TOBIAS SAMUELSSON - Malmö stad

2
4
6
8
10
12
14
16
18
BETYGSSYSTEM GENOM TIDERNA >
dET ABSOLUTA BETygSSySTEMET ByggdE PÅ EN IdEALISTISk kUNSkAPSSyN OCH gäLLdE
I SvErIgE frAM TILL 1960-TALET. TILL HÖgEr: BETygSBOk frÅN 1920-TALET.
I höst är det återigen dags för ett nytt betygssystem. Med anledning av de nya ändringarna
presenterar Edico en artikelserie om de svenska betygssystemens historia.
Den här gången tittar vi på det absoluta betygssystemet.
dET ABSOLUTA BETygSSySTEMET
Betyg – uttryckt i siffror eller bokstäver
– har under de senaste 100 åren använts
för att på olika sätt mäta elevers kunskaper
och färdigheter. Betyg sattes även
innan dess, men i någon riktigt organiserad
form har de bara existerat sedan 1905
i läroverket och sedan 1897 i folkskolan.
Betygsskalan såg ut så här:
A Berömlig
a Med utmärkt beröm godkänd
AB Med beröm godkänd
Ba Icke utan beröm godkänd
B Godkänd
BC Icke fullt godkänd
C Underkänd
Dessutom utdelades betyg i flit och uppförande
enlig andra skalor med färre
steg. Med vissa modifieringar bestod i
princip detta system i gymnasiet ända
fram till 1968.
Betygen var, åtminstone i teorin, absoluta,
det vill säga ett visst betyg svarade
mot hur väl förtrogen eleven var med
ämnet. Vad eleverna skulle syssla med i
skolan var ganska detaljerat reglerat genom
kursplaner. Till stöd för betygsättningen
användes centralt utarbetade examensprov
och statliga censorer.
Henry Egidius skriver i sin bok Pedagogik
för 2000-talet att det absoluta betygssystemet
var ett uttryck för en kombination
av en empiristisk/positivistisk
kunskapssyn och en idealistisk inställning
till kunskap. Empirister och positivister
hävdar att vetande består av ansamlade
kunskaper som kan mätas objektivt.
Den idealistiska kunskapssynen baseras
på att ”kunskap är av olika slag från en
lägre sinneskunskap av tvivelaktigt värde
till en högre kunskap om evigt giltiga
normer, principer och begrepp”.
IdEALISTISk SyN PÅ kUNSkAP
Därigenom kan man exempelvis ge en
elev som besitter oreflekterade faktakunskaper
betyget B, medan en elev som har
”förmåga till värdering och intuition” får
betyget A. Denna idealistiska syn på
kunskap ger också uttryck för tanken om
eviga, sanna värden.
Ännu i slutet av 1930-talet saknades
dock en nationell måttstock för betygen;
de sattes i hög grad efter den enskilde lärarens
gottfinnande. Betygen hade ingen
större betydelse vad det gällde intagning
till högre studier. Denna baserades istället
främst på skriftliga omdömen och på
skriftlig och muntlig prövning. Endast en
försvinnande liten andel av eleverna sökte
till högre utbildning då den fortfarande i
praktiken var reserverad för en liten elit.
På 1930-talet ökade dock antalet elever
som gick vidare till högre utbildning
kraftigt. När betygen nu skulle användas
vid urval till högre utbildning måste man
skapa ordning i det kaotiska systemet.
Undersökningar visade nämligen att bedömningen
skilde sig våldsamt mellan
olika lärare. Man hade en debatt som påminner
om dagens diskussioner kring betygsinflation
och orättvisor i systemet.
Något måste göras. Lösningen blev det
närmast mytomspunna relativa betygssystemet,
vilket började införas i grundskolan
1962. Mer om det i nästa Edico.
Jonas Nilsson
Gå framåt i en forskarcirkel. Det vill ett antal lärare
i historia. Tanken är att resultaten ska publiceras.
HISTOrIELärArE
I fOrSkArCIrkEL
En forskarcirkel har sin grund i att en
disputerad lärare via teori och diskussioner
leder vanliga lärare, vilka sedan ska
göra något praktiskt och undersökande
i sina klasser. Gruppen väljer mellan olika
områden och i det här fallet är utgångspunkten
de nya kursplanerna och
de lika nya betygskriterierna. Formativ
bedömning, historiebruk, sambandet
mellan förändringsprocess och bedömning
utgör några av de områden som kan
komma att undersökas.
– Forskarcirklar på gymnasiet har tidigare
genomförts i matematik och svenska
men mig veterligen inte i historia under
de senaste åren, förklarar Eva
Henriksson-Garatea.
Via Kerstin Larsson på FoU Malmö/
utbildning (tidigare Resurscentrum för
mångfaldens skola) och Per Eliasson på
Lärarutbildningen i Malmö har denna
forskarcirkel i historia utvecklats.
– Per Eliasson blev eld och lågor när
någon var intresserad av det här och han
Ny TIdNINg LANSErAS
TIdNINg OM gy 11
Sträva är en tidning som informerar
blivande gymnasister och deras vårdnadshavare
om gymnasievalet.
Tidningen har producerats av utbildningsförvaltningens
informationsavdelning med anledning
av gymnasiereformen GY 11. Sträva innehåller
bland annat artiklar om behörighetsregler,
introduktionsprogram, meritkurser, fritt sök i
Skåne och vidare studier.
Tidningen har tryckts i en upplaga på 15 000
exemplar och distribuerats till samtliga elever i
år 9 på Malmös kommunala och fristående
gymnasieskolor.
Den har också köpts in av ett flertal andra
skånska kommuner, bland annat Landskrona,
Höganäs och Ängelholm.
tog direkt på sig rollen att som disputerad
leda vår forskarcirkel, berättar Eva
Henriksson-Garatea.
Under tre terminer kommer fem gymnasielärare
från Malmö stad att träffas
vid tolv tillfällen för att diskutera historiedidaktik.
SLUTMÅLET EN SkrIfT
Det har dock inte varit enkelt att rekrytera
deltagare till den här forskarcirkeln
och det svaga gensvaret förvånar Eva
Henriksson-Garatea.
– Hur ska vi lärare kunna bli betraktade
som professionella om vi inte vill ta
reda på de senaste pedagogiska och didaktiska
rönen, frågar hon sig.
I mitten av oktober höll gruppen sitt
allra första möte och slutmålet är att publicera
en skrift med historiedidaktiskt
innehåll. Under resans gång hoppas deltagarna
också på att, via tips och råd,
stötta varandra och därmed också ta ett
stort steg i den personliga utvecklingen.
Studieannexet på Komvux Malmö Pauli ska flytta till nya
centralt belägna lokaler. Ledningsgruppen hoppas kunna
utveckla verksamheten och öka volymen.
ANNExET fLyTTAr OCH växEr
Studieannexet är en flexibel studieform
för vuxenstuderande som inte kan följa
ordinarie termins- och lektionstider och
snabbt behöver komplettera inför ansökan
till vidare utbildning (se Edico 6/09).
Verksamheten finns för närvarande i
annexet på Malmö latinskola.
– Studieannexet är en innovation som
vi vill ha mer av i Malmö stad. Vi vill utveckla
och förstärka det centralt i Malmö,
säger Matz Nilsson.
I övrigt ska den gymnasiala vuxenut-
EvA HENrIkSSON-gArATEA.
dELTAgArE
I fOrSkArCIrkELN
I HISTOrIA
Anders fought, Malmö
Borgarskola.
veronica rubin, Pauli gymnasium.
Linus Malmborg, S:t Petri skola.
Emma Wiking, S:t Petri skola.
Eva Henriksson-garatea, S:t Petri
skola.
Visst kan man gå framåt i en forskarcirkel!
Magnus Grahn
bildningen finnas kvar på Pauli.
– Den stora frågan är volymen. Vi ska
titta på det tillsammans med rektorerna
inom vuxenutbildningen.
Enligt skolans riskbedömning kan det
bli ont om utrymme när Teknikprogrammet
flyttar in.
– Teknikprogrammet är en högrisk i
gymnasiereformen. Vi vet inte hur stort
intresset kommer att bli. Vi börjar med
ett intag på 60 elever, säger Matz Nilsson.
< FORSKARCIRKEL
3
5
7
9
11
13
15
17
19