ÖP del 3.pdf - Mjölby kommun

Inledning Vindkraftsplan del 3 av Mjölby översiktsplan
Erfarenheter
De flesta befintliga verk har uppförts av
enskilda markägare eller av olika konstellationer
av ägande. I vissa fall kan man i efterhand
se att en samordning mellan olika intressenter
skulle ha bidragit till en bättre gruppering
och till ett mer optimalt utnyttjande av
de lämpliga arealerna. En etablering av ett
enstaka verk inom ett lämpligt område kan
tyvärr innebära att området i övrigt blockeras
för bästa utnyttjande.
Något som också visat sig, är att någon form
av samägande av etableringarna och tidiga
dialoger och samråd på ett positivt sätt påverkar
närboende och ägare till närliggande
fastigheter. Om man låter närboende grannar
och fastighetsägare få möjlighet att lämna synpunkter
i ett tidigt skede av planeringsprocessen,
så får man många gånger en större
acceptans för etableringarna och undviker förhoppningsvis
de överklaganden, som beror på
missförstånd eller att information inte lämnats
på ett tillräckligt bra sätt. Hur starten av ett
vindkraftsprojekt sköts påverkar således ofta
hur de närboende reagerar.
En fråga som har diskuterats i samband med
det stora antalet uppförda vindkraftverk på
slättlandet i kommunen är om etableringarna i
sig har inneburit att bebyggelsetillväxten på
landbygden påverkats negativt. Uppförandet
av vindkraftverken skulle i så fall ha fått till
följd att närområdet runt verken har blockerats
för byggnation av nya bostadsbyggnader,
även utanför de redovisade buller- och skuggzonerna.
Byggnadskontoret har inte kännedom
om några sådana fall eller några fall där
överprövning av vindkraftetableringar skett
med motivet att de försvårar en framtida
bostadsbyggelse. Däremot har argumentet i
något fall använts av närliggande fastighetsägare
i ett tidigt skede av bygglovprocessen.
En anledning till att bostadsbyggande inom
slättlandskapet inte verkar ha påverkats, är
troligen att vindkraftetableringarna skett i det
öppna och vindpåverkade slättlandskapet.
Planeringsmål
Allmänt om planeringsmål
Vindkraftsutbyggnad berör flera av de nationella,
regionala och lokala målen. Främst
berörs energimålen för vindkraftsutbyggnad
och olika miljökvalitetsmål. Flera av målen är
aktuella att ta hänsyn till vid planerad
utbyggnad.
Miljö- och energipolitiken i Sverige är inriktad
på att gynna och stimulera en övergång till
trygga, förnybara och miljöanpassade energislag
så att omställningen till ett ekologiskt
hållbart samhälle underlättas. Produktionen
från inhemska förnybara energikällor ska
därför öka. Vindkraften är en sådan källa som,
efter det att själva vindkraftverken tillverkats
och monterats på platsen, inte medför några
utsläpp eller påtagligt skadar miljön.
Nationella planeringsmål
Riksdagen antog hösten 2006 en proposition
från regeringen benämnd ”Miljövänlig el med
vindkraft”. Beslutet innebar bland annat ett
stöd för kommunal översiktsplanering av
vindkraft, sänkt fastighetsskatt för vindkraftverk,
ett nationellt center för vindbruk och ett
förenklingsarbete för att underlätta för vindkraftetableringar.
Samtidigt flyttades vindkraftfrågorna
till näringsdepartementet.
Propositionen gav också en mycket tydlig
politisk signal till de statliga myndigheterna
och till länsstyrelserna att främja utbyggnaden
av vindkraft.
Enligt årsstatistiken från 2010 producerade
Sveriges 1663 vindkraftverk, med en installerad
effekt av 2052 MW, ca 3,5 TWh. Vindkraftens
andel av den totala nettoproduktionen
av el i Sverige var därmed cirka 3,5 %.
Enligt Energimyndighetens prognos i skriften
”Energiförsörjningen i Sverige”, ER 2008:18,
antas vindkraftverken år 2010 producera 3,4
TWh. I november 2010 producerade svensk
vindel 3 TWh och i mars 2011 passerades 4
TWh vindel.
8 KF 2011-08-23, §73