Referat från seminariet ”Vad ska vi i Europa leva av? Reflektioner ...

Magnusson ser dystert på EU 2020 och ställer sig undrande till hur man på EU-nivå skakunna implementera dess innehåll. Medlemsländerna har för stora möjligheter att själva väljaom de vill delta eller ej och till vilken grad samtidigt som det inte finns några konsekvenser.Som exempel på detta nämns budgetdisciplin och finanskrisen. Länderna följde inte deriktlinjer som sattes i Lissabonstrategin och den paradoxala konsekvensen av det blev att defick ekonomisk stöd. Så länge makstrukturen ser ut som den gör och de tre olika gruppernahar olika agendor så är Magnusson skeptisk till att EU 2020 ska komma att verka som enmotor för tillväxt. Dock vill han gärna bli motbevisad.Stefan Löfven, förbundsordförande IF MetallStefan Löfven inleder med att säga att han med sitt framförande vill få bort den ödesmättadeframtidsutsikten han anser finnas inför vad medborgarna i Europa ska leva av och arbeta med.Utifrån seminariets frågeställning svarar Lövfen att framtidens arbeten finns i såväl tjänstesomproduktionssektorn både vad gäller Sverige och övriga Europa. Han fortsätter med atthänvisa till en pågående debatt kring tillverkningsindustrins framtid vilken anses vara mörk.Löfven menar dock att detta är fel då det alltid kommer att behövas en tillverkningsindustrioch efterfrågan på dess produkter. För att exemplifiera nuvarande och framtida behov avproduktion nämns Kina och dess ökade framtida behov av import i takt med att medelklassenoch dess köpkraft ökar.Hur ska man hantera omställningen till en global konkurrensutsättning? Löfven formulerarfem komponenter som bör ingå i en strategi för en sådan omställning för såväl Europa somSverige Ordning och reda i finanserna. En kontinuerlig utveckling av företag, produkter och tjänster så att det finns enkonstant efterfrågan på arbetskraft. Viktigt att det skapas arbetstillfällen inom allasektorer. Utbildning av arbetskraften. Den befintliga arbetskraften såväl som den framtidabehöver utbildning för att kunna möta dagens respektive framtidens behov påarbetsmarknaden. Ordning och reda på arbetsmarknaden, vilket innebär bevarande av den svenskamodellen med kollektivavtal och trygghet på arbetsmarknaden. Det innefattar även attkunna få hjälp tillbaka till arbete samt ekonomisk trygghet vid omställning iarbetslivet. Ett internationellt och europeiskt samarbete för att minska på konkurrenstrycketmellan löntagare. Förbättrade möjligheter behövs för de löntagare som idag ej harmöjlighet att organisera sig fackligt.De fördelar Lövfen ser med EU 2020 är synen på finansmarknaden som ett smörjmedelsnarare än en egen sektor överordnad den ” riktiga ekonomin”. Han menar att det nu återståratt se hur man ska få till stånd detta rent praktiskt. Ytterligare något Lövfen ser som positivt ärresonemanget kring ökad delaktighet mellan politiken och parterna vad gäller att utvecklasysselsättning, näringsliv etc. Dock ser Lövfen negativt på föreställningen om attlönebildningen ska kunna ske centralt av EU och ser det som kontraproduktivt.

Lövfen ser goda möjligheter för Sverige att tillvarata unika fördelar genom en utveckling avkvalitativa konkurrensfördelar utifrån ett långsiktigt perspektiv. Detta kräver dock än meransträngningar från politiskt håll, samt från företagen, än vad som hittills visats. Löfvenställer utvecklingen i öst, där det långsiktiga perspektiv siktar mot en hållbar utveckling övertid, mot den anglosaxiska kortsiktiga kapitalismen. Det behöver utvecklas komplexa fördelarsom står sig över tid och som inte går att kopiera. Det skulle skapa en stark fördel i denglobala konkurrensutsättningen.Löfven beskriver tre områden vilka han ser möjliga att utveckla till långsiktiga och hållbarafördelar för att Sverige ska kunna behålla sin plats som ledande industriland.Tradition - Ta tillvara på den starka industritraditionenen och låta den ligga till grundför att bygga framtidens industri. Vill se framtidssatsningar och ökade kontaker samtsamarbete mellan redan existerande starka branscher och industrikluster för att stärkaen hållbar utveckling. Ser gärna också att företagen själva bidrar till utveckling av enlångsiktig energiförsörjning utav svensk industri.Förnyelse - Utveckling och innovation behövs för att tackla den globalakonkurrensen. Det bör utvecklas ett mer nära samarbete mellan forskning viduniversitet, forskningsinstitut samt den FoU som företagen själva bedriver.Kapitalförsörjning måste till för att stödja en sådan utveckling.Effektivitet - Den svenska modellen ska stärkas och utvecklas. Sverige bör bliledande vad gäller arbetsorganisation. Det kräver att vi utvecklar ett effektivt sätt att tahand om löntagarnas kompetens genom kontinuerlig utbildning. Det skapar högproduktivitet men även ett hållbart arbete ur alla avseenden, ekonomiskt såväl somsocialt och ekologiskt.Nyckeln till framgång för industrins framtida konkurrenskraft är samverkan ochsamarbete:mellan företagen och samhället, inklusive forskningenmellan olika företag i våra starka industriklusterochinom företag mellan olika funktioner och dem som arbetar i företaget oavsettarbetsuppgiftSlutord:Vi ska vända och öka framväxten av svensk industri. Möjlighet till det finns dåtillverkningsindustrin redan nu står för Sveriges ökade exportintäkter. Löfven spår en starkoch blomstrande industrisektor, men det krävs en politisk ambition såväl som systematisktarbete i Sverige och EU, inte minst inom den fackliga rörelsen.

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef, SacoGunnar Wetterberg inleder sitt anförande med att delge en känsla av att han känner igenretoriken kring att EU måste komma ikapp, framför allt Kina, vad gäller utveckling avproduktion och industri i ett konkurrensutsatt globalt samhälle. Han drar paralleller tillSovjetunionen, under Chrusjtjov, och dess strategi för att komma ikapp och förbi USA.Wetterberg menar att det enda bra som kom ut av det var enastående glassproduktion ochställer sig nu frågan om EU kan komma att lyckas så mycket bättre med EU 2020.Angående den skrift som lades fram av Mats Engström säger Wetterberg att vad det gällerfackföreningar så finns det ett problem som borde lyftas upp. Det gäller de skillnader somfinns mellan fackföreningar över hela Europa. Inställningen till ekonomi ser t. ex väldigt olikaut. De stora skillnaderna ligger i organisationsgraden, i viljan att sträva efter en hög sådan ochvärna om den.Wetterberg nämner två begrepp vilka berör just de olika perspektiv som fackföreningar överEuropa utgår ifrån.Insiders: Fackföreningar som slår vakt om sina medlemmar och jobb och inte släpper inandra på arbetsmarknaden. Frågan som formuleras kring detta är om fackföreningarna då taransvar för ett lands hela potentiella arbetskraft eller bara för sina medlemmar? Detta är någotsom enligt Wettergren utmärker de flesta sydeuropeiska fackföreningar. I dessa prioriterasåtgärder som enbart gynnar deras medlemmar vilket gör det svårare för andra att bli en del avarbetsmarknaden.Outsiders: Ser och tar ansvar för dem som ännu inte är organiserade och driver frågor somberör och gynnar även dem som ännu ej kommit in på arbetsmarknaden. Wettergren ser IFMetall som föregångare när det gäller detta och vill gärna se övriga inom LO göra detsamma.Lyfter oron kring den höga utförsäkringen av unga vuxna och hävdar att ett kloktansvarstagande från fackföreningarnas sida skulle kunna bidra till lösningen på problemet attmånga befinner sig utanför arbetsmarknaden.Sveriges styrka är att vi har fackförbund med hög organisationsgrad. Deras medlemmar kandock komma att bli utslagna om facket för en allt hårdför politik.Svenska fackförbund är en konstruktiv kraft vad gäller utveckling då de bejakar:en ansvarsfull lönepolitikfrihandelochbidrar till globala konkurrensfördelar.Wetterberg ser ett problem med den egenföretagarromantik som råder och menar att den äroförståelig. Han ifrågasätter det småskaliga entreprenörskapets förmåga att leva upp tillidealiseringens höga förväntningar. Det som ligger till grund för att det går bra för Sverige ärde traditionella företagen med långvariga kontrakt på råvaror och dylikt vilket ger möjlighettill fokus på det som är viktigt i företaget. Traditionella företag med många anställda är ävenkreativa miljöer vilket bidrar till att föra landet framåt. Dessutom är arbetsorganisationen enav Sveriges styrkor gentemot länder som Indien och Kina då avståndet mellan ledning ocharbetare är kortare än i traditionellt hierarkiska länder och organisationer. Wetterberg menaratt detta är en av Sveriges största konkurrensfördelar då idéer kan föras fram på ettprestigelöst vis vilket bidrar till utveckling.

Utbildning och forskning är av vikt för att minimera löneskillnaderna. Det gör att man börsatsa mer på dem som bidrar till att föra ut ny kunskap, d.v.s. lärarna. Den generella lönenivånhar stigit men samtidigt har lärarlönerna sjunkit. Detta anser Wetterberg vara mycket farligtdå ” vi sågar av den gren vi sitter på”. Utan kvalificerade utbildare avstannar utvecklingen.Slutord:Vilka förutsättningar finns för EU att med det nya fördraget åstadkomma en positivförändring? Finanskrisen visade på svagheten inom unionen då man frångick ”no bail outklausulen”.I och med detta har man accelererat EU´s utveckling mot en politisk union mycketmer än vad som kanske är klokt. Att rädda ekonomier i kris förutsätter att man har möjlighetsamt förmåga att involvera sig i enskilda staters ekonomi, vilket EU inte moget för. Det krävsatt man återgår till ”no bail out” då det är det klokaste sättet att hantera en union som är såpass disparat som EU de facto är. Wetterberg menar att det finns mycket att önska i fördraget.Bland annat behövs det skapas en ordning bland medlemsstaternas oreformerade ochkostsamma pensionssystem.Budgetdiskussionen inom EU är viktig. Den bör beröra hur man bäst fördelar pengarna ochinte minst vikten av att rikta mer medel till forskning och mindre till jordbruksstöd. Dettagynnar en framtida utveckling samt bidrar till större jämlikhet mellan nationer, och ävenmellan kön och åldersgrupper.Sammanfattat av Therese Eibergteiberg@gmail.com