Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

Könspolitik mellan kamp och
samförstånd. Kommunals
kongressdebatt om kvotering 1
Varför får vissa förslag aldrig genomslag? I artikeln analyserar
författaren denna fråga utifrån debatten om könskvotering
inom Svenska kommunalarbetareförbundet under
1980- och 1990-talen
AV KRISTIN LINDEROTH
med anledning av Kommunals hundraårsjubileum 2010
kunde man i medlemstidningen Kommunalarbetaren under
rubriken »Kvinnorna har tagit över – efter 100 år» läsa en
berättelse om framgång, där kvinnliga kommunalare gått från
att vara kaffekokerskor och kuttersmycken till att ha tagit över
organisationen. Trots att välfärdsstatens utbyggnad medfört
att medlemskåren sedan 1955 utgjorts av en ökande majoritet
kvinnor som sedan 1980 legat på omkring 80 procent 2 har förbundet
in på 2000-talet brottats med att kvinnors representation
i beslutande organ och i ombudsmannakåren inte speglat
detta. Inte förrän jubileumsåret 2010 motsvarade kvinnors
andel i förbundsstyrelsen (85 procent) i princip deras andel av
medlemskåren. 3 Ombudsmannakåren bestod samma år av 53
procent kvinnor och 47 procent män. 4
Kvinnors deltagande och representation har varit ett centralt
och återkommande problem i Kommunals könspolitiska 5
diskussioner och har bland annat kommit till uttryck i frågor
om medlemskap, utbildning, barnpassning och kvotering. I
den här artikeln fokuserar jag på kvotering, ett krav som gav
upphov till het debatt på förbundskongresserna 1988, 1993 och
1994 6 och som präglades av ett icke-genomförande. Feministiska
forskare har visat att den offentliga berättelsen om den
svenska jämställdhetspolitiken starkt betonar framgång, där
frågan om vilka förändringar som motarbetats eller uteblivit
utelämnas. 7 Det som döljs i denna berättelse är att vissa könsrelaterade
normer är segare än andra. Vi måste således våga
uppmärksamma både stabilitet och förändring närvi studerar
könsrelationer. 8 Denna kritik ligger i linje med historikern Åsa
Linderborgs varning för en historieskrivning där »[n]uet framstår
både som en logisk och naturlig konsekvens av det som
varit, [och] alternativa handlingsstrategier i det förflutna förringas
eller förtigs». 9 Att undersöka debatten kring ett könspolitiskt
krav som inte blivit verklighet och därmed synliggöra
sådana alternativa handlingsstrategier är ett sätt att förstå
könspolitikens villkor i det specifika sammanhanget.
I samband med Kommunals hundraårsjubileum fick historikerna
Ylva Waldemarson och Lars Ekdahl av förbundet uppdraget
att skriva jubileumshistorik. 10 Waldemarson beskriver
debatterna om kvinnors deltagande och representation som
4 Arbetarhistoria 2012:1
Buss 55 fick i januari 1958 kvinnliga busschaufförer. Redan i mitten
av 1950-talet var Kommunals kvinnliga medlemmar i majoritet
vilket inte avspeglade sig i förbundets beslutande organ eller i ombudsmannakåren.
Foto ej angiven
en del i Kommunals allmänna svårigheter att hålla ihop förbundet
på grund av många olika inbördes intressen. 11 Jag väljer
istället att fokusera specifikt på debatten om kvotering som
en arena där man kan utläsa villkor för könspolitik i förbundet.
Jag är inspirerad av statsvetaren Maud Eduards teori om
hur den samförståndsinriktade jämställdhetsideologin, vilken
är hegemonisk i förhållande till andra könspolitiska perspektiv,
12 påverkar kvinnors möjlighet att agera politiskt. 13 Eduards
menar att innebörden i jämställdhetsideologin är att »[…] en
god demokrati karaktäriseras av könskomplementaritet och
samarbete mellan män och kvinnor […]» och att kön, förstått
som en maktrelation, görs till en dålig och främmande princip
som hotar den demokratiska ordningen. 14 Kön får således
inte komma till uttryck som en grundläggande makt- och
intressekonflikt i samhället. 15
Kvoteringskravet i sin kontext
Yrkande om kvotering dök upp på en Kommunalkongress
första gången 1988, i en tid då frågor om kvinnors representa-