande 57. Armémuseum 1997

18
Ulväng, G 2001: Landsberga gård. Rapport till RAÄ om ägare, jordbruk och bebyggelse på Landsberga översteboställe
1690-1990.
Ulväng, G 2002: Indelningsverkets militära boställen. Vad vet vi egentligen? I: Militärhistorisk tidskrift 2002.
(Landsberga)
Ulväng, G 2002: Biskopskulla prästgård. I: Bishop hill-sällskapets tidskrift 1/2002.
Åberg, A (1958): Uplands regemente blir indelt. Kungliga Upplands Regementes historia. Red: Holm, T. (Landsberga)
Fittja
Holmgren, G 1950: Julbestyr på Hessle i gamla tider. I: UNTj.
Rudbäck, G (1998): Fittjaby - skiften och rationaliseringar. B-uppsats, Agrarhistoria, SLU.
Wallin, S 1932: Herrgårdens vardag. I: Svenska kulturbilder. (Hässle)
Fröslunda
Hemming, U 1990: Kvekgården, en gammal Upplandsgård.
Larsson, S 1950: När landshövding von Kraemer grundade Fröslunda skola. I: Uppland 1950.
Kvekgården till Upplands fornminnesförening. I: Uppland 1948.
Larsson, S 1950: En gåva till kvekgården. I: Uppland 1950.
Liby, H (2009): Kvekgården: 75 år som friluftsmuseum. Meddelanden från Upplands fornminnesförening och
hembygdsförbund 2009:3.
Magnusson, E 1974: Kvekgården. I: Ärkestiftet
Pettersson, A (2008): Byggnadsvård på Kvekgården 2007 och 2008. Meddelanden från Upplands fornminnesförening
och hembygdsförbund 2008:2.
Upplands fornminnesförening till Kvekgården. I: Uppland 1948
Ulväng, G 1999: Syneprotokoll, mantalslängd och brandförsäkringar. Skriftligt källmaterial om den uppländska
bondebebyggelsen - exemplet Kvekgården. Uppland 1999.
von Küsellska fondens lantegendomar i Vänge socken, Uppsala län. 1943. Uppsala (Hamra)
Ålenius, N 1933: Kvekgården I:UNTj.
Ålenius, N 1933: Restaureringen av Kvekgården. I:UNTj.
Ålenius, N 1943: Lottas gård i Kvek. I: UFT 46:3
Giresta
Bedoire, f (199?): I skuggan av blodskam. (Staby, torp i Hjälsta)
Eskola, A Ranta (1998): Giresta 10:1 – en släktgård i Girestaby.
von Heijne, A 1975: Bjelkesta, Giresta och ätten von Heijne. Stencil.
von Heijne, A 1991: Bjelkesta och ätten von Heijne. Bjelkesta 1849-1891.
von Heijne, A 1993: Bjelkesta och ätten von Heijne. Bjelkesta 1892-1917.
Lundberg, A 1977: Giresta B B F, en absolutistisk nykterhetsförening i Uppsala län 1889-1956. B-uppsats i etnologi.
Lundberg, H (2006): Mälby och dess människor under 1600- och 1700-talen.. Stencil.
Ulväng, G 1991: Länsmansbostället Stora Bärby - en kort historik. Stencil
Ulväng, G (2006):Staby säteri – en ”vanlig” uppländsk herrgård, Historia om Enköpingsbygden
Gryta
Arenander, E O 1923: När Krono-befallningsman ville sätta Rusthållaren i Örsunda i “stocken“. I: EPj.
Johansson, B 1987: Jordbruksskiften och befolkningsutveckling. Skiftenas genomförande i tre byar i Uppsala län. Cuppsats
i historia. Uppsala universitet. (Eningböle, Gryta)
Tegen, E 1959: Frälsejord i bondehand. Uppsala.
Ulväng, G 1989: Torpen på Husby gård 1711-1920. Lagunda hembygdsförening.
Ulväng, G 1990 : Bebyggelsen på Husby gård. Stencil.
Ulväng, G 1998: Torpet Stenhuset och dess släktingar. Några exempel på torpbyggnader av sten i 1700-talets
Mellansverige. Uppland 1998
Ulväng, G 2000: Gryta kyrkas bänklängd. I: Pastoratsbladet 2000
Ulväng, G 2002: Indelningsverkets militära boställen. Vad vet vi egentligen? I: Militärhistorisk tidskrift 2002. (Gryta)
Hjälsta
Karlsson, E 1970: Laga skifte i Tuna by. Stencil
Norrgården, H 1966: Laga skifte i Tuna by. I:EPj.

Nysätra
Söderberg, B 1938: En tidsbild från Nysätra av år 1817. I: EPj.
Ulväng, G (2006):Laga skiftet i Hammarby by 1843, Historia om Enköpingsbygden
19
1900-TALET
Björnemalm, B (2006): Uno V Nyberg från Långtora och bondetåget. Uppland 2006.
Bergman, B-M (1965): Bondetågets uppkomst i Uppland och dess utveckling. C-uppsats i historia, Uppsala universitet.
Carlsson, M (1994): En studie av redskapsinnehavet i Nysätra socken 1895-1920. C-uppsats i ekonomisk historia,
Uppsala universitet ht 1994.
Hagman, A-M (2005): Örsundsbro från 1973-2005. Lagunda hembygdsförenings årskrift 2004.
Larsson, B (2002): Gummihjulsvagnar, Enasladdar och harvar från Ribbingebäck - om redskapsproducerande
verkstäder i Uppsala län. Uppland 2002.
Noréus, E (1988): Framtiden tillhör oss. Giresta kyrka i ny gestalt.
Palm, G (2005): Mickelsmäss marknad för 30:e gången. Lagunda hembygdsförenings årskrift 2004.
Nordberg, O & Ulväng, G (2007): Gamla bion i Örsundsbro. Historien, Huset, Verksamheten.
Nordberg, O & Ulväng, G 1992: Biografen i Örsundsbro, återinvigning maj 1992.
Ulväng, G 1990: Statare - en undersökning om lantarbetare på Husby gård 1920-1970. B-uppsats i etnologi, Uppsala
universitet.
Ulväng, G & Nordberg, O 1994: Cinema Paradiso i Örsundsbro I: Uppland 1994.