Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
UTBILDNING<br />
Nya krafttag ska lösa<br />
bristen på maskinförare<br />
Virket efterfrågas, frågan är hur det ska komma<br />
ut från skogen.<br />
Bristen på maskinförare håller på att bli akut.<br />
Nu engagerar sig skogsföretagen i utbildningen<br />
för att få fram fler förare. Text & foto: Pär Fornling<br />
Under vårens årsstämma förväntas<br />
SLA (skogens arbetsgivarorganisation)<br />
besluta om att<br />
subventionera praktikplatser<br />
hos entreprenadföretagen.<br />
– Vi räknar med att det kostar<br />
kring 10 miljoner kronor om<br />
året, berättar förhandlingschef<br />
Björn Lothigius.<br />
Det är ett av fl era beslut på<br />
samma tema.<br />
Björn Skogh, skogschef på<br />
Norrskog, leder ett nytt nationellt<br />
projekt för att komma tillrätta<br />
med kompetensförsörjningen<br />
av maskinförare.<br />
– Behovet är långt större än<br />
de som examineras ut från skolorna.<br />
Nu måste vi engagera oss<br />
på bred front, konstaterar han.<br />
HOTEN KOMMER från flera<br />
håll:<br />
Lågt intresse för utbildningarna.<br />
Mindre årskullar.<br />
Brist på färdighetsträning.<br />
Stora pensionsavgångar<br />
bland förarna.<br />
De fl esta nya förare utbildas<br />
via naturbruksgymnasierna.<br />
Visserligen lyckades skolorna<br />
bryta flera års utförsbacke<br />
kring sekelskiftet och ansökningarna<br />
till de skogliga utbildningarna<br />
började öka igen.<br />
Det fi nns undantag, men någon<br />
kö är det likväl inte om<br />
man ser på landet som helhet.<br />
I princip kommer alla som<br />
söker in, även om det är andra<br />
eller tredjehandsval.<br />
Det gör att alla inte är fullt<br />
motiverade att fullfölja och<br />
stanna i branschen.<br />
Det utbildas ungefär 300<br />
elever om året. Det årliga behovet<br />
av nya förare beräknas vara<br />
400–500 stycken.<br />
10<br />
Dessutom ökar trycket på<br />
branschen. Skogforsk räknar<br />
med att det krävs ytterligare<br />
2 000 maskinförare för att ta<br />
hand om bioenergin!<br />
BRISTEN KAN förvärras genom<br />
att ålderskullarna sjunker.<br />
Det blir helt enkelt färre gymnasieelever<br />
totalt sett.<br />
– Om vi inte gör någonting,<br />
utan bara behåller vår marknadsandel,<br />
kommer antalet<br />
elever per automatik att minska<br />
med 30–40<br />
procent om<br />
några år, konstaterar<br />
Björn<br />
Skogh.<br />
– Om vi å<br />
andra sidan<br />
lyckas öka<br />
skogens andel<br />
med en halv<br />
procent av elevkullarna klarar<br />
vi rekryteringen. Därför är<br />
marknadsföring en viktig del i<br />
projektet. Vi måste jobba med<br />
imagen och visa unga människor<br />
vad det handlar om.<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
”Vi måste<br />
jobba med<br />
imagen och visa<br />
unga människor vad<br />
det handlar om.<br />
Sysselsättningen efter<br />
skogsutbildning 2006 (procent)<br />
DET HANDLAR också om<br />
att höja nivån på den praktiskt<br />
inriktade delen av utbildningarna.<br />
– Efter tre år<br />
på gymnasiet är<br />
man inte färdigutbildad.<br />
Det gör<br />
att många ungdomar<br />
tappar<br />
självförtroende<br />
när de kommer<br />
ut i verkligheten.<br />
– Och företagarna, med dyra<br />
maskiner, behöver förare som<br />
kan köra med full kapacitet,<br />
konstaterar Lars-Göran Göransson,<br />
ordförande i SMF<br />
(Skogsmaskinföretagarna).<br />
Arbete inom<br />
skogsbranschen<br />
Arbete i annan<br />
bransch<br />
20<br />
Militärtjänst<br />
10<br />
Studier<br />
Arbetslös/sjukskriven<br />
0<br />
0 1 2 3<br />
Antal år efter examen<br />
Några år efter utbildningen arbetar ungefär tre fjärdedelar av eleverna<br />
i skogsbranschen. Undersökningen gäller fyra naturbruksgymnasier i<br />
norr; Kalix, Burträsk, Skedom och Åsbygden.<br />
Björn Lothigius,<br />
SLA, Skogs och<br />
Lantarbetsgivarförbundet.<br />
Björn Skogh<br />
berättar om hur<br />
företagen och<br />
naturbruksgymnasierna<br />
närmar sig<br />
varandra.<br />
Han berättar att motsvarande<br />
utbildning i Finland har 900<br />
timmars praktik. Det är minst<br />
fem gånger mer än de svenska<br />
eleverna.<br />
Det heter också att dagens<br />
gymnasieskola är ”yrkesförberedande”.<br />
Efter nästa gymnasiereform,<br />
år 2011, talas i stället om att<br />
skolorna ger ”yrkesutbildning”.<br />
Det innebär att praktiken ökar<br />
på bekostnad av teoretiska<br />
kärn ämnen.<br />
KVALITETEN på praktiken<br />
skiftar över landet. Ibland är<br />
det svårt att ordna bra praktik<br />
ute på arbetsplatserna.<br />
Eleverna ska ha 15 veckors<br />
”Arbetsplatsförlagd utbildning”<br />
(APU).<br />
En färsk enkät visar att elverna<br />
i genomsnitt får åtta<br />
veckors maskin-APU.<br />
En del skolor är mycket bättre<br />
än genomsnittet, vilket också<br />
betyder att andra ligger under.<br />
Man lyckas helt enkelt inte<br />
ordna praktik på arbetsplatserna,<br />
utan eleverna får köra på<br />
skolan. Därför planerar skogsföretagen<br />
att via SLA bidra<br />
med 5 000 kronor per elev och<br />
vecka till företag som låter<br />
eleverna praktisera.<br />
– På så sätt får ungdomarna<br />
träna sig ute i verkligheten i<br />
skarpt läge, konstaterar Björn<br />
Lothigius.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/10