Litet statistiskt lexikon - Ncm
Litet statistiskt lexikon - Ncm
Litet statistiskt lexikon - Ncm
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
taget och rullar och skakar om tombolan mellan<br />
varje dragning, så att varje enskild lott tas ut<br />
fullständigt slumpmässigt. OSU innebär att varje<br />
individ i populationen har samma sannolikhet att<br />
bli utvald till stickprovet. Vidare gäller att varje<br />
tänkbar kombination av n individer från de N i<br />
populationen har samma sannolikhet att bli det<br />
utvalda stickprovet.<br />
Orsak—verkan Ett ej ovanligt <strong>statistiskt</strong> felslut<br />
är förväxling av orsak och verkan. Det är viktigt<br />
att komma ihåg att det faktum att ett samband<br />
existerar mellan två variabler (x och y) inte behöver<br />
betyda att man fastställt vilket av följande<br />
orsakssammanhang som gäller.<br />
Variabeln x påverkar variabeln y.<br />
Variabeln y påverkar variabeln x.<br />
Ömsesidig påverkan mellan variablerna.<br />
En eller flera variabler z påverkar<br />
samtidigt variablerna utan att dessa<br />
(x och y) behöver ha något saklogiskt<br />
samband.<br />
(Se nr 1, 82/83.)<br />
Population En statistisk undersökning syftar i<br />
princip alltid till att ge information om en mängd<br />
individer/enheter. Denna mängd kallas för population.<br />
Om samtliga individer i populationen<br />
undersöks talar man om totalundersökning. Mycket<br />
vanligt är dock att man blott undersöker ett<br />
stickprov ur populationen i hopp om att till lägre<br />
kostnad kunna dra något så när tillförlitliga slutsatser<br />
om hela den bakomliggande populationen.<br />
Randomiserade intervjuer Termen kommer av<br />
engelska "random" = slumpmässig. Randomiserade<br />
intervjuer är en teknik som möjliggör meningsfulla<br />
skattningar även för ytterst känsliga<br />
frågor som kriminalitet, prostitution och missbruk.<br />
Intervjun tillgår så att den svarande drar ett<br />
kort ur en välblandad kortlek som i det enklaste<br />
fallet består av två typer av påståendekort (t ex<br />
"Jag skattefuskar" och "Jag skattefuskar inte").<br />
Den svarande avger ett av svaren "Sant" eller<br />
"Osant" varefter han blandar in påståendekortet<br />
i kortleken igen utan att intervjuaren har sett<br />
kortet. Det är sedan möjligt att skatta andelen<br />
skattefuskare i populationen genom vissa jämförande<br />
beräkningar baserade på proportionen kort<br />
"Jag skattefuskar inte" och proportionen<br />
"Sant"-svar. (Se övningsuppgift i nr 2, 82/83.)<br />
Sampel Synonym till stickprov.<br />
Signifikant skillnad Se <strong>statistiskt</strong> säkerställd<br />
skillnad.<br />
Slumpfel Man skiljer på slumpmässiga fel<br />
(slumpfel) och systematiska fel. Slumpfel i urvalssammanhang<br />
beror på att urvalsmekanismen (utlottningsförfarandet)<br />
nästan aldrig ger exakt re-<br />
presentativitet. Ibland tilldelar slumpen stickprovet<br />
t ex fler borgerliga än det "borde" innehålla,<br />
ibland färre. Men i det långa loppet tar slumpfelen<br />
ut varandra. Systematiska fel ger däremot en<br />
konsekvent snedvridning. Om värnpliktiga mäts<br />
med marschkängorna på erhålls en systematisk<br />
överskattning av kroppslängden.<br />
Slumpmässigt urval Oftast avses sannolikhetsurval,<br />
dvs de typer av urval som möjliggör sannolikhetsberäkningar<br />
av slumpfelets storlek (t ex i<br />
form av konfidensintervall eller statistiska felmarginaler).<br />
OSU, stratifierat urval och clusterurval<br />
är exempel på sannolikhetsurval.<br />
Slumptalstabell Kan sägas vara en i förväg<br />
upprättad "dragningslista". Varje enskild siffra<br />
har bildats på sådant sätt att var och en av de tio<br />
olika, möjliga siffrorna har haft samma sannolikhet<br />
att bli utvald.<br />
Snedvridande faktorer På en arbetsplats är ofta<br />
män och kvinnor olika fördelade över ålder och<br />
typ av arbete. Därför kan medelfrånvaron bland<br />
män och kvinnor ge ett missvisande mått på<br />
könsfaktorns betydelse för sjukfrånvaron. Ålder<br />
och typ av arbete är här exempel på snedvridande<br />
faktorer som gör en jämförelse av totalmedelvärdena<br />
tämligen meningslös. (Se övningsuppgift i nr<br />
1, 80/81, med lösning i nr 3, 80/81.)<br />
Standardvägning En metod att eliminera inverkan<br />
av snedvridande faktorer.<br />
Statistisk felmarginal Ett mått på det slumpmässiga<br />
felet i resultatet av en stickprovsundersökning.<br />
Om inget annat sägs brukar felmarginalen<br />
anges med 95 % säkerhet. Felmarginaler beräknas<br />
även för bl a differensen mellan resultaten<br />
i två stickprovsundersökningar. (Se nr 3, 82/83.)<br />
Statistiskt säkerställd skillnad Om den uppmätta<br />
skillnaden mellan resultaten i två stickprovsundersökningar<br />
är större än den statistiska felmarginalen<br />
för denna skillnad, sägs den uppmätta<br />
skillnaden vara "<strong>statistiskt</strong> säkerställd". Om inget<br />
annat anges är vanligen innebörden av "säkerställdheten"<br />
att sannolikheten är mindre än 5 %<br />
att den uppmätta skillnaden enbart beror på<br />
slumpen. Man talar också om statistisk säker-