Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NYHETER FRÅN ARAB<br />
»Svenska partikamraterna behöva visst<br />
aldrig skämmas för min skull.» Tyskspråkiga<br />
flyktingkvinnor i ARAB:s bestånd<br />
Bästa kamrat Pittig!<br />
Då kamrat Wallin har gått i pension föll det på vår lott att<br />
besvara det brev som Ni sände honom den 8:e i föregående<br />
månad.<br />
Under tiden har förhållandena utvecklat sig så hos oss att i<br />
och med Wallins avsked och den betydande nedgången i<br />
antalet skyddslingar så har dödsklockan klingat för vår<br />
kommitté. Vi befin<strong>ner</strong> oss nu i verksamhetens sista avvecklingsfas<br />
och enligt beslut i vår högsta instans får kommittén<br />
inte ta på sig fler garantiförpliktelser för besöks- och<br />
inresor. Lika lite kan partiet självt ta på sig sådana förpliktelser,<br />
då antalet ansökningar på sista tiden blivit allt större.<br />
Vi beklagar detta särskilt i Ert fall, men dessvärre förhåller<br />
det sig så att undantag från regeln inte kan göras. Kanske<br />
fin<strong>ner</strong> ni dock ett sätt att utan vårt bistånd förverkliga Er<br />
önskan att komma hit.<br />
Med de bästa önskningar om Er välgång tecknar vi med<br />
bästa hälsningar! 1<br />
Det ovan citerade brevet avslutar kontakten mellan Elsa Pittig<br />
och Arbetarrörelsens flyktinghjälp. Pittig, som tolv år tidigare<br />
sökt och fått asyl i Sverige, var tillbaka i Tyskland. Den mycket<br />
innehållsrika personakt som dokumenterar stora delar av<br />
detta förlopp är en utomordentligt rikhaltig källa till exiltillvarons<br />
villkor för en kvinnlig politisk aktivist.<br />
Under de senaste årtiondena har en hel del forskning publicerats,<br />
som rör de tyskspråkiga flyktingarna som levde i exil<br />
i Sverige och de övriga nordiska länderna under 1930- och<br />
1940-talen. Denna forskning har undersökt flyktingtillvaron<br />
som sådan, relatio<strong>ner</strong>na till mottagarlandet, relatio<strong>ner</strong> till och<br />
även konflikter med andra flyktingar, mottagarländernas attityder<br />
och åtgärder etc. Ett viktigt inslag i denna forskning har<br />
varit vilka konsekvenser detta flyktingskap haft för alla<br />
berörda parter: de erfarenheter som flyktingarna förde med<br />
sig till exillandet och kanske ännu mera de erfarenheter som<br />
de förde tillbaka efter exiltiden, de nätverk och konflikter som<br />
etablerades och hur dessa kan tänkas ha påverkat den politiska<br />
situationen och de mellanstatliga relatio<strong>ner</strong>na under<br />
efterkrigstiden. Konkret har framhållits hurWilly Brandt och<br />
Bruno Kreisky i sina politiska gärningar i Västtyskland respektive<br />
Österrike inspirerats av sina upplevelser av den svenska<br />
demokratin. Man har också ställt sig frågan vilka som blev<br />
kvar i asyllandet och varför. 2<br />
Spåren efter kvinnliga flyktingar<br />
Det finns alltså ett växande forskningsläge. Beskedligare till<br />
omfånget är den forskning som rör de kvinnliga flyktingarna<br />
och deras exiltillvaro och politiska verksamhet före, under och<br />
efter exilen, deras roll i och utanför familjen under exiltiden,<br />
deras nätverk och vilken betydelse de kan ha haft. 3<br />
Beror det tunna forskningsläget på en avsaknad av kvinnor<br />
i det arkivmaterial som står till buds? Syftet här är att med<br />
utgångspunkt i de arkivsom finns påArbetarrörelsens arkivoch<br />
bibliotek i allmänhet och det frånArbetarrörelsens flyktinghjälp<br />
i syn<strong>ner</strong>het undersöka detta och inventera vilka möjligheterdet<br />
finns att förbättra forskningsläget om kvinnor i exil.<br />
Det bör i varje fall snabbt slås fast att kvinnor inte är frånvarande<br />
i denna historia - inte i realiteten och inte heller i den<br />
historiska dokumentationen. HildeWeigel och Gabriela Wilszewski<br />
är två exempel. Båda kom ensamma till Sverige. Hilde<br />
Weigel från Tjeckoslovakien anlände 26 år gammal till Stockholm<br />
i november 1938 och skrevs där in i rullorna hos Arbetarrörelsens<br />
flyktinghjälp. Hon hadevarit aktiv i det socialdemokratiska<br />
partiet och tidigare i ungdomsförbundet. I sitt<br />
arbete som telefonist vid en offentlig sjukkassa hade hon tillhört<br />
en fackförening för offentliganställda. Enligt ett »rekommendationsbrev»<br />
avsett att underlätta hennes ankomst till<br />
Sverige meddelade en kamrat inom det socialdemokratiska<br />
partiet att hon i sin tjänst avlyssnat samtal mellan nazister<br />
hemma och fört vidare information om detta. När hon<br />
anlände ställdes en summa pengar från the Czech Refugee<br />
Board till hennes förfogande, att utbetalas från Flyktinghjälpen.<br />
Då Weigel anlände fyllde hon i såväl »Erhebungsbogen<br />
für Emigranten» som ett frågeformulär som rörde bakgrund<br />
och arbetsförmåga och möjligheter att försörja sig själv. Weigel<br />
deklarerade att hon kunde tänka sig att arbeta på kontor,<br />
med barnavård och barnuppfostran, med kosmetik som mannekäng,<br />
med virkning eller på fabrik. Hon kunde också tänka<br />
sig att omskola sig till ett antal yrken som hon också räknade<br />
upp, men jordbruksarbetevar däremot inte aktuellt för henne.<br />
Hennes akt i Flyktinghjälpens arkiv omfattar, förutom dessa<br />
formulär, ett antal brev och täcker perioden mellan november<br />
1938, då hon anlände, och 1946, då hon i omgångar begärde ut<br />
återstående medel från sin innestående summa, bland annat<br />
för att skicka pengar till behövande vän<strong>ner</strong> i Tjeckoslovakien.<br />
Någon gång under perioden blev hon inlagd på sanatorium<br />
för tuberkulos men tycks i övrigt ha varit anställd av Metall-<br />
<strong>Arbetarhistoria</strong> 2012:1 17
Change language