Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
TEKNIK<br />
Dyr markberedning<br />
– men bra resultat<br />
Ett nytt aggregat för<br />
markberedning ger en<br />
bra start för plantan,<br />
men metoden är<br />
relativt dyr. Text & foto: Pär Fornling<br />
I teorin är markberedning enkelt:<br />
Gräv upp en rejäl torva, vänd<br />
på den och stampa till. Mitt i<br />
den upp- och nervända torvan<br />
sätts plantan. Den hamnar då i<br />
ren mineraljord, vilket skrämmer<br />
bort snytbaggarna och det<br />
näringsrika humusskiktet kommer<br />
nära rötterna. Dessutom<br />
hamnar den i nivå med omgivande<br />
mark vilket hindrar risken<br />
för uttorkning.<br />
METODEN kallas ”Invers”<br />
(namnet kommer av latinets<br />
invertera=omvända).<br />
Problemet är att hitta bra teknik<br />
för att göra jobbet maskinellt.<br />
Företaget BSM har utvecklat<br />
ett aggregat tillsammans med<br />
Skogforsk.<br />
Tester från Skogforsk visar<br />
Anders Malmquist med hjärtat i<br />
det lilla kraftvärmeverket. Het gas<br />
pressas genom de virvelformade<br />
bladen som får elgeneratorn att<br />
rotera i mer än 100 000 varv i<br />
minuten.<br />
32<br />
att det fungerar bra, men det<br />
blir relativt kostsamt.<br />
Aggregatet, som kopplas till<br />
en grävmaskin, är förhållande-<br />
”<br />
I testen<br />
blev hela<br />
90 procent av<br />
planteringspunkterna<br />
godkända.<br />
vis billigt (knappa<br />
40 000 kronor).<br />
Det som driver<br />
upp kostnaden är<br />
att det tar mycket<br />
längre tid att stå<br />
still och göra en<br />
markberedningsfl<br />
äck i taget jämfört<br />
med att exempelvis köra en<br />
markberedningsharv.<br />
Dessutom tar det lite längre<br />
tid att hitta planteringspunkterna<br />
eftersom de inte fi nns<br />
längs en jämn fåra.<br />
MEN DET finns plusposter<br />
också. I testen blev hela 90<br />
procent av planteringspunkterna<br />
godkända.<br />
Plantantalet kan minskas<br />
om markberedningen är riktigt<br />
bra.<br />
Uppslaget av björksly blir<br />
mindre än vid harvning.<br />
Det är liten inverkan på<br />
miljön.<br />
Dessutom är aggregatet fl exibelt.<br />
– Vi är på god väg. Tekniken<br />
fungerar, men finansieringen<br />
försenar projektet, säger Anders<br />
Malmquist.<br />
Han är uppfi nnare och delägare<br />
i Compower, som företaget<br />
heter.<br />
En ”vanlig” villapanna som<br />
ger både el och värme är något<br />
av ett drömprojekt för många<br />
som arbetar med bioenergi. Huset<br />
kan då bli helt självförsörjande<br />
på energi.<br />
Ett problem är att hitta rätt<br />
balans mellan värme och el.<br />
Om marken är fuktig och det<br />
fi nns risk för att plantan ska<br />
dränkas kan högläggning vara<br />
bästa metoden. Då vänder man<br />
upp torvan utan<br />
att föra tillbaka<br />
den och planterar<br />
i jordhögen.<br />
Om det är stenigt,<br />
eller vid<br />
sådd, kan det vara<br />
bäst att bara skrapa<br />
på ytan, då<br />
används aggregatet för ”fl äckmarksberedning”.<br />
I SKOGFORSKS TEST var<br />
utgångspunkten 2 500 planteringspunkter<br />
per hektar och<br />
att maskinkostnaden är 650<br />
kronor i timmen.<br />
Det gav följande kostnader:<br />
Invers, 4 400 kronor per<br />
hektar.<br />
Högläggning, 4 000 kronor<br />
per hektar.<br />
Fläckmarksberedning,<br />
2 600 kronor per hektar.<br />
Det kan jämföras med<br />
harvning som i Götaland<br />
kostar omkring 2 000 kronor<br />
per hektar.<br />
Svårt finansiera projekt som tar<br />
För två år sedan skrev vi om arbetet med ett<br />
kraftvärmeverk i miniatyr. Med det kan skogsgården<br />
bli självförsörjande på el och värme. Frågan är hur det<br />
gått sedan. Text & foto: Pär Fornling<br />
På sommaren behövs el,<br />
men knappt någon värme.<br />
På vintern behövs mer<br />
värme än el.<br />
Balansen underlättas om man<br />
kan sälja överskottselen på nä-<br />
tet.<br />
Det är också<br />
möjligt att starta<br />
pannan när<br />
det behövs<br />
mycket el.<br />
”<br />
Nu vet vi<br />
att tekniken<br />
fungerar.<br />
– Elproduktionen är då i gång<br />
på någon minut, säger Anders<br />
Malmquist.<br />
Han doktorerade på högvarviga<br />
elgeneratorer och arbetade<br />
vidare med en liten gasturbin<br />
som Volvo tänkt sig i en hybridbil.<br />
Av olika skäl avbröts Volvos<br />
projekt, men det lever vidare<br />
som småskalig kraftvärme.<br />
COMPOWER har kompletterat<br />
med fyra patent och fått<br />
igång en anläggning i Kristi-<br />
anstad som<br />
drivs med biogas<br />
från reningsverket.<br />
Att framställa<br />
egen biogas är i<br />
första hand något för jordbruk<br />
med djur.<br />
– Det är fullt möjligt att an-<br />
VI SKOGSÄGARE 1/10