Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

More documents

Recommendations

Info

ARBETARHISTORIA 2012:1 [141] OMSLAGET: Annicka Baum, 23 år, arbetade på IKEA i Uppsala och blev 1988 LO:s miljonte kvinna. Hon firades på konferensen »Kvinnor Anamma» i Borlänge. Foto: Thomas Fahlander 10 LEDARE 03 I landet för länge sedan ... eller? 4 04 kristin linderoth: Könspolitik mellan kamp och samförstånd. Kommunals kongressdebatt om kvotering 10 benito peix geldart: Efter Spanien. De svenska spanienfrivilligas hemkomst NYHETER FRÅN ARAB 17 ulf jönson: »Svenska partikamraterna behöva visst aldrig skämmas för min skull.» Tyskspråkiga flyktingkvinnor i ARAB:s bestånd PÅ GÅNG 25 maria stanfors & tobias karlsson: Nytt ljus på gamla könsgap 25 Lars Hansson: »Glömda bilfabriker» i Danmark och Sverige 26 fay lundh nilsson & per-olof grönberg: Lärande och kunskapsöverföring genom arbetskraftsmigration RECENSIONER 29 Magnus Nilsson: Uttömmande om modernistisk tankesmedja – Johan Svedjedal, Spektrum 1931–1935 – den svenska drömmen. Tidskrift och förlag i 1930-talets kultur 31 m ats myrstener: Litterär geografi i förändringstid – Alexandra Borg, En vildmark av sten. Stockholm i litteraturen 1897–1916 NY LITTERATUR 33 Boktips 42 Något om bibliotekets nyförvärv år 2011 42 Bibliografi DOKUMENTET 52 Boxning i klasskampens tjänst
LEDARE Försöken att förbättra hushållsarbetarnas villkor är sett från ett historiskt perspektiv väldigt nya. Bilden är från Stormklockan nr 3 1929. I landet förlänge, länge sedan… eller? före jul hamnade en svensk bloggare i blåsväder. Hennes polska barnflicka hade »rymt» och på bloggen efterlyste hon sin anställda död eller levande på bästa slavägarmanér. Även om barnflickans version aldrig når offentligheten så visar detta utsattheten och de usla arbetsförhållanden som arbetare i privata hushåll konfronteras med i RUT-Sverige. Sedan 2007 finns det i Sverige möjlighet till skattereduktion för så kallade hushållsnära tjänster som skulle skapa en ny marknad, öka sysselsättningen och främja jämställdhet. Frågan om RUT-avdraget har förbättrat arbetsvillkoren inom hushållstjänster har nyligen undersökts i två rapporter av Anna Gavanas. I den första rapporten visar hon att villkoren för arbetare i den informella hushållssektorn i Sverige är under all kritik. Hon visar på exploatering, sexuella trakasserier och otrygghet för framför allt papperslösa som inte har en möjlighet att arbeta inom den vita delen av arbetsmarknaden – det är skrämmande läsning. Gavanas pekar på att RUT-avdraget inte har lett till att den svarta delen av hushållstjänstesektorn ersätter den vita utan istället har lett till ökad segmentering av arbetsmarknaden. beskrivningen av arbetsvillkoren som framträder i Gavanas undersökning skiljer sig föga från dem för hushållsarbetare i andra storstäder och visar på stora likheter med hushållsarbetarnas villkor genom historien. Hembiträdeslagstiftningen infördes i Sverige så sent som 1944. Vid den tidpunkten fanns det allt färre som ville arbeta i andras hushåll. Arbetsdagen skulle sluta senast klockan 19 men enbart om det inte fanns barn i hushållet som skulle tas om hand. Hembiträdeslagstiftningen vittnar egentligen mera om under vilka förhållanden hembiträdena hade jobbat under tidigare, lagstiftningen var snarare en anpassning till praktiken. I slutet av 1940-talet exporterades den svenska hembiträdeslagstift- ningen till USA som en radikal förebild vid en tidpunkt då den betraktades som urvattnad i Sverige. Att den svenska lagen kunde gå på export visar på att förutsättningarna sannolikt inte har skilt sig åt särskilt mycket och inte heller det var något nytt vid det tillfället. När tjänarinnorna organiserade sig i Sverige i början av 1900-talet gav de ut en egen tidskrift, Tjänarinnebladet. Första numret var fullt av rapporter från liknande organisationer i andra länder. Trots att många hushållsarbetare har bott hos sina arbetsgivare, trots svåra arbetstider och bristen på fritid, har dessa grupper organiserat sig med hjälp av kontakter inte bara utanför det egna hushållet utan också i världen. Anledningen till detta är givetvis också det faktum att många som arbetar i privata hushåll har en migrationsbakgrund, då som nu. hushållsarbetare har varit en grupp som har varit och fortfarande är kvinnodominerad. De har ansetts vara svåra att organisera och det dröjde länge innan deras arbetsvillkor reglerades det minsta. Här finns det också en paradox, de kvinnor som kämpade för kvinnors förbättrade villkor inom arbetarrörelsen har ofta varit beroende av hushållstjänster för att kunna leva för politiken, de har varit arbetsgivare åt de kvinnor de samtidigt skulle kämpa för. Historiskt sett har många hembiträden gått i spetsen för kvinnorna inom arbetarrörelsen, Minna Sillanpää, Finlands första kvinnliga minister var en av dem, tyska Emma Ihrer var en annan. När ILO under 2011 diskuterade konventionen »Decent work for domestic workers» var salen fylld med människor som arbetade inom hushållssektorn. Hushållsarbete i andras hem har funnits väldigt länge, frivilligt och avlönat men också i form av tvångsarbete, till exempel som slaveri. Försöken att förbättra arbetsvillkoren är i detta långa perspektivväldigt nya och tyder på att det återstår mycket att göra. Arbetarhistoria 2012:1 3
Page 1: Arbetarhistoria2012:1 [141]
Page 5 and 6: Från kaffekokerska och kuttersmyck
Page 7 and 8: munals allmänna uppmaningar om »k
Page 9 and 10: tarrörelsen. Könspolitiska sträv
Page 11 and 12: och organisationer. 3 De hittills p
Page 13 and 14: Sårade soldater flyttas över flod
Page 15 and 16: Övre bilden: I Katalonien hyllades
Page 17 and 18: NYHETER FRÅN ARAB »Svenska partik
Page 19 and 20: inrättades i ett Sverige som under
Page 21 and 22: makens grav i Sverige, men hon läm
Page 23 and 24: sändningar till det Tyskland som b
Page 25 and 26: PÅ GÅNG: NYA FORSKNINGSPROJEKT Ny
Page 27 and 28: ning till periferier som Skandinavi
Page 29 and 30: RECENSIONER Uttömmande om modernis
Page 31 and 32: Litterärgeografi i förändringsti
Page 33 and 34: BOKTIPS Boktipsen skrivs av bibliot
Page 35 and 36: Daniel Bensaïd skildrar de senare
Page 37 and 38: tiva, för långrandiga att mer än
Page 39 and 40: Constantine Pleshakov, There is no
Page 41 and 42: BIBLIOGRAFI Något om bibliotekets
Page 43 and 44: Stéenhoff (1865-1945). Stockholm:
Page 45 and 46: Orsini, Alessandro, Anatomy of the
Page 47 and 48: Global restructuring, labour, and t
Page 49 and 50: materialism book series; 21) Dearey
Page 51 and 52: tionary's life. New Haven, Conn.; L

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?