18.09.2013 Views

1 - ATL

1 - ATL

1 - ATL

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

TEKNIK<br />

Dyr markberedning<br />

– men bra resultat<br />

Ett nytt aggregat för<br />

markberedning ger en<br />

bra start för plantan,<br />

men metoden är<br />

relativt dyr. Text & foto: Pär Fornling<br />

I teorin är markberedning enkelt:<br />

Gräv upp en rejäl torva, vänd<br />

på den och stampa till. Mitt i<br />

den upp- och nervända torvan<br />

sätts plantan. Den hamnar då i<br />

ren mineraljord, vilket skrämmer<br />

bort snytbaggarna och det<br />

näringsrika humusskiktet kommer<br />

nära rötterna. Dessutom<br />

hamnar den i nivå med omgivande<br />

mark vilket hindrar risken<br />

för uttorkning.<br />

METODEN kallas ”Invers”<br />

(namnet kommer av latinets<br />

invertera=omvända).<br />

Problemet är att hitta bra teknik<br />

för att göra jobbet maskinellt.<br />

Företaget BSM har utvecklat<br />

ett aggregat tillsammans med<br />

Skogforsk.<br />

Tester från Skogforsk visar<br />

Anders Malmquist med hjärtat i<br />

det lilla kraftvärmeverket. Het gas<br />

pressas genom de virvelformade<br />

bladen som får elgeneratorn att<br />

rotera i mer än 100 000 varv i<br />

minuten.<br />

32<br />

att det fungerar bra, men det<br />

blir relativt kostsamt.<br />

Aggregatet, som kopplas till<br />

en grävmaskin, är förhållande-<br />

”<br />

I testen<br />

blev hela<br />

90 procent av<br />

planteringspunkterna<br />

godkända.<br />

vis billigt (knappa<br />

40 000 kronor).<br />

Det som driver<br />

upp kostnaden är<br />

att det tar mycket<br />

längre tid att stå<br />

still och göra en<br />

markberedningsfl<br />

äck i taget jämfört<br />

med att exempelvis köra en<br />

markberedningsharv.<br />

Dessutom tar det lite längre<br />

tid att hitta planteringspunkterna<br />

eftersom de inte fi nns<br />

längs en jämn fåra.<br />

MEN DET finns plusposter<br />

också. I testen blev hela 90<br />

procent av planteringspunkterna<br />

godkända.<br />

Plantantalet kan minskas<br />

om markberedningen är riktigt<br />

bra.<br />

Uppslaget av björksly blir<br />

mindre än vid harvning.<br />

Det är liten inverkan på<br />

miljön.<br />

Dessutom är aggregatet fl exibelt.<br />

– Vi är på god väg. Tekniken<br />

fungerar, men finansieringen<br />

försenar projektet, säger Anders<br />

Malmquist.<br />

Han är uppfi nnare och delägare<br />

i Compower, som företaget<br />

heter.<br />

En ”vanlig” villapanna som<br />

ger både el och värme är något<br />

av ett drömprojekt för många<br />

som arbetar med bioenergi. Huset<br />

kan då bli helt självförsörjande<br />

på energi.<br />

Ett problem är att hitta rätt<br />

balans mellan värme och el.<br />

Om marken är fuktig och det<br />

fi nns risk för att plantan ska<br />

dränkas kan högläggning vara<br />

bästa metoden. Då vänder man<br />

upp torvan utan<br />

att föra tillbaka<br />

den och planterar<br />

i jordhögen.<br />

Om det är stenigt,<br />

eller vid<br />

sådd, kan det vara<br />

bäst att bara skrapa<br />

på ytan, då<br />

används aggregatet för ”fl äckmarksberedning”.<br />

I SKOGFORSKS TEST var<br />

utgångspunkten 2 500 planteringspunkter<br />

per hektar och<br />

att maskinkostnaden är 650<br />

kronor i timmen.<br />

Det gav följande kostnader:<br />

Invers, 4 400 kronor per<br />

hektar.<br />

Högläggning, 4 000 kronor<br />

per hektar.<br />

Fläckmarksberedning,<br />

2 600 kronor per hektar.<br />

Det kan jämföras med<br />

harvning som i Götaland<br />

kostar omkring 2 000 kronor<br />

per hektar.<br />

Svårt finansiera projekt som tar<br />

För två år sedan skrev vi om arbetet med ett<br />

kraftvärmeverk i miniatyr. Med det kan skogsgården<br />

bli självförsörjande på el och värme. Frågan är hur det<br />

gått sedan. Text & foto: Pär Fornling<br />

På sommaren behövs el,<br />

men knappt någon värme.<br />

På vintern behövs mer<br />

värme än el.<br />

Balansen underlättas om man<br />

kan sälja överskottselen på nä-<br />

tet.<br />

Det är också<br />

möjligt att starta<br />

pannan när<br />

det behövs<br />

mycket el.<br />

”<br />

Nu vet vi<br />

att tekniken<br />

fungerar.<br />

– Elproduktionen är då i gång<br />

på någon minut, säger Anders<br />

Malmquist.<br />

Han doktorerade på högvarviga<br />

elgeneratorer och arbetade<br />

vidare med en liten gasturbin<br />

som Volvo tänkt sig i en hybridbil.<br />

Av olika skäl avbröts Volvos<br />

projekt, men det lever vidare<br />

som småskalig kraftvärme.<br />

COMPOWER har kompletterat<br />

med fyra patent och fått<br />

igång en anläggning i Kristi-<br />

anstad som<br />

drivs med biogas<br />

från reningsverket.<br />

Att framställa<br />

egen biogas är i<br />

första hand något för jordbruk<br />

med djur.<br />

– Det är fullt möjligt att an-<br />

VI SKOGSÄGARE 1/10

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!