Nutrition och nutritionsproblem hos äldre - Vimmerby Kommun

More documents

Recommendations

Info

Friska personer vill oftast ha sällskap vid måltiden. Tänk dock på att den som är sjuk kan föredra att få sitta och äta i sitt rum. Bra sittställning En bra sittställning under måltiden kan underlätta både tuggandet och sväljandet. Om sittställningen är felaktig spänner man musklerna ojämnt och kan få låsningar i både käkar och tunga pga. tonusökningen. Sjukgymnast och arbetsterapeut kan hjälpa till att hitta en bra sittställning eller sittplats. Att halvsitta i sängen under måltiden är inte att rekommendera. Födan har lättare att komma fel om kroppen är bakåtlutad. Äthjälpmedel Det finns olika äthjälpmedel som kan underlätta ätandet. Rådgör med en arbetsterapeut. Vårdtagare som har svårt med figur- eller bakgrundskontrastering, dvs. att se vad som är på tallriken, kan bli hjälpta av en stark färg på porslinet och av att maten inte blandas ihop. Den som har svårt att avgöra storleken på tuggan kan behöva äta med en liten sked för att undvika att få för mycket mat i munnen på en gång. Undvik bestick i metall för vårdtagare med bitreflexer, eftersom de kan skada sina tänder. Det är inte heller lämpligt att ge dessa personer pipmugg, dels för att den kan stimulera bitreflexen, dels för att det är svårt att kontrollera vätskeflödet genom en pipmugg. Att mata Vårdtagare som inte kan äta själva eller som får i sig för lite mat när de äter själva bör få hjälp. Det kan handla om allt från att man matar till att man underlättar ätandet genom att dela maten på tallriken eller bre smörgåsen. Temperaturen på maten är särskilt viktig vid matning. Ingen ska behöva riskera att bli matad med för het mat. Tänk på att temperaturen kan bli ojämn på mat värmd i mikrovågsugn. Mat som ska vara kall vid serveringen ska hållas kall. Den som hjälper till ska tvätta händerna före matningen och inte ha rökt precis innan. Den som matar måste själv sitta i en ergonomiskt riktig ställning för att orka med och för att få ögonkontakt med vårdtagaren. Det kan många gånger vara en fördel att i stället för att mata en person, föra hans eller hennes egen hand till munnen. På så sätt förbereds sväljandet mentalt, och saliv strömmar till tidigare än vid matning. Det ger honom eller henne också en känsla av att kontrollera situationen. Det är viktigt att se till att den som blir matad inte har mat i munnen innan man ger nästa tugga för att undvika felsväljning. Ge lämplig tuggstorlek. Mata i lagom takt. Berätta vad som händer. Samtala inte med patienten vid risk för aspiration eller om patienten har koncentrationssvårigheter. Matningshastigheten måste alltid anpassas till vårdtagarens förmåga. Om matningstakten är långsam kan maten behöva värmas under matningens gång. Om matningstiden blir orimligt lång är det viktigt att överväga andra åtgärder såsom energiberikning av maten för att kunna minska portionsstorleken eller konsistens-anpassning för att underlätta tuggning och sväljning. Rådgör med en dietist. Den som matar kan ibland själv påverka situationen negativt utan att märka det pga. egna problem. Den som blir matad känner också om personalen är jäktad eller stressad. Därför bör personalens raster förläggas så att de inte blir en källa till stress vid matningen. 6
Dokumentera efter måltiden om vårdtagaren har ätit mindre än vanligt. Dålig eller bristande aptit måste alltid uppmärksammas och man måste alltid ta reda på vilka orsaker som ligger bakom Måltidsordning Maten behöver fördelas i tre huvudmåltider och två till tre mellanmål. Måltidernas fördelning över dagen har betydelse för den undernärda personens möjlighet att tillgodose sitt behov av energi och näring. Tiden mellan den sista måltiden på kvällen och nästa dags första måltid bör inte överstiga 11 timmar. Individanpassa måltidsordningen så att fler mellanmål kan ges vid behov. Det bör finnas möjlighet till sena nattmål eller tidiga morgonmål. Den som önskar eller behöver äta vid någon udda tid bör få göra det. Matens konsistens När vårdtagaren har besvär från tänder, munhåla, svalg och/eller matstrupe kan mat med annan konsistens behöva serveras. De konsistenser som brukar bli aktuella är hackat eller grovmalet, finpasserat, gelékost och tjock- eller tunnflytande kost. Tärnad eller hackad mat kan vara lämplig vid vissa sväljningssvårigheter, dålig tandstatus eller efter operativa ingrepp i magsäcken. Gelékost kan vara lämplig vid vissa sväljningssvårigheter. Tjock- eller tunnflytande kost kan vara nödvändig vid sjukdomstillstånd i matstrupen. Tänk på att matens volym ökar när konsistensen förändras. Dålig aptit, matleda eller ätsvårigheter kan bero på bieffekter av vissa läkemedel smärta i mun och/eller svalg svampinfektioner i munhålan, muntorrhet, tänder som inte är bra eller en tandprotes som inte passar infektioner, feber, smärta i övrigt, andnöd, andfåddhet, egen stress och personalens stress rädsla för kommande undersökningar och behandlingar Överätande kan också bli ett problem. Det kan ibland relateras direkt till en diagnos och/eller vara ett symtom på rädsla, ångest eller ensamhet. Näringsbehov Energibehovet hos äldre minskar p.g.a förändrad kroppssammansättning och minskad fysisk aktivitet. Behovet av näringsämnen är däremot detsamma som för yngre personer. Matens näringstäthet kan därför behöva öka med stigande ålder pga av att man äter mindre portioner. Om en person inte kan täcka sitt energibehov med fett och kolhydrater uppstår även proteinbrist. Det beror på att hos den som har energibrist förbränns protein till energi direkt och används inte till uppbyggnad av proteinrik vävnad. Vid stress och skador sker ökade förluster av protein. Proteinbehovet kan därför vara högre vid sjukdom, vilket ställer ytterligare krav på matens näringstäthet. Vätskebehov Vi klarar oss inte utan vatten mer än några dagar. Med stigande ålder avtar förmågan att känna törst och njurarnas förmåga att spara vätska avtar. Följden kan bli allvarig intorkning 7
Page 2 and 3: INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänt om
Page 4 and 5: Bedömning För att identifiera ris
Page 8 and 9: speciellt i samband med sjukdom. Om
Page 10 and 11: 6. Enteral nutrition - kan ges helt
Page 12 and 13: parkinsonsjuke få den tid som krä
Page 14 and 15: LISTA FÖR REGISTRERING AV DRYCK- O
Page 16: 7. Fysikalisk påverkan: (0= normal

Nutrition och nutritionsproblem hos äldre - Vimmerby Kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?