TOBIAS SAMUELSSON - Malmö stad

TOBIAS SAMUELSSON
”HELA MITT LIv är MUSIk. JAg BOrdE kANSkE
SkAffA MIg EN HOBBy?”
Utbildningsförvaltningens personaltidning
#7/2010

2
4
6
8
10
12
14
16
18
LEDAREN >
ENgAgEMANgET PÅ
BELLEvUE gyMNASIUM
INSPIrErAr MIg
Vår stad och våra ungdomar har ett stort behov av att bemötas av
engagemang och framtidstro. Malmö skall utvecklas till en socialt
hållbar stad. Tillhörighet, delaktighet och framtidstro är viktiga
ledord i arbetet. Inte minst viktigt är det för de ungdomar
som av olika anledningar har det jobbigt i skolan. En del ungdomar
lever i en social oro och andra är skoltrötta. Några saknar det
sista betyget för att komma in i gymnasieskolan. Gruppen är inte
homogen och har därför olika behov för att ta sig vidare i sina liv.
En grupp som är mycket viktig att fånga upp är den med ungdomar
som har stor frånvaro i grundskolan, som endast har ett fåtal
godkända betyg och ringa skolvana. Skälen till att eleverna inte
klarar kursmålen i grundskolan och därmed inte klarar av att få
betyg, är många. Generellt kan sägas att de flesta av ungdomarna
tycker att vuxenvärlden har svikit. Denna grupp har, detta till
trots, förutsättningar att komma vidare om de uppmärksammas
med stort engagemang och tilltro till deras oförlösta förmågor.
Det var av denna anledning utbildningsnämnden beslutade att
starta Bellevue gymnasium. Uppdraget var att redan under vårterminen
i grundskolan identifiera målgruppen. Bellevue gymnasium
är en mycket viktig satsning. I dag är cirka 20 procent av
Malmöeleverna från grundskolan obehöriga till gymnasiet. I
denna grupp finns det ungdomar som är mycket långt ifrån behörighetsnivån
till ett nationellt program på gymnasiet. Bellevue
gymnasiums uppdrag är bland annat att erbjuda sommaraktiviteter
och sommarjobb i övergången mellan grund- och gymnasieskolan,
att arbeta fram en individuell planering för den stundande
höstterminen i gymnasieskolan, att erbjuda undervisning
i flera ämnen, att erbjuda en bra elevvård och ett individuellt
frITT frAM fÖr frISkOLOrNA > 4
TEOrETISkA PrOgrAMMEN gÅr frAMÅT > 5
INTrOdUkTIONSPrOgrAM > 6
ENkäT > 7
BETygSSySTEM gENOM TIdErNA > 8
HISTOrIELärArE I fOrSkArCIrkEL > 9
PrOfILEN MEd TOBIAS SAMUELSSON > 10–12
”SäTT ETT frÖ SÅ HAr dU NÅgOT ATT SkÖrdA” > 13
LärArvArdAg MEd MAgNUS ArvIdSSON > 14–16
IdrOTTSgyMNASIET > 17
OrdET är dITT > 18
BOkTIPSET > 19
rÖrELSEgLädJE MEd SfI > 20
rEPOrTAgET OM MEdIATEkET PÅ PAULI kOMMEr I EdICO #8/2010.
MATZ NILSSON
stöd. Syftet med insatserna är att så långt som möjligt försöka
motivera ungdomarna att fortsätta med studier på gymnasiet.
Kompetensen på Bellevue gymnasiet har utformats brett med
behöriga lärare, studie- och yrkesvägledare, skolpsykolog, skolsköterska
och individuella coacher till respektive elev. Alla kompetenser
finns på plats och skolan har i dag många elever som
börjar få tillbaka sin tro på såväl skolan som på sin framtid. Medarbetare
och elever trivs mycket bra och är stolta över sin skola.
Innan Bellevue gymnasium startades fanns det en risk att ungdomarna
försvann i övergången mellan grund- och gymnasieskola.
Med anledning av medias skriverier om Bellevue gymnasium
vill jag framhålla följande. Vi är inte och kommer aldrig att vara
fullkomliga och felfria. Om vi upptäcker brister rättar vi skyndsamt
till dem så att ingen av våra medborgare blir utan eller får en
sämre service. Detta gäller på alla enheter inom förvaltningen.
Det som imponerar på mig när det gäller Bellevue gymnasium
är det stora hjärtat och engagemanget. Alla medarbetare och skolans
rektor ”brinner” för sina elever. Även om arbetet ibland
innebär att man tar ett steg fram och två tillbaka så är deras engagemang
just vad dessa ungdomar behöver för att de som individer
ska lyckas återfå tron på både sig själva och framtiden. Insatserna
bidrar också till att Malmö blir en socialt hållbar stad.
Sträck på er – ni på Bellevue
gymnasium och fortsätt med ert
viktiga arbete så att fler ungdomar
får en chans till utveckling.
Ert engagemang inspirerar mig
verkligen.
I DETTA NUMMER > OM EDICO >
EDICO ges ut av utbildningsförvaltningens informations-
avdelning och utkommer med 8 nummer per år.
EDICO BETYDER PÅ LATIN: Jag säger rent ut, jag yttrar.
ANSVARIG UTGIVARE: Matz Nilsson
REDAKTÖR: Pia Oredsson, informationschef
GRAFISK FORM: Utbildningsförvaltningens informations-
avdelning.
BILDER
Bylinelösa bilder och texter är producerade av informationsavdelningen.
FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER: edico@pub.malmo.se och
edico@malmo.se
TIDNINGENS BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET:
Komin/utbildningsforvaltningen
SKRIBENTER: Mattias Holmesson, journalist informations-
avdelningen | Susan Englund, lärare Komvux Södervärn |
Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola | Jonas Nilsson, lärare
Heleneholms gymnasium | Örjan Westberg, praktikant
informationsavdelningen
OMSLAGSBILD: Freddy Billqvist
TRYCK: WikingTryck AB
PAPPER: MultiArt Silk
UPPLAGA: 2200 ex
Jonas Nilsson är ny medarbetare i Edicoredaktionen.
Han är även lärare på Heleneholms gymnasium.
Ny I EdICOrEdAkTIONEN
Jonas Nilsson ersätter Jan Sandström
som gick i pension i somras. Precis som
Susan Englund, Komvux Malmö Södervärn,
och Magnus Grahn, S:t Petri skola,
har han en del av sin lärartjänst avsatt till
redaktionellt arbete.
– Det är alltid roligt att prova något
nytt. Som lärare ska man ge synpunkter
på andras texter men det är väldigt sällan
man skriver något själv, säger Jonas Nilsson.
Han undervisar i svenska och engelska
för elever på samtliga program på Heleneholms
gymnasium.
– Vi har en väldigt bra mix av elever,
både högpresterande och svaga. Som lärare
behöver man se båda elevgrupperna,
annars finns en risk att man ställer för
låga krav på de svaga eleverna eller för
höga krav på de högpresterande, säger
han.
Jonas Nilsson kommer från Mörrum i
fOTO: frEddy BILLqvIST
NyTT BLANdAT LEdNINgSOMrÅdE
Norra Sorgenfri gymnasium, Rönnens gymnasium, Universitetsholmens gymnasium och
gymnasiesärskolan blir ett gemensamt ledningsområde.
– På så vis får vi en bra blandning av elever, säger utbildningsdirektör Matz Nilsson.
Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp
planerar att skapa en gemensam ledningsorganisation
till nästa läsår.
– I ett samlat ledningsområde kan
man skapa gemensamma kurser för kil-
Blekinge och har alltid haft ett stort intresse
för skrivande.
– När jag gick på mellanstadiet gjorde
jag en biltidning till min pappa. Sedan
har jag funnits med i olika publikationer.
Under studenttiden i Lund skrev jag för
Blekingska nationens tidning.
LYFTA FRAM UNDERVISNINGSARBETET
I detta nummer av Edico rivstartar han
med ett stort reportage om lärarens vardag
(se sid 14-16). Tanken är att det ska
bli en serie som förekommer sporadiskt i
Edico.
– Jag tycker att det är intressant att lyfta
fram undervisningsarbetet. Jag vill
också lyfta fram dem som vanligtvis inte
syns så mycket, till exempel kanslipersonal
på skolorna, säger Jonas Nilsson.
Dessutom bidrar han med enkätsvar
om GY 11 och en artikel om betygsystem
genom tiderna, med fokus på det
lar och tjejer, säger Matz Nilsson.
Den nya organisationen kommer att
omfatta följande utbildnigar: gymnasieskolans
Bygg- och anläggningsprogrammet,
El- och energiprogrammet, VVS-
absoluta betygssystemet. (se sid 8). I
kommande nummer kommer vi att kunna
läsa om det relativa systemet och dagens
målrelaterade system.
– Man pratar mycket om betyg men
det blir ofta lite ytligt. Man borde prata
mer om de bakomliggande tankarna med
betygssystemet, säger Jonas Nilsson.
och fastighetsprogrammet och Vård- och
omsorgsprogrammet samt gymnasiesärskolans
Estetiska programmet, Hantverksprogrammet
– Bygg och Naturbruksprogrammet
– Trädgård.
< NY I REDAKTIONEN
3
5
7
9
11
13
15
17
19

FRITT FRAM FÖR FRISKOLORNA >
2
4
6
8
10
12
14
16
18
Det lokala friutrymmet minskar i den nya gymnasieskolan. Skolorna ska enbart erbjuda
nationella eller nationellt godkända program. Trots detta förekommer en uppsjö av namn
och profiler i marknadsföringen inför vårens gymnasieval.
frITT frAM fÖr frISkOLOrNA
En av de viktigaste förändringarna i
gymnasiereformen är att program-
utbudet stramas upp. Specialutformade
program, lokala inriktningar och lokala
kurser försvinner.
– Meningen är att utbildningsutbudet
ska bli mer likvärdigt över landet och
dessutom kvalitetssäkrat, säger Anna
Tammelin-Östlind, jurist på Skolverket.
Kommunala och fristående huvudmän
ska ha i stort sett samma spelregler.
Friskoleprogram försvinner som en egen
programform.
– Fristående skolor och offentliga huvudmän
kan ge nationella program med
nationella inriktningar, eller efter beslut
om godkännande riksrekryterande utbildning
med egna examensmål eller särskild
variant av nationellt program, med
eller utan riksrekrytering, säger Anders
Lokander, undervisningsråd på Skolverket.
SErIETECkNINg OCH SkATEBOArd
I juni 2010 fattade Skolinspektionen beslut
om överföring av gymnasieutbildning
på fristående skolor till nationella
program. Genom beslutet får skolorna
rätt till bidrag för sina utbildningar. Varje
utbildning måste svara mot en nationell
inriktning på ett nationellt program,
såvida inte huvudmannen fått tillstånd
att bedriva till exempel spetsutbildning
eller en särskild variant.
Bland de godkända utbildningarna
finns flera utbildningar som inte känns
igen från den nationella programstrukturen.
Design & Construction College erbjuder
exempelvis Handelsprogrammet
inriktning Entreprenör och inredning
(motsvarar Handels- och administrationsprogrammet
inriktning Handel och service).
Drottning Blanka Gymnasium erbjuder
DBGY Inredningsdesign (motsvarar
Estetiska programmet inriktning Bild och
formgivning). Dessutom finns en rad profiler.
Bryggeriets gymnasium lockar bland
annat med serieteckning och skateboard
som profiler på sitt estetiska program.
– Hur skolorna, fristående som kommunala,
väljer att marknadsföra sina inriktningar
kan Skolinspektionen inte
svara för. Skolinspektionens starka rekommendation
är att alla skolor namnger
sina utbildningar så att det framgår
vilket nationellt program med inriktning
som skolan avser att erbjuda, säger Andreas
Språng, undervisningsråd vid Skolinspektionen.
Programnamnen ställer till förvirring
på kommunernas antagningskanslier.
Hur ska antagningen gå till när en och
BryggErIETS gyMNASIUM LOCkAr MEd SkATEBOArd PÅ SITT ESTETISkA
PrOgrAM. fOTO: COLOUrBOx.COM
samma utbildning kan ha flera olika
namn?
– Jag känner till den problematik som
du påtalar, tyvärr kan jag inte ge dig någon
annan vägledning i frågan än att
hänvisa till Skolverket som är den myndighet
som ansvarar för studievägskoderna,
säger Andreas Spång.
SErIETECkNINg OCH SkATEBOArd
Skolverket har i ett PM daterat den 8
november 2010 gett sin syn på vad gymnasieutbildningar
på nationella program
får kallas. Program, nationell inriktning
och eventuell profil bör framgå när en
skola presenterar sig.
”Frågan om vad en huvudman får kalla
sin utbildning regleras inte i skolförfattningarna.
Det är snarare en fråga som
regleras av marknadsföringslagen”, skriver
myndigheten.
Marknadsföringslagen skyddar mot vilseledande,
aggressiv och annan otillbörlig
reklam. Lagen gäller för marknadsföring
av varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen
och andra nyttigheter. En säljare
som bryter mot lagen kan bli tvungen att
betala skadestånd.
Mot bakgrund av detta har de kommunala
skolorna nu bestämt sig för att
också profilera sig.
TEST
kAN dU gISSA PrOgrAMMEN
OCH INrIkTNINgArNA?
A) Management program
B) Procivitas Idrottsprogram
C) MEDIA digitalt skapande
D) DBGY Räddningstjänst
E) Ledarskapsprogrammet för team-
och coachutveckling
fACIT (väNd):
bete (MoveITgymnasiet)
och fritidsprogrammet inriktning Pedagogiskt ar-
grammet (Drottning Blankas Gymnasium) E) Barn-
(John Bauergymnasiet) D) Vård- och omsorgspro-
Estetiska programmet inriktning Estetik och media
hällsvetenskap (Procivitas Privata Gymnasium) C)
Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning Sam-
vetenskap och samhälle (Thorén Business School)B)
A) Naturvetenskapsprogrammet inriktning Natur-
PAULI är EN Av TvÅ kOMMUNALA gyMNASIESkOLOr SOM gÅr frAMÅT I ÅrETS gyMNASIEvAL. dEN ANdrA är S:T PETrI. fOTO: frEddy BILLqvIST
Det finns flera intressanta tendenser i årets val till gymnasiet. De kommunala gymnasierna
fortsätter att tappa elever, men det finns också skolor som går mot strömmen.
TEOrETISkA PrOgrAMMEN gÅr frAMÅT
Redan i vintras kunde Edico redogöra
för trenderna i årets gymnasieval, och
när detta val nu i höst har fått sin reella
verklighet konstateras att tendenserna
står sig.
– Färre på yrkesprogrammen och fler
på de teoretiska programmen, säger Ann-
Sofie Nordh och fortsätter:
– Det är intressant att se hur det här
slår i den nya gymnasieskolan men vi befarar
att yrkesprogrammen kommer att
tappa ännu mer när de inte är högskolemeriterande.
ELEvTAPPET fOrTSäTTEr
Som chef för gymnasieintagningen i
Malmö stad har Nordh god överblick
och genom samarbetet med omkringliggande
kommuner har hon upptäckt flera
gemensamma nämnare.
– Elevtappet till friskolorna fortsätter
och när Procivitas startade NV-program-
met tog de flera studiemotiverade elever.
Malmö stad avviker dock i ett avseende
då landets tredje största kommun har
ett ständigt inflyttningsöverskott och det
medför att försiktighet måste intas när
det gäller vissa prognoser. Fast visst ter
det sig oroväckande att Malmö stad den
här hösten och de två följande har drygt
3000 16-åringar för att sedan år 2013
tappa närmare 300 i den ålderskategorin.
Om tappet till friskolorna dessutom,
som prognoserna indikerar, varje år blir
2,5–3 procent, förstår var och en att den
kommunala gymnasieskolan i Malmö
minst sagt står inför en stor utmaning.
PETrI OCH PAULI ÖkAr
I årets val till gymnasiet finns flera spännande
tendenser – både vinnare och förlorare
framskymtar.
– Två skolor ökar men från helt olika
positioner och det är Petri och Pauli,
säger Ann-Sofie Nordh och utvecklar vidare:
– Petri har högst intagningspoäng,
flest sökande och flest på reservlistan
medan Pauli går framåt från ett annat utgångsläge.
OvISST fÖr SPECIALPrOgrAM
Sett till enskilda program fastslås att både
IB och NV ökar medan program som BF
och HP minskar, även SP förlorar något.
– En annan tendens är att specialutformade
program tappar elever men där rör
sig Berndottegymnasiet mot strömmen
och ökar.
De specialutformade gymnasierna går
således en osäker tillvaro till mötes, inte
minst i och med GY 2011:s tillkomst.
Valet är definitivt inte över.
Magnus Grahn
< GYMNASIEVALET
3
5
7
9
11
13
15
17
19

2
4
6
8
10
12
14
16
18
INTRODUKTIONSPROGRAM > < ENKÄT
Samtliga kommunala gymnasieskolor i Malmö anordnar introduktionsprogram nästa
läsår. Flera friskolor har också visat intresse för att starta utbildningar.
INTrOdUkTIONSPrOgrAM PÅ ALLA SkOLOr
Introduktionsprogrammen ersätter individuella
programmet i den nya gymnasieskolan.
De fem introduktionsprogrammen
är preparandutbildning, yrkesintroduktion,
individuellt alternativ, programinriktat
individuellt val och språkintroduktion.
Kommunerna är skyldiga att erbjuda alla
introduktionsprogram utom programinriktat
individuellt val.
Preparandutbildning är en ettårig utbildning
med hög studietakt, för elever
som snabbt kan bli behöriga till nationella
program.
– Preparanden är för ungdomar som
bedöms kunna bli behöriga i tolv ämnen.
Vi tror att det kommer att utformas
i första hand för elever som vill gå vidare
till högskoleförberedande program, säger
utbildningsdirektör Matz Nilsson.
Utbildningen erbjuds i samverkan
mellan Malmö Borgarskola, Malmö latinskola,
Pauli gymnasium och S:t Petri
skola.
AvrEgLErINg
Programinriktat individuellt alternativ
motsvarar dagens PRIV. Det vänder sig
till ungdomar som är inriktade mot ett
specifikt nationellt yrkesprogram och
som är nära att nå behörighetskraven.
Programinriktat individuellt val kommer
att finnas på alla kommunala skolor som
har yrkesprogram.
Yrkesintroduktion är en yrkesinriktad
utbildning med inslag av praktik där
eleven ska bli behörig till ett yrkesprogram
eller komma ut på arbetsmarknaden.
Detta program kommer att finnas på
Agnesfrid, Frans Suell och Jörgen Kock,
Heleneholm, Norra Sorgenfri, Rönnen
och Universitetsholmen.
– En nyhet är att man avreglerar så att
introduktionsprogrammen inte bara är
den kommunala skolans ansvar. Fristående
skolor har möjlighet att driva PRIV
och yrkesintroduktion utan att teckna
avtal med kommunen, säger Matz Nilsson.
Design & Construction College,
Malmö Praktiska Gymnasium och Peab-
I dEN NyA gyMNASIESkOLAN ErSäTTS INdIvIdUELLA PrOgrAMMET Av SÅ kALLAdE
INTrOdUkTIONSPrOgrAM. fOTO: frEddy BILLqvIST
skolan uppger att de tänker starta introduktionsprogram
och fler kan tillkomma.
räTT TILL STÖd
Individuellt alternativ syftar till att eleven
ska gå vidare till yrkesintroduktion,
hitta en annan utbildning eller komma
ut på arbetsmarknaden. Utbildningen
ska utformas tillsammans med elev och
vårdnadshavare.
– Bellevue gymnasium och nuvarande
HML på Frans Suell och Jörgen Kocks
gymnasium kommer att få nya uppdrag
inom ramen för individuellt alternativ.
Det förstärkta programmet på Malmö
latinskola ska finnas kvar, men vi talar
inte om förstärkta program i framtidens
gymnasieskola utan om elevens rätt till
stöd, säger Matz Nilsson.
Norra Sorgenfri kommer liksom Frans
Suell och Jörgen Kock och Latin att ha
en särskild satsning på elever med neuropsykiatriska
funktionshinder.
Övriga Malmöskolor med individuellt
alternativ är Agnesfrid, Heleneholm,
Malmö Borgarskola, Latin, Mediegym-
nasiet, Pauli, Rönnen, S:t Petri och Universitetsholmen.
”BEkyMMErSAMT”
Språkintroduktionen ersätter dagens
IVIK.
– Vi ser att vi kan behålla den startverksamhet
som vi byggt upp på Frans Suell
och Jörgen Kocks gymnasium. Den har
blivit jättebra, säger Matz Nilsson.
Efter år 1 kan eleverna gå vidare till
språkintroduktion på Borgar, Latin, Pauli,
Rönnen, S:t Petri eller Universitetsholmen.
En konsekvens av det nya systemet är
att det blir svårare för nyanlända invandrarelever
att gå vidare till högskoleförberedande
program. Med dagens system
kan duktiga IVIK-elever efter ett år gå
vidare till inriktad IV-verksamhet på skolorna
för att tredje året tas in på ett nationellt
program.
– Det blir svårare i den nya språkintroduktionen
att hantera det på ett sådant
sätt. Det är bekymmersamt, säger Matz
Nilsson.
Vi frågade gymnasiepersonal i Malmö:
vAd TyCkEr dU OM gy 11?
SArA BÖÖk,
LärArE, S:T PETrI SkOLA
– S:t Petri förlorar
samhälle journalistik.
Helt sett ur mitt
eget perspektiv
tycker jag att det är
tråkigt. Jag är ny
som lärare och har
inte ens varit anställd
ett år. Så för
mig innebär förändringen
att jag
antingen måste
komplettera med
ett nytt ämne eller
se mig om efter ett annat yrke. Om jag ser det
större, så blir Latinskolans media säkert bra
men jag tycker att vi kunde ha samexisterat. Jag
tror mycket på att blanda elever med olika i intressen
och inriktningar för att få en stimulerande
skolmiljö för både lärare och elever.
kALLE ryBErg,
LärArE, HELENEHOLM
– Man är ju osäker
på vad som kommer
att hända och
var man själv hamnar.
Det är väl det
som är den stora
grejen. Sedan hade
jag också önskat
att hela skolan
hade fått flytta intakt,
oavsett vart
det blir. Eftersom
jag jobbar inom
NV-sektorn så vill
jag ju att NV-programmet ska finnas på Nya Latin.
Dessutom funderar man över praktiska detaljer.
Vad ska till exempel hända med alla våra
prylar på biologi och kemiinstitutionerna?
BErIT WIJk TEgENrOT,
BIBLIOTEkArIE, HELENEHOLM
– I grunden tycker
jag att det är synd
att flytta härifrån. Vi
behöver gymnasier
utspridda över
stan. Men visst ska
det bli spännande
att, förhoppningsvis,
jobba på ett
nytt, fräscht bibliotek
någon annanstans.
Sen finns det
ju en viss oro för
var man hamnar,
men jag tänker inte så mycket på det just nu.
Det blir nog mera när det börjar närma sig.
ULLA AHrNSTEIN,
LärArE, HELENEHOLM
– Jag är förvånad.
Att flytta BF till
Rönnen innebär
att man ytterligare
ökar segregationen
i Malmö, såväl
so-cioekonomiskt
som vad det gäller
etnisk bakgrund.
Det vore bättre att
BF fick vara på en
skola där det finns
en mer blandad
elevsammansättning,
som här på Heleneholm. Inte minst för integrationens
och mångfaldens skull. Jag tycker
att tanken med profilskolor gör de kommunala
skolorna mer lika friskolorna – men vi ska väl
inte skötas som vinstdrivande företag? Det är
ett svek mot de svagaste eleverna.
PIA JAgrELIUS,
LärArE, S:T PETrI SkOLA
– Det är en förlust
för Petri och mig
när journalistik flyttar
till Nya Latin. Vi
har haft bland de
högsta meritvärdena
i Malmö och
våra elever har varit
kårordföranden
och spexgeneraler,
pristagare i Novellyran
och panel-
och samtalsledare.
Frågan är om de
eleverna kommer att söka sig till den nya utbildningen
på den nya skolan.
– Ska jag försöka flytta med? Jag vet inte. Det
är mycket som är oklart.
ANN POLLACk,
LärArE, HELENEHOLM
– Jag är väldigt
positiv! Det kommer
att bli mycket
bra. Vi på ES-musik
har ju länge velat
flytta in till nya
lokaler i stan eftersom
de vi har nu är
underdimensionerade.
– Dessutom har
vi många elever
som pendlar från
samhällen utanför
Malmö. Det underlättar för dem när vi finns
i centrum.
Ny OrgANISATION
kLArT MEd Ny
OrgANISATION
Utbildningsnämnden ställer sig bakom
ledningsgruppens organisationsförslag för
Malmö stads gymnasieskolor. Beslutet
fattades vid nämndens oktobersammanträde.
förslaget presenterades i Edico 6/10.
På en punkt hade nämnden en avvikande mening.
Barn- och fritidsprogrammet ska inte flyttas
till Rönnens gymnasium inför läsåret
2013/14. Programmets framtida placering ska
utredas vidare. Barn- och fritidsprogrammet
ska de kommande två läsåren finnas på Heleneholms
gymnasium.
NATIONELLA PrOgrAM
INgA SärSkILdA
vArIANTEr
Skolverket har beslutat om tillstånd för
särskilda varianter av nationella program
inför nästa läsår. Ingen av de godkända
utbildningarna finns i Malmö.
Utbildningsförvaltningen hade ansökt om flera
särskilda varianter: Bernadottegymnasiet på
Pauli gymnasium, Ekonomi-Idrott, Handel-
Idrott, Idrottsprogram med ledarinriktning och
Samhällsvetenskap-Idrott på Malmö Idrottsgymnasium,
Natur-Internationell på Malmö
Borgarskola samt Natur-Musik på Heleneholms
gymnasium. Bland de skolor som inte beviljats
tillstånd bedömer Skolverket att de allra flesta,
med mindre justeringar, kan behålla sin profilering
utan tillstånd om särskild variant.
Ny SPETSUTBILdNINg
SPETSUTBILdNINg
I MUSIk
Malmö stad startar spetsutbildning i musik,
för speciellt begåvade musikelever.
Utbildningen drar igång med 15 platser
nästa läsår.
Spetsutbildningen i musik arrangeras av Heleneholms
gymnasium i samarbete med Musikhögskolan
i Malmö vid Lunds universitet. Utbildningen
kommer så småningom att erbjudas
på det kreativa centret på nya Malmö Latin.
Utbildningen innebär särskild fördjupning i
instrumental- och ensembleundervisning, musikteori
och konsertverksamhet. Utbildningen
följer Estetiska programmets examensmål och
förbereder för musikstudier på högskolenivå.
Eleverna kommer också att möjlighet att studera
högskolekurser redan under gymnasietiden.
Läs mer i nästa nummer av Edico.
3
5
7
9
11
13
15
17
19

2
4
6
8
10
12
14
16
18
BETYGSSYSTEM GENOM TIDERNA >
dET ABSOLUTA BETygSSySTEMET ByggdE PÅ EN IdEALISTISk kUNSkAPSSyN OCH gäLLdE
I SvErIgE frAM TILL 1960-TALET. TILL HÖgEr: BETygSBOk frÅN 1920-TALET.
I höst är det återigen dags för ett nytt betygssystem. Med anledning av de nya ändringarna
presenterar Edico en artikelserie om de svenska betygssystemens historia.
Den här gången tittar vi på det absoluta betygssystemet.
dET ABSOLUTA BETygSSySTEMET
Betyg – uttryckt i siffror eller bokstäver
– har under de senaste 100 åren använts
för att på olika sätt mäta elevers kunskaper
och färdigheter. Betyg sattes även
innan dess, men i någon riktigt organiserad
form har de bara existerat sedan 1905
i läroverket och sedan 1897 i folkskolan.
Betygsskalan såg ut så här:
A Berömlig
a Med utmärkt beröm godkänd
AB Med beröm godkänd
Ba Icke utan beröm godkänd
B Godkänd
BC Icke fullt godkänd
C Underkänd
Dessutom utdelades betyg i flit och uppförande
enlig andra skalor med färre
steg. Med vissa modifieringar bestod i
princip detta system i gymnasiet ända
fram till 1968.
Betygen var, åtminstone i teorin, absoluta,
det vill säga ett visst betyg svarade
mot hur väl förtrogen eleven var med
ämnet. Vad eleverna skulle syssla med i
skolan var ganska detaljerat reglerat genom
kursplaner. Till stöd för betygsättningen
användes centralt utarbetade examensprov
och statliga censorer.
Henry Egidius skriver i sin bok Pedagogik
för 2000-talet att det absoluta betygssystemet
var ett uttryck för en kombination
av en empiristisk/positivistisk
kunskapssyn och en idealistisk inställning
till kunskap. Empirister och positivister
hävdar att vetande består av ansamlade
kunskaper som kan mätas objektivt.
Den idealistiska kunskapssynen baseras
på att ”kunskap är av olika slag från en
lägre sinneskunskap av tvivelaktigt värde
till en högre kunskap om evigt giltiga
normer, principer och begrepp”.
IdEALISTISk SyN PÅ kUNSkAP
Därigenom kan man exempelvis ge en
elev som besitter oreflekterade faktakunskaper
betyget B, medan en elev som har
”förmåga till värdering och intuition” får
betyget A. Denna idealistiska syn på
kunskap ger också uttryck för tanken om
eviga, sanna värden.
Ännu i slutet av 1930-talet saknades
dock en nationell måttstock för betygen;
de sattes i hög grad efter den enskilde lärarens
gottfinnande. Betygen hade ingen
större betydelse vad det gällde intagning
till högre studier. Denna baserades istället
främst på skriftliga omdömen och på
skriftlig och muntlig prövning. Endast en
försvinnande liten andel av eleverna sökte
till högre utbildning då den fortfarande i
praktiken var reserverad för en liten elit.
På 1930-talet ökade dock antalet elever
som gick vidare till högre utbildning
kraftigt. När betygen nu skulle användas
vid urval till högre utbildning måste man
skapa ordning i det kaotiska systemet.
Undersökningar visade nämligen att bedömningen
skilde sig våldsamt mellan
olika lärare. Man hade en debatt som påminner
om dagens diskussioner kring betygsinflation
och orättvisor i systemet.
Något måste göras. Lösningen blev det
närmast mytomspunna relativa betygssystemet,
vilket började införas i grundskolan
1962. Mer om det i nästa Edico.
Jonas Nilsson
Gå framåt i en forskarcirkel. Det vill ett antal lärare
i historia. Tanken är att resultaten ska publiceras.
HISTOrIELärArE
I fOrSkArCIrkEL
En forskarcirkel har sin grund i att en
disputerad lärare via teori och diskussioner
leder vanliga lärare, vilka sedan ska
göra något praktiskt och undersökande
i sina klasser. Gruppen väljer mellan olika
områden och i det här fallet är utgångspunkten
de nya kursplanerna och
de lika nya betygskriterierna. Formativ
bedömning, historiebruk, sambandet
mellan förändringsprocess och bedömning
utgör några av de områden som kan
komma att undersökas.
– Forskarcirklar på gymnasiet har tidigare
genomförts i matematik och svenska
men mig veterligen inte i historia under
de senaste åren, förklarar Eva
Henriksson-Garatea.
Via Kerstin Larsson på FoU Malmö/
utbildning (tidigare Resurscentrum för
mångfaldens skola) och Per Eliasson på
Lärarutbildningen i Malmö har denna
forskarcirkel i historia utvecklats.
– Per Eliasson blev eld och lågor när
någon var intresserad av det här och han
Ny TIdNINg LANSErAS
TIdNINg OM gy 11
Sträva är en tidning som informerar
blivande gymnasister och deras vårdnadshavare
om gymnasievalet.
Tidningen har producerats av utbildningsförvaltningens
informationsavdelning med anledning
av gymnasiereformen GY 11. Sträva innehåller
bland annat artiklar om behörighetsregler,
introduktionsprogram, meritkurser, fritt sök i
Skåne och vidare studier.
Tidningen har tryckts i en upplaga på 15 000
exemplar och distribuerats till samtliga elever i
år 9 på Malmös kommunala och fristående
gymnasieskolor.
Den har också köpts in av ett flertal andra
skånska kommuner, bland annat Landskrona,
Höganäs och Ängelholm.
tog direkt på sig rollen att som disputerad
leda vår forskarcirkel, berättar Eva
Henriksson-Garatea.
Under tre terminer kommer fem gymnasielärare
från Malmö stad att träffas
vid tolv tillfällen för att diskutera historiedidaktik.
SLUTMÅLET EN SkrIfT
Det har dock inte varit enkelt att rekrytera
deltagare till den här forskarcirkeln
och det svaga gensvaret förvånar Eva
Henriksson-Garatea.
– Hur ska vi lärare kunna bli betraktade
som professionella om vi inte vill ta
reda på de senaste pedagogiska och didaktiska
rönen, frågar hon sig.
I mitten av oktober höll gruppen sitt
allra första möte och slutmålet är att publicera
en skrift med historiedidaktiskt
innehåll. Under resans gång hoppas deltagarna
också på att, via tips och råd,
stötta varandra och därmed också ta ett
stort steg i den personliga utvecklingen.
Studieannexet på Komvux Malmö Pauli ska flytta till nya
centralt belägna lokaler. Ledningsgruppen hoppas kunna
utveckla verksamheten och öka volymen.
ANNExET fLyTTAr OCH växEr
Studieannexet är en flexibel studieform
för vuxenstuderande som inte kan följa
ordinarie termins- och lektionstider och
snabbt behöver komplettera inför ansökan
till vidare utbildning (se Edico 6/09).
Verksamheten finns för närvarande i
annexet på Malmö latinskola.
– Studieannexet är en innovation som
vi vill ha mer av i Malmö stad. Vi vill utveckla
och förstärka det centralt i Malmö,
säger Matz Nilsson.
I övrigt ska den gymnasiala vuxenut-
EvA HENrIkSSON-gArATEA.
dELTAgArE
I fOrSkArCIrkELN
I HISTOrIA
Anders fought, Malmö
Borgarskola.
veronica rubin, Pauli gymnasium.
Linus Malmborg, S:t Petri skola.
Emma Wiking, S:t Petri skola.
Eva Henriksson-garatea, S:t Petri
skola.
Visst kan man gå framåt i en forskarcirkel!
Magnus Grahn
bildningen finnas kvar på Pauli.
– Den stora frågan är volymen. Vi ska
titta på det tillsammans med rektorerna
inom vuxenutbildningen.
Enligt skolans riskbedömning kan det
bli ont om utrymme när Teknikprogrammet
flyttar in.
– Teknikprogrammet är en högrisk i
gymnasiereformen. Vi vet inte hur stort
intresset kommer att bli. Vi börjar med
ett intag på 60 elever, säger Matz Nilsson.
< FORSKARCIRKEL
3
5
7
9
11
13
15
17
19

2
4
6
8
10
12
14
16
18
PROFILEN >
HELA MITT LIv är
MUSIk. JAg BOrdE
kANSkE SkAffA MIg
EN HOBBy?
Tobias Samuelsson är slagverkslärare på Heleneholms gymnasium
sedan 1996.
– Mitt liv är slagverk, jag älskar trummor. När jag var
liten bankade jag på allting, och folk i min närhet blev
väldigt trötta på mig. ”Tobbe, håll tyst”, fick jag alltid höra,
säger han.
Nästan hela familjen håller på med musik.
– Mamma är dirigent. Hon var med och startade och drev Folkoperan i Stockholm,
så jag har sett och hört en del opera i mina dar. Lillebror är sångare i The Poodles, storebror
är också sångare och arbetar med teater i Stockholm. Jag har också en halvbror
som jobbar med teater, som ljussättare och regissör. Vi har alltid haft musik omkring
oss.
Men pappan är präst.
– Vi flyttade runt mycket, från prästgård till prästgård. Så småningom hamnade vi
i Sjöbo. Där hittade jag kompisar som jag började spela med. Jag var den ende som
hade trummor, och på den vägen är det.
TEkNIkEN är vIkTIgAST
Att spela trummor är inga problem för Tobias, trots en muskelsjukdom han haft sedan
barnsben.
– Trummor handlar om rörelseenergi, att inte hindra stocken från att röra sig själv.
Man behöver inte mycket muskelstyrka, tekniken är viktigast. Det gäller att lära sig
kontrollera kraften och att ha harmoniska rörelser, tänka på flödet. Jag var självlärd
fram till jag var 20. Då började jag ta privatlektioner i slagverk för Peder ”Island” Östlund
i Stockholm.
UPPväxT MEd HÅrdrOCk
Därefter blev det två års musikstudier på Fridhems folkhögskola i Svalöv och sedan ett
år i Skurup.
– Det var bra musiker där. Och jag ville lära mig behärska alla stilar och genrer. Jag
är uppväxt med rock och hårdrock, det ligger nära hjärtat. Men under lärotiden blev
det mycket jazz och improvisation, så jag har breddat mig mycket i det allmänna musikkunnandet.
fASTNAdE fÖr UNdErvISNINg
Tobias hade egentligen ingen tanke på att bli lärare, men hade privatelever då och då.
– Jag var med i olika band och var mest ute och spelade på kvällar runtom i Skåne.
Men det var slitigt och dåligt ekonomiskt. Jag ville jobba med musik men samtidigt
ha ett yrke och sökte Musikhögskolan i Malmö. På Musikhögskolan upptäckte jag att
undervisning passade mig.
fOrTSäTTNINg PÅ NäSTA SIdA
fOTO: frEddy BILLqvIST
< TOBIAS SAMUELSSON
TOBIAS SAMUELSSON
Ålder: 44 år.
gör just nu: Gissa!
Livsfilosofi: Gör det du vill nu, annars
kanske det inte blir av.
född i: Uppsala.
Bor: På landet utanför Malmö.
familj: Fru och två barn.
Intressen: Gissa igen!
3
5
7
9
11
13
15
17
19

PROFILEN >
2
4
6
8
10
12
14
16
18
LärdE SIg Av LENNArT grUvSTEdT
Lärarna har haft positiv inverkan.
– Mina lärare genom åren har haft stor inverkan på mig. De har påverkat mig i positiv
riktning. Inte minst Lennart Gruvstedt. Han har en bra inställning till musik och
som hans elev fick man jobba hårt. Han får en att vilja göra sitt bästa – det är en lärares
största styrka. Jag spelar fortfarande ute, men det är inget tvång. Nu gör jag det
mest för att det är kul.
Som lärare gäller det att lyfta fram potentialen hos eleverna.
– Att lära sig spela ett instrument är roligt och lustfyllt. Men sedan kommer alla
krav på att man ska öva och lära sig mer. Det blir lätt ett ”måste”. Då är det viktigt att
läraren lockar fram lusten igen.
UNdErvISAr I dIgITALT SkAPANdE
De senaste åren har Tobias också börjat undervisa i digitalt skapande. Vad är det
egentligen?
– Det betyder att man på ett kreativt sätt använder digitala redskap för att skapa
musik, bild, film och så vidare. Vi fokuserar på musik och ljud. Otroligt vilka låtar
man kan göra till exempel genom att använda ljud från skolgården.
– Vi jobbar också med att ljudlägga film, göra reklamjinglar och annat, berättar
han.
MUSIkEN är HANS LIv
Tobias övar själv varje dag och har kvar kärleken till instrumentet.
– Kanske ännu mer nu. Som instrumentallärare måste man alltid hålla sig igång. Jag
har också en inspelningsstudio hemma och jobbar som tekniker och trummis åt andra
på fritiden. Överhuvudtaget jobbar jag mycket, hela mitt liv är musik. Jag borde kanske
skaffa mig en hobby, säger Tobias med ett leende.
Tobias bor på landet.
– Vi har alltid bott i prästgårdar, i stora hus nära naturen, så jag behöver rymd och
natur omkring mig. Avskildhet. Och så spelar jag ju också mycket hemma, så det är
nödvändigt – för alla parter.
– Och om jag inte får öva på ett par dar, så är det mycket som ska ut. Jag behöver
spela, det är en viktig del av mitt liv.
MUSIkALITETEN gÅr I Arv
Dottern på 11 år spelar piano och är med i Malmöoperans barnkör, men sonen på 6
år är mest intresserad av Star Wars.
– Min mamma säger att musikalitet går i arv, min morfar var också dirigent, nämligen.
Men jag vete fasen, vi har haft många diskussioner om det.
– Begåvning betyder en del för att bli musiker, men det är övning som gäller. Superbegåvning
kan vara ett hinder om man därmed tror att man inte behöver öva.
TrIvS PÅ HELENEHOLM
Att lära sig ett instrument är precis som att lära sig ett språk, menar Tobias.
– Läraren lär dig en massa ord, men du måste själv sätta ihop orden och formulera
dina egna meningar, uttrycka dina egna tankar på ditt eget sätt.
Tobias berömmer Heleneholms gymnasium, en skola som han menar sjuder av liv.
– Varför söker sig så många elever hit? Ryktet! Heleneholm är en bra plats där man
trivs. Vi har bra undervisning och mycket kompetenta lärare. Skolan och estetiska programmets
vidare utveckling är något som jag är tycker är viktigt och kul att jobba
med.
< TOBIAS SAMUELSSON < SAFIJA IMSIROVIC
Susan Englund
– Jag ansträngde mig verkligen för att göra mig förstådd, och ju mer jag ansträngde mig,
desto mer fick jag tillbaka. Svenska språket är fundamentet för allt. Det har öppnat alla
de dörrar jag bankat på, säger eldsjälen Safija Imsirovic.
”SäTT ETT frÖ SÅ HAr
dU NÅgOT ATT SkÖrdA”
Safija Imsirovic bor i stadsdelen Augustenborg
i Malmö, där hon dragit igång
den ena verksamheten efter den andra de
senaste åren. Bland annat fritidsverksamheten
Gnistan för barn upp till 13 år.
Gnistan har öppet till nio på kvällen, för
att föräldrarna ska kunna gå på kvällskurser
eller arbeta skift. Strax bredvid ligger
Kaninhotellet, där barnen kan engagera
sig i djurskötsel och dessutom lära
sig om hållbar utveckling.
fÅTT fLErA PrISEr
Safija har fått motta många priser för sitt
engagemang och arbete genom åren. I år
har hon tagit emot två. Först Kommunals
demokratipris 2010. ”Hon har inspirerat
både vuxna och barn att engagera
sig och vidga sin kunskap. Den glädje
hon sprider omkring sig förtjänar att
uppmärksammas”, löd motiveringen.
Den 4 oktober tog hon, tillsammans
med bland andra Anders Nilsson, ordförande
i Fosie stadsdelsförvaltning, emot
det prestigefyllda FN-priset World Habitat
Award för arbetet med Ekostaden Augustenborg,
som har fungerat som testområd
för nya hållbara utvecklings-
projekt i Malmö. Priset delades ut på
World Habitat Day i Shanghai.
Hon har också fått miljöpris av Malmö
stad för Gnistans ekologiska pedagogiska
inriktning och bjöds in till galamiddag
hos kungen och drottningen
2003 tillsammans med tjugo andra eldsjälar
från olika delar av landet. Och studiebesöken
från andra länder har varit
många genom åren på Gnistan.
”MÅSTE LärA MIg SPrÅkET”
– Det lönar sig att komma in i systemet
och samhället. Det har jag satsat 100
procent på. Jag har följt en röd tråd. Men
det finns inte bara en väg – det finns flera,
säger Safija. Vi kom som krigsflyktingar
från Bosnien till en flyktingförläggning
i Ystad 1993. Det var rena
paradiset efter helvetet. Då gällde det att
glömma och gå vidare oavsett hinder och
barriärer. ”Språket, jag måste lära mig
språket. Ingen ska tolka för mig”, minns
jag att jag tänkte.
– Jag ville inte bara få allt serverat, jag
ville hjälpa mig själv och min familj. Så
de ordnade svenskundervisning för oss
på förläggningen medan vi väntade på
uppehållstillstånd i 14 månader. Jag ansträngde
mig verkligen för att göra mig
förstådd och ju mer jag ansträngde mig,
desto mer fick jag tillbaka. Det lärde jag
mig tidigt och det har varit min filosofi
hela tiden. Svenska språket är fundamentet
för allt. Kan du språket, kan du bevisa
din kompetens och vad du står för. Det
har öppnat alla de dörrar jag bankat på.
STUdIEr PÅ kOMvUx
Safija med familj flyttade till Malmö
1994.
– Vi slussades till Ramels väg på Rosengård.
Där blev det studier på komvux,
först i Sfi och sedan grundläggande
och yrkesförberedande utbildning. 1996
flyttade vi till Augustenborg. Vi ville
ifrån socialbidraget, det var en skam för
mig och min familj. Jag ville tjäna mina
egna pengar. Att få något eller att skaffa
det själv – det är en oerhörd skillnad.
Och det dröjde inte länge förrän Safija
fick jobb som barnskötare på Lindängens
förskola och därefter Augustenborgs
öppna förskola.
– Det är ett bra sätt att bearbeta alla
trauman, nämligen att komma igång
med sitt liv, att studera, jobba, träffa folk
och leva ett vardagligt liv.
”SäTT ETT frÖ!”
En ny mötesplats för ungdomar på
Augustenborg är nu under arbete, 44:an.
Det är Gnistans tidigare barn som tar
över och de har själva fräschat upp och
möblerat lokalerna.
– Initiativet kom från ungdomarna
själva. ”Vi vill göra något för våra jämnåriga”,
sa de. De har inspirerats av mig
och lärt sig, att om man inte fixar något
själv, så händer ingenting. Räkna inte
med att få allt serverat. Sätt ett frö, så har
du något att skörda!
STUdErAr TILL LärArE
Har du fler verksamheter som ska förverkligas?
Fler frön att sätta?
– Oh, ja! Jag vill lära mig mer och studerar
nu till lärare på högskolan i Falun
på distans, samtidigt som jag jobbar heltid.
Just nu läser jag naturvetenskap och
det passar bra. Kunskapen jag får kan jag
direkt omsätta i praktiken här på Augustenborg,
säger Safija.
Susan Englund
3
5
7
9
11
13
15
17
19

2
4
6
8
10
12
14
16
18
LÄRARVARDAG >
Stortorget ligger nästintill öde denna råkalla novembermorgon. Klockan är 08.15 och
inom kort skall torget tjänstgöra som klassrum för elever från Heleneholms gymnasium och
deras lärare, Magnus Arvidsson.
Idag följer vi honom i hasorna för att få en inblick i hur en helt vanlig dag i en lärares
yrkesliv kan se ut. En dag i raden av läsårets 195 A-dagar.
MÖTET MEd ELEvEN vIkTIgAST
fÖr MAgNUS
fÖr MAgNUS ArvIdSSON är MÖTET MEd
ELEvErNA dEN vIkTIgASTE dELEN Av JOBBET.
HAN TrIvS MEd SITT ArBETE, MEN LäNgTAr BOrT
IBLANd. fOTO: JONAS NILSSON
Vad gör vi då på Stortorget? Jo, de tiotalet frusna och morgontrötta eleverna som
huttrar i skuggan av Karl X läser kursen Staden och framtiden och av naturliga skäl är
delar av undervisningen förlagd till just staden.
Magnus Arvidsson småspringer över torget och anländer precis i tid. Iklädd röda
jeans, marinblå rock och rutig halsduk syns han på långt håll.
Under dagens lektion ska några av eleverna berätta om byggnader invid torget, om
stadsplanering och platsens historia. Elevernas förberedelser får väl sägas vara av varierande
kvalitet, men det som utelämnas fyller Magnus mer än gärna i. Han berättar
initierat och engagerat om Hotell Kramer, Kockska huset, Apoteket Lejonet och
hur torget förändrats genom århundradena. Dessutom kritiseras demonarkitekten
Helgo Zettervall för sin ”arkitektoniska arrogans” i samband med ”försköningen” av
rådhuset. Magnus uppriktiga entusiasm tinar snart upp elevernas kyliga morgonsinnen.
UNdErvISAr I rELIgION OCH SAMHäLLSkUNSkAP
Vi rör oss mot Lilla Torg och elever och lärare är inte överens; de förra menar att det
är en trevlig mötesplats, medan Magnus talar om ”disneyfiering”.
– Det är på låtsas, det är inte genuint! Titta på gatlyktorna här; de ska bara se gamla
ut! De är inte gamla, utbrister han på sin omisskännliga småländska.
Magnus får dock se slaget förlorat; eleverna verkar fortfarande uppskatta Lilla Torg
när vi lämnar det för Hedmanska gården. Ett av syftena med undervisningen är att
öppna ögonen på eleverna, vilket också lyckas. De kommer nog att se på platsen med
nya ögon framöver, trots att de inte alltid är överens med sin lärare.
När klockan är halv tio är det dags att bryta upp. Klockan 10.00 måste vi vara på
andra sidan stan – i sal 238 på Heleneholms gymnasium. Nästa lektion, i ett helt annat
ämne med en helt annan klass, väntar.
I bilen på väg mot skolan samtalar vi om arbetet. Magnus undervisar i religion och
samhällskunskap och har arbetat i tolv år, de senaste sex på Heleneholm.
– Det bästa med yrket är mötet med eleverna. Det handlar om både positiva och
negativa möten.
Ibland kan han längta bort, även om han trivs bra med sitt jobb.
– Visst tänker man ibland att det vore skönt med ett eget kontor och specificerade
arbetsuppgifter. Många andra jobb erbjuder också mera frihet. Lärarjobbet kan vara
väldigt inrutat. Och det vore skoj att kunna ta med hunden till jobbet!
yrkET krävEr EN BrEd BILdNINg
Väl på plats på Munkhättegatan 1 hastar vi över den asfaltöken som utgör Heleneholms
skolgård. Om fem minuter börjar nästa lektionspass: 120 minuter religion
med klass ES3d, en teaterklass. De 25 eleverna är intresserade och lyssnar uppmärksamt
när Magnus berättar om judiska seder och bruk, om matregler, klädregler, sabbaten,
regler kring samlivet och mycket annat. Eleverna kommer ofta med frågor som
inte – i strikt bemärkelse – har med själva ämnet att göra.
Lektionen illustrerar verkligen det faktum att en lärare måste ha en bred bildning
för att kunna möta elevernas frågor och
funderingar. Plötsligt hamnar klassen i
diskussioner om aborträttigheter, kontrafaktisk
historieskrivning och huruvida
sex är bättre om det praktiseras mera sällan.
Andra referenser som glimtar förbi
är Star Wars, Wilhelm Tell, Abraham
och Kopernikus.
Precis innan tiden är ute hinner Magnus
redogöra för olika tolkningar av messiasbegreppet.
De flesta eleverna släntrar
iväg, men några dröjer sig kvar. Deras
frågor är inte slut bara för att lektionen
är det. Nu stundar dock 40 minuters
lunch innan nästa lektionspass. Vi tar vägen
förbi samhällslärarnas arbetsrum.
Magnus ser på klockan; det gäller att
hinna äta också. I rummet sitter fem lärare
inklämda bland bokskåp, pärmar,
filmer och böcker. På Magnus skrivbord
ryms en bärbar dator och högar med
stenciler och skrivningar. Magnus lägger
ifrån sig en pappersbunt och plockar
upp en annan. Nu återstår 30 minuter av
lunchen.
ALLTId TILLgäNgLIg
Vi skyndar på stegen och får kliva över
halvliggande elevers utsträckta ben i den
långa korridoren. Personalrummet går i
brunt och är opersonligt inrett på ett sätt
som är typiskt för svenska offentliga miljöer.
Själva köksdelen är minimal och
hela personalens lunchförråd ryms i ett
enda kylskåp.
Ändå är detta rum en plats där man
dröjer sig kvar, framförallt därför att det
är fullt av samtal; pedagogiska, politiska,
triviala, allvarliga.
Lunchen består för Magnus del av
tagliatelle och fisk, men vår huvudperson
hinner bara med ett par tuggor innan
en kvinnlig elev dyker upp i dörr-
hålet:
dET kAN vArA SvÅrT
ATT fÅ ArBETSrO
I SkOLAN fÖr ATT räT-
TA SkrIvNINgAr OCH
PLANErA LEkTIONEr.
– Magnus! Jag vill prata med dej!
Magnus reser sig och gör henne till
viljes. Han är tillbaka ett par minuter senare.
Blir han irriterad?
– Från det vi kommer hit tills vi går
hem är vi tillgängliga för elever. Man kan
fundera på om det är bra eller dåligt.
Magnus menar att det kan vara svårt
att få saker gjorda på jobbet. Elever
knackar ofta på dörren till arbetsrummet
för att fråga om allt möjligt – från vad
som kommer på provet, till om de kan
vara lediga nästa fredag.
– Det kan vara svårt att få arbetsro i
skolan för att rätta skrivningar och planera
lektioner, något som kräver att man
fOrTSäTTNINg PÅ NäSTA SIdA
< LÄRARVARDAG
3
5
7
9
11
13
15
17
19

2
4
6
8
10
12
14
16
18
LÄRARVARDAG>
MAgNUS ArvIdSSON HAr I dAg fÖrLAgT SIN LEkTION I kUrSEN ”STAdEN OCH frAMTIdEN” TILL STOrTOrgET I MALMÖ.
kan arbeta relativt ostört. Tiden i skolan
går, förutom undervisning, mest åt till att
kopiera och prata med elever och kollegor.
Övriga lärare runt bordet nickar instämmande.
OLIkA NIvÅEr Av ENgAgEMANg
När lunchen är avklarad är det dags för
dagens sista lektionspass: samhällskunskap
med en BF3:a. Magnus har nu fått
understöd i form av lärarkandidaten Linda
Magnusson och de delar på ledningen
av lektionen. På dagordningen står seminarium.
Eleverna har parvis skrivit om
olika terroriströrelser. Nu har de läst varandras
texter och skall förhoppningsvis
kunna ge varandra synpunkter.
Det står snart klart att vissa par är välförberedda,
medan andra har lagt ner
mindre energi. Magnus och Linda leder
klassen likt motvilliga hästar mot kunskapens
vattenhål. Vissa dricker, andra
inte. Återigen är det tydligt vilken bredd
av kunskaper som krävs av läraren om så
disparata ämnen som UNA-bombaren,
Islamiska brödraskapet, Påskupproret
1918 och Hizbollahs historia. Mot slutet
av de 80 minuterna visar några av eleverna
tecken på veritabel utmattning.
Magnus tar det med jämnmod. Även här
dröjer sig elever kvar för att avsluta diskussioner
och ställa ytterligare frågor. Jag
förstår vad Magnus menade när han talade
om det viktiga mötet med eleven.
fÖrBErEdELSEr fÖr NäSTA dAg
Klockan har nu blivit 14.00 och dagens
lektioner är avklarade. Detta innebär nu
inte att Magnus sätter sig i bilen och åker
hem till Lund. Nej, undervisningen är ju
bara en del av arbetet. Innan eftermiddagens
klasskonferenser hinner Magnus
med att föra in frånvaro och kopiera inför
morgondagen.
Klockan 15 inleds den första konferensen.
Idag går man igenom klasserna
på estetiska programmet. Lärare, elevvård
och ansvarig rektor är samlade i ett
klassrum och diskuterar varje klass. Hur
är stämningen? Behöver någon elev extra
stöd? Mellan konferenserna diskuterar
jag och Magnus hur skolan förändrats
och vilka pedagogiska idéer han anammat.
Magnus är bestämd:
– Trenden med ”eget arbete” har varit
förödande för den svenska skolan.
Han menar att vi behöver föra en ordentlig
debatt om vad kunskap är och
vad som krävs av lärare och elever i en
föränderlig värld.
– Det finns ingen ”enda vägens pedagogik”!
Klockan har hunnit bli 17.10 när den
sista konferensen är över. Magnus samlar
ihop sina pärmar och går med lätta steg
mot sitt arbetsrum där han dumpar dem
och stänger av datorn. Han ser fundersamt
mot en bunt skrivningar, tvekar,
men stoppar slutligen ner dem i axelremsväskan.
Kanske finns det tid att ta en
titt på dem ikväll när barnen somnat.
När Magnus sätter sig bakom ratten
på sin blå minibuss har klockan hunnit
bli halv sex och skymningen faller över
Malmö. Ännu en helt vanlig arbetsdag i
ett lärarliv har nått sitt slut.
Jonas Nilsson
Gymnasiereformen 2011 påverkar Malmö stads idrottsgymnasium en hel del.
– Det som är bra är att kvaliteten ökar och att det blir tydligare för eleverna, säger
Jan-Olov Jakobsson, utvecklingssamordnare.
< MALMÖ IDROTTSGYMNASIUM
IdrOTTSgyMNASIET väLkOMNAr gy 11
Sedan höstterminen 2009 huserar Malmö
stads idrottsgymnasium i toppmoderna
Swedbank Stadion. Här finns de miljömässiga
förutsättningarna för att leva upp
till mottot ”från idrottsklass till världsklass”.
Skolan har drygt 300 elever och
cirka 40 anställda (lärare och tränare).
Dessutom har man hand om elever från
andra skolor som läser ”Specialidrott för
särskild elev”, vilket ger en siffra på sammanlagt
omkring 500 elever.
– Det blev ett stort lyft när vi flyttade
hit. Tidigare var skolans olika idrottsklasser
utspridda, nu finns allt samlat på en
och samma plats, säger Jan-Olov Jakobsson
när vi vandrar genom korridorerna på
stadions markplan.
Inne i själva fotbollsstadion finns fjorton
lektionssalar och skoladministrationen.
Runtomkring ligger idrottsanläggningar,
Centrum för Idrott och Hälsa,
Kulans idrottsskadecenter, Malmö Idrottsakademi
och ett nyrenoverat gym på 500
kvadratmeter.
– Stadionområdet är ett unikt idrottsområde
mitt i Malmö som nu utnyttjas
även på dagtid. Vårt motto är ”från
idrottsklass till världsklass”, och med det
menar vi att vi kan erbjuda idrottsintresserade
elever utbildning i kombination
med en satsning på idrott genom idrottsgrundskolan,
idrottsgymnasiet och sedan
på högskole- och universitetsnivå, säger
Jan-Olov Jakobsson.
TvärvETENSkAPLIg SPECIALIdrOTT
Gy 11 medför en hel del förändringar för
eleverna i form av mindre frihet och stramare
regler. Kravet för idrottselever att få
läsa kurser i specialidrott blir att eleven
måste gå på ett Riksidrottsgymnasium
(RIG) eller en Nationellt Godkänd
Idrottsutbildning (NIU).
Specialidrott kommer att bli ett tvärvetenskapligt
ämne med kurser som idrottsspecialisering,
tränings- och tävlingslära
och ledarskap. Eleven kan få 400 poäng
av dessa kurser i sitt program.
JAN-OLOv JAkOBS-
SON TyCkEr ATT
SkOLvErkET gÅr ETT
STEg I räTT rIkTNINg
MEd dEN NyA
gyMNASIErEfOrMEN.
dESSA PrOgrAM fINNS PÅ gyMNASIET HÖSTEN 2011:
Samhällsvetenskapsprogrammet SP – idrott, Ekonomiprogrammet EK – idrott,
Handels- och administrationsprogrammet – idrott, Naturvetenskapsprogrammet – idrott,
Idrottsprogrammet med ledarinriktning – Barn- och fritidsprogrammet.
SkOLANS IdrOTTEr:
riksidrottsgymnasium (rIg): Badminton, friidrott.
Nationellt godkända Idrottsutbildningar (NIU): Basket, Fotboll flickor, fotboll pojkar, fäktning,
golf, handboll, innebandy, ishockey, konståkning, skridsko, taekwondo, tennis, segling, squash.
– Vi kommer också kunna erbjuda
Idrottsspecialisering för enskilda elever
som är ett alternativ för de elever som har
en idrott där det inte finns ett Riksidrottsgymnasium
eller Nationellt Godkänd
Idrottsutbildning eller inte blir antagen
till Riksidrottsgymnasium eller en Nationellt
Godkänd Idrottsutbildning men
ändå ser idrotten som en stor del av ditt
framtida liv, berättar Jan-Olov Jakobsson.
SkOLANS ATTrAkTIONSkrAfT ÖkAr
Han är klart optimistisk inför framtiden.
– Gymnasiets attraktionskraft ökar.
Tack vare den fina idrottsmiljö vi byggt
upp på Stadionområdet har Malmö
Idrottsgymnasium fått godkänt flera nya
idrotter som vi inte haft tidigare. I och
med de nya läroplanerna får eleverna ännu
bättre möjligheter att kombinera träning
med sina gymnasiestudier. Ingen ungdom
ska behöva prioritera bort sin skolutbildning
bara för att han eller hon vill satsa
seriöst på sin idrott, säger han.
Arbetet med den nya reformen har dragit
ut på tiden, vilket skapat en viss förvirring
så här i ansökningstider. Men trots
att vissa besked från Skolverket kommit i
sista minuten tycker utbildningssamordnaren
att Malmö Idrottsgymnasium är väl
förberett för omställningen.
– Vi har alla förutsättningar att genomföra
det här på ett bra sätt och bli ett av
Sveriges bästa idrottsgymnasium.
3
5
7
9
11
13
15
17
19

ORDET ÄR DITT>
2
4
6
8
10
12
14
16
18
Det blir ingen flytt av Barn- och fritidsprogrammet till
Rönnen. Men vad ska hända med utbildningen när
Heleneholms gymnasium stänger? Christer Johansson,
gymnasielärare på Heleneholm, efterfrågar en dialog mellan
utbildningsnämnden och skolans personal och elever.
TACk UTBILdNINgSNäMNdEN...
CHrISTEr JOHANSSON
gyMNASIELärArE Bf
HELENEHOLMS gyMNASIUM
… för att ni tog bort flytten av Barn- och
fritidsprogrammet från Heleneholm till
Rönnen i nämndens senaste möte.
Ledningsgruppen och utbildningsdirektören
föreslog en sådan flytt i sitt underlag
för ändringar av gymnasieskolans
lokaler och program inför läsåret
2011/2012.
Vi som arbetar på BF och eleverna på
BF blev inte på något sätt inbjudna till
en dialog med ledningsgruppen utan fick
själv bjuda hit utbildningsdirektören
innan sommarlovet. Tyvärr var det som
att prata med en vägg – inga av våra argument
nådde hans själ. Det kändes som
om det var pengar som styrde hela förslaget
och inget om skolans uppdrag och
ansvar i det mångkulturella Malmö.
Vi har samma argument då som nu:
• Det blir en segregation istället för integration
att flytta samman två yrkesprogram
med samma socioekonomiska bakgrund
på eleverna. Våra elever med
invandrarbakgrund behöver möta andra
elever med andra socioekonomiska bakgrunder
för att utvecklas i det mångkulturella
Malmö, där de ska arbeta i framtiden.
En del av eleverna har sina
mammor i samma hus (omvårdnadsprogram
för vuxna) och sina bröder/släktingar
på yrkesprogram på Norra Sorgenfri.
Eleverna (framförallt tjejer)
behöver se skolan som en fristad och
kunna utvecklas i lugn och ro utan att
känna sig ”bevakade”.
• Samma skäl när det gäller den språkliga
utvecklingen och arbetspraktiken. Man
måste möta olika typer av människor i
det mångkulturella Malmö för att utvecklas
både språk- och yrkesmässigt.
• Eleverna på Heleneholm har under flera
år varit de gymnasieelever som trivts
bäst på sin skola. Enligt eleverna beror
det på blandningen av olika teoretiska
och yrkesprogram, där blandning är berikande
och att var och en får vara sig själv
utan att följa en ”skolkod” som ofta är
fallet när antalet program är begränsat.
• Det är tråkigt när man hör att Omvårdnadsprogrammet
och BF har liknande
profil. Detta är beklämmande att de
som bestämmer inte vet att BF är ett pedagogiskt
program och inget omvårdnadsprogram.
• Vi undervisar om skolans värdegrund,
integration och mångfald. Hur falsk blir
inte denna undervisning när lednings-
SkrIv TILL OSS:
EdICO@MALMO.SE >EdICO@PUB.MALMO.SE
gruppens förslag leder till segregation istället
för integration. Varför ska alla profilskolor,
spetsskolor, skrytskolor (välj
själv) ligga i centrum medan yrkesutbildningarna
ligger längre ut mot förorterna?
Detta är också en form av segregation.
En sista fundering gäller lokalerna på
Rönnen. Det måste kosta rätt mycket att
bygga om gamla sjukhuslokaler till skolverksamhet,
framförallt eftersom hela
Rönnen måste flyttas under byggtiden
(jämför Latins flytt till Pildamm) Det går
inte att bedriva undervisning på Rönnen
samtidigt som ”Hiltiborrarna” dominerar
ljudnivån.
Vi förstår att vi måste flytta någon
gång eftersom Heleneholm ska stängas
ner och vårt önskemål är till en skola
med flera olika program, både yrkes och
teoretiska, gärna i centrum.
Jag förväntar mig ingen ursäkt för ledningsgruppens
överkörning av våra argument,
men jag hoppas på mer ödmjukhet
och respekt för berörda lärare och
elever inför nästa förslag till flytt.
HELENEHOLMS gyMNASIUM STäNgEr OCH BArN- OCH frITIdSPrOgrAMMET fÅr fLyTTA.
Författarna kompletterar varandra med
erfarenheter från skolor i andra länder.
John Steinberg med lärarexamen från
USA och forskarutbildning i Sverige och
Åsa Sourander som arbetat i Finland som
klasslärare i tjugo år men även inom
lärarutbildningen vid Åbo Akademi.
Senare även som lärare i Sverige vilket ger
henne en möjlighet att jämföra våra skolmiljöer.
Steinbergs teoretiska grund och
Souranders praktiska erfarenheter bildar
en grund för bokens resonemang kring
de svåra frågorna om oroliga klasser och
grupper.
För att kunna angripa problemen med
ATT fÅ kLASSEN MEd SIg
ATT väNdA EN kLASS: frÅN OrO TILL fOkUS
fÖrfATTArE: JOHN STEINBErg OCH ÅSA SOUrANdEr, 2010. ISBN
978-91-40-67044-1.
UTgIvEN Av EPAgO.
stökiga klasser är boken uppbyggd med
hjälp av principer. Att vända en klass
innebär ett hårt arbete, något som författarna
betonar i början av boken.
I kapitlet ”Gruppen före individen”
formuleras bokens första princip: Gruppen
går före individen. Med lugn och ro
i gruppen kan man möta varje enskild individ.
Teoretiska resonemang följer om
lärstilar och trender i undervisning som
individualiserats och anpassats till individen
på bekostnad av kollektiva genomgångar.
Här finns flera exempel på hur
man stärker gruppkänslan genom gemensamma
aktiviteter.
BIBLIOTEkArIE vId
rÖNNENS gyMNASIUM
INgEr rIdBäCk
I kapitlet ”Skolans uppdrag och fokus”
handlar det om att prioritera sin klass
och avgöra vad uppdraget som lärare
innebär. Författarna betonar skolledarens
ansvar att skydda den lärare som behöver
fokusera på sitt uppdrag att få ordning
på klassen eller gruppen.
Ytterligare ämnen som behandlas i bokens
11 kapitel: traditionell kontra modern
pedagogik, makt kontra inflytande,
regler och konsekvenser, samverkan med
föräldrar, den positiva psykologin, vardagsrutiner,
anknytning och stabilitet.
Boken avslutas med forskning och referenser.
< BOKTIPSET
3
5
7
9
11
13
15
17
19

Returadress:
UTBILDNINGSFöRVALTNINGEN
Informationsavdelningen
Box 17 195
200 10 Malmö
MITHETA OCH ZAWABAH TräNAr PÅ MOTIONSCykLAr. fOTO: SUSAN ENgLUNd
Deltagare och lärare i Må Bra med Sfi på Komvux Södervärn tränar varje tisdag förmiddag på Actic. De är nu
inne på sin andra termin, och det är många leenden och glada ansikten bland deltagarna i träningslokalerna.
rÖrELSEgLädJE MEd SfI
Mitheta och Zawabah motionerar på cyklarna,
medan andra deltagare föredrar löpbandet.
I rummet intill dansas det för fullt till
medryckande musik. Det är Sandra Dahl
Friberg, instruktör på Actic, som leder afrodansen
och hon har inga problem med att
få igång deltagarna.
– I början var de lite blyga och försiktiga,
men nu är det fullt ös så svetten rinner. Det
har skett en enorm utveckling hos alla deltagarna
och det är kul. De är bekväma med
träningen nu och framförallt motiverade,
säger Sandra.
Det är andra terminen som deltagarna
i Må Bra med Sfi tränar på Actic. Lärarna
Malin, Laila, Lidewey och Angela deltar
naturligtvis också i träningen.
Sandie, som precis dansat, ställer sig på
löpbandet för ett kort pass.
– Det är roligt och bra för kroppen att
träna. Jag är mycket glad att vi får möjlighet
att träna här. Och det är också bra för hjärnan!
Det gör att man kopplar av, säger hon.
Susan Englund
SANdIE UPPSkATTAr MÖJLIgHETEN ATT TräNA.