Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
munals allmänna uppmaningar om »krafttag», samt i att kravet<br />
på kvotering omvandlades till framtagandet av ett allmänt<br />
jämställdhetsprogram. Det allmänna verkandet för jämställdhet<br />
ligger också i linje med hur Tollin beskrivit det politiska<br />
jämställdhetslandskapet i stort under perioden. 31<br />
LillemorArvidsson, andre vice förbundsordförande, påpekade<br />
i debatten att kvotering i förlängningen även kunde<br />
komma att gälla män, om de skulle bli det underrepresenterade<br />
könet. 32 Detta tolkar jag som ett försök till legitimering, där<br />
man ville understryka att hela organisationen, inte bara kvinnorna,<br />
skulle komma att tjäna på en sådan bestämmelse. Att<br />
det är ett av få tillfällen i debatten där män som grupp markeras<br />
ligger i linje med vad Eduards respektive Rydstedt visat om<br />
att män som grupp sällan benämns som politisk kategori eller<br />
överordnat kollektiv, utan i huvudsak förekommer i debatten<br />
när man vill understryka att alla tjänar på jämställdhet. 33<br />
Att kvoteringskravet var kontroversiellt och behövde legitimeras<br />
råder det ingen tvekan om. Den återkommande vädjan<br />
om en chans till vittnar om det, liksom styrelsens upprepade<br />
påpekanden om att kvotering vore ett misslyckande för en<br />
demokratisk organisation som Kommunal. 1988 beskrev man<br />
det som »[…] ett fattigdomsbevis för en demokratisk organisation<br />
som vår att behöva ta till kvotering» 34 och 1993 underströk<br />
man att kvotering inte borde behövas i Kommunal. 35 Det framstår<br />
nästan som vore kvotering ett större misslyckande för förbundet<br />
än den låga kvinnorepresentationen i sig. Eduards<br />
menaratt trevanligt förekommande argument mot könskvotering<br />
äratt jämställdhet ska nås med könsneutrala åtgärder, utan<br />
kollision med andra demokratiska principer, samt på frivillig<br />
väg utan tvång. 36 Lindholm har visat att även kvoteringsmotståndarna<br />
i SSU talade om kvotering som en konstlad form av<br />
demokrati som man till varje pris ville undvika. 37<br />
Hur kan man då förklara dessa utlyftande praktiker, retoriska<br />
strategier och den ovilja som omgärdade kvoteringskravet<br />
och medförde att det sköts på framtiden föratt sedan begravas?<br />
Svaret finns i den omfördelning av makt från män till<br />
kvinnor som kvotering skulle innebära. Tilltron till jämställdheten<br />
som framgångssaga oberoende av konkreta reformer<br />
som finns i de upprepadevädjandena om en chans till är starkt<br />
kopplad till synen på jämställdhet som ett samförståndsprojekt<br />
där intressemotsättningar inte får artikuleras. Istället ska<br />
den snedfördelning av makt som ärskapad av traditionen vittra<br />
bort av sig själv. Denna tolkning stärks av att även de som<br />
motio<strong>ner</strong>ade om kvotering 1988 menade att det skulle ta tid att<br />
nå rättvis representation och att »[i]ngen man som idag har en<br />
post ska [...] behöva lämna sitt uppdrag» 38 samt av de röster i<br />
debatten som talade om att själva ordet kvotering fick det att<br />
krypa i kroppen och det var liktydigt med […] en mur mellan<br />
killaroch tjejeri Kommunal». 39 Vid ett tillfälle talade ett ombud<br />
rakt ut om att han var rädd att de unga killarna skulle tvingas<br />
lämna plats åt kvinnorna. 40 Samtidigt kan man i debatten också<br />
skönja en mer konfrontativ inställning som utmanar samförståndsandan,<br />
som till exempel när styrelsen 1994 fastslog: »Låt<br />
oss utgå från att vi lyckas denna gång. Men det innebäratt män<br />
måste flytta på sig till förmån för kvinnor», 41 eller när ett<br />
ombud tröttnat på argumenten om nödvändigheten i att gå<br />
efter meriter 42 och påpekade att »[d]et finns en form av kvotering<br />
som jag har speciellt svårt för, och det är den inkvotering<br />
av män som vi i alla år har ägnat oss åt. Fast då kallar man det<br />
att man väljer efter kompetensen förstås.» 43 Att kvinnors<br />
anspråk på makt och representation i den egna rörelsen varit<br />
mer kontroversiella än krav som gällt kvinnors villkor i det<br />
»Det finns en form av kvotering som jag har speciellt svårt för, och det är den inkvotering av män som vi i alla år har<br />
ägnat oss åt. Fast då kallar man det att man väljer efter kompetensen förstås», sade ett ombud på Kommunals kongress<br />
1997. Bilden: Göran Persson träffar representanter för LO-förbund inför valrörelsen. Foto Öiwind Berggren<br />
<strong>Arbetarhistoria</strong> 2012:1 7
Change language