1 - ATL

Nr 1 

2010 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

Jakt på 

framtidens 

förare 

Köpenhamn 

bra för skogen 

 

Allt om 

vildsvin 

Hon vill 

ge unga 

chansen 

GREPP PÅ 

GALLRINGEN 

Nytt 

larm om 

rotröta

Nr 1 

2010 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

Jakt på 

framtidens 

förare 

Köpenhamn 


 

Allt om 

vildsvin 

Hon vill 

ge unga 

chansen 

GREPP PÅ 

GALLRINGEN 

Nytt 

larm om 

rotröta

ingår som en medlemsförmån i landets 

fyra skogsägareföreningar tillsammans 

med en bilaga från respektive förening. 

Vid adressändring kontakta din 

skogsägareförening: 

Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna 

www.sodra.se www.norra.se 

0470-890 00 090-15 67 00 

Skogsägarna Norrskog Mellanskog 

www. norrskog.se www.mellanskog.se 

0612-71 87 00 018-17 09 00 

REDAKTION 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Pär Fornling 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon: 040-92 25 55 

Fax: 040-601 64 49 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Redigeringsansvarig: 

Mikael Sylvander, 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 87 

Fax: 040-601 64 99 

E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se 

ANNONS 

Birgit Emilsson 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 55 

Fax: 040- 601 64 49 

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Ronny Gustavsson 

113 92 Stockholm 

Telefon: 08-588 367 97 

Fax: 08-588 369 99 

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Annonsmaterial: 

annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

PRENUMERATION 

Telefon: 040-601 63 65 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår 

(6 nummer) 295 kronor inkl moms 

Lösnummer 55 kronor inkl moms 

REDAKTIONSRÅD 

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, 

Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Carin 

Bengtsson och Karin Vestlund-Ekerby. 

Hemsida: www.atl.nu/skog 

i samarbete med tidningen ATL. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av LRF 

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. 

TS-upplaga 2008: 96 700 

Tryck: Hansaprint, Åbo 

Repro: LRF Media AB, Malmö 

INNEHÅLL Nummer 

1 2010 

5 LEDARE: Köpenhamn 

bättre än ryktet. 

6 PROFILEN: I stället 

för att bara klaga tycker 

Karin Nolén det är bättre 

att engagera sig i att 

påverka utvecklingen. 

10 UTBILDNING: Nya 

tag för att försöka mota 

en allt värre brist på 

maskinförare. 

14 EKONOMI: 

Tips och nyheter inför 

deklarationen. 

16 SKOGSGÅRDEN: 

Hellre samråd än 

konfl ikter för landsbygdens 

bästa. 

18 NÄRINGSPOLI- 

TIK: En positiv kraft i 

klimatarbetet. 

20 MARKNAD: 

Södra bygger jättesåg. 

Möjligheterna i Kina 

öppnas. 

OXEN 

MINILUNNARE 

Myreback MASKIN 

Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com 

Nästa nummer utkommer den 1 april 

TEMA: Energi & skogsvård 

Viltvårdaren Stephan Gäfvert demonstrerar utfodring av vildsvin. Sidan 36 

Karin Nolén vill 

ha fler ungdomar 

bland föreningarnasförtroendevalda. 

Sidan 6 

Oskar Sjölund 

framhåller att en 

bra dialog och 

kunskap kan lösa 

många konflikter 

med renägare, 

gruvnäring och 

andra intressenter. 

Sidan 16 

Morgan Larsson 

är något av en 

klassisk skogsbrukare. 

Sidan 26 

Anna Gunulf 

har upptäckt att 

också mycket 

klena granar i röjningsskogen 

kan 

bli en inkörsport 

för rotröta. 

Sidan 22 

Jakt på 

framtidens 

förare 

22 SKOGSSKÖTSEL: 

Rotrötan i fokus med nya hot 

och möjligheter. 

26 SKOGSGÅRDEN: 

Morgan gallrar utan stick vägar 

med hjälp av järnhäst. 

30 TEKNIK: Bättre oljerening. 

31 NYHETER: Jan Heino 

avslutade med Köpenhamn. 

32 TEKNIK: 

Villapannan för både el och 

värme. 

Inversal markberedning. 

34 NYHETER: Myndigheten 

vill öppna upp för contorta i 

hela landet. 

36 JAKT: Nyheter och tips 

om vildsvinsjakt. 

45 NAMN & NYTT: 

Ny chef för lantbruksuniversitetets 

skogliga del. 

46 KRÖNIKA: Det är viktigt 

att lyfta fram det kooperativa 

företagets fördelar. 

Gallring, vindfällen 

Tandem-OXEN 

VI SKOGSÄGARE 1/10 3 

Nr 1 

2010 

Köpenhamn 


 

Allt om 

vildsvin 

Hon vill 

ge unga 

chansen 

GREPP PÅ 

GALLRINGEN 

Nytt 

larm om 

rotröta

Maskinens enastående funktion och styrka gjorde valet enkelt. 

Ronnie Johansson, Bodafors

Räkna inte ut Köpenhamn LEDAREN 

Redan innan klimatmötet i Köpenhamn var över dömdes det ut som ett misslyckande. I bästa fall 

är det en förhastad slutsats. 

Rysaren fortsätter med nya möten. Och kanske blir skogen det bestående minnet från Köpenhamn. 

Det är i så fall inget dåligt eftermäle. Om den spirande insikten (eller kanske snarare plantan) får 

växa vidare kan det bli något riktigt bra. 

Nu gäller det att skogen hamnar rätt, när den väl finns på dagordningen. Annars kan det gå illa. 

DET VAR ETT fascinerande myller av världsledare, miljögrupper och journalister på en och samma 

plats. Världen verkade både stor och liten på samma gång. 

Att över huvud taget komma samman, bli någorlunda överens om problemen och enas om målen är 

trots allt en prestation. 

I brist på bindande åtaganden om att dra ner utsläppen blev skogen det mest konkreta. 

Det handlar om att ge pengar till utvecklingsländerna för att hindra avskogningen, som i sin tur 

bidrar till nästan en femtedel av växthuseffekten. 

Här enades nyckelländerna om en delsumma (3,5 miljarder dollar) till det så kallade REDD-programmet. 

Mötet enades också om ett större mål (30 miljarder dollar inom tre år). 

Nu räcker det inte bara med att bevara skog, nyttan blir störst om den också brukas förnuftigt. 

INSIKTEN OM ATT MAN både kan avverka skog och samtidigt öka skogstillgångarna saknas på 

många håll i världen. 

Här har de nordiska länderna mycket att bidra med, både för klimatets och för vår egen skull. Om 

inte den insikten finns kan det leda till konstiga internationella avtal som i sin tur leder till restriktioner 

i skogsbruket. 

Därför finns det fog för att engagera sig i de här frågorna. 

DET FINNS FÖRSTÅS anledning att vara ödmjuk. I skogliga sammanhang är det inte så 

många årsringar sedan också Sverige avskogades. Det var ont om ved och i delar av södra 

Sverige nödgades drängarna sova i oeldade hus året om. 

Långt in på slutet av 1800-talet var en tredjedel av Halland betade ljunghedar, 

ungefär som de hårt betade kullarna runt Medelhavet. 

En av de som bidrog till att vända utvecklingen var jägmästare Eugen Holmberg. 

Han konstaterade att avskogningen måste bemötas med ”upplysningens 

fackla”: 

”Först då skall intresset för skogens kultur och vård väckas till allmänt liv 

och krönas med framgång, samt vårt öde ljungbeväxta berg åter ikläda sig 

den grönskande dräkten ”fattigmans tröja” vilken fordom av vinstbegäret, 

elden, sorglösheten och okunnigheten avklätts densamma”. 

RESTEN ÄR, som man brukar säga, historia. Och den tål att upprepas 

i ett mycket större sammanhang. 

Det nordiska skogsbruket har mycket att erbjuda i form av erfarenhet, 

kunnande och teknik. Här finns också affärschanser, förutsatt att man 

hänger med i svängarna. Ibland är det lite si och så med den saken. (Det 

skulle behövas någon form av gemensam satsning eller program för att 

hjälpa små och medelstora företag ut i världen). 

Medlen kan variera, men i grunden har skogen förutsättningar att bli 

en positiv drivkraft i klimatfrågan. 

Köpenhamn var en 

bit på vägen, nu gäller det 

att gå vidare. 

VI SKOGSÄGARE 1/10 

Pär Fornling, Chefredaktör

PROFILEN 

Karin vill 

ge de unga 

chansen 

I stället för att sitta på kammaren och klaga 

tycker Karin Nolén det är bättre att engagera 

sig. Hon gillar förändringar och brinner för 

ungdomsfrågorna. Av Pär Fornling 

När ryktet spred sig om att det 

fanns en ung norrländsk tjej 

som gärna tog förtroendeuppdrag 

visste valbredningarna 

knappt till sig av glädje. 

Fast Karin Nolén, 26 år, tycker 

inte det borde vara så svårt 

att engagera fler ungdomar i 

skogsägarföreningarna. 

Vi träffar henne en fredagseftermiddag 

i Kramfors där 

Karin arbetar som produktionsutvecklare 

på Norrskog. 

– Fantastiskt. Jag fick drömjobbet 

direkt efter jägmästarexamen 

i våras. Jag är föreningsmänniska 

i själ och hjärta, 

därför var det extra roligt att få 

en tjänst här på föreningen. 

Vad gör en produktionsutvecklare? 

– Jag arbetar centralt med 

produktionsfrågor. Det är allt 

från entreprenörsavtal till hur 

entreprenörerna kan bli bättre 

och utvecklas. 

Hur känns det att vara en 

ung kvinnlig chef i den grabbiga 

miljön? 

– Utmärkt. Vi har ett bra 

samarbete och jag blir väl bemött. 

Man tycker snarare det är 

kul att det kommer en tjej. 

Hur är temperaturen i skogen 

nu? 

– Det är full gas. Efterfrågan 

är på väg upp. 

Får ni tag på entreprenörer? 

– Ja, vi har ett bra gäng i skogen. 

Men många klagar på att 

6 

det börjar bli svårt att få tag i 

förare. 

Det kanske beror på att entreprenörsjobbet 

ofta målas 

ut som ensamt, slitigt och dåligt 

betalt. 

– Lönen spelar in, men är 

inte hela nyckeln. I samtal och 

intervjuer med de som lämnar 

branschen lyfts många andra 

saker fram. Då handlar det ofta 

om bra ledarskap och en ung 

generation som vill ha direkt 

respons på det de gör. Det ska 

också gå att kombinera livet 

som förare med papparollen, 

där man är föräldraledig och 

har möjlighet att hämta på dagis. 

Tiderna förändras och ibland 

kan skogsbranschen vara 

lite ålderdomlig. 

Har du någon egen anknytning 

till skogen? 

– Jag är uppfödd på en gård 

där pappa är självverksam 

skogsägare. 

Var då? 

– I Resele, världens vackraste 

by som ligger någon mil 

från Sollefteå. 

Du gillar tydligen hembygden. 

– Ja, verkligen! Det är vackert 

med älven som rinner genom 

landskapet och massor av 

skog, som är mitt största intresse. 

Därför gick jag naturbruksgymnasiet 

och fortsatte 

till jägmästare efter att ha jobbat 

ett tag som virkesmätare. 

Hur vill du förbättra jägmästarutbildningen? 

– För mig var det fem bra år. 

Får jag önska mig något är det 

mer förankring med näringslivet. 

Jag var glad över min 

praktiska kunskap från skogsbruket, 

vilket borde vara en bra 

grund för alla. 

Vad handlade ditt examensarbete 

om? 

– Gallringsskador i contorta. 

Fick du fram några revolutionerande 

resultat? 

– En del nytt blev det. Tall får 

som bekant mest skador vid 

gallring på våren. Contorta visade 

sig, något överraskande, 

Karin Nolén 

Bor: Stensäter ett par mil 

från Kramfors. 

Familj: Sambon Hans som 

har ett åkeri för virkestransporter. 

Favoritmusik: Johnny Cash. 

Favoritträd: Tall. 

En bra film: Hjältarna från 

Telemarken. 

få mer skador när den gallras 

på vintern. Anledningen kan 

vara contortans tätare grenverk 

som ger dålig sikt och upplegor 

av snö. Slutsatsen blev att contorta 

ur skadesynpunkt bör 

gallras på sommaren. 

Vad är dina tidigaste skogsminnen? 

– Den där doften av kåda och 

barr när min bror och jag skidade 

ut till pappa som arbetade 

med motorsågen. 

Hur präglade uppväxten dig? 

– En sak jag gärna lyfter fram 

är hur det positiva skogslivet 

satte sina spår, med allt från 

svampplockning till jakt, skogsarbete 

och andra naturupplevel- 

VI SKOGSÄGARE 1/10

ser. En annan sak i vår uppfostran 

var att vi alltid blev 

uppmanade att säga vad vi tyckte 

om olika saker. Och jag har 

alltid tyckt rätt mycket. Om man 

då tycker något är fel är det 

bättre att försöka göra en insats, 

annars är det inte rätt att klaga. 

Du får påverkan och förändringar 

att låta enkelt... 

– Det behöver inte vara så 

svårt. Min erfarenhet är att man 

kan förbättra och göra skillnad. 

Formerna för det finns inte 

minst i föreningarna. 

Du kallar dig föreningsmänniska, 

vad menas med det? 

– Jag tror på idén att många 

mindre skogsägare kan göra 


Karin Nolén gillar förändringar 

och brinner för ungdomsfrågorna. 

något bra tillsammans, både i 

ekonomiska och näringspolitiska 

frågor. Det sistnämnda är 

inte minst viktigt. 

Hur började engagemanget? 

– Under åren på naturbruksgymnasiet 

blev jag invald i 

LRF:s lokalavdelning och så 

har det fortsatt. 

Är det någon speciell fråga 

som engagerar dig? 

– Det är viktigt att lyfta fram 

ungdomarna i föreningarna. 

Dessutom tyckte jag redan från 

början att det var för lite skog i 

LRF, trots att de flesta jordbrukare 

också är skogsägare. Nu 

är jag med i LRF-ungdomens 

rikstäckande skogsgrupp. 

Medelåldern bland skogsägare 

är hög, är det då inte 

rimligt att också de förtroendevalda 

är äldre? 

– Frågan är berättigad. Men 

jag tycker det finns flera skäl att 

släppa in ungdomarna, även om 

de inte äger skogen. Blandningen 

av olika kompetenser är viktig 

i sig. Det ger mycket mer 

dynamik i arbetet. Vi behöver 

äldre, ungdomar, kvinnor, utbor, 

åbor och invandrare för att 

få en bra och givande diskussion. 

Skog är långsiktigt, då 

känns det extra naturligt att 

ungdomarna är med och diskuterar 

framtidsfrågorna. 

Hur ska man locka yngre 

skogsägare? 

– Det kan vara enkla saker 

som att ha arrangemang på helgen 

och tänka i nya former för 

skogsdagarna. Om det finns 

aktiviteter för barnen kan hela 

familjen följa med. Man kan ha 

virtuella stämmor på internet 

och kanske snabba omröstningar 

i olika frågor med hjälp av 

datorn i stället för den vanliga 

gången med motionsbehandling. 

Likväl klagar en del valberedningar 

över bristande 

ungdomsintresse. 

– Problemet kan i stället vara 

att medelåldern i valberedningen 

är hög och att de saknar 

Fortsättning sid 8 

7

PROFILEN 

Fortsättning: 

Karin vill ge 

de unga... 

kontaktytor till ungdomarna. I 

ungdomsgruppen hjälper vi 

gärna till att plocka fram namn 

genom vårt nätverk över hela 

landet. Vi ser oss själva som en 

plantskola. 

Är det inte upp till dagens 

ägare att släppa fram nästa 

generation? 

– Det är lättare att bli en aktiv 

skogsägare om man växer 

in i det tidigt. Om skogsägandet 

är något som landar i knäet när 

man är 50 år och bor i Stockholm 

känns det främmande och 

är värre att hantera. Därför är 

det bra med tidigare generationsskiften, 

vilket nu också 

blivit skattemässigt fördelaktigare 

med den nya arvsskatten. 

Hur har du det själv? 

– Vi är fyra syskon som alla 

är intresserade av skogen, var 

och en på sitt sätt. En god början 

är att vi inlett diskussionen. 

En annan bra sak är att det alltid 

varit öppet för oss att bli 

8 

cloco.se 

Rädda 

skogen 

Vem påstår att rotröta 

inte är något problem? 

1983 2001 

Rötfrekvensen hos gran i hela Sverige, mätt i brösthöjd, har från perioden 1983-92 till 

perioden 1993-2001 ökat från 6,4% till 7,9%. Detta är en ökning på 23%. Rötfrekvensen 

i stubbhöjd är ungefär dubbelt så hög som i brösthöjd. Fakta: Riksskogstaxeringen. 

Karin Nolén arbetar med föryngring i dubbel bemärkelse. Hunden Fia 

deltar entusiastiskt i aktiviteterna. 

involverade i skogsbruket. Vi 

får testa olika saker på gården 

om våra argument är tillräckligt 

starka. 

Vad utmärker ungdomsgenerationen? 

– En utmärkande egenskap 

är att ungdomarna har lättare 

att tänka nytt och är vana vid 

olika alternativ som ställs mot 

varandra, något vi ständigt möter 

på internet. Och bara för att 

man väljer en sak håller man 

inte fast vid den hela livet. 

Vad ska Norrskog och de 

andra föreningarna dra för 

slutsats av det? 

– Det behövs ett brett pro- 

Rotrötan har ökat med 23% de senaste 20 åren. Hur ser det ut om 20 år? 

När kylan avtar och temperaturen överstiger +5° C är 

det viktigt att behandla med Rotstop. Behandla alltid 

mot rotröta vid gallring. Lika viktigt är det att behandla vid 

slutavverkning för att undvika rotröta i framtida bestånd. 

Du riskerar att förlora 30 000 kronor/ha 

– helt i onödan! 

Ju friskare bestånd du slutavverkar desto viktigare är det att 

behandla. Rotstops förmåga att förhindra spridningen är så 

hög som 95-99% vid praktisk användning. Rotstop finns 

också i mindre förpackning för manuell behandling. 

Läs mer på: 

www.interagroskog.se 

– BIOLOGISKT BEKÄMPNINGSMEDEL – REG NR 4622 – 

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se | www.interagroskog.se 

duktutbud och olika mötesformer. 

Tiden med stora homogena 

grupper, som äldre 

mjölkproducenter, övergår i 

något mycket mer heterogent. 

Håller de gamla idéerna om 

samverkan? 

– Absolut. Tillsammans med 

frågor om näringspolitik och 

äganderätt är det en livsviktig 

grund för vår verksamhet. Men 

vi behöver kanske nya uttryckssätt. 

Vi är bra på vår historia 

om skogsbruksområden och 

Gunnar Hedlund, men sämre 

på att anpassa argumenten i 

nutid. 

Vilken är den finaste stunden 

i skogen? 

– Ett älgpass i en vacker tallskog 

då solen lyser och hunden 

ger ståndsskall. 

Berätta något jaktminne.... 

– Första älgen var förstås 

spännande. Jag var i jakttornet 

tillsammans med pappa och vi 

hörde älgkon och kalven innan 

de kom ut på hygget och gick 

mot oss. Jag darrade av nervositet 

och fi ck gå ner på knä 

för att få stöd, men det gick 

bra. 

VI SKOGSÄGARE 1/10

Watch out for copies. 

Motorsåg MS 260 

Stark proffssåg som passar både 

till gallring och avverkning. 

Lättstartad med ElastoStart 

Plus systemet 

E-matic system sparar både 

sågkedjeolja och pengar 

Verktygslöst tanklock, öppnas 

och stängs enkelt utan verktyg 

Ord. pris 6 290:- Nu 4 990:- 

Erbjudandet gäller t.o.m 2010-03-31. 

STIHL – världens mest köpta motorsågsmärke 

och ledande inom produktutveckling sedan 1926. 

Välkommen till våra specialister i den Servande Fackhandeln. 

De berättar gärna mer om STIHLs specialdesignade produktsortiment 

för dig som har skogen som arbetsplats. 

www.stihl.se | 020-555 666 

The leader gives it all. 

X-FIT skyddsbyxa 

och skogsjacka 

Designade funktionskläder för 

skogen. 

Fem lagers skyddsinlägg 

med stretch för minimal vikt 

och maximal rörlighet 

Yttertyg med stretch passar 

kvinnor och män lika bra och 

torkar blixtsnabbt med 3XDRY ® 

Tyg med orange signalfärg 

och 3M refl exer 

Dragkedjor för extra effektiv 

ventilation 

® 

Förstärkningar i Keprotech 

på utsatta delar 

Pris skyddsbyxa 3 200:- 

Pris skogsjacka 2 900:- 

MS 260 Ljudtrycksnivå** 99 Ljudeffektnivå** 111. Vib. V/H***3,6/4,1 ** K-Faktor enl. RL 2006/42/EG = 2,5 (dB(A)) *** K-Faktor enl. RL 2006/42/EG = 2m/s 2 

Nyhet!

UTBILDNING 

Nya krafttag ska lösa 

bristen på maskinförare 

Virket efterfrågas, frågan är hur det ska komma 

ut från skogen. 

Bristen på maskinförare håller på att bli akut. 

Nu engagerar sig skogsföretagen i utbildningen 

för att få fram fler förare. Text & foto: Pär Fornling 

Under vårens årsstämma förväntas 

SLA (skogens arbetsgivarorganisation) 

besluta om att 

subventionera praktikplatser 

hos entreprenadföretagen. 

– Vi räknar med att det kostar 

kring 10 miljoner kronor om 

året, berättar förhandlingschef 

Björn Lothigius. 

Det är ett av fl era beslut på 

samma tema. 

Björn Skogh, skogschef på 

Norrskog, leder ett nytt nationellt 

projekt för att komma tillrätta 

med kompetensförsörjningen 

av maskinförare. 

– Behovet är långt större än 

de som examineras ut från skolorna. 

Nu måste vi engagera oss 

på bred front, konstaterar han. 

HOTEN KOMMER från flera 

håll: 

Lågt intresse för utbildningarna. 

Mindre årskullar. 

Brist på färdighetsträning. 

Stora pensionsavgångar 

bland förarna. 

De fl esta nya förare utbildas 

via naturbruksgymnasierna. 

Visserligen lyckades skolorna 

bryta flera års utförsbacke 

kring sekelskiftet och ansökningarna 

till de skogliga utbildningarna 

började öka igen. 

Det fi nns undantag, men någon 

kö är det likväl inte om 

man ser på landet som helhet. 

I princip kommer alla som 

söker in, även om det är andra 

eller tredjehandsval. 

Det gör att alla inte är fullt 

motiverade att fullfölja och 

stanna i branschen. 

Det utbildas ungefär 300 

elever om året. Det årliga behovet 

av nya förare beräknas vara 

400–500 stycken. 

10 

Dessutom ökar trycket på 

branschen. Skogforsk räknar 

med att det krävs ytterligare 

2 000 maskinförare för att ta 

hand om bioenergin! 

BRISTEN KAN förvärras genom 

att ålderskullarna sjunker. 

Det blir helt enkelt färre gymnasieelever 

totalt sett. 

– Om vi inte gör någonting, 

utan bara behåller vår marknadsandel, 

kommer antalet 

elever per automatik att minska 

med 30–40 

procent om 

några år, konstaterar 

Björn 

Skogh. 

– Om vi å 

andra sidan 

lyckas öka 

skogens andel 

med en halv 

procent av elevkullarna klarar 

vi rekryteringen. Därför är 

marknadsföring en viktig del i 

projektet. Vi måste jobba med 

imagen och visa unga människor 

vad det handlar om. 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

”Vi måste 

jobba med 

imagen och visa 

unga människor vad 

det handlar om. 

Sysselsättningen efter 

skogsutbildning 2006 (procent) 

DET HANDLAR också om 

att höja nivån på den praktiskt 

inriktade delen av utbildningarna. 

– Efter tre år 

på gymnasiet är 

man inte färdigutbildad. 

Det gör 

att många ungdomar 

tappar 

självförtroende 

när de kommer 

ut i verkligheten. 

– Och företagarna, med dyra 

maskiner, behöver förare som 

kan köra med full kapacitet, 

konstaterar Lars-Göran Göransson, 

ordförande i SMF 

(Skogsmaskinföretagarna). 

Arbete inom 

skogsbranschen 

Arbete i annan 

bransch 

20 

Militärtjänst 

10 

Studier 

Arbetslös/sjukskriven 

0 

0 1 2 3 

Antal år efter examen 

Några år efter utbildningen arbetar ungefär tre fjärdedelar av eleverna 

i skogsbranschen. Undersökningen gäller fyra naturbruksgymnasier i 

norr; Kalix, Burträsk, Skedom och Åsbygden. 

Björn Lothigius, 

SLA, Skogs och 

Lantarbetsgivarförbundet. 

Björn Skogh 

berättar om hur 

företagen och 

naturbruksgymnasierna 

närmar sig 

varandra. 

Han berättar att motsvarande 

utbildning i Finland har 900 

timmars praktik. Det är minst 

fem gånger mer än de svenska 

eleverna. 

Det heter också att dagens 

gymnasieskola är ”yrkesförberedande”. 

Efter nästa gymnasiereform, 

år 2011, talas i stället om att 

skolorna ger ”yrkesutbildning”. 

Det innebär att praktiken ökar 

på bekostnad av teoretiska 

kärn ämnen. 

KVALITETEN på praktiken 

skiftar över landet. Ibland är 

det svårt att ordna bra praktik 

ute på arbetsplatserna. 

Eleverna ska ha 15 veckors 

”Arbetsplatsförlagd utbildning” 

(APU). 

En färsk enkät visar att elverna 

i genomsnitt får åtta 

veckors maskin-APU. 

En del skolor är mycket bättre 

än genomsnittet, vilket också 

betyder att andra ligger under. 

Man lyckas helt enkelt inte 

ordna praktik på arbetsplatserna, 

utan eleverna får köra på 

skolan. Därför planerar skogsföretagen 

att via SLA bidra 

med 5 000 kronor per elev och 

vecka till företag som låter 

eleverna praktisera. 

– På så sätt får ungdomarna 

träna sig ute i verkligheten i 

skarpt läge, konstaterar Björn 

Lothigius. 

VI SKOGSÄGARE 1/10

Råden på plats i norr 

Naturbruksgymnasierna i 

norr har redan yrkesråd. I 

exempelvis rådet för skolan 

i Burträsk finns representanter 

för Holmen, Norra 

Skogsägarna, Sveaskog, SMF 

(Skogsmaskinföretagarna) 

och SCA. 

Rådet har en egen budget 

och engagerar sig i allt från 

praktikplatser till lokal marknadsföring. 

– Målet är att få råd i anslutning 

till landets alla 19 skolor, 

säger Björn Skogh. 

NÄRHETEN till verkligheten 

och näringslivet är en grön 

tråd i det treåriga projektet om 

kompetensförsörjning. 

– I anslutning till skolorna 

vill vi bilda ett yrkesråd som 

jobbar med att stödja verksamheten. 

Där ingår folk från 

skogsföretagen som kan arbeta 

med praktikplatserna, engagera 

sig i rekryteringen till skolorna 

och liknande saker. 

Även om det finns undantag 

(som framgår av artikeln här 

bredvid) rekryteras i princip 

inga kvinnor som maskin förare. 

Det finns heller inga förare med 

invandrarbakgrund. 

– Vi nyttjar bara halva den 

möjliga rekryteringspotentialen. 

Det är inte bra, men visar 

också en potential att bli bättre, 

säger Björn Skogh. 

EN GRUNDLÄGGANDE 

fråga är förstås om det är ett 

attraktivt jobb. 

Många entreprenörer vittnar 

om att hela branschen är pressad 

av skogsföretagen. 

Flera företagare vi talat med 

berättar också, lite nostalgiskt, 

om hur de förr brukade rekrytera 

”bondpojkar” som var 

vana att arbeta ensamma och 

uthålligt i skogen. 

Nu finns andra krav på ett 

socialt liv och även en maskinförare 

behöver ibland hinna 

hem och hämta på dagis. 

– Här har branschen en del 

att göra. Mycket kan nog bli 

bättre, men jobbet har också 

många fördelar för den som gillar 

att arbeta självständigt, ta 

egna beslut och vistas i naturen. 

I grunden tycker jag det här är 

bra arbeten, med en mix mellan 

natur och teknik som bör kunna 

locka många ungdomar, säger 

Björn Skogh. 


Moa Axelsson rattar reglagen 

under överinseende av Nils- 

Ragnar Samuelsson. 

Moa är 

framtidens 

förare 

11

UTBILDNING 

Mer praktik välkomnas 

Moa Axelsson gör sig redo för att fylla ut en 

av platserna i skogsmaskinerna. 

Hon tycker det är bra att framtidens skola blir 

mer yrkesinriktad. Av Pär Fornling 

Vi träffar Moa på Ryssby naturbruksgymnasium 

mellan 

Alvesta och Ljungby. 

Det är en av fåtalet friskolor 

som är öppen för elever från 

hela landet. 

VID EN FÖRSTA anblick 

finns här inget som antyder 

den hotande bristen på förare. 

Det är full aktivitet i skogen. 

Läraren Nils-Ragnar Samuelsson 

spanar ut över hygget 

och talar flitigt i kommunikationsradion 

för att instruera eleverna 

i maskinerna. 

Dagen innan besöket 

skrevs kontrakt 

för att köpa en helt ny 

skotare, Valmet TX. 

Det tycks med 

andra ord gå bra för 

skolan, något som bekräftas 

av vd Kjell- 

Göran Åkesson. 

– Egentligen har vi 

24 platser på skogsutbildningen, 

men i höstas 

tog vi in 26 elever. 

Intresset går lite i vågor 

över åren. Talar 

man om skogen som 

en framtidsbransch 

påverkar det positivt, 

medan vi hade en dipp 

under Gudrun då det 

skrevs mycket negativt 

om skog. 

ETT LYCKAT drag i 

marknadsföringen av 

skolan är sommarkurser 

där potentiella 

elever inbjuds att testa 

skolan. De betalar 

en knapp tusenlapp 

för fyra dagar med 

logi och mat. 

Det är fullmatade dagar då 

deltagarna får sitta i en skogsmaskin, 

prova röjsågen, gå på 

viltsafari och fiska kräftor. 

– Senast hade vi 28 elever 

från årskurs åtta. När vi frågade 

dem sade hälften att de 

12 

Vd Kjell-Göran 

Åkesson. 

Nils-Ragnar Samuelsson 

lär eleverna 

köra skogsmaskin. 

Peter Nyman, 

ansvarig lärare för 

skogsutbildningen. 

tänkte söka den skogliga utbildningen. 

Av de återstående 

funderade majoriteten på att 

göra det, berättar Peter Nyman, 

som ansvarar för skogsutbildningen 

med totalt nio lärare. 

EN AV ELEVERNA som sökt 

sig till Ryssby är Moa Axelsson. 

– Det finns flera olika sorters 

utbildningar här. Min syster 

gick turistlinjen. På så sätt fick 

jag upp ögonen för den här skolan. 

Turism är däremot 

inget för mig. Jag gillar 

skogen och naturen. 

– Vi bor på en lantgård 

i Agunnaryd. Jag 

hjälper till en del i skogen 

och ägnar gärna 

fritiden åt att jaga. Det 

finns alltid något att 

göra när man bor på 

det sättet, berättar 

Moa. 

Dessutom har hennes 

pappa ett entreprenadföretag 

med skogsmaskiner. 

Det ligger förstås 

nära att börja där efter 

skolan, men Moa säger 

bestämt att hon helst 

vill testa något annat i 

första hand. 

I UTBILDNINGEN 

finns 15 veckors praktik, 

eller arbetsplatsförlagd 

utbildning 

(APU), som det formellt 

heter. 

För många leder det 

vidare till fast arbete. 

En del väljer att läsa 

vidare till Skogsmästare 

i Skinnskatteberg. 

Man kan också studera till 

jägmästare efter Ryssby, men 

det kräver ett annat linjeval 

från början. (Naturvetenskap 

med skoglig inriktning). 

– Jag är helt inställd på att 

börja jobba direkt efter skolan, 

säger Moa. 

Hon gillar att jobba praktiskt 

och skulle gärna ha mer tid i 

maskinerna. 

Och det är precis vad som är 

på gång när gymnasieskolan 

reformeras år 2011. 

Förändringen innebär att antalet 

”kärnämnen” minskar 

från 750 till 600 poäng (=timmar) 

och den mer praktiskt 

inriktade utbildningen ökar i 

motsvarande grad. 

I samma veva förändras kraven 

till Skogsmästarskolan då 

det gäller naturkunskap, 

matte 

och samhällskunskap. 

– Det är viktigt 

att naturbruksgymnasierna 

hänger med 

och erbjuder kurser för de som 

vill läsa vidare, konstaterar 

Eric Sundstedt, studierektor på 

Skinnskatteberg. 

Normalt läser eleverna 2 500 

poäng. 

– Genom förändringen måste 

den som vill läsa vidare kom- 

”Intresset 

går lite i 

vågor över åren. 

plettera med ytterligare 200 

poäng för att bli behörig, konstaterar 

Kjell-Göran Åkesson. 

Han tycker i grunden det är 

en bra förändring. 

Eleverna efterfrågar mer 

praktiskt arbete och entreprenadföretagen 

efterlyser erfarna 

förare. 

BRISTEN PÅ yrkeserfarenhet 

är i dag en bromskloss. 

En helt annan hämsko är 

bristen på yrkeslärare. 

– Det är ont om 

folk med formell 

lärarutbildning. 

Den som exempelvis 

är skogsmästare 

och kompletterar 

med pedagogisk 

utbildning bör ha en god framtid, 

konstaterar Peter Nyman. 

Ryssby fyller platserna på 

den skogliga utbildningen med 

råge. I princip får alla som söker 

plats eftersom man brukar 

kunna tänja lite på antalet platser. 

VI SKOGSÄGARE 1/10

på skolan 

Naturbruksgymnasierna oftast regionala 

De flesta naturbruksgymnasier är regionala. Därutöver finns några 

friskolor dit elever från hela landet kan söka. 

Ryssby skola ägs av landstinget. Verksamheten ska gå runt, men 

behöver inte lämna ifrån sig någon vinst. Alla överskott återinvesteras 

i skolorna. 

Skolorna finansieras med statliga bidrag per elev. Skogsutbildningen, 

med tunga maskiner, tillhör de dyraste och ger ungefär 160 000 

kronor per elev och år. För exempelvis hotell och restaurang är 

bidraget 100 000 kronor per elev. 

Naturbruksgymnasierna är internat. I exempelvis Ryssby kostar 

boende+mat drygt 2 500 kronor i månaden. 

Fakta om landets skolor finns på www.naturbruk.se 

Så är det runt om i landet. 

Alla som vill kommer in. Många 

rektorer skulle gärna vilja ha 

konkurrens om platserna. 

I RASTKOJAN, ute vid avverkningen, 

pekar Nils-Ragnar 

Samuelsson på ett helt annat 

problem. 

– Det gäller för entreprenadföretagen 

att behålla ungdomarna. 

Flera maskinförare hoppar 

av till den gula sidan efter 

några år och kör grävmaskin. 

– Många finner det svårt att 


Moa Axelsson och Peter 

Nyman diskuterar utbildningen. 

Budskapet från Moa är att hon 

vill ha mer körning och annan 

praktik. 

kombinera ett socialt liv med 

ensamt arbete, långt hemifrån 

och med oregelbundna tider. Då 

är det inte lätt att hinna hämta 

barnen på dagis och få tid för 

det vanliga familjelivet. Här 

har branschen en utmaning, 

säger Nils Ragnar Samuelsson. 

Moa Axelsson lyssnar, men 

låter sig inte avskräckas. 

– Jag gillar att vara ute och 

göra praktiska saker. Det innebär 

mycket jobb, men också en 

frihet jag tycker är värdefull. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi 

producerar över 85% av våra täckrotsplantor i 

öppna 

system. Hör gärna av dig till oss så berättar vi 

mer 

om våra öppna odlingssystem. 

 

 

 

 

13

EKONOMI 

Missa inte avdragen 

Inför deklarationen är det 

alltid viktigt att ha koll på 

detaljerna. Här kommer några 

nyheter och generella tips att 

tänka på. 

1) DRA AV DIREKT. 

Direktavdrag för inventarier har höjts. 

Enligt de nya reglerna gäller att beloppsgränsen 

för inventarier av mindre värde 

kan vara upp till ett halvt prisbasbelopp 

och den gränsen gäller för alla företag, 

oavsett storlek. 

Det innebär att för beskattningsåret 2009 

är inköp under 21 400 kronor exklusive 

moms direkt avdragsgilla. Tidigare var 

gränsen för inventarier av mindre värde 

5 000 kronor för mindre företag. 

2) HÖJT SCHABLONAVDRAG VID 

UTHYRNING. 

Du som hyr ut din privatbostad (villa, 

lägenhet eller fritidshus) eller hyresrätt, ska 

redovisa det under inkomst av kapital, och 

får numera göra ett schablonavdrag med 

12 000 kronor samt 20 procent av hyresintäkten 

om det är ett småhus som hyrs 

ut. 

3) TID FÖR ROT-AVDRAG. 

Kom ihåg att söka ROT-avdrag i tid. Eftersom 

”fakturamodellen” införts under 

löpande kalenderår finns det en övergångsbestämmelse 

för dig som själv har betalat 

hela arbetskostnaden till utföraren. Observera 

att sista datum för att själv ansöka om 

skattereduktion är ordinarie inlämningsdatum 

för deklarationen, med andra ord 

den 3:e maj. 

Även om du har anstånd att lämna deklarationen 

senare så gäller det inte för 

ROT-avdragsansökan. 

4) PLANERA FÖR ROT-AVDRAG. 

Skattereduktionen för ROT-avdrag kan 

göras mot kommunal och statlig inkomstskatt, 

statlig fastighetsskatt och kommunal 

fastighetsavgift, minskat med den skattereduktion 

som du erhåller för arbetsinkomster, 

allmän pensionsavgift och underskott 

av kapital. 

Du måste alltså ha betalt tillräckligt med 

skatt för att kunna utnyttja ROT-avdraget 

fullt ut. 

5) VÅRDA KAPITALUNDERLAGET. 

Tänk på att vårda ditt kapitalunderlag för 

räntefördelning och expansionsfond. 

Tyvärr är inte längre den gamla N6blanketten 

en ordinarie blankett. 

14 

Har huset renoverats under året kan det vara läge för ROT-avdrag. 

Det gör att risken finns att man glömmer 

att beräkna och redovisa kapitalunderlaget 

för räntefördelning och expansionsfond. 

Gör inte det misstaget. Det kan stå dig 

dyrt. 

6) BOSKILLNAD PRIVAT OCH 

FÖRETAGET. 

Kostnader som hör till både den privata 

och näringsmässiga sfären kräver lite eftertanke. 

Ofta bokförs samtliga kostnader för exempelvis 

elström och telefon och dras av i 

räkenskaperna. Om näringsverksamheten 

är momspliktig, vilket skogsbruk är, bokförs 

även momsen. I dessa fall ska värdet 

av den privata förbrukningen tas upp som 

intäkt och även utgående moms redovisas. 

Om den näringsmässiga andelen av en 

kostnad är liten är det istället vanligt att 

göra avdrag för en skälig kostnad direkt i 

deklarationen på baksidan av NE-blanketten. 

Glöm då inte att även ta upp den avdragsgilla 

momsen i deklarationen. 

7) RÄTT TID FÖR PENGAR TILL 

SKOGSKONTOT. 

Insättning på skogskonto skall i normalfallet 

inte ske förrän när man gör deklarationen. 

Det är först då man ser hur stor 

insättningen ska vara och dessutom är det 

fördelaktigt att ha pengarna på ett vanligt 

bankkonto knutet till näringen över årsskiftet 

eftersom beloppet då får värderas 

till hela sitt värde när man beräknar kapitalunderlag 

för räntefördelning och expansionsfond. 

Ett skogskonto får bara tas upp till halva 

dess värde. Kom ihåg att kvittot på skogskontoinsättningen 

ska bifogas deklarationen 

och att insättningen ska göras senast 

den dag då deklarationen ska vara inlämnad. 

Om du har anstånd med deklarationen 

kan du också göra skogskontoinsättningen 

fram till detta senare datum. 

8) HÅLL TIDEN. 

Årets ordinarie inlämningsdag för din 

deklaration är den 3:e maj. 

9) ARKIVERA. 

Bokföringen, kvitton och andra verifikationer 

ska sparas i minst tio år. 

Tomas Karlsson 

LRF Konsult 

tomas.karlsson@konsult.lrf.se 

VI SKOGSÄGARE 1/10

Copyright © 2010 Jonsered. All rights reserved. 

PRODUKTER MED PERSONLIGHET 

www.jonsered.se

SKOGSGÅRDEN 

Bättre dialog ger färre 

konflikter med renägare 

Gården ligger i ett område med gruvor, renar 

och malmprospektering. Nu är dessutom vindkraften 

på gång. Det verkar upplagt för konflikter, 

men Oskar Sjölund talar om lokal samverkan 

för bygdens bästa. Text och foto: Matts Bildström 

Oskar, ännu inte fyllda 40, 

köpte redan som 22-åring en 

skogsgård i hembyn Svedjan. 

Därefter har det blivit flera 

fastighetsaffärer med Sveaskog 

och andra säljare. Gården har 

växt till 280 hektar väl arronderade 

marker. 

Trots ett arbete för Malå 

kommun som studie- och yrkesvägledare 

är han mycket 

aktiv i den egna skogen. 

Vi gjorde sällskap med honom 

en vinterdag för att följa 

arbetet och tala om framtidsfrågor 

för skogen och Norra 

Skogsägarna, där han är en aktiv 

medlem. 

DET MÄRKS omedelbart att 

färdigheterna från tiden som 

manuell huggare i gamla Assi 

Domän satt sina spår. 

Det går rasande snabbt! Den 

lilla Stilsågen varvar hysteriskt 

och det är precision i fällningen. 

Stammarna ligger där de 

ska och jobbet med lyftkrokarna 

blir minimalt. Det behövs 

inte många dagar med 

motorsågen innan det blir dags 

att skota ut virket med en blå 

Valmet 505 jordbrukartraktor 

och en Nokka timmervagn. 

– Gallringarna kräver knappt 

några stick- och basvägar med 

min lilla traktor. 

– Det resulterar i många bonusträd 

per hektar i jämförelse 

med de områden där jag lejt 

16 

bort gallringarna, maskingallrat 

och skotat med normalstora 

skogsmaskiner. Dessutom blir 

markskadorna minimala. 

Men tiden räcker inte till för 

att gallra allt manuellt. 

NÄRMSTA GRANNEN är 

en barnfamilj där mannen är 

en aktiv renägande same. Och 

en del av Oskars skogsmark 

ligger inom Malå Skogssamebys 

året-runtbetesmarker. 

Ofta talas om skogsnäring 

och renar som problem, men 

Oskar vänder på frågeställningen. 

– I Malå finns dussinet familjer 

som försörjer sig på rennäringen. 

Det genererar många 

lokala arbetstillfällen. Inom 

samebyns året-runt marker har 

vi inga egentliga problem med 

samråden. Men när renarna under 

hösten passerar lappmarksgränsen 

på sin väg mot vinterbeteslandet 

närmare kusten 

tycks det genast bli svårare. 

– Det beror främst på att man 

saknar kunskap och insyn i varandras 

näringar trots att bägge 

parter nyttjar marken. Den insynen 

måste ökas. 

Oskar tror att någon form av 

bättre samråd och dialog är den 

enda vägen i dagsläget. 

HAN ÄR MED i ett projekt 

(Georanges) som handlar om 

markanvändning. Syftet är att 

Efter morgonens 

arbete 

med motorsågen 

är det 

dags för en 

paus. Inom 

kort brinner 

en värmande 

brasa... 

utveckla metoder för nya former 

av samråd. 

Målet är att hitta lösningar 

där olika intressen inte bara accepterar 

varandra utan även 

bidrar till varandras utveckling. 

– I norr har vi en utmaning 

med den negativa befolkningsutvecklingen. 

Då 

måste vi kunna samsas 

med andra markanvändare 

eftersom 

det i förlängningen 

alltid handlar om de 

arbetstillfällen som vi 

så väl behöver. På så 

sätt behöver vi varandra. 

DET HANDLAR främst om 

rennäringen, gruv och prospekteringsindustrin. 

Och nu 

är vindkraften på gång. 

– Kan vi inte föra en dialog 

på lokalplanet med de berörda 

kan det snabbt bli störningar 

som i förlängningen påverkar 

den lokala infrastrukturen negativt, 

säger Oskar. 

Över trädtopparna skymtar 

ett vindkraftverk och fler är på 

gång. En storskalig vindkraftsetablering 

planeras i bygden. 

– Det kräver engagemang 

även om man inte själv är direkt 

berörd säger Oskar. Bygden har 

mycket att vinna om man får 

chans att föra en dialog med 

exploatören vid planering av 

vägar i området, kraftledningsgator 

och bygdemedel för lokal 

utveckling. 

EN HEL DEL AV dagens virkesskörd 

blir egen ved. Hanteringen 

underlättas av en vedmaskin 

han köpt tillsammans 

med ett par grannar. 

Med räkneverket 

håller han koll på 

dagens arbete. 

...och det 

är tid för 

en kopp 

kaffe. Oskar 

berättar om 

skogen och 

fågeljakten, 

till vilken det 

börjar bli 

dags att skaffa 

en ny setter. 

Han har dessutom anskaffat 

ett mindre sågverk, Bamsesågen, 

kedjesågverk. Sågen är 

ett bra sätt att hantera de vindfällen 

som gav för liten volym 

för att säljas och virke behöver 

man alltid. 

DESSUTOM öppnar sågen 

andra möjligheter om 

det en dag skulle krävas 

menar Oskar. 

Hemma på gården har 

han byggt ett enkelt 

men lätt åtkomligt 

såghus med tak, golv 

och belysning för så- 

gen. 

– Det är viktigt att den alltid 

är lätt tillgänglig. Under vinterhalvåret 

när djup snö och mörker 

ofta omöjliggör skogsvård 

ute i terrängen finns det möjligheter 

och tid att såga tidigare 

avverkat virke anser Oskar. 

De näringspolitiska frågorna 

är en viktig del i Norra Skogsägarnas 

verksamhet, där Oskar 

är ordförande i Norsjö/Malå 

SBO och starkt engagerad i föreningens 

frågor. 

– Vi måste aktivt visa den enskilde 

skogsägaren att vi finns 

och klargöra föreningens syften. 

Skogsägarrörelsen är och ska 

vara en motpol mot en industri 

som eftersträvar ett så lågt virkespris 

som möjligt. Vi måste 

synas på det lokala markplanet 

och förklara att våra sågverks 

enda syfte är att säkerställa en 

hög prisnivå på virket. 

HAN TALAR OFTA om känslan 

med den egna skogen. En 

skog handlar inte bara om produktion 

och virke. 

– Jag vill, och har råd att 

spara det lite udda för att få variation 

i skogen. 

Han berättar om de gamla 

rävtängerna som finns på hans 

marker och vet vem som använde 

dem. Oskar berättar om 

och visar hur bra det växer på 

den gamla kolplatsen och hur 

han tar tillvara dungar med 

kraftig underväxt för det vilda. 

VI SKOGSÄGARE 1/10


Takterna 

från huggartiden 

sitter 

i, här går det 

undan. 

17

NÄRINGSPOLITIK 

Lyft fram skogens möjligheter 

När jag skriver det här håller 

alla som bäst på att analysera 

vad som gick snett på den 

stora klimatkonferensen i Köpenhamn. 

Varför den misslyckades och 

hur världen nu ska komma vidare 

utan att tappa tempo i klimatarbetet. 

Det enda som man lyckades enas om 

var skogsrelaterat. Det som kallas 

REDD (Reducing Emissions from 

Deforestation and forest Degradation). 

18 

 

Jag vill inte påstå att jag hittat nån 

lösning som ingen annan har. Men 

jag har tidigare i mitt liv deltagit i rätt 

stora förhandlingar. Det är människor 

som förhandlar. 

Människor av kött och blod som du 

och jag. Man vill ha något positivt att 

komma hem med. Att bara tala om 

allt som vi inte kan fortsätta göra funkar 

inte. Ingen politiker blir omvald 

på det. 

 

Jag tror man lyckades enas om REDD 

i Köpenhamn för att det har en 

positiv komponent i sig. Det handlar 

om att stoppa avskogningen för att 

hjälpa fattiga människor 

till en bättre utkomst. 

Fattigdomsbekämpning 

helt enkelt, till och med 

ganska konkret sådan. 

 

Därför kanske vi borde 

vända på alltihopa och i 

stället för att tala om vad 

vi inte ska göra för att 

förstöra klimatet så ska 

vi tala om vad vi ska göra 

för att rädda klimatet. 

Och där kommer skogen 

tillbaka. För vad är det 

vi ska leva av om vi ska 

leva klimatsmart? Skogen och jorden. 

Något annat förnybart har vi inte. 

 

Alltså borde vi i stället satsa på att 

visa alla möjligheter som finns med 

ökad tillväxt och ett aktivt skogsbruk. 

Alla nya produkter som vi kan få 

Ur kalendern 

19 januari : Norra Skogsägarnas stämma i Örnsköldsvik. 

4–5 februari: Nordiska skogsägarnas presidiemöte i Oslo. 

Februari–mars: Skogforsks utvecklingskonferenser i fyra olika städer. 

Mars: Regeringen lägger proposition om genomförandet av EU:s direktiv om hållbarhets - 

kriterier för biobränslen – med möjliga konsekvenser för skogsbruket. 

Mars: Regeringen lägger miljömålsproposition. 

Mars: Sista månaden alliansregeringen kan lägga förslag för riksdagsbehandling före valet. 

15 april: Skogsstyrelsen ordnar nationell konferens. 

Vecka 16, april: Skogsnäringsveckan i Stockholm med många intressanta seminarier och 

aktiviteter. 

4–5 maj: CEPF, vår Europeiska skogsägareorganisation där Christer Segerstéen är 

ordförande, har stämma i Tjeckien. 

Klimatmötet i Köpenhamn 

nådde inte ända 

fram, men REDD med 

skogliga inslag blev ett 

konkret resultat. 

fram av skogen. Och hur vi kan få 

olika former av energi av skogs råvara, 

både i första ledet och i 

senare återvinningsled. 

 

Jag tycker också vi ska 

skydda skog och bevara 

arter och naturtyper. Det 

ska vi göra just för att 

bevara arter och naturtyper. 

När man hävdar att vi ska 

skydda skog för klimatnyttan 

då är man helt fel 

ute. 

Klimatnyttan av skog 

är aktivt brukande, där vi 

nyttjar produkterna klimatsmart. 

Kanske nästa globala 

förhandlingsämne? 

Linda Hedlund 

LRF Skogsägarna 

Läs tidigare nummer 

på www.atl.nu/skog 

Två tidningar – samma sida 

VI SKOGSÄGARE 1/10

MARKNAD 

Södra tror på byggandet 

– nytt jättesågverk i Värö 

Södra ligger i startgroparna för ett nytt jättesågverk 

i Värö. Vd Peter Nilsson är optimist om 

marknads läget och räknar med att byggandet 

lyfter. Text & foto: Pär Fornling 

Peter Nilsson är vd för Södra 

Timber. Vi träffar honom samma 

dag som processen med 

miljötillstånd för den nya sågen 

inleds. 

Ett avgörande beslut kommer 

innan sommaren, men i princip 

är allt klart. Om inget oväntat 

dyker upp byggs en av landets 

största sågar i Värö. 

KAPACITETEN blir 750 000 

kubikmeter sågad vara, vilket 

motsvarar 1,5 miljoner kubikmeter 

(fub) sågtimmer. 

Det är ungefär dubbelt så 

mycket som föreningens såg i 

Mönsterås och precis i samma 

klass som den nya sågen Holmen 

börjat bygga i Norrköping. 

Därmed hamnar landets två 

största sågar ungefär på samma 

breddgrad, en på östkusten och 

en på västkusten med bara 30 

mils avstånd från varandra. 

En fråga är förstås hur råvaran 

ska räcka? 

– Vi ser ingen stor dramatik 

i det här. Om vi behåller våra 

marknadsandelar räcker volymerna, 

säger Peter Nilsson. 

Det underlättas också av 

några andra faktorer: 

De längre transporterna 

kompenseras av att man i praktiken 

också transporterar flis till 

massabruket (40 procent av en 

sågstock blir råvara till massa). 

Den nya sågen kommer att 

såga både tall och gran. I dag 

kör Värö bara gran. 

Volymerna ökas genom att 

såga klenare dimensioner (i dag 

går gränsen vid 20 centimeter 

i diameter). 

VINSTEN ÄR förstås att effektiviteten 

blir bättre. Dagens 

takt på 60–70 meter i timmen 

kan mer än fördubblas. 

– Därmed ökar vår betal- 

ningsförmåga till glädje för 

skogsägarna, konstaterar Peter 

Nilsson. 

Om exempelvis produktionskostnaden 

kan sänkas med 20 

procent motsvarar det 50 kronor 

per kubikmeter. 

I den andra vågskålen finns 

kostnaden för bygget som beräknas 

bli kring en miljard kronor. 

En lite ovanlig lösningen är 

att Södra planerar att bygga en 

helt ny såg bredvid 

den gamla. 

Allt som återanvänds 

är lagerbyggnader,kontor 

och torkar. 

Det innebär att man kan få 

en successiv övergång från den 

nya till den gamla sågen utan 

driftsuppehåll. 

FÖRUTSÄTTNINGEN är 

förstås att maskineriet fungerar. 

Erfarenheten från andra 

nya sågar, inte minst Mönsterås, 

är att det tar tid att komma 

igång. 

– Då det gäller Mönsterås underskattade 

vi tiden det tog att 

börja från noll och bygga upp 

kompetensen. På Värö har vi 

redan erfaren personal på plats, 

framhåller Peter Nilsson. 

De flesta av Södras tio sågar 

På andra håll i företaget görs 

både grundmålade träpaneler 

producerar kring 100 000 kubikmeter 

och kan därmed tyckas 

vara orationella i det här nya 

perspektivet, men Peter Nilsson 

håller inte riktigt med. 

– För oss 

handlar det om 

att anpassa produktionen 

till 

lämpliga enheter. 

De stora, 

lite enklare volymprodukterna, 

passar bra i storsågarna. Mer 

avancerade produkter, i mindre 

serier, flyttar vi till de andra 

anläggningarna. 

HISTORISKT har det varit 

svårt att nå önskvärd lönsamhet 

för Södras sågverk. Nu har 

något hänt. Koncernens interna 

avkastningskrav är 10 procent 

på sysselsatt kapital och 

där har sågverken legat länge, 

frånsett första halvåret 2009. 

Under andra halvåret 2009 

låg man rätt igen och Peter 

Nilsson är optimistisk inför 

framtiden. 

Stora möjligheter i småhus 

Under vintern har Trivselhus 

införlivats i Södra 

Timber, efter köpet förra 

året. Därmed är man 

långt fram i förädlingen av 

trävaror. 

” 

Vi tror på 

trä och ett 

ökat byggande i trä. 

och en avancerad byggregel 

som är formstabil och förenklar 

installationer. 

– Det blir inte några jättevolymer. 

Trivselhus kanske kan 

förbruka en procent av våra 

sågade trävaror, men det är 

ändå viktigt att vara med i 

förädlingen och utveckla träprodukterna, 

säger Peter Nils- 

Peter Nilsson 

har en gedigen 

erfarenhet av 

sågverk. Han föddes 

in i branschen 

i Västergötland, 

där familjen ägde 

ett sågverk. Via 

AssiDomän och 

SCA kom han till 

Geijerträ som 

köptes av Södra år 

2002. 

– Vi tror på trä och ett ökat 

byggande i trä. 

Här är några hörnstolpar i 

hans analys av marknaden: 

I Sverige finns fyra miljoner 

hus. Om de varar i 100 år 

behövs 40 000 nya hus om året. 

De nivåerna nåddes knappt under 

toppåren för byggandet. 

USA har ett behov av 1,5 

miljoner nya bostäder om året 

och ligger bara på en tredjedel 

av den takten. Med andra ord 

ackumuleras byggbehovet. 

Kina är på gång och suger 

framför allt upp virke från 

Ryssland. Både Kina och Indien 

är två väldiga, växande, 

marknader. 

Flera viktiga länder har 

problem med råvara. Kanada är 

drabbat av insekter medan länder 

som Tyskland och Österrike 

har svårt att få fram tillräckliga 

volymer. 

– Det här, tillsammans med 

att vi utvecklar produkterna 

och produktionen, gör att det 

ser bra ut inför framtiden. 

son, vd för Södra Timber. 

Då det gäller hustillverkningen 

tror han det finns en jättemarknad 

i att göra ännu mer 

energieffektiva småhus. 

Ett utvecklingsspår för trävarorna 

är nya limmade produkter, 

inte bara avancerat limträ 

utan också enklare reglar och 

väggkonstruktioner. 

20 VI SKOGSÄGARE 1/10

Företag jobbar ihop 

med värmebehandling 

Värmebehandlat trä (Thermowood) 

blir vanligare. Träet blir 

formstabilare, röttåligare och 

mörknar i färgen, men det blir 

också sprödare och inte lika 

starkt. Fyra företag i Norrbotten 

(Ute-trä, Lundbergs trä, 

Fjällbonäs trävaru och Stenvalls 

trä) har beslutat bygga en 

gemensam anläggning för värmebehandling 

i Arvidsjaur. 

Sågverk tvingas 

stänga i Kanada 

I mitten av januari tystnade det 

kanadensiska sågverket Quisnell 

i British Columbia. Ett huvudskäl 

uppges vara förödelsen 

efter ”Mountain pine beetle”. 

Enligt skogsminister Pat 

Bell har 24 procent av provinsens 

skogar dödats av insekter 

och han räknar med att upp till 

tolv större sågverk måste läggas 

ner, enligt Vancouver Sun. 

Full fart på 

pelletsfabrik 

Landets största 

pelletsfabrik finns 

i Kopparfors och drivs av Stora 

Enso. Produktionen i den nya 

fabriken är nu i full gång med 

en kapacitet på 200 000 ton om 

året. Råvaran kommer från bolagets 

egna sågverk. 

SCA börjar tillverka 

blöjor i Ryssland 

Den ryska marknaden för personliga 

hygienprodukter växer 

snabbt. 

Det gör att SCA i år börjar 

tillverka barnblöjor vid fabriken 

i Moskvaregionen. Dessutom 

har man nyligen beslutat att 

bygga en ny produktionslinje 

för inkontinensskydd i Veniov 

i 18 mil söder om Moskva. 

Setras mål uppfyllt 

– har egen husfabrik 

Målet för Setra har länge varit 

att förädla mer av de sågade 

produkterna. Ett steg på vägen 

var att köpa 51 procent av aktierna 

i Plushus. Nu har man 

tagit klivet fullt ut och Setra 

Plushus är ett helägt dotterbolag. 

Företaget har tillverkning vid 

husfabrikerna i Arvidsjaur och 

Kristinehamn. 

Ökade möjligheter 

att komma in i Kina 

Nya möjligheter har 

öppnats för att komma in 

på den väldiga kinesiska 

marknaden. Extra draghjälp 

kommer vid världsutställningen. 

Av Pär Fornling 

Betong är det helt dominerande 

byggmaterialet i Kina. Därför 

har det vare sig funnits 

kunskap eller byggregler för 

trä. 

Efter fem års träget arbete 

fi nns nu nationella regler och 

standarder som öppnar upp för 

trä som komplement till betong. 

Det handlar om: 

Ytterväggar i trä på hus 

med betongstomme. 

Takstolar i trä. 

Påbyggnader av en trävåning 

ovanpå betonghus. 

Konstruktioner i limträ. 

– Då det gäller limträ väntar 

vi fortfarande på en detalj kring 

brandsäkerheten. I övrigt är allt 

klart, säger Jan Söderlind på 

Skogsindustrierna. 

Han är ordförande i European 

Wood som gjort lobbyarbetet 

för regelverken. 

I GRUPPEN ingår Österrike, 

Frankrike, Norge, Sverige och 

tidigare Finland. 

Dessutom samarbetar man 

nära med den kanadensiska träindustrin 

som arbetar med villor 

och småhus i trä. 

– De har byggt en hel del trähus 

i områden drabbade av 

Mest biovärme 

i våra hus 

För att hålla värmen denna 

kalla vinter förlitar sig husägarna 

i huvudsak på bioenergi. 

Då det gäller uppvärmning 

och varmvatten i småhus härstammar 

51 procent av energin 

från bioenergi. 

Det visar en sammanställning 

som Elmia tagit fram för 

2008. 

Man har då tagit hänsyn till 

att 70 procent av fjärrvärmen 

kommer från biobränsle. För 

Träpaviljongen till världsutställningen i Kina. 

jordbävning och Kina är nu 

Kanadas största exportmarknad 

för träprodukter, berättar 

Jan Söderlind. 

NÄR VÄL möjligheterna finns 

gäller det att få med sig sågverksföretagen 

för att sälja in 

trä. 

– Intresset är stort. Vi hade 

en studieresa i slutet i förra året 

och jag blev positivt överraskad 

både över intresset från de 

svenska sågverken och den entusiasm 

vi mötte från de kine- 

Uppvärmning av småhus 

Övrig energi 

49 procent 

Övrig el 

Bioenergi, totalt 

51 procent 

Ved, flis, 

pellets 

Övrig 

fjärrvärme 

Fossil gas Olja 

Biobaserad el 

Jan Söderlind 

är ordförande 

i European 

Wood. 

Biobaserad 

fjärrvärme 

Biobaserad 

närvärme 

Energin till uppvärmning och 

varmvatten. 

Källa: Elmia, World Bio energy. 

elproduktionen är motsvarande 

siffra 7 procent. 

siska företagen, säger Jan Söderlind. 

EN MILSTOLPE blir årets 

världsutställning i Shanghai 

där en av de tre svenska utställningshallarna 

är byggd av 

limträ. Den 4 juni hålls en trädag 

i den svenska paviljongen 

för kinesiska politiker, arkitekter, 

företagare och andra 

beslutsfattare. 

– Vi kommer att tala om vårt 

uthålliga skogsbruk och träets 

fördelar. Jag vågar inte spekulera 

i vilka volymer som är 

möjligt att exportera till Kina, 

men potentialen är enorm, säger 

Jan Söderlind. 

Ungefär 20 miljoner människor 

fl yttar in till städerna varje 

år och en fjärdedel av Kinas 

investeringar är byggrelaterade. 

Ras i byggandet 

väntas plana ut 

I Norden minskade bygginvesteringarna 

med 3 procent 

2008 och förra året antas 

minskningen ha blivit ytterligare 

14 procent för att sedan 

stanna på oförändrad nivå 

2010. 

– I år påbörjas kanske 19 000 

bostäder i Sverige, men det är 

ändå 3 000 färre än i Norge 

som har ungefär hälften så 

stor befolkning, säger Johan 

Deremar, nationalekonom på 

Byggindustrierna. 

VI SKOGSÄGARE 1/10 21

SKOGSSKÖTSEL 

Rotrötan kostar 

en miljard om året 

Rotrötan kostar skogsägare två miljoner 

kronor om dagen – och kostnaden fortsätter 

att öka. 

Att plocka bort, eller behandla, stubbarna kan 

vända den negativa utvecklingen. 

När det gäller forskningen mot 

rötan ligger Sverige och professor 

Jan Stenlid i världstoppen. 

På lantbruksuniversitetet i 

Uppsala kartläggs arvsmassan 

för rottickan, som är boven i 

dramat. 

Kunskapen om generna kan 

bli nyckeln till framtidens bekämpning. 

Arbetet stöds av USA:s energimyndighet. 

Vid årsskiftet 

fick Jan Stenlid dessutom 

30 miljoner kronor 

från stiftelsen för 

strategisk forskning. 

Målet är att hitta 

bättre vägar för att begränsa 

sjukdomen som 

drabbar både gran och 

tall. 

I VÄNTAN på nya 

möjligheter handlar 

det om att arbeta med 

dagens motmedel: 

Avverka på vintern, 

när temperaturen är under 

fem grader. 

Behandla stubbarna med 

Rotstopp eller urea. 

Det hindrar sporerna från 

den skadliga svampen att tränga 

in i stubben och sprida sig vidare 

till den friska skogen. 

HJÄLP FRÅN lite oväntat 

håll kommer genom den nygamla 

tekniken att lyfta upp 

stubbarna och använda dem 

till bioenergi. 

– Här finns ett linjärt samband. 

Plockas 20 procent av 

stubbarna bort minskar spridningen 

med 20 procent. Om 

hälften av stubbarna tas bort 

handlar det om en halvering, 

säger Jan Stenlid. 

22 

Professor Jan 

Stenlid vid institutionen 

för skoglig 

mykologi och 

patologi. 

Text & foto: Pär Fornling 

Ännu befinner sig dock 

stubbskörd i sin linda. 

NYA RESULTAT visar att behandling 

av stubbarna har bra 

effekt på jordbruksmark som 

beskogats. 

Forskarna har kollat vad som 

hänt 14 år efter gallring på 14 

platser över hela landet. 

I granbestånd som inte 

behandlats hade 20 procent av 

träden rotröta. 

I de behandlade 

bestånden hade drygt 

fem procent av träden 

rotröta. 

Går det som forskarna 

befarar kommer 

70 procent av träden i 

de obehandlade bestånden 

att vara rot- 

rötade vid slutavverkningen. 

I de behandlade bestånden 

antas rotrötan 

bara bli 10 procent. 

Resultaten från 

åkermarken bekräftar vikten av 

att hålla rötan borta från friska 

bestånd. Ju friskare beståndet 

är ju viktigare är det att behandla 

eller vinteravverka. 

PÅ GAMMAL skogsmark är 

resultaten inte lika 

lätta att tolka. Där 

märks knappt någon 

skillnad efter 14 år. 

– Det kan verka 

dystert, men är ungefär 

vad vi förväntat 

oss. Eftersom det 

finns mycket gammal röta i 

skogsmarken visar sig skillnaderna 

på sikt, säger Jan Stenlid. 

När det är dags för slutavverkning 

förväntar sig fors- 

Vållar mest skada 

Rotrötan är den i särklass dyraste 

skadegöraren i skogen. 

Kostnaden visar sig på flera 

sätt: 

Virkesvärdet. 

Värdefulla timmerstockar 

förvandlas till bioenergi. 

Tillväxten. 

Gran med röta växer sämre. 

Stormskador. 

I första hand är det rötan 

i rötterna som gör träden 

vindkänsliga. 

Kostnaderna beräknas till 

ungefär 1 miljard kronor om 

året. 

På andra plats, i listan på 

skogens farsoter, kommer 

snytbaggarna. De beräknas 

kosta några hundra miljoner 

kronor om året. 

karna att 70 procent av träden 

har rotröta där gallringsstubbarna 

inte behandlats. 

Med behandling tror man att 

knappa hälften av träden drabbas. 

– Det här är de första resultaten 

från ett långsiktigt fältförsök 

och de tyder på att vi haft 

rätt i våra antaganden, säger 

Jan Stenlid. 

Om avverkningen inte görs i 

vinterkyla är hans rekommendation 

att behandla stubbarna 

vid alla gallringar och vid slutavverkningar 

i Götaland och 

Svealand. 

RÖTAN ÄR ett resultat av det 

moderna skogsbruket med avverkning 

året om. 

– Men tanke på de långa om- 

” 

Här finns ett linjärt samband. 

Plockas 20 procent av 

stubbarna bort minskar spridningen 

med 20 procent. 

loppstiderna har vi ännu inte 

sett den fulla effekten av skogsbruksmetoderna 

från 60-talet 

och framåt, konstaterar Jan 

Stenlid. 

Det gör att andelen smittade 

Innan avverkningen tycktes det vara 

avverkningsmogna granar sakta 

kryper uppåt. Nu är vart 

sjätte träd drabbat enligt Riksskogstaxeringen. 

Att den negativa trenden kan 

brytas visar sig i de engelska 

statsskogarna där man började 

bekämpa rötan i början av 

60-talet. 

Nu är bara runt två procent 

av träden angripna. 

det tar tid. 

I de kringliggande 

privata skogarna är 

däremot rötan ett 

stort problem. 

Det visar att utvecklingen 

kan 

vändas, även om 

GENOM ATT kartlägga arvsmassan 

är forskarna de gener 

på spåren som förorsakar problemen. 

VI SKOGSÄGARE 1/10

värdefulla timmerstockar. 

Det kan vara gener som bryter 

ner trädets försvar, dödar 

värdceller, bryter ner cellväggar 

eller använder något annat 

”vapen”. 

I bästa fall hittar man ett sätt 

att ”vaccinera” träden mot 

rotröta. 

– Vi är ännu i grundforskningsstadiet 

och det är omöjligt 

att säga hur tillämpningen blir. 

Kanske kan man förbättra Rotstopp 

och göra den svampen 

mer aggressiv mot rottickan, 

säger Jan Stenlid. 

Ett annat spår, där forskningen 

också är på god väg, är att 

få fram motståndskraftiga 

plantor. 

Man vet att träden kan ärva 

resistens mot rotröta. Nu handlar 

det om att hitta tester för att 

plocka fram rätt genetiskt material. 


Risk för röta efter röjning 

Med tanke på rotrötan 

kan det finnas anledning 

att röja på vintern. 

Nya överraskande resultat 

visar att också mycket 

klena stubbar sprider 

rötan. Av Pär Fornling 

Det räcker med att stammen 

på den kapade granen är grov 

som ett finger för att bli inkörsport 

till röta i beståndet. 

Om ett par sporer från rottickan 

landar på den minimala 

stubben kan rötan sprida sig 

nedåt och smittar till slut 

kringliggande träd genom 

rotkontakt. 

De här upptäckterna kan i 

förlängningen leda till nya råd 

både när det gäller 

skogsskötsel och bekämpning 

av rötan. 

Det kan också vara 

en förklaring till att 

även stubbbehandlade 

gallringsbestånd 

drabbas av röta, om 

än i betydligt mindre 

omfattning. 

TIDIGARE antog 

forskarna att spridning 

av rötan bara var ett problem 

vid gallring och slutavverkningar. 

Den bilden har 

successivt förändrats. 

För något år sedan varnade 

rotröteforskarna i Alnarp att 

också förröjning kan vara ett 

riskmoment. 

Jonas Rönnberg, 

forskar om rotröta 

på lantbruksuniversitetet. 

Det handlar då om 

att röja bort klenare 

träd innan gallringen. 

Dels för att ge maskinföraren 

bättre sikt, 

dels för att klena stammar 

är olönsamt att 

hantera av en skördare. 

I samband med förröjningen 

görs normalt 

sett ingen behandling 

mot rotröta. 

– Vår forskning visar att det 

är en inkörsport till röta. Har 

man ett rötfritt bestånd är det 

klart lönsamt att behandla 

stubbarna eller förröja på vin 

tern, konstaterar Jonas Rönn- 


23

SKOGSSKÖTSEL 


Risk för röta 

efter röjning 

berg, forskare på lantbruksuniversitetet 

i Alnarp 

NÄSTA FRÅGA var om rötan 

också kan sprida sig genom 

vanlig röjning. För att få reda 

på det infekterades stubbar 

med en diameter mellan 2 och 

14 centimeter med en speciell 

individ av rottickan. 

Efter fem år tog doktorand 

Anna Gunulf med sig motorsågen 

och åkte upp till de 14 

provytorna i Värmland och 

Dalsland. Hon kapade träden 

inom två meter från de infekterade 

stubbarna och tog med sig 

trätrissor hem till labbet i Alnarp. 

Där kollade hon om träden 

var rötade och om den speciella 

individen av rottickan var 

boven i dramat. 

– Vi hade förväntat oss att 

stubben behövde vara minst sju 

centimeter i diameter för att 

sprida rötan, men det visade sig 

att också de klenaste stammarna 

hade smittat kringliggande 

träd. 

Gödsla! 

Även om stubben är liten finns 

risken att den träffas av sporer. 

En rotticka av den här storleken 

sprider ungefär 1 miljon sporer i 

timmen. 

– Möjligen är risken inte lika 

stor som från de grövre träden, 

här återstår en hel del analysarbete. 

Vi kan i alla fall konstatera 

att rötan kan spridas från 

stubbar ner till två centimeters 

diameter, säger Anna Gunulf. 

OM INTE SNÖN ger problem 

kan det vara bäst att röja på vintern 

med tanke på rötrisken. 

En annan möjlighet är att behandla 

stubbarna med en manuell 

spruta och kanske kan det 

utvecklas ett verktyg för behandling 

med röjsågen. 

– Det finns en hel del att 

göra både inom forskningen 

och i skogsbruket. Nu vet vi att 

också de klenaste stammarna 

är en fara, konstaterar Jonas 

Rönnberg. 

Få 15 procents ränta. 

Anna Gunulf granskar trätrissorna i mikroskopet. 

Gödsling ökar tillväxten med cirka 15 m 3 /ha under en 8-årsperiod. Medelstammens diameter 

ökar, vilket ger dig högre virkesvärde och lägre avverkningskostnad. Rätt gödsling i rätt 

bestånd ger en årlig förräntning på gödslingskostnaden på 10-20 %. 

Med SG-systemet får du ett komplett paket med allt ifrån rådgivning till markburen gödsling 

med specialutrustning och GPS-baserad dokumentation. Enkelt och tryggt. 

Läs mer på www.sg-systemet.com eller ring Skogens Gödslings AB på 0418-765 00.

24 ton 

 

 

 

 

 

 

 

Flexibel vedproduktion

SKOGSGÅRDEN 

Stormsäker 

skog med 

motorsåg 

och järnhäst 

Morgan Larsson är 

något av en klassisk 

skogsägare med 

släktgård, mjölkkor 

och järnhäst. 

Men det var aldrig 

självklart att ta över. 

26 

En dag på Magerhult... 

Väckarklockan ringer 04.30. Då 

är det dags för mjölkningen som 

tar ett par timmar på morgonen 

och kvällen. I bästa fall är allt 

klart vid 18-tiden. 


Morgan plockar vant upp den 

klena granmassaveden med 

gripen och lastar den i huggarvagnen 

efter traktorn. En bit 

längre upp i backen surrar 

pappa Göstas motorsåg. 

Sida vid sida arbetar sig far 

och son igenom gallringsskogen. 

Frånsett slutavverkning 

gör de allt arbete själva. 

RESULTATET är prydliga 

välgallrade skogar utan synbara 

stickvägar. 

Allt som märks är en basväg 

genom beståndet för att komma 

fram med huggarvagnen. 

Virket transporteras fram till 

basvägen på järnhästen, som är 

en verklig trotjänare. 

Gösta köpte den första järnhästen 

redan när den introducerades 

för 25 år sedan. 

– Nu är vi inne på den andra 

maskinen och det har faktiskt 

aldrig varit några problem. En 

gång har vi bytt banden, men 

det var mitt eget fel, berättar 

Morgan. 

MED VAN HAND leder han 

maskinen mellan trädstammarna. 

– Den tar sig fram bra, men 

kan hänga upp sig på stenar och 

rotben. Det gäller att hålla koll 

på marken och helst planera 

körningen redan när träden 

fälls. 

– För att öka framkomligheten 

fi nns band med broddar, 

men det tror jag kan skada rötterna 

på kvarvarande träd och 

därmed ökar risken för rotröta. 

FÖRDELEN med att inte ha 

stickvägar är att det blir fler 

kvarvarande träd och det blir 

färre öppna ytor där stormen 

kan få fäste. 

– Det, i kombination med 

försiktiga gallringar, bidrog till 

att vi klarade oss ganska helskinnade 

från Gudrun, säger 

Gösta. 

Om det är vinter blir det skogsarbete 

där emellan. Resten av 

året är det mest jordbruk hela 

dagarna, med undantag av röjning 

och plantering. 


Det händer förstås en 

massa andra saker som 

påverkar rytmen. Inte minst 

är Morgan aktiv i Skogsägarföreningen, 

där han sitter i 

Södras förtroenderåd och i LRF. 

VI SKOGSÄGARE 1/10

Genom att fälla trädet 

på gallringsrullen underlättas 

kvistningen. 


Gårdsbebyggelsen består av flera hus. Här 

bor Morgan och Susanne Larsson med 

barnen tioårige Oskar och tolvårige Albin. 

Med tummen på gasen. ”Hästen” har 

steglös växellåda (variator) både framåt 

och bakåt. 

Vältan med vinterns arbete växer. 

Huggarvagnen är ganska ny, avgörande 

i valet var den kraftiga ramstyrningen. 

VAGNEN PÅ HJUL gör 

det lite krångligare att komma 

fram, vinsten är att lasset inte 

behöver kedjas fast. 

27

SKOGSGÅRDEN 


Stormsäker skog… 

Men ändå. Lönar det sig 

verkligen att hugga själv med 

motorsågen? 

MORGAN BROMSAR IN 

järn hästen och funderar över 

frågan. 

– Om jag lejt bort den här 

gallringen hade den inte gett 

några pengar alls. Speciellt 

inte med tanke på att det behövts 

en förröjning för att 

skördaren skulle kunna arbeta 

någorlunda effektivt. 

– NU HAR JAG en timlön, om 

än inte i direktörsnivå. Dessutom 

handlar inte allt om ekonomi. 

Genom skogsarbetet 

28 

En väl använd krok 

håller jag mig i form och det 

känns bra för själen. Det är 

väldigt roligt att gå omkring i 

en vacker skog som man själv 

röjt! 

Men Morgan är väl medveten 

om att det inte 

passar alla. 

– Oftast är tiden 

en bristvara. 

Men för mig passar 

det utmärkt 

att arbeta i skogen 

på vintern, 

när det är mindre 

att göra i jordbruket. 

EN STUND senare, vid kaffebordet 

i det ombonade huset, 

Fullt lass på järnhästen genom 

gallringsskogen. 

”Om jag 

lejt bort 

den här gallringen 

hade den inte gett 

några pengar alls. 

berättar han om livet på Magerhult. 

Där bor familjen; Morgan, 

hustrun Susanne och barnen 

Oskar 10 år och Albin 12 år. 

De är femte generationen 

på gården i 

Magerhult, 

mellan 

Göteborg 

och Borås. 

Den har 

vandrat i 

släkten under 

150 år. 

Men det var aldrig någon 

självklarhet att Morgan skulle 

ta över. 

– Jag hade jobbat som bilme- 

Lönsammaste sortimentet från 

gallringarna är granslanor till 

gärdsgårdar. 

Värre snytbaggar 

Gösta och Morgans 

vanligaste metod att föryngra 

har länge varit att plantera 

snytbaggsbehandlade 

barrotsplantor direkt i 

granriset efter avverkningen. 

Men snytbaggarna tycks ha 

blivit aggressivare. Morgan 

berättar om planteringar i 

närheten där tre fjärdedelar 

av plantorna dödats av snytbaggar. 

Därför planerar han 

att byta metod och satsa på 

en ordentlig markberedning 

med en grävare och 

plantering i mineraljordsfläcken. 

Radarparet på 

Magerhult, Gösta 

och sonen Morgan 

Larsson. 

kaniker i tio år när pappa berättade 

att han funderade på att 

trappa ner och undrade om jag 

var intresserad. 

– Om frågan hade dykt upp 

i dag, när jag är 40 år och har 

familj, hade det varit värre. Nu 

blev det väldigt bra. 

– Vi arbetar tillsammans och 

pappa har lärt mig grunderna i 

både jord bruket och skogsbruket. 

PÅ GÅRDEN finns 80 ungdjur 

och 35 mjölkkor. Arealen 

har växt successivt. Genom 

flera köp är den produktiva 

skogsmarken 105 hektar, mest 

granskog. 

Den lilla sågen passar bra i 

gallringsskogen. 

VI SKOGSÄGARE 1/10

BYGGD FÖR ATT HÅLLA LÄNGRE* 

1.035 KG PÅ FLAKET, 3.000 KG PÅ DRAGKROKEN 

* Isuzu är den enda pickup som är tillverkad av en renodlad lastbilstillverkare 

vilket innebär att den tål tuffa tag och har längre livslängd. 

KLASSENS STÖRSTA MOTOR 3.0 LITER 

Isuzu D-Max är en kraftfull, oöm och slitstark pickup som fi nns 

med två motoralternativ: Dieselmotor på 3,0 liter och urstarka 

163 hk, 4-stegs automat eller 5-växl. manuell låda. Dieselmotor 

på 2,5 liter och 136 hk, 5-växl. manuell låda. 

KNAPPSTYRD FYRHJULSDRIFT 

Knappstyrd 4WD, i- och urkopplingbar med hög- och lågväxel. 

Isuzu har klassledande dragförmåga och lastkapacitet: 3000 

kg på dragkroken och 1035 kg på fl aket. 

2,5 / 3,0 TURBODIESEL KNAPPSTYRD 4-HJULSDRIFT 

www.isuzu.se 

CREW CAB ELLER EXTENDED CAB 

Isuzu D-Max fi nns som Crew Cab med fyra dörrar och 

bekvämt utrymme för fem personer. 

För den som behöver längre lastutrymme fi nns 

Extended Cab med två dörrar och fällbara säten bak. 

DRIFTSÄKER OCH BRÄNSLESNÅL 

Garantin är på 3 år/10000 mil. Låg bränsleförbrukning gör valet 

lätt. Isuzuhandlare fi nns på 61 platser med både försäljning 

och service, du hittar dom på www.isuzu.se. 

LÅGA SERVICE- & DRIFTSKOSTNADER 3,0 FINNS MED AUTOMATLÅDA

TEKNIK 

Extra oljefilter kan löna sig 

Renare olja kan spara många sköna slantar i 

skogsbruket. Vi Skogsägare har tittat närmare 

på några system för oljerening. Av Pierre Kjellin 

Faktorer som friktion, nötning 

mellan motordelar, hydraulsystemet 

och höga temperaturer 

frigör hela tiden partiklar 

samt alstrar smutspartiklar i 

oljan. Partiklarna nöter och 

skadar i systemet, vilket i 

slutänden kan leda till haveri. 

Byte av hydrauloljepumpen efter 

dryga 10 000 timmar är inte 

ovanligt, vilket ofta kostar 

30 000 kronor och uppåt. 

– Motorns eller hydraulsystemets 

standardoljefilter sitter i 

fullflödet och måste därför vara 

så grova att de oftast bara kan 

ta hand om de partiklar som är 

större än 25–40 mikron. 

Det säger Lars Lönnstad, Leif 

Åhl Verkstad. Han är återförsäljare 

av ett oljerenings system 

från den svenska tillverkaren 

Cot (Clean oil tech nology). 

Det består av ett separat oljefilter 

som ansluts via en sidoström, 

så kallad, by-pass, till 

motorns smörjsystem eller hydraulsystemet. 

BY-PASSFILTRET är ett 

komplement till standarfiltret. 

Det tar bara emot en del av flödet 

och kan därför vara mer effektivt 

när det gäller att ta hand 

om de allra minsta partiklarna 

utan att märkbart påverka systemets 

oljetryck. 

Filtret består av en rulle textiltråd 

som specialbehandlats 

så att textilen släpper igenom 

oljan men absorberar partiklar 

COT och en handfull andra 

tillverkare erbjuder maskinmonterade 

system för kontinuerlig 

oljerening under drift. 

För maskiner som står parkerade 

nattetid kan stationära 

reningssystem vara ett alternativ. 

Alla vi har tittat på stoppar 

30 

ned till en tusendels millimeter 

(0,001 mm). Det fungerar som 

partikelfilter även när det blivit 

mättat med vatten, och det släpper 

inte ifrån sig vattnet under 

körning. 

Cot rekommenderar att man 

byter deras insatsfilter 

med 

samma intervaller 

som det 

ordinarie motorolje-respektivehydrauloljefiltret. 

– Oljebytesintervallerna 

kan man förlänga 

rejält, och genom regelbundna 

oljeprover håller man koll på 

oljans kvalitet. 

FRÅGAN ÄR OM motor- eller 

hydrauloljan teoretiskt håller 

i all evighet, bara för att 

man renar den kontinuerligt. 

– Det är ett gungfly att försöka 

svara på den frågan om 

hur lång livslängd olja har, säger 

Ola Pettersson, forskare på 

området maskiner och arbetsmiljö 

på JTI (Institutet för jordbruks- 

och miljöteknik). 

partiklar ned till 1 mikrometers 

storlek (0,001 millimeter). 

HÄR ÄR NÅGRA exempel på 

filter: 

COT renar från partiklar och 

finns i fyra storlekar vardera för 

motor och hydraulik. Pris: 

3 550–8 900 kronor, beroende 

på storlek och monteringstillbehör. 

Insatsfilter 295–795 kronor. 

Kleenoils filter finns i sex 

– Rent generellt så är det ju 

smuts man tar bort när man 

renar oljan, och smuts förkortar 

oljans livslängd. Visst är det så 

att man kan påverka oljans livslängd, 

men mycket annat kan 

ju också hända. 

PÅ KLEENOIL, som säljer 

oljereningssatser till hydraulsystem, 

rekommenderar man 

byte av oljan i hydraulsystemet 

efter 1 500 körtimmar. 

Rottne monterar 

sedan 

många år Kleenoilsoljereningsfilter 

på 

hydraulsystemen 

i sina 

skogsmaskiner. 

Jörgen Ivarsson, försäljningschef 

på Rottne, konstaterar att 

oljornas väl och ve tillhör vardagen 

hos maskintillverkarna. 

– Vi sysslar ju mycket med 

hydraulik och har en egen verkstad 

som servar och reparerar 

pumpar, så vi ser vad kavitation, 

vatten och partikelföroreningar 

i oljan ställer till med. 

Bytesintervallet på Kleenoilfiltret 

är 1 000 timmar, men 

Jörgen Ivarsson tipsar om ett 

enkelt sätt att själv kontrollera, 

medan motorn är i gång, om 

filtret behöver bytas: 

olika storlekar, det minsta är 

till motorer med upp till 4 liters 

oljevolym eller 25 liters hydraulsystem. 

Priser: 2 780– 

6 110 kronor och filterinsatsen 

98–670 kronor per styck. 

TRABOLDS FILTER finns i 

flera storlekar, den minsta passar 

motorer med max 12 liters 

oljevolym eller 120 liters hydraulsystem. 

Pris: 3 140–5 690 

kronor. 

– Så länge filtret är varmt så 

är det ordentligt genomflöde av 

olja. Är filtret kallt är det dags 

att byta. 

ATT FÖRLÄNGA bytesintervallerna 

för hydrauloljan är 

inget man vågar rekommendera 

på Rottne. 

– I och med att det är vanligt 

med slangbrott på skogsmaskinerna 

så kommer det in en hel 

del smuts i hydraulsystemet. 

Oljebyte enligt de vanliga intervallerna 

är definitivt att 

rekommendera, säger Jörgen 

Ivarsson. 

Man ser inget behov av att 

utrusta motorerna med extra 

oljerening. 

– Dagens motorer har så bra 

teknik och oljefilter, så vi ser 

inget behov av det, säger Peter 

Fasth, verkmästare på Rottnes 

serviceverkstad. Han får ytterst 

sällan in maskiner med havererad 

motor. 

Mattias Jacobsson på Kleenoil 

håller delvis med: 

– Visst är dagens motorer 

väldigt driftsäkra, men då ska 

man komma ihåg att det är 

elektroniken som kompenserar 

och att det sker genom ökad 

motorbelastning för att nå samma 

motoreffekt. Priset blir en 

ökad bränsleförbrukning. Det 

finns flera tester som visar på 

en positiv bränslebesparing om 

motorerna får gå med renare 

olja än vad originalfiltret kan 

erbjuda. 

Skogsmaskintillverkarna 

Ecolog och Gremo erbjuder 

som tillval Kleenoils oljereningssystem 

på arbetshydrauliken 

på sina maskiner. 

Välj mellan stationär och kontinuerlig rening 

På marknaden finns 

två lösningar för oljerening. 

” 

Det är ett 

gungfly att 

försöka svara på den 

frågan om hur lång 

livslängd olja har. 

Filtret från Cot 

består av textilier 

som fungerar även 

om de blir mättade 

av vatten. 

Hydro Swede har ett stationärt 

reningssystem (EF 2510) 

Det ansluts till maskinen när 

den är avstängd. Det har en 

egen pump samt styr- och larmfunktioner 

som övervakar reningen, 

och klarar av att rena 

en normal motor- eller växellådsvolym 

under natten. Filtret 

kan hantera upp till 3 kg smuts 

och 2 liter vatten. Pris: cirka 

36 800 kronor och en filterinsats 

3 400 kronor per styck. 

VI SKOGSÄGARE 1/10

I egenskap av chef för FN:s skogsavdelning (inom FAO) arbetade Jan Heino med att lyfta in skogen i förhandlingarna. 

Köpenhamn bra för skogen 

Jan Heino krönte sin karriär 

som ”världens skogsdirektör” 

med klimatmötet 

i Köpenhamn. Som 

chef för FAO:s skogliga 

avdelning hade han en 

central roll inför förhandlingarna. 


Är du nöjd med den skogliga 

delen? 

– Eftersom det inte blev ett 

egentligt klimatavtal vore det fel 

att säga att resultatet blev gott. 

Utan en bindande överenskommelse 

kan inte heller de skogliga 

klimatåtgärderna föras vidare. 

Men ur skoglig synvinkel gick 

Köpenhamn väldigt bra. 

– Den arbetsgrupp som jobbade 

med frågorna kring bekämpningen 

av avskogningen 

(REDD) hörde till de mest 

framgångsrika och kunde få till 

stånd beslut om det mesta gällande 

metoderna som skall användas 

i detta avseende. 

Det tycks mest handla om att 

bromsa avkogningen.... 

– Det är mer än så. Om jag 

förenklar något, så är ett betydelsefullt 

resultat att hanteringen 

av skogsfrågan inte längre 

begränsar sig till att reducera 

avskogningen (REDD), utan att 

alla andra skogliga åtgärder av 

betydelse för vårt framtida kli- 


mat också har tagits med 

(REDD+). Med andra ord tog 

förhandlingarna alltmer fasta 

på de positiva effekterna av ett 

bärkraftigt skogsbruk i vidare 

bemärkelse. 

På vilket sätt vidgades frågan? 

– Aktiva skogsbruksåtgärder 

som föryngring, beskogning 

och uppbyggnad av kolförråd 

kommer sannolikt att noteras 

utöver den direkta minskade 

avskogningen. Innan man kan 

gå vidare och ta dessa komponenter 

i bruk måste naturligtvis 

ett slutligt klimatavtal ingås, 

men de redan framförhandlade 

skogsbitarna i ett dylikt avtal 

torde knappast ändras till väsentliga 

delar. 

– En betydligt bredare helhetssyn 

tycks alltså råda nu, en 

syn som utgår från konceptet 

uthålligt skogsbruk (sustainable 

forest management, SFM). Låt 

vara att en diskussion om förhållandet 

mellan naturskydd 

och virkesproduktion i klimatfrågan 

säkert fortsätter. 

Finns det något negativt för 

skogsbruket i det här? 

– Jag tror inte ett avtal blir 

något hot, tvärtom. Chanserna 

är stora att skogbruket, och 

främjandet av ett uthålligt nyttjande 

av skogen drar märkbar 

nytta av en klimatöverenskommelse 

på global nivå. De goda 

Skogens bästa 

kunskapskälla 

www.kunskapdirekt.se 

utsikterna för skogen har att 

göra med svängningen mot en 

bättre helhetssyn gällande skogens 

roll, behovet av att använda 

skogen till att bekämpa 

klimatförändringen och samtidigt 

anpassa skogen till ett förändrat 

klimat. 

Köpenhamn blev finalen efter 

3,5 år i Rom, vad ska du 

göra nu? 

– Jag och hustrun Elvi är i 

full färd med att packa upp 

flyttlasset. Närmast tänker jag 

jaga en del och se över min 

lilla skogsfastighet i Liljendahl. 

På längre sikt har jag en del 

preliminära planer för fortsatt 

arbete i förvärvslivet. 

En längre intervju med Jan Heino 

finns att läsa i Vi Skogsägare nr 

2-09. Den och tidigare nummer 

kan läsas på www.atl.nu/skog/ 

viskogsagare.jsp 

SKOGSÄGARRESOR 

Temaresor för skogsägare och 

naturintresserade. Erfarenhet från 

Sverige, Finland, Norge, USA, 

Ryssland, Sydafrika, Kenya, 

Tanzania, Japan och Nepal. 

USA Stora trädresan 2010 

Skog & skogsbruk på västkusten i 

USA för 17, 18:e och 19:e gången. 

Vi startar i Seattle och upplever 

delstaterna Washington, Oregon och 

Kalifornien med hemresa från San 

Francisco. Besök hos småskogsägare, 

stora skogsägare, statens 

skogar, världens största julgransfarm med över 1 miljon träd/år, 

ångsågverk i kommersiell drift, avverkning, Redwoodskogar med 

träd över 100 m, träd man kör bil genom, Sierra Nevada med 

världens största träd cirka 1 500 m3 ! Vingårdsbesök, mjölkjordbruk 

med 3 000 djur och köttproducent med 104 000 djur. 

Med Norrskog 18-29 april, med Mellanskog 9-20 maj, 

med Södra 11-23 sept 

Som medlem i någon skogsägarförening kan du välja vilken 

tidpunkt som passar dig bäst! 

Kanada/Alaska Stora skogsvidder 2010 

Skog, natur och kultur i västra Kanada och Alaska. En fantastiskt 

spännande och upplevelserik resa i vacker natur 

25 juli - 6 augusti 

För mer info: 

SKOGSRESOR, Jan Hedberg 070-671 72 22 

www.skogsresor.se 

Fredrik Reinfeldt hade en central 

roll på klimatmötet. 

31 

NYHETER

TEKNIK 

Dyr markberedning 

– men bra resultat 

Ett nytt aggregat för 

markberedning ger en 

bra start för plantan, 

men metoden är 

relativt dyr. Text & foto: Pär Fornling 

I teorin är markberedning enkelt: 

Gräv upp en rejäl torva, vänd 

på den och stampa till. Mitt i 

den upp- och nervända torvan 

sätts plantan. Den hamnar då i 

ren mineraljord, vilket skrämmer 

bort snytbaggarna och det 

näringsrika humusskiktet kommer 

nära rötterna. Dessutom 

hamnar den i nivå med omgivande 

mark vilket hindrar risken 

för uttorkning. 

METODEN kallas ”Invers” 

(namnet kommer av latinets 

invertera=omvända). 

Problemet är att hitta bra teknik 

för att göra jobbet maskinellt. 

Företaget BSM har utvecklat 

ett aggregat tillsammans med 

Skogforsk. 

Tester från Skogforsk visar 

Anders Malmquist med hjärtat i 

det lilla kraftvärmeverket. Het gas 

pressas genom de virvelformade 

bladen som får elgeneratorn att 

rotera i mer än 100 000 varv i 

minuten. 

32 

att det fungerar bra, men det 

blir relativt kostsamt. 

Aggregatet, som kopplas till 

en grävmaskin, är förhållande- 

” 

I testen 

blev hela 

90 procent av 

planteringspunkterna 

godkända. 

vis billigt (knappa 

40 000 kronor). 

Det som driver 

upp kostnaden är 

att det tar mycket 

längre tid att stå 

still och göra en 

markberedningsfl 

äck i taget jämfört 

med att exempelvis köra en 

markberedningsharv. 

Dessutom tar det lite längre 

tid att hitta planteringspunkterna 

eftersom de inte fi nns 

längs en jämn fåra. 

MEN DET finns plusposter 

också. I testen blev hela 90 

procent av planteringspunkterna 

godkända. 

Plantantalet kan minskas 

om markberedningen är riktigt 

bra. 

Uppslaget av björksly blir 

mindre än vid harvning. 

Det är liten inverkan på 

miljön. 

Dessutom är aggregatet fl exibelt. 

– Vi är på god väg. Tekniken 

fungerar, men finansieringen 

försenar projektet, säger Anders 

Malmquist. 

Han är uppfi nnare och delägare 

i Compower, som företaget 

heter. 

En ”vanlig” villapanna som 

ger både el och värme är något 

av ett drömprojekt för många 

som arbetar med bioenergi. Huset 

kan då bli helt självförsörjande 

på energi. 

Ett problem är att hitta rätt 

balans mellan värme och el. 

Om marken är fuktig och det 

fi nns risk för att plantan ska 

dränkas kan högläggning vara 

bästa metoden. Då vänder man 

upp torvan utan 

att föra tillbaka 

den och planterar 

i jordhögen. 

Om det är stenigt, 

eller vid 

sådd, kan det vara 

bäst att bara skrapa 

på ytan, då 

används aggregatet för ”fl äckmarksberedning”. 

I SKOGFORSKS TEST var 

utgångspunkten 2 500 planteringspunkter 

per hektar och 

att maskinkostnaden är 650 

kronor i timmen. 

Det gav följande kostnader: 

Invers, 4 400 kronor per 

hektar. 

Högläggning, 4 000 kronor 

per hektar. 

Fläckmarksberedning, 

2 600 kronor per hektar. 

Det kan jämföras med 

harvning som i Götaland 

kostar omkring 2 000 kronor 

per hektar. 

Svårt finansiera projekt som tar 

För två år sedan skrev vi om arbetet med ett 

kraftvärmeverk i miniatyr. Med det kan skogsgården 

bli självförsörjande på el och värme. Frågan är hur det 

gått sedan. Text & foto: Pär Fornling 

På sommaren behövs el, 

men knappt någon värme. 

På vintern behövs mer 

värme än el. 

Balansen underlättas om man 

kan sälja överskottselen på nä- 

tet. 

Det är också 

möjligt att starta 

pannan när 

det behövs 

mycket el. 

” 

Nu vet vi 

att tekniken 

fungerar. 

– Elproduktionen är då i gång 

på någon minut, säger Anders 

Malmquist. 

Han doktorerade på högvarviga 

elgeneratorer och arbetade 

vidare med en liten gasturbin 

som Volvo tänkt sig i en hybridbil. 

Av olika skäl avbröts Volvos 

projekt, men det lever vidare 

som småskalig kraftvärme. 

COMPOWER har kompletterat 

med fyra patent och fått 

igång en anläggning i Kristi- 

anstad som 

drivs med biogas 

från reningsverket. 

Att framställa 

egen biogas är i 

första hand något för jordbruk 

med djur. 

– Det är fullt möjligt att an- 

VI SKOGSÄGARE 1/10


Aggregatet arbetar 

med ett främre och 

ett bakre skärstål, det 

kan gräva upp torvan 

och platta till planteringsfläcken. 

fram minikraftverk 

vända pellets, eller till och med 

fl is, som värmekälla. Utmaningen 

är att lösa problemen 

med partiklar i rökgaserna. 

– Vi har gjort förstudier om 

fastbränsle och ser lösningar på 

hur värmeväxlaren kan utformas 

för att få rätt avvägning 

mellan verkningsgrad och sotningsbehov. 

Det är fullt möjligt, 

även om elproduktionen 

blir något lägre. Tekniken kommer, 

men vi börjar med gasen, 

säger Anders Malmquist. 

ANLÄGGNINGEN i Kristianstad 

är ungefär lika stor som 

ett litet kylskåp. 

Knappt en fjärdedel av produktionen 

är el (5 KWh el/17 

KWh värme). Det är ungefär 

vad en gård eller ett par mindre 

hus förbrukar. Tanken är att 

bygga anläggningar från 1–30 

KWh el. Målet är att prislappen 

på pannan motsvarar fem års 

besparingar genom lägre el- 

och värmekostnad. 

– Vi är inte där ännu, men på 

god väg. Nu vet vi att tekniken 

fungerar. Förutsatt att vi hittar 

fi nansiering tar det nog två år 

innan vi har en färdig kommersiell 

produkt. 

Läs mer 

En tidigare artikel fanns i Vi 

Skogsägare nr 6-06. Den och 

andra nummer av tidningen 

kan läsas på www.atl.nu/ 

skog/viskogsagare.jsp 

Biomassa kan bli gödsel 

Handelsgödsel är en miljöbov 

som oftast framställs av fossil 

gas. Ungefär en tredjedel av 

naturgasen används för energi 

till processen och två tredjedelar 

som råmaterial. 

– Det fi nns möjligheter att 

byta ut naturgasen mot mer klimatvänliga 

alternativ, konstaterar 

Serina Ahlgren. 

I sitt doktorsarbete på lantbruksuniversitetet 

har hon tittat 

på alternativ både till framställ- 

Den som funderar över var alla 

begagnade skotare tar vägen 

har nära till svaret. 

Elmia har tagit fram en karta 

där man kan följa alla skotare 

som registrerats från 2007. 

På www.skotarkartan.se kan 

ning av kvävegödsel och bränsle 

för traktorer genom att förgasa 

biomassa. 

Enligt hennes beräkningar 

kan man få ut ungefär 4 ton 

kväve från 1 hektar salix, vilket 

skulle räcka för att gödsla ungefär 

30 hektar vete. 

Hon räknar med att cirka en 

tiondel av den svenska åkerarealen 

skulle behövas för att 

försörja lantbruket med drivmedel 

och kväve. 

Norrskog ska lära maskinförare ecodriving 

Norrskog har dragit igång ett 

fortbildningsprogram för sina 

entreprenörer. 

– Vår satsning har som mål 

att öka kvaliteten i våra uppdrag 

och minska vår miljöbelastning 

genom att utbilda 

i ”skogens ecodriving”. Vi 

vill också utveckla ett närmare 

samarbete med våra 

duktiga entreprenörer, en av 

våra viktigaste resurser, säger 

Norrskogs fältchef Aleksandra 

Holmlund. 

Håll koll på de begagnade skotarna 

man få en bild av marknaden 

och det kan vara viktig information 

för tillbehörsmarknaden. 

Skördare registreras inte hos 

Transportstyrelsen och därmed 

går det inte att presentera hur 

denna marknad ser ut. 

33

NYHETER 

Förslag öppnar för 

främmande trädslag 

Det kan bli tillåtet att odla contorta i hela 

landet. Förslaget om att lätta på dagens 

begränsningar finns i en rapport om 

främmande trädslag som Skogsstyrelsen 

lämnat till regeringen. Av Pär Fornling 

34 

Contorta kan producera 

kring 40 

procent mer än den 

vanliga tallen. 

Det är en potential 

som långt 

ifrån alla har 

chansen att utnyttja. 

Med något undantag 

är det förbjudet att 

odla contorta söder om 

60 breddgraden. 

– Anledningen är risken för 

Hybridlärk. 

insektsangrepp. Nu bedömer vi 

att det inte är så farligt och 

före slår att contorta ska få odlas 

i hela landet, säger Björn 

Ringagård på Skogsstyrelsen. 

En del begränsningar vill 

myndigheten ändå ha kvar. 

I fjällnära skog vill man 

ha fortsatt förbud mot alla 

främmande trädslag. 

För contorta föreslås fortsatt 

förbud på höjdlägen i norra 

Sverige, med hänsyn till risken 

för angrepp av gremeniella. 

Förslagen fi nns med i en rapport 

som regeringen beställt av 

Skogsstyrelsen. Nu återstår det 

Flis utan stickor 

Med såll i rotorhuset är MULTI PC fl istugg ensam på 

den Svenska marknaden. Den patenterade tekniken 

ger pelletsfl is utan stickor och kvistar! Flera modeller. 

 

 

 

 

NYHET 

Såll i rotorhuset – 

patenterad teknik 

För mer information och ditt närmaste Trejon Center, se www.trejon.se 

att se om det också resulterar i 

förslag om förändringar av 

dagens regler. 

DE TVÅ VIKTIGASTE argumenten 

för att ge skogsägarna 

större frihet i valet av trädslag 

är möjligheten till högre virkesproduktion 

och för att möta 

riskerna med klimatförändringar, 

där andra trädslag kan 

vara en väg. 

– Att använda främmande 

trädslag handlar i stor utsträckning 

om att väga möjligheter 

och risker mot varandra, säger 

Skogsstyrelsens generaldirektör 

Monika Stridsman. Skogs- 

– Det faktum att en 

svensk gran är tänkt att 

bli det första barrträd 

som får sin 

arvsmassa kartlagd 

är viktigt 

för såväl Sverigesskogs- 

ägarna har det yttersta ansvaret 

för att använda främmande 

trädslag med omdöme. 

Även om det blir friare föreslås 

också nya begränsningar 

för att undvika främmande 

trädslag nära nationalparker, 

naturreservat och biotopskyddsområden. 

PÅ LANDSNIVÅ vill man ha 

en begränsning på maximalt 

15 000 hektar om året. 

I dag är man långt därifrån, 

men när contortaodlingen toppade 

i mitten på 1980-talet 

planterades 40 000 hektar. 

För varje brukningsenhet 

Granen har mer arvsmassa 

Nu ska granens arvsmassa 

kartläggas av forskare 

från UPSC (Umeå 

Plant Science Centre) 

med hjälp av ett anslag 

om 75 miljoner kronor 

från Knut och Alice 

Wallenbergs stiftelse. 

forskning som skogsindustrin, 

säger professor Ove Nilsson 

vid UPSC, ordförande för projektets 

styrgrupp. 

HAN MENAR att en fullständig 

kartläggning av 

granens gener kommer 

att revolutionera den 

svenska trädforskningen 

och möjliggöra ett 

effektivare utnyttjande 

av vedråvaran. 

– Detta kommer 

att ge oss 

möjligheter 

att ta fram 

VI SKOGSÄGARE 1/10

Ett lyckat försök 

med contorta i 

norra Dalarna, nära 

den sydliga gränsen 

där dagens regler 

förbjuder trädslaget. 

före slås att man alltid får ha 50 

hektar främmande trädslag. För 

enheter på över 200 hektar fi nns 

också en begränsning att främmande 

träd inte får fi nnas på 

mer än en fjärdedel av arealen. 

BLAND FRÄMMANDE trädslag 

är contorta det enda trädslaget 

som finns på större arealer 

men reglerna berör också 

hybridlärk, sitkagran, svartgran, 

hybridasp, douglasgran 

och flera mer udda trädslag. 

I grunden fi nns en lista på 

knappa 30-talet svenska trädslag. 

De som inte fi nns med där 

betraktas som främmande. 

än människan 

gen tester för trädens olika 

egenskaper, till exempel vedens 

bränslevärde, och trädens frosttålighet 

och resistens mot sjukdomar. 

PROJEKTET beräknas att ta 

fyra till fem år. 

Med tanke på att granen har 

sju gånger mer arvsmassa 

(DNA) än människan är det ett 

omfattande arbete. 


ENKLARE KONTAKT 

MED GRÖNA KUVERT 

Det kan vara förvirrande med 

alla olika myndigheter en 

skogsbrukare behöver ha kontakt 

med. Skogsstyrelsen har 

haft i uppdrag att utreda hur 

skogsägarens vardag kan förenklas. 

Generaldirektör Monika 

Stridsman konstaterar att samordningen 

mellan länsstyrelse, 

kommuner, Skogsstyrelsen och 

andra myndigheter kan bli ännu 

bättre. Hon nämner hanteringen 

av fornminnen och tillstånd 

för dikning som två exempel 

där det fi nns mer att göra. 

– Skogsägaren ska uppleva att 

det bara är en väg in och inte 

behöva fundera på vilken myndighet 

som handlägger ärendena, 

säger Monika Stridsman. 

Bland de konkreta förslagen 

fi nns ett ”grönt kuvert” där skogsägarna 

ska få värdefull information 

om den egna fastigheten. 

IMPONERANDE 

BANDYHALL 

Den som är intresserad 

av både inne - 

bandy och limträ 

kan få sitt lystmäte i 

Varberg. Där finns en ny hall 

som är nästan 40x50 meter 

och ett nytt prestigebygge i trä. 

Den längsta limträbalken i 

konstruktionen är 36 meter 

lång. 

Hallen levererades från Martinssons 

i Bygdsiljum och väl 

på plats tog det bara två veckor 

att resa hela stommen. 

SWEDBANK VÄLJER 

LARS IDEMARK 

På Swedbanks 

stämma i mars 

föreslås Lars Idemark 

bli ny ordförande. 

Han har ett för- Lars Idemark. 

fl utet som vice vd 

i banken och arbetar nu som vd 

och koncernchef för KF. Dessutom 

sitter Lars Idemark i Södras 

styrelse. 

Karriären började inom LRF 

i nära samarbete med dåvarande 

vd:n Thorsten Andersson. 




 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

10 

JAKT 

saker du 

bör veta 

om vildsvin och jakt 

Vildsvinen har spridit sig snabbt. Jägarna har 

skaffat nya jakthundar, vapen anpassade för 

vildsvinsjakt och lärt sig jaktmetoder för att 

förvalta vildsvinsstammen. Text & foto: Sture Markström 

För tio år sedan trodde 

forskarna att det skulle 

finnas närmare 50 000 

vildsvin i Sverige år 2010. I 

dag tror samma forskare att vi 

redan har över 100 000 vildsvin 

i landet. 

Det är inte bara forskarna 

som tagits på sängen av den 

snabba spridningen. Många jägare 

har haft svårt att hänga 

En allt vanligare varning.... 

36 

1 

Märkligt snabb 

spridning 

I dag finns det täta vildsvinsstammar 

i östra delarna av 

Götaland och Svealand. På 

senare år har också allt fler 

rapporter kommit om vildsvin 

ifrån Västra Götaland, 

Värmland, Dalarna och Gävleborg. 

En förklaring till den 

märkligt snabba spridningen 

är att vildsvinen fått hjälp att 

etablera sig genom illegala 

utsättningar. Klimatet sätter 

gränsen för hur långt norrut 

vildsvinen kan sprida sig, vid 

kraftig tjäle i marken överlever 

inte vildsvinen utan utfodring. 

Sundsvall förmodas 

vara en nordlig gräns. 

Förra jaktsäsongen fälldes 

uppskattningsvis 35 000– 

45 000 vildsvin i Sverige. 

med. På många håll har kunskapen 

om vildsvinsjakt saknats 

helt. 

Dessutom har det tagit tid att 

utveckla jaktmetoder för svenska 

förhållanden. 

Här presenterar vi några av 

de viktigaste nyheterna om 

vildsvin och vildsvinsjakt samt 

det senaste om hur en vildsvinsstam 

förvaltas. 

Ett träd med tjära får vildsvinen 

att trivas. 

2 

Vänta inte 

med jakten 

Många väntar för länge med 

att börja jaga vildsvin. Direkt 

när första flocken med vildsvin 

syns på marken bör man 

leta rätt på lämplig åtel- och 

utfodringsplats. 

Börja med att tjära några 

träd. Vildsvinen gillar att 

skrubba sig mot dem. 

Du kan också lägga ut lite 

ärtor. Då får du ett snabbt svar 

på var de gillar att uppehålla 

sig. 

Jakt med 

belysning 

Från och med första februari förra 

året är det tillåtet med fast belysning 

vid åteljakt efter vildsvin. De 

jägare vi pratat med som monterat 

fast belysning vid åteln har valt 

röda LED-lampor på ungefär 2 

watt som ger ett svagt sken som 

inte stör vildsvinen. 

Det fi nns dock jägare som varnar 

för alltför fl itig jakt vid åtel med 

fast belysning. De menar att fl ocken 

som tidigare endast riskerat att 

bli påskjutna vid någorlunda bra 

sikt, vid fullmåne och snötäckt 

mark plötsligt kan räkna med att 

bli dödade vilken tid på dygnet 

som helst. 

Effekten av den ökade stressen 

befaras bli att de uppsöker platser 

där de inte är önskvärda. 

3 

4 

Skilj på åtel- 

och foderplats 

Åtelplatsen ska ligga i skogen, 

men ändå i anslutning 

till grödorna som ska skyddas. 

Vid åtelplatsen jagar du 

för att vildsvinen ska känna 

sig otrygga när de rör sig intill 

grödorna. 

Vid foderplatsen sker däremot 

ingen jakt. Den ska ligga 

i skyddande terräng långt från 

grödorna. Gärna i närheten av 

där de brukar ha sin daglega. 

Syftet med foderplatsen är att 

locka vildsvinen bort från 

grödorna. 

När du hittat lämpliga fo- 

Ärtor i och utanpå ett bildäck är 

bra på åtelplatsen. 

der- och åtelplatser är timerstyrda 

foderautomater en bra 

investering. De kan laddas 

med ärtor eller majs. På sidan 

om foderautomaten kan rotfrukter 

läggas ut som basföda. 

VI SKOGSÄGARE 1/10

5 

Effektiva 

jaktmetoder 

På senare år har allt fler ändrat 

uppfattning om vilken 

jaktmetod som är effektivast. 

Hörningsholms gods på Mörkö 

har haft vildsvin sedan 

1970-talet. 

Åteljakt var länge en hörnsten 

i vildsvinsförvaltningen, 

men fel djur fälldes alldeles 

för ofta och jakten var inte nog 

effektiv för att de skulle fortsätta. 

I dag regleras vildsvinsstammen 

framför allt med 

drevjakt, en jaktmetod som 

endast rekommenderades i un- 


Stephan Gäfvert, viltvårdare på 

Hörningsholm, vid ett gigantiskt 

vildsvinsbök. 

dantagsfall av experter för 10 

år sedan. Varje år fälls 300 

vildsvin på godsets marker. 

Runt 200 av dem skjuts på någon 

av de tolv drevjakterna 

som arrangeras årligen. 

På pass i 

natten i fullmånens 

sken, 

den klassiska 

belysningen. 

Nu är det ok 

att dessutom ha 

lampor. 

6 

Röj inte passen 

för mycket 

För att en drevjakt ska bli effektiv 

krävs det noggrann planering 

av passen. De ska förstås 

ligga med lagom avstånd 

från en viltväxel där vildsvi- 

Stephan Gäfvert förbereder 

hundarna för dagens jakt. 

7 

Mod krävs 

av hunden 

En vildsvinshund ska vara 

lagom skarp, snabb och 

smidig så att den inte åker 

på stryk. Den måste också 

ha mod att söka vildsvin 

och gå på större galtar. 

Laikor som ställer vildsvin 

med skall är populära 

bland vildsvinsjägare. 

Det finns också andra 

spetshundar som fungerar 

bra för vildsvinsjakt. På 

drevjakt är det bra att ha 

olika slags hundar. Mindre 

snabba hundar är duktiga 

på att spränga flocken. När 

flocken är sprängd krävs 

det hundar som förföljer 

svinen med skall. 

Det krävs också stora 

hundar som vågar gå på 

större svin som in i det 

längsta vägrar lämna såten. 

Tysk jaktterrier, wachtelhund 

och slovensky kopov 

är några populära raser för 

vildsvinsjakt. Oavsett ras 

gäller det att välja hund 

som är avlad på individer 

med de rätta egenskaperna. 

Fler tips på 

nästa sida 

Börje Waldebring 

på 

pass med 

lagom röjd 

terräng. 

nen ofta passerar. Se till att 

det finns skjutluckor i terrängen, 

men röj inte för mycket. 

Skyddande vegetation 

längs stigen gör att vildsvinen 

lunkar förbi i lugn fart. Tänk 

på säkerheten, markera förbjudna 

skottriktningar. 

37

JAKT 

10 


38 

8 

Samarbete 

är lösningen 

För att minska vildsvinsskadorna 

och göra jakten effektiv 

krävs ett samarbete mellan jägare, 

lantbrukare och markägare. 

På senare tid har det 

blivit allt vanligare att bilda 

så kallade vildsvinsområden 

för en gemensam förvaltning 

av vildsvinsstammen. 

För att uppnå ett bra resultat 

bör området vara ganska stort, 

gärna några tusen hektar. Inom 

området går det att gemensamt 

planera utfodring och 

andra viltåtgärder för att hålla 

10 

saker du bör veta... 

Specialutrustning 

Det har kommit en rad prylar 

som är speciellt framtagna för 

vildsvinsjakt. Kevlarvästar för 

Det är bra att 

mark ägarna ordnar 

utfodring gemensamt, 

här kollar 

Leif Fredriksson av 

utfodringen med 

betor. 

vildsvinen borta från grödorna. 

Jakten kan antingen arrangeras 

på fl era marker som 

gränsar mot varandra samtidigt 

eller med en enda gemensam 

stor drevjakt. 

På så sätt minskar risken att 

vildsvinsskadorna fl yttar över 

till grannmarken efter en jakt. 

När enstaka vildsvin skjuts 

vid åteljakt är det viktigt att 

meddela jaktgrannen och lantbrukare 

om att det fi nns risk 

för att fl ocken fi nns på deras 

mark nästa natt. Lantbrukare 

bör i sin tur meddela jägarna 

när det uppstår stora skador i 

grödorna. 

hundar som skyddar när vildsvinet 

anfaller med sina sylvassa 

betar är definitivt en sån 

pryl. Smidiga och lätta eftersökslampor 

som monteras på 

vapnet har dykt upp på mark- 

9 

Olika vapen 

för åtel- och 

drevjakt 

För att täcka upp olika sorters 

vildsvinsjakt krävs åtminstone 

två klass 1-vapen, 

alternativt att det går att 

byta siktessystem på vapnet. 

Vapnet för åteljakt kan 

gärna vara lite tyngre och 

försett med en ljusstark kikare. 

Ett belyst kors gör det 

lättare att sikta mot vildsvinets 

mörka päls en månskensnatt. 

För drevjakt är den stora 

kikaren olämplig, även om 

det går att skruva ner siktet 

till 2,5 gångers förstoring är 

det för mycket på riktigt 

trånga pass. 

Många väljer att montera 

ett rödpunktssikte utan förstoring 

eller ett sikte med 

1,5 gångers förstoring på 

drevjaktsbössan. 

Med ett välriktat skott är 

naden de senaste åren. Åtelkamera 

som registrerar allt vilt 

som passerar används också av 

allt fler. 

På så sätt får de koll på vilken 

tid de skall sätta sig på passet. 

Kalibern 6,5x55 är bra. 

kaliber 6,5x55 laddat med 

en hård kula i de allra fl esta 

fullt tillräckligt för att fälla 

ett vildsvin. 

Givetvis skapar kaliber 

9,3x62 en större sårskada 

och det är större chans att 

djuret faller direkt på platsen, 

men det förutsätter att 

du träffar lika bra med detta 

vapen som ett vapen med 

mindre kraftig rekyl. 

De fl esta jägare är mer eller 

mindre skotträdda även 

om de inte vill erkänna 

detta. 

Leif Fredriksson förser 

hunden med en väst. 

Frågan är bara hur etiskt riktigt 

det är med en åtelkamera. Hur 

mycket teknik är okej att använda 

vid jakt? Tänk också på 

att det kan krävas tillstånd för 

att sätta upp kameran. 

VI SKOGSÄGARE 1/10

Känsligt kritisera 

skogsbyråkratin 

Byråkratin inom skogsbruket 

i Litauen kan 

vara ett känsligt ämne. En 

kritisk artikel ledde till att 

tidningschefen fick sparken 

och informationen på 

internet lyftes bort. 


Med skogsägandet i Litauen 

följer ett närmast ogenomträngligt 

regelverk. 

Grunden är att det krävs en 

skogsbruksplan. Därutöver 

finns regler om allt från vilka 

plantor som ska planteras i respektive 

skogstyp till hur gamla 

respektive trädslag ska vara vid 

avverkning. 

Röjningen regleras både genom 

att ange grundytan och 

antalet kvarvarande träd per 

hektar, vilket kan bli motsägelsefullt. 

– Hela mentaliteten handlar 

om för mycket styrning och 

reglering, säger Vilis Brukas. 

HAN KOMMER själv från Litauen 

och arbetar nu på Lantbruksuniversitetet 

i Alnarp 

med undervisning i skogspolitik 

och ekonomi. 

Med erfarenheterna från det 

svenska familjeskogsbruket 

och den relativt avreglerade 

skogspolitiken skrev han förra 

året ett inlägg i Baltioojos Miskai 

ir Mediena (Baltic Timber 

Forest). 

– Min poäng är att byråkratin 

kan minska och skogsbruket 

kan bidra mer till välståndet i 

Litauen. Hälften av skogen är 

statsägd. Den är uppdelad i ett 

40-tal olika bolag som i genomsnitt 

förvaltar 20 000 hektar 

vardera. Varje bolag är 

självständigt, men det finns en 

instans som koordinerar bolagen 

utan att ha något egentligt 

ansvar. 

– Hela systemet är påtagligt 

byråkratiskt, ger knappt något 

överskott och begränsade skat- 

I Vilis Brukas välfyllda pärm finns 

reglerna för att bedriva skogsbruk 

i Litauen. 

teintäkter, konstaterar Vilis 

Brukas. 

En första del av artikeln publicerades, 

men därefter var det 

stopp. Den försvann dessutom 

från internet och direktören för 

tidskriften fick sparken. 

– Tidningen har indirekta 

bindningar till staten genom 

bidrag och prenumerationer. 

Jag utgår från att det här beror 

på påtryckningar från den statliga 

byråkratin, säger Vilis 

Brukas, som är mycket bestört 

över det inträffade. 

ARTIKELN KUNDE ändå 

publiceras på internet genom 

skogsägarorgansiationen LFO, 

men för Vilis Brukas bekräftar 

det här det grundläggande 

problemet i skogsbruket. 

– För att få en gynnsam förändring 

och en eventuell reform 

av den statliga skogsförvaltningen 

måste frågorna kunna 

diskuteras fritt. Det bör i sin tur 

leda till att systemet reformeras. 

Totalt har Litauen 2 miljoner 

hektar skogsmark. Hälften ägs 

av staten, 38 procent är privatägt 

och 12 procent är reserverat 

för så kallad restitution då marken 

återförs till privata ägare. 

Nästa år blir det möjligt för utländska 

medborgare att köpa 

skogsmark. 




 

Gratis katalog – nu 244 sid. 

NYHET! 

Vedkombi 320 

Svensktillverkad kvalitetsmaskin 

Eldriven vedmaskin med sågkedja. 

Stor kapdiameter 32cm. 

Snabb klyvtid. 

Vedkombi 320 2×3kW 

34800:– 

Vedkombi 320 1×3kW 

(såg), 1×4kW (klyv 6sek) 

37600:– 

Frakt tillkommer på vedkombimaskinerna. 

7596:– 

Faxes vedklyv 50cm 

OBS! Frakt tillkommer på vedklyven. 

Varmluftspannor 

Munters 

Mobila 

varmluftspannor 

för dieseldrift. 

Försedda med 

överhettningsskydd. 

Idealiska för uppvärmning 

och 

torkning. Kan styras med rumstermostat. 

Mod effekt tank Panna 

GRY25 26kW 46lit 9760:– 

MIR37 37kW 51lit 13560:– 

MIR55 55kW 51lit 13980:– 

MIR85 85kW 100lit 15980:– 

Termostat 1-steg 0–40°C IP54 

680:– 

Slang finns 

som tillbehör. 

Nima Maskinteknik AB 

Box 1505, 701 15 Örebro 

Butik: Gryts ind. omr. Örebro 

Pris exkl moms Fraktfritt över 2400:– 

Gratis 

katalog! 

244 sidor 

Vedsäckar pris/st 

40 l, 100-pack 2:– 2000st 1:80 

60 l, 100-pack 2:20 2000st 2:– 

SJ/Europall, 10-p 18:– 200st 16:– 

 

och 

svärd 

från 

Oregon 

Trädfällriktare 

2672:– 

Mod II 3104:– 

Mod III 3960:– 

Storsäck 

för ved 

 

 

1,5m 3 

×100× 

150cm 

 

lyft/hängstroppar 

 

stroppar 

 

30st 108:–/st 

ord. pris 

120:–/st 

Dragsaxar 

Greppvidder 

21cm 396:– 

26cm 484:– 

MAXI EIA XRT 

 

MAXI EIA XRT 10-pack 

200×hål 20 96:–/st 84:–/st 

200×hål 25 96:–/st 84:–/st 

225×hål 20 100:–/st 88:–/st 

225×hål 25 100:–/st 88:–/st 

Order 019-304320 

Växel 019-304300 

Fax 019-361697 

www.nimaab.se 


Ring oss vid köp av traktorer, 

maskiner eller griplastare 

Skopor, pallgafflar och kranbommar 

säljes till fördelaktiga priser. 

Anders Bil & Maskin AB 

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 

www.anders-bilmaskinab.nu 

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant 

Kontakta oss 

- det lönar sig! 

Väggrindar och skyltar 

r 

 

med mera 

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE 

Snickerimaskiner till specialpris 

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med 

räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. 

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning 

för precis justering och god stabilitet på planbordet. 

Direkt från 

importören 

Pris 8 796:exkl 

moms 

Plan- och rikthyvel 

PT310 

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk 

Kutterdiameter 70 mm 

Varvtal kutter 5 000 rpm 

Matningshastighet 7 m/min 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvlingsbredd 310 mm 

Bordsstorlek 1 040x312 mm 

Planhyvlingsbredd 305 mm 

Planhyvlingshöjd 200 mm 

Vikt 175 kg 

Artikelnummer 104030 

Skogsmarknaden 

För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38 

eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

Kombinerad, kraftig och professionell för såväl 

stycke- som serie-produktion med vikningsbara bord 

i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. 

Plan & rikthyvel DUAB ML394Q 

med långhålsborrsbord 

Motor 400 V 3 kW/4 hk 

Kutterdiameter 95 mm 

Varvtal kutter 4000 rpm 

Matningshastighet 8 m/minut 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvel 

Max hyvelbredd 410 mm 

Max hyveldjup 5 mm 

Bordsstorlek 1600x440 mm 

Planhyvel 

Max hyvelbredd 410 mm 

Max hyvelhöjd 220 mm 

Max hyveldjup 5 mm 

Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås 

Bordsstorlek 750x410 mm 

Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66 

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 14.30 Vikt 440 kg 

Besök Besök oss oss på på internet: internet: http://www.drift-underhall.se 

http://www.duabhuset.se Artikelnummer 108578 

“Svåra träd”? 

- som lutar 

eller 

riskerar att 

falla över 

byggnader, 

ledningar 

Pris 17 596:- 

exkl moms 

Fraktfritt 

Beställ vår 

nya produktkatalog 

2010 

eller se vår 

hemsida 

www.duabhuset.se t 

Ta hjälp av mästaren 

MOMENT K1 och - K2 

Belastning: 300 kg och 600 kg 

Montering: Ett träd, en stolpe 

En handvinsch för skogs- 

arbete 

Webbutiken: 

www.alfera.fi 

Alfera 

tel. +358-3 6332 228 

Kombinerad plan & rikthyvel med stomme av 

kraftig svetsad stålkonstruktion och försedd 

med vikningsbara bord i gjutjärn. 

Plan- & rikthyvel PT107 

Rikthyvelbod 1100x265 mm 

Planhyvelbord 600x258 mm 

Max höjd planhyvling 

178 mm 

Matningshastighet 

6 m/min 

Kutterns diameter 75 mm 

Kutterns varvtal 4000 v/min 

Hyvelstål 3 st 

Motoreffekt 3,0 kW 

Dimension spånstos 

100 mm 

Vikt 160 kg 



moms 

Specialerbjudande på plan- 

& rikthyvlar, spånsugar, 

kombimaskiner, div storlekar! 

Bandsåg 

DUAB 

BAS 470 

Golvmodell, industri 

Max såghöjd 285 mm 

Motor 400 V 

1,5 kW/2 hk 3-fas 


DUAB 

FM230-L1 

kap 1050 m 3 /h 

Artikelnummer: 

107680 


moms 


moms 

Med reservation för tryckfel 

och valutaförändringar. 

VEDPANNA 

Molle 

45 kW 

Miljögodkänd 

50 cm. 

vedlängd 

26.000:inkl 

moms 

Mollepannan AB 

Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs 

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, 

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se 

Vednätsäckar 

till EUR pall, 40, 60 L 

Prisex: 40 L packlåda 

+ 

1 000 nätsäck 3 200:även 

storsäckar 

Tel 0410-33 10 55 

0708-40 11 33 

www.ino-q.se 

Utrusta er såg med 

Oregons nya 

X kedja. 

Nu även till 

Stihl sågar. 

2 kedjor + 1 svärd 13’ 340:- 

Windsor huggarbyxor 850:-, 

Skyddsstövel 679:-, Kängor 1390:- 

Tanaka 4501 ord 4.695:- NU 3.995:- 

Husqvarna 346 

XPG nya mod ord 9.000:- NU 7.950:- 

Jonsered 2250 ord 5.900:- NU 4.950:- 

Echo ord 3.900:- NU 2.600:- 

Dolmar 5000 ord 7.200:- NU 6.490:- 

Moms ingår. Vi firar snart 31 år! 

Tel 0511-540 19 

www.sibro.se 

Postorder i 30 år! 

Industrispånsugar av högsta 

kvalitet till specialpriser 

DUAB 

FM300 

kap 2 000 m3 /h h 

Artikelnummer: 

107679 


moms 

Yt-& kantbandputs 

DUAB MM-2315 

Kraftig,oscillerande 

bandputsmaskin 

försedd med ett 

kraftigt och långt 

arbetsbord i gjutjärn 

som är höj- och sänkbart. 

Motor 400 V 1,5 kW/2 hk 

Bandstorlek 152x2515 mm 



moms 


Bo Pettersson 

Uppsala 

018-374 375 

Ett urval av våra objekt: 

Norra Skåne 

Välskött skogsgård/hästgård på 40 hektar 

Tor Sigfridsson 

Falköping 

0515-721630 

Björn Målsäter 

Uppsala 

018-374 375 

Örjan Hansson 

Falköping 

0515-721630 

Anders Nyhlén 

Borås / Göteborg 

0320-395 20 

Gunnar Grenholm 

Hudiksvall 

0650-74 33 43 

Anders Nilsson 

Hässleholm 

0451-824 00 

Johan von Arnold 

Nyköping 

0150-300 05 

Specialisterna på jord och skog! 

PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG! 

www.egendomsmaklarna.se 

Anders Jonsson 

Lidköping 

0510-604 10 

SPARA PENGAR 

Genom att välja rätt bränsle. Att värma 

upp en villa som förbrukar 

25 000 kW timmar/år kostar: 

El 

Olja 

Fjärrvärme 

36 000:- 27 500:- 20 500:- 13 750:- 6 250:- 

Veto har mer än 50 års erfarenhet av 

bioenergi. Det självklara valet för dig som 

vill ha frihet att välja bränsle. 

VETOMAT 500 liter 

Villabrännare för max 40 kW 

som lämpar sig för alla 

biobränslen såsom fl is, spån, 

briketter, pellets och torv. 

I en normalvilla räcker en 

påfyllning 5 dygn under vintern 

med pellets. 

Pellets 

VETO 8 

8 000-11 000 liter 

Brännaren med större 

bränsleförråd. 

Effekter 

40-160 kW med 

kraftig matarskruv som går att 

förlänga upp till 4 m från förrådet. 

Matning med fjäderomrörare. 

VÄRMECENTRALER 

Helt kompletta 30 kW–8 MW 

ÅTERFÖRSÄLJARE: 

DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070- 341 74 59 

FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18 

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 

HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45 

JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240 

KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86 

KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64 

KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96 

LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58 

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97 

RONNEBY Stjärnprodukter Energi & Motor AB 0457-100 00, 0739-242 417 

SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197 

ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89 

ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91 

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07 

GENERALAGENT I SVERIGE 

www.energiteknik.net 


Flis 

Mer info 

www.sp.se

Skydda gårdens mindre 

fordon och maskiner med 

säkra dörrar från EAB. 

Tillverkas av varmförzinkat 

stål efter dina önskemål 

och mått. 

Ring oss gärna eller 

gör din förfrågan via 

www.eab.se 

333 33 SMÅLANDSSTENAR 

TEL 0371-340 00 www.eab.se 

TIMMERMATARE 

Från små timmermatare 

till stora anläggningar 

Andra produkter: 

Större matarbord 

Längdtransportörer 

Sorteringslinjer 

Sågintag 

Stockvändare 

Hydraulaggregat 

Automation 

Stegmatare med enkel pålastning 

Kan även fås med tippande pålastning 

eller ställas efter ett stort matarbord 

Logcon Hortinorr ab 

Logcon Eesti Oü 

Tel 070-652 38 18 

+372-566 144 05 

Nyhet! 

Högkapacitetsanläggningar 

Mottagningstransportör 

med enkel och effektiv 

accdeleration utan drivrullar 

Mönster nr: 80584 

SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING 

Raka sågstockar som krokiga vedstockar. 

Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek 

SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED 

www.logcon.se info@logcon.se 

Vedmaskiner från Mora 

OBS! Begränsat antal! 

Ordinarie pris 9.800:- Nu 8.500:- 

Först till kvarn... 

Dössjonsv. 10, 792 36 Mora, Tel: 0250-289 80 

Moraklyven 

- gedigen kvalitet 

inkl. moms och frakt! 

Se mer på: 

www.perwikstrand.se 

Fri frakt 

Beg fyrhjulingar! 

Timmervagnspaket inkl 

vedvagn, kran samt vinsch 

med fjärrstyrning 

10 400:- + moms 

(13 000:- inkl moms) 

 

WWW.FRITIDSDEPAN.SE 

Tel: 0653-205 35 

kvalitetsprodukter 

tillverkade i sverige 

PELTEC 

Enmansågverk och Vedkombi 

Ecosågen Twin 400 

Mobilt eller stationärt enmanssågverk 

Inbyggt kantverk 

svärdkap 35cm klyvlängd 55cm 

Tillv:Walthers Plåt AB 

Svågavägen 43 

820 62 BJURÅKER 

“Quattro” 

4 sågklingor 

Se Video på vår hemsida 

www.ecosagen.se 

Tillbehör: 

Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd 

Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm 

Tel 0499-102 41 070-244 75 40 

TTM 1100 Bandsåg 

Stor och kraftig bandsåg - Stokkdiam. 1 m 

Store Bandhjul 560 mm - Data och Barkfräs 

11 m skärelängd - El. Framdrift - Säte och Variabel 

hastighet - Avstånd sågband och ramme hele 50 cm! 

El. håndteringsutstyr på sågbänken kan monterast 

Nkr. 

120.000 

Beställ DVD 

tlf. +47 45039404 

berglund@cnmail.no 

www.miljosaga.no 


Combikran 

Svensktillverkad 

* 360° Sväng 

* Räckvidd 4 meter 

* Runtomsvängande rotator 

Pris från 42 300:- 

Moms och frakt tillkommer 

Grästorp www.sonnys.se 

0514-10505 info@sonnys.se 

Tel. 0528–700 00, 

kvällar 0528–700 11 

www.bjmmaskin.se 

Ditt bidrag är viktigt 

Postgiro 90 1974 - 6 

Förädla skogen med Bamsesågen 

och vår timmerfräs 

se även våra nyheter 

III 

— — 

Helautomatisk 

Vedhantering! 

Vedprocessor 

Snabb - Säker - Effektiv 

1m 3 /min 

Även lämplig 

för sågytor 

För broschyr 

o information 

Tel: 0910-880 19 

Se även vår klingsåg på 

www.bamseprodukter.se 

SUCCÉ 

Ny knivdesign 

och nytt längdregleringssystem 

Ny effektiv utmatningstransportör 

Lågt effektbehov 

Passar alla traktorer 

Lägg långved på inmatningstransportören. 

Maskinen sköter 

resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. 

Allt medan du lägger på ny långved 

Dahlberg Maskin AB 

Tel 0612-503 62 

LVS 5000 

GALLRINGSskotare 

Tel 0481-643 70 

info@industriserviceab.se 

www.industriserviceab.se 

NYHET! 

Problem med oljeläckage i 

Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda? 

Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter? 

ORION 288 Tätningsrekonditionerare 

tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i 

alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. 

Ingen demontering krävs! 

INTERNOVA SVENSKA AB 

Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50 

Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Email: info@orionoljor.se 

VEDHANTERING 

45 års erfarenhet av hanteringsutrustning. 

Nu även småskalig hantering. 

Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. 

Stegmatare, lagringsbord mm. 

Stegmatare 

- gör jobbet 

lättare 

Tel. 0502-175 40 Fax. 0502-145 21 

www.ipab.se info@ipab.se 

Återförsäljare Sökes! 


Beställ plantor nu 

HYBRIDASP 

och 

FÅGELBÄR 

för säker leverans till våren 

plantmaterialet avkommeprövat och klonförökat 

Håsjö Trä och Skogsprodukter AB 

070-664 96 67 

e-post: owe.martinsson@gmail.com 

Masurbjörkplantor 

Klonade masurbjörkplantor - ger masur i alla plantor. 

Moderträden har extremt bra masurstruktur. Härkomst södra Finland. 

Hör av er, så skickar vi pris- och sortimentslista. 

Beställ vår bok om Masurbjörk, 100 kr + porto 

Bengt-Elis Pettersson 

0382-124 19, 0702-65 41 71 

E-post: sikanas@telia.com 

Generalagenter i Sverige 

KRANMAN 330 

T1700 4WD vagn 

Pris 82 000:- + moms 

Harald Säll 

0470-126 36, 0706-37 66 36 

E-post: karryd@spray.se 

Behov av hydraulik Växellåda Starkast i skogen Hydraulvinsch 

Hydraulpumpar Valmet originalpumpar Gr 2-3 

RDM-12 RDM-12 med We-6500 We-7200 

Dragkraft 1400/1700/2200 kp 

Kranventiler Hydraulpumpar servo/el Gr 2-3 

Mekanisk drivning 6500 kp kp 

Manuell och radiostyrd 

Slang Kranventiler och kopplingar servo/el 

Hydraulisk drivning 3600 kp kp Enkel montering på alla kranar 

Slang och kopplingar 

Traktorväxel med pump 

Traktorväxel ex. 70L/540 med PTO pump 

4 900:- ex. exkl 70L/540 moms PTO + frakt 

4.905:- komplett komplett 

Växellåda med upp, nerväxling 

eller enbart som vändlåda 

till tex sågverk, fläktar, vattenpumpar, 

generatorer m.m. 

350 mm stor öppen rulle 

för bästa grepp 

Låg tyngdpunkt ger bästa 

stabilitet och fri fri sikt sikt 

Vi har även radiostyrningar till 

andra vinschar 

Beställ 

Beställ hydraulkatalogen 

upp till 100 kW 

Tel 0381-710 10 Fax 0381-711 44 

Besök vår butik på nätet 

www.weimer.se 

Ny tidning 

PRENUMERERA NU! 

Vetenskap & Historia är ett helt nytt 

tvärvetenskapligt magasin med både 

populärvetenskap och historia. En tidning 

för dig som är nyfiken, vetgirig och vill 

veta mer. 

■ Populärvetenskap 

■ Dramatisk historia 

■ Spektakulär teknik 

■ Kriminalhistorier 

■ Djur & natur 

■ Katastrofer 

■ Medicin 

■ Dinosaurier 

Missa inte första numret! 

Prenumerera nu! Nummer 1 

finns i butik 4 februari. 

I SAMARBETE MED: 

Naturhistoriska Riksmuseet ● Discovery Channel 

Föreningen Vetenskap och Folkbildning 

3 NR 

NR 1 2010 59 SEK 69 NOK 65 DKK 6,70 EURO 

VETENSKAP & HISTORIA nr 1 2010 Nytt rymdrace Svenska fl ygolyckor Nya cancermedicinerna 

99:– 

SPARA 78:– 

NYA CANCERMEDICINER RÄDDADE THOMAS 

TIDNINGEN MED ALLT OM DET MEST SPÄNNANDE 

■ Värsta kriminalfallen 

■ Fascinerande historia 

■ Sensationell teknik 

■ Militära hemligheter 

■ Okända naturfenomen 

5 BRÖDER 

DOG 

Krigstragedin 

som blev film 

▼ 

www.kranman.com 

Två tidningar 

samma sida 

www.atl.nu/skog 

19 

DRAMATIK! 

svenska 

FLYG- 

katastrofer 

EXKLUSIVT! 

CHRISTER FUGLESANG NY KRÖNIKÖR 

” Månen igen 

– sen Mars” 

V E TE NSK AP& H ISTO R IA 1/2010 9 

Svarskort 

✗ 

NAMN: 

ADRESS: 

POSTADRESS: 

TELEFON: 

E-POST: 

MOBIL: 

NR 2 2010 

TEMA 

Energi & 

Skogsvård 

Utgivning 

1 april 

Sista bokningsdag 8/3 

Sista materialdag 12/3 

Kontakta: 

Ronny Gustavsson 

Tel 08-588 367 97 

Fax 08-588 369 79 

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Mårten Bäck 

Tel 08-588 367 38 

Fax 08-588 369 79 

marten.back@lrfmedia.lrf.se 

Birgit Emilsson 

Tel 040-601 64 55 

Fax 040-601 64 49 

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Genom att fylla i e-post och mobilnummer nedan ger jag LRF Media AB tillstånd att 

kontakta mig med förmånliga erbjudanden. 

NYA CANCERMEDICINER RÄDDADE THOMAS 

■ Värsta kriminalfallen 

■ Fascinerande historia 

■ Sensationell teknik 

■ Militära hemligheter 

■ Okända naturfenomen 

5 

Krigstragedin 

som blev film 

▼ 

19 

DRAMATIK! 

svenska 

FLYG- 

katastrofer 

TIPS! 

BESTÄLL DIREKT PÅ: 

E-POST: pren@lrfmedia.lrf.se 

TELEFON: 08-588 365 28 

FAX: 040-601 63 57 

Vänligen uppge kampanjkoden! 

EXKLUSIVT! 

” Månen igen 

– sen Mars” 

CHRISTER FUGLESANG NY KRÖNIKÖR 

Erbjudandet gäller t o m 2010-06-30 och 

endast hushåll i Sverige. LRF Media AB 

lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra 

kundrelationer och lämna erbjudanden 

om egna och andras produkter. För kontroll, 

rättelse eller anmälan om spärr av 

personuppgifter kontakta LRF Media AB, 

200 11 Malmö, 08-588 365 28. 

Svarspost 

205 669 28 

200 11 Malmö 

44 VI SKOGSÄGARE 1/10 

Frankeras ej! 

Vetenskap 

& Historia 

betalar portot

Ny chef för skogen på SLU 

Professor Tomas Lundmark 

har efterträtt Jan- 

Erik Hällgren som chef 

för lantbruks universitetets 

skogliga del, fast i universitetets 

värld heter det att han blivit 

”dekanus”. 

Förklara, vad gör en dekanus? 

– En dekanus är chef över en 

fakultet på ett universitet, i mitt 

fall den skogsvetenskapliga fakulteten 

vid SLU som har 

knappt 500 anställda. 

Hinner du med alla dina tidigare 

uppgifter också? 

– Nej, dom får jag överlämna 

till andra. Dekanjobbet kräver 

en satsning på 150 procent. 

Vill du profilera skogsfakulteten 

på något sätt? 

Grattis 

alla vinnare! 

Många av Vi Skogsägares läsare 

ägnade jul och nyårshelgen 

åt att lösa korsord. Ur en 

jättehög med lösningar drog vi 

sex stycken vinnare. 

Pristagarna för julkrysset får 

varsin kvistsåg från Grönytekonsult. 

Den skickas till: Birgitta 

Johansson i Växjö, Gunilla 

Berglund i Hedemora och 

Bror Söderström i Bygdeå. 

De som löste juniorkrysset 

PÅ NYA UPPDRAG 

Johan Schnürer, professor i 

mikrobiologi, är ny vicerektor 

vid lantbruksuniversitetet. Han 

har ansvar för samverkan, både 

nationellt och internationellt. 

Varje år får 

skogs- och lantbrukasakademien 

nya ledamöter. Nya 

i skogsavdelningen 

är: Gabriel Danielsson, 

Linköping, 

sågverkschef Kata- Jägmäst - 

aren och 

rina Levin, Nora- 

skribenten 

ström, Carl Henrik Carl Henrik 

Palmér, Knivsta, Palmér är ny 

skogschef Herman ledamot i 

Sundqvist, Boden, akademien. 

skogsteknisk chef 

Jan Åhlund, Själevad och Jan 

McAlpine, USA. 

Tomas Lundmark 

är också 

aktiv skogsägare 

på gården i 

Vindeln. 

– Självklart, men hur vi ska 

profi lera oss framgent vill jag 

först diskutera med mina medarbetare. 

Just nu åker jag runt 

för att lära känna organisationen 

i detalj och för att skaffa 

mig en bild av all spännande 

verksamhet som bedrivs. 

Det finns många duktiga 

forskare på SLU, men hur 

väl tycker du ni klarar uppgiften 

att få ut resultaten till 

praktisk användning i skogsnäringen? 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

hade chansen att vinna en cdskiva. 

Pristagare blev: Olof 

Ivarsson i Nygård, Emma 

Henrysson i Fjugesta och Arvid 

Björk i Trollhättan. 

Det är roligt med det stora 

intresset för korsord och ett 

 

 

 

 

Museet 

som blir 

riktigt flott 

 

Siljansfors skogsmuseum tar 

över flottningsmuseet i Gysinge, 

där Nordiska museet 

har en samling föremål. Den 

samlingen skänks nu till Siljansfors 

skogsmuseum utanför 

Mora. 

Gösta Frost, ordförande 

för skogsmuseet berättar för 

Dalademokraten att man behöver 

bygga ett nytt hus för 

att visa alla föremålen. 

Det är allt från en renoverad 

ångbåt till roddbåtar som 

användes i fl ottningen. 

– Jag tycker vi sköter samverkansuppgiften 

bra men den kan 

förstås bli än bättre. Vi ska försöka 

att ytterligare förbättra 

dialogen med skogsnäringen. 

Tala om varför man som elev 

i gymnasiet bör studera skog 

på lantbruksuniversitetet. 

– Om du är en person som 

vill skapa en bättre framtid för 

dig själv och för omvärlden, om 

du vill uppleva naturen och arbeta 

med att förvalta en livsviktig 

naturresurs – välj då en 

framtidsbransch – bli skogsmästare 

eller jägmästare. 

En längre intervju med Tomas 

Lundmark finns i Vi Skogsägare nr 

5 2009. 

Den och tidigare nummer kan 

läsas på www.atl.nu/skog/ 

viskogsagare.jsp 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stort grattis till pristagarna! 

Vi lovar att återkomma med 

fl er korsord. 

Livsöden från 

skogen 

Det gick faktiskt 

att lägga 

undan några 

kronor på kistbotten 

av lönen 

från skogshuggning 

och slitet på brädgårdarna. 

Därmed kunde Oskar år 1883 

bli lycklig ägare till ett avstyckat 

torpställe vid Tönnersbo. 

Han var nygift med Marit 

och nu hade de äntligen något 

eget. Problemet var att stället 

inte hade något hus. 

Det blev bråda dagar att få 

upp en koja innan vintern! 

Kojan växte till ett hus och 

Oskar blev egen företagare genom 

att göra träkol. Han tillbringade 

många nätter vid milorna 

fram till en bit inpå 

1900-talet då Oskar kunde 

sälja torpet och köpa ett litet 

hemman med kor och häst. 

Historien, tillsammans med 

många andra livsöden, fi nns i 

boken ”Eldpallens glöd, Öden 

från skogarna”. I den ger Henning 

Hamilton liv och ansikte 

åt de många människor som 

arbetade i skogarna. Alla de 

som fl ottade, kolade, körde med 

häst, fällde med timmersvans 

och lade grunden till dagens 

skogsnäring. 

Henning Hamilton, som 

också varit redaktör för Vi 

Skogsägare, har författat fl era 

böcker på samma tema. 

Boken är på 150 sidor och 

ges ut av Skogens Hus, skogens. 

hus@telia.com, 08-756 42 72. 


 

 

 

 

Roddbåten som användes vid flottningen flyttas från Gysinge till Siljansfors. 

Foto: Peter Sjögren 

NAMN & NYTT

Så här i början av ett nytt år 

känns det naturligt att fundera 

över de utmaningar som framtiden 

för med sig. Det känns extra 

lockande att sätta sig ner och reflektera 

över framtiden när jag tittat på 

en termometer som visar minus 34 

grader utomhus… 

KRÖNIKAN En förnämlig företagsform 

 

Efter att ha genomlevt en extrem 

lågkonjunktur känns det nu tydligt 

hur vi har nått och lämnat botten på 

konjunkturen. Fortfarande finns det 

osäkerhet om när det verkligen drar i 

gång på allvar i konjunkturhänseende. 

Jag vill därför hissa varningsflagg för 

att för tidigt blåsa faran över, även om 

vi sedan sommaren har rätt färg på 

siffrorna i bokföringen. 

Det som känns bra är att framtidstron 

blir starkare dag för dag. I det 

perspektivet är det naturligt att ägna 

en del tankar kring framtidsfrågorna. 

I skogsägarrörelsen har vi börjat en 

intressant process kring framtidens 

skogsägarföreningar, en spännande 

del i det arbetet är framtidsspaningen 

kring hur morgondagens skogsägare 

kommer att se ut och vilka krav dessa 

kommer att ställa på oss i skogsägarföreningarna. 

Det är rimligt att anta att morgondagens 

skogsägare i mindre omfattning 

än i dag kommer att bo på sina 

fastigheter och ha huvuddelen av sin 

utkomst från jord- och skogsbruket. 

Det är också rimligt att anta att 

behoven av ett bredare utbud av 

tjänster till skogsägarna kommer 

att öka. Detta ställer krav på skogsägarföreningarna 

att bli kompletta 

leverantörer av varor och tjänster så 

att jag som skogsägare kan få mina 

behov tillgodosedda genom den 

långsiktiga relationen med min skogsinspektor. 

Det ökar också behoven av 

fler entreprenörer i skogsnäringen. 

Dessa utmaningar tror jag att skogsägarföreningarna 

har goda förutsättningar 

att lösa. 

 

En mer sofistikerad utmaning är att 

få morgondagens skogsägare att inse 

det självklara med medlemskapet i 

skogsägarföreningen. 

I vinterkylan hemma på gården i Kaskeluokt funderar Tomas Mörtsell över framtidsfrågorna. 

Jag möter ibland unga skogsägare 

som inte reflekterar över de olika 

roller aktörerna i skogsnäringen har, 

framför allt nu när vi lever i en tid 

där efterfrågan på våra råvaror är 

stark. 

Den egna affären överskuggar 

gärna rollen som prisbildare och försvarare 

av äganderätten som skogsägarföreningarna 

har. I detta ligger 

en stor utmaning i framtiden, att även 

fortsättningsvis visa den nytta och 

styrka som skogsägarrörelsen ger oss 

enskilda skogsägare. Här har historien 

en stor betydelse. Det är tack 

vare den styrka som samverkan ger, 

som vi tillsammans har skapat den 

position som vi skogsägare i dag har. 

Den lärdomen är det viktigt att slå 

vakt om! 

 

På samma sätt har vi en utmaning 

i att kommunicera styrkan och 

fördelarna med den ekonomiska 

föreningen som företagsform. 

För den oinvigde kan den nog 

tyckas främmande, inte minst i vår 

tid då producentkooperationen i en 

del andra branscher går igenom en 

tuff period. 

Själv tycker jag att just den ekonomiska 

föreningen är en förnämlig 

företagsform, inte minst genom den 

kombination av företag och folkrörelse 

som är lite av den grund vi står på. 

I ett resonemang som jag för en tid 

sedan deltog i landade vi i att definiera 

den ekonomiska föreningen, som 

”demokratisk kapitalism”. Om definitionen 

är rätt eller fel kan man säkert 

ha synpunkter på, men det jag tror de 

flesta kan vara överens om är att nya 

tider föder nya utmaningar. Den 

som bäst hanterar dessa utmaningar 

kommer att vara framtidens vinnare. 

 

När de här raderna skrivs handlar 

mycket om föreningsstämman med 

Norra Skogsägarna. Jag tycker om 

stämmorna, de är mer en högtidsdag 

än en utmaning. 

Vid årets stämma lade vi, som så 

många andra, ett ekonomiskt svagt år 

till handlingarna, samtidigt som vi 

med tillförsikt ser fram mot det 

verksamhetsår vi nu är inne i 

och de år som står framför oss. 

Föreningsstämman är en manifestation 

av styrkan i skogsägarrörelsen 

som ger oss som har förmånen att 

vara förtroendevalda en vitamininjektion 

som gör att de utmaningar 

och vägval vi har framför oss, som 

både kan vara stora och svåra, ändå 

känns rimliga att hantera på ett bra 

sätt. 

Tomas Mörtsell 

ordförande, Norra Skogsägarna 


Fabrik: E-mail: info@forsmw.com 

www.forsmw.com 

FARMA Nyheter 

FARMA NORDEN AB 

Information försäljning: 

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. 

Göran Carlsson 0224-774 40. 

Teknisk support 

och reservdelar: 

011-165 770. 

Nyheter från AS FORS MW 

CT 8,5–12 4 WD CT 6,3–10 

FARMA Generation 2 

Första steget i FARMA Generation 2 premiärvisades på ELMIA WOOD i juni. FARMA Generation 2 innebär en uppgradering 

såväl produkt som designmässigt men innebär också en vidareutveckling av varumärket inom nya verksamhetsgrenar. 

På plats under mässan fanns tre nya kranar under beteckningarna C 8,5, C 6,3 samt C 5,3. Prisvärt och genomarbetat är ord 

som beskriver de nya kranarna. Gemensamt för kranarna är att de bygger på ett nytt armsystem med länksystem mellan 

lyft och vipparm. Genom kranarnas design bjuder de på den allra bästa av närområdesegenskaper, en jämnare gång samt 

en vipparm som är jämnstark utmed arbetsområdet. 

De nya kranmodellerna går att få tillsammans med en rad av våra vagnsstorlekar 

Teleskopcylinder 

och hydraulslangar 

ligger väl skyddade 

på kranens ovansida. 

De nya kranarna har försetts med ett armsystem utrustade med ett länksystem 

mellan lyftarm och vipparm som ger kranarna en bättre arbetsgeometri, 

starkare i närområdet samt mjukare rörelse. 

För vidare information, 

se vår nya hemsida www.forsmw.com. 

Genom kranens 

design skyddas 

vipparmens 

hydraulrör samt 

dess slangar ifrån 

slag, klämning 

eller att fastna i 

gren och kvist. 

Alla priser exkl. moms och frakt. 

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare 

för närmare information se hemsida 

www.forsmw.com 

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer 

samt pris utan föregående information.

Posttidning B 

LRF Media AB 

Box 6132, 200 11 Malmö 

Kampanjerbjudande 

woodMAX vedmaskiner 

Ytterligare ökad kapacitet! 

Med woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner underlättas vedhanteringen på bästa sätt. Ett brett utbud av 

maskiner och tillbehör optimerar vedhanteringskedjan för varje brukares unika behov. Den höga kvaliteten 

säkerställer lång livslängd och effektiv vedframställning. 

Easy funktion 

Hydraulisk styrning av kap/ 

klyvfunktionen samt hydraulisk 

reglering av klyvyxa och 

matarbord, via användarvänlig 

manöverpanel. 

Nyutvecklad vridbar transportör 

Mekanisk eller hydraulisk vridning 

för fyllning av flera vedstativ åt 

gången innan säckbyte samt en 

jämnare fyllning av transportvagn. 

Justerbar hastighet av bandet. 

Tandad inmatningsrulle 

Vissa modeller är utrustade 

med tandad, hudrauliskt 

driven inmatningsrulle. Övriga 

modeller är utrustade med 

inmatningselevator. 

Kontakta Ditt Trejon Center 

för en bra affär! 

1X-42 GreenSpeed 

Nu med 19” sågsvärd, 

hydraulisk drivning 

och automatisk 

sågkedjesmörjning. 

Ännu högre kapacitet! 

info@trejon.se, www.trejon.se 

Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19 

För mer information och ditt närmaste Trejon Center, se www.trejon.se 

TREJON Ved-1001

1 - ATL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?