Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

More documents

Recommendations

Info

tion var på väg att ges allt större betydelse i den svenska politiska debatten i stort såväl som inom arbetarrörelsen. Detta kom till uttryck bland annat genom nätverket Stödstrumporna som lanserades 1992 och utredningen Varannan Damernas 1994. 16 Utredningen innehöll förslag om könskvotering men ledde bara till allmänna politiska målsättningar. 17 Statsvetaren Katharina Tollin menar att utmärkande för perioden var att jämställdhet skulleväxa fram successivt genom en allmän integrering på alla områden, frikopplad från konkreta reformer. Ett ökat fokus på makt kopplat till kön, snarare än klass, slog igenom, samtidigt som det önskade politiska förloppet paradoxalt nog var utan intressemotsättningar och konflikter. 18 När kravet på kvotering väcktes på kongressen 1988 avvisades det av överstyrelsen som ville ge organisationen en chans till och frågan sköts på framtiden. 19 Kravet återkom i flera motioner 1993 och styrelsen föreslog då att man istället för kvotering skulle anta ett allmänt jämställdhetsprogram på nästkommande kongress, vilket blev kongressens beslut. 20 I jämställdhetsprogrammet som behandlades 1994 yrkade styrelsen för första gången på ett mätbart mål för kvinnors representation. Kvotering skulle införas vid 1997 års kongress om inte minst fyrtio procent av förtroendeuppdragen på alla nivåer innehades av kvinnor. 21 Efter en lång och hård debatt vann kritikerna återigen majoritet, trots att styrelsen nu svängt och var på den förespråkande sidan. 22 Punkt sattes därmed för Kommunals kvoteringsdebatt. Utlyftande praktiker, retoriska strategier och samförstånd Orsakerna till den låga kvinnorepresentationen förklarades i debatten dels med kvinnors hemarbete och kortare arbetslivs- I mitten Lillemor Arvidsson på LO:s kongress 1991. Hon var ordförande i Kommunal 1988–1995 och ledamot i Socialdemokraternas partistyrelse 1991–1992. Foto: John Wahlbärj 6 Arbetarhistoria 2012:1 erfarenhet, 23 dels med att kvinnorvar osäkra och främmande inför de fackliga arbetsformerna 24 och dels med tradition. I en rapport till kongressen 1993 frågade man sig »[…] om männens relativt sett stora andel av förtroendeuppdragen kan sammanhänga med att man tidigare utgjort en större andel av medlemskåren. Så sent som 1960 var 43 procent av medlemmarna män.» 25 Att man 1993 förklarade den låga kvinnorepresentationen med att män nästan varit i majoritet under 1960talet visar på styrkan hos traditionen som förklaring till kvinnors underordning, något som också påvisats som återkommande i andra delar av arbetarrörelsen avJohan Rydstedt och Ann-Sofie Hermansson. 26 Att orsakerna bakom den låga kvinnorepresentationen även förklarades med situationen i hemmet eller på arbetsmarknaden är inte heller unikt för Kommunal. Statsvetaren Kristina Lindholm, som studerat SSU:s kvoteringsdebatt, benämner ett sådant angreppssätt utlyftande praktiker, där problemen med kvinnorepresentationen hela tiden placeras någon annanstans än inom den egna organisationen. 27 Genomgående i debatten är styrelsens önskan om att skjuta upp hanteringen av problemet. 1988 vädjade man till kongressen om »[…] ännu en chans att förbättra kvinnorepresentationen utan tvingande bestämmelser» 28 och 1993 om att kongressen skulle ge »[…] organisationen en chans till, och att man under den kommande perioden verkar med krafttag för att beslutande organ sammansätts så att de speglar medlemsstrukturen». 29 1994 föreslog man att skjuta upp frågan till 1997, om än för första gången med ett mätbart mål som utgångspunkt. SSU har framförallt använt sig av retoriska strategier för att öka kvinnors representation, det vill säga att i allmänna termer verka och tala för detta, 30 vilket även kan ses i Kom-
munals allmänna uppmaningar om »krafttag», samt i att kravet på kvotering omvandlades till framtagandet av ett allmänt jämställdhetsprogram. Det allmänna verkandet för jämställdhet ligger också i linje med hur Tollin beskrivit det politiska jämställdhetslandskapet i stort under perioden. 31 LillemorArvidsson, andre vice förbundsordförande, påpekade i debatten att kvotering i förlängningen även kunde komma att gälla män, om de skulle bli det underrepresenterade könet. 32 Detta tolkar jag som ett försök till legitimering, där man ville understryka att hela organisationen, inte bara kvinnorna, skulle komma att tjäna på en sådan bestämmelse. Att det är ett av få tillfällen i debatten där män som grupp markeras ligger i linje med vad Eduards respektive Rydstedt visat om att män som grupp sällan benämns som politisk kategori eller överordnat kollektiv, utan i huvudsak förekommer i debatten när man vill understryka att alla tjänar på jämställdhet. 33 Att kvoteringskravet var kontroversiellt och behövde legitimeras råder det ingen tvekan om. Den återkommande vädjan om en chans till vittnar om det, liksom styrelsens upprepade påpekanden om att kvotering vore ett misslyckande för en demokratisk organisation som Kommunal. 1988 beskrev man det som »[…] ett fattigdomsbevis för en demokratisk organisation som vår att behöva ta till kvotering» 34 och 1993 underströk man att kvotering inte borde behövas i Kommunal. 35 Det framstår nästan som vore kvotering ett större misslyckande för förbundet än den låga kvinnorepresentationen i sig. Eduards menaratt trevanligt förekommande argument mot könskvotering äratt jämställdhet ska nås med könsneutrala åtgärder, utan kollision med andra demokratiska principer, samt på frivillig väg utan tvång. 36 Lindholm har visat att även kvoteringsmotståndarna i SSU talade om kvotering som en konstlad form av demokrati som man till varje pris ville undvika. 37 Hur kan man då förklara dessa utlyftande praktiker, retoriska strategier och den ovilja som omgärdade kvoteringskravet och medförde att det sköts på framtiden föratt sedan begravas? Svaret finns i den omfördelning av makt från män till kvinnor som kvotering skulle innebära. Tilltron till jämställdheten som framgångssaga oberoende av konkreta reformer som finns i de upprepadevädjandena om en chans till är starkt kopplad till synen på jämställdhet som ett samförståndsprojekt där intressemotsättningar inte får artikuleras. Istället ska den snedfördelning av makt som ärskapad av traditionen vittra bort av sig själv. Denna tolkning stärks av att även de som motionerade om kvotering 1988 menade att det skulle ta tid att nå rättvis representation och att »[i]ngen man som idag har en post ska [...] behöva lämna sitt uppdrag» 38 samt av de röster i debatten som talade om att själva ordet kvotering fick det att krypa i kroppen och det var liktydigt med […] en mur mellan killaroch tjejeri Kommunal». 39 Vid ett tillfälle talade ett ombud rakt ut om att han var rädd att de unga killarna skulle tvingas lämna plats åt kvinnorna. 40 Samtidigt kan man i debatten också skönja en mer konfrontativ inställning som utmanar samförståndsandan, som till exempel när styrelsen 1994 fastslog: »Låt oss utgå från att vi lyckas denna gång. Men det innebäratt män måste flytta på sig till förmån för kvinnor», 41 eller när ett ombud tröttnat på argumenten om nödvändigheten i att gå efter meriter 42 och påpekade att »[d]et finns en form av kvotering som jag har speciellt svårt för, och det är den inkvotering av män som vi i alla år har ägnat oss åt. Fast då kallar man det att man väljer efter kompetensen förstås.» 43 Att kvinnors anspråk på makt och representation i den egna rörelsen varit mer kontroversiella än krav som gällt kvinnors villkor i det »Det finns en form av kvotering som jag har speciellt svårt för, och det är den inkvotering av män som vi i alla år har ägnat oss åt. Fast då kallar man det att man väljer efter kompetensen förstås», sade ett ombud på Kommunals kongress 1997. Bilden: Göran Persson träffar representanter för LO-förbund inför valrörelsen. Foto Öiwind Berggren Arbetarhistoria 2012:1 7
Page 1 and 2: Arbetarhistoria2012:1 [141]
Page 3 and 4: LEDARE Försöken att förbättra h
Page 5: Från kaffekokerska och kuttersmyck
Page 9 and 10: tarrörelsen. Könspolitiska sträv
Page 11 and 12: och organisationer. 3 De hittills p
Page 13 and 14: Sårade soldater flyttas över flod
Page 15 and 16: Övre bilden: I Katalonien hyllades
Page 17 and 18: NYHETER FRÅN ARAB »Svenska partik
Page 19 and 20: inrättades i ett Sverige som under
Page 21 and 22: makens grav i Sverige, men hon läm
Page 23 and 24: sändningar till det Tyskland som b
Page 25 and 26: PÅ GÅNG: NYA FORSKNINGSPROJEKT Ny
Page 27 and 28: ning till periferier som Skandinavi
Page 29 and 30: RECENSIONER Uttömmande om modernis
Page 31 and 32: Litterärgeografi i förändringsti
Page 33 and 34: BOKTIPS Boktipsen skrivs av bibliot
Page 35 and 36: Daniel Bensaïd skildrar de senare
Page 37 and 38: tiva, för långrandiga att mer än
Page 39 and 40: Constantine Pleshakov, There is no
Page 41 and 42: BIBLIOGRAFI Något om bibliotekets
Page 43 and 44: Stéenhoff (1865-1945). Stockholm:
Page 45 and 46: Orsini, Alessandro, Anatomy of the
Page 47 and 48: Global restructuring, labour, and t
Page 49 and 50: materialism book series; 21) Dearey
Page 51 and 52: tionary's life. New Haven, Conn.; L

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?