Birger jarl 1210 · 1266

Inledande informationStudiematerialet kan användas med eller utankursledare och är uppdelat på sex studietillfällen.I anslutning till texten finns ett antal frågor ochuppgifter. De hör ibland ihop med texten men skafrämst ses som en utgångspunkt för vidare studier.I litteraturlistan finns tips på böcker och andra källoratt leta vidare i. Frågorna och uppgifterna ligger pålite olika svårighetsnivå eftersom detta material ärtänkt att kunna användas både av den som har godaförkunskaper och den som inte ägnat medeltidenså mycket intresse tidigare. Det är också tänkt attmaterialet ska kunna användas såväl i skolan som istudiegrupper för vuxna. Vi har i materialet utgåttfrån Birger jarl och hans gärning varför frågor ochuppgifter kretsar kring det. Det är alltså inte ettallmänt studiematerial om medeltiden, eller ens om1200-talet. Om man vill kan man naturligtvis läggatill sådana frågor.StudiegruppI en liten grupp är det viktigt att låta alla komma till tals och framförasina tankar och frågor. Om ni inte har en kursledare kan det vara engod idé att var och en i gruppen får ta lite mer ansvar för en gång var.Planera in lagom långa träffar inte för långa men heller inte för kortaeftersom man då kan känna att man står och stampar. Glöm inte atten studiegrupp också är en social grupp som det ska vara kul att gå till.Fika är en viktig del och kanske en gemensam utflykt. Vänd er gärna tillett studieförbund som kan hjälpa till att lägga upp era studier. De kanockså erbjuda ledarutveckling för dig som är gruppledare.LitteraturlistaHär är tips på läsning om Birger jarl och hans tid. Tänk på attanvända så ny litteratur som möjligt. Forskningen om medeltidenär mycket dynamisk och under senare år lett till att gamlasanningar har omvärderats. Var särskilt noga med uppgifterhämtade från Internet (med undantag från museernas ochmyndigheternas hemsidor) då kvaliteten kan variera stort.Vi har försökt att ta med litteratur som är relativt lätt att fåtag i. På ditt bibliotek får du hjälp att söka böcker, och omdet behövs, fjärrlåna.TipsAtt se de platser man läser om ger ofta nya tankaroch en närhet till historien. Att göra studiebesök påsevärda platser är ett bra komplement till studierna.I Västergötland och Östergötland finns en gemensammedeltidskarta som heter Göta rike och som kan visavägen till intressanta besöksmål. Det finns också enhandbok för gruppresearrangörer som omfattar såvälGöta rike som Stockholm. På många håll erbjudsockså föreläsningar som kan ge spännande vinklartill era studier. I anslutning till litteraturlistan finnsförslag på museer att besöka. Där finns förutom finautställningar också experter om man har särskildafrågeställningar.Medeltida mat och kläderDetta är inget stort avsnitt, men här finns lite inspirationför dig som vill prova på medeltida matlagningeller sy egna medeltidskläder. Kanske kan studiegruppenavslutas med en medeltidsinspirerad måltid.Lycka till!2Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid

2. Vem var Birger Magnusson?Birger kallade folkit han.Han war födder i BiälboOk wart järl förän han doour Erikskrönikan, 1320-talPsst...Bjälbo kyrkas torn är daterat till ca 1220 med hjälp avdendrokronologi, dvs årsringarna i byggnadsvirket.irger Magnusson föddes på släktgodsetBjälbo i Östergötland. Godset gick i arvfram till 1335 då kung Magnus Erikssondonerade det till S:ta Ingrids kloster iSkänninge.Birger Magnusson tillhörde en rik ochpolitiskt framstående stormannasläkt,som innehade höga andliga och världsligaposter i Östergötland och Västergötland. Familjen var den ledande iSverige efter de båda kungaätterna Erik och Sverker. Enligt den danskakrönikeren Saxo Grammaticus härstammade ätten ur Folke den Digre(Tjocke) som var gift med den danska kungen Knuds (1080-86) dotterIngegerd. Folke var den främste mannen i Sverige. Den ene av de sönersom föddes i detta äktenskap, Bengt Snivels, fick i sin tur tre söner,varav den äldste, Birger Brosa (-1202, brosa = den leende) blev den förstainom Bjälboätten som innehade jarltiteln och han var den tredje kändejarlen i Sverige. Bengt Snivels yngste son Karl den döve innehade ocksåjarltiteln och när han dog i strid i Estland tillsammans med sin brorsonbiskop Karl av Linköping gick titeln och ämbetet över till hans sonUlf Fasi (fasi = förskräcklig, fasansfull). Ulf Fasi hade titeln till 1248,då Birger övertog titeln och blev den siste jarlen. Jarlämbetet innehadeBirger till sin död 1266.Birgers föräldrar hette Magnus Minnessköld och Ingrid Ylva. Hanhade sex hel- och halvbröder och minst en syster.Den äldsta brodern Eskil, blev lagman i Västergötland och han lågbakom nedtecknandet av den äldre Västgötalagen. Karl var biskop i Linköpingoch dog alltså i Estland. Bengt hette ytterligare en broder och hantog över biskopsämbetet i Linköping efter Karls död. Birger var möjligenyngst och föddes troligen 1210. Det fanns ytterligare en broder Bengt somblev stamfar för Folkungaättens Lagmansgren. (Alltså två bröder Bengt,det var inte så ovanligt i medeltida familjer. De hade då inte samma mor.Källa: Äldre Svenska frälseätter 1957-). Där fanns också en broder Elof somär känd från medeltidsbreven (han utpekas ibland felaktigt som pappa tillElofssönernas ätt dit Ingrid av Skeninge, sedermera S:ta Ingrid, hör.)Birger jarl gifte sig två gånger. Första gången på 1230-talet med densvenske kungens syster Ingeborg och andra gången med den avlidnedanske kungens änka, Mechthild. Den första hustrun Ingeborg dog1254 och år 1261 gifte sig Birger med Mechthild, som han var gift medtill sin död 1266.Birger jarl fick sönerna Valdemar, Magnus Bengt och Erik samtdöttrarna Rekissa, Kristina (osäkert), Katarina och Ingeborg. I graven iVarnhems klosterkyrka ligger, förutom Birger jarl och hans andra hustruMechthild, även en ung man som antas vara sonen Erik, även kallad”Erik alls intet”.6Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid

Aha!Birgers släkt kallas ömsom Folkungaätten och ömsom Bjälboätten- själva kallade de sig ingenting. Det var JohannesMessenius på 1600-talet som gav namnet Folkuungaätten,antagligen därför att han ansåg att de härstammadefrån Folke filbyter. Ordet folkung betyder egentligen”ättling till Folke” men namn som slutar på ”–ungarna”användes under tidig medeltid som beteckning på intressepartier.Under 1200-talet uppträder grupper av stormäni oppostion mot Birger jarl och hans söner under beteckningen”folkungar”.Bjälboätten används ofta i nyare litteratur därför att Bjälbobetraktas som huvudgods för ätten. Båda namnen ärefterhandskonstruktioner och inget är helt lyckat.Hmm?• Hur såg Birger ut, hur kan man ta reda på det?• Vad är en ätt?• En lagman, en jarl, två biskopar, kan bröderna ha kommitså långt utan utbildning? Hur kan den ha sett ut?• Vad betydde äktenskapet politiskt?• Under Birgers tid var titel ”riddare” nästan okänd iSverige. Varför då?Kna·p!• Finns spår av Birger eller hans ätt där du bor?• Birger hade ett lejon, vilken symbol och vilka färgerskulle du välja till din vapensköld?Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid 7

3. Vem var Birger jarl, politikern?Sidhan thorde engen amot jerlin standa,ä hwat han ville haffwa til handaur Erikskrönikan, 1320-talirger var en skicklig, om än hårdför,politiker som alltid satte sina egna intressenfrämst. Han medlade, slog ner uppror ochslöt handelsavtal. Under den tid somBirger jarl hade makten i det rike somunder 1200-talet blev Sverige rådde fred,även om Birger jarl som person knappastvar en varm och omtänksam person utanen hårdhänt och tämligen blodtörstig ledare och härskare.Det mesta han företog sig speglades av hans egna intressen. En klokoch beräknande politik fick honom att bli Sveriges egentlige styresman.Många menar att han styrde redan under kung Erik Erikssons levnad.Han krossade sina fiender både genom att döda nyckelpersoner, menockså genom att beslagta deras jordegendomar.Jordägande var enormt viktigt under 1200-talet. Birger jarl hade myntningsrätt,vilket visar på hans makt och storhet då denna rätt i vanligafall, med få undantag, tillhörde konungen under medeltiden. Även de giftermålsom förekommer i hans familj framstår som mycket beräknande.På 1230-talet dyker Birger upp i källorna som en av männen kring denunge kungen Erik Eriksson. Det är också under denna tid han gifter sigmed Eriks syster Ingeborg, ett karriärsbefrämjande drag, då Ulf Fasi varden som innehade jarltiteln. 1238 deltog Birger som kungens ställföreträdarei en medling mellan Nydala kloster och invånarna i Östbohärad vidett bråk om jordegendomar. Han utsågs också, enligt Erikskrönikan, tillförman på ett korståg mot tavasterna, troligen runt 1238-39.1241 representerar Birger kung Erik i Lödöse i fredsförhandlingar med När man i efterhand ser på de förändringar som skeddekung Håkon av Norge.under Birgers och hans söners tid är det inte lätt, iblandUnder Birger jarls ledning skedde förändringar inom förvaltning, beskattningoch rättsväsende – allt för att ge kungamakten en mera central förde förändringarna. Särskilt tydligt är det för Valdemarsomöjligt, att veta exakt när det skedde och vem som genomroll.För detta krävdes intelligens, målmedvetenhet och brutalitet, egenskapersom Birger jarl hade. År 1248 övertog han jarltiteln efter Ulf fasioch Magnus regentskap.som dog samma år. Birgers deltagande i Skänninge möte1248, då påven skickade sitt sändebudVilhelm av Sabina till Sverige ochNorden för att tvinga prästerskapetatt leva i celibat, varytterligare ett bevis på den statusBirger jarl hade. Kardinalen kallarBirger för ”jarlen som nästan helthärskar i denna landsdel”.Psst...Tänk på att jarl är en titel och inte ett namn,därför ska man skriva Birger jarl.1250 valdes sonen Valdemar till kung och Birger utsåg sin som Magnustill ”iunior dux sweorum”, ung sveajarl. Under 1250-talet förnyadeBirger ett fredsbevarande avtal med Lübeck och segrade över folkungari ett slag vid Herrevadsbro. Erikskrönikan talar dock i något kritiskaordalag om Birgers svek vid detta tillfälle. Påven Innocentius IV beviljadeBirger, hans hustru och hans son konungen avlösning från synd undertre månader och bestämde också att de svenska biskoparna skulle biståkungen och jarlen ”så att de förmår att hålla fred”. 1252 undertecknarBirger ett skyddsbrev som är det första dokumentet som nämner namnetStockholm.8Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid

4. Vem var Birger jarl, PR·mannen?Jarlen som nästan helt härskar i denna landsdelKardinal Vilhelm av Sabina om Birger vid Provinsialkonsiliet i Skänninge 1248Psst...Många mynt påträffas under golvet till kyrkor.Ofta kan man av koncentrationen se var offerstockenstått i kyrkan.om många andra framgångsrika politikervar Birger mycket medveten om marknadsföringenav sig själv. Vi ska i dettakapitel titta på två områden som Birgerjarl använde nämligen myntning och donationer.Under Birger jarls styre infördesför första gången ett gemensamt myntsystem.Samtidigt fick Västra Götaland etteget system, skilt från övriga riket.Innan Birger jarl kom till makten fanns det tre typer av mynt i omloppi Sverige. Förutom utländska mynt fanns svealändska, götaländskaoch gotländska. Varje landsdel hade ett eget myntsystem och vid resorinom landet krävdes myntväxling för att kunna handla.Birger införde, om så för en begränsad tid, en gemensam fastlandsvaluta.Kungamakten tjänade stora pengar på mynten. En mynttyp cirkuleradebara ett antal år, sedan skulle mynten bytas ut. Ofta byttes då tregamla mynt mot två nya och på så sätt tjänade alltså kungamakten 30procent på inbytet. En bra affär!Förutom att Birger införde gemensam valuta införde han också etteget myntsystem i västra Götaland. Det finns en grupp mynt medbokstaven B inom en slät ring eller en ring av punkter i det svenskafyndmaterialet. 29 mynt av denna typ har hittats och det finns en starkkoncentration till Västra Götaland. Mynten präglades i Lödöse förBirger jarls räkning under åren 1260-66. De är brakteater, dvs endastpräglade på ena sidan. När brakteater präglades så användes en skinnbitsom underlag och rester av dessa har hittas vid utgrävningar av borgen iLödöse, den s.k. myntmästargården.När riket fick ett gemensamt myntsystem inrättade Birger ett egetsystem i Västra Götaland där bara hans mynt fick användas. Varför?En trolig orsak skulle kunna vara att Valdemar vid denna tid börjadekräva att få mera makt och för att säkra sin egen inkomst startade Birgeregen myntning. Hade han fortfarande haft hela makten hade detta intebehövts. Det kan också ha varit skryt. Birger var en makthungrig manoch lite extra status med en egen myntning skadade säkert inte.På samma sätt som mynt hade donationer ett dubbelt värde. Det gavprestige och ingick i rollen som storman. Men det var också en försäkringom bättre förhållanden efter döden. Man ska heller inte underskattaviljan att göra goda gärningar och bidra till att hjälpe de svagastei samhället. Donationer kunde ges av flera anledningar; när man fåttbarn, vid ingivning i ett kloster, som tack efter ett tillfrisknande, infören resa, för en anhörigs själ, för att bli omhändertagen på sin ålderdometc. De stora donationer gjordes oftast i samband med testamentetsupprättade då man vanligen valde sin gravplats. Stor del av de bevarademedeltidsbreven utgörs av donationer till olika, oftast kyrkliga institutioner.Till dessa räknas även hospitalen, medeltidens sjukhus.Folkungaätten hade, märkligt nog, inget särskilt kloster som manomhuldade och hade som gravkyrka på samma sätt som Sverkerska ättenstödde Alvastra och Erikska ätten stödde Varnhem. Birger Brosa gynnadeRiseberga. Birger jarlsbror Elof gynnade Alvastra,kungarna Valdemar ochMagnus stödde Fransiskanernaoch Magnus Erikssongrundade Vadstena. Självverkar Birger jarl särskiltha gynnat Varnhem och lågantagligen bakom återuppbyggnadenpå 1250-taletefter en förödande brand1234. Som tack fick han sinbild på en konsolsten undervalven. I Varnhem liggerhan också begravd underen pampig gravsten. Detär bara ett par donationerdirekt kända av Birger jarl.10Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid

Aha!Under Birger jarls tid fanns det tre parallella myntsystemoch ett ganska komplicerat att räkna mynten. Så här sågdet ungefät ut år 1250:1 mark = 8 öre = 24 örtugar = X antal penningar beroendepå ort (se nedan)Svealand – 1 mark = 192 penningarVästra Götaland – 1 mark = 382 penningarGotland och Östra Götaland – 1 mark = 288 penningarHmm?• Varför var det viktigt att donera?• Hur kunde en donation se ut?• Vilka mynttyper fanns under Birger jarls tid?• Hur mycket kostade en ko eller en häst på Birger jarlstid? Går det att veta det?Kna·p!• Hitta ett medeltida testamente.Hur många kor är det värt?• Funder över donationer då och nu. Birger jarl och BillGates exempelvis – vad är likheter och skillnader?• Året är 1253. Du ska donera två attungar i Bjärka by.Till vad skulle det vara bäst att skänka dem?Om det hade varit idag?Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid 11

5. Vem var Birger jarl, lagstiftaren?Tha gaff Birge jerl the laghther sidhan haffwa standit marghan dagh,at syster matte erffwa med brodertridiungh bade epter fader ok moderur Erikskrönikan, 1320-talirger jarl utökade fridslagarna och lätändra arvslagarna. Fridslagarna innebarhårdare straff för brott mot kvinnor, brottbegångna i kyrkan, på tinget och hemma.Birgers lagar finns inte bevarade menMagnus ladulås stadfäste dem och de finnsockså med i ett par av landslagarna vilketgör att vi kan ha en tämligen god bild avhur de såg ut. Birger utökade fridslagarna, tings-, hem- och kyrkofrid,med kvinnofrid. Fridslagarna ökade inflytandet från den centrala regeringsmaktenssida på bekostnad av de gamla lokala enheterna. Blev mandömd för brott mot fridslagarna blev man biltog. Det var detsamma somfredlös, men för första gången blev man fredlös på riksnivå.Under medeltiden hade man olika lagar för landsbygd och stad. Pålandsbygden gällde landskapslagen och i staden antingen en egen stadslageller någon variant av Bjärköarätten. Det hade alltså stor betydelsevar handlingen begicks. Medeltidens lagar, och tillämpningen av dem,var relativt humana och byggde mer på att målsäganden och den tilltaladeskulle komma överens än att man absolut måste bestraffa. Från ochmed 1600-talet fick bibelns mosaiska lagar större påverkan på lagarnaoch då skärptes både lagar och tillämpning.Innan Birger jarl kom till makten gick männen konsekvent före kvinnornai arvslagarna. Detta förbättrade Birger och lät dotter ärva hälftenmot son. Detta gällde sedan i sex sekler både i Sverige och i Danmark.När Bjärköarätten skrevs på 1280-talet så sattes det på pränt att kvinnoroch män skulle ha lika arvsrätt, dvs dotter ärvde lika mycket som son. gällde att bli tagen på bar gärning. 1734 års lag hade iBjärköarätten utgick ifrån förhållandena i Stockholm men användes princip samma innebörd i begreppet kvinnofrid somockså i andra städer. Fridslagarna fanns med och bröt man mot kvinnofridenvar det dödenvåldtäkt och kvinnorov som vartidigare lagar, dvs att det specifikt varstraffbarteller 40 marks bötersom gällde. Det villsäga om man inte kundevärja sig med ed frånsex män, vilket kundefria personen. Fannsej vittnen kunde manPsst...Kvinnofrid kvarstod som ett speciellt kapiteli den svenska lagen fram till 1864.Begreppet återkom 1998.också värja sig med 12 rådsmän. Nästa lag som tillkom genomBjälboättens försorg var Magnus Erikssons stads- och landslag vid1300-talets mitt. Magnus var Birgers barnbarnsbarn. Här fanns enskillnad när det gällde arvsrätten. Bodde man i en stad kunde dotterärva lika med brodern, för stadslagen var influerad av tysk rätt.Ute på landsbygden (där balkarna byggde främst på Östergötlands,Upplands och Västmanlands landskapslagar) gällde den gamlavarianten där dotter ärvde hälften jämfört med son. Fram till 1736gällde på landsbygden att man ärvde mer än kvinna och skillnadenmellan stads- och landslag rådde fram till 1845, då kvinna och manför första gången fick samma arvslott i hela riket. När det gälldekvinnofrid var det än en gång olika regler som gällde beroende påom det var stadslagen eller landslagen som praktiserades. Stadslagenvar något hårdare i sin straffsats än landslagen när detmen kvinnornas karaktär blev allt viktigarei utfallet av straffpåföljd.12Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid

Aha!Ungefär samtidigt under Birger jarls och hans sönerstid byggdes borgarna (eller husen som de kallades påden här tiden i Sverige) i Stockholm, Kalmar, Stegeborg,Borgholm, Jönköping, Nyköping och Lödöse, varav flera äruppförda kring ett slags vakttorn vid viktiga vattenvägar.Borgarna ligger, utom Stegeborg, invid en stad. Dessastäder har mycket likartade stadssigill med en stiliseradborg. Borgarna har fungerat både som försvar ochadministrativa knutpunkter. Hit skulle skatterna forslasfrån närliggande områdena - de var tidiga länsborgar.Hmm?• Varför anlades Stockholm just där och just då?• När blir en handelsplats eller stor by en stad?• Hur såg en normal stad ut på 1200-talet? Byggmaterial?Gator? Stadsmur? Storlek? Odlingar?• Hur såg en borg ut på Birger jarls tid?Vad är skillanden mot en befäst eller obefäst gård?Kna·p!• Din närmaste stad, när och hur grundades den?• Om du levt i en 1200-tals stad vilket yrke skulle du havelat ha?Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid 15

Smaka pa· 1200·taleten medeltida maten var normalt inte särskiltvarierad och med våra moderna värderingarinte särkilt rolig att vare sig titta påeller smaka på. Även om maten kunde varabåde fantasifull och smakrik, så var myckettorkat, hårt och segt och säkert också bådemögligt och skämt. Men dåtidens människorlevde under helt andra omständigheteroch hade också en helt annan tarmflora än vi har i dag, dvs derasmagar och matsmältningssystem var anpassade till födan. Korn var deti särklass vanligaste sädesslaget. Gröt och bröd var basfödan. Man kansäga att vår beteckning ”brödsäd” på medeltiden minst lika var grötochölsäd. Eftersom man bakade på korn var brödet ojäst. Att baka ojästbröd levde kvar även sedan man gått över till att huvudsakligen odla rågsom går att jäsa. Vi har det fortfarande kvar i knäckebrödet. Vid sidanav bröd och gröt åt mycket rotfrukter, fram för allt rovor. Kålroten är ensvensk uppfinning fast antagligen från 1500-talet. Den har uppkommitsom en korsning mellan rova och någon kålväxt, förmodligen raps.Salt var en dyrbar handelsvara. Uppfattningen om medeltidens saltamat är felaktig. Det är 1500- och 1600-talens kronoförråd som uppvisarden ettersalta maten. Öl dracks alltså inte i enorma kvantiteter därföratt maten var jättesalt, utan för att det var ett bra sätt att tillgodogörasig näringen i korn, och ölet var ibland renare än vatten. Och så har detju även andra kända effekter! Öl bryggdes i många olika varianter avolika styrka och kvalitet. Det dagliga ölet var ofta sött, inte så starkt,ganska grumligt och hade ibland en något rökig smak. Det som idagnärmast liknar medeltidsölet är klosterfärsköl.Vid sidan av öl dracks vatten, surmjölk eller blanda. Blanda bestod avvattenutspädd vassla och surmjölk. Det lär smaka ungefär som ättikablandat med vatten. De som hade det bättre ställt kunde också drickamjöd och vin.Psst...Stor del av maten ger få arkeologiska spår mentillsammans med pollen, fröer, kärnor osv ochde skriftliga noteringarna går det att få enganska bra bild av kosthållet.Den äldsta ”kokboken” är från 1345.16Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid

Medeltida receptKOKT GÄDDA MED PEPPAROTSSÅS1-1 1/2 kg gädda1 gul lök10 krossades vitpepparkorn1 msk salt2 dl vitt vin1 msk vinättika2 msk smör2 msk vetemjölriven pepparrotRensa gäddan, men låt huvud och fjäll sitta kvar. Läggfisken i en gryta och fyll på med vatten så att det precistäcker och koka med lök, vitpeppar, vin och vinättika.När ryggfenan lossnar är gäddan färdig. Kokspadet silas.Därefter lägger man i mjölet som knådats ihop medsmöret. Såsen får koka försiktigt en stund och därefterlägger man i pepparroten.ROSTBIFF MED ÖRTSKORPA(efter Hildegards mat)1 kg välhängd rostbiffSmör el oljaSalt och svartpeppar2 vitlöksklyftor1 näve hackade färska örter (ex libbsticka, persilja,citronmeliss, timjan, mynta, mejram, rosmarin)Smörj rostbiffen med olja/smör, salt och peppar ochlåt vila i ca 2 tim. Finhacka vitlöken och blanda med definhackade örterna och en skvätt olja. Stek i ugn på galleröver långpanna i 250ºC tills köttet är rosa inuti.Äts till bröd eller kokta rovor.FRUKT- ELLER BÄRKOMPOTT1 liter färsk frukt eller bärvattenhonungvetemjöl(mjölk)Frukt- eller bärkompotten som efterrätt var vanlig undermedeltiden både i staden och på landet. Stommen utgörsav den frukt eller de bär som säsongen ger: äpplen,plommon, päron, krusbär. Rabarber i maj blir ett minne förlivet. Rensa bären, skala och dela frukten innan de kokasmjuka i täckande vatten. Söta med honung efter behag.Avred lätt med lite vetemjöl utrört i vatten. Ett uppkokoch sedan kan kompotten ätas varm eller kall, eventuelltmed mjölk. Under vintern eller våren kan man koka soppapå torkad frukt.HÖNA I DEG (1200-talets slut)Kläd en form med deg (pirogdeg). Skär ett förkokt (detvill säga halvkokt) höns däri med välskuret späck, färskaärtor, peppar, stött kummin och äggblomma (det vill sägaförslagsvis två äggulor), väl slagen med saffran och salt.Baka i ugn med lock av deg i 225° ca 30 min.Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid 17

Medeltida kläderet är ett vanligt missförstånd att kallamedeltiden för grå. Om man kunde barman gärna färgstarka kläder. Även vanligamänniskor färgade sina kläder t.ex. medbjörklöv eller lavar.Medeltida kläder varierar naturligtvismellan århundradena och det är i dagsvårt att säga exakt hur 1200-talets klädersåg ut. Vi få gå på målningar, skulpturer och annat som för det mesta iefterhand har beskrivit hur man gick klädd. Självklart skilde sig de olikasamhällsklasserna från varandra.En medeltidsmänniskas garderob såg inte ut som en nutida människas.Den speglade exempelvis mycket tydligare vilken samhällsklass mantillhörde och var oavsett vilken klass man tillhörde avsevärt mindre ännutida människan.När det gällde att välja vilken typ av tyg man skulle göra sina kläderav fanns det grovt sett tre typer av tyg som var aktuella. Det ena var tygerav lin, det andra olika former av ulltyger, vilka båda används för deflesta plagg. För finare och dyrare plagg kunde siden användas. Undersenmedeltiden gör också bomull inträde. För skor, mössor, dekorationeller förstärkning av kläder användes bland annat läder, skinn ochmocka. Också päls användes för exempelvis dekoration, men det vardyrt.De flesta sorters tyg gick att naturfärga med olika typer av växter.En färg som var billig och enkel att framställa blev också vanlig. Vanligafärger var gult, brunt, grönt och lila. Rött och blått var färger som varsvåra att framställa och därför också eftertraktade.Vill man pröva på att sy sina egna medeltida kläder finns många tipspå nätet, och det finns också mönster att köpa på museer.18Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid

Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid 19

Kvinnofrid– avsett för skolornas högstadium och gymnasiumFridslagarna och Birger jarlMest ihågkommen är nog Birger Jarl för sina lagar, bland annat genomdrevhan en rad frids- eller edsöreslagar. Dessa finns inte bevarade ioriginal men sannolikt ligger han bakom Östgötalagens bestämmelserkring hemfrid, kvinnofrid, tingsfrid och kyrkofrid. Han får även sessom en föregångsman i jämställdhetsfrågan, då han tillskrivs en lag omatt dottern skulle ha rätt till arv (dock bara hälften av sonens andel).Kvinnofridsbegreppet finns med i lagtext från Birger jarls och framförallt hans sons, kung Magnus Ladulås, tid och tas bort först i 1864 årslag men återkommer i 1998 års lagstiftning.Kvinnofrid i dagens SverigeNästan allt våld mot kvinnor utövas av närstående män. Våldet kan inteförklaras på samma sätt som andra våldsbrott. Situationen är specielldå parterna har en nära relation. Mannen bär dock alltid ansvar för sitthandlande.Våld eller övergrepp i nära relationer innebär ett avsiktligt upprepatvåld eller psykiskt övergrepp utövat av en man mot en kvinna som hanhar eller haft en nära relation med. Varje år utsätts tusentals kvinnor.Våldet kan handla om nedvärderande kommentarer, knuffar, hot, slag,överfall, påtvingade sexuella handlingar, frihetsbegränsningar ellerandra kränkande handlingar.Våldet är djupt förnedrande och dessutom ett brott. Våldet skapar oftakänslor av skam och skuld hos den som utsätts. Våld i nära relationer förekommeräven i samkönade relationer. Att man fokuserar på mäns våldmot kvinnor och barn betyder inte att man bortser från våld i samkönaderelationer. Förövaren kan också vara en kvinna och offret en man.Barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närståendeär brottsoffer, lika utsatta för våld som den som blir slagen. De behöverstöd och hjälp, och har rätt till skadestånd.Gifta sig med vem man villFlickor och unga kvinnor vars fri- och rättigheter är hotade i strängtpatriarkala familjer har de senaste åren uppmärksammats inom socialtjänsten.Det är en grundläggande mänsklig rättighet att få gifta sigmed vem man vill. Barnäktenskap är förbjudna i svensk lag.Vad säger lagen?Kvinnovåldskommissionens huvudbetänkande Kvinnofrid, SOU1995:60, har inneburit att våld och kränkningar mot kvinnor uppmärksammats.Lagstiftning har införts till skydd för kvinnor och en radmyndigheter ansvarar tillsammans för att förebygga våld samt skyddaoch hjälpa utsatta kvinnor. Även i Brottsbalken infördes en lag om kvinnofridskränkningden 1 juli 1998, vilken i stort innebär en skärpningav lagstiftningen. Lagen behandlar upprepad kränkningmot en före detta eller nuvarande fru eller sambo.Kvinnofridskränkning avsedd att skada personens integriteteller självkänsla kan bestraffas med upp till sex årsfängelse. Domstolarna ska kunna se hela den brottslighetsom en person blir utsatt för och räkna ihop enskildalindrigare brott till grov kvinnofridskränkning.1 januari, 1999 infördes en lag som förbjuder köp avsexuella tjänster. Jämställdhetslagen har skärpts avseendesexuella trakasserier. Arbetsgivare ska aktivt förhindraatt arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier. Socialtjänstlagenskärptes också 1 juli 2007. Skärpningeninnebär att Socialnämnden särskilt ska ”beakta attkvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andraövergrepp av närstående kan vara i behov av stöd ochhjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skaockså särkilt beakta att barn som bevittnat våld ellerandra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offerför brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.”20Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid

Förslag på kontakter och länkar:• Män för kvinnofrid, www.sakerhetsnalen.se• NCK, Nationellt Centrum för Kvinnofrid,Uppsala universitet, www.nck.uu.se• Birgittafonden, Vadstena, ordf. Jane Råsten 070-365 88 10• Kvionnojourer• Tjejjourer (Beata i Linköping)• Bris, www.bris.se• Länsstyrelser• www.fryshuset.se• Sharaf Hjältar har sin utgångspunkt i en motsvarighet till LugnaGatan men med inriktning på hedersförtryck.Unga modiga killar eller män uppmärksammas positivt när de vågarta avstånd från hedersförtryckKontakt:Stockholm Moa Keskikangasmoa.keskikangas@fryshuset.seMobil: 0739-50 24 28Göteborg: Nigar Ibrahimnigar.ibrahim@fryshuset.seMobil: 0739-50 22 59www.operationkvinnofrid.nuStudiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid 21

Litteraturlista och länkarMedeltida källmaterial• Nordiska kungasagor/Heimskringla, Snorre Sturlasson• SVENSKA LANDSKAPSLAGAR Tolkade och förklarade förnutidens svenskar av Åke Holmbäck och Elias Wessén. Utgivna under1930-40-talet• Magnus Erikssons landslag. I nusvensk tolkning av Åke Holmbäck ochElias Wessén• Rättshistoriskt bibliotek. Sjätte bandet. (Skrifter utgivna av Institutet förrättshistorisk forskning. Grundat av Gustav och Carin Olin). Stockholm1962Medeltiden allmänt• Den dynamiska medeltiden, Michael Nordberg 1984• När Sverige blev Sverige, Peter Sawyer, Viktoria bokförlag 1991• Medeltidens ABC, Prisma/Historiska museet 2001• Medeltiden, Signums svenska kulturhistoria 2004• Döden som straff - glömda gravar på galgbacken. Emma Karlsson,Caroline Arcini och Annika Sandén. Östergötlands länsmuseum 2008Mått och mynt• Med mått mätt, Albert W Carlsson, LT’s förlag 1997• Vad kostade det? Lars O Lagerqvist och Ernst Nathorst Böös,LT förlag 1997Birger jarl och hans tid• Jarlens sekel: en berättelse om 1200-talets Sverige, Dick Harrison 2002• Birger jarl och hans tid, katalog nr 13, Medeltidsmuseet.• Birger Magnusson – den siste jarlen, Västergötlands museum, nr 35, Skara• Birger jarl – en brytningstid, Sex föreläsningar från ett symposium iStockholm våren 2001• Skeletten från jarlen Birger Magnussons grav i Varnhems klosterkyrka;Torbjörn Ahlström, Västergötlands museum nr 34Genealogi• Äldre svenska frälseätter (ÄSF), Riddarhusdirektionen 1957-Platser• Det medeltida Västergötland, Claes Theliander 2004• Medeltidsstaden, Riksantikvarieämbetet• I Arns fotspår, Lennart Utgren, Dick Harrison, Bo Södervall• med en inledning av Jan Guillou, Pirat 2002• Det medeltida Östergötland, Rikard Hedvall och Karin Lindeblad,Historiska Media 2007• I medeltidens Stockholm, Göran Dahlbäck, Stockholmsmedeltidsmuseum och kommittén för stockholmsforskning 1987Heraldik• Heraldiken i Sverige, Magnus Bäckmark & Jesper Wasling,Historiska media 2001• Svenska medeltidsvapen, Jan Raneke, Nya Doxa 2001Städer• Medeltidsstaden, Riksantikvarieämbetet• Hantverk och skråväsende, Folke Lindberg,Prisma Magnum 2 uppl 1989Militärhistoria• Vapnens historia, Olle Cederlöf, Prisma 3 upplagan 2002• Medeltidens svenska krig, Ulf Sundberg, Hjalmarsonoch Högberg Bokförlag 1999• Gud vill det, Dick Harrison, Ordfront 2005• Tempelriddarna, Piers Paul Read, Övers. Per Nyqvist,Prisma 2003Jordbruk• Jordbruket under feodalismen 1000-1700,Det svenska jordbrukets historia, band II, Janken Myrdal,Natur och Kultur/LT förlag 1999Kläder• Hurusom man sig klädde, Else Marie Gutarp,Gotlands fornsal 1994Kyrkohistoria• Sveriges kyrkohistoria, band 1-2, Verbum 1998Mat• Mat och dryck i forntid och medeltid, ’Om den ärbaravällusten’ av Lars O. Lagerqvist och Nils Åberg.Vincent lag och statens historiska museum, StockholmMCMXCIV.• ”En sås av ringa värde och andra medeltida recept”.Daniel Serra och Hanna Tunberg.Utgivningsdatum: Juni 2009 TBA Förlag: A&J Books• Hildegards kök, Cordia 2000Länkar• www.historiska.se – SHM:s hemsida• www.ra.se – Riksarkivets hemsida med bland annathuvudkartoteket för de medeltida breven• www.raa.se – Riksantivarieämbetes hemsida• www.vastergotlansmuseum.se• www.medeltidsmuseet.stockholm.se• www.ostergotlandslansmuseum.se• www.birgerjarl2010.se22Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid

Svenska museer med inriktning på medeltiden• Stockholms Medeltidsmuseum• Historiska museet i Stockholm• Västergötlands länsmuseum i Skara• Östergötlands Länsmuseum i Linköping• Slotts- och Domkyrkomuseet i Linköping• Sancta Birgittas Klostermuseum i Vadstena• Medeltidens Värld i Götene• Sigtuna Museum• Gotlands museum i Visby – Fornsalen• Glimmingehus i Skåne• Lunds universitets historiska museum• Kulturen i Lund• Ystad klostermuseum• Lödöse museum utanför Göteborg• Domkyrkomuseet i LundNordiska museer med inriktning på medeltiden• Bryggens museum i Bergen, Norge• Museum Erkebispegården i Trondheim, Norge• Aboa Vetus museum i Åbo, Finland• Snorrastofa, Island• Den antikvariske samling i Ribe, DanmarkStudiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tid 23

Studiematerial Birger Magnusson – den siste jarlen och hans tidwww.birgerjarl2010.se