TOBIAS SAMUELSSON - Malmö stad

2
4
6
8
10
12
14
16
18
LÄRARVARDAG >
Stortorget ligger nästintill öde denna råkalla novembermorgon. Klockan är 08.15 och
inom kort skall torget tjänstgöra som klassrum för elever från Heleneholms gymnasium och
deras lärare, Magnus Arvidsson.
Idag följer vi honom i hasorna för att få en inblick i hur en helt vanlig dag i en lärares
yrkesliv kan se ut. En dag i raden av läsårets 195 A-dagar.
MÖTET MEd ELEvEN vIkTIgAST
fÖr MAgNUS
fÖr MAgNUS ArvIdSSON är MÖTET MEd
ELEvErNA dEN vIkTIgASTE dELEN Av JOBBET.
HAN TrIvS MEd SITT ArBETE, MEN LäNgTAr BOrT
IBLANd. fOTO: JONAS NILSSON
Vad gör vi då på Stortorget? Jo, de tiotalet frusna och morgontrötta eleverna som
huttrar i skuggan av Karl X läser kursen Staden och framtiden och av naturliga skäl är
delar av undervisningen förlagd till just staden.
Magnus Arvidsson småspringer över torget och anländer precis i tid. Iklädd röda
jeans, marinblå rock och rutig halsduk syns han på långt håll.
Under dagens lektion ska några av eleverna berätta om byggnader invid torget, om
stadsplanering och platsens historia. Elevernas förberedelser får väl sägas vara av varierande
kvalitet, men det som utelämnas fyller Magnus mer än gärna i. Han berättar
initierat och engagerat om Hotell Kramer, Kockska huset, Apoteket Lejonet och
hur torget förändrats genom århundradena. Dessutom kritiseras demonarkitekten
Helgo Zettervall för sin ”arkitektoniska arrogans” i samband med ”försköningen” av
rådhuset. Magnus uppriktiga entusiasm tinar snart upp elevernas kyliga morgonsinnen.
UNdErvISAr I rELIgION OCH SAMHäLLSkUNSkAP
Vi rör oss mot Lilla Torg och elever och lärare är inte överens; de förra menar att det
är en trevlig mötesplats, medan Magnus talar om ”disneyfiering”.
– Det är på låtsas, det är inte genuint! Titta på gatlyktorna här; de ska bara se gamla
ut! De är inte gamla, utbrister han på sin omisskännliga småländska.
Magnus får dock se slaget förlorat; eleverna verkar fortfarande uppskatta Lilla Torg
när vi lämnar det för Hedmanska gården. Ett av syftena med undervisningen är att
öppna ögonen på eleverna, vilket också lyckas. De kommer nog att se på platsen med
nya ögon framöver, trots att de inte alltid är överens med sin lärare.
När klockan är halv tio är det dags att bryta upp. Klockan 10.00 måste vi vara på
andra sidan stan – i sal 238 på Heleneholms gymnasium. Nästa lektion, i ett helt annat
ämne med en helt annan klass, väntar.
I bilen på väg mot skolan samtalar vi om arbetet. Magnus undervisar i religion och
samhällskunskap och har arbetat i tolv år, de senaste sex på Heleneholm.
– Det bästa med yrket är mötet med eleverna. Det handlar om både positiva och
negativa möten.
Ibland kan han längta bort, även om han trivs bra med sitt jobb.
– Visst tänker man ibland att det vore skönt med ett eget kontor och specificerade
arbetsuppgifter. Många andra jobb erbjuder också mera frihet. Lärarjobbet kan vara
väldigt inrutat. Och det vore skoj att kunna ta med hunden till jobbet!
yrkET krävEr EN BrEd BILdNINg
Väl på plats på Munkhättegatan 1 hastar vi över den asfaltöken som utgör Heleneholms
skolgård. Om fem minuter börjar nästa lektionspass: 120 minuter religion
med klass ES3d, en teaterklass. De 25 eleverna är intresserade och lyssnar uppmärksamt
när Magnus berättar om judiska seder och bruk, om matregler, klädregler, sabbaten,
regler kring samlivet och mycket annat. Eleverna kommer ofta med frågor som
inte – i strikt bemärkelse – har med själva ämnet att göra.
Lektionen illustrerar verkligen det faktum att en lärare måste ha en bred bildning
för att kunna möta elevernas frågor och
funderingar. Plötsligt hamnar klassen i
diskussioner om aborträttigheter, kontrafaktisk
historieskrivning och huruvida
sex är bättre om det praktiseras mera sällan.
Andra referenser som glimtar förbi
är Star Wars, Wilhelm Tell, Abraham
och Kopernikus.
Precis innan tiden är ute hinner Magnus
redogöra för olika tolkningar av messiasbegreppet.
De flesta eleverna släntrar
iväg, men några dröjer sig kvar. Deras
frågor är inte slut bara för att lektionen
är det. Nu stundar dock 40 minuters
lunch innan nästa lektionspass. Vi tar vägen
förbi samhällslärarnas arbetsrum.
Magnus ser på klockan; det gäller att
hinna äta också. I rummet sitter fem lärare
inklämda bland bokskåp, pärmar,
filmer och böcker. På Magnus skrivbord
ryms en bärbar dator och högar med
stenciler och skrivningar. Magnus lägger
ifrån sig en pappersbunt och plockar
upp en annan. Nu återstår 30 minuter av
lunchen.
ALLTId TILLgäNgLIg
Vi skyndar på stegen och får kliva över
halvliggande elevers utsträckta ben i den
långa korridoren. Personalrummet går i
brunt och är opersonligt inrett på ett sätt
som är typiskt för svenska offentliga miljöer.
Själva köksdelen är minimal och
hela personalens lunchförråd ryms i ett
enda kylskåp.
Ändå är detta rum en plats där man
dröjer sig kvar, framförallt därför att det
är fullt av samtal; pedagogiska, politiska,
triviala, allvarliga.
Lunchen består för Magnus del av
tagliatelle och fisk, men vår huvudperson
hinner bara med ett par tuggor innan
en kvinnlig elev dyker upp i dörr-
hålet:
dET kAN vArA SvÅrT
ATT fÅ ArBETSrO
I SkOLAN fÖr ATT räT-
TA SkrIvNINgAr OCH
PLANErA LEkTIONEr.
– Magnus! Jag vill prata med dej!
Magnus reser sig och gör henne till
viljes. Han är tillbaka ett par minuter senare.
Blir han irriterad?
– Från det vi kommer hit tills vi går
hem är vi tillgängliga för elever. Man kan
fundera på om det är bra eller dåligt.
Magnus menar att det kan vara svårt
att få saker gjorda på jobbet. Elever
knackar ofta på dörren till arbetsrummet
för att fråga om allt möjligt – från vad
som kommer på provet, till om de kan
vara lediga nästa fredag.
– Det kan vara svårt att få arbetsro i
skolan för att rätta skrivningar och planera
lektioner, något som kräver att man
fOrTSäTTNINg PÅ NäSTA SIdA
< LÄRARVARDAG
3
5
7
9
11
13
15
17
19