Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
^<br />
lO^OXXOCUXO^^I^^^I^<br />
Ingem9r Ericson<br />
^rtnr Forsberg<br />
Ingem9r Ericson,<br />
Lars^M9gnns Engström,<br />
^lf Thorstensson<br />
Gentrumförldrotlsforskning, bo^5^^,<br />
Ll^^Sto^kholm,<br />
tel 08^0222 00, ^^0o^2^ ^9^<br />
^v^v.svenskidrott.se^GIF<br />
Pro^^^r9^on<br />
rtel9rmedf^rannmmerkost9r xOOkr.<br />
Insattes pä postgiro<br />
95^5o^Mott2gore<br />
karolinska institutet.<br />
^nge^ä talongen ^kst 210,<br />
pr^2150,konto3^0x^<br />
MediaLaget Stockholm ^0<br />
Foto: ^rtur Forsberg<br />
1SS^IL10^^9<br />
blr^^!999^^rgäng0<br />
^ aktuell svensk idrotls^s^kologisk<br />
forskning<br />
7 Tilläm^9d mental träning i Sverige<br />
9 ^tt9rbet9 5omidrottspsvkolog<br />
12 ldrottsps^kologisk9 forskningsmetod<br />
10 Ett nvtt forskningsområde: Psvkolo<br />
giska riskfaktorer oohidroltssk^d^<br />
^0 r^9nm9nflvt9sigitorm^<br />
2^ ^oncentr9tionoohurest9tion<br />
Ett ^vkof^siologiskt perspektiv<br />
27 Överträningens psvkofvsiologi i<br />
praktiken<br />
32 hunger mål och skidor<br />
Vad kan vi Iär9 9v världselitens<br />
38 Språket ger inte alltid kl9T9 besked<br />
Vad men^r vi oohv^d säger vi^<br />
^3 Integrerad mental träning<br />
^ Sokmliskt förhållningssätt<br />
Oi9logensomutveckl9r<br />
50 lffeedb9^kisthebreakfastforcham^<br />
r^ions debriefingisthe^l9teitmiistbe<br />
servedon<br />
53 L9gsamm9nh9iiningen9h^äl^9nde<br />
eilerst^äl^9ndeh9nd^<br />
57 Tommv Söderberg om idrottspsvkologi<br />
^^^ lag hade fel i förra numret. 1 ledaren skrev jag att den första idrottsavhandlingen<br />
inom det l^teendevetenskaphga oeh samhällsvetenskapliga<br />
områdetvarLars-Magnus^ngströml975. Långt ödigare, redan 19^2 hade<br />
Gunnar Borg disputemt pä T^ysicalperformanee and per^vede^eröon^ i<br />
l^xind. Själva avhandlingen är slut, men Gunnar var vänlig oeh skiekade en<br />
kopia på <strong>hela</strong> sitt arbete l^ämnas skall också att den andm avhandlingen<br />
var Olle Halldén 19^3 med ^Stjämidrottsmannens anpassningsproblem<br />
eft^idmttskarriär^ns slut^. Se artikel Svensk idmttsforsknm<br />
skall vamrättljlag hoppas både Gunnar oeh Olle ursäktar ^x dåligt påläst<br />
fysiolog.<br />
Gxmnar Borg kom i sin avhandling att lägga grxmden öll ett nytt forsk<br />
x^gsfält,psykot^sik^a. lian utveeklade också metoder för att mäta varm<br />
beln^ upplevd ansträngning, lian konstruerade ett nytt test för kraftprov på<br />
^kelergometern^ soin var långt före ^ingate-testet. lian kom senare att<br />
samarbeta med många av de ledande ^siologema och utveeklade därvid de<br />
etablemde oehoft^ användas.^ Borgskalorna. Inom^siologin,medieinen<br />
oeh idrott^^harmanhaft stor användning av skalorna för att värdera fysisk<br />
ansträngningsgrad hembar inte genomfört ed träningspass med ansträng<br />
ningen 11-13 (distanspass) enligt Borg?<br />
^en en annan pionjär kom igång på ^0-talet, Torbjörn StockfelL Som lära<br />
^ på dåvarande Idrottshögskolan (GG1) byggde han upp ett stort kontaktnät<br />
med klubbar och förlmnd och l^rjade omsätta sina idéer inom idrotten<br />
^em minns inte när Djurgården varvade riköga toppmatcher med botten<br />
napp. Torbjörn var mycket spännande oeh före sin öd. Men nu är öden i<br />
kappochhansidéergång^ara. Dessa viköga första kontakter mellan forskning,<br />
teori oeh tillämpning har nu bhvit mer etablemde oeh fad sina egna<br />
utbildningar oeh program.<br />
l^är man idag inom idrotten talar om prestaöo<strong>ner</strong> är det en helhetssyn som<br />
tillämpas ^knopp och kropps ^ man inte mentalt förberedd, har ^<br />
att moövem sig eller fokusem på uppgiften vin<strong>ner</strong> man inte tävlingen<br />
Många insatser har gjorts av psykologer m^x även andra med god psykologisk<br />
bhek har bidmgit till att lyft^ ed lag eller individ i räöögonbhck^<br />
kologens arbete kan vara både långsikögt förebyggande syfte och kortsik<br />
ögt att mdda en situaöon. Läs 6r^vin ^pitT^eh ar<br />
idrottspsykolog^.<br />
Idmttspsykologi om^ttas utav många områdena grxmdfomkning, idrottspsykologisk<br />
fomkning, tillämpad idrott^psykologi oeh ut^ddning. Många<br />
tmr att man över en nad kan tmlla fram ett vinnande k^<br />
det tar lång öd ad utveekla de ^siska kvaliteterna, måste man ge öd att<br />
ntveekla de psykiska egenskaperna. 1 god ledarpsykologi ingår för mej även<br />
ettarbetssättdärmanundviker onödig oro oeh irritaöon Under <strong>hela</strong> 80talet<br />
samarbetade jag med längdlandslagets tränare Lars^öranFettersson<br />
lian ^i^redde allt (utrustning, tävlingsserviee^ resor, hot^^ mm) oerhört<br />
noga L^tkhekade aldrig ^lla vi i ledarstaben visste e^akt vad var oeh en<br />
skullegöm. Det <strong>hela</strong> fungemde mycket bra. Ingen oro spred sig. De aköva<br />
kunde fokusem på uppgiven i trygg förvisa<br />
Ingen e<strong>ner</strong>giförlusL lians epok blev myeket framgångsrik, lag tror han öek<br />
vara med om över 30 medaljer på ^M oeh OS. Ftt föredöme som ledarel<br />
idettanximmer har vi försökt samla det idrottspsykologiska kunnandet i<br />
landeL Ftt stort taek öll alla som medverkat. Ftt särskilt taek<br />
öllFeter llassmén som hjälpt till nxedudormning av detta<br />
nummer och även gjort en överblick av aktuell forskning<br />
inom detta fält.<br />
Spännande läsning önskas^
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
Aktuell svensk idrottspsykologisk forskning<br />
Var står den idrottspsykologiska forskningen i Sverige? Finns den överhuvudtaget? I så fall, var? Och under<br />
vilka förutsättningar existerar den?<br />
• • • Denna översikt är fokuserad -<br />
som framgår av öteln - på vad som<br />
tilldragit sig under de senaste åren.<br />
För att få ett så korrekt underlag<br />
som möjligt har perso<strong>ner</strong> som forskar<br />
inom idrottspsykologiområdet<br />
öllskrivits och ombetts tillhandahålla:<br />
(1) en kort beskrivning av sin<br />
aktuella forskningsinriktning samt<br />
(2) en lista på sina publikaöo<strong>ner</strong><br />
sedan 1995. Det senare med tonvikt<br />
på intemaöonella publikaöo<strong>ner</strong><br />
även om det inte varit ett absolut<br />
Det önns naöirligtvis idrottspsykologiskt<br />
relevant forskning i Sverige<br />
som inte publiceras intemaöonellt<br />
eller ens med någon större nadonell<br />
spridning - vi har ju bland annat de<br />
examensuppsatser som produceras<br />
vid våra universitet och högskolor<br />
samt diverse rapporter i interna rapportserier.<br />
Arbeten som i många fall<br />
förtjänar ett bättre öde än att gömmas<br />
undan på våra lokala bibliotek.<br />
Denna sammanställning begränsas<br />
dock öll den idrottspsykologiska<br />
forskning som når ut till en bredare<br />
publik; en avgränsning som naturligtvis<br />
har sina brister. Men om ett<br />
syfte med forskning är ad tillföra<br />
vetenskapssamhället - och i bästa<br />
fall det globala vetenskapssamhället<br />
- ytterligare kunskap så måste den<br />
på något sätt vara tillgänglig. Publicering<br />
i intemaöonella ödskrifter<br />
fyller utan tvekan detta krav på tillgänglighet.<br />
Något som möjligtvis<br />
kan inspirera författare av ambiöösa<br />
examensuppsatser och andra intempublicerade<br />
arbeten ad inte nöja<br />
sig med att "bara" få sitt arbete godkänt/tryckt<br />
utan ad sträva efter ad<br />
också få det publicerat som en ardkel<br />
i en intemadonell ödskrift. Vi får<br />
inte heller glömma den kunskap<br />
som önns inom den tillämpade<br />
idrottspsykologin, se Johan Plates<br />
artikel, och som önns dokumenterad<br />
i olika böcker. Sällan baseras<br />
dock dessa böcker på egen forskning<br />
vilket gör ad de inte kommer med i<br />
denna sammanställning.<br />
Peter Hassmén<br />
Docent, psykologiska<br />
institutionen,<br />
Stockholms universitet<br />
samt<br />
Idrottshögskolan,<br />
Stockholm<br />
Med denna avgränsning klargjord<br />
kan översikten av den pågående<br />
idrottspsykologiska forskningen i<br />
Sverige inledas. Innan så sker kan<br />
det dock vara intressant ad granska<br />
dagens möjligheter - inte minst ur<br />
finansiell synpunkt - att bedriva<br />
idrottspsykologisk forskning i Sverige.<br />
För som framgick vid det nordiska<br />
möte som Idrottspsykologigruppen<br />
i Stockholm (TPG) arrangerade<br />
i maj-98 är den idrottspsykologiska<br />
forskningen i Sverige kvanötaövt<br />
sett relaövt tunn [I]. Framförallt<br />
i jämförelse med våra grannländer<br />
Finland och Norge. En förklaring<br />
till detta, och en skillnad mot<br />
dessa länder/ är frånvaron av forskartjänster<br />
med idrottspsykologisk<br />
inriktning i Sverige. I bästa fall kan<br />
den enskilde forskaren kombi<strong>ner</strong>a<br />
sin forskning med undervisning -<br />
vilken for det mesta upptar merparten<br />
av tjänsten I sämsta fall genomförs<br />
forskningen helt som obetald<br />
friödsforskning, "finansierad" enbart<br />
av ett stort idrottsintresse. Något<br />
som knappast skyndar på utvecklingen<br />
inom området eller sömulerar<br />
intresserade studenter<br />
/doktorander ad ägna sig åt idrottspsykologisk<br />
forskning då chansen<br />
öll anställning efter examen är<br />
mycket begränsad.<br />
Finansiering<br />
Det kan noteras att av de medel CIF<br />
fördelar i form av forskningsanslag<br />
under 1999/ totalt ca 6,7 miljo<strong>ner</strong> kronor,<br />
går 1/3 öll samhällsvetenskaplig<br />
och hximanisösk forskning. Resterande<br />
2/3 går öll biomekanisk, fysiolo-<br />
gisk och medicinsk forskning. En fördelning<br />
som varit förhållandevis<br />
konstant under senare år (se SOU<br />
1998:33, sid 131). Den idrottspsykologiskt<br />
inriktade forskningen beviljades<br />
i 1999-års tilldelning drygt 10%<br />
av totalsumman, en summa som också<br />
varit reladvt konstant under ett<br />
flertal år. Bidrag från andra forskningsråd<br />
(for beteendevetenskaperna<br />
främst HSFR och RJ) har varit sporadiska<br />
och, i de fall de ens förekommit,<br />
av liten omfattning. Som framgår<br />
nedan önns det dock ed antal<br />
aköva doktorander som förhoppningsvis<br />
kommer ad fortsätta inom<br />
området även efter disputadonen -<br />
något som bör bli märkbart när det<br />
gäller tilldelningen av forskningsanslag<br />
under de kommande åren<br />
Av de förslag som Kommittén for<br />
översyn av den svenska forskningspolitiken<br />
(Forskning 2000) publicerat<br />
(SOU 1998:128) framgår dock att<br />
den fortsatta forskningsönansieringen<br />
långt ifrån är klar. Hur den svenska<br />
idrottsforskningen ge<strong>ner</strong>ellt, och<br />
den idrottspsykologiska forskningen<br />
speciökt, kommer ad påverkas av<br />
förslagen återstår ad se i praktiken<br />
Men sannolikt kommer en hel del<br />
förändringar ad genomföras, vilka<br />
kommer ad påverka den idrottsinriktade<br />
forskningen både på kort<br />
och lång sikt.<br />
En aktuell fråga blir därför hur vi<br />
som idrottsforskare, och detta oavsed<br />
inriktning, kan påverka makthavare<br />
och beslutsfattare så ad de inser<br />
ad forskning och idrottslig framgång<br />
kanske har ed visst samband.<br />
Det finns få storföretag som inte satsar<br />
en betydande mängd av sina<br />
medel på just forskning, sedan spelar<br />
det mindre roll om det handlar<br />
om bilar eller läkemedel.<br />
Ad vi trots begränsade resurser<br />
ändå hävdar oss reladvt bra sed ur<br />
ett intemaöonellt perspektiv får<br />
kanske tillskrivas enskilda forskares<br />
stora intresse for sid område. Tyvärr<br />
räcker dock knappast ett genuint
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999<br />
- t e *<br />
fdrottspsyrcofogist /brsrcnmg spän<strong>ner</strong> A%r afb dfdnzr odr aTMoitÄmsniWer. Dg» om/izCbzr Wde kg ock gnsAiWa individer. f#r<br />
Ar det IFK SöJerMff/e som x7W»nit lO-mila. E» bom - och glad/en made grwmbzts. Foto: Bifdox/nfn, HässWioZm.<br />
intresse öll ad betala mat och hyra,<br />
något som gör ad många idrottsforskare<br />
numera återfinns inom andra<br />
områden där det önansiella klimatet<br />
är gynnsammare.<br />
Som framgår av den kartläggning<br />
som nyligen gjordes av den idrottsrelaterade<br />
forskningen i Sverige är läget<br />
inte särskilt ljust inom något område<br />
(SOU 199833, främst kapitel 3).<br />
Det kan i sammanhanget noteras ad<br />
den idrottspsykologiska forskningen<br />
endast nämns som hasögast och i<br />
förbigående. Naturligtvis delvis<br />
beroende på ad den helt saknar fasta<br />
forskningsresxirser. Men det vi<br />
har i Sverige - trots det ovanstående<br />
- ser ut som följer.<br />
Forskning: Från Lund till Umeå<br />
Rent geograöskt är den idrottspsykologiska<br />
forskningen väl spridd.<br />
Antalet perso<strong>ner</strong> på varje plats är<br />
dock begränsat. Nedan listas de som<br />
har huvudansvaret, runt dessa önns<br />
ibland studenter eller andra perso<strong>ner</strong><br />
som akdvt arbetar med idrottspsykologiska<br />
frågor. Några av dessa<br />
namnges i de referenser som respeköve<br />
forskare bidragit med och som<br />
redovisas i denna artikel. Observera<br />
även ad öera av de som nedan<br />
nämns själva skrivit aröklar i detta<br />
temanummer.<br />
Om vi börjar i söder med Lunds universitet<br />
så sker den huvudsakliga<br />
forskningen vid insötuöonen för<br />
psykologi under ledning av Erwin<br />
Apitzsch. Huvudintresset för närvarande<br />
inkluderar psykologiska<br />
aspekter på modonsidrod och idrottens<br />
roll i formandet av individens<br />
självuppfattning. Andra intressen<br />
framgår av följande referenser [2,3].<br />
Vid Halmstad högskola och dess<br />
Centrum för Idrottsvetenskap bedriver<br />
Urban Johnson och medarbetare<br />
forskning bl a kring psykologiska<br />
aspekter på idrottsskador. Långddsskadade<br />
tävlingsidrottare har exempelvis<br />
undersökts med speciellt<br />
intresse for hur psykosociala riskmönster<br />
kan påverka rehabiliteringen<br />
[4-6].<br />
Vid Göteborgs universitet ägnar sig<br />
Sven Carlsson och Lennart Widenberg<br />
åt att kartlägga maratonlöpning<br />
och de upplevelser som genomförandet<br />
av ed långlopp kan ge<br />
löparen [7].<br />
Inriktningen mot mental träning har<br />
varit tydlig i Örebro och vid Örebro<br />
högskola (numera universitet).<br />
Bland förgrundsgestalterna kan<br />
nämnas Olle Anfelt, Nils-Egil Rosenberg<br />
och Lars-Eric Uneståhl. Den<br />
sistnämnde beskriver den mentala<br />
träningens framväxt i Sverige på<br />
annan plats i detta nummer.<br />
En av de absoluta föregångarna i
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
Sverige inom det idrottspsykologiska<br />
området är Gunnar Borg - kanske<br />
mest känd som skapare av RPE<br />
(eller Borg) skalan - som sedan<br />
mänga år är verksam vid Stockholms<br />
universitet. Gunnar Borg,<br />
numera professor emeritus, är fortfarande<br />
akdv, vilket inte minst framgår<br />
av hans nyligen publicerade bok<br />
i vilken såväl skalor som metoder<br />
utförligt beskrivs [8].<br />
Vid Stockholms universitet är även<br />
artikelförfattaren verksam, närmare<br />
bestämt inom Forskningsgruppen<br />
for Idrottspsykologi/ vars forskning<br />
spän<strong>ner</strong> över ett brett fält. Från<br />
fysisk akövitet och psykologiskt välbefinnande<br />
[9], faktorer som påverkar<br />
en individs skattningsbeteende<br />
[10]/ till undersökningar av psykologiska<br />
faktorers betydelse för idrottsliga<br />
topprestaöo<strong>ner</strong> [11].<br />
I Stockholm önns även två doktorander<br />
som ägnar sig åt idrottspsykologiska<br />
Wgeställningar. Dels Göran<br />
Kenttä vars avhandlingsområde<br />
behandlar överträningens problematik<br />
[12, 13], dels Nathalie Koivula<br />
som undersöker idrottsvärlden ur ed<br />
könsteoreöskt perspeköv [14,15].<br />
Fr o m januari 1999 är delar av arökelforfattarens<br />
verksamhet förlagd<br />
öll Idrottshögskolan i Stockholm<br />
GH). Målet är ad ytterligare intensiöera<br />
den idrottspsykologiska verksamheten<br />
pä IH samt starta upp ny<br />
forskning, bl a i samarbete med Leif<br />
Strand. Se även artikel på annan<br />
plats i detta nummer där Leif Strand<br />
och Ingemar Wedman beskriver hur<br />
de undersöker språkets roll när det<br />
gäller ad idenööera och beskriva olika<br />
emoöonella öllstånd.<br />
Vid Karlstads universitet arbetar<br />
Torsten Norlander med ad undersöka<br />
om och hur koncentraöonen kan<br />
förstärkas genom utnyttjandet av en<br />
öyttank. Norlander och medarbetare<br />
är även intresserade av hur olika<br />
psykologiska mäönstmment kan<br />
predicera idrottsprestaöo<strong>ner</strong>. Mer<br />
om detta läser du på annan plats i<br />
detta nummer.<br />
Torbjörn Stockfeldt har xmder ett<br />
långt yrkesliv/ bl a vid Springöeld<br />
College och i Göteborg/ främst ägnat<br />
sig åt frågor som rör modvaöon,<br />
lärande och prestaöon. Mestadels<br />
med hjälp av ed fenomenologiskt<br />
forhällningssäd [16].<br />
Slutligen, vid Umeå universitet har<br />
Bo Molander, tillsammans med doktoranderna<br />
John Jansson och Stefan<br />
Söderfjäll, bl a studerat olika precisionsidrotter.<br />
Främst med avseende<br />
på de kogniöva processer som pågår<br />
under koncentraöonfasen. Även hur<br />
tävlings<strong>ner</strong>vositet påverkar precisionsmotorisk<br />
prestaöon i olika<br />
åldrar har undersökts [17]. För en<br />
översikt av idrottspsykologisk forskning<br />
vid Umeå universitet/ se ref<br />
[18]. Läs också artikeln av Jan Bergdahl/<br />
Bengt-Åke Armehus och Kerstin<br />
Armelius som på annan plats i<br />
denna ödning beskriver en metod<br />
som strävar efter ad öka idrottares<br />
psykiska och fysiska prestaöonsförmåga;<br />
en forskning som utförts vid<br />
Insdöiöonen for Tillämpad Psykologi<br />
vid samma universitet.<br />
Som framgår av det ovanstående<br />
önns det faktiskt, trots de något<br />
negaöva tongångarna ödigare i denna<br />
artikel/ idrottspsykologisk forskning<br />
i Sverige. Det mest posidva är<br />
väl också ad den ökar i omfattning,<br />
framförallt verksamheten vid de<br />
mindre högskolorna och universiteten<br />
accelererar. Utbudet av idrottspsykologiska<br />
kurser ökar också vilket<br />
gör att xmderlaget när det gäller<br />
rekrytering av framtida forskare ser<br />
mer gynnsamt ut nu än vad som<br />
någonsin varit fallet. Även massmedias<br />
fokusering på idrottspsykologiska<br />
frågor leder dll ad intresset for<br />
området ökar. Så visst seglar vi i<br />
medvind just nu - men det gör ju<br />
inget om vinden fortsäder att tillta i<br />
styrka.<br />
Referenser<br />
1) Hassmén, P., Plate,}., & Strand, L. (Eds.).<br />
(1998). Currcnt Nordic sport psychology<br />
research. Stockholm: Stockholm Sport Psychology<br />
Group.<br />
2) Apitzsch, E. (1995). Psychodynamic theory<br />
of personality and sport performance. In:<br />
S.J.H. Biddle (Ed.), European pcrspectives on<br />
exercise and sport psychology. Champaign,<br />
IL: Human Kinetics.<br />
3) Apitzsch, E., & Lin, W. (1997). Correlation<br />
between Eeld-dependence-independenoe<br />
and handhåll shooting by Swedish national<br />
handhåll players. Perceptual and Motor<br />
Skills, 84,1395-1398.<br />
4) Johnson, U. (1996). The multiply-injured<br />
versus the Hrst-dme injured compeödvc<br />
athletes during the rehabilitation of longterm<br />
sport-injury: A comparison of non-physical<br />
characteristics. Journal of Sport Rehabilitation,<br />
5 (4), 293-304.<br />
5) Johnson, U. (1997). Coping strategies<br />
among long-term injured compeötive athletes:<br />
A study of 81 men and women in team<br />
- t e *<br />
and individual sports. Scandinavian Journal<br />
of Medicine and Science in Sports, 7,367-72.<br />
6) Johnson, U. (1997). A three-year follow up<br />
of long-term injured compeööve athletes:<br />
Influence of psychological risk factors on<br />
rehabilitaöon. Journal of Sport Rehabilitaöon,<br />
6,256-271.<br />
7) Widenberg, L. (1998). Maratbonlöpning<br />
och "runnefs high". Svensk Idrottsforskning,<br />
7 (4), 37-40.<br />
8) Borg, G. (1998). Borgs percetvcd exeröon<br />
and pain scales. Champaign, IL: Human<br />
Kincöcs.<br />
9) Hassmén, P., & Koivula, N. (1997). Mood,<br />
physical working capacity and cogniöve performance<br />
in the eldcrly as related to physical<br />
acövity. Aging: Clinical and Experlmental<br />
Research, 9,136-142.<br />
10) Hassmén, P. (1996). Environmental<br />
effects on raöngs of perceived exeröon in<br />
males and females. Journal of Sport Behavior,<br />
19,235-245.<br />
11) Hassmén, P., & Blomstrand, E. (1995).<br />
Mood state relaöonships and soccer team<br />
performance. The Sport Psychologist, 9,297-<br />
12) Kenttä, G., & Hassmén, P. (1998). Overtraining<br />
and recovery: A conceptual model<br />
Sports Medicine, 26,1-16.<br />
13) Kenttä, G., & Hassmén, P. (1998). Overtraining<br />
and recovery in elite kayaldng. In:<br />
V. Issurin (Ed.), Science and pracöce of<br />
canoe/kayaking high-pcrformance training<br />
(pp. 133-141). Netanya, Israel: The Wingate<br />
Institute.<br />
14) Koivula, N. (1995). Raöngs of gender<br />
appropriateness on sports paröcipatlon:<br />
Effects of gender-based schemaöc processing.<br />
Sex Roles, 33,543-557.<br />
15) Koivula, N. (in press). Sport paröcipa-<br />
Öon: Differences in moövaöon and actual<br />
paröcipaöon due to gender. Journal of Sport<br />
Behavior.<br />
16) Stockfelt, T. (1997). Gehomträning. L G.<br />
Patriksson (Red.), Aktuell beteendevetenskaplig<br />
idrottsforskning, SVEBIs årsbok (sid.<br />
162-168). Lund: Lunds universiteL<br />
17) Molander, B., & Bäckman, L. (1996). Cogniöve<br />
aging in a precision sport context.<br />
European Psychologist, 1,166-179.<br />
18) Molander, B. (1997). Idrottsforskning vid<br />
psykologiska insötuöonen i Umed. Svensk<br />
Idrottsforskning, 6(2), 40-43.
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
Tillämpad mental träning i Sverige<br />
- f e -<br />
Forskning, utbildning och tillämpning. Tre verksamheter som var för sig är viktiga, men sedda som en enhet,<br />
en förutsättning för att pä bästa sätt ta tillvara erfarenhet och tillföra svensk idrott värdefull kunskap i jakten<br />
på nya framgångar. Forskning och utbildning inom idrottspsykologin har många företrädare på våra<br />
svenska lärosäten. Men hur står det till med den tillämpade idrottspsykologin? Vilka praktiska konsekvenser<br />
har alla forsknings- och utbildningsansatser fått? Hur jobbar svensk idrott, och då företrädesvis svensk elitidrott,<br />
med tillämpad mental träning?<br />
• • • Följande artikel gör inte på<br />
något säd anspråk på ad vara heltäckande<br />
utan ska ses som en kort<br />
exposé över några projekt där olika<br />
modeller av mental träning har testats<br />
över dd och där konkreöon och<br />
praktik sutöt i högsätet. Förhoppningsvis<br />
kan den tjäna som grund<br />
och inspiradon för den intresserade<br />
läsare som vill söka vidare på egen<br />
Den tillämpade delen av idrottspsykologin<br />
kan grovt indelas i fyra<br />
delar. En del där strikt vetenskapliga<br />
läkta och modeller prövas i verkligheten.<br />
Här är det oftast en insööiöon<br />
på någon högskola/universitet som<br />
ansvarar for design och genomfö-<br />
En annan del där oföciella organisaöo<strong>ner</strong><br />
iniöerar ed arbete med mental<br />
träning riktad mot ett lag eller en<br />
individ. Kompetens hämtas ofta från<br />
högskolevärlden men även från<br />
annat håll Ed exempel på detta är<br />
Sveriges Olympiska Kommidé som i<br />
olika supportprogram stöttar projekt<br />
rörande mental träning. SOK<br />
har öll knuöt Öll sig en grupp fristående<br />
mentala rådgivare som genomför<br />
praktiska insatser inom främst<br />
elit- men också talangutveckling. En<br />
regional satsning önns också/ iniderad<br />
och öll dels önansierad av SOK<br />
där det operadva ligger hos s k<br />
regionala supportcenter typ Bosön,<br />
Örebro/ Östersund. Genomförare är<br />
oftast lärare vid de olika utvecklingscentrumen.<br />
En tredje del utgörs ev en grupp fristående<br />
konsulter som på uppdrag<br />
jobbar med landslag/ lag eller enskilda<br />
aköva. Dessa konsulter har olika<br />
bakgrund. En del har olika varianter<br />
av högskoleexamina. Andra har ingen<br />
formell utbildning men samtliga<br />
har stor erfarenhet av praktisk mental<br />
rådgivning.<br />
Johan Plate<br />
Idrottspsykologi-<br />
Gruppen i Stockholm,<br />
IPG.<br />
En fjärde del kan sägas vara alla de<br />
elever, studenter och forskarstuderande<br />
som, i liten skala, men med<br />
förvånansvärt hög kvalitet testar<br />
sina rön från olika typer av specialarbeten<br />
på den lokala idrottsföreningen<br />
Alla dessa arbeten, de öesta<br />
av dem väl dokumenterade/ representerar<br />
mycken kunskap som det är<br />
synd ad så få kan ta del av.<br />
Det kan tyckas ad detta är ed luddigt<br />
system som är i behov av någon<br />
form av styrning och eller likriktning.<br />
Å andra sidan önns det enorm<br />
styrka i att det önns olika aktörer på<br />
arenan som alla delar ed gemensamt<br />
intresse för tillämpad idrottspsykologi.<br />
Det nätverk jag representerar/<br />
IPG, har sett som en av sina uppgifter<br />
ad informera vad som händer på<br />
fältet och att verka som en kunskapsge<strong>ner</strong>ator<br />
i kraftspelet mellan<br />
forskning, utbildning och tillämpning.<br />
Nätverket består av representanter<br />
från IH, SU och Bosön och har<br />
ambiöonen ad stötta ännu öer tillämpningar<br />
på fältet i syfte ad göra<br />
bruk av de erfarenheter vi har från<br />
forskning och utbildning. Önskvärt<br />
vore kanske att pä något säd ändå<br />
samla allt som gjorts i ett naöonellt<br />
register öll fromma för alla de som<br />
kän<strong>ner</strong> ed behov av ad fortbilda sig<br />
inom området men som inte rikögt<br />
vet vart man ska vända sig.<br />
I det följande tänkte jag beröra några<br />
av alla de projekt som just nu<br />
genomförs runt om i vårt land. Kort<br />
naturligtvis, men tillräckligt fullödigt<br />
för ad man ska kunna skaffa sig<br />
bild av var den öllämpade<br />
idrottspsykologin står i dag.<br />
Erwin Apitzsch, öl dr Lund Universitet,<br />
har publicerat öera arbeten av<br />
idrottspsykologisk karaktär men<br />
jobbar även täd knuten öll ett antal<br />
idrottare på elitnivå.<br />
PO Lindvall arbetar sedan några år<br />
tillbaka med Freestylelandslaget där<br />
ca 25 perso<strong>ner</strong> inom discipli<strong>ner</strong>na<br />
puckel, hopp och acro har stöttas<br />
med individuell rådgivning i mental<br />
träning. Lindvall jobbar också med<br />
ed antal kamportsutövare på landslagsnivå.<br />
Eva Rusz, legitimerad psykolog, jobbar<br />
just nu med ett 30-tal elever vid<br />
Bernadottegymnasiet (Sveriges enda<br />
imiformsinriktade skola) i PBT. PBT<br />
står for psykisk beredskapsträning<br />
och är en metod som Eva utvecklat<br />
öllsammans med försvarsmakten.<br />
Mental träning i olika former, bl a<br />
meditadon, självhypnos, målbildsoch<br />
atötydträning ingär i program-<br />
En nestor på området, Torbjörn<br />
Stockfelt, har ett intimt samarbete<br />
med elitserielaget i ishockey Frölunda<br />
Indians, där han tillsammans<br />
med tränarna, spelarna och Sten<br />
Eriksson på Göteborgs Universitets<br />
pedagogiska insööiöon har plockat<br />
fram ed slags forskarmetod där det<br />
gäller ad konkretisera bilder av vinnande<br />
laganda och därmed prestera<br />
bättre. Utvecklingssamtal, individuella<br />
samtal och skapandet av en ödsegen<br />
organisadonsmodell är verktyg<br />
i det här arbeteL<br />
Ingvar Bengtsson jobbar med Alpina<br />
damlandslaget och Damlandslaget<br />
Handboll på temat kommunikadon
•<br />
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999 *%r 2C<br />
och prakösk mental träning. Stor<br />
vikt läggs vid individuella samtal<br />
kopplade öll känsla och prestaöon.<br />
Undertecknad fungerar som mental<br />
rådgivare åt bl a med Edsbyn Bandy,<br />
Luleå Hockey, Linköping Hockey<br />
Club, Bågskydelandslaget, IFK<br />
Norrköping Fotboll samt ed dotal<br />
professionella idrottare (män och<br />
kvinnor). Temat är psykisk träning i<br />
praktiken och kraftfulla verktyg är<br />
idrottspsykologisk testning, temabrev,<br />
förläsningar, mini-clinics, deltagande<br />
observaöon och individuell<br />
uppföljning av personliga träningsprogram.<br />
Klaus Lindqvist jobbar täd knuten<br />
till bl a svensk motorsport men även<br />
ett öertal individuella utövare.<br />
Det pågår en mängd projekt rörande<br />
öllämpad mental träning i Sverige.<br />
De är av olika kvalitet och inriktning.<br />
Nästan samtliga rör eliddrod<br />
och de öesta öllkommer på iniöaöv<br />
från de aköva på fältet. Mer sällan<br />
iniöeras arbetet med tillämpad<br />
idrottspsykologi av öinderingar<br />
kring en pix)blemställning som tar<br />
avstamp i en teoribildning. Det vanligaste<br />
är istället ad de aköva "kän<strong>ner</strong>"<br />
att det önns ed behov eller brist<br />
och ad någon erfaren och kunnig<br />
rådgivare börjar jobba med den akdve<br />
under kortare eller längre perioder.<br />
Enligt min åsikt skulle mycket<br />
vara vunnet om vi kunde samla all<br />
kunskap, öll fromma för kommande<br />
ge<strong>ner</strong>ado<strong>ner</strong><br />
Naturligtvis önns det mycket mer<br />
av intresse ad redovisa på detta<br />
område men för dig käre läsare som<br />
fåd blodad tand och vill lära mer<br />
hänvisar jag öll namnen ovan eller<br />
varför inte vända dig öll IPG,<br />
http://ipg.psychology.su.se.<br />
Vill du veta mer? Kontakta gärna:<br />
johan.plate@swipnet.se<br />
Def pdgdr en 77%#M#d<br />
proyetf ntfnzMde men tat<br />
tr#?%mg i Sverige. Nästan<br />
samtliga rör efifidrott.<br />
Kontakten sker<br />
o/tast dd den attwe<br />
"kän<strong>ner</strong>" att det /znns<br />
be/zoo effer brist. Pd<br />
Wden #ngddkzren<br />
Maffias Fredriksson<br />
som under ynniorfiden<br />
def tog i ett idrof tspsykofpgiskf<br />
pro/ett. Här<br />
med tre gwfd efter ett<br />
fyckat /7M. Foto;<br />
Arfwr Forsberg.
Svensk Idrottsforskning nr1D1999<br />
Att arbeta som idrottspsykolog<br />
- t e *<br />
Förklaringarna till Sveriges dåliga insats vid de Olympiska Spelen i Nagano förra året kom i stor utsträckning<br />
att handla om bristen på mental förberedelse. Den svenska OS-truppen hade inte heller någon idrottspsykolog<br />
att tillgå under själva tävlingarna. Vad skulle en idrottspsykolog kunna göra?<br />
m m m "Hjämsläpp" förklarade Magdalena<br />
Forsberg och Ylva Novén sina<br />
OS-misslyckanden i Nagano 1998<br />
med. De ledde världscupen i sina<br />
grenar/ skidskytte och slalom, men<br />
presterade långt under sin förmåga i<br />
den vikögaste tävlingen på åreL I<br />
Magdalenas fall var det skyttet som<br />
krånglade. Efter ed bomskod "tappade<br />
jag allt och följde inte dom procedurer<br />
som jag skall göra efter en<br />
miss". Det blev två bommar Öll och<br />
öll slut en sjuttondeplacering - den<br />
sämsta under <strong>hela</strong> säsongen Ylva såg<br />
enligt tidningsreferaten spänd ut och<br />
föreföll närmast lättad när allt var<br />
över. Hon blev tolva.<br />
Dessa exempel visar ad idrottsprestaöo<strong>ner</strong><br />
på elitnivå inte bara är resultatet<br />
av talang/ fysik och teknik. De<br />
mentala faktorerna spelar en allt större<br />
roll i elitsammanhang. I en studie<br />
som omfattade 235 kanadensiska<br />
olympier kom man fram öll ad av de<br />
tre viktigaste faktorerna som bestämmer<br />
den idrottsliga prestaöonen var<br />
det endast de psykologiska faktorerna<br />
som hade ed staösöskt säkerställt<br />
samband med placeringen i OS.<br />
Den dåliga svenska insatsen vid vinterolympiaden<br />
i Nagano har av somliga<br />
förklarats med bristande mental<br />
träning, lag har ingen närmare kunskap<br />
om i vilken omfattning och på<br />
vilket säd som svenska olympier har<br />
ägnat sig åt mental träning utan vill<br />
peka på de möjligheter som mental<br />
träning erbjuder och vad en idrottspsykologs<br />
närvaro vid OS skulle<br />
kunna innebära. Det som skrivs om<br />
namngivna perso<strong>ner</strong> i denna ardkel<br />
är uppgifter som hämtats från dagspressen<br />
och som därmed är oföciella.<br />
Mental träning går ut på ad få kontroll<br />
över sina tankar och känslor<br />
och därmed över beteendet. Lite förenklat<br />
kan man säga att det före en<br />
tävling gäller att skjuta bort negadva<br />
tankar såsom "Jag får inte köra ur"<br />
och under en tävling ad vara kon-<br />
Erwin Apitzsch<br />
Institutionen för<br />
psykologi. Lunds<br />
universitet<br />
centrerad på uppgiften. Pernilla<br />
Wiberg har i sina samtliga tre olympiska<br />
spel kört ur i loppet efter det<br />
att hon vunnit en medalj. I Nagano<br />
öck hon en silvermedalj i störtlopp<br />
men åkte ur i kombinaöonsslalom.<br />
Som förklaring angav hon ad det var<br />
svårt ad slappna av efter stördoppen<br />
och ad det kan vara svårt med koncentradonen<br />
efter en framgång.<br />
Känslor yttrar sig oftast negaövt i<br />
form av <strong>ner</strong>vositet. Stressen i en tävlingssituaöon<br />
kan läd leda till ad<br />
man tappar kontrollen och gör något<br />
annat än det man skulle göra. Det<br />
viköga när det gäller mental träning<br />
är systematik. Det räcker inte med<br />
en intellektuell insikt om vad man<br />
borde göra i en viss sihiadon Det<br />
eftersträvade handlingsmönstret<br />
måste tränas in annars tar stressen<br />
över och kan resultera i ad man inte<br />
gör det man i ed avslappnat tillstånd<br />
skulle ha gjort. Magdalena Forsbergs<br />
bomskod kan tjäna som exempel<br />
på detta. I Sverige finns en mycket<br />
stark fokusering på <strong>ner</strong>vositet det<br />
vill säga en fokusering på det negaöva<br />
i stället för det posiöva. Inför<br />
intemaöonella mästerskapstävlingar<br />
får de svenska deltagarna så god<br />
som allöd frågan om de är <strong>ner</strong>vösa.<br />
Varför denna fråga? Om de är <strong>ner</strong>vösa<br />
gör det inte saken bättre ad få<br />
en sådan fråga och om de inte är <strong>ner</strong>vösa<br />
kan själva frågan ge upphov dll<br />
bryderi och tankar på begränsningar<br />
i den egna förmågan Jag kan inte se<br />
något värdefullt med en sådan fråga.<br />
De akdva bör ta fasta på sina till<br />
gångar och förvänta sig ad lyckas i<br />
den vikdgaste tävlingen for året som<br />
all träning har varit inriktad på.<br />
Tyvärr är det alltför många som i<br />
stället tänker på konsekvenserna av<br />
ed misslyckande trots ad risken kanske<br />
inte är större än en på öo.<br />
Behövs idrottspsykologer i OS?<br />
Från öera länder finns posidva erfarenheter<br />
av ad ha en idrottspsykolog<br />
på plats vid intemaöonella mästerskap.<br />
Vid friidrotts-EM 19B6 i Stuttgart<br />
hade tyskarna öllgång öll en<br />
idrottspsykolog, vars uppgift var ad<br />
önnas tillgänglig som bollplank<br />
huvudsakligen för tränarna men<br />
också för de akdva. De öesta tränarna<br />
utnyttjade möjligheten till ad prata<br />
igenom sin strategi inför de tävlingar<br />
där deras aköva skulle delta.<br />
Idrottspsykologen användes också<br />
som samtalspart<strong>ner</strong> vid oväntat bra<br />
respeköve oväntat dåliga prestado<strong>ner</strong>.<br />
Vidare förekom samtal om olika<br />
psykologiska träningsmetoder och<br />
om problem som de aktiva hade<br />
inför sina tävlingar. De vanligaste<br />
problemen handlade om ad komma<br />
öllrätta med <strong>ner</strong>vositeten och att förbättra<br />
koncenbaöonsförmågan Tre<br />
skäl framfördes som grund för ad en<br />
idrottspsykolog bör ingå i ledningsteamet<br />
vid intemadonella mästerskapstävlingar:<br />
1) Det önns allöd<br />
situado<strong>ner</strong> i vilka idrottspsykologens<br />
professionella kunskap behövs.<br />
Det betonades i detta sammanhang<br />
att idrottspsykologen måste vara<br />
accepterad av landslagstruppen<br />
både som yrkesman och person. 2)<br />
Under den öd som ed mästerskap<br />
pågår erbjuder sig många olika Öllfällen<br />
ad intensiöera kontakten med<br />
tränare och aköva och ad knyta nya<br />
kontakter som är viköga för ed långsikögt<br />
arbete i syfte ad hjälpa<br />
idrottsmännen att prestera optimalt<br />
vid kommande stortävlingar. 3) En<br />
professionell och socialt kompetent<br />
rådgivningsverksamhet inom elitidroden<br />
är på sikt bara möjlig om
Svensk Idrottsforskning nr1D1999 ^<br />
^ ^<br />
idrottspsykologexx själv får uppleva<br />
de speciella kravsomsådanamästerskap<br />
ställer.<br />
1 en intervjuundersökning av B^<br />
kanadensiskat^deltagarel^ ville<br />
^ procent att resurserna för en<br />
högkvalitativ psykologisk insats<br />
skulle öka. En intressant iakttagelse<br />
var att även de aktiva som hade haft<br />
en negativ upplevelse avkontakten<br />
med idrottspsykologen ändåtrodde<br />
på den mentala träningens potentiella<br />
möjligheter.lstudien konstateras<br />
att den bästa hjälpen gavs av de<br />
idrottspsykologer soxn arbetade individuellt<br />
med de aktiva, lyssnade på<br />
dem, gav konkreta råd, gjorde upp<br />
följxungar och som var intresserade<br />
och engagerade. Idrottsmännen vidi<br />
x<strong>ner</strong>ade att dessa idrottspsykologers<br />
insatser medförde en väsentlig förbättrixxg<br />
av deras prestatio<strong>ner</strong>.lalla<br />
undersökxxingar betonas den indivi<br />
duellt upplagda mentala träningen<br />
och långsiktigheten i arbetet och<br />
kontinuitetenisamarbetet med både<br />
de aktiva och tränarna.<br />
En idrottspsykolog påplatsvidett<br />
L^kanocksågöra viktiga insatser<br />
som inte direkt har att göra med fävlingsidrottandet.<br />
Jag tänker på<br />
debriefingsamtal dvs möjligheten<br />
för perso<strong>ner</strong> som varit medomen<br />
traumafisk händelse att, individuellt<br />
ellerigrupp,få lufta sina tankar och<br />
känslor under professionell ledxxing.<br />
Vid O^ i Nagaxxo blev Torgny<br />
Ivlogrenvittx^e till en bilolycka med<br />
dödlig utgång på hemväg till hotellet<br />
från ishockeymatchen Sverige-<br />
Fixxland.Han beskrev synen avden<br />
döde som chockerande och att obe<br />
hagliga tankar dök upp. Få kvällen<br />
kunde han inte somna,vågade inte<br />
heller släcka ljuset och tankarna<br />
fanns <strong>hela</strong> tiden på det som hade<br />
hänt. Troligtvis hade debriefing<br />
samtal också varit värdefulla för<br />
ishockeyspelarnaiTre Kronor ^med<br />
ett stjärnspäckat lag och den största<br />
favoriten till x^-guld^ efter förlusten<br />
mot Finlandikvartsfixxalen och utta<br />
landen som "Det här kommer jag<br />
aldrig över".<br />
^orska-undervisa-tillämpa<br />
^om idrottspsykolog kan man ägxxa<br />
sig åt forskning, undervisning och<br />
tillämpning. Jag har förmånenav att<br />
fåägna mig åt alladessa tre områden,<br />
som på ett fruktbart sätt berikar<br />
varandra. Kontakten med idrottsutövare<br />
ger uppslag till forskning och<br />
tixlkoxxkretaxllustratio<strong>ner</strong>avteore<br />
tiska resonemang. Att förmedla<br />
forsknixxgsresultat är universitetsutbildningens<br />
främsta syfte och basen<br />
för professionell yrkesverksaxnhet,<br />
som skall bygga på systematisk,<br />
vetenskapligt grundad teori. 1<br />
undervisningssituationen utsätts<br />
forskningsresultat ochyrkesmässigt<br />
beprövad erfarexxhet för välbehövlig<br />
^x^a^ano. ^ärn^ä^" ^ar^erase^n^r^ar^.Detråc^er^nte x^aramed<br />
tx^ta^n^,^^^xte^<br />
kritisk granskning av studenterna.<br />
Denna ömsesidiga befrnktxxing med<br />
för att kvaliteten på de tre områdena<br />
forskning, undervisning och tillämpning<br />
ständigt höjs.<br />
^drottspsykolog-hög status<br />
Jag har i snart 1^ år arbetet som<br />
xdrottspsykolog,både med svenska<br />
och internatioxxella elitidrottare, och<br />
kaxx konstatera att attityden är<br />
mycketposxtivarenxxändå.lmxtten<br />
på ^-talet var det fortfarande så att<br />
en del kände sig pinsamt berörda av<br />
att behöva uppsöka en xdrottspsykolog<br />
för att få hjälp med de idrottsliga<br />
prestatio<strong>ner</strong>na. Idag är det helt<br />
annorlunda. Inga idrottsklienter blir<br />
numera betraktade som psykiskt<br />
sjuka för att de koxxsulterar en<br />
xdrottspsykolog. Insikten om de<br />
mentala faktorerna stora betydelse<br />
för prestationen på elitxxivå har med<br />
fört att de negativa attitydernaxstort<br />
sett har försvuxxnxt.Tvärtom kan det<br />
vara statushöjande att anlita en<br />
xdrottspsykolog. Härom året blev jag<br />
uppringd av en socialsekreterare<br />
somhandlade ett ärende om misstänkt<br />
barnmisshandel. Personen i<br />
fråga, en idrottsledare, motsatte sig<br />
pådet bestämdaste att tala meden<br />
psykolog men accepterade kontakt<br />
med en idrottspsykolog. Ftt annat<br />
exempel är mammanfijlenl^-årig<br />
texuxisspelandepojkeienstad ganska<br />
långt från min hemort Lund,<br />
som ville ha xninhjälp för att komma<br />
tillrätta med sonens häftiga hxxmör.<br />
Då jagföreslog kontakt med skol<br />
psykologenipojkens hemkommun,<br />
svarade hon att de hellre ville ha<br />
hjälp av en idrottspsykolog ochvar<br />
också fxxllt införstådd med att detta<br />
alternativ skulle kosta pengar.<br />
^drottspsykologen och individen<br />
1 början av min verksamhet som<br />
idrottspsykolog utgjordes xnix^ia klienter<br />
huvudsakligen av elitidrottare<br />
påsexxiornivå.^hxx<strong>ner</strong>aärmångaav<br />
dem elitsatsandetoxxåringar eller all<br />
deles i början av sin sexxiorkarrxär.<br />
Ax^ledningarna till att kontakta mig<br />
är dock desamma dvs alltför stor<br />
<strong>ner</strong>vositet, svårigheter att koncen<br />
trera sig, negativa tankar, dåligt<br />
självförtroendeochbristandexnoti<br />
vation.<br />
Huvuddelen av mina uppdrag är<br />
enskilda kliexxtkontakter, framför<br />
allt inom de ixxdxviduella idrotterna,<br />
där de mätbara resultaten på ett
Svensk Idrottsforskning nr1D1999<br />
obarmhärtigt sätt visar varje individs<br />
prestatioxx.Fxxlagidrottare kaxx<br />
göraendåligxnsats,xnenom laget<br />
vinxxer är en dålig individuell prestatioxxinte<br />
så iögonfallande somiindi^<br />
viduella idrotter. Därför leder den<br />
sam^ohkt inte till självrannsakan på<br />
samma sätt somiindividuella idrotter<br />
ochiförlängxungen inte heller till<br />
koxxtaktmedidrottspsykolog.<br />
^drottspsykologen och laget<br />
Att arbeta med <strong>hela</strong> lag är inte lika<br />
vanligt, men oerhört stimulerande.<br />
Här är det framför allt fråga om två<br />
saker dynamikenilaget och kommunikationen<br />
mellan tränare och<br />
lagkamrater. 1 början av åtalet<br />
arbetade jagmed Aston Villaslär<br />
lingarijuniorlaget.De gruppdynamiska<br />
övningarna som gex^iomfördes<br />
syftadetill att visa hur effektivt ett<br />
lag kan vara ommankanhantera<br />
grupprocesserxxa på ett optimalt sätt.<br />
Blandannatfick varjespelare veta<br />
hur haxxuppfattades avde andrax<br />
laget på och utanför planen Den<br />
programpunkt som av både spelar<br />
na och tränaren upplevdes som mest<br />
givande var denivilken alla spelarna<br />
fick tala om vad de helst ville<br />
hörarespektiveintehöra då 1^ de<br />
sprang in på planen inför exx match,<br />
2^ de gjorde ett grovt misstagxmatchenoch^de<br />
gjort en dålig match.<br />
Det visade sig blaatt somligt av det<br />
somtränaren,iall välmening, sade<br />
till vissa av spelarna inför en match,<br />
uppfattades negativt och snarare<br />
hade en hämmande än sporrande<br />
effekt.Utanundantag vittnadealla<br />
om den negativa effekten av att<br />
kommentera självklarheter. Fnspe<br />
lare vet mycket väl om att han mis<br />
satexx solklar målchansochkäxx<strong>ner</strong><br />
sig inte styrkt av att få höradet av<br />
tränarexxoch lagkamraterna, länder<br />
enmafchgällerdetattbyggaupp<br />
och stötta varandra, inte att klandra<br />
medspelarna för misstag, ^om<br />
idrottspsykolog kax^maxx göra en hel<br />
del för att få laget att fxxngera bättre<br />
och uxxderlätta kommunikationexx<br />
mellan tränare och spelare.<br />
^drottspsykologen och föreningen<br />
Den minsta oclx färskaste erfarenhe<br />
tenavattarbetasom idrottspsykolog<br />
har jag på organisationsnivå.På<br />
xxppdrag av styrelsen i en fotbollsförening<br />
påelitnivå intervjuade jag<br />
ett antal nyckelperso<strong>ner</strong>iförening<br />
en. lyftet var att utveckla klubbens<br />
verksaxnhet.<br />
Det kan konstateras att det rådde<br />
rollförvirring och brist på kommunikatioxx<br />
i ledarstaben. Förväntning<br />
arna på respektive roll hade inte tydliggjorts<br />
i tillräckligt stor utsträck<br />
ningochhadelett tillmissförstånd<br />
ochbesvxkelser. Dettautmynnadei<br />
rekommendationen att det görs<br />
arbetsbeskrivningar för dem som<br />
arbetar med laget där det tydligt<br />
framgår vad som skall göras och vem<br />
soxn är ansvarig för vad.lsyn<strong>ner</strong>het<br />
påtalades att kontaktytorna mellaxx<br />
tränaren ochhansxnedarbetare borde<br />
specificeras och respektive persons<br />
yrkeskompetens utnyttjas.<br />
Inom elitidrotten är det nödvändigt<br />
att sätta upp mål för sin verksamhet,<br />
l^ågoniföreningenföraxxkradmål<br />
sättning faxxns ej. Åtgärden som för<br />
slogs var att styrelsen inför varje<br />
säsong bör träffa ledarstaben och<br />
spelarna för attgemensamt komma<br />
fram till en målsättning för laget.<br />
Medandraord skall manefter en<br />
sådan träff kuxma få samma svar<br />
frånallaiföreningexxpåfråganom<br />
vad laget har för målsättning. Det<br />
måste också klart framgå hur man<br />
skallförverkligaxnålettex genom att<br />
laget skaffar sig ett antal frisparksvarianter,<br />
att konditionen förbättras<br />
medsiochsåmycket, att omställ<br />
ningen från försvar till antal sker<br />
snabbare. Dessutom fordras att varje<br />
enskild spelare har personliga mål<br />
för vad han skall förbättra på det<br />
individuella planet.<br />
avlånga spelare saknade kxxnskaper,<br />
dels fotbollsmässigt ^hur skall jag<br />
springa vid hörna^,dels om faktorer<br />
runtoxnkring. spelarna hade visserli<br />
gexx fått in<strong>format</strong>ion omtex kostfrågor<br />
men det räcker inte med ix^<strong>format</strong>ion,<br />
rekommendationen utmyn<br />
nadeiföljandeförslag.Vägledningen<br />
måste vara så koxxkret att den<br />
leder till praktiska förändrixxgar. Att<br />
spelarna ^förslagsvis efter ett utvecklingssaxntal^<br />
får ett individuellt<br />
tränixxgsprogram som omfattar både<br />
fotbollsmässiga övningar och andra<br />
relevanta åtgärder.<br />
Kommunikationen mellan indxvi<br />
dernaxettlagärkanskedenviktigaste<br />
faktorn för att alla krafterien<br />
förening skall verka i sammariktnxng.Fnsjälvpåtagexxtystnadxlaget<br />
medförde att många goda synpunkter<br />
aldrig blev uttalade. Det resulte<br />
radeiettförslagomatt detborde<br />
finnas ett foruxn där man kaxx fraxnförasyxxpxxnkterävexx<br />
om det till slut<br />
^ ^<br />
är enpersoxx som fattar beslutet. På<br />
allanivåer ochialla sammanhang<br />
bör det vara tillåtet att ge konstrxxk<br />
tiv kritik, komma med förslag osv.<br />
^räna mentalt vid skada<br />
Under åren har jag också noterat att<br />
skadade idrottsutövare på alla nivå<br />
er även slutar med den mentala träningendådeixxte<br />
längre kanträna<br />
fysiskt. Det är som om luften gick ur<br />
democh att det känns meningslöst<br />
att träna mentalt under skadeperioden.<br />
Här behövs en intensiv upplysningsverksamhet,<br />
igenom att träna<br />
mentalt,jag tänker dåiförsta hand<br />
på de moment som omfattar visuah<br />
sering dvs attitankarna utföra den<br />
idrottsliga aktiviteten, förkortar man<br />
den tid det tar att komma tillbaka till<br />
tidigare prestationsnivåer. Mental<br />
träning kanocksåmed fördel användasiidrotter<br />
där det är fysiskt omöjligt<br />
att göra mer änett visst antal<br />
upprepningar t ex längdhopp och<br />
stavhopp med full ansats.<br />
^ya områden för idrottspsykologin<br />
Den idrottspsykologxska tillämpningen<br />
erövrar ständxgtnya områ<br />
den Betydelsen av psykologiska<br />
aspekterisambandmedrehabilite<br />
ringen av idrottsskador har fått stor<br />
uppmärksamhet desenaste åren. Ftt<br />
ännunyare område ärkarriäröver<br />
gångar, i symxerhef svårigheterna<br />
somofta är förknippade med att ta<br />
steget frånen framgångsrik karriär<br />
somjuniortillatt hävda sxgxkon<br />
kxxrrexxsen på serxiorxuvå. Ftt tredje<br />
nytt område är överträning och<br />
utbrändhet blax^id aktiva. Den kvan<br />
titativa träxxingen har i elitidrotten<br />
tagit sådana proportioxxer att fler och<br />
fleraktiva visar teckenpå överträning<br />
och i värsta fall utbrändhet.<br />
Här behövs xxtbildning av både tränare<br />
och aktiva så att symptomen på<br />
överträning uppmärksammas och<br />
motverkas innan det har gått för<br />
långt.Avalla tecken på övertränixxg<br />
visar de psykologiska symptomen<br />
den mest enhetliga reaktionen och<br />
har därför visat sig vara de mest<br />
känsliga för att påvisa överträxxing.<br />
Avslutningsvis vill jagsäga att jag<br />
tror på en ljus framtid för idrottspsykologixx<br />
soxn forskxuxxgsdxscxplxn och<br />
tillämpningsområde och ser fram<br />
emot dess definitiva genombrott<br />
inom lagidrotterna.^
Svensk Idrottsforskning nr1D1999<br />
Idrottspsykologiska forskningsmetoder<br />
* &<br />
"För de flesta idrottspsykologiska forskare ör det knappast fråga om antingen eller; man använder de metoder<br />
man fin<strong>ner</strong> bäst för den frågeställning man har. I en och samma studie kan man därför ibland se exempel<br />
på både kvalitativ och kvantitativ metod".<br />
• • • Idrottspsykologi som forskningsområde<br />
brukar betraktas som<br />
en förhållandevis modem företeelse.<br />
Man näm<strong>ner</strong> ofta slutet av 1960-talet<br />
som startpunkt (se t.ex. CoX/ Qiu, &<br />
LiU/1993)/ även om det önns exempel<br />
i Europa på enstaka idrottspsykologiskt<br />
inriktade studier, som<br />
utfördes så ödigt som på 1830-talet.<br />
De första idrottspsykologiska laboratorierna<br />
etablerades i Tyskland<br />
1920 och i Ryssland och USA 1925.<br />
Trots dessa ödiga initiadv förblev<br />
idrottspsykologin länge en perifer<br />
verksamhet bland psykologiforskare.<br />
Under första hälften av 1900-talet<br />
var det i USA oftast pedagoger som<br />
utförde den idrottspsykologiska<br />
Ibrskning som förekom I Sverige<br />
var förhållandet likartat. Först kring<br />
1965 började olika nadonella och<br />
intemaöonella idrottspsykologiska<br />
förbund bildas och idrottspsykologiska<br />
forskningskongresser ad<br />
anordnas. I Sverige bildades den<br />
beteendevetenskapligt inriktade forskarsammanslutningen<br />
SVEBI så<br />
sent som 1975.<br />
Man skulle kunna tro ad ed forskningsområde<br />
som etablerats så nyligen<br />
skulle slippa många av de metodiska<br />
barnsjukdomar som moderämnet<br />
psykologi genomlidit och i<br />
stället direkt kunna utnyttja moderna<br />
soösökerade metoder. Det visar<br />
sig emelleröd ad detta endast delvis<br />
har skett, sannolikt beroende på ad<br />
idrottspsykologisk forskning ju har<br />
samma målsättningar som forskning<br />
i allmänhet, nämligen ad observera<br />
företeelser, dvs idrottande perso<strong>ner</strong><br />
och idrottshändelser, ad beskriva de<br />
fenomen som observerats, ad förklara<br />
vad som beskrivits, och att predicera<br />
händelser utifrån förklaringarna<br />
(teorierna). Idrottspsykologin<br />
måste ofta starta från början i denna<br />
kedja och deöniera sid eget fenomenområde<br />
och det kan då ibland<br />
visa sig ad de enda metoder som är<br />
möjliga för observaöon av något<br />
fenomen inte allöd är de bästa tänk-<br />
Bo Molander<br />
Psykologiska<br />
institutionen,<br />
Umeå universitet<br />
I fortsättningen av den här arökeln<br />
ska jag gå igenom de olika forskningsmetoder<br />
som är vanligast förekommande<br />
inom dagens idrottspsykologiska<br />
forskning och också ge<br />
något exempel på svensk forskning<br />
inom varje grupp av metoder. I<br />
mångt och mycket blir det förstås en<br />
lista på de metoder som förekommer<br />
inom beteendevetenskapema i<br />
allmänhet. Någon för idrottspsykologin<br />
unik forskningsmetodik önns<br />
det ju inte. Men jag kommer ad ta<br />
upp en del av den kriök som riktats<br />
mot metoderna från idrottspsykologiskt<br />
håll och diskutera några av de<br />
metodiska trender som kan urskiljas<br />
för närvarande inom området.<br />
Intervjuer och frågeformulär<br />
Kanske det enklaste sättet ad samla<br />
in idrottspsykologiska data är ad<br />
utnyttja idrottsmannens egna subjeköva<br />
uppfattningar och erfarenheter.<br />
Följaktligen önns det en uppsjö<br />
av formulär som kan användas för<br />
insamling av sådana data. En metod<br />
som ger stor möjlightet ad uttrycka<br />
subjekdva uppfattningar är dagboken,<br />
dvs ad man ber idrottsutövaren<br />
ad regelbundet skriva <strong>ner</strong> sina upplevelser<br />
och synpunkter om sin<br />
idrottsakövitet. Betydligt vanligare<br />
metoder är intervju och frågeformulär.<br />
Intervjun liksom frågeformuläret<br />
kan förekomma i mer eller mindre<br />
strukturerad form. Frågeformuläret<br />
kan ju också distribueras öll<br />
många perso<strong>ner</strong> i form av enkät.<br />
Intervjuer inom idrottspsykologin är<br />
sällan särskilt sofistikerat upplagda<br />
och man kan tycka att det är<br />
anmärkningsvärt ad man inte i större<br />
utsträckning tar öll vara de erfarenheter<br />
och modeller för intervjuande<br />
som önns inom den kliniska<br />
psykologm, särskilt som intervjuerna<br />
ofta kan handla om idrottsutövarens<br />
mentala problem. Ed svenskt<br />
försök ad använda en sådan modell<br />
är dock Jansson och Molander<br />
(1995), som tillämpade en kogniövt<br />
terapeutisk intervjumodell på pigtolskyttar<br />
(se även John Janssons arökel<br />
pä annan plats i ödningen). På<br />
basis av intervjudata genomförs<br />
ibland innehållsanalys. En innehållsanalys<br />
innebär ad man beskriver<br />
utsagorna i intervjun i vissa kategorier,<br />
och på så säd kan man få klarare<br />
uppfattning om karaktären på<br />
något fenomen (se t.ex. White &<br />
Hardy, 1998). Frågeformuläret kan<br />
ibland betraktas som en skala som<br />
kan differendera mellan individer.<br />
Ed exempel är "Attribudonal Style<br />
Quesöonnaire" (Peterson et al., 1982)<br />
som anger hur perso<strong>ner</strong> förklarar<br />
orsaken öll ex.vis ed misslyckande. I<br />
engelskspråkiga texter kan ibland<br />
ordet "inventory" förekomma i stället<br />
för "quesöonnaire" i detta sammanhang.<br />
Fallstudier<br />
Fallstudier innebär ad man gör relaövt<br />
omfattande studier av en eller<br />
några få perso<strong>ner</strong>. Oftast har fallstudier<br />
använts i samband med någon<br />
praktisk problematik, t.ex. i samband<br />
med att man försöker utvärdera<br />
effekten av en viss träningsmetod.<br />
I ett sådant fall kan studien omfatta<br />
en diagnos av idrottsmannen,<br />
beskrivning av hur ett träningsprogram<br />
genomförts och utvärdering<br />
av effekten av programmet.<br />
Användningen av fallstudier inom<br />
idrottspsykologisk forskning har<br />
ökat i takt med ett allmänt ökat<br />
intresse för s.k. kvalitaöva forskningsmetoder<br />
(se t.ex. Locke, 1989;<br />
Strean, 1998) och metoder inriktade<br />
mot studier av enstaka individer.
Svensk Idrottsforskning nr1D1999<br />
Observationsmetoder<br />
Fttav problemen med xxågraavde<br />
tidigarenämnda metodernaär förstås<br />
att forskarexx måste lita på att de<br />
data som erhållesirimlig grad återspeglar<br />
vad soxnverkligenharhänt<br />
eller xxpplevts. Vad en fotbollsspelare<br />
meddelarienixxtervju om hur en<br />
straffsituation uppstod kan naturligtvis<br />
avvika från andra spelares<br />
eller åskådares uppfattning, t^m det<br />
går att välja vill idrottsforskaren<br />
hellrehamöjhghetatt själv påort<br />
och ställe avgöravadsom inträffar<br />
än att vara tvungen attiefterhand<br />
förlita sig påolikavittnesmål.lvxed<br />
hjälpavolika observationsmetoder<br />
kan ett sådaxxt mål xxppnås och<br />
objektivitetenidatainsamlixxgen höjas.L^fta<br />
definieras tänkbara företeelser<br />
(t.ex. aggression^iförvägiolika<br />
kategorier och forskarexx noterar<br />
sedan förekomsten av de olika kate^<br />
goriernagexxomolika observationssystem.<br />
Tidssampling ochFlanders<br />
metod är ett par av de observationsmetoder<br />
som används av idrottsforskare.lbådametodernaobserveras<br />
persoxxer eller skeexxden under upprepade<br />
menkorta tidsförlopp, ofta<br />
under ett fåtal sekunder, ^bserva<br />
tio<strong>ner</strong>na kan ibland vara baserade<br />
på videoinspelningar. Ftt svenskt<br />
exempel på idrottsforskning, där<br />
observationsmetoder haft en central<br />
plats är Leifisbergs (l^^studxerav<br />
aggressioxx hos hockeyspelare. Ftt<br />
annat exempel är John Janssons och<br />
l^orbert l^ohweders (1^^ utveckling<br />
av xxotatioxxssystem för studier<br />
av fotbollsspelare och innebandyspelare.<br />
skalor och test<br />
Både skalor och test syftar till att<br />
kvantitativt bestämma hur mycket<br />
av exx förmåga, egenskap eller upp<br />
levelse som idrottsmannen har. 1<br />
enklaste fall kan en skala t.ex. inne<br />
bära att manavger en siffra, sägxnellanlochlO,<br />
på hur <strong>ner</strong>vös man kän<strong>ner</strong><br />
sig inför exx tävlixxg och där ändpunkternapåskalan<br />
defixxierats av<br />
forskaren, sådana s.k. Lxkertskalor<br />
används fhtigt inom idrottsforsk<br />
nixxgen. Iblaxxd ax^vänds också termen<br />
självskattningsskalor för den<br />
här typen av skalor, skalor kan<br />
emellertid förekommaix<strong>ner</strong> mättekxxisktavaxxcerade<br />
former och munnar<br />
Borg och hans medarbetares arbete<br />
på det här området (se t.ex Borg,<br />
1^^ har rönt stor internationell<br />
uppskattning, ävenutanför idrotts<br />
forskningsområdet. 1 vissa fall vill<br />
man att idrottaren ska ange förekomsten<br />
av ett antalxförväg angiv<br />
na egexxskaper eller tillstånd sxxarare<br />
än siffror och då kan checklistor<br />
koxnxnatxxlaxxvändnxng.<br />
Det kan oftavara svårt att veta om<br />
det egentligen är någon metodisk<br />
skillxxadmellaxx skalor och test eftersom<br />
dessatermeranväxxds lite slarvigt<br />
och ixxkoxxsekventiden idrotts<br />
psykologiska litteraturen. Ivlan brukar<br />
dock anse att test skiljer sig fråxx<br />
skalor genom att de utnyttjar en normatxvdatabas.Deri<br />
som testas jäxn<br />
förs xned en specifik grupp avperso<strong>ner</strong>.<br />
Ftt flitigt använt test inom<br />
idrottspsykologisk forsknixxg är<br />
TAl^BTesfofAttentionalandlnter<br />
personal2tyle"(^ideffer,l^.Detta<br />
test består av ett antal olika skalor<br />
som avses mäta uppmärksamhets<br />
förmågor och personligbetsegenska-<br />
^
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999<br />
per hos den som testas. Resultatet på<br />
varje skala kan sedan jämföras med<br />
vad som är det genomsnittliga värdet<br />
hos en viss grupp perso<strong>ner</strong>, t.ex.<br />
elitgolfspelare. Test kan användas<br />
för ad beskriva den som testats i en<br />
proöl, dvs en speciellt mönster av<br />
mätvärden. När det gäller praktiskt<br />
arbete med enskilda idrottsmän kan<br />
sådana profiler komma öll användning<br />
for ad utröna svagheter och<br />
styrkor. Ed test som på senare dd<br />
kommit öll stor användning just på<br />
grund av dess förmåga ad avslöja<br />
förekomsten av en for eliödroö vikög<br />
profil, "isbergsproölen", är<br />
POMS, "Proöle of Mood States". Ett<br />
svenskt exempel på hur POMS kan<br />
användas är Peter Hassméns studier<br />
på maratonlöpare (Hassmén &<br />
Blomstrand, 1991). Se också Hassméns<br />
arökel på annan plats i ödningen<br />
Projektiva test<br />
En hel del idrottspsykologisk forskning<br />
är inriktad mot studium av<br />
betydelsen av den idrottandes personlighet<br />
för den prestaöon som<br />
udörs. Huvudparten av denna<br />
forskning är baserad på de metoder<br />
som diskuterats ovan, men mest test<br />
och skalor. Ibland har sJk. projeköva<br />
test använts för ad komma åt processer<br />
och forhållningssäd som den<br />
testade kanske inte är medveten om.<br />
För många är väl Rorschachtestet<br />
det mest kända exemplet på ed projekövt<br />
tesL Ed sådant test är baserat<br />
på psykodynamisk teori och innehåller<br />
testbilder som är mångtydiga<br />
och öllåter många olika tolkningar. I<br />
en svensk studie av Apitzsch och<br />
Berggren (1993) på fotbollsspelare<br />
användes det projeköva testet DMT<br />
("Defense Mechanism Test"). DMT<br />
bygger bLa. på antagandet ad det<br />
sätt en individ uppfattar omvärlden<br />
pä är subjekövt och påverkat av de<br />
speciella behov och erfarenheter<br />
individen kan ha.<br />
Experiment<br />
Som nämndes inledningsvis är en av<br />
den idrottspsykologiska forskningens<br />
målsättningar ad försöka förklara<br />
olika idrottspsykologiska fenomen.<br />
Man vill kanske veta på vilket<br />
säd yttre förhållanden (publik, medtävlare,<br />
speakerljud/ hemmaplanbortaplan)<br />
påverkar en idrottsprestadon.<br />
Allra bäst är det om man kan<br />
etablera en orsak-verkan relaöon,<br />
t.ex. visa att publiknärvaro höjer<br />
prestaöonen. För ad fastställa sådana<br />
orsak-verkan relaöo<strong>ner</strong> utförs<br />
experiment. Enkelt uttryckt innebär<br />
experimentet ad man systematiskt<br />
varierar någon variabel (publiknärvaro<br />
t.ex.) och ser vilka effekter denna<br />
variaöon har på deltagamas<br />
idrottsprestado<strong>ner</strong>. Ed av de allra<br />
första experimenten inom idrottspsykologin<br />
genomfördes redan 1897<br />
av amerikanen Tripled, som studerade<br />
tävlingscyklisters prestatio<strong>ner</strong><br />
xmder olika sociala beöngelser, och<br />
som utifrån denna studie kunde<br />
konstatera ad närvaron av medtävlare<br />
deöniövt höjer en cyklists prestaöon.<br />
Experiment kräver ad olika<br />
ovidkommande faktorer kontrolleras<br />
och ad mätningar görs så störnings&id<br />
som möjligt. Av dessa skäl<br />
utförs experiment ofta i laboratorier.<br />
Vissa typer av studier kan bara<br />
genomföras i laboratorier, t.ex. sådana<br />
studier som kräver speciell apparatur<br />
för variadon av någon variabel<br />
eller kräver speciell apparatur for<br />
avancerade mätningar av individens<br />
reakdo<strong>ner</strong>, såsom psykofysiologiska<br />
eller neuropsykologiska förlopp (se<br />
t.ex. Collins, 1995).<br />
Laboratorieexperimentet är dock<br />
inte allöd lämpligt, dels därför ad<br />
vissa idrotter inte kan utföras i laboratoriemiljö<br />
och dels därför ad vissa<br />
instressanta aspekter bara inträffar<br />
på idrottsbanan under realistiska<br />
förhållanden. Man kan då i stället<br />
försöka genomföra ett faltexperiment,<br />
dvs man försöker så långt<br />
möjligt behålla de experimentella<br />
kraven fast studien genomförs i fält-<br />
f mdnga m^tsitnatzo<strong>ner</strong><br />
samcerkar ^siofoger ocA<br />
psykologer. Häfr ett fest /Ör<br />
att stwdera utMlfigW ocÄ<br />
/aktörer/x^r tn)ft/iet. Borgskafan<br />
kommer wM fiZZ<br />
användning /i^r att kunna<br />
kommunicera mgd /Örstjikspersongn<br />
oc/z gradera tnllitt-<br />
WsnppfeDefsen. Foto;<br />
Årfwr Forskrg.<br />
- t e *<br />
miljö. Ed svenskt exempel på experimentellt<br />
inriktad idrottspsykologisk<br />
forskning är Bäckman och Molander<br />
(1989), som använde sig av både fältexperiment<br />
och laboratorieexperiment<br />
i sina studier på bangolfspelare.<br />
Inom idrottspsykologin har den<br />
experimentella metoden i betydande<br />
utsträckning använts for s.k. intervenöonsforskning,<br />
dvs man försöker<br />
fastställa effekterna av ett speciellt<br />
träningsprogram eller träningsmetod.<br />
Ofta är experimenten upplagda<br />
så ad grupper av försöksdeltagare<br />
jämförs med varandra med<br />
avseende på idrottsprestaöon före<br />
och efter en träningsperiod där det<br />
speciella träningsprogrammet förekommer<br />
öllsammans med andra<br />
program. Ibland utförs sådana studier<br />
på enbart ed fåtal individer och<br />
man kan då utnyttja s.k. enpersondesig<strong>ner</strong>,<br />
experirnentuppläggningar<br />
med en person (se t.ex. Patrick &<br />
Hrycaiko, 1998). Sådana enpersonexperiment<br />
ölläter som regel bättre<br />
möjligheter ad dra slutsatser om<br />
effekter än de fallstudier som diskuterades<br />
ödgare.<br />
Metaanalyser<br />
En enstaka studie eller ed enstaka<br />
experiment ger sällan all den informaöon<br />
man behöver. Ofta är antalet<br />
studerade individer för litet för att<br />
ge ett representaövt resultat. Eller<br />
söidien kanske inte inkluderade alla<br />
kontrollåtgärder som skulle ha<br />
behövts. Ett säd att öka styrkan i<br />
slutsatserna om något fenomen är<br />
ad utföra metaanalys. Vad man gör i
Svensk Idrottsforskning nr1D1999<br />
xnetaanalyser är att man granskar ett<br />
stort antal stxidier, som inbördes<br />
skiljer sxgåt,mexx som samtliga är<br />
ixxrxktade på fenomenet i fråga.<br />
Metaanalyser har på senare tid ökat<br />
i popularitet inom psykologisk<br />
forskxxxxxg i allmänhet och också<br />
inom den idrottspsykologiska forskxxingen.Kline<br />
(1^0^ t.ex, genomförde<br />
en metaanalys för att utröna sam^<br />
bandet mellan <strong>ner</strong>vositet och moto<br />
riskprestationi idrott. Han fannx<br />
singenoxngåxxgav^olikastudier<br />
att idrottsprestationen baraxmindre<br />
grad kan sägas bero på <strong>ner</strong>vositet,<br />
men att sambandet genomgående<br />
var negativt, dvsjxx<strong>ner</strong>vösare man<br />
är desto sämre prestation. Ibland tar<br />
metaxxalyser kål på vetenskapliga<br />
fördoxnar. Klines analys förefaller<br />
t.ex. att ståistrid med den popxxlära<br />
uppfattningen att"man måste vara<br />
lite <strong>ner</strong>vös för att prestera bra".<br />
statistik<br />
Fn bra metaanalys kräver att man<br />
behärskar statistiska metoder och att<br />
destudiermananalyserarhar rap^<br />
porterat vissa viktiga statistiska<br />
parametrar. Praktiskt taget alla av<br />
de metoder som diskuterats tidigare<br />
iartikelxx kräver för övrigt statistisk<br />
kompetex^is hos användaren. Idrottspsykologiforskarnaxxtnyttjar<br />
de flesta<br />
av de statistiska metoder som<br />
finns tillgängliga, dock inte alltid på<br />
allrabästasätt. Kritik mot felaktig<br />
användning av statistiska xnetoder<br />
har ibland riktats mot xdrottspsykologer,ävexx<br />
om dexma kritik också är<br />
tillämplig på andragrupper av for<br />
skare (se t.ex. Schut^ ^ L^essaroli,<br />
metodiska problem<br />
Utryxnxnet för den här artikeln räcker<br />
inte tillför attdxskuteraalla de<br />
metodiska problem, utöver de statxstiskaproblemexx,soxnkaxxuppståi<br />
samband med idrottspsykologisk<br />
forskning. Ivlen man kan konstatera<br />
att ofta kan många av problemen<br />
knytas till begreppen reliabilitet och<br />
validitet. avlånga mätinstrument sak<br />
nar tillfredsställande reliabilitet, dvs<br />
deger olika resxxltatfrångång till<br />
gång.landra fall är det validiteten<br />
som kan vara problemet, man vet<br />
inte om instrumentet mäter vad man<br />
vill att det ska mäta. Men det finns<br />
ocksåen diskussion omvilka metoder<br />
somska anväxxdas iolika sam<br />
max^hang, omkvantitativa metoder<br />
(dvs numeriska data, statistiska<br />
xnetoder används ofta^ eller kvalitativa<br />
metoder (dvs icke-numeriska<br />
data, ofta etnografiska, antropolo<br />
giska metoders är att föredra. Fn<br />
besläktad diskussion gäller frågan<br />
om nomotetiska eller idiografiska<br />
angreppssätt, dvs om man ska basera<br />
sina slutsatser på studier av grupper<br />
av individer eller omxnankan<br />
begränsa sig till studium av en<br />
enstaka individ. För de flesta idrotts<br />
psykologiska forskareär detknap<br />
past fråga om antingen eller, man<br />
använder de metoder man fin<strong>ner</strong><br />
bäst för dex^ frågeställning maxx har.<br />
len och samma studie kan man därför<br />
ibland se exempel på både kvalitativ<br />
och kvantitativ metod.<br />
trender<br />
Den pågående debatten om forsk<br />
nixxgsxnetoder skulle kunna tyda på<br />
att idrottspsykologin är inne i ett<br />
skede när nya metoder anammas<br />
och äldre metoder överges. Men<br />
kaxxske handlar det än så länge mer<br />
om tal än handling. Flera försök har<br />
gjorts för att utröna existensen av<br />
eventuella trender.Bxddle(x^)tex<br />
studerade de eventuella förändringar<br />
som inträffat från 1^5 tillie<br />
gexxomattgraxxskaartiklarxtvåav<br />
de viktigaste idrottspsykologxska<br />
forsknxngstidskrifterna. Han fann<br />
attfrågeformulärBenkäter(3o^)och<br />
e^perixnex^t (^30^ domi<strong>ner</strong>ade metodiskt<br />
sett xnen att dessa metoder<br />
minskat någotipopularxtet över de<br />
10 åren till 3^^ respektive 2^.^.<br />
Test och skalor ökade något från<br />
^.^tilll0.1^,medan kvalitativa<br />
metoderlågpåenoförändradrxivå<br />
(totalt c.alO^ellervariminskande.<br />
Man bör komma ihåg också att samtidigt<br />
som kvalitativa metoder börjat<br />
diskuteras mer än tidigare så har<br />
också nya kvantitativa metoder<br />
(exempelvis strukturella ekvatio<strong>ner</strong>s<br />
dragit till sig ett stort intresse blaxxd<br />
idrottsforskarna (se t.ex. Ottosson,<br />
referenser<br />
Apitzsch, E., & Berggren, B. (1993). The personality<br />
of the elite soccer player. Lund: Studentlitteratur.<br />
Biddle, S. (1997). Currcnt trends in sport &<br />
exercise psychology research. ISSP Newsletter,<br />
5,12-18.<br />
Borg, C. (1998). Borgs perceived exerdon<br />
and pain scales. Champaign, IL: Human<br />
Kinetics,<br />
^ ^<br />
Bäckman, L., & Molander, B. (1989). The<br />
reladonship between level of arousal and<br />
cognitive operadons during motor behavior<br />
in yoxmg and older adults, i A.C. Ostrow<br />
(Ed.), Aging and motor behavior. Indianapolis,<br />
IN.: Benchmark Press.<br />
Collins, D. (1995). Psychophysiology and<br />
sport performaixce, i S. J. H. Biddle (Ed),<br />
European perspecdves on exercise and sport<br />
psychology. Champaign, IL.: Human Kine-<br />
Cox, R. H., Qiu, Y., & Uu, Z. (1993). Overview<br />
of sport psychology, i R N. Singer, M<br />
Murphey, & L. K. Tennant (Ed.), Handbook<br />
of research on sport psychology. New York<br />
Macmillan.<br />
Hassmén, P., & Blomstrand, E. (1991). Mood<br />
change and marathon running: A pilot study<br />
using a Swedish version of the POMS test.<br />
Scandinavian Journal of Psychology, 32,225-<br />
Isberg, L (1989). Aggressiva handlingar på<br />
ungdomsnivå i lagspelet Ishockey: Något vi<br />
behöver beakta?, i G. Patriksson (red.), Aktuell<br />
beteendevetenskaplig idrottsforskning.<br />
SVEBIS årsbok 1989. Lund: SVEBL<br />
Jansson, J., & Molander, B. (1995). Träff med<br />
precision. Att fånga koncentradonen i några<br />
precisionsmotonska idrottsaktiviteter, 1 G.<br />
Patriksson (red). Aktuell beteendevetenskaplig<br />
idrottsforskning. SVEBIS årsbok<br />
1995. Lund: SVEBL<br />
Jansson, J., & Rohweder, N. (1997). Kompass<br />
— Navigation med notadon. Svensk Idrottsforskning,<br />
6,47-50.<br />
Kline, D. (1990). Anxiety and sport performance:<br />
A meta analysis. Anxiety Research, 2,<br />
Locke, L.F. (1989). Qualitadve research as a<br />
form of spedEc inquiry in sport and physical<br />
cducadon. Research Quaterly for Exercise<br />
and Sport, 60,1-20.<br />
Nideffer, R M. (1976). Test of attentional and<br />
Interpersonal style. Journal of Personality<br />
and Social Psychology, 34,394-404.<br />
Ottosson, T. (1997). Modvadon for orienteering:<br />
An exploratory analysis using confirmatory<br />
factor analytict techniques. Scandinavian<br />
Journal of Psychology, 38,111-120.<br />
Patrick, T. D., & Hrycaiko, D. W. (1998).<br />
Effects of a mental training package on an<br />
endurance performance. The Sport Psychologist,<br />
12,283-299.<br />
Peterson, C, SemmeL A., Von Baeyer, C,<br />
Abramson, L., Metalsky, R, & Seligman, M<br />
(1982). The attributional style quesdonnaire.<br />
Cognitive Therapy and Research, 6,287-299.<br />
Schutz, R W., & Gessaroh, M E. (1993). Use,<br />
misuse, and disuse of psychometrics in sport<br />
psychology research, i R N. Singer, M. Murphey,<br />
& L K. Tennaixt (Eds.), Handbook of<br />
research on sport psychology. New York:<br />
Macmillan.<br />
Strean, W.B. (199B). Pommibiliriem for qualitadve<br />
research in sport psychology. The Sport<br />
Psychologist, 12,333-345.<br />
White, A., & Hardy, L (1998). An in-depth<br />
analysis of the uses of imagcry by high-level<br />
slalom canoeists and artisdc gymnasts. The<br />
Sport Psychologist, 12,387-403.
L<br />
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
- t e -<br />
Ett nytt forskningsområde<br />
Psykologiska riskfaktorer och idrottsskada<br />
Vad beror det på att vissa skadade Idrottare aldrig blir friska och redo för comeback medan andra snabbt tar<br />
sig igenom en komplicerad skada och återgår till tävlingsidrott igen ? Frågor av detta slag har traditionellt<br />
besvarats på fysiologisk grund. Denna artikel belyser spännande psykologiska perspektiv på tävlingsidrott<br />
och långtidsskada.<br />
• • • I egenskap av f d elittränare i<br />
handboll har jag vid upprepade tillfälle<br />
fåd spelare i laget skadade.<br />
För många idrottare på tävlings- och<br />
elitnivå innebär träning och framförallt<br />
tävling en stor skaderisk. Studier<br />
visar ad i genomsnid 5-15% av fotbollsspelare<br />
på elitnivå skadar sig<br />
med minst en månads frånvaro från<br />
träning/tävling under en säsong<br />
(Engström et al 1991). Vid några tillfällen<br />
i min tränarkarriär har det<br />
hänt ad två spelare, ungefär matchade<br />
vad gäller kön, ålder och fysisk<br />
status, råkat ut for samma skada, t<br />
ex främre korsbandsskada.<br />
Trots de uppenbara fysiska likheterna<br />
tenderar sällan eller aldrig samma<br />
spelare ad rehabiliteras och blir<br />
klara för träning/tävling vid samma<br />
ddpunkt. Detta fenomen förklaras<br />
sannolikt genom ett nära samspel<br />
mellan fysiologiska och psykologiska<br />
resurser/ unika for varje individ.<br />
Traditionellt har idrottskadeforskningen<br />
en stark fysiologisk inriktning.<br />
Emellerdd börjar allt fler forskare<br />
inom idrottsmedicin och<br />
beteendevetenskap intressera sig för<br />
detta spännande samspel vid t ex<br />
idrottsskador.<br />
Forskning visar ad flertalet långddsskadade<br />
idrottare går igenom rehabiliteringsarbetet<br />
utan ad några psykiska<br />
och fysiska problem uppstår.<br />
En mindre grupp av de skadade<br />
upplever emellerdd stora problem<br />
av främst psykologisk natur vilket<br />
försvårar och i vissa fall omöjliggör<br />
en comeback i idrottssammanhang<br />
(se t ex Johnson, 1993).<br />
I denna artikel vill jag därför fasta<br />
uppmärksamheten på och närmare<br />
belysa ämnesområdet genom tre<br />
breda frågeställningar vilka samtli-<br />
Urban Johnson<br />
Centrum för Idrottsvetenskap,<br />
Högskolan I<br />
Halmstad<br />
ga grundar sig på mid avhandlingsarbete<br />
från 1997.<br />
Frågeställningar<br />
a) Vilka psykologiska variabler antas<br />
påverka idrottare under rehabiliteringen<br />
efter en långvarig skada ?<br />
b) Vilka psykosociala riskfaktorer<br />
utmärker de idrottare som trots god<br />
fysisk prognos inte återvänder till<br />
tävlingsidrod igen ?<br />
c) Hur ddigt i rehabiliteringen går<br />
det ad dnna de liskpadenter som<br />
senare inte återvänder till tävlingsidrod<br />
igen trots god fysisk prognos ?<br />
Faktorer som antas påverka<br />
I början av rehabiliteringen erfar<br />
många långddsskadade idrodare<br />
olika negadva emodo<strong>ner</strong> t ex vrede/<br />
ilska och irritadon, oftast med ed<br />
sänkt självförtroende som följd. Allt<br />
eftersom rehabiliteringen fortskrider<br />
tenderar det allmänna välbefinnandet<br />
att öka hos majoriteten av de<br />
skadade. Longitudinella studier av<br />
McDonald & Hardy (1990) visar t ex<br />
ad sambandet mellan olika posidva<br />
affekdva måd och upplevd rehabiliterings-framgång<br />
ökar allt eftersom<br />
rehabiliteringen framskrider.<br />
Bland många individuella faktorer<br />
som antas påverka rehabiliteringsförloppet<br />
nämns framförallt tre:<br />
# Stresshanteringsstrategier. Mycket<br />
talar för ad den stresshanteringsstrategi<br />
(coping) som den skadade<br />
använder för att hantera den uppkomna<br />
skadesituadonen starkt<br />
påverkar det fortsatta rehabiliterings-förloppet.<br />
Bland flertalet forskare<br />
råder det idag enighet om ad<br />
det existerar två huvudtyper av<br />
stresshanteringsstrategier (se t ex<br />
Folkman & Lazarus, 1984). A) Problemfokusering<br />
som i korthet innebär<br />
att individen akdvt försöker<br />
hantera eller bemästra källan till<br />
stress. B) Emodonell fokusering som<br />
innebär olika försök ad elimi<strong>ner</strong>a<br />
den emodonella olust som är associerad<br />
med eller orsakad av den<br />
stressfyllda sitxiadonen. Studier av<br />
bl a Feltz (1986) visar ad skadade<br />
idrottare som utnyttjar mentala strategier<br />
riktade mot ad akdvt försöka<br />
bemästra den stress som skadan<br />
ge<strong>ner</strong>erar (problemfokusering) är<br />
adaptivt överlägsen strategier riktad<br />
mot önsketänkande och att söka<br />
hjälp hos andra (emodonfokusering).<br />
Emellerdd talar mycket för ad<br />
skadade som på ed flexibelt och<br />
ge<strong>ner</strong>ellt säd använder en repertoar<br />
av olika strategier beroende på situadon<br />
har en högre adapdv potential.<br />
# Ålder och kön. Förvånansvärt lite<br />
forskning finns om hxir ålder och<br />
kön påverkar rehabiliteringen av<br />
skadade och sjuka idrottare. Sammanfattat<br />
kan man konstatera ad<br />
yngre idrottare (under 20 år) antas<br />
vara mer sårbara till stress då de<br />
ännu inte till fullo lärt sig de fysiska<br />
och psykiska stresshanteringsstrategier<br />
som krävs för ad bemästra en<br />
skadesituadon. Samddigt konstateras<br />
ad idrottande män och kvinnor<br />
ge<strong>ner</strong>ellt har mer utvecklade och
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999<br />
Bakgrundsfaktorer<br />
* Ålder<br />
* Tidigare skador<br />
Idrotts<br />
skada<br />
Figwr I. En swmmerifzg A%r uf^zikf au<br />
&f gtfir%z rekaWiferingsarkfef samf<br />
/orcforer som Wragif fiff w#zfkf m?<br />
rg/wzb%Ziffri»gsperioden /%os den M»gfwfssWWe<br />
gruppen Mfufingsidrof(are.<br />
effekdva stresshanteringstrategier<br />
än icke-idrottare men att idrottande<br />
kvinnor tenderar att ha högre mental<br />
spänning och lägre självförtroende<br />
än män infor tävlingsmoment<br />
(Mårtens et al, 1990).<br />
# Tidigare skador. Sannolikt påverkar<br />
tidigare skaderegister den skadades<br />
upplevelse av sin situadon.<br />
Forskning pekar på ad flergångsskadade<br />
med lyckosam utgång av rehabiliteringen<br />
i reladon tid förstagångsskadade<br />
befin<strong>ner</strong> sig i en fördelakdg<br />
posidon. De har redan gåd<br />
igenom rehabiliteringen och således<br />
mentalt byggt upp en förkunskap av<br />
vad som kan förväntas av dem<br />
(Johnson/1996).<br />
Uppläggning av forskningsprojekt<br />
I syfte ad närmare identifiera de<br />
psykologiska riskfaktorer som antas<br />
påverkar rehabiliteringsförloppet<br />
samlades data in från 81 långdds-<br />
Början av rehabiliteringen:<br />
Bedömning av<br />
fysiskt återställbarhet<br />
Positiv<br />
Positiv<br />
Positiv<br />
Negativ<br />
Positiv<br />
Positiv<br />
Slutet av rehabiliteringen:<br />
Fysiskt utfall<br />
Återställd<br />
Återställd<br />
Återställd<br />
Ej återställd<br />
Ej återställd<br />
Ej återställd<br />
Rehabiliterings<br />
process<br />
Psykosociala<br />
faktorer<br />
* Målsättningsplan<br />
* Coping strategier<br />
* Socialt nätverk<br />
Utfallet<br />
•+** av rehab<br />
perioden<br />
skadade idrottare på tävlings- och<br />
elitnivä. Samtliga med akuta skador<br />
och boende i södra och västra Sverige.<br />
Av de 81 idrottama representerade<br />
80 % lagidrotter, drygt 3/4 var<br />
män och den vanligaste skadan var<br />
knäskada. Samtliga skadade idrottare<br />
bedömdes av sjukgymnast att<br />
behöva mer än 5 veckors rehabilitering<br />
innan återgång till träning/tävling<br />
igen. Medelålder for<br />
<strong>hela</strong> gruppen skadade var 24.4 år<br />
(Sd=5.3). Utifrån denna grupp<br />
utkristalliserades sedan följande<br />
undergrupper (se tabell 1).<br />
En av dessa subgrupper är speciellt<br />
intressant. Idrottare i grupp C "den<br />
icke-återvändande gruppen" bestod<br />
av 5 kvinnor och 2 män med en<br />
medelålder av 22.6 år. Denna grupp<br />
visade god fysisk prognos enligt<br />
sjukgymnast i början av rehabilitering<br />
samt i slutet av den förväntade<br />
rehabiliteringsdden men var ändå<br />
inte akdva inom idrod 15 månader<br />
(Grupp A, B = 69<br />
-2zr<br />
(Grupp D,E,F = 22%)<br />
Pro6fema(M&<br />
(Grupp C = 9 %)<br />
senare. Övriga grupper A, B/ D och F<br />
bildar "den övriga gruppen" och<br />
består av 55 män och 20 kvinnor,<br />
medelålder 24.3 år. Dessutom insamlades<br />
data från 64 idrottsmänoch<br />
kvinnor matchade i så många<br />
avseende som möjligt mot de 81<br />
långddsskadade förutom ad de vid<br />
mättillfället var helt skadefria.<br />
Under totalt 36 månader testades<br />
den skadade gruppen vid 4 olika tillfällen<br />
med totalt 10 olika test. I början<br />
av rehabiliteringen (mättillfälle<br />
1) användes 3 standardiserade mätinstrument:<br />
Karolinska Scales of<br />
Personality (KSP), Allmänt Copingformxilär<br />
(AC), Mood Adjecdve<br />
Checklist (MACL) samt en personlig<br />
intervju, idrottskadeenkät 1 och<br />
Checklista 1 från behandlande sjukgymnast.<br />
I slutet av rehabiliteringen<br />
ca 4-5 månader senare (inättillfälle 2)<br />
användes MACL, idrottskadeenkät<br />
2 samt Checklista 2 från behandlande<br />
sjukgymnasL Vid det tredje mät-<br />
BEDÖMNING VERSUS AKTUELLT RESULTAT 1<br />
Aktiv på<br />
100% nivå<br />
-<br />
månader senare<br />
Aktiv pä<br />
50% nivå<br />
JA<br />
Inaktiv<br />
-<br />
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999<br />
tillfället/ ungefar 15 månader efter<br />
ad den akdva rehabiliteringen var<br />
slut, intervjxiades samtliga padenter<br />
via telefon. Vid det sista mättillfället<br />
ca 19 månader efter mättillfälle 3<br />
användes slutligen MACL samt<br />
idrottsskadeenkät 3.<br />
Några intressanta resultat<br />
a) Vilka psykologiska variabler antas<br />
påverka idrottare xmder rehabiliteringen<br />
efter en långvarig skada ?<br />
För ad svara på denna frågeställning<br />
så matchades en grupp av 64 helt<br />
skadefria tävlingsidrottare med 81<br />
långddsskada tävlingsidrottare med<br />
hjälp av de tre mätinstrumenten<br />
Karolinska Scales of Personality<br />
(KSP)/ Allmänt Copingformulär<br />
(AC)/ Mood Adjecdve Checklist<br />
(MACL). Resultaten visar att långddsskadade<br />
idrottare i reladon till<br />
den icke-skadade gruppen hade signifikant<br />
lägre totalt stämningsläge<br />
och tenderade att i högre utsträckning<br />
söka professionell hjälp utifrån/<br />
t ex läkare och psykolog/ for ad hantera<br />
den uppkomna stressituadonen.<br />
Vidare pekade resultaten på ad skadade<br />
män i reladon till icke-skadade<br />
män visade stor osäkerhet under<br />
rehabiliteringen samddigt som de<br />
uppvisade ett lågt stämningsläge<br />
och förlitan på extern hjälp under<br />
rehabiliteringen. Vid jämförelse mellan<br />
skadade män och kvinnor visade<br />
resultaten ad kvinnor i signifikant<br />
högre utsträckning förlitar sig på<br />
emodonsimiktade stresshanteringstrategier,<br />
t ex önsketänkande och<br />
hjälp udfrån samt visade i högre<br />
utsträckning en självkritisk atdtyd<br />
under skadeperioden.<br />
b) Vilka psykosociala riskfaktorer<br />
utmärker de idrottare som trots god<br />
fysisk prognos inte återvänder till<br />
tävlingsidrod igen ?<br />
Analysen av den grupp idrottare<br />
(Grupp C, se tabell 1) som inte kom<br />
dllbakaxAtävlingsidrod trots goda<br />
fysiska förutsättningar sammanfattas<br />
nedan .<br />
Figur 1 visar med tydlighet ad flertalet<br />
långddsskadade idrottare<br />
(69%) går igenom rehabiliteringsarbetet<br />
så som behandlande sjukgymnast<br />
förväntat och upplever inga störande<br />
problem av fysisk eller psykisk<br />
natur. I nedsdgande led idendfieras<br />
emellerdd grupper med upplevda<br />
problem av främst psykisk<br />
natur. De faktorer som utmärker<br />
den grupp av idrottare (Grupp C)<br />
som inte kommit tillbaka trots god<br />
fysisk prognos enligt behandlande<br />
sjukgymnast är följande:<br />
# De är yngre<br />
# De består av övervägande<br />
kvinnor<br />
# De flesta är skadade för första<br />
gången<br />
# De säger sig ha en stress- och<br />
hotfylld syn på kommande<br />
rehabilitering<br />
# De har i många fall ed begränsat<br />
socialt nätverk (främst inom<br />
idroden)<br />
# De har överlag ett mycket lågt<br />
totalt stämningsläge xmder<br />
rehabiliteringen<br />
# De har få eller inga konkreta<br />
pla<strong>ner</strong> och visio<strong>ner</strong> över den<br />
kommande rehabilitering<br />
# De visar en icke-sammarbetsvillig<br />
och negadv atdtyd till rehabiliteringen<br />
enligt behandlande<br />
sjxikgymnast<br />
c) Hxir ddigt i rehabiliteringen går<br />
det ad finna de riskpadenter som<br />
senare inte återvänder till tävlingsidrod<br />
trots god fysisk prognos ?<br />
Med utfallsmättet som resultat 36<br />
månader efter rehabihkringsstarten<br />
genomfördes en regressionsanalys i<br />
syfte ad se om det redan vid mättillfälle<br />
1 (i starten av rehabiliteringen)<br />
var möjligt ad finna ddigare nämnda<br />
riskfaktorer hos de 7 idrottama i<br />
grupp C. Resultatet visade ad variablerna<br />
kön, kontakt med idrottskompisar/<br />
mål för rehabiliteringen,<br />
stress- och hotfylld atdtyd inför<br />
rehabiliteringen, negadv atdtyd mot<br />
sjukgymnast samt lågt stämningsläge<br />
med 96 % sannolikhet utmärker<br />
de 7 idrottarna i grupp C redan vid<br />
mättillfälle 1 (se Johnson, 1997).<br />
Diskussion<br />
En individs självbild är inte helt stabil,<br />
utan denna påverkas sannolikt<br />
av olika stress och spänningsfyllda<br />
situado<strong>ner</strong> (Jaixis, 1957). Svaren från<br />
de tre mätinstrumenten KSP, MACL<br />
och AC visar ad den skadade gruppen<br />
främst utmärks av ed lågt stämningsläge<br />
och en uttalad tendens ad<br />
söka hjälp från andra som respons<br />
till den skadade sitxiadonen. Ed säd<br />
att tolka svaren är udfrån Heils<br />
(1993) kognidva bedömnings teori.<br />
Heil menar ad den olust som skadesituadonen<br />
ge<strong>ner</strong>erar är en normal<br />
och adapdv respons. Denna respons<br />
utgör emellerdd ett hot mot vårt psykiska<br />
välbefinnande. Kanske är det<br />
så ad situadonen ad vara "ur stridbart<br />
skick" akdverar för stunden mer<br />
eller mindre goda stresshanteringsstrategier<br />
med därtill följande stämningsläge.<br />
Den skadade idrottarens<br />
höga osäkerhet (stämningsvariabel)<br />
samt förlitande av hjälp utifrån, i<br />
reladon Öll icke-skadade män, kan<br />
vara ed uttryck för vår benägenhet<br />
ad söka emodonell balans i stressoch<br />
hotfyllda sitxiado<strong>ner</strong>.<br />
Den andra frågeställningen berörde<br />
psykosociala riskfaktorer xmder<br />
rehabiliteringen. Resxiltatredovisningen<br />
gav ed antal tydliga bakgrunds-<br />
och psykosociala riskfaktorer.<br />
Noterbar är den risksitxiadon<br />
som yngre, förstagängsskadade<br />
kvinnor speciellt tycks befinna sig L<br />
Här ställs verkligen den skadades<br />
tränare, lagkompisar, familj m fl<br />
inför en vikdg uppgift ad förse den<br />
långddsskadade med ett "god" socialt<br />
nätverk (innanför och utanför<br />
idroden) samt med realistiska mål<br />
och visio<strong>ner</strong> under rehabiliteringsarbetet<br />
i riktning mot en lyckosam<br />
comeback. I sammanhanget är det<br />
vikdgt ad poängtera ad en tät och<br />
god kommunikadon mellan den<br />
skadades tränare/ledare, den skadade<br />
idrottaren och behandlande sjukgymnast<br />
i många fall kan lösa tillsynes<br />
hopplösa och uppgivna sitxiado<strong>ner</strong>.<br />
Förmågan ad lyssna till den skadades<br />
inre dialog -syn på kommande<br />
rehabihteringsarbete- torde vara<br />
extra relevant i detta sammanhang.<br />
Slutligen berördes ddpunkten då<br />
det går ad identifiera riskpadenter<br />
under rehabiliteringen. Resultaten<br />
visade tydligt ad det redan i början<br />
av rehabiliteringen var möjligt ad<br />
identifiera riskpadenter. En uppenbar<br />
slutsats av detta resultat är ad<br />
med ed väl konstruerat psykosocialt<br />
diagnostinstrument (frågeformxilär)<br />
uppbyggt udfrån de 7 nämnda "riskvariablerna"<br />
gör det möjligt att<br />
redan i början av rehabiliteringen<br />
urskilja de idrottare som sannolikt<br />
inte kommer tillbaka till idrotten<br />
igen. Här öppnar sig alltså en unik<br />
möjlighet att pröva psykologiskt<br />
inriktade rehabiliteringsformer tillsammans<br />
med traditionell sjukgymnastik.<br />
Sammanfattningsvis konstateras ad<br />
en betydande grupp tävlings- och<br />
eliddrottare i Sverige försvin<strong>ner</strong> från
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999 -*&r<br />
fortsad tränings- och tävlingsverksamhet<br />
på grxmd av psykologiska<br />
problem xmder och efter en långddsskada.<br />
Med ganska enkla medel, t ex<br />
utvecklat socialt kontaktnät och realistiskt<br />
mälsättningsarbete, går det<br />
sannolikt ad höja kvaliteten i rehabiliteringen.<br />
Lyckas vi öka det allmänna<br />
välbefinnandet hos denna utsatta<br />
grupp ökar vi också möjligheten ad<br />
få se fler av dem inom tävlingsidrod<br />
Referenser<br />
Engström, B., Johansson, C., & Tömkvist, H.<br />
(1991). Soccer injuries among female players.<br />
American Journal of Sports Medicine 19,<br />
Feltz, D. (1986). The psychology of sport<br />
injuries. T: P.E. Viuger & Ef. Hocmer, (Red.),<br />
Sport injuries: The unthwarted cpidemic<br />
Ond cd) (s. 336-344). Litdeton, MA:PSG<br />
Publishlng.<br />
Folkman, S., & Lazarus, RÅ (1984). Stress,<br />
Appraisal and Coping. New York Springer<br />
Publishlng Company.<br />
Heil, J. (1993). A psychologists view of the<br />
personal challenge of injury. 1: j. Hed, (Red.),<br />
Psychology of sport injury (s. 33-46). Champaign:<br />
Human Kinetics.<br />
Janis, L (1957). Psychological stress. Psychoanalytic<br />
and behavioural studies on surgical<br />
patients. Academic Press.<br />
Johnson, U. (1993). Psykosomatiska aspekter<br />
vid rehabilitering av långvarig idrottsskada.<br />
Ett nytt samarbetsområde för sjukgymnaster<br />
och psykologer med idiuttsiixriktning?<br />
Några resultat från en pilotstudie.<br />
Idrottspedagogiska rapporter (Högskolan i<br />
Halmstad), 2.<br />
Johnson, U. (1996). The Multiply Injured<br />
Versus the Rrst-ITme Injured Athlete During<br />
Rehabilitation: A Comparison of Nonphysical<br />
Characteristics. Journal of Sport Rehabilitation,<br />
5(4): 29&304.<br />
Johnson, U. (1997). A three-year follow up of<br />
long-term injured competitive athletes: Influence<br />
of psychological risk factors on rehabilitaöon.<br />
journal of Sport Rehabilitation, 6,<br />
Kubler-Ross, E. (1969). On death and dying.<br />
New York: MacMillan.<br />
MacDonald, S^., & Hardy, CJ. (1990).<br />
Affective response pattems of the injured<br />
athlete: An exploratory analysis. The Sport<br />
Psychologist, 4,261-274.<br />
Mårtens, R Vealey, R5., & Burton, D. (1990).<br />
Compeddve Anxiety In Sport. Champaign:<br />
I luman Kinedcs.<br />
för Wn#a gfitåfrotfarg dr def e» stor /rusfrafiom att Wz skadade. SiWier oisar aff<br />
det /iTiTK ofika menfafa strategier som posifmf pdcerAar Whungen. BiWen xTisar PerniZfa<br />
Wzberg under reAabififerznge» /zemma i Norrköping ep^er sin sWnz Adfseneskada.<br />
Hon konz igen/ Fofo: Fredrik /oanson.<br />
Dokforsaofzandfzngen dr skrmen pd engefska odz mne&dffer 126 sidor /Ördefade pd en infedande feori- ocfz mefoddef samt /em<br />
separata defshvdier. f arnandfingens /brsfa def izhxckfas doen /örsfag pd beaarzdfzng a%? fdngtidsskadade riskpatienter. För de<br />
som dr intresserade au aff köpa aefzandfingen gdr det fna af t bestdffa denna genom; Urban /onnson, Centrum /br fdroffsoefenskap,<br />
Boz 823/ 30118 Hafmsfad. Tef 035-767261, E-maif Lfrban./ohnson@isb.fm^e
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999 -ter<br />
Kan man flyta sig i form?<br />
Kan man flyta sig i form? Ja, det finns faktiskt de som påstår det och i Nord-Amerika har man sedan flera år<br />
använt sig av flyttankar inom en rad områden såsom avslappning, mental träning och smårtminskning. I Europa<br />
är det framförallt vid det nybildade Karlstads universitet som forskningen om flyt-REST, som tekniken kallas,<br />
tagit fart.<br />
mm» Psykologiämnet vid Karlstads<br />
universitet har sedan ed par år bedrivit<br />
grundforskning inom främst<br />
områdena alkohols inverkan på psykologiska<br />
processer/ förändrade<br />
medvetandetillstånd, verbal kommunikadon<br />
och utvecklingspsykologL I<br />
vår strategiska plan för ämnets<br />
utveckling ingår bland annat ad inidera<br />
en på grundforskningen baserad<br />
tillämpad forskning. Särskilt tre<br />
områden har lyfts fram: förebyggande<br />
åtgärder mot alkoholmissbruk/<br />
smärthantering och idrottspsykologL<br />
Vilka har då argumenten varit för ad<br />
vi i Karlstad skall satsa på idrottspsykologi?<br />
JO/ for det första så tror vi<br />
ad idroden är ett utomordentligt Mit<br />
for att effekdvt testa av mer ge<strong>ner</strong>ella<br />
psykologiska hypoteser. Idrottsfolket<br />
nöjer sig inte med allmänna<br />
deklarado<strong>ner</strong> utan vill se konkreta<br />
resultat! Vidare utgörs både de akdva<br />
och tränarna av posidva och<br />
engagerade människor med en stor<br />
portion av psykologiskt kunnande/<br />
något som är mycket spännande för<br />
fackpsykologer ad anknyta till. För<br />
det andra råkar det slumpa sig så ad<br />
många av medarbetarna på psykologiämnet<br />
i Karlstad har en egen<br />
idrottslig bakgrxmd eller är åtminstone<br />
mycket idrottsintresserade. För<br />
det tredje är Karlstad en gammal<br />
idrottsstad vilket gör ad det finns<br />
många kontakter ad bygga vidare<br />
på. Sludigen, för det fjärde/ har<br />
gnmdibrskningen ged oss ett reladvt<br />
välutrustat humanlaboratorhim<br />
med psykofysiologiska mädnstrument<br />
och en dyttank som passar<br />
utmärkt för en tillämpad idrottspsykologisk<br />
forskning.<br />
Primärprocessen<br />
Flydanken (av märket Flytarium<br />
Norden AB) använder vi till ad hos<br />
försökspero<strong>ner</strong> öka hjärnans primärpn)cessinnktning<br />
på bekostnad av<br />
sekundärprocessen. Primär står här<br />
för urspmngligt, okonvendonellt/<br />
instinktbaserat och bUdmässigt,<br />
Torsten Norlander<br />
Karlstads universitet<br />
medan sekundär står för inlärt/<br />
logiskt, analytiskt och konvendonellL<br />
Det har länge varit accepterat<br />
ad det kan finns psykologiska vinster<br />
med ad inducera "balansförändringar",<br />
eller olika kombinado<strong>ner</strong><br />
mellan primär- och sekundärprocessema<br />
i terapeutiska syften eller i<br />
samband med "mental träning". Det<br />
handlar, i de flesta fall, om att försätta<br />
individer i tillstånd där primärprocesser<br />
domi<strong>ner</strong>ar. Flera etablerade<br />
tekniker dnns: hypnos, neuromuskulär<br />
avslappning, autogen träning,<br />
meditadon, biofeedback-träning,<br />
med flera. Andra verkningsfulla<br />
metoder kan vara långdistanslöpning,<br />
Tai-Chi (Sandlund & Norlander,<br />
submided) eller den fysioakustiska<br />
metoden (Norlander, Sandholm<br />
& Anfelt, 1998). Ett problem<br />
med olika former av avslappningsövningar<br />
är dock ad de som behöver<br />
dessa tekniker mest samddigt är de<br />
som har svårast ad slappna av, och<br />
som en följd av detta/ har problem<br />
med ad komma igång med eller fullfölja<br />
sådana övningar (Maslach/<br />
1988). Flyttekniken kan visa sig vara<br />
ett framgångsrikt hjälpmedel på<br />
grund av en ofta dokumenterad förmåga<br />
ad ge en djup och omedelbar<br />
avslappning. För idrottsutövaren<br />
skulle flyttekniken kunna vara en<br />
snabb metod ad uppnå ett "cognidve<br />
shift" till förmån för primärprocesstillståndet.<br />
Detta skulle ha en stor<br />
betydelse för den kreadva visualiseringen<br />
(Norlander/1997). Idag torde<br />
de flesta vara överens om att kreadv<br />
visualisering är ett viktigt inslag<br />
som komplement till den fysiska trä-<br />
ningen inför, xmder och efter idrottsprestado<strong>ner</strong>.<br />
Ett annat vikdgt<br />
område där primärprocessdllstånd<br />
spelar en avgörande roll är koncentradon<br />
i samband med idrottsprestado<strong>ner</strong><br />
(Morän, 1996).<br />
Sensorisk isolering<br />
Flyttekniken är en form av sensorisk<br />
isolering eller för ad använda det<br />
mer moderna begreppet "Restricted<br />
Enviromental Stimuladon Technique"<br />
(REST). Flytformen av REST<br />
består i ad individen får lägga sig i<br />
en vadentank med mycket hög salthalt<br />
(1.3g/cm3). Salthalten i bassängen<br />
är väsentligt högre än den i<br />
Döda havet/ men saltet utgörs av<br />
magnesiumsulfat vilket är skonsamt<br />
för huden. Tekniken går ut på ad<br />
minimera sinnesintrycken. För att<br />
uppnå detta får individen lägga sig i<br />
tanken samddigt som ed tunt lock<br />
stängs över öppningen. Locket går<br />
ad öppna med ett enkelt handgrepp<br />
från insidan. Myttanken är isolerad<br />
på insidan för ad behålla värme och<br />
stänga ute ljud och ljus. Vattnet håller<br />
34/2 grader C.<br />
Tidigare genomförda experiment<br />
med olika tekniker for ad uppnå<br />
REST rapporterar ofta om negadva<br />
effekter (Zubek 1973) såsom problem<br />
med logiskt tänkande, koncentradonsproblem/<br />
ångest och till och<br />
med hallucinado<strong>ner</strong>. Senare forskning<br />
(för en litteraturgenomgång se<br />
Norlander, Bergman & Archer,<br />
1998) har emellerdd visat ad det<br />
även förekommer posidva effekter<br />
såsom förbättrad avslappning, minskad<br />
ångest, ökad förmåga ad ta<br />
emot informadon, smärhninskning/<br />
lägre puls, och mxiskulär avspänning.<br />
Motsvarande negadva och<br />
posidva effekter dnns också rapporterade<br />
for flytformen av REST. Flera<br />
studier ger starkt stöd för ad flyt-<br />
REST stärker den föreställande förmågan<br />
vilket kan antas ha en stor<br />
betydelse för den kreadva visualiseringen<br />
och kan ses som ett uttryck<br />
for att primärprocessen domi<strong>ner</strong>ar.
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999<br />
te*<br />
Försökspersonen<br />
/Zyferidef<br />
behagfigt xwma<br />
ock saffa wffneL<br />
D(? foctef sMings<br />
Wir def f/Wfost<br />
ock mörÄcf. Metoden<br />
inneWr aff<br />
TTioM sWfnger wfe<br />
offa infrx/ct. Foto<br />
Le%/Persson.
Svensk Idrottsforskning nr1D1999<br />
^lyt-r^T och idrott<br />
Flyt-RESTharanväntsiidrottssammax^ihang<br />
för att få bättre koxxtroll på<br />
negativ stress, för att förstärka olika<br />
visualiseringstekniker, och för att<br />
förbättrarestitutionenefter träning<br />
och tävling (Bond, 19^ f^utchison,<br />
19^Lee^l^exvitt,i9^Suedfeld<br />
e^Bruno, i990). Lee ochflewitt<br />
(f9^7) rapporterar om ett försök<br />
med flytande ochvisualisering xned<br />
motionsgymnaster, domarna poängsatte<br />
försöksperso<strong>ner</strong>na från<br />
flyt^visualiseringsgruppen högre<br />
jämfört med försöksperso<strong>ner</strong> från en<br />
grupp med endastvisualisering eller<br />
jämfört med en kontrollgrupp.<br />
ElytBvisualiseringsgruppenrapporterade<br />
dessutom att de hade färre<br />
fysiska problem jämfört med de<br />
båda andra grupperna. Suedfeld och<br />
Brxmo(x990) genomförde en studie<br />
med ^0 icke-idrottsutövande studenter<br />
uppdeladeitregruppenen<br />
flytgrupp, en grupp där försöksperso<strong>ner</strong>na<br />
fick liggaiett ljud-och ljus<br />
isolerat rum och en kontrollgrupp.<br />
Eörsökspersorxernas uppgift var att<br />
kasta straffar med en basketboll. Det<br />
visade sig att flytgruppen klarade<br />
sig signifikant bättre än de båda<br />
andra grupperna. På motsvarande<br />
sätt kunde lvlcAleney,Barabas^ och<br />
Barabasz (1990) registrera att texmisspelande<br />
collegestudenter förbättra<br />
de sina servar efter kreativ visualisering<br />
i flyttankar och ^vagaman,<br />
Barabas^e^Barabasz(i99x) fann att<br />
kreativ visualiseringikombination<br />
med flyt-REST signifikant förbättrade<br />
tävlingsspelande college-^studexxtersbasketbollspel.<br />
Kreativitet<br />
Några studier frånvår egen grundforskning<br />
är särskilt relevanta här.l<br />
syfteatt få enstörreförståelseför<br />
flyttekxxikens psykologiska mekanis<br />
mer genomfördes två experiment<br />
(Norlander, Bergman ^ Archer,<br />
199^) med stöd från x^lympic Support<br />
L^enteriL^rebro om kreativ problemlösning,<br />
originalitet och deduktivt<br />
täxxkande. 1 det första experimentet<br />
slumpades ^Oförsöksperso<strong>ner</strong><br />
(20 män och 20 kvixmor) ut till<br />
antingen en kontrollgrupp (sittaien<br />
fåtöljochbläddraitidningar) eller<br />
till en flyt-REST grupp. Båda grupperna<br />
fick sig förelagtenproblemlösrxingsuppgift<br />
under fem minuter,<br />
därefter fick de antingen sätta sigi<br />
fåtöljen eller flytaitanken unders<br />
minuter. Efter det fick de fortsätta<br />
med samma problemlösningsuppgift<br />
som tidigare tills de var färdiga<br />
eller tills det hade gått ytterligare 25<br />
minuter. 1 det andra experimentet<br />
slumpades 5^ försöksperso<strong>ner</strong> (27<br />
xnän och 27 kvixmor) ut till tre grup<br />
per,nämligexxen^non-REST^grupp<br />
(fåtöljsxttande), en ^dry-REST^<br />
grupp (vila på en britsiett ljus och<br />
ljudisolerat rum),samt en flyt-REST<br />
grxxpp. Alla tre grupper fick efter<br />
behandlingen (^5 minuter) uppgif<br />
ten att genomföra ett psykologiskt<br />
test som mäter arxtalet vanliga<br />
respektive originella lösningar på<br />
vissa tänkta situatio<strong>ner</strong> samt ett<br />
logiskt deduktxvt test. Resultaten<br />
tolkades som ett stödför tesenatt<br />
flyt-REST leder tillen mer primär<br />
processxnriktad kognition. Vissa<br />
aspekteravkreativttäxxkandegyn<br />
nas (mer intuitiva såsom originalxtet)andramissgynnas(merlogiska<br />
såsom problemlösning).<br />
len anxxan studie (Norlander, f^jellgrené^Archer,submitted)studerades<br />
förväntans mekanismer vad gäl<br />
ler flytREST.x^älften av försöksperso<strong>ner</strong>na<br />
ficken^strict^ behandling.<br />
De togs t.e^. emot även försöksledareivit<br />
rock och miljön runt flyttan<br />
ken var steril. Den andra hälften av<br />
försöksperso<strong>ner</strong>na togsemot även<br />
försöksledare iförd en t-shirt med<br />
^fantasy^ motiv och på väggarna<br />
hängde suggestiva bilder. Resultaten<br />
visade att det som hände för<br />
söksperso<strong>ner</strong>na tycktes hända oavsett<br />
betingelse.Avdetta drar vi slut<br />
satsen att flytupplevelserna är relativtoberoende<br />
avförväntansmeka<br />
nismer. Detta ståristark kontrast till<br />
alkoholforskningens resultat där vi<br />
vet att just förväntansmekanismer<br />
spelar en mycket stor rollför den<br />
subjektiva berusningen.<br />
bågskyttar<br />
Entillämpad studiegenomfördesx<br />
samarbetemedSvenska Bågskytte<br />
förbundet och (^lympic Support<br />
center i (Örebro (Norlander, Bergmans<br />
Archer, submitted)med 20<br />
juniorer inom bågskytte, i^ män och<br />
7kvinnor.lavseende på skicklighet<br />
utgjordede tregrupper^ dex^svexx<br />
skajunioreliten,desominteänham<br />
nat där men ändå var framgångsrika<br />
på dxstriktsnivå, och slutligen de<br />
som endast klarat sig hyfsat på<br />
klubbxxxvå. Experimenten genomför<br />
desianshxtxxihg till två rikstränings<br />
läger,medse^ veckorsmellanrum,<br />
anordnade avSvenskaBågskytteför-<br />
- ^ ^<br />
bundet, medverkade gjorde också<br />
Leif jax^ison, erfaren mexxtal tränare<br />
inom idrottsoxnrådet,med sin xnätapparatur<br />
för muskelspänningar.<br />
Vid första tillfället fick halva deltagarantalet<br />
först sittaien fåtölj under<br />
^minuter ochdärefter skjuta fyra<br />
skottseriermed treskotti vardera,<br />
medan den andra halvan fick flytax<br />
taxxken före skottserierxxa. Vid det<br />
andra tillfället bots betxngelser,så att<br />
alla både fått sittaifåtölj och flyta<br />
Resultatexx visade atL (a) deltagarna<br />
upplevde en muxdre ansträxxgning<br />
(Borgskalan) uxxder skjutandet efter<br />
flytbetingelsen jämfört med efter<br />
fåtöljbetxngelsen, (b) elitskyttarna<br />
sköt jämnare efter genomförd flyt-<br />
REST,(c) att de minst skickliga skyttarna<br />
tenderade att skjuta sämre<br />
efter flyt-REST (beroende på att den<br />
sämre teknikexx^komuppidagen^<br />
7),(d) de minst skickliga och demest<br />
skickliga skyttarna hade lägre muskelspänning<br />
i antagonistxnuskeln<br />
(E^tensor Digitorum) efter genom<br />
fördflyt-REST, (d) enoptimistisk<br />
attityd hos idrottare bör vara ett<br />
nyckelbegrepp inom sportpsykolo<br />
gin de mer optimistiskt orienterade<br />
hade den största muskelavspänningen<br />
i antagonistmuskelnxbåda<br />
betingelserna och detta sambaxxd<br />
förstärktes ytterligare efter flyt-<br />
REST,dessutom fanns korrelatxoxxer<br />
mellan optimism ochmotivation och<br />
xnellan optimism och graden av<br />
mental träning. Resultatexx indikerar<br />
attdet för en radsporter (^closed<br />
skilled, narroxv attention^) skulle<br />
vara lönsaxnt att träna direkt efter<br />
flyt-REST.För andra sporter kan det<br />
handla oxn vissa momexxt(te^. straffsparksläggning).<br />
Stra^ före jul genomfördes en andra<br />
stxxdie på bågskyttarna med stöd<br />
från (^lympicSupportiL^rebro och<br />
centrum för idrottsforkning (L^IE).<br />
Tyvärr har vi inte än hxxnxut analysera<br />
resultaten, men redan vid datain<br />
samlingen lade vi märke till flera<br />
intressaxxta fenomen. Bland axxnat<br />
handlar det oxn den s.k.^gulskräck<br />
en^ (efter den gula prickenitavlans<br />
mitt) som tycks drabba vissa skyttar<br />
när de skjutit för bra (dvs. exxligt<br />
deras egennorm). Studien aktualiserar<br />
xxödvändxgheten av att låta<br />
idrottsaktiva få vänja sig vid att vara<br />
bra, att framgångsrika prestatio<strong>ner</strong><br />
egentligen är något normalt. Ivfycket<br />
tycks det haxxdlaom att bygga upp<br />
^fraxngångskulturer^, något man<br />
redan ärifullgåxxg xned inom båg<br />
skyttesporten.
Svensk Idrottsforskning nr1D1999 -2zr<br />
Framöver pla<strong>ner</strong>ar vi, i samarbete<br />
med Olympic Support Center i Örebro,<br />
Centrum för idrottsforskning<br />
och Svenska Golfförbundet två golfstudier.<br />
Vi vill analysera om vi kan<br />
använda samma tekniker som vi<br />
använt för bågskyttarna för ad analysera<br />
golfsvingen, inspelet och puttingen.<br />
Predicera resultat<br />
En annan linje vi intresserat oss för<br />
inom idrottspsykologin i Karlstad<br />
har varit huruvida man med hjälp<br />
av psykologiska instrument kan predicera<br />
idrottsresultat och därmed<br />
också "kalibrera" förberedelserna<br />
inför vikdga tävlingar. I en nyligen<br />
gjord studie (Norlander, in preparadon)/<br />
även här med stöd från OSC<br />
och CIF/ följde vi under fem veckor<br />
43 skidåkare (längdåkare och skidskyttar)<br />
inför Junior SM i Sveg den<br />
25 februari 1998. Skidåkarna studerades<br />
bland annat i avseende på Pro-<br />
Gle Of Mood States (POMS) och Life<br />
Orientadon Test (LOT). Vi fann ad<br />
POMS (som är ett vanligt använt<br />
psykologiskt test inom idrottsrörelsen)<br />
inte på något säd kunde ange<br />
vilka som skulle lyckas bra eller<br />
dåligt på SM. Detta resultat ligger<br />
också i linje med flera intemadonella<br />
undersökningar som indikerar att<br />
det är nödvändigt ad ifrågasäda<br />
effekdviteten hos POMS. Det var<br />
graden av optimistisk livssyn (LOT)<br />
som faktiskt i hög utsträckning kunde<br />
predicera tävlingsresultaten.<br />
Orsakssammanhangen här är väl<br />
inte helt utredda men resultatet kan<br />
indikera ad det kan vara lönsamt för<br />
idrottare ad mer långsikdgt arbeta<br />
med frågor som livssyn och livsorientering.<br />
En ny studie om POMS och<br />
LOT pla<strong>ner</strong>as/ men denna gång skall<br />
vi följa simmare.<br />
Referenser<br />
Bond, J. W. (1988). Rotation therapy: current<br />
concepts. Excel, 4,2-4.<br />
Hutchison, M. (1984). One man, one float: by<br />
using a flotation tank, athletes dont even<br />
have to move to improve. Esquire, 11,29-30.<br />
Lee, A. B. & Hewitt, J. (1987). Using visual<br />
Imagery in a flotation tank to improve gymnastic<br />
performance and rednce physical<br />
symptoms. Intemaöonal Journal of Sport<br />
Psychology, 18,223-230.<br />
McAleney, P. L, Barabasz, A. & Barabasz, M.<br />
(1990). Effects of flotation restricted enviromental<br />
sömulation on inter-collegiate tennis<br />
performance. Perccptual and Motor Skills,<br />
71,1023-1028.<br />
Maslach, C (1988). Utbränd. Stockholm:<br />
Natur och Kultur.<br />
Morän, A. P. (1996). The psychology of concentration<br />
in sport performers. A cognitive<br />
analysis. Hove, UK: Psychology Press.<br />
Norlander, T. (1997). Alcohol and the Creative<br />
process. Frameworks of infhience by alcohol<br />
upon creative performance. Örebro:<br />
Tryckverkstan. ISSN 1101-718X.<br />
Norlander, T. (in preparation). Predicöng<br />
Athletic Performance.<br />
Norlander, T., Bergman, H., & Archer, T.<br />
(1998). Effects of Flotation REST on Creative<br />
Problem Solving and Originality. Journal of<br />
Environmental Psychology, 18,000-000.<br />
Norlander, T., Bergman, H., & Archer, T.<br />
(snbmitted). Primary Process in Compeödve<br />
Archery Performance: Effects of Flotation<br />
Norlander, T., Kjellgren, A., & Archer, T.<br />
(snbmitted). The Experience of Flotation-<br />
REST as a Function of Setting and Previous<br />
Experience of Altered State of Conscious-<br />
Norlander, T., Sandholm, C, & Anfelt, O.<br />
(1997). The Physioacousdc Method. Perceptual<br />
and Motor Skills, 86,1091-1096.<br />
Sandlund, E. S., & Norlander, T. (snbmitted).<br />
The effects of Tal Chi Chuan relaxation and<br />
exercise on stress responses and well-being.<br />
An overview of research.<br />
Suedfeld, P. & Bruno, T. (1990). Flotation<br />
REST and imagery in the improvement of<br />
athletic performance. Journal of Sport &<br />
Exercise Psychology, 12,82-85.<br />
Wagaman, J., Barabasz, A. & Barabasz, M.<br />
(1991). Flotation rest and imagery in Öie<br />
improvement of collegiate basketball performance.<br />
Perceptual and Motor Skills, 72,119-<br />
Zubeck, Jf. (1973). Behavioral and physiological<br />
effects of prolonged sensory and perceptual<br />
deprivadon: A review. In J.E. Rasmussen<br />
(ed.). Man in Isolation and ConEnement.<br />
Chicago: Aldine.<br />
CIF finns också på Internet<br />
IDROTT OCH FORSKN.NG<br />
Hemsida | Adresser | Svensk Wrottsforaknlng | Nyheter<br />
Städ Ull svensk Idrottsforskning | Kursverksamhet<br />
Litteratur | Länkar | Historik | Konferenser<br />
CIF - Centrum för idrotts fors kning<br />
9**amälWlmaCas#r«fsraii*«*(äh%«1s<br />
CIF är en statlig organisation med Karolinska Institutet i Stockholm som huvudman, CIF:s<br />
uppdrag av art initiera, samordna och stödja forskning inom idrottens område.<br />
Dålig uppdatering! .<br />
D««amt#a«WW*wmshh#*w&*^rad1å*gxg#W«s*sg#»CDfsml#«.D«#»m«^<br />
Titt. IUI Hrtettraii försöka ändra på. Har ni synpunkter på vad ni vill se på sidan kan ni framföra dem här.<br />
AMik«lilhz liU CIF stödjer svensk idrottsforskning genom att.<br />
'•'""••<br />
Ko»f(rt»s>roitTM«et é fördela anslag tiH idrottsforskninq och fristående kurser<br />
im -EiitMroii - ti j sprida in<strong>format</strong>ion om idrottsforskning, bLa tidskriften Svensk Idrottsforskninq<br />
gon oc> o»t ^anordna forskningskonferenser med aktuella teman<br />
cff:s Ttrtsutlttis- J anordna tvärvetenskapliga kurser för idrottens organisatio<strong>ner</strong><br />
IgMBät<br />
Hemsifa | Ajresiei | Tidiiiu; | Hvltttr | StödiMBv. Hromforck. I Kwii | LjfflHflr I LSakw I Hisioiik | Kwamwr<br />
E-posl ttljgjfiflflSlg<br />
www.svenskidrott.se/cif
Svensk Idrottsforskning nr 1 e 1999<br />
Koncentration och prestation<br />
- Ett psykofysiologiskt perspektiv<br />
- t e *<br />
Inom all forskning presenteras ibland motsägande resultat. Forskare A fin<strong>ner</strong> ett starkt samband mellan X och<br />
Y, forskare B fin<strong>ner</strong> inget samband. Varför är det så? Kanske är det helt enkelt så att såväl forskare A som B<br />
har "rått", det beror bara på vilka perso<strong>ner</strong> som ingår i deras undersökningsgrupper.<br />
• • • I de flesta idrotter krävs det att<br />
utövaren är koncentrerad på den<br />
uppgift som ska utföras. Framförallt<br />
när en liten förändring i koncentrationen<br />
kan innebära en stor påverkan<br />
på resultatet. En skytt som omedelbart<br />
innan skottet börjar fundera<br />
på något helt annat än själva skjutningen,<br />
eller som utsätts för ett distraherande<br />
ljud, kommer sannolikt<br />
inte att prestera lika bra som om<br />
koncentrationen förblivit ostörd.<br />
Detsamma gäller en golfspelare som<br />
under koncentrationsfasen inför en<br />
viktig pntt upplever en inre eller yttre<br />
störning. Det är sålunda viktigt<br />
att personen riktar sin uppmärksamhet<br />
mot uppgiften och försöker bortser<br />
från allt som kan verka distrahe-<br />
Inom idrottspsykologin har olika<br />
metoder använts för att just studera<br />
koncentrations- och uppmärksamhetsprocesser.<br />
Ibland har någon<br />
form av frågeformulär använts, t ex<br />
Nideffers (1976) Test of Attenöonal<br />
and Interpersonal Style eller så har<br />
Peter Hassmén<br />
Docent, psykologiska<br />
institutionen,<br />
Stockholms universitet<br />
samt<br />
Idrottshögskolan,<br />
Stockholm.<br />
Nathalie Koivula<br />
Doktorand, psykologiska<br />
institutionen,<br />
Stockholms universi-<br />
någon form av fysiologisk registrering<br />
utförts. Det sistnämnda erbjuder<br />
en rad möjligheter, t ex registrering<br />
av pulsslag (frekvens, eller mer<br />
komplexa analyser genom fullständigt<br />
EKG), hudkonduktans, muskelaktivitet<br />
eller hjämaktivitet. Fördelen<br />
med en psykofysiologisk ansats<br />
är att förändringar och skeenden<br />
kan studeras under tiden som en<br />
uppgift genomförs istället för att,<br />
som ofta är fallet med frågeformulär/<br />
behöva vänta tills uppgiften är<br />
genomförd. Det finns självfallet fördelar<br />
med båda metoderna, den ena<br />
utesluter inte den andra utan de kan<br />
ofta kombi<strong>ner</strong>as med ändå större<br />
möjlighet att dra intressanta slutsat-<br />
En hel del forskning har genomförts<br />
där intresset riktats mot hjärtfrekvensvariabiliteten,<br />
alltså den variation<br />
som förekommer i hjärtfrekvens<br />
under en viss tidsperiod. De två<br />
vanligaste analysmetoderna innebär<br />
antingen att en tidsområdesanalys<br />
eller en frekvensområdesanalys<br />
genomförs (van Ravenswaaij-Arts et<br />
al, 1993). Den sistnämnda erbjuder<br />
fler möjligheter men kräver samtidigt<br />
mer avancerad apparatur både<br />
for registrering och analys. Vanligast<br />
inom idrottspsykologin har än<br />
så länge varit att registrera pulsfrekvensen<br />
och fokusera på tiden mellan<br />
varje enskilt pulsslag.<br />
Hypotesen har varit att en förändring<br />
i pulsfrekvensen kan kopplas<br />
till en förändring i uppmärksamhet<br />
och koncentration. Empiriska resultat<br />
har också visat att duktiga skyttar<br />
uppvisar en större pulsreduktion<br />
omedelbart innan de kramar av<br />
skottet i jämförelse med mindre<br />
duktiga skyttar (Hatfield et al.,<br />
1987). Samma mönster fann Boutcher<br />
och Zinsser (1990) när de jämförde<br />
elitgolfare med nybörjare. En<br />
tolkning som författarna gör är att<br />
de mer skickliga utövarna har en<br />
större förmåga att koncentrera sig<br />
på själva uppgiften, de mindre<br />
skickliga blir istället påverkade av<br />
olika störningsmoment vilket just<br />
visar sig i en mindre distinkt pulsmiriskning.<br />
En ge<strong>ner</strong>ell slutsats som<br />
framförts är att en piilsnxinskning är<br />
gynnsam för prestationen; genom<br />
att använda exempelvis biofeedback<br />
borde därför även de mindre skickliga<br />
utövarna kunna lära sig koncentrera<br />
sig på ett för uppgiften optimalt<br />
sätt.<br />
Teoretiskt innebär alltså det ovanstående<br />
att mycket skickliga individer<br />
bör uppvisa samma pulsmönster<br />
en markant piilsmiriskrung i<br />
samband med utförandet av någon<br />
uppgift som kräver en hög koncentrationsgrad.<br />
Rent logiskt måste det<br />
dock finnas andra faktorer som<br />
påverkar pulsmönstret än bara förmågan<br />
att koncentrera sig på en<br />
uppgift. En faktor som framstår som<br />
högst trolig är individens anspänningsnivå.<br />
Är vi totalt avspända,<br />
kanske Öll och med uttråkade så är<br />
inte hög puls det första vi associerar<br />
med detta tillstånd. År vi däremot<br />
spända och <strong>ner</strong>vösa finns det vissa<br />
givna tecken som vi alla kän<strong>ner</strong><br />
igen, förhöjd puls tillhör det vanligaste.<br />
Att människor skiljer sig åt<br />
vad gäller reaktionsmönster inför<br />
exempelvis en tävling har åtskillig<br />
litteratur visat, inte minst Mårtens<br />
och medarbetares arbeten med att<br />
kartlägga "competitive anxiety in<br />
sport" (Mårtens et al, 1990).<br />
En rimlig hypotes borde därför vara<br />
att perso<strong>ner</strong> som är lika skickliga<br />
skyttar eller golfspelare, men som<br />
skiljer sig åt i anspänningsnivå inför<br />
en tävling eller tävlingsliknande<br />
situation, uppvisar olika pulsmönster.<br />
Det är vidare rimligt att anta att
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999 -#2T<br />
perso<strong>ner</strong> som regelmässigt ligger<br />
högt i anspänning inte uppvisar<br />
samma stora pulsmiriskning som de<br />
som ligger lägre i anspänning. Det<br />
sistnämnda är då tvärtemot det<br />
ge<strong>ner</strong>ella antagandet att individer<br />
som är lika skickliga på det de gör<br />
också uppvisar en likartad pulsminskning<br />
(pulsdeceleraöon). Detta<br />
testades i en mindre pilotstudie.<br />
Metod<br />
Åtta manliga golfspelare med en<br />
medelålder på 20,3 år deltog i ett<br />
puttförsök. Samtliga tillhörde det<br />
svenska amatörlandslaget i golf.<br />
Pxjlsfrekvensen registrerades kontinuerligt<br />
under försöket med en<br />
Polar Vantage NV inställd på slagför-slag<br />
(R-R) registrering. Efter varje<br />
testning fördes data från pulsklockan<br />
över Öll en PC.<br />
För att mäta spelamas disposiöon<br />
att reagera med anspänning och <strong>ner</strong>vositet<br />
inför en tävling eller tävlingsliknande<br />
situaöon öck de<br />
besvara en svensk version av Sport<br />
Compeööon Anxiety Test (SCAT;<br />
Mårtens et al., 1990). Frågeformuläret<br />
innehåller 15 frågor och ger<br />
poäng mellan 10 och 30 (ju högre<br />
poäng desto större anspänning).<br />
Spelarna testades individuellt på en<br />
avlyst putönggreen. Uppgiften var<br />
att från två olika avstånd, 1,25 resp<br />
3 m, putta totalt 40 bollar (20 från<br />
vardera avstånd). Innan testet öck<br />
spelarna övningsputta. Efter detta<br />
placerades 5 bollar ut med ett inbördes<br />
avstånd på 15 cm i en halvcirkel<br />
från hålet. Efter att de första 5 bollarna<br />
var slagna ersattes de med 5<br />
nya av en testledare varefter testet<br />
fortsatte. Hälften av spelarna började<br />
med 10 puttar från 1,25 m, fortsatte<br />
med 10 från 3 m varefter testet<br />
avslutades med 10 korta samt 10<br />
långa. Den andra hälften av spelarna<br />
började istället från 3 m. En<br />
andra tesöedare hade som uppgift<br />
att (1) registrera den exakta öden<br />
när varje putt slogs (för att i efterhand<br />
kunna passa ihop puttama<br />
med spelarens puls), (2) öden mellan<br />
varje putt, och (3) resxiltatet. Allting<br />
videofilmades även för att ge<br />
möjlighet öll ytterligare analyser.<br />
Resultat och Diskussion<br />
Spelarna lyckades sätta 90% av alla<br />
puttar i hålet från 1,25 m. I genom-<br />
t<br />
...*— Samtliga: 1,25 m Samtliga: 3 m<br />
z 1"."-"-="<br />
.,
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999<br />
snitt tog de 37 sek på sig mellan varje<br />
putt. Endast små skillnader kunde<br />
konstateras mellan spelarna vad<br />
gällde deras resultat, öden de<br />
använde mellan varje putt varierade<br />
dock mer. Resultatet från det längre<br />
avståndet (3 m) var betydligt sämre,<br />
endast 35% av puttama gick direkt i<br />
hålet och i genomsnitt använde de<br />
43 sek mellan varje putt.<br />
I Figxir 1 visas gruppens pulsmönster<br />
uttryck i millisekunder mellan varje<br />
pulsslag med början och slut 5 pulsslag<br />
innan respeköve efter puttögonblicket.<br />
Som förväntat fanns det en<br />
tendens öll pulssänkning (=längre<br />
öd mellan varje pulsslag) i samband<br />
med att putten slogs, en pulsökning<br />
kom också efter att putten var slagen<br />
och detta gällde som synes både från<br />
det korta och det långa avståndet.<br />
Vad som är noterbart är den konstanta<br />
skillnad som finns mellan<br />
pulskurvoma, den är visserligen inte<br />
stor men den visar att spelarna <strong>hela</strong><br />
öden hade något lägre hjärtfrekvens<br />
när de slog de långa puttama (längre<br />
öd mellan varje pulsslag betyder att<br />
hjärtfrekvensen blir lägre). Eftersom<br />
ordningen mellan de korta respeköve<br />
långa puttama var randomiserad,<br />
och det är samma spelare som ingår<br />
i båda betingelserna, så är en möjlig<br />
förklaring att skillnaden beror på olika<br />
anspänningsnivåer. Från ett avstånd<br />
av 1,25 m ska spelare på denna<br />
nivå så gott som säkert sätta samöiga<br />
bollar (de lyckades med 90%). Vetskapen<br />
om detta kan möjligen ha<br />
påverkat anspänningsnivån. Från ett<br />
avstånd av 3 m är förväntningarna<br />
(och sannolikt de upplevda kraven)<br />
lägre då uppgiften blir mer chansartad.<br />
Något som kanske gjorde att<br />
spelarna blev något mer avspända.<br />
En hypotes som moöverar ytterligare<br />
studier.<br />
För att se om det nu verkligen fanns<br />
en skillnad mellan de som uppvisade<br />
en hög poäng på det använda frågeformuläret<br />
och de som öck en<br />
lägre poäng delades de 8 spelarna<br />
upp i två undergrupper. Den första<br />
gruppen bestod av de fyra med<br />
högst poäng (Hög SCAT), den andra<br />
gruppen de med lägst poäng (Låg<br />
SCÅT). I Figur 2 visas pulsmönstret<br />
för de två grupperna när de puttade<br />
från 1,25 m. Som synes är det egentligen<br />
bara Låg SCAT gruppen som<br />
uppvisar en markant prissänkning i<br />
samband med putten. Hög SCAT<br />
gruppen uppvisar en försikög sänkning<br />
av pulsen, men kulmen på<br />
pulssänkningen kommer efter det<br />
att putten slagits.<br />
Ett liknande mönster återfinns i<br />
Figur 3 där respeköve grupps pulsmönster<br />
återfinns för de puttar som<br />
slogs från 3 m. Återigen uppvisar<br />
Låg SCAT gruppen sin lägsta pulsfrekvens<br />
i samband med puttögonblicket<br />
medan Hög SCAT gruppens<br />
lägsta pulsfrekvens återfinns efter<br />
att putten slagits. Vi ser också att<br />
den skillnad som uppmärksammades<br />
i Figur 1 beror på att båda<br />
undergrupperna har en lägre pulsfrekvens<br />
när avståndet öll hålet var<br />
3 m. En annan skillnad som noterades<br />
mellan de två imdergruppema<br />
var att Låg SCAT gruppen i snitt<br />
använde 7 sek kortare öd mellan<br />
varje putt, något som var fallet både<br />
vid de korta puttama (33 vs. 40 sek)<br />
och de långa puttama (40 vs. 47 sek).<br />
En möjlig tolkning av detta skulle<br />
kunna vara att Hög SCAT gruppen<br />
"kompenserade" sin högre anspänningsnivå<br />
med en något längre förberedelse<br />
infor puttama. Om detta<br />
är en skillnad som också förekommer<br />
under tävling skulle det framförallt<br />
vid matchspel kunna innebära<br />
att individerna i Hög SCAT gruppen<br />
utsätts för yttre press att "snabba<br />
upp spelet", något som i sin dukan<br />
påverka anspänningsnivån i en<br />
riktning som inte är gynnsam for<br />
prestaöonen. Ytterligare en frågeställning<br />
väl värd att undersöka.<br />
Utan tvekan så är materialet alldeles<br />
för litet för att dra alltför långtgående<br />
slutsatser. Kontrollen över andra<br />
faktorer som skulle kunnat påverka<br />
resultaten kan också ifrågasättas.<br />
Som "kännare" av hjäitfrekvensvariabilitetsanalyser<br />
säkert kan veriöera<br />
så önns det en rad faktorer som måste<br />
kontrolleras; det önns dessutom<br />
en rad oklarheter som rör själva<br />
begreppet hjärtfrekvensvariabilitet<br />
och vad detta mått egenöigen har<br />
för innebörd. Trots dessa reservaöo<strong>ner</strong><br />
så visar ändå ovanstående relaövt<br />
enkla försök att det ge<strong>ner</strong>ella<br />
förhållande som vissa forskare anser<br />
finns mellan koncentraöon och prestaöon<br />
kanske är något mer komplicerat<br />
än vad som framgår i deras<br />
forskningsrapporter. Att en individs<br />
mer bestående karaktärsmönster<br />
påverkar individens uppmärksamhets-<br />
och koncentraöonsprocesser<br />
låter inte som en alltför vild gissning.<br />
Den stora frågan är på vilket<br />
sätt denna påverkan sker, vilka faktorer<br />
som är de mest centrala samt<br />
-3zr<br />
hur dessa Aktörer interagerar på<br />
individnivå. När vi vet mer om detta<br />
så kan vi förmodligen också förklara<br />
varför vissa forskare presenterar<br />
resultat som säger en sak när<br />
andra forskares resultat pekar i motsatt<br />
riktning.<br />
Referenser<br />
Boutcher, S.H., & Zmaaer, N.W. (1990). Cardiac<br />
deceleration of elite and beginning golfers<br />
duiing putting. Journal of Sport & Exercise<br />
Psychology, 12,37-47.<br />
HatHeld, B.D., Landeis, DM., & Ray, W.J.<br />
(1987). Cardiovascular-CNS interacöons<br />
dxxring a self-peced, intentional attenöve state:<br />
Elite markmanship performance. Psychophysiology,<br />
24,542-549.<br />
Mårtens, R., Vealey, RÅ, & Burton, D.<br />
(1990). Compeötive anxiety in sport. Champaign,<br />
IL: Human Kinedcs.<br />
Nideffer, RM. (1976). Test of attentional and<br />
interpersonal style. Journal of Personality<br />
and Social Psychology, 34,395-404.<br />
van Ravenswaaij-Arts, C.M.A., Kollée,<br />
LA^., Hopman, J.C.W., Stoelinga, C.BJL, &<br />
van Geijn, HP. (1993). Heart råte variability.<br />
Annals of Intemal Medicine, 118,436-447.
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
- t e *<br />
Ax%n i de indiindweffa idroffema ar man beroende au txzrandra. f gr aff kw%Ma Wna optima/f A- def syriMfrWggn udfrdgfWZf aff<br />
tunna korfldgga dwgrWMmgssyMdmm. Sasanw Rosenzpisf ocA maria Hagfwnd pd odg mof gnfd i K" Aanof-VM, 40 bn. Fofo;<br />
Gunnar Se%/5ofd.<br />
Överträningens 5)§W #)A praktiken<br />
Artikeln syftar till att ge tränare, aktiva och övriga intresserade en inblick i ett projekt med hårt tränande simmare,<br />
skidåkare och kanotister. Dessutom behandlas frågor som: Vad är negativ övertråning, hur vanligt förekommande<br />
är det, hur ser sambandet orsak och verkan ut, hur kan vi träna båttre och smartare? Avslutningsvis<br />
diskuteras långsiktiga effekter.<br />
• • • Dagens idrottare springer,<br />
paddlar, simmar och åker skidor fortare<br />
än någonsin. Bara inom friidrottens<br />
10.000 meter har världsrekordet<br />
slagits åtta gånger under den senaste<br />
femårsperioden av sex olika herrar.<br />
Det är många faktorer som<br />
bidrar till resultatutvecklingen,<br />
bland annat ökad kunskap om<br />
idrottsvetenskap, förbättrade utrustningar<br />
och anläggningar. Ökad träningsvolym<br />
och förbättrad träningsmetoder<br />
anses trots allt vara de vik-<br />
Ögaste faktorerna för resultaöitvecklingen<br />
(American College of Sports<br />
Medicines hemsida, 1998).<br />
Det önns dock en gräns för hur<br />
mycket träning en idrottare kan tillgodogöra<br />
sig. När denna gräns har<br />
passerats kommer prestaöonsförmågan<br />
successivt att försämras. I denna<br />
arökel används begreppen "överträningssyndrom"<br />
samt "negaövt övertränad"<br />
synonymt för att beskriva<br />
detta tillstånd. Dagens förutsätt-<br />
Göran Kenttä<br />
Doktorand,<br />
Psykologiska<br />
institutionen<br />
Stockholms<br />
universitet<br />
ningar att träna på helöd samt en<br />
stenhård konkurrens har bidragit öll<br />
att flera idrottsmän och kvinnor passerar<br />
gränsen för vad kroppen och<br />
psyket tål. Äldre studier har rapporterat<br />
att 10-20% av dom som tränar<br />
hårt blir negaövt övertränade (Morgan<br />
eL al, 1987; Raglin 1993). Färska<br />
svenska studier visar att avsevärt<br />
öer idrottare idag blir negaövt övertränade:<br />
48 % bland individuella<br />
idroöer på idroösgymnasier, 30 %<br />
bland lagidrotter på idrottsgymnasier<br />
(Kenttä & Hassmén, 1998).<br />
Vad är orsaken<br />
Varför blir man negaövt övertränad?<br />
En snabb ökning av träningsvolym/intensitet<br />
kan relaövt snabbt<br />
leda öll ett lättare överträningssyndrom.<br />
Dålig återhämtning ökar risken<br />
for att bli negaövt övertränad.<br />
Den absolut vanligaste orsaken är<br />
därför helt enkelt eö dåligt ut<strong>format</strong><br />
n-äningsprogram. Men en varning<br />
bör utfärdas: sätt inte en alltför stor<br />
öllö"o öll det "perfekta träningsprogrammet".<br />
Det har nämligen visat<br />
sig aö fysiskt lika starka individer<br />
reagerar olika på samma träningsprogram.<br />
En förklaring kan vara en<br />
variaöon i den icke-h-äningsrelaterade<br />
stress som påverkar förutsäöningen<br />
aö tillgodogöra sig den fysiska<br />
träningen.<br />
övriga faktorer som anses bidra öll<br />
eö överträningssyndrom är: mycket<br />
tävlingar, ensidig träning, brister i<br />
kosten (framför allt kolhydrater),
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999<br />
brister i vätskeintag, för lite sömn,<br />
mycket resor, psykosocial stress,<br />
medicinska orsaker (allergier, astma,<br />
små förkylningar), samt miljöfaktorer<br />
(hög höjd, värme, luftfuköghet).<br />
En övergripande förklaring öll varför<br />
man blir negaövt övertränad är<br />
en obalans mellan stress och återhämtning<br />
i relation till den individuella<br />
kapaciteten (stresstoleransen).<br />
Obalansen kan även beskrivas som<br />
en negaöv överträningsprocess som<br />
leder öll ett resultat: eö överträningssyndrom.<br />
Vad är resultatet<br />
Hur kän<strong>ner</strong> man igen eö överträningssyndrom?<br />
Det primära kännetecknet<br />
är en nedgång i prestaöonsförmåga<br />
(formsvacka) som ej beror<br />
på sjukdom eller skada. Andra<br />
symptom är förändringar i humör<br />
(depression, irritaöon, oro), allmän<br />
trööhet, träningen upplevs tyngre<br />
än normalt, känslor av stelhet och<br />
ömhet. Dessutom förekommer ofta<br />
störningar av både sömn och apöt.<br />
Samöiga konsekvenser av negaöv<br />
överträning är aö betrakta som<br />
negaöva for idrottsutövaren. Därför<br />
bör överträningssyndrom förebyggas<br />
i största utsöäckning. För aö<br />
klara av detta bör ledare, tränare,<br />
och aköva lära sig mer om överträning.<br />
Aköva bör även utveckla en<br />
hög kroppsmedvetenhet genom aö<br />
akövt lyssna på sin kropp. Om ödiga<br />
varningssignaler idenööeras kan<br />
allvarligare fall av överträningssyndrom<br />
undvikas. Detta är önskvärt<br />
då den primära behandlingen av<br />
överträningssyndrom är vila (icke<br />
önskvärt ö"äningsuppehåll/reducering).<br />
Allvarligare fall av överträningssyndrom<br />
kan kräva allt från<br />
- t e *<br />
två veckor upp öH sex månaders vila<br />
eller mer (Knipers & Keizer, 1988;<br />
Fry, Morton, & Keast, 1991).<br />
Mot denna bakgrund sjösattes eö<br />
utvecklingsprojekt med deltagare<br />
från juniorlandslaget i skidor, juniorlandslaget<br />
i simning samt utvecklingslandslaget<br />
i kanot. Huvudsyftet<br />
var aö opömera balansen mellan<br />
träning och återhämtning med avseende<br />
på en optimal prestaöonsutveckling.<br />
Projektets delsyften var<br />
att: (1) lära sig aö träna smartare,<br />
dvs hitta balansen mellan ö-äning<br />
och återhämtning, (2) lära sig aö<br />
lyssna öll och förstå kroppens signaler,<br />
(3) lära sig betydelsen av total<br />
kvalitet på återhämtningen, samt (4)<br />
hitta en prakösk metod - eö system<br />
for aö balansera träning och återhämtning.<br />
Genomförande, metod<br />
Till en början deltog 15 simmare, 16<br />
skidåkare, samt 17 kanoöster i projektgruppen.<br />
Av dessa rapporterade<br />
10 simmare, 11 kanoöster, samt 10<br />
skidåkare in data i tillräcklig omfaöning.<br />
Av dessa 31 deltagare var 18<br />
damer och 13 herrar med en medelålder<br />
på 18.5 år (sphdning 16-24 år).<br />
Samtliga hade en god träningsbakgrund<br />
och hade i medeltal tränat<br />
seriöst på eliöxivå 4.3 år.<br />
Datainsamlingen pågick parallellt i<br />
de olika grupperna xmder 12 månader<br />
och var öll stor del individbaserad.<br />
Deltagarna öck själva välja mellan:<br />
telefon, fax, brev, e-post, samt i<br />
vissa fall personlig överlämning vid<br />
inrapporteringen. Rapporteringen<br />
har genomförts med eö skaöningsformxilär,<br />
en Proöle of Mood Statesblankeö<br />
(POMS), pulsklocka samt<br />
träningsdagböcker.<br />
Skaöningsformiiläret var centralt för<br />
både simmarna och kanotisterna.<br />
Skidåkarna valde aö främst arbeta<br />
med POMS och träningsrapporter.<br />
Den atffoe mdsfe fyssna fiff oc& &#nna<br />
sin tropp. Ofika skaffningsskafor kan<br />
wfgdfnz oztfzga verkfyg /Ör aff nndznka<br />
ouerfr#ning. fre ap fio simmare i<br />
undersökningen swzrade aff de &a/f<br />
/brmsixzekor beroende pd /Ör myc&ef<br />
oc/z /Ör fzdrd fr#ning. fbfo: Roger
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
Simgruppen genomförde POMS ca<br />
en gång per månaden, skatbiingsformuläret<br />
rapporterades in två gånger<br />
per månad. Simmarna öck löpande<br />
feedback på delar av det inrapporterade<br />
materialet, samt två mer omfattande<br />
skriftliga utvärderingar (halvöds-<br />
och slutrapport). Kanotisterna<br />
genomförde POMS nästan en gång<br />
per vecka. Feedback öll deltagarna<br />
lämnades ofta i samband med rapporteringen<br />
altemaövt i nära anslutning.<br />
Skaöningsformxiläret rapporterades<br />
in två gånger per månad.<br />
Mer omfattande genomgång av<br />
inrapporterade skaöningar genomfördes<br />
som personliga samtal i samband<br />
med läger. Skidåkarna genomförde<br />
POMS i samma omfattning<br />
som kanotisterna.<br />
Skattningsformuläret utformades<br />
specifikt för deöa projekt. Samöiga<br />
variabler skulle vara relaterade öll<br />
träningsprocessens nedbryöxingsfas<br />
eller återhämöxingsfas. Detta för aö<br />
kunna utvärdera balansen i träning<br />
och återhämtning.<br />
Nedbrytningsfasen<br />
Tidigare forskning har funnit en rad<br />
kännetecken som förekommer i<br />
samband med alltför omfattande<br />
nedbrytning, sk negaöv överträning:<br />
försämrad sömn, försämrad<br />
apöt, stela och ömma muskler, kroppen<br />
känns tung, tekniken stämmer<br />
inte, träningen upplevs tyngre än<br />
normalt, samt negaöva sinnesstämningar.<br />
Samtliga kännetecken skattades<br />
enligt givna förutsättningar.<br />
Även träningspxils och vilopuls<br />
inkluderades vilka visat sig reagera<br />
på omfattande nedträning.<br />
Återhämtningsfasen<br />
Centrala åtgärder för återhämöiingen<br />
poängberäknades enligt en lathund<br />
(Total Quality Recovery-åtgärder).<br />
Den upplevda känslan av återhämtning<br />
skattades enligt skalan för<br />
Total Quality Recovery (TQR-känsla:<br />
Kenttä & Hassmén, 1998b).<br />
Eö överträningsyndrom diagnosöseras<br />
ofta som en uteslutningsdiagnos,<br />
dvs när sjukdom, skada och allt<br />
annat utesluöts återstår endast diagnosen<br />
- negaövt övertränad. Därför<br />
är det mycket viktigt aö utesluta<br />
sjukdom (Mackinnon, 1998). Även<br />
en lättare förkylning har en inverkan<br />
på öera av de olika skattningarna.<br />
Därför inkluderades även en skaö-<br />
M<br />
SS<br />
Samtliga<br />
Medel<br />
:<br />
4.3<br />
DELTAGARNAS UPPFATTNING<br />
Medel<br />
s<br />
4.5<br />
Medel<br />
s<br />
4.5<br />
- t e *<br />
TabeZZ I; Deifagamas npp/affning om Aar «M de ofika mdfen wppndffs wnder proyekfef.<br />
självskattning<br />
TQR.åtgårder<br />
SÖMN<br />
TQR.kansla<br />
TABELL 2 - DELTAGARNAS BETYG<br />
självskattning<br />
TQR.kansla<br />
Puls.fart3<br />
TabeZZ 2. Deffagamas befyg (1-5) pd defama i skaffnings/brmwZdref.<br />
Skattning<br />
Sömn (6-20)<br />
TQR.kansla (6-20)<br />
TQR.åtgärder (6-20)<br />
Aptit (6-20)<br />
Stelhet (1-7)<br />
Tunghet (1-7)<br />
TABELL 3 - DELTAGARNAS SKATTNINGAR<br />
Känsla nedtränad<br />
Sim Kanot<br />
«<br />
! :<br />
4.5<br />
,4 4.2<br />
!S<br />
40<br />
Känsla toppform<br />
Sim Kanot<br />
] 7 , s<br />
E<br />
u<br />
: 8 ,-°<br />
TabeZZ 3. Deffagamas skaffningar ind Wfnsfan ax? aff oara "nedfnfnad ocn sfifen"<br />
samf k/msfan au aff oanz "pigg ocn /rasen (fopp/brm)".<br />
ning av hälsan.<br />
Självskattningsverktyget (MSI)<br />
Det slutliga skattningsformuläret<br />
innehöll psykologiska, fysiologiska<br />
och psykofysiologiska markörer och<br />
var aö betrakta som eö mät- och<br />
styrinstTxunent (MSI). Skaöningsformuläret<br />
i sig var även eö vikögt<br />
pedagogiskt verktyg. Konönuerliga<br />
självskattnmgar innebär aö man<br />
ständigt lyssnar öll sin kropps signaler.<br />
Totalt innehöll skaöningsformuläret<br />
12 variabler. Tre av dessa: vilopuls,<br />
skattning av sömnkvalitet,<br />
samt POMS skulle noteras på morgonen.<br />
Tre andra variabler: en jämförelseskaöning<br />
av upplevd ansträngning<br />
fJSK), högsta puls i fart 4, samt<br />
K<br />
1;0<br />
medelpuls i fart 3 skulle noteras i<br />
samband med träningspasset. De sex<br />
återstående skattningarna skulle<br />
noteras på kvällen: TQR-känsla,<br />
TQR-åtgärder, upplevd apöt, muskelstelhet<br />
och ömhet, ömg teknik<br />
och klximpig koordinaöon, samt<br />
sjukdomssymptom.<br />
Resultat<br />
Utvecklingsprojektet har inneburit<br />
en läroprocess för samtliga inblandade<br />
parter (aköva, tränare, ledare<br />
och forskare). Projektets ödigare<br />
nämnda delsyften kan delas på två:<br />
(1) aö genomföra en läroprocess<br />
med unga eliödrottare, samt (2) aö<br />
testa och utvärdera eö självskaö-
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
ningsverktyg (MSI). Vid utvärderingen<br />
av läroprocessen var därför<br />
huvudfrågan öll deltagarna, "Vad<br />
har Ni lärt Er under året i utvecklingsprojektet?"<br />
Deltagarna öck ta<br />
ställning öll en rad olika påståenden<br />
på en sju-gradig skala. Frågorna syftade<br />
i första hand öll aö fånga deltagamas<br />
upplevelse av utvecklingsprojektet.<br />
I tabell 1 redovisas deltagamas<br />
svar sammanställt för<br />
respeköve idroö samt totalt. Resultatet<br />
är vidare redovisat i relaöon öll<br />
tre av projektets fyra delsyften:<br />
# Syfte No 1: Träna smartare,<br />
forbäöra balansen mellan<br />
träning och återhämtning.<br />
# Syfte No 2: Lyssna och lära sig<br />
förstå kroppens signaler.<br />
# Syfte No 3: Se betydelsen av<br />
återhämöxing, dvs "Total Quality<br />
Recovery" (TQR).<br />
I genomsniö var upplevelsen av<br />
läroprocessen lika stor for respeköve<br />
delsyfte (träna smartare 43, förstå<br />
kroppen 4.5, betydelsen av återhämöxing<br />
4.5). Söideras de tre delsyftena<br />
gemensamt erhålls en "Global<br />
total", dvs eö sammantaget<br />
medel på 4.4 som motsvarar deltagamas<br />
upplevelse av läroprocessen<br />
som helhet.<br />
Självskattningsverktyget (MSI)<br />
Det fjärde och sista delsyftet var aö<br />
utveckla eö verktyg som underlättar<br />
arbetet med aö balansera träning<br />
och återhämtning. Deltagarna 6ck<br />
därför besvara frågan, "Vilka delar i<br />
skaöningsformiiläret anser du har<br />
geö dig värdefull informaöon om<br />
dagsformen". Varje del i skattningsformuläret<br />
skattades enligt en femgradig<br />
betygsskala (inte alls värdefull<br />
= 1, måttligt värdefull = 3, samt<br />
väldigt mycket värdefull = 5).<br />
De fem mest uppskattade delarna<br />
(se tabell 2) bland simmarna var:<br />
ÖLI (sjukdomssymptom), TQRåtgärder,<br />
JSK (jämförelseskattnmg<br />
av upplevd ansträngning), sömn,<br />
samt TQR-känsla. Kanotisternas<br />
"fem-i-topp-lista" skilde sig något<br />
från simmarnas. Mest uppskattat<br />
bland kanotisterna var: sjukdomssymptom<br />
(ÖLI), jäWörelseskaöning<br />
av upplevd ansträngning (JSK),<br />
TQR-känsla, puls i tröskelfart (fart3),<br />
samt POMS.<br />
POMS-testema som låg på kanotisternas<br />
"fem-i-topp-lista" öck ett lågt<br />
betyg av simmarna (medel 1.7). En<br />
förklaring antas vara aö simledaren<br />
valde eö neutralt förhållningssäö<br />
under projektet för aö minimera<br />
påverkan. Dessutom användes<br />
POMS i en begränsad omfattning<br />
(en gång per månad). Pulsmätningar<br />
vid träning upplevdes värdefulla av<br />
kanotisterna, men ej av simmarna.<br />
Detta berodde på aö simgruppen<br />
hade problem med sina pulsklockor<br />
(POLAR Accurex). Killama kunde<br />
inte uttora sina frånskjut från bassängkanten<br />
utan aö elektrodbältet<br />
(pulsbältet) som siöer runt bröstkorgen<br />
åkte ned. Därför öck "Puls fart<br />
3" och "Puls fart 4" låga betyg av<br />
simmarna (2.3 respeköve 2.4).<br />
Som avslutande kommentar bör tilläggas<br />
aö stora individuella variaöo<strong>ner</strong><br />
har förekommit vid betygsäöningen<br />
for varje enskild del. Vilket<br />
innebär aö det funnits individer som<br />
upplevt eö lågt värde för öll exempel<br />
sömnkvalitet medan andra upplevt<br />
eö högt värde for samma del<br />
Dessa resultat påtalar vikten av aö ej<br />
endast leta efter en 8x symptombild.<br />
Negaövt övertränade idrottare kan<br />
med andra ord uppvisa väldigt olika<br />
symptom.<br />
Variabilitet i skattningar<br />
För aö verktyget (MSI) ska kunna<br />
spegla förändringar i balansen mellan<br />
träning och återhämöxing krävs<br />
aö varje del varierar som en effekt<br />
av en förändrad balans. Deltagarna<br />
öck ange siö typiska skattningsbeteende<br />
i relaöon öll känslan "nedtränad<br />
och sliten" respektive "pigg och<br />
fräsch (toppform)". Simmarna och<br />
kanotisterna uppvisar som grupp<br />
liknande skattningsbeteende både<br />
vid eö nedtränat tillstånd och eö<br />
utvilat tillstånd (se tabell 3).<br />
Det är tydliga skillnader mellan de<br />
olika "träningsöllstånden". Målsäöningen<br />
bör vara aö idenööera individuella<br />
basnivåer (värden) for de<br />
olika tillstånden. Basnivån pigg motsvaras<br />
av höga värden på: sömnkvalitet,<br />
TQR-känsla, TQR-åtgärder,<br />
aptit, öllsammans med låga värden<br />
på jämförelseskattningar, stelhet och<br />
tunghet. Den andra nivån svarar då<br />
mot aö individen kän<strong>ner</strong> sig sliten<br />
och nedtränad (motsatta värden<br />
jämfört med basnivå pigg). När träningen<br />
pulserar från läö öll hård<br />
och tvärtom bör det sedan vara möj-<br />
-y^r*<br />
ligt aö följa träningens effekt på<br />
självskattningarna. Skattningarna<br />
blir eö kviöo på aö träningen är så<br />
hård eller så läö som pla<strong>ner</strong>at.<br />
Målsättningen kan öll exempel vara<br />
aö träna ned sig under en längre<br />
period. Två tänkbara skeenden skulle<br />
kunna inträffa. Skattningarna<br />
pekar på aö jag är "hur pigg som<br />
helst", altemaövt jag är "extremt sliten".<br />
I det första fallet bör träningen<br />
bli ännu hårdare, men i det andra<br />
fallet kanske lite lättare.<br />
Resultatkonsekvens<br />
Deltagarna öck efter projektets slut<br />
besvara frågan, "Hur har Ni reagerat/agerat<br />
uöfrån alla skattningar?".<br />
Resultatet visade aö deltagarna i<br />
lika många fall känt aö de kunnat<br />
träna hårdare som aö de känt aö det<br />
varit läge aö träna lättare. Dessutom<br />
har samöiga grupper i samband<br />
med hård träning ansträngt sig för<br />
aö öka återhämtningen vilket inneburit<br />
en bättre möjlighet aö tolerera<br />
hård träning. Absolut vanligast var<br />
det trots allt aö träna precis som pla<strong>ner</strong>at<br />
(ca 55% av fallen).<br />
Överträningssyndrom<br />
Deltagarna öck även besvara frågan,<br />
"Har du någonsin haft en formsvacka<br />
(prestaöonsföraämring) som<br />
varat i minst 2 veckor som inte<br />
beroö på sjukdom eller skada, utan<br />
beroö på for mycket och for hård<br />
öäning?"<br />
Tre av öo simmare svarade Ja, varav<br />
två individer svarade Ja for det sista<br />
året. Fem av elva kanoöster svarade<br />
Ja, varav fyra individer svarade Ja<br />
för det sista året. Sju av öo skidåkare<br />
svarade Ja, varav sex svarade Ja<br />
for det sista året. Totalt seö hade<br />
39% varit negaöv övertränade det<br />
sista året. Motsvarande siffra var<br />
48% när <strong>hela</strong> karriären beaktades.<br />
En central frågeställning i sammanhanget<br />
är med vilken säkerhet dessa<br />
aköva (och självfallet även andra)<br />
kan diagnostisera sig själva som<br />
negaövt överöänade. Därför fick de<br />
även besvara frågan, "Kan du idag<br />
helt själv (uöfrån kroppens signaler<br />
och skaöningsformiiläret) bedöma<br />
om en prestaöonsforsämring är tillfällig<br />
eller om det kan vara eö tecken<br />
på överträningssyndrom?". Svaret<br />
skattades på en 7-gradig skala<br />
(l=absolut inte, 7=helt säkert). I<br />
medeltal var samtliga deltagare öll-
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999 ->&r<br />
sammans "måttligt säkra" (4.1) i sina<br />
bedömningar. Kanoöstemas medel<br />
var 4.8, simmamas medel var 3.6,<br />
och skidåkarnas medel var 4.0. Individens<br />
säkerhet i bedömningen<br />
beror fiärnst på den egna kunskapen<br />
och förståelsen på området. Men<br />
även ledare, tränare och medicinsk<br />
personal i den aköves närhet kommer<br />
med sina uttalanden aö förstärka<br />
eller försvaga individens tilltro<br />
öll sin självdiagnos.<br />
Lärdomar och idéer för framtiden<br />
Dagliga refleköo<strong>ner</strong> ger det bästa<br />
underlaget för korrekta beslut om<br />
varje enskilt träningspass. Skaöningama<br />
bildar öllsammans med<br />
POMS och pulsmgistreiingarna en<br />
karta av mätvärden. Samöiga mätningar<br />
innebär aö den aköva måste<br />
lyssna öll och känna sin kropp. Det<br />
önns många fördelar med metodiken,<br />
"mäta (monitor), lyssna och<br />
känna". Eö verktyg som tillämpar<br />
denna metodik bygger successivt<br />
upp både förståelse och kunskap.<br />
Verktyget fungerar därför som eö<br />
utmärkt hjälpmedel för aö individbasera<br />
uppföljning och pla<strong>ner</strong>ing av<br />
träning. Eö träningsprogram tillsammans<br />
med verktyget bildar<br />
dessutom en bred bas för kommunikaöon<br />
mellan tränare och aköv. Träningsprogrammet<br />
blir planen och<br />
verktyget blir eö kvitto på hur den<br />
aktive tar öll sig träningen.<br />
TQR-begreppet har inneburit ett<br />
större fokus på åkrhämningsåtgärder<br />
samt känslan av återhämöxing.<br />
En ökad medveten av återhämöxingens<br />
betydelse har därför varit i det<br />
närmaste oundviklig. Förutsäöningama<br />
för aö återhämta sig variera<br />
krafögt även om behovet kan vara<br />
det samma. Många upplevde aö<br />
åkrhämöxingsåtgärderna blir lidande<br />
i samband med tävlingar. På träningsläger<br />
finns det däremot goö<br />
om öd öll åkrhämtningsåtgärder<br />
jämfört med någon typ av "full sysselsättning"<br />
på hemmaplan.<br />
Många eliödrottare balanserar siö<br />
immurxförsvar på slak lina, dvs öänar<br />
så hårt aö risken för sjukdomar<br />
är överhängande. Aö vara frisk är<br />
samödigt A-O. Små förkylningar<br />
som är på gång eller på väg bort<br />
tvingar fram svåra beslut: kan jag<br />
träna idag eller borde jag vila? ÖLIskaöningama<br />
har fungerat som eö<br />
stöd i samband med de många svåra<br />
träningsbesluten. En skattning på tre<br />
eller högre på ÖLI-skalan har fåö<br />
fungera som en "cut-off" nivå/ dvs<br />
vila från träning. En skattningsskala<br />
på 1-7 har även givit informaöon om<br />
hur snabbt sjukdomar kommit och<br />
gått. Denna skattning upplevdes<br />
dessutom som den värdefullaste<br />
skattningen.<br />
Träning bygger ofta på "trial and<br />
error". Träningspla<strong>ner</strong>ingen syftar<br />
ofta öll aö bryta ned prestaöonsförmågan<br />
för aö senare uppnå en högre<br />
prestaöonsnivå. Hur långa perioder<br />
av nedsaö prestaöonsförmåga är<br />
acceptabelt? I litteraturen innebär en<br />
två veckors nedgång i prestaöon aö<br />
individen klassificeras som negaövt<br />
övertränad. Innebär denna definiöon<br />
aö det är posiövt eller negaövt<br />
aö bli negaövt övertränad? Två svar<br />
kan skönjas bland utövare, tränare<br />
och teoretiker: (I) längre perioder av<br />
nedsaö prestaöonsförmåga är ett<br />
måste, (2) längre perioder av nedsaö<br />
prestaöonsförmåga är eö misslyckande<br />
och innebär aö träning och<br />
återhämöxing pulseras felaktigt. Det<br />
krävs mer forskning på detta område<br />
för aö ge alla svar.<br />
Aö systematiskt (eller opla<strong>ner</strong>at)<br />
träna ned sig så aö prestaöonsförmågan<br />
blir nedsaö innebär dock följande<br />
negaöva konsekvenser: prestaöonsförmågan<br />
är nedsaö, toppfartsträning<br />
är omöjlig, teknikträning<br />
försvåras, det är psykologisk<br />
påfrestande, immunsystemet är<br />
nedsaö, och tillståndet är ogynnsamt<br />
för adapöon (tveksamt om<br />
kroppen tillgodogör sig träningen).<br />
Vad som händer på lång sikt med<br />
moövaöon och eventuell utbrändhet<br />
är också oklart.<br />
Avslutande slutsatser<br />
"En hög kroppsmedvetenhet" är<br />
kanske den allra vikögaste förutsäöningen<br />
for optimal balans mellan<br />
träning och återhämtning. Det krävs<br />
en hög medvetenhet för aö ständigt<br />
anpassa träningen öll små förändringar.<br />
Detta är i sin tur en förutsättning<br />
för långsikög kontinuerlig<br />
prestaöonsutveckling.<br />
"Eö ökat medvetande" ger även en<br />
bättre förståelse för dagliga fluktuaöo<strong>ner</strong><br />
i prestaöon, vilket bidrar öll<br />
aö skapa lugn, trygghet och harmoni.<br />
Risken för aö gripas av panik i<br />
samband med en kortvarig nedgång<br />
i prestaöon och överge sin träningspla<strong>ner</strong>ing<br />
minskar. "Ett verktyg"<br />
som kvanööerar den individuella<br />
träningsresponsen underlättar utvärderingen<br />
av öäningsprocessen.<br />
Träningen bör med andra ord utvärderas<br />
både utifrån den aköves träningsrespons<br />
och utseendet på träningsprogrammet.<br />
Verktyget är<br />
dessutom eö informaöonsrikt underlag<br />
som underlättar samspelet<br />
mellan tränare och aköv. Här finns<br />
underlag for både kortsiköga och<br />
långsiköga beslut om träningen.<br />
Dagens nyheter skrev den 1 november<br />
1998 om svensk skidsports nya<br />
jäöelöfte. Per Elofssons framgångar<br />
(öllika väntade framgångar) tillskrivs<br />
en impo<strong>ner</strong>ande klokhet i träningen.<br />
Elofsson vilar när han kän<strong>ner</strong><br />
för det och undviker på så säö<br />
eö av skidåkarnas stora problem -<br />
"sjukdomar". Budskapet är tydligt -<br />
skynda långsamt och utveckla förmågan<br />
aö lyssna på kroppen! "Kronprinsen<br />
knockade skidkungen" löd<br />
rubriken i Dagens nyheter den 29<br />
november 1998. Elofsson har uöfrån<br />
svensk standard varit sensaöonellt<br />
frisk under öera år och har nu dessutom<br />
ordnat med Sveriges första<br />
världscup seger sedan 1994.<br />
Referenser<br />
American College of Sports Medicine, 1998<br />
at http://wwwacsm.org/ac8mu80chtn1<br />
Fry, R.W., Morton, AJl, & Keast, D. (1991).<br />
Overtraining in Athletes: An Update. Sports<br />
Medicine, 12,32-65.<br />
Kenttä, G., & Hassmén, P. (1998). Förekomsten<br />
av överträning bland idrottsgymnasister<br />
Vad händer sedan? I: G. Patriksson<br />
(Red.), SVEBIs årsbok 1998. Lund: Lunds<br />
Universitet.<br />
Kenttä, G., & Haasmén, P. (1998b). Overtraining<br />
and Recovery: A conceptual modeL<br />
Sports Medicine, 26,1-16.<br />
Knipers, H. & Keizer, ILA. (1988). Overtraining<br />
in Elite Athletes: Review and Directions<br />
för Öie Puture. Sports Medicine, 6,79-92.<br />
Mackmnon, L.T. (1998). The effect of overreaching<br />
and overtraining on immune function.<br />
In: Overtraining in Sport, pp.219-241.<br />
Human Kinetics: Champaign, IL.<br />
Morgan, W. P., Brown, D.R., RagHn, J.S.,<br />
O^Connor P.J., & ETlickson K.A (1987). Psychological<br />
monitoring of overtraining and<br />
staleness. Britösh Journal of Sports Medicine,<br />
21,107-114.<br />
Raglin, J.S. (1993). Overtraining and staleness:<br />
Psychometric monitoring of endurance<br />
athletes. In Handbook of Reasearch on Sport<br />
Psychology. Singer, RB., Murphey M &<br />
Tennant, L.K Macmillan: New York.
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
Hunger - mål och skidor<br />
Vad kan vi lära av världseliten?<br />
f *<br />
xzr<br />
Motivasjonsforskningen inom idrott har sedan mitten av 80-talet blivit färgad av Nicholls(1) mälperspektivteori<br />
Denna utgångspunkt har bland annat givit grundlag för förståelsen av hur målorientering påverkar mastringsstrategier<br />
i såväl akademiska som idrottsliga miljöer. Denna artikel inriktar sig mot indikatorer av malorientering<br />
och motivasjonskällor (inre/yttre) bland världens främsta längdåkare från ett jordnära "bottomup"(2)<br />
perspektiv. Resultaten visar att världseliten är starkt uppgiftsorienterad och inre motiverad.<br />
• • • Inom idrottspsykologin har<br />
moövaöonella förhållanden varit eö<br />
centralt forskningsområde. De mest<br />
använda modellerna är Decis(3) kogniöva<br />
utvärderingsteori samt<br />
Nicholls(l) målperspekövsteori.<br />
Nicholls antar aö det är eö sammanhang<br />
mellan individens målorientering<br />
och hur människor tänker, kän<strong>ner</strong><br />
och handlar i specifika prestaöonsområden.<br />
Teorin tar vidare<br />
utgångspunkt i aö det domi<strong>ner</strong>ande<br />
moövet som är styrande i prestaöonssiöiaöo<strong>ner</strong><br />
är önskan om aö<br />
visa fram stor duköghet och aö undvika<br />
expo<strong>ner</strong>ing av det motsatta.<br />
Nicholls argumenterar aö två typer<br />
av målorientering existerar på<br />
grundlag av individens värdesystem<br />
för duköghet Kort fattat rör sig detta<br />
om personens dragning mot aö<br />
bedöma sina prestaöo<strong>ner</strong> produktmässigt<br />
(resultat i jämförelse med<br />
andra) eller i förhållande öll den process<br />
som ligger öll grund for prestaöonen.<br />
Individer som utvärderar sin<br />
prestaöon enligt produköänkande<br />
benämns som "ego-orienterade",<br />
Tor Solbakken<br />
Högskolan i<br />
Hedmark,<br />
Norge<br />
Nils Vikander<br />
Högskolan i<br />
Nord-Tröndelag,<br />
Norge.<br />
medans de som processbedömer faller<br />
under rubriken "uppgifts-orienterade".<br />
I anknytning öll målperspekövsteorin<br />
är uppgifts-orientering<br />
förbundet med hänsiktsmässig<br />
tankeverksamhet och ett posiövt<br />
mäsöingsbeteende. Negaövt mästringsbeteende<br />
(svag genomföring,<br />
^Ow (fif mfe ref i;ar<br />
(f%f ska, sd Äiamwar ^<br />
G#mnaff frfamkkf orJspr^k<br />
reduserad insats, och brist på uthållighet)<br />
samt ohänsiktsmässig tankerespons,<br />
är antagna aö vara resultat<br />
när individer är ego-orienterade och<br />
tvivlar på sin kompetens. Det antas<br />
vidare aö ego-orienterade uttrycker<br />
maximal moövaöon endast i de tillfallen<br />
där högt självförtroende är förbundet<br />
med den egna idrottsliga färdighetsnivån<br />
Roberts & Treasures(4) forskning<br />
stöder Nicholls modell. De har visat<br />
att unga ego-orienterade utövare<br />
fokuserar på social jämförelse. Detta<br />
uttrycks genom aö bedömning av<br />
egen duköghet ses i nära sammanhang<br />
med andras prestaöo<strong>ner</strong>, och<br />
aö öllbakadragning karaktäriserar<br />
beteendet i situaöo<strong>ner</strong> där utövaren<br />
upplever brist på mäsöingskapacitet.<br />
Ego-orienterade söker framvisning<br />
av sin duköghet, gärna genom<br />
överdriven tävlingsfokusering, men<br />
med minsta möjliga insats. De uppgifts-orienterade<br />
å andra sidan har<br />
fokus inriktat mot sig själva genom<br />
aö vara upptagna av nya färdigheter,<br />
av kompetensökning, samt av<br />
inlärningsprocessen i sig själv.<br />
Roberts & Treasure(4) beskriver också<br />
sammanhanget mellan mästringsstrategi,<br />
beteende, och utövarens<br />
inålorientering. Ego-orienterade betraktar,<br />
öll exempel, träningspasset<br />
som en demonstraöonsmöjlighet for<br />
sin kompetens i förhållande öll<br />
andra utövare, medans de uppgiftsorienterade<br />
ser träningen som en<br />
arena för utveckling av färdigheter<br />
och gruppsamhörighet. Refererade<br />
söidier(4) har demonstrerat aö äldre<br />
ungdom är mer ego-orienterad än<br />
yngre, samt aö pojkar är mer egoorienterade<br />
än flickor.<br />
DecisO) kogniöva utvärderingsteori<br />
uppfattar utvecklingen av inre moövaöon<br />
som beroende av individens<br />
upplevelse av kompetens och självbestämmande.<br />
Inre moövaöon blir<br />
ofta i liöeraturen beskrivet som<br />
kopplad öll handlingar som upplevs<br />
som fyllda av inlevelse/glädje och<br />
kompetens (ex. Deci & Ryan(5)).<br />
Den kogniöva utvärderingsteorin<br />
anser aö känslan av ökad kompetens<br />
och/eller förstärkt intern kontroll<br />
ökar den inre moövaöonen.<br />
Detta vill rent teoretiskt föra öll aö<br />
idrottsutövare som har en domi<strong>ner</strong>ande<br />
uppgifts-orientering, har större<br />
potensial för uttryck av en högre<br />
inre moövaöon än de som är egoorienterade.<br />
Förklaringen ligger i aö<br />
uppgifts-orienterade tar utgångspunkt<br />
i sin egen process som i stor<br />
grad ger utrymme för egen konöoll<br />
och känsla av höjd kompetens (t.ex.<br />
bättre i dag än för 14 dagar sedan,<br />
utan aö placeringen nödvändigtvis<br />
är förbättrad).<br />
Mätning av motivation<br />
Moövaöonsforskning inom idrott<br />
har i utsträckt grad tagit utgångspunkt<br />
i tradiöonella teohdrivna perspeköv<br />
("top-down")(2), där de
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999 -i&r<br />
instrument som har använts i<br />
datainsamlingen har haft sitt<br />
ursprung i teoretiska modeller.<br />
Bland de mest använda instrument<br />
for mäöxing av mål-perspeköv och<br />
inre moövaöon kan nämnas Task<br />
and Ego Orientaöon Quesöonnaire(6)<br />
samt Intrinsic Moövaöon<br />
Inventory(T). Dessa instrument är<br />
starkt knutna öll teoretiska utgångspunkter,<br />
och har demonstrerat hög<br />
reliabilitet och validitet (påliöig och<br />
gilög koppling mellan teori og verklighet).<br />
Från ett motsaö "boöom-up"<br />
perspektiv har Rushall(8) och medarbetare<br />
utvecklat en serie miljöspecifika<br />
beteende-instrument av pedagogisk/rådgivande<br />
karaktär. UÖormningen<br />
av dessa instrument har i<br />
huvudsak haft sin basis i faltobservaöo<strong>ner</strong><br />
av det dagliga idroöslivet,<br />
och inte från teorier. Resultatet har<br />
blivit ett stort antal testvariabler<br />
eller egenskaper utan några direkta<br />
anknyningar Öll speciella teorier.<br />
Trots detta innehåller instrumenten<br />
indikatorer/egenskaper som kan<br />
betraktas inom ramarna för den<br />
begreppsvärld som litteraturen om<br />
målperspeköv och moövaöonskällor<br />
behandlar. Inom Rushall-modellen<br />
anses alla variabler/egenskaper<br />
som oberoende i förhållande öll<br />
varandra. Den "feedback" eller respons<br />
som en utövare får efter<br />
genomgäng av instrumenten är således<br />
i beskrivande form för varje<br />
enskild fråga där den aköve har<br />
uttryckt konsistent eller regelbundet<br />
(t.ex. allöd/aldrig)beteende, hållning,<br />
eller känsla.<br />
Studiens målsättning<br />
Hänsikten med denna lindersökning<br />
var aö kartlägga i vilken grad data<br />
insamlade efter Rushall-modellen<br />
med instrumenten Goal-Setöng<br />
Inventory(9), samt Behavior Inventoiies<br />
for Cross Country Skiers(lO)<br />
Afetsez Proturoroc<br />
oc/z Vfa^rmfrSmirnoo<br />
byfgr synpwntfgr<br />
/i!irg s&zrf pd 5mzkn,<br />
VM 1997.<br />
Fofo; Tor Soffwzt-<br />
på världens främsta längdskidåkare,<br />
kan kategoriseras enligt typ av<br />
målorientering och moövaöonskälla<br />
(inre/yttre). Skillnader mellan kvinnor<br />
och män blev också undersökta<br />
för aö vidare belysa den variaöon<br />
som Roberts & Treasure(4) visade<br />
bland utövare på lägre nivå. Eö bredare<br />
och överskuggande syfte med<br />
studien var aö genom skapandet av<br />
en dokumenterad, men hitöls otillgänglig<br />
bild av världseliten, kunna<br />
uppmuntra tränare och utövare aö<br />
lika seriöst värdera användandet av<br />
denna typ av kunskap i siö arbete<br />
som de länge har gjort ifråga elitens<br />
fysiska träningsprogram och åktek-<br />
Metod<br />
Alla kvinnliga och manliga längdåkare<br />
som tog medalj i OS och/eller<br />
VM (individuellt/stafeö) i perioden<br />
1987-1995 blev kontaktade genom
Svensk Idrottsforskning nr1D1999 ^<br />
sina nationsförbund. Tjugoåtta utövare<br />
(1^ kvinnor, 10 män) deltog<br />
genom att svara på Behavior fnventoriesfor(^ross^ountrySkiers(10)<br />
och^oal-Setting Inventory (9). De<br />
sex utövare soxn ixxte längre var aktiva<br />
blev instrxxerade att svara med<br />
xxtgåxxgspxxnktiden period då de var<br />
påtoppen av sin karriär. Ivledal^ö<br />
rerxxarepresexxterade följde xxatio<strong>ner</strong>^<br />
Finland, Italien, l^a^aklxstan,<br />
l^orge, l^yssland^Sovietux^ionex^,<br />
Schv^ei^, och Sverige. Dexx engelska<br />
origixxalversionexx av instrumenten<br />
samtöversättnixxgar exxligt vederta<br />
gen vetenskaplig procedur (ef. lianin(ll))tillfixxska,x^iorskaBsvenska,<br />
samt ryska var tillgärxgliga enligt<br />
utövarexxs önskemål.<br />
Behaxxdlingen av svardata var<br />
utförd enligt metodologixx utvecklad<br />
av l^ushallisin champion Gharacteristics<br />
checklist (12). frågor där<br />
svaren visade minst 75^ enighet<br />
bland utövarxxa betraktades som<br />
indikatorerav enhetliga egenskaper.<br />
Dessa egexxskaper kategoriserades<br />
enligt typ av målorientering och<br />
xnotivatioxxskälla.loch med det existerande<br />
sammanhanget påvisat av<br />
^^^ox^ff^r^^x^<br />
l^oberts^Treasxxre(^)mellanmästringsstrategiBbeteende<br />
och utövarens<br />
n^iålorientering, så blev dessa<br />
moment centralaibetraktxxirigen av<br />
måloriexxteringen. l^å samma sätt<br />
sågs indikatioxxerav grad av självbestämmaxxde,<br />
självkontroll, och kompetens<br />
som uttryck för xnotivatioxxskällor.<br />
resultat<br />
Genoxntestxxing av totalt ^398 variablerBfrågorvisarstudien^egexxska<br />
per eller ix^idikatorer av relevax^isför<br />
xxndersökningens syfte. (Tabell 1).<br />
x^örekoxxoxniifraxnställxxingharriärliggande<br />
variabler slagits samman<br />
och uttryckts soxn enkeltstående<br />
egexxskaper. analysen och kategori<br />
seringen av samtliga xnedtagna<br />
egexxskaper är resultat av två oberoende<br />
kritiskavärderingar.lndikato<br />
rerBegenskaper som inte samsvara<br />
deidenna process blevdiskxxterade<br />
och i några ex^istaka fall lagda åt<br />
sidan. De resulterande egenskaperna<br />
är karaktäristiska för världseliten<br />
påskidor,oberoendeav nationstillhörighet.<br />
Det liggeridet presentera<br />
de materialets natur att de olika utö-<br />
varna är olikt represexxterade i de<br />
diverse egenskapskategorierna,<br />
r^önsspecifika egenskaper visas<br />
åtskilda för att xxyansera bilden av de<br />
faktiska förhållandena. (Tabell 1)<br />
Målorientering hos längdeliten<br />
resultaten visar att längdeliten i<br />
huvudsak karaktäriseras av mäs<br />
tringsstrategier och beteexxde soxn i<br />
forskningslitteratxirex^l,^,l^,l^) visas<br />
ha samband med uppgiftsoriente<br />
ring. Ge<strong>ner</strong>ellt xxttrycks detta gex^iom<br />
att utövarna har stark fokus på egen<br />
utveckling genom sökandet efter det<br />
perfekta, Ett vidare käxxnetecken av<br />
elitgrxxppenärxxthållighetiförhållaxxde<br />
till att xxå sina xnål, och där tidiga<br />
reerfarenheter ochkonkretiserixxgar<br />
avmålenserutattxxtgöragrxxndlaget<br />
för fokuserixxgexx.l^vinxxorna uttryck<br />
eridetta hänseende att egx^a färdigheter<br />
ligger till grund för målsätt<br />
ningarxxa^ex^xnställnix^ig soxn är starkt<br />
förbux^detxneduppgiftsorientering.<br />
Grxxppen soxn helhet karaktäriseras<br />
vidare avatt sätta mål med relativt<br />
hög tröskel, ochattmotivationen höjs<br />
när målen inte nås. En annan egen<br />
skapiförbindelsemeduppgiftsori
Svensk Idrottsforskning nr1D1999<br />
TABELL 1 - MOTIVATION, MÅL OCH KÖN: EGENSKAPER AV LÄNGDSKIDMEDALJORER (N=28)<br />
VARIABLER<br />
Indikatorer på beteende<br />
och mästringsstrategier<br />
som samsvarar<br />
med uppgifts-oriente-<br />
Indikatorer på beteende<br />
och mästringsstrategier<br />
som samsvarar<br />
med ego-orientering.<br />
Indikatorer på hög<br />
självkontroll, självbestämmande,<br />
eller kom-<br />
Indikatorer på låg självkontroll,självbestämmande,<br />
eller kompe-<br />
EGENSKAPER FÖR BÅDA<br />
- uppmuntrande inför<br />
lagkamrater.<br />
- uthålliga I förhällande till<br />
uppsatta mål.<br />
- söker det perfekta i<br />
träning och tävling.<br />
- hög målmedvetenhet.<br />
- söker utmaningar.<br />
- använder erfarenheter<br />
som grundlag för senare<br />
prestatio<strong>ner</strong>.<br />
- får Okad motivation för<br />
träning när fel görs.<br />
- söker kunskap frän andra<br />
utövare.<br />
- målen synliggör riktningen<br />
mot uppnåelse.<br />
- har relativt svåra mål<br />
utan garanti för att<br />
uppnå dem.<br />
- söker kontinuerlig<br />
utveckling i träningen.<br />
- önskar vara den bästa<br />
utövaren på sin nivå.<br />
- påverkas inte av utomstående<br />
faktorer.<br />
- är kritiska i förhållande<br />
till tränare.<br />
- har starkt inflytande på<br />
målval.<br />
- föredrar att sätta sina<br />
egna mål.<br />
- tränarens uppförande<br />
före lopp påverkar inte<br />
resultaten.<br />
- kän<strong>ner</strong> inte press eller<br />
stress i sin idrott från<br />
närstående perso<strong>ner</strong>.<br />
- har satt upp långsiktiga,<br />
och relativt långsiktiga<br />
SPECIFIKA EGENSKAPER<br />
FÖR KVINNOR<br />
- fullföljer lopp oavsett<br />
problem de möter, eller<br />
om prestationen är dålig.<br />
- målen omfattar alla sidor<br />
av sin idrott.<br />
- tävlingar betraktas som<br />
en utmaning.<br />
- egna färdigheter styr val<br />
av mål.<br />
- osäkerhet om att nå mål<br />
Okar insatsen.<br />
viktigt med sekundering i<br />
förhållande till konkur-<br />
Oppnar hårt under<br />
gemensam start för att få<br />
övertag på konkurrenter-<br />
har kontroll över förberedelserna<br />
inför start<br />
värmer upp ensam före<br />
påverkas inte av händelser<br />
eller människor i tävlingsområdet.<br />
har tilltro till sin utrustning<br />
och dess prepare-<br />
kån<strong>ner</strong> inte skuld vid<br />
oberättigad kritik,<br />
uttrycker alltid sin<br />
mening när de anser att<br />
något år fel.<br />
har satt upp säsong-mål<br />
föredrar att andra vallar<br />
skidorna inför lopp.<br />
- t e *<br />
SPECIFIKA EGENSKAPER<br />
FÖR MÄN<br />
- kän<strong>ner</strong> förpliktelser inför<br />
sämre lagkamrater.<br />
- tycker inte om att<br />
konkurrera mot andra<br />
utövare under träning.<br />
- önskar inte att "psyka<br />
ut" andra utövare före<br />
- assisterar laget nar de<br />
själva inte tävlar.<br />
- vänskap med lagkamrater<br />
är motivationsförstär-<br />
- aktiviteten i sig själv gör<br />
träningen rolig.<br />
tycker om når andra<br />
uppmärksammar kvaliteten<br />
på ens träning.<br />
har känslomässig<br />
kontroll inför tränare<br />
och andra utövare,<br />
vårderar vad som är bast<br />
för sig, oberoende av<br />
trånare.<br />
kan tråna ensam utan<br />
direktiv från tränare,<br />
pla<strong>ner</strong>ar delar av<br />
tråningen sjålv.<br />
önskar inte att trånare<br />
deltar i strategin inför
Svensk Idrottsforskning nr1D1999<br />
enterade utövaren beskrivet av<br />
Roberts^Treasure(4),ärsynenpå<br />
träningen somen arena för utveckling<br />
av gruppsamhörighet i sam<br />
klang med egen färdighetsutveckling.<br />
Bland skidmedaljörerna kommer<br />
detta till uttryck gex^om att vara<br />
uppmuntrande mot lagkamrater,och<br />
iatt betrakta andrautövare somen<br />
källa för egen utveckling, f^osmän<br />
nen ser detta ut att vara en starkare<br />
ixxriktxxingänhosdekvinnligautövarnagenomsitterkännandeaven<br />
förpliktelse mot sina lagkaxnrater på<br />
lägreprestationsnivå,samtaövänskapbetraktas<br />
sommotivationsför<br />
stärkande, t^äxmen uttrycker också<br />
sinuppgifts-orienteringisituatio<strong>ner</strong><br />
medanknytrxingtill tävlingars tex.<br />
inget intresse av att ^psykaut"sina<br />
konkurrenter före start. Inom den<br />
kvixxnliga domänen uttrycks element<br />
avgexxomförixxgochutmaningsom<br />
tecken på uppgifts-orienteringitävlingsmiljön.<br />
Önskar vara den bästa utövarens<br />
Enegenskap oberoendeavkönär<br />
önskan om att vara den bäste utöva<br />
renpåsinnivå^-alltsåbästivärlden.<br />
Detta är nödvändigtvis beroende av<br />
en rangering som innebär jämförelse<br />
medandra(ego-orienterix^g). Derxna<br />
inställxung bör betraktas som en<br />
spegling av tävlingsidrottens natur,<br />
och som en sannolikt nödvändig<br />
drivkraftförattnåtoppenavsinför<br />
måga. Det som emellertid här kan<br />
framstå som ett paradox är fråxxva<br />
ronavfokxxseringpåplacerixxgsre<br />
sulfat och konkurrens mot andra.<br />
De manliga xnedaljörerna trivs bl.a.<br />
ixxte med konkurrenspräglad träning,<br />
^ndra tecken på ego-oriente<br />
ring är könsspecifika och bör betrak<br />
tas som osäkra faktorerirelation till<br />
målorieritering. l^å kvinnosidan har<br />
skideliten ut<strong>format</strong> strategier för<br />
tävlix^gssituationeniförhållandetill<br />
andra utövare. 1 förbindelse med<br />
den vikt de lägger vid tidsuppgifter<br />
under lopp så visar datamaterialet<br />
inga detaljer om hur in<strong>format</strong>ionen<br />
ges eller hur den används. Det är<br />
därför inte möjligt att klart kategorisera<br />
dennaegexxskap^rimligenkan<br />
den ha element avbåde uppgiftsoch<br />
ego-orientering. 1 lopp xned<br />
gemensam start öppxxar kvinnliga<br />
medaljörer hårt för att få övertag på<br />
sixxa konkurrenter, (gemensam start<br />
innebär kaotiska förhållaxxden, där<br />
potensialet för optimal prestation<br />
reduceras om utövaren hamnar bak<br />
ikon. strategin kan därför vara ett<br />
uttryck för att vilja gå sitt lopp med<br />
minimal störning från andra åkare,<br />
grunden till att detta ixxte är konsis<br />
tens beteende hos männen kan vara<br />
att detta mindre utval inte representerar<br />
väl medaljörer som går startetappenistafetter<br />
eller deltariandra<br />
lopp med gemensam start. Ifråga<br />
männens trivsel med den uppmärk<br />
samhet de får för denkvalitet de lägger<br />
nedisin träning, så kan detta,<br />
(men inte nödvändigtvis), vara baserat<br />
på jämförelse med andra (de vill<br />
intekonkurrerapåtränixxg). Egenskapen<br />
uttrycker möjligen ett behov<br />
för erkännande avinsats, uthållighet,<br />
och sökandet mot det perfekta.<br />
sammanfattat pekar resultaten i<br />
riktning mot att världens främsta<br />
längdåkare, oberoende av kön, är<br />
prägladeavenuppgiftsorientering<br />
därvägenistörstagrad är målet,<br />
och där att bli den bäste är en önskvärd,<br />
mexx eventuell, ^spin-off^<br />
utvecklingsperspektivet<br />
Roberts^Treasures(4)genomgång<br />
av förhållanden ixxom måloriente<br />
ring visar att barn utvecklar växande<br />
egoorientering när de går överi<br />
den tidiga ungdomsfasen. De hänvisar<br />
till forskxnngsompåvisar att<br />
/ekwz V#M* acsfwfar domsfa/effen TfW den rysbz /kggan ko;^ fif/ segergesf. Awn<br />
den Wfzwfugf/a idroffen #Mg(&fWM# mwWZZgr Wnga momg»f j^r bgsanzDerJbzn<br />
dr fnyctef r&ffg. fofo; 5ofkK&en/y&B7%kr<br />
^
Svensk Idrottsforskning nr1D1999 -^r<br />
bam i 12-årsåldem befin<strong>ner</strong> sig i en<br />
kritisk period for utveckling av egoorientering.<br />
Detta hänger samman<br />
med aö bam i denna ålder har relaövt<br />
väl utvecklad kapacitet aö skilja<br />
mellan färdighet, tur, insats,och förmåga/duköghet<br />
("ability") där andra<br />
kan vara en måttstock. Eö annat<br />
förhållande av vikt som nämns är aö<br />
kapacitet öll differensiering bland<br />
dessa element i kombinaöon med<br />
tävlings(ego)-mål kan vara en bidragande<br />
faktor i aö sluta idrotta. Denna<br />
koppling ön<strong>ner</strong> stöd i Dudas(13)<br />
forskning som dokumenterar sambandet<br />
mellan ego-orienteringen<br />
och "drop-out" fenomenet. En apropå<br />
fråga i detta sammanhang är om<br />
skideliten utvecklade sin uppgiftsorientering<br />
i ödig ålder, eller om<br />
deöa speglade en förändringsprocess<br />
som kom senare i karriären.<br />
Vidare forskning bör bLa. undersöka<br />
Solmon & Boones(14) antagande<br />
aö inlärningsmiljön i en grupp är<br />
styrande i förhållande öll målorienteringens<br />
utveckling.<br />
Motivationskällor<br />
Eö inbördes förhållande mellan<br />
målorientering och underliggande<br />
dimensio<strong>ner</strong> av inre moövaöon har<br />
avtäckts av Duda och medarbetares<br />
forskning(15). Utövare med hög uppgifts-orientering<br />
har en tendens aö<br />
glädja sig mer över idrotten och aö<br />
tycka aö den är mer intressant, än de<br />
ego-orienterade. Motsvarande mönster<br />
kommer också fram bland skidmedaljörema,<br />
i aö underliggande<br />
dimensio<strong>ner</strong> for utveckling av inre<br />
moövaöon har idenööserats. Detta<br />
kommer i första hand öll uttryck<br />
genom mpporteringen av hög intern<br />
kontroll. Utövarna låter sig inte<br />
påverkas av utomstående faktorer,<br />
vare sig av diverse betydelsefulla<br />
perso<strong>ner</strong>, eller av öänare (som de för<br />
övrigt har en kriösk hållning öll).<br />
Åkarna karaktäriseras vidare också<br />
av aö de har saö upp långsiköga<br />
mål (Kvinnorna också säsong-mål).<br />
Denna egenskap uttrycker en strategi<br />
med sannolik nära anknytning öll<br />
intern kontroll. Gjesme(16) skriver<br />
som följande om refleköo<strong>ner</strong> över<br />
framöda hancllingar:<br />
"Människans Aapacifef aff aosfra&era<br />
tid, odi dess /Önmfga aff wfoeckfa Mngsikfiga<br />
perspekfio &r ef t aYff aff angripa<br />
fiden pd eid aff man i en oiss utsträckning<br />
#r sig aff /Örwtse trissa pofensieffa<br />
Mndefser ock d#mzed oara /Örberedd pd<br />
aff /zands&as med dessa n#r de kommer<br />
... /Brmdgan aff absfra/zera /ramfiden ...<br />
bfir ddfnned ef t osedwznfigf uikfigf redsibzp<br />
/Ör pfa<strong>ner</strong>ing ao oc/% /Örberedefser<br />
fiZZ TnJfef med framtidens Mndefser."<br />
Sammanfattat så framstår gruppen<br />
av världens öärnsta längdåkare som<br />
självständiga och självsäkra individer<br />
både i tränings- och tävlingssituaöonen.<br />
Den höga interna kontrollen<br />
manifesterar medaljöremas inre<br />
moövaöon, och kan betraktas som<br />
drivkraften för deras idrottsliga prestaöo<strong>ner</strong>.<br />
På många säö står detta i<br />
stark konöast mot medienas nästan<br />
uteslutande fokus på placeringar<br />
och segrar. Studiens resultat ger<br />
också antydningar om vilka psyko-<br />
Mic/wzef /, Canic<br />
logiska mästringsfärdigheter och<br />
strategier tränare och servicepersonal<br />
bör inrikta sig mot. En tillrättaläggning<br />
för och uppmxmtring av<br />
utveckling av utövarens kreaöva<br />
självständighet bör skapa spännande<br />
framödsperspeköv för den aköve<br />
som siktar högt, och för en skididroö<br />
i dynamisk evoluöon<br />
Vad nu med allt detta?<br />
Moövaöon och målsättning är<br />
essenser i kopplingen mellan nuet<br />
och framtiden. Utan en kulövering<br />
av dessa är människans utveckling<br />
styrd av tillfälligheter. Skidmedaljörema<br />
har eö så klart och tydligt<br />
grepp om detta aö det är svårt aö<br />
inte tolka det som eö omisöigt element<br />
i deras väg mot toppen. Disciplin,<br />
strukturerad mobilisering av<br />
resurser, och eö krafögt egen-ansvar<br />
träder fram, men balanseras av for<br />
lekmannen kanske överraskande<br />
öppna och "mjuka" perspeköv i riktning<br />
mot värdesättning och omsorg<br />
för andra människor i miljön.<br />
Medaljören visar sig sålunda vara<br />
mer mångdimensio<strong>ner</strong>ad och<br />
"mänsklig" än vanligen presenterad.<br />
I sin förmåga aö levandegöra resan<br />
mot en ambiöös framöd genom en<br />
intensiv fördjupning och konkretisering<br />
av nuets utvecklingsmöjligheter,<br />
förblir nog dock medaljören en<br />
främmande fågel för många. Men<br />
det är sannolikt ur denna källa som<br />
avgörande inspiraöon och lärdom<br />
finns aö ösa för de som fångas av<br />
idrottslivets utmaningar.<br />
Referenser:<br />
1. Nicholls, ).G. (1989) The Compeötive<br />
Ethos and Democratic Education. Cambridge,<br />
MA: Harvard University Press.<br />
2. Abemethy, B. & Snyder Jr., C W. (1992).<br />
Fundamentala of experimentation. In: Snyder,<br />
C W. Jr. & Abemethy, B. (Eds.). The<br />
Creative Side of Experimentation (6-11).<br />
Champaign, IL.: Human Kinetics.<br />
3. Ded E.L. (1975) Intrinsic Motivation. New<br />
York Plenum Press.<br />
4. Roberts, G.C. & Treasure, D.C (1995)<br />
Achievement goals, motivational chmate and<br />
achievement strategies and behaviors in<br />
sport. InLj. Sport PsychoL, 26,64-80.<br />
5. Ded, E.L & Ryan, RA4. (1985) Intrinsic<br />
Motivation and Self-Determination in<br />
Human Behavior. New York Plenum Press.<br />
6. Duda, J.L. & Nicholls, J.G. (1992) Dimensions<br />
of achievement motivation in schoolwork<br />
and sport. J. Educ PsychoL, 84,290-<br />
7. Ryan, RM. (1982) Control and in<strong>format</strong>ion<br />
in the intrapersonal sphere: An extension of<br />
cognitive evaluation theory. J. Pers. & Social<br />
PsychoL, 43,450-461.<br />
8. RushalL B.S. (1978) Environment specilic<br />
behavior inventories: Developmental procedures.<br />
InLj. Sport PsychoL, 9,97-110.<br />
9. Rushall, B.S. & RsdeL JG. (1989) Goal-Set-<br />
Öng Inventory. Spring VaHey, CA: Sports<br />
Science Associates.<br />
10. RushalL B5. & Vikander, N. (1987) Behavior<br />
Inventories for Cross Country Skiers.<br />
Spring Valley, CA: SpxMts Science Associates.<br />
11. Hanin, Y. (1988) Croes-cultural perspecöves<br />
in the assessment of individual differences:<br />
Methodological and conceptual issues.<br />
In Saklobke, D. H. & Eysenck, S. B. (Eds.),<br />
Individual Differences in Children and Adolescents<br />
(313-320). London: Hodder and<br />
Stoughton.<br />
12. RushalL B. S. (1987). The Development of<br />
the Champion Characterisöcs Checklist. Invited<br />
keynote addrem at the IV Medicine and<br />
Sport Congress, Granollers, Spain.<br />
13. Duda, J.L. (1989) Goal perspectives, participation<br />
and persistence in sport InL J. Sport<br />
PsychoL, 20,42-56.<br />
14. Solman, MA. & Boone, J. (1993) The<br />
impact of student goal orientation in physical<br />
education classes. Res. Quart. Exerc &<br />
Sport, 64,418-424.<br />
15. Duda, J.L; du, L & Newton, M.L (1995)<br />
Task and ego orientation and intrinsic motivation<br />
in sport. InL J. Sport PsychoL, 26,40-<br />
16. Gjesme, T. (1988) Suksessmotivasjon, prestasjonsangst<br />
og fremödsperspektiv: Empiriske<br />
resultater og spekulasjo<strong>ner</strong>. I Gjesme,<br />
T. & Be, O. (Red.), Mottvasjon og Leering,<br />
(189-205). Forskningsfimn og Pedagogisk<br />
Praksis. Oslo: UniversitetsforlageL
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999 ter<br />
Språket ger inte alltid klara besked<br />
Vad menar vi och vad säger vi?<br />
Den ryskfödde - numera i Finland<br />
verksamme - psykologen Yuri<br />
Hanin, har under 1990-talet<br />
utvecklat en modell för hur man<br />
skall förstå hur olika emotionella<br />
tillstånd påverkar fysisk prestanda<br />
med specifik fokusering på de<br />
idrottsliga prestatio<strong>ner</strong>na.<br />
Modellen som Hanin kallar "Individual<br />
Zones of Optimal Functioning",<br />
IZOF (Hanin, 1997), arbetar<br />
utifrån de fem faktorerna form<br />
(Form), intensitet (Intensity), innehåll<br />
(Content), tid (Time) och sammanhang<br />
(Context).<br />
Hanin menar att han utvecklat en<br />
modell på "conceptual pentabasis",<br />
vilket innebår att den fungerar<br />
som metod för att fortlöpande<br />
kunna sammanfatta och<br />
integrera såväl existerande psykologisk<br />
begreppsterminologi som<br />
nya och ständigt inkommande<br />
empiriska forskningsresultat.<br />
Leif Strand<br />
Idrottshögskolan<br />
Ingemar Wedman<br />
Idrottshögskolan<br />
• • • Hanin, som kontinuerligt testar<br />
sin modell i den levande idrottsliga<br />
miljön (Hanin, 1995,1996), kan därför<br />
i den amerikanske idrottspsykologen<br />
Rai<strong>ner</strong> Mårtens termer karakteriseras<br />
som en som strävar efter aö<br />
blanda "academic sport psychology<br />
and pracöcing sport psychology"<br />
(Mårtens, 1987).<br />
Hanin poängterar ofta och starkt<br />
betydelsen av aö beöakta och förstå<br />
den idrottsliga prestaöonen ur två<br />
ge<strong>ner</strong>ella grundperspeköv; dels det<br />
mångdimensionella perspekövet,<br />
dvs uöfrån de fem faktorerna form,<br />
intensitet, innehåll, öd och sammanhang<br />
samt dels aö prestaöonen styrs<br />
uöfrån "psychobiosocial states", dvs<br />
prestaöonen är en funköon av såväl<br />
mentala, biologiska och sociala faktorer<br />
samt hur dessa är integrerade.<br />
Aö Hanin framhåller betydelsen av<br />
mångdimensionalitet och psykobiosocial<br />
helhetssyn for förståelsen av<br />
den idrottande individen gör givetvis<br />
aö modellen - med nödvändighet<br />
- blir komplex och mångfacetterad,<br />
men ger samödigt en känsla av<br />
trovärdighet och möjlighet öll aö<br />
önna vissa nycklar öll idrottsprestaöonens<br />
psykologi. Gould och Krane<br />
(Horn, 1992) har också pekat på<br />
IZOF-modellens möjligheter - inte<br />
minst som en vidareutveckling av<br />
och altemaöv öll den inverterade-U<br />
hypotesen - samödigt som man konstaterar<br />
aö öer oberoende empiriska<br />
soldier av modellens konstruktion<br />
behöver genomföras för aö ytterligare<br />
kunna ge den stöd.<br />
Problemområde<br />
En vanligt förekommande iakttagelse<br />
och erfarenhet inom prestaöonsidrotten<br />
är aö "det går dåligt när man<br />
måö bra innan" och tvärtom "det går<br />
bra när man måö dåligt innan". I<br />
Hanins terminologi beskrivs fenomenet<br />
med hjälp av de två oberoende<br />
dimensio<strong>ner</strong>na "posiövity-negaövity"<br />
och 'opömality-dysoptimality".<br />
Hanin använder vidare symbolerna<br />
P+, vilket innebär aö man känt<br />
sig posiöv och lyckats, P-, vilket<br />
innebär aö man känt sig posiöv men<br />
misslyckats, N+, vilket innebär aö<br />
man känt sig negaöv och lyckats<br />
samt öll sist N-, vilket innebär aö<br />
man känt sig negaöv och misslyckats.<br />
Två intressanta situaöo<strong>ner</strong> blir<br />
då givetvis P- och N+, dvs man<br />
misslyckas respeköve lyckas med<br />
eller mot de emoöonella oddsen.<br />
Om man däremot - av rent idrottspraktiska<br />
skäl - har lyckade prestaöo<strong>ner</strong><br />
som mål blir självklart situaöonema<br />
P+ och N+ de intressanta.<br />
Hanin talar i sammanhanget om<br />
PNA scales (posiöve and negaöve<br />
affect), med vars hjälp idrottsutövarnas<br />
PNA proöler kan identifieras,<br />
för aö sedan användas som utgångspunkt<br />
i de mentala träningsprogrammen.
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
Eö annat problemområde är den<br />
semanök som används för aö<br />
beskriva olika emoöonella tillstånd.<br />
Betyder t ex aö "jag säger aö jag är<br />
glad aö jag verkligen också är glad".<br />
Ordets och språkets förmåga aö<br />
beskriva det faköska emoöonella<br />
tillståndet är således också eö vikögt<br />
idrottspsykologiskt problemområde.<br />
Man skulle om man så vill kunna<br />
tala om den språkliga validiteten<br />
och konsekvenser av variaöonen i<br />
densamma.<br />
Kan man visa aö det föreligger en<br />
viss relaöon mellan känslor/emoöo<strong>ner</strong><br />
och prestaöon också på det indirekta<br />
säö som öllämpats i denna söidie,<br />
erhålls eö kraftfullt verktyg för<br />
vidare soldier och i förlängningen<br />
också eö praktiskt redskap i idrottssituaöonen.<br />
Utan aö jämförelsen<br />
görs for detaljerad kan här nämnas<br />
utvecklingen av Borgskalan (Borg,<br />
1991, 1994) som väl approximerar<br />
den faktiska arbetsförmågan via<br />
uttalanden om upplevd ansträng-<br />
Aö med språkets hjälp försöka<br />
fånga - dvs identifiera och beskriva -<br />
de emoöonella öllstånden har varit<br />
och är en vanlig metod både inom<br />
allmänpsykologin som inom idrottspsykologin<br />
Det sk POMS testet är<br />
här eö exempel på metod som rönt<br />
stor användning, inte minst inom<br />
den idrottspsykologiska praktiken.<br />
Idén har varit aö ta fram idrottsutövarens<br />
POMS proöl för aö utifrån<br />
denna sedan anpassa eö mentalt träningsprogram.<br />
POMS testets enkelhet<br />
och snabbhet har möjliggjort eö<br />
breö användningsområde och förklarar<br />
öll dels testets popularitet.<br />
POMS testet (McNair, Lorr &<br />
Droppleman, 1971) består av 64<br />
adjeköv, öll vilka utövarna skall ta<br />
ställning i fem skalsteg från "kän<strong>ner</strong><br />
inte alls" öll "kän<strong>ner</strong> extremt mycket".<br />
Testet kan sedan tillämpas i olika<br />
situaöo<strong>ner</strong>, som före en match,<br />
söax efter en match, en vecka<br />
efter en match, etc.<br />
Frågeställningar<br />
Den här redovisade studien bygger<br />
på den idag klassiska psykologiska<br />
kunskapen om relaöonen mellan<br />
känslor/emoöo<strong>ner</strong> och idroöslig<br />
prestaöon - den inverterade-U<br />
hypotesen. Hanin (1997) har utvecklat<br />
denna relaöon i sin IZOF-modell<br />
i vilken känslorna/emoöonema får<br />
en både idiosynkraösk och nomoteösk<br />
innebörd. Här åsyftas det förhållandet<br />
- eller kanske snarare missförhållandet<br />
- att vi "slarvigt" och<br />
oegentligt alltför ofta använder<br />
adjektiv - som beskrivning på känslomässiga<br />
tillstånd - med för allmänna<br />
(nomotetisk) och därigenom<br />
intetsägande innebörder. I stället<br />
borde vi söka adjeköv eller ge adjeköv<br />
mer personliga (idiosynkraösk)<br />
och därigenom bättre beskrivande/kommunikaöva<br />
innebörder.<br />
Söidien är i hög grad exploraöv och<br />
söiderar egentligen enbart om det<br />
också i det indirekta mäöörfarandet<br />
som här har tillämpats kan urskiljas<br />
mönster av relaöonen mellan känslor/emoöo<strong>ner</strong><br />
och prestaöon. Det<br />
indirekta mätförfarandet är dubbelt<br />
i denna studie i den meningen aö<br />
perso<strong>ner</strong>na ifråga fåö uttrycka sin<br />
uppfattning om relaöonen utan aö<br />
prestaöonen per se har mätts.<br />
De frågeställningar som vägleö<br />
genomförandet av föreliggande studie<br />
har varit<br />
(1) Vilka adjeköv i språket är -<br />
ge<strong>ner</strong>ellt - vanligt förekommande<br />
som beskrivningsord av<br />
emoöonella tillstånd?<br />
(2) Finns det adjektiv som-tvärtemot<br />
sin posiöva ellr negaöva<br />
innebörd - är relaterad öll en<br />
lyckad respeköve misslyckad<br />
prestaöon?<br />
(3) Går det aö utveckla en mer<br />
adekvat adjekövsarsenal för en<br />
enskild idrottsutövare?<br />
Den tredje frågeställningen har<br />
endast belysts indirekt via den vaiiaöon<br />
som föreligger mellan försöksperso<strong>ner</strong>na<br />
i valet och angivandet av<br />
adjektiv kopplade öll lyckade och<br />
mindre lyckade prestaöo<strong>ner</strong>.<br />
Studie I<br />
I en första studie, omfattande 27<br />
manliga och kvinnliga tävlingssimmare<br />
i åldrarna 15-20 år, öck grup-<br />
- t e *<br />
pen ta ställning öll 86 adjeköv där<br />
hälften (43) av adjeköven beskrev<br />
"vanligtvis posiöva egenskaper" och<br />
den andra hälften (43) beskrev "vanligtvis<br />
negaöva egenskaper".<br />
Vidare gavs simmarna möjlighet aö<br />
själva nämna en posiöv respeköve<br />
negaöv egenskap. Instruköonen var<br />
aö simmarna skulle ta ställning öll<br />
om en upplevd posiöv (P) eller<br />
negaöv (N) egenskap/känsla någon<br />
gång leö öll en lyckad (L) respeköve<br />
misslyckad (M) prestaöon. Vidare<br />
var instruköonen aö välja ut högst 5<br />
adjeköv från varje grupp och aö de<br />
valda adjeköven skulle kännas viköga<br />
och välbekanta. Resultatet framgår<br />
av tabell 1.<br />
TABELL 1<br />
PL PM Totalt NL NM Totalt<br />
137 69 206 83 122 205<br />
TaWf I. TbfaLz an&zfet gdnger eff od/ekfiD Wfpif mYmnf<br />
Simmarna kommer på fler adjeköv<br />
(har en större arsenal) när uppgiften<br />
handlar om aö koppla en posiöv<br />
känsla med en lyckad prestaöon<br />
(PL=137) och en negaöv känsla med<br />
en misslyckad prestaöon (NM=122).<br />
Vidare aö simmarna kommer på fler<br />
posiöva egenskaper än negaöva<br />
(137>122) vid lyckade prestaöo<strong>ner</strong><br />
samt på samma säö öer negaöva än<br />
posiöva egenskaper (83>69) vid<br />
misslyckade prestaöo<strong>ner</strong>. I uppgiften<br />
aö själva ange adjeköv med en<br />
posiöv respeköve negaöv relaöon<br />
öll prestaöon har totalt seö 114<br />
adjeköv nämnts, 60 förenade med en<br />
posiöv prestaöon och 54 med en<br />
negaöv prestaöon. Fler adjektiv med<br />
en posiöv innebörd, jämfört med en<br />
negaöv innebörd, har nämnts vara<br />
förenade med en posiöv prestaöon .<br />
På motsvarande säö har de adjeköv<br />
med en negaöv innebörd som<br />
nämnts oftare förknippats med en<br />
negaöv prestaöon än med en posiöv<br />
sådan.<br />
I tabell 2 redovisas de adjektiv, både<br />
posiöva och negaöva, som mest frekvent<br />
har angivits av försöksperso<strong>ner</strong>na<br />
i relaöon öll posiöva och<br />
negaöva prestaöo<strong>ner</strong>. PL-adjeköven<br />
tycks vara mer pregnanta än motsvarande<br />
PM-adjekttv och på samma<br />
säö tycks NL-adjeköven vara<br />
mer uttalade än NM-adjektiven
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999 -ter<br />
Studie II<br />
I en andra studie, omfattande 15 studerande<br />
på ö-änarlinjen vid i Idrottshögskolan,<br />
upprepades försöket. De<br />
studerande var i åldrarna 20-30 år<br />
och representerade öera olika individuella<br />
idroöer som tex skidor,<br />
segling, golf, gymnastik, tennis.<br />
Gruppen öck på samma sätt som i<br />
söidie I ta ställning öll de 86 adjektiven,<br />
men nu med insönköonen aö<br />
bedöma hur varje adjeköv - dvs en<br />
upplevd posiöv eller negaöv egenskap<br />
- ledde öll en lyckad respeköve<br />
misslyckad prestaöon. Kändes<br />
adjekövet helt irrelevant aö bedöma<br />
öck man använda svarskategorin<br />
"vet ej". I söidie II blev således varje<br />
enskilt adjeköv utsaö för en bedömning<br />
medan i studie I enbart de 5<br />
mest viköga/välbekanta adjeköven<br />
blev utsatta för bedömning. Vidare<br />
öck gruppen, som i studie I, möjligheten<br />
aö själva nämna en posiöv<br />
respeköve en negaöv egenskap.<br />
Uppenbart väljer - for det första -<br />
försöksperso<strong>ner</strong>na adjektiv efter förväntan,<br />
dvs eö posiövt adjekövt förknippas<br />
med en lyckad prestaöon<br />
och eö negaövt adjeköv förknippas<br />
med en misslyckad prestaöon<br />
(PL>PM och NM>NL i bägge soldierna).<br />
Effekten blir större i studie II<br />
och intressant nog är effekten likartad<br />
for posiöva och negaöva adjeköv<br />
i studierna, dvs proporöonema<br />
är ca 1/3 i studie I och ca 1/5 i stu-<br />
Diskussion<br />
Språket är eö av människans verktyg<br />
för aö kommunicera. Men är det<br />
det ända? Förvisso inte.<br />
Ofta framhålls snarare aö språket<br />
och orden har en förhållandevis<br />
underordnad roll vid förmedlingen<br />
av budskap människor emellan I en<br />
undersökning av Mehrabian (1968)<br />
refererad i Mårtens (1987) konstaterar<br />
man aö endast 7 % av en kommunikaöonsprocess<br />
förklaras av det<br />
sagda ordet. Resten förklaras av<br />
kroppsspråk, gester, minspel, vad<br />
man säger, hur man talar, sättet aö<br />
uttrycka sig på, etc.<br />
Orden, vårt språk samt de konkreta<br />
och riktade insönköonema känns i<br />
det sammanhanget nästan som försumbara,<br />
vilket inte heller är en bild<br />
som man spontant kän<strong>ner</strong> igen sig i.<br />
Nog måste det spela en vikög mil<br />
PL<br />
aggressiv (5)<br />
glad (7)<br />
positiv (10)<br />
självsäker (9)<br />
avspänd (6)<br />
lugn (6)<br />
laddad (14)<br />
tänd (7)<br />
viljestark (10)<br />
koncentrerad (14)<br />
Summa=10<br />
PM NL<br />
TABELL 2 1<br />
aggressiv (5) irriterad (8)<br />
lugn (5) <strong>ner</strong>vös (19)<br />
belåten (6) upprorisk (5)<br />
förväntansfull (7) rastlös (6)<br />
stressad (5)<br />
Summa=4 Summa=6<br />
MM<br />
spänd (9)<br />
trött (14)<br />
negativ (5)<br />
ångestfylld(S)<br />
dyster (5)<br />
osäker (9)<br />
olustig (5)<br />
feg (10)<br />
tung (8)<br />
uttråkad (6)<br />
Summa=10<br />
TabgH 2. Mesf /retoefzfa odyetfio, fofaff s#ff, Mde posiffof och negaffpf (freÄcwns<br />
> 4). AdyetfixTgfi maf /efsfif dfr de gemensamma ad/gtffuen i fakff 5.<br />
TabefZ 3. Vaf gamf bafgrnnmg or od/etftoen i Wgge sfWiermz.<br />
PL<br />
e<strong>ner</strong>gisk<br />
positiv<br />
avspänd<br />
kraftfull<br />
laddad<br />
harmonisk<br />
viljestark<br />
koncentrerad<br />
bestämd<br />
målmedveten<br />
kämpande<br />
uthållig<br />
omtyckt<br />
PM<br />
belåten<br />
stridslysten<br />
förväntansfull<br />
TABELL 4<br />
NL<br />
<strong>ner</strong>vös<br />
upprorisk<br />
risktagande<br />
NM<br />
panikslagen<br />
blockerad<br />
uppgiven<br />
uttråkad<br />
TaWf 4. Mest/retambz (13-15; PL-W/e#m, (6-6) PM-oa;eftfA;,(7-9) NL-gd/etfn;,<br />
(12-14) NM-ad/gkffxv. Af/etfixTen maf ^fsffZ ar de gemgnamima cd;ekffx%M f fak/f 5.
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999 fSs*<br />
vad det är för innehåll i vad vi säger<br />
och visst skiljer man snabbt ut en<br />
person som pratar strunt från en<br />
som har något aö säga. Man anar en<br />
komplicerad problematik och förstår<br />
aö kommunikaöonsprocessens<br />
uppbyggnad och funköon består av<br />
öera faktorer, mångtydiga interaköonsmönster<br />
samt inte minst att<br />
kommunikaöonen är en process<br />
som är sammanhangsberoende.<br />
Orden betyder olika saker beroende<br />
på var, när, hur och av vem det sägs.<br />
Ord, språk och instruktio<strong>ner</strong> kan<br />
inte förstås i sig själva och/eller i<br />
hur de används vid enbart eö ytligt<br />
betraktande. Snarare måste man<br />
tränga in bakom ordens egenöiga<br />
mening, ordens och språkets symboliska<br />
värden Kanske är det rent av<br />
så aö orden och språket är otillräckligt<br />
när det gäller aö tex beskriva de<br />
emoöonella elementen i eö händelseförlopp.<br />
Men vilken funköon och vilken<br />
betydelse har då orden och språket?<br />
Hur gilöga är våra utsagor? Hur<br />
nära den "sanna upplevelsen" kan<br />
man komma med en språklig<br />
beskrivning?<br />
I den föreliggande söidien har dessa<br />
senare aspekter utgjort en utgångspunkt.<br />
Metodiskt har söidien arbetat<br />
med 86 olika adjektiv, vilka tradiöonellt<br />
klassats som anöngen posiö<br />
va eller negaöva. Den egenöiga<br />
utgångspunkten för studien har<br />
varit iakttagelsen aö idrottsutövare<br />
ibland rapporterat aö de lyckats<br />
respeköve misslyckats med en prestaöon<br />
trots aö de känts som aö det<br />
borde ha varit tvärtom och där måttet<br />
på hur man känt sig är användningen<br />
och tillämpningen av posiöva<br />
eller negaöva adjeköv. Vidare<br />
har studien inspirerats av Yuri<br />
Hanins teoretiska tankegångar uöfrån<br />
hans sk IZOF-modell där den<br />
kvalitaöva innehållsfaktom varit<br />
utgångspunkt. Hanin har karakteriserat<br />
innehållsfaktom som de psykologiska<br />
funköo<strong>ner</strong> som inkluderar<br />
vissa emoöonella erfarenhetsdi-<br />
positiv*<br />
avspänd<br />
laddad<br />
viljestark<br />
koncentrerad*<br />
belåten<br />
förväntansfull<br />
mensio<strong>ner</strong>, som exempelvis underlättande-försvårande/försvagande,<br />
posiöv-negaöv, välfungerande-dåligt<br />
fungerande.<br />
Studien, som är uppdelad i två delstudier,<br />
försöker aö i första rummet<br />
besvara frågan om det går aö idenööera<br />
adjektiv som tvärtemot sin<br />
posiöva eller negaöva innebörd<br />
leder öll en lyckad respeköve misslyckad<br />
prestaöon Tabellerna 2 (studie<br />
D och 4 (studie II) lämnar därvidlag<br />
underlaget öll tabell 5, som<br />
presenterar de gemensamma adjeköven<br />
för kategorierna PL, PM, NL<br />
och NM. Resultaten ger vid handen<br />
aö de posiöva adjeköven glad, posi-<br />
<strong>ner</strong>vös<br />
upprorisk<br />
uttråkad<br />
* De förhållandevis högfrekventa adjektiven i svenska språket. Glad = 110,<br />
positiv = 76 samt koncentrerad = 93 (frekvens av 10.000).<br />
Tebeff 5. Gemensamma wffetfm /hk sfudie 1 ock sWie H.
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
öv, avspänd, laddad, tänd, viljestark<br />
ocli koncentrerad (=PL) är att<br />
rekommendera som emoöonella<br />
beskrivningsord. Vidare aö de negaöva<br />
adjeköven <strong>ner</strong>vös, upprorisk,<br />
rasöös och arg (=NL) uppfaöas som<br />
prestaöonssömulerande förstärkningsord<br />
samt aö de posiöva adjeköven<br />
belåten och förväntansfull<br />
(=PM) således bedöms som prestaöonshindrande.<br />
Aö de tre negaöva<br />
adjektiven dyster, osäker och uttråkad<br />
(=NM) associeras med misslyckade<br />
prestaöo<strong>ner</strong> är kanske inte<br />
så förvånande.<br />
Av inb-esse bland de här redovisade<br />
empiriska resultaten kan bl a nämnas<br />
att det i båda delshidiema tycks<br />
föreligga eö samband mellan adjekövens<br />
posiöva innebörd och motsvarande<br />
posiöva prestaöon är det<br />
förväntade resultatet. Av särskilt<br />
intresse är det omvända förhållandet<br />
mellan känslor/emoöo<strong>ner</strong> och<br />
prestaöon som också antyds föreligga,<br />
nämligen att vissa positiva<br />
adjekövinnebörder är förenade med<br />
en negaöv prestaöon och omvänt,<br />
vissa negaöva adjekövinnebörder är<br />
förenade med en posiöv prestaöon<br />
En försiktig och ytlig granskning av<br />
de adjeköv som faller under dessa<br />
båda senare kategorier i båda delstudierna<br />
sammantagna ger en antydan<br />
om att de posiöva adjeköven förenade<br />
med en negaöv prestaöon är tämligen<br />
allmänna öll sina innebörder<br />
och mindre pregnanta än de posiöva<br />
adjeköv som är förenade med en<br />
posiöv prestaöon. Detsamma tycks<br />
gälla för de negaöva adjekövinnebördema<br />
i så moöo aö de adjeköv<br />
som tycks vara relaterade öll en<br />
misslyckad prestaöon är mer allmänna<br />
och mindre pregnanta än<br />
sina motsvarigheter relaterade Öll<br />
en negaöv prestaöon.<br />
Förutom de metodiska komplikaöo<strong>ner</strong><br />
som ligger i den exploraöva studiens<br />
natur och det indirekta mätförfarandet<br />
som här har öllämpats<br />
föreligger också språkliga/semanöska<br />
problem i en söidie som denna.<br />
I det fortsaöa arbetet avser vi aö i<br />
mer kontrollerade studier fortsaöa<br />
analysen av det här öllämpade mätförfarandet<br />
i vilket såväl prestaöonen<br />
som semanöken kopplade öll de<br />
nyöjade uttrycken för känslor/emoöo<strong>ner</strong><br />
(adjeköv) tydligare kontrolleras.<br />
Den semanöska delen av deöa<br />
problem kan sannolikt också relateras<br />
öll den utveckling som skeö i<br />
anslutning öll den idag etablerade<br />
semanöska differenöaltekniken<br />
(Osgood et al., 1957).<br />
Referenser<br />
Borg, G. (1991). Upplevd ansträngning<br />
fysiskt arbete. L L. Lcn<strong>ner</strong>löf (red.) Människan<br />
i arbetslivet Beteendevetenskaplig<br />
arbetsmiljöforskning (sid. 50-69). Allmänna<br />
Förlaget, Stockholm.<br />
Borg, G. (1994). Borg - RPE - skalan. En enkel<br />
metod for bestämning av upplevd ansträngning.<br />
Gunnar Borg, Stockholms universitet.<br />
Hanin, YL and Syrjä, P. (1995). Performance<br />
Affect in Junior Ice Hockey Playeis: An<br />
Application of the Individual Zones of Optimal<br />
Functioning Model The Sport Psychologfstvol<br />
9, pp. 169-187.<br />
I lanin, Y.L. and Syrjä, P. (1996). Predicted,<br />
Actual, and Recalled affect in Olympic-Level<br />
- t e *<br />
Soccer Players. journal of Sport & Exercise<br />
Psychology, Vol 18, pp 325-335.<br />
Hanin, YL (1997). Emotions and athlcthic<br />
performance: individual zones of optimal<br />
functioning. European Yearbook of Sport<br />
Psychology, vol 1, pp. 29-72.<br />
Horn, T. S. (1992). Advances in Sport Psychology.<br />
Human Kinetics Publishers, Inc.<br />
McNair, DAL, Lorr, M & Droppleman, LF.<br />
(1971). POMS, Profile of Mood States.<br />
EdlTS/Educaöonal and Industhal Testing<br />
Service. San Diego, Califomia.<br />
Mårtens, R. (1987). Coaches Guide to Sport<br />
Psychology. Human Kinetics Publishers, Inc.<br />
Osgood, C.E., Sud, GJ., & Tannenbaum,<br />
P.M. (1957). The measurement of mcaning.<br />
University of Illinois Press.<br />
Vill du ha<br />
ett eget<br />
exemplar<br />
av Svensk<br />
Idrottsforskning?<br />
Då ska du prenumerera!<br />
Det gör du enklast genom att<br />
sätta in 100 kr på postgiro 95 41 58-2.<br />
Mottagare är Karolinska Institutet.<br />
Ange på inbetalningskortet<br />
kst 218. pro| 2150. konto 3601<br />
Du kan också kontakta CIF direkt på<br />
telefon 08-402 22 00, fax 08-21 44 94 eller<br />
ePost artur.forsberg@ihs.se<br />
Svensk Idrottsforskning utkommer<br />
med fyra nummer per år
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999 -ter<br />
Integrerad mental träning<br />
Den mentala träningen, som vaxte fram i Sverige på 1960-talet och som under 1970-talet introducerades och<br />
applicerades på ett 20-tal olika idrotter från landslag ned till motionsidrott, kom i Sverige att kallas för "Mental<br />
Träning", medan man i utlandet kallade den för IMT (In<strong>ner</strong> Mental Training) eller "the Swedish Model".<br />
• • • "Mental Träning" skiljde sig på<br />
avgörande punkter från det som pä<br />
engelska gick under benämningen<br />
"Mental Training", bl.a:<br />
1. IMT byggde på eö förändringsoch<br />
ui^ecklingsöllstånd, som karaktäriserades<br />
av eö altemaövt medvetande<br />
av typ hypnos (självhypnos),<br />
där hjärnans arbetssäö förändrades<br />
både i kvanötaövt och kvalitaövt<br />
hänseende.<br />
2. IMT bestod framför allt av en systematisk,<br />
långsiktig och utprövad<br />
träning av mentala processer, typ<br />
tankar, bilder, atötyder, kombi<strong>ner</strong>at<br />
med eö inre aköverings- och känslotillstånd<br />
som skulle påverka kroppen<br />
på eö posiövt säö.<br />
3. IMT ersaöe den kliniska modellen<br />
(där åtgärdena är problemrelaterade)<br />
med en utvecklingsmodell, som<br />
precis som fysisk träning vände sig<br />
öll alla idrottare.<br />
Vision och mål<br />
Eftersom IMT:s vision var och är aö<br />
"skapa eö bättre liv", som härleddes<br />
från övergripande livsmålsområden<br />
som "Mission och Hälsa" och som<br />
definierades som "fungera bättre (i<br />
arbete, studier, idroö, relaöo<strong>ner</strong>) och<br />
må bättre", kom IMT aö redan på 70talet<br />
vända sig öll andra viköga<br />
samhällsområden. När Svenska föreningen<br />
för Mental Träning bildades<br />
1985 kom den därför aö innehålla en<br />
forskningsseköon och fyra öllämpningsseköo<strong>ner</strong>,<br />
nämligen "Idroö och<br />
Scenprestaöo<strong>ner</strong>", "Näringsliv och<br />
offentlig förvaltning", "Skola och<br />
Utbildning", "Hälso och sjukvård".<br />
Idroöen var dock från början det<br />
lämpligaste området aö utveckla<br />
den mentala träningen Dels genom<br />
det intresse som då hade uppkommit<br />
för träning av icke-fysiska parametrar<br />
och dels genom aö det var<br />
Lars Eric Uneståhl<br />
Skandinaviska<br />
Ledarhögskolan<br />
lättare aö där mäta resultatet av olika<br />
insatser.<br />
Bland ödiga försök kan nämnas:<br />
1. Såväl "föreställningsförmåga<br />
(imaginary intensity, clarity, control)",<br />
som "hypnos-kapacitet (hypnoöc<br />
suscepöbility)" kunde förbäöras<br />
genom systematisk träning (Uneståhl).<br />
2. De <strong>GIH</strong>-elever som sköt 30 mentala<br />
basketstraffar per dag förbättrades<br />
lika mycket som de som utförde<br />
samma antal fysiskt (i jämförelse<br />
med en kontrollgrupp).<br />
3. En experimentgrupp av 100 bowlare<br />
skiljde sig obetydligt från de 100<br />
i kontrollgruppen (uppdelade med<br />
hjälp av matchning) efter 3 månaders<br />
mental träning men skillnaderna<br />
ökade sedan kontinuerligt under<br />
de tre år som grupperna följdes.<br />
4. Aö tänka på eö antal teknikinstruköo<strong>ner</strong><br />
i utförsåkning gav sämst<br />
resultat medan det bästa uppnåddes<br />
genom aö efter en bildmässig programmering<br />
av kroppen "överlämna"<br />
åkningen öll kroppen medan<br />
sinnet (jag 1) gnolade på en melodi.<br />
5. Den fysiska träningen (i simning<br />
mm.) kunde effeköviseras genom<br />
aö ersätta en negaöv och fördröjd<br />
feedback med en posiöv och omedelbar<br />
feedback genom operanta<br />
tekniker där "räö prestaöon" förstärktes<br />
genom signaluöösta och<br />
posthypnoöskt inprogrammerade<br />
posiöva känslotillstånd.<br />
6. Moövaöonsskillnader visade sig<br />
finnas mellan individual- och lagidrotter,<br />
där t.ex 100 av våra bästa<br />
fotbollsspelare hyllade utvecklingsmodellen<br />
(ville bli bättre) samödigt<br />
som 67% hade målet aö "platsa i<br />
laget" och där t.ex ishockeymålvakter<br />
ofta hade målsättningar, där sannolikheten<br />
i regel hamnade på 0%.<br />
7. En posthypnoöskt inducerad variaöon<br />
av mentala tillstånd vid mätning<br />
av isometrisk styrka visade aö<br />
styrkan kunde förbättras med upp<br />
öll 18% över "normalt maximum"<br />
när man hade en optimal självbild<br />
och målbild. Det sämsta resultatet<br />
kom när man var "avslappnad".<br />
Det sista ledde öll aö i idrotten betona<br />
avspänning (differenöell spänning<br />
med optimal spänning i relevanta<br />
muskler och avslappning i<br />
antagonisterna). På engelska, som<br />
bara har ordet "relaxaöon" föreslogs<br />
ordet "relaxense".<br />
Integrerad mental träning<br />
På nitöotalet har modeller växt<br />
fram, som endast bygger på "mentala<br />
intervenöo<strong>ner</strong>". Olyckligtvis kallar<br />
man även dessa för "mental träning".<br />
Detta är förvirrande eftersom<br />
mental liksom fysisk träning borde<br />
begränsas öll aö under längre öd<br />
lära in, utveckla och automatisera<br />
fysiska och mentala färdigheter.<br />
Jag har därför valt aö också på svenska<br />
kalla den modell, som beskrivits<br />
ovan, för IMT med betydelsen Integrerad<br />
Mental Träning. Den integraöon<br />
som här åsyftas är:<br />
1. Integraöon av Fysisk och<br />
Mental Träning<br />
2. Integraöon av kropp och sinne<br />
3. Integraöon av hjärnans akövitet<br />
4. Integraöon av självbilder och<br />
målbilder<br />
5. Integraöon av "ntvecklingsbilder"<br />
och motorisk inlärning<br />
6. Integraöon av dåöd och framöd<br />
med processfokusering i nuet
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
7. Integraöon av IMT i samhällets<br />
alla funköo<strong>ner</strong> och områden<br />
Utbildning<br />
1987 startade den första 20-poängskursen<br />
i Mental Träning genom<br />
Högskolan i Örebro. Denna distanskurs<br />
ges sedan 1989 av Skandinaviska<br />
Ledarhögskolan och har utökats<br />
med kurser upp öll 400 "Internaöonal<br />
Units" (vilket motsvarar<br />
80P). Efter aö ha läst 200 IU (40P)<br />
och gåö igenom 2 prakökperioder,<br />
där man bedöms i sin mentala tränarroll<br />
erhålles diplomering som<br />
mental tränare. Hittills har drygt<br />
4000 perso<strong>ner</strong> läst 20-poängskursen<br />
"Personlig utveckling genom Mental<br />
Träning", varav 123 stycken diplomerats<br />
som mentala tränare.<br />
Övriga utbildningar i Sverige är en<br />
20 och 40P kurs i "Idroöspsykologi<br />
och Mental Träning" vid högskolan i<br />
Örebro (begränsat intag) och en 10-P<br />
kurs i Mental Träning vid Hög-skolan<br />
i Växjö.<br />
ISMTE - Internation Society for<br />
mental training and excellence<br />
I samband med världskongressen i<br />
idroöspsykologi i Singapore 1989<br />
sammankallade jag eö veckolångt<br />
möte i Malaysia, där eö 60-tal perso<strong>ner</strong><br />
från ett femtontal länder bildade<br />
ISMTE. Sverige inbjöd öll den första<br />
världskongressen 1991 (i Örebro),<br />
den andra ägde rum i Ottawa 1995<br />
med Terry Orlick som president.<br />
Nästa äger rum i Salt Lake City 19-<br />
24 maj 1999 med Keith Henschen<br />
som president. Innehållet i dessa<br />
kongresser speglar ISMTE:s ölosoö<br />
av "Mental Träning öll alla" och<br />
ISMTE har också antagit samma seköo<strong>ner</strong>,<br />
som önns i den svenska föreningen.<br />
1988 startade ISMTE en intemaöonell<br />
ödskrift med öteln: "The Journal<br />
of Excellence".<br />
ISMTE har också öllsammans med<br />
OSC och SLH i Örebro samt Coaching<br />
Associaöon of Canada startat<br />
en 2-årig intemaöonell utbildning<br />
öll "Cerööed Mental Training Councelor".<br />
Utbildningen drivs genom en<br />
kombinaöon av "on site courses"<br />
(den första i Vancouver augusö<br />
1989) och distansutbildning genom<br />
Internet.<br />
Nästa steg är aö i samarbete med<br />
"The Intemaöonal Coimcil of Coaches"<br />
(John Bales) anordna kortare<br />
utbildningar i tillämpad mental träning<br />
för idrottstränare runtom i<br />
världen.<br />
Nuläget i Sverige<br />
Idrotten är fortfarande eö vikögt ölllämpningsområde<br />
och många idrottare<br />
tränar också regelbundet med<br />
de träningsprogram som önns. Däremot<br />
finns det fortfarande en stor<br />
osäkerhet bland många tränare, om<br />
hur man praktiskt introducerar och<br />
bedriver mental träning. Detsamma<br />
kom fram både vid kongressen i<br />
Atlanfa-89 (Preparaöon for Sydney-<br />
2000) och vid en turné, jag nyligen<br />
gjorde i Asien. Dock är detta naturligt<br />
i länder som nyligen börjat med<br />
1 sfWier pd Maud anmzf kWare hor<br />
nwm twnonf eisa aff "&W%z febz&Wr»r#"<br />
#eff resuffof/ÖrhYf frmgar. A4mkzf<br />
frAmng &#" /*%" nwbzgo #rofbzre bffwf<br />
gff s#f aff /&rs#ÄB ÄJ/g sm reswffafniW.<br />
L#%z SwZkenen spebr/ör sfrAe.<br />
fofo; BiWbynfn, HAssfeWm.
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999 -*bz*<br />
Mental Träning medan det är förvånande<br />
i eö land som Sverige, som<br />
kan bygga på en 30-årig tradiöon av<br />
mental träning och som fortfarande<br />
betraktas som eö föregångsland på<br />
deöa område.<br />
Scenprestatio<strong>ner</strong><br />
Intresset för mental träning har tagit<br />
ordentlig fart i slutet av 90-talet<br />
bland symfoniorkestrar (Göteborgs,<br />
Sveriges Radios etc), operan (Stockholm<br />
och Göteborg), skådespelare<br />
(Dramaten mfl) och bland många<br />
enskiijda aröster och konstnärer.<br />
Skolan<br />
Efter starten 1975 har många svenskar<br />
fåö den första kontakten med<br />
mental träning genom idrottsämnet,<br />
där framför allt idroöslärama från<br />
Örebro haft med detta i sin utbildning.<br />
Dessutom förekommer Mental<br />
Träning som friö valt ämne i eö öertal<br />
skolor. Eö tjugotal rektorer och<br />
skolledare har fåö en längre utbildning<br />
(1 år eller längre) och i eö antal<br />
städer pågår kortare utbildningar<br />
för lärare.<br />
Näringsliv och offentlig förvaltning<br />
De öesta större företag (ABB, Ericson,<br />
SKF, Volvo etc.) har haö med<br />
den mentala träningen som en vikög<br />
del av kompetensutveckling för<br />
individ- och team. Många projekt<br />
har också genomförts inom den<br />
offentliga sektorn.<br />
Eö antal 5-poängskurser i "Humor<br />
och Hälsa", "Mental Träning och<br />
Hälsa" har givits genom öera av<br />
Hälsohögskolorna. Mental Träning<br />
utgör dessutom en stor och vikög<br />
del av både 80-poängsutbildningen<br />
öll Hälsoutvecklare (Örebro) och av<br />
den nya EU-önansierade hälsoutbildningen<br />
i Boden<br />
Mental Träning ges också som vidareutbildning<br />
för sjuk- och hälsopersonal,<br />
så har t.ex öera hundra av primärvårdspersonalen<br />
i Luleå genomgåö<br />
en årslång utbildning.<br />
När det gäller den "sjukdomsrelaterade"<br />
träningen har eö antal träningsprogram<br />
utarbetats i samarbete<br />
med olika paöentföreningar och<br />
eö antal forskningsprojekt genomförts<br />
i samarbete med kliniker och<br />
sjukhus.<br />
Forskning<br />
Som exempel på forskning som<br />
pågår eller som nyligen avslutats<br />
kan nämnas:<br />
1. Studier av det IMT:s altemaöva<br />
medvetandeöllstånd (mentala rummet)<br />
har visat på de tydligaste förändringarna<br />
på Öxetanivån Den vikögaste<br />
förändringen finns dock på<br />
den kvalitaöva sidan genom aö hjärnan<br />
börjar fungera som en helhet.<br />
Dominansen av vissa delar, t.ex aktivitetsskillnader<br />
mellan främre och<br />
bakre, vänstra och högra delarna av<br />
hjärnan försvin<strong>ner</strong> (hjärnan byter<br />
"operaövsystem")<br />
2. Efter några månaders regelbunden<br />
IMT-träning erhölls signifikanta<br />
hormonella förändringar, t.ex sänkning<br />
av corözol och en ökning av<br />
beta-endorön nivåerna.<br />
3. Tre olika studier har påvisat en<br />
signifikant påverkan av immunförsvaret.<br />
BLa har immunförsvagningen<br />
i samband med hård träning och<br />
överträning kunnat förhindras.<br />
4. Det biologiska åldrandet (mäö<br />
med DHEAS-hormonet resp. DHE-<br />
AS/Corözol) upphörde i samband<br />
med 6 månaders IMT-träning. Istället<br />
indikerade mätningarna en "föryngring"<br />
av experimentgruppen<br />
motsvarande 7 år.<br />
5. Genom Sahlgrenska sjukhuset öck<br />
70 önnitus-paöenter (ringning i<br />
örat) öäna 15 min/dag i 4 månader.<br />
Få av dom blev av med ljudet men<br />
nästa alla kunde få <strong>ner</strong> eller få bort<br />
störningen<br />
6. 300 cancerpaöenter matchades öll<br />
2 likvärdiga grupper. Skillnaden<br />
mellan mentala träningsgruppen<br />
och kontrollgruppen var störst hos<br />
de svårast sjuka.<br />
7. Eö antal soldier vid Helsingborgs<br />
lasareö har visat mycket tydliga och<br />
posiöva effekter hos paöenter med<br />
kronisk smärta.<br />
8. Eö antal soldier av sömn (Motala),<br />
övervikt (Lund), astma (Åreklinikerna)<br />
etc. tyder på aö den mentala träningen<br />
ger posiöva effekter oavseö<br />
vilket medicinskt område den appliceras<br />
på. IMT är dock ingen altemaöv<br />
utan en komplementär medicinsk<br />
metod.<br />
9. En 2-års studie pågår på Regionssjukhuset<br />
i Örebro där effekten av<br />
posiöv mental påverkan under narkos<br />
undersöks i samband med eö<br />
stort antal operaöo<strong>ner</strong>.<br />
10. Som sista exempel kan nämnas<br />
en eö-årsstudie av simlandslaget för<br />
aö utveckla mentala träningsmetoder<br />
för aö minska eller utplåna<br />
negaöva jet-lags effekter. Studien<br />
görs med speciell tanke på OS i Sydney<br />
2000.<br />
Slutord<br />
Trots aö mycket har hänt sedan starten<br />
på 60-talet så är nog det mest<br />
spännande det faktum aö det mesta<br />
fortfarande återstår. Vi kommer aö<br />
se många spännande upptäckter de<br />
närmaste åren. Spännande är också<br />
aö alla kan vara med i den utvecklingen,<br />
ej bara som åskådare utan<br />
som deltagare. Mentala processer<br />
använder sig alla människor av varje<br />
dag. Skillnaden ligger i innehållet<br />
- är det tankar, bilder, atötyder,<br />
känslor som hjälper eller stjälper.<br />
Precis som vid fysisk träning måste<br />
träningen och utvecklingsprocessen<br />
skötas av var och en. Varje individ<br />
måste ta ansvar för siö liv, skapa sin<br />
framöd, bli sin egen lyckas smed.<br />
Detta kan aldrig överlämnas till<br />
någon annan vare sig det är tränare,<br />
förälder eller part<strong>ner</strong>. Låt mig sluta<br />
med en av många IMT-principer<br />
"Ordet omöjligt kan omöjligt användas<br />
om framöden".<br />
Referenser<br />
Uneståhl, L-E: Hypnos i Teori och Praktik.<br />
VEJE International, 1990<br />
Uneståhl, L-E.: The Mental Aspects of Cymnasöcs.<br />
VEJE International, 1993<br />
Uneståhl, L-E (Ed.) Sport Psychology in Theory<br />
and Practice, VE1E Intemaöonal, 1985<br />
Uneståhl, L-E(Ed.) Contemporary Sport Psychology.<br />
VEJE Intemaöonal, 1986<br />
Uneståhl, L-E: Skratta dig friskare. VE|E<br />
Intemaöonal, 1991 (2a uppl.)<br />
Uneståhl, L-E: Självkontroll genom Mental<br />
Träning. VE1E Intemaöonal, 1995 (10:c uppL)<br />
Bundzen, P. & Uneståhl, L-E.: Integrated<br />
Mental Training - Neuro-Biochemical<br />
Mechanisms and Psycho-Physical Conaequencea.<br />
Hypnoa, VoL XXHL No 3,1996<br />
Uneståhl, L-E: Mental Training for Sport<br />
and Life. In Rogozkin, V. & Maughan, R.:<br />
Current Research in Sports Sciences, Plenum<br />
Press, New York, 1996<br />
Uneståhl, L-E: Integrerad Mental Träning.<br />
SISU idrottsböcker, 1997
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999 4te<br />
Sokratiskt förhållningssätt<br />
- Dialogen som utvecklar<br />
Ge en hungrig människa en fisk, så blir hon mätt. Lår en hungrig människa att fiska, så blir hon mätt för<br />
resten av livet. Detta är en tankeväckare som är gångbar för alla som jobbar med utveckling av andra människor.<br />
Använder vi ett teknikinriktat förhållningssätt där vi likställer aktivitet, mata med fiskar, med effektivitet?<br />
Eller låter vi idrottaren ägna sig åt en värdefullare uppgift, att tänka.<br />
• • • Att uppmuntra människor att<br />
uööra tankearbete är ingen nyhet.<br />
Redan 400 år före Kristus födelse<br />
ansåg Sokrates aö framgång på olika<br />
arenor bara kan nås genom aö ställa<br />
svåra frågor öll sig själv. Denna arökel<br />
beskriver dialogen uöfrån ett<br />
sokratiskt förhållningssäö. En tillämpad<br />
samtalsmodell för idrottspsykologer<br />
och tränare.<br />
När en idrottsutövare presterar<br />
rekord är dennes uppmärksamhet<br />
fokuserad på uppgiften och alla<br />
handlingar sker automaöskt med eö<br />
minimum av medvetna tankar. Aöeten<br />
är i ett öowöllstånd och bara<br />
"låter det hända" (Csikszentmihalyi,<br />
1992). Eö tillstånd som idrottaren<br />
vill känna xmder täviingsögonblicket.<br />
Men om det istället för flow<br />
dyker upp tankefallor vill kanske<br />
utövaren ha hjälp från sin tränare<br />
eller från en idrottspsykolog. Från<br />
barnsben har idroöaren lärt sig aö<br />
lösningen på prestaöonsproblem är<br />
tekniska råd. Idrottskarriären började<br />
eventuellt med en tränare som sa,<br />
"böj mer på knäna", "räta på ryggen",<br />
"ööa på bollen", "se motståndaren i<br />
ögonen", etc. Så när det inträffar<br />
mentala problem vill idrottaren<br />
givetvis ha mentala träningstekniker<br />
för aö få symptomen aö försvinna.<br />
En teknik eller eö trick som går aö<br />
TANKE<br />
i i<br />
John Jansson<br />
Leg. Psykolog<br />
Psykologiska<br />
instutitionen<br />
Umeå Universitet<br />
träna på samma säö som en fysisk<br />
färdighet.<br />
Sokratiskt förhållningssätt<br />
Men med enbart praktiska redskap<br />
och övningar kanske vi gör aöeten<br />
en björntjänst. Corleö (1996) menar i<br />
en kritisk artikel om tradiöonell<br />
mentalträning aö allt för många<br />
idrottare blir duktiga på mentala<br />
tekniker men de idrottar aldrig med<br />
öow. Orsaken är enligt Corleö aö:<br />
"Tkgy are afzoays one skp remooed /rom<br />
f/ze pofenfiaf /bio in sporf, profecfed by<br />
g swif o/ fhoKg&f-sfopping annor, a owioer<br />
of imagery omws, awf a boio of<br />
refazafion f/zmzpy".<br />
Corleö är av den åsikten aö öer tränare<br />
och idrottspsykologer borde<br />
använda sig av eö sokratiskt förhåll-<br />
KÄNSLA<br />
m<br />
ffgwr I. Kbgnzfio modeff öoer fan/car, Mnsfor oc/i WidMngar.<br />
ningssäö i siö arbete med idrottare.<br />
Istället for aö tillhandahålla teknikbaserade<br />
symptombefriare borde<br />
idrottspsykologen och aöeten jobba<br />
som två vetenskapsmän som tillsammans<br />
försöker idenööera vad<br />
som förorsakar prestaöonsproblemen<br />
Sokratiskt förhållningssäö är<br />
enligt Corleö ingen modem form av<br />
psykoterapi utan det är en tvåtusenfemhundra<br />
år gammal utbildning i<br />
aö lära känna sig själv. Eö av de<br />
mest kända exemplen på sokratiskt<br />
förhållningssäö är när Sokrates<br />
leder den outbildade slaven Meno<br />
fram öll lösningen av eö avancerat<br />
matematiskt problem genom aö<br />
ställa frågor. Steg för steg lockade<br />
Sokrates fram de rätta svaren hos<br />
Meno. En bedrift som också riktar<br />
uppmärksamheten på hur människor<br />
kan besitta kunskap de inte är<br />
medvetna om. Människors inneboende<br />
kunskap är en annan vikög<br />
aspekt i det sokratiska samtalet.<br />
Under den sokratiska dialogen är<br />
det inte en lärare-elev relaöon, där<br />
den aköve idrottspsykologen/tränaren<br />
förmedlar in<strong>format</strong>ion till en<br />
passiv accepterande och lyssnande<br />
idrottare. Utan istället är det idrottaren<br />
som förmedlar in<strong>format</strong>ion till<br />
idrottspsykologen. Exempel-vis<br />
insikter om sig själv, insikter om sin<br />
idroö och sin relaöon Öll idrotten.<br />
HANDLING<br />
1
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
Genom utfrågning leder sedan<br />
idroöspsykologen den aköve Öll nya<br />
kunskaper om sig själv som han eller<br />
hon inte varit medveten om ödigare.<br />
När detta inträffar upplever oftast<br />
idrottaren aö lösningen öll problemet<br />
önns hos honom eller henne<br />
själv och aö det var idrottaren själv<br />
som kom fram öll den.<br />
Psykoterapi vs mentalträning<br />
Även om sokratiskt förhållningssäö<br />
inte är någon psykoterapi är det<br />
denna frågeteknik och arbetsäö som<br />
utmärker kogniöv psykoterapi. En<br />
vanlig missuppfattning om psykoterapi<br />
är aö den bara är användbar vid<br />
olika psykopatologiska tillstånd och<br />
ej gångbar vid mental träning. En<br />
atötyd som oftar bottnar i okunskap<br />
och i inställningen aö idrottsproblem<br />
endast kan lösas med smala<br />
idrottsunika verktyg (Jansson &<br />
Molander, 1998). Om så vore fallet<br />
är det underligt aö andra fack inom<br />
psykologin inte har samma synsäö,<br />
det vill säga, aö bara missbrukare<br />
kan hjälpa missbrukare, aö bara<br />
invandrare kan bistå invandrare och<br />
aö bara kvinnor kan bota kvinnor,<br />
etc. I stället bör kogniöv terapi ses<br />
som en läroprocess som ytterst syftar<br />
öll kunskaptillväxt (Carlo Perris,<br />
1989), där det terapeutiska arbetet<br />
syftar Öll aö göra tillgängligt för personen<br />
det som personen vet, det vill<br />
säga, individens redan inneboende<br />
kunskap. Nu behöver man självklart<br />
inte vara terapeut for aö bli en bra<br />
idrottspsykolog eller tränare. Däremot<br />
skulle ett sokratiskt förhållningssäö<br />
öllsammans med en kogniöv<br />
modell som beskriver förhållandet<br />
mellan kogniöon, emoöon<br />
och beteende vara ett värdefullt<br />
verktyg för idrottspsykologer och<br />
tränare.<br />
Dem grekiske /ifoso-<br />
/en Sokrafes fOmde<br />
giff Mgaren 399<br />
/. Kr. wnder (%%rfAgsef<br />
fngn. Han<br />
aM&fagades/i9raff<br />
jörd^froaf ungdomen<br />
genom aff /ian<br />
/Ömekaf sfafeTis<br />
gndar. Hans sdff<br />
aff nnderoisa tw<br />
aff genom samfaf ^*<br />
sina idrfynngar aff<br />
"nr sif t egef inre<br />
/rambringa oefan-<br />
-te?<br />
En kognitiv syn på idrottsproblem<br />
En grundläggande tankegång uöfrån<br />
en kogniöv modell om hur<br />
människor fungerar är aö det är<br />
automatiska tankar som styr både<br />
de känslor och beteenden som uppstår<br />
i samband med olika händelser<br />
(Freeman, Pretzer, Fleming, &<br />
Simon, 1994). De automatiska tankarna<br />
är omedelbara och ogenomtänkta<br />
tolkningar av olika situaöo<strong>ner</strong>.<br />
När exempelvis en idrottare försöker<br />
prestera i en tävling gör han<br />
eller hon allöd mentala värderingar<br />
av situaöonen. Detta innebär aö<br />
aöeten utifrån minnet börjar aö söka<br />
bakåt efter gamla mönster, mallar,<br />
kartor, lagar och regler och med fantasins<br />
hjälp försöker förutsäga vad<br />
som kommer aö hända. Minne och<br />
fantasi arbetar parallellt - de erfarenheter<br />
idrottaren har styr dennes fantasier.<br />
Med andra ord, den aköve<br />
skapar en personlig mental bild av<br />
sitxiaöonen som ska hjälpa öll aö<br />
kategorisera tävlingssituaöonen, aö<br />
förutse händelser i tävlingssituaöonen<br />
och aö ge en känsla av kontroll.<br />
En stor del av idrottarens automatiska<br />
tankar är också upprepningar.<br />
Det kan vara individspeciöka responser<br />
som idrottaren nästan allöd<br />
använder sig av, både om sig själv<br />
och på sin omvärld. Exempel på<br />
individspeciöka responser kan vara,<br />
yag kan afdrig..., def gdr infe..., def &dr<br />
/i%ar dn..., och sd oidare. Dessa tankevanor<br />
kan också bli öll tankefällor i<br />
vissa situaöo<strong>ner</strong> (se faktaruta). Tankefällor<br />
kan leda aöeten öll felaköga<br />
slutsatser även om situaöon har<br />
bedömt som rikög. Och om situaöonen<br />
har felbedömts kan tankefällorna<br />
förstora effekten av feluppfaöningen.<br />
Den kogniöva modellen<br />
innebär inte bara aö det är tankar<br />
som ger upphov öll känslor och<br />
handlingar. Känslor och idrottarens<br />
uppträdande påverkar i lika hög<br />
grad de kogniöva processerna (se<br />
figur 1). Till exempel kan en idrottares<br />
beteende påverka hur denne<br />
uppfaöar en situaöon eller kan<br />
idrottaren påverkas av hur motståndare,<br />
lagkamrater och andra människor<br />
reagerar på beteendet.<br />
Dialogen som förändringsprocess<br />
Mental träning utifrån en kogniöv<br />
förändringsprocess består av fyra<br />
steg: identifiera, ifrågasätta, ersätta<br />
och realisera. Det första steget innebär<br />
aö identifiera idrottarens upple-
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
velser i konkreta situaöo<strong>ner</strong> med<br />
frågor om tankar, känslor och beteenden<br />
Exempel på fokuseringsfrågor<br />
kunde vara:<br />
Kdn du beskrfoa en sifuafion dd probZemef<br />
uppsfdr?..., Kan du ge eff eiempef<br />
dd deffa infrd^far?..., Ndr oar<br />
def?....,Vdd Adnde/Öre dn pfacerade tW-<br />
Zen?..., Hur fdnkfe dn under sifuafionen,dddu...?....,<br />
När, var, vad och hur är inledningar<br />
som hjälper aöeten att fokusera sin<br />
beräöelse. För aö ytterligare hjälpa<br />
idrottaren aö sätta ord på sina mest<br />
centrala uppfattningar om sig själv,<br />
uppmanas han eller hon aö beskriva<br />
uöfrån en individspecifik mening.<br />
Det innebär aö idrottaren får förtydliga<br />
sin berättelser med att svara på<br />
frågor som öll exempel:<br />
Vad menar du med def?..., l/ad fdnkfe<br />
du?..., Hur kdndes def? ..., Hur g/orde<br />
d%?...,<br />
Det vanligaste arbetssättet är aö<br />
skriva eö T-K-H schema. Automatiska<br />
tankar som uppstår i problemsituaöo<strong>ner</strong><br />
identifieras som i ögur 2.<br />
Fördelen med aö använda papper<br />
och penna är aö abstrakta tankar blir<br />
synliga i konkreta meningar. Idrottaren<br />
kan jämföra och pröva sina<br />
negaöva tankar mot mer funktionella<br />
tankar. Idrottaren förstår också<br />
lättare sambandet mellan tankar och<br />
handlingar om det hamnar på pap-<br />
Väglett ifrågasättande<br />
När formuläret är ifyllt granskar<br />
idrottspsykolog/tränare och utövare<br />
svaren gemensamt. Syftet är nu<br />
Situation<br />
(Beskrivning av<br />
problemsituationen)<br />
Intråning av ett<br />
nytt spelmoment<br />
Automatiska<br />
(Vilka automatiska<br />
tankar uppstod)<br />
Jag kommer<br />
aldrig att<br />
löra mig det hår<br />
aö ifrågasätta stödet för idrottarens<br />
slutsatser om sina egna tankar, känslor<br />
och handlingar och hitta mer<br />
ändamålsenliga altemaöv. Målet är<br />
aö aöeten så småningom ska lära sig<br />
aö känna igen sina tankemönster<br />
som uppstår i problemsituaöo<strong>ner</strong>.<br />
Denne ska också utbildas aö ifrågasätta<br />
och aö bromsa sina egna automatiska<br />
tankar. Eftersom idrottaren<br />
kanske aldrig ödigare har ifrågasaö<br />
sina tankar upplevs de som sanningar.<br />
Det är därför nödvändigt aö börja<br />
skapa sprickor i dessa övertygelser.<br />
Modellen är enkel, arbeta uöfrån<br />
att allt personen säger är sant<br />
men att utsagan måste bevisas.<br />
Idrottarens sagda uppfattningar om<br />
sin egen varseblivning ifrågasätts<br />
därför med frågor av karaktären:<br />
Hur oef du def?..., Gdffer def aiffid?...,<br />
Vad &or du /bY beois?..., Kan def Wi<br />
annorlunda?...,<br />
Här är det också intressant aö se hur<br />
konsekvent idrottaren är i sitt beteende<br />
och dennes syn på andra alternaöv.<br />
Just aö hjälpa människor aö<br />
se altemaöv är en central punkt i en<br />
kogniöv förändringsprocess. Frågor<br />
som fokuserar på altemaöv är öll<br />
exempek<br />
Kdn du gttfra pd ndgof amuzf sdff?...,<br />
Kan def/innas andra orsaker?..., Om du<br />
g/orde ... oad skuffe Mnda dd?..., Hur<br />
fror du andra mdnniskor gor?...,<br />
Det handlar också om aö hjälpa<br />
idrottaren aö bli medveten om sina<br />
outtalade tankar. De öesta människor<br />
betraktar siö liv enbart som<br />
handlingar. De är inte medvetna om<br />
aö vanor också är ett vanemässigt<br />
tänkande. Vid negaöva tankemön-<br />
- t e *<br />
ster är det bra om människor kan få<br />
verktyg som hjälper dem aö avkatastroöera<br />
den upplevda situaöonen.<br />
Vid prestaöonsrädsla kan öll exempel<br />
följande frågor dämpa <strong>ner</strong>vosite-<br />
Kdn def Wi odrre?..., Vad dr def odrsfa<br />
som kan hända?..., Pd en skafa pd 1 fiZZ<br />
100 oar hamnar...?...,<br />
Bestående utvecklingseffekter<br />
När idenöökaöon och ifrågasättande<br />
känns tillfredsställande är det<br />
dags för kärnpunkten i den kogniöva<br />
förändringsprocessen. Det vill<br />
säga, aö ersätta gamla beteendemönster<br />
med nya och mer ändamålsenliga<br />
vanor. Aö ändra och aö lägga<br />
sig öll med eö annorlunda beteende<br />
är svårt. Nu är det vikögt aö<br />
det ödigare ifrågasättandet har slagit<br />
loss så stora stycken i de gamla<br />
sanningarna aö idrottaren är moöverad<br />
för att arbeta mot eö förändringsmål.<br />
Om idroöaren enbart<br />
nöjer sig med aö stoppa eö negaövt<br />
förlopp är risken stor aö den aköve<br />
får eö återfall vid nästa tävling eller<br />
nästa gång han eller hon upplever<br />
liknande svårigheter. Ska idrottsutövaren<br />
uppnå eö bestående resultat<br />
är det vikögt aö utövaren även förändrar<br />
de övertygelser och antaganden<br />
som utgör grunden öll prestaöonsproblemen<br />
Det är också nödvändigt<br />
aö idrottaren pla<strong>ner</strong>ar strategier<br />
för aö handskas med situaöo<strong>ner</strong><br />
som kan leda öll återfall Arbetsformen<br />
i denna fas skiljer sig från<br />
tekmkinriktade arbetssäö där det<br />
önns färdiga standardlösningar som<br />
används vid specifika problem. I<br />
den kogniöva förändringsprocessen<br />
strävar idrottspsykologen/tränaren<br />
FIGUR 2 T-K-H schema 1<br />
Automatiska<br />
tankarnas<br />
betydelse<br />
(Vad betyder de<br />
automatiska<br />
tankarna för<br />
idrottaren)<br />
Jag kommer<br />
Inte att platsa<br />
Känslor<br />
(Vilka känslor<br />
var associerade<br />
med de<br />
automatiska<br />
tankarna)<br />
Jag kän<strong>ner</strong> mig<br />
uppgiven<br />
och värdelös<br />
Handling<br />
(Vad gjorde idrottaren)<br />
Jag ger upp och<br />
försöker skämta<br />
bort mina<br />
misslyckanden
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999 -ter<br />
och den aktive efter aö utveckla eö<br />
individualiserat upplägg. Detta ökar<br />
idrottarens deltagande i den mentala<br />
träningen och minskar risken aö<br />
utövaren upplever aö idroöspsykologen/tränaren<br />
försöker påtvinga<br />
honom eller henne några standardknep.<br />
Idrottsutövaren får också eö<br />
metodiskt verktyg för aö förstå och<br />
lösa andra problem i framöden Till<br />
sist gäller det för idroöaren aö realisera<br />
de nya tankevanorna. Som alla<br />
andra förändringar i idrottslivet<br />
behöver dessa nyskapade funköo<strong>ner</strong><br />
övas. Idrottaren uppmanas därför<br />
aö uppsöka situaöo<strong>ner</strong> där han<br />
eller hon tvingas att använda sina<br />
altemaöva tankemönster.<br />
Användningsområden<br />
I de inledande raderna har de<br />
grundläggande principerna for ett<br />
sokratiskt förhållningssäö och kogniöv<br />
terapi presenterats som en tillämpad<br />
samtalsmodell för mentalträning.<br />
Modellen är lättfattlig och läö<br />
aö lära in. Det är också en metodik<br />
som anpassas öll idrottaren i stället<br />
för tvärtom. Det innebär i praktiken<br />
aö sokratiskt förhållningssäö kan<br />
användas inom andra områden än<br />
Svart-vitt tänkande<br />
Overge<strong>ner</strong>alisering<br />
Dömer ut det positiva<br />
Tankelåsning<br />
Spådomar<br />
Negativa förutsägelser<br />
behandling av mentala prestaöonsproblem<br />
och det också är funköonellt<br />
i arbete med grupper och lag.<br />
Till exempel beskriver Pål Hagen<br />
och Robert Nises hur sokratiskt förhållningssäö<br />
kan användas vid<br />
debheöng av matcher i en separat<br />
artikel. Här används dialogen med<br />
laget för aö öka spelarnas kunskap<br />
om sig själva och om sina lagkamrater.<br />
Andra ändamålsenliga tillämpningar<br />
kan vara utvecklingssamtal<br />
mellan tränare och aköv, pedagogiska<br />
inlämingssituaöo<strong>ner</strong> och likartade<br />
områden som syftar öll kunskapsöllväxt.<br />
I princip är sokratiskt<br />
förhållningssätt gångbart överallt<br />
där man som tränare eller idrottspsykolog<br />
säöer idrottarens välbeönnade<br />
i fokus. Visserligen uppnår<br />
man ofta resultat förhållandevis<br />
snabbt men det ska inte förväxlas<br />
med någon magisk undergörande<br />
kur som botar allt inom en timme.<br />
Insatsens längd beror i stället på vilken<br />
typ av svårigheter idrottaren<br />
upplever, vilken moövaöon denne<br />
har och öll sist utövarens aktuella<br />
livsituaöon. Aö ha argumentaöon<br />
för eö realistiskt tänkande är kanske<br />
inte är lika säljande som aö marknadsföra<br />
sig med käck optimism,<br />
EXEMPEL PA TANKEFÄLLOR<br />
men slutresultatet för idrottaren blir<br />
för det mesta bättre. Eller som samurajemas<br />
gamla visdomsord<br />
uttrycker det:<br />
Om du infe infe kdn<strong>ner</strong> dig s/dfo och<br />
infe kdn<strong>ner</strong> din mofsfdndare sd /Örforar<br />
du afffid. Om du kdn<strong>ner</strong> dig s/dfo och<br />
om du kdn<strong>ner</strong> din mofsfdndare, sd mn<strong>ner</strong><br />
du afffid.<br />
Referenser<br />
Csikszcntmmälyi, M. (1996). How: Den opdmala<br />
upplevelsens psykologi. Stockholm:<br />
Natur och Kultur.<br />
Corlett, 1. (1996). Sophistry, Socrates, and<br />
Sport Psychology. The Sport Psychologist,<br />
10,84-94.<br />
Freeman, A., Pretzer, J., Fleming, B., &<br />
Simon, K. M. (1994). Kognitiv psykoterapi i<br />
klinisk tillämpning. Kristianstad: Pilgrim<br />
Jansson, J., & Molander, B. (1998). Trender<br />
och icke-trcnder inom idrottspsykologin. I G.<br />
Patriksson (red.). Aktuell beteendevetenskaplig<br />
idrottsforskning. SVEBLs årsbok<br />
1998. Lund: Reprocentralen, Lunds universi-<br />
Perris, C (1989). Det psykoterapeutiska arbetet<br />
en läroprocess som syfter öll personlig<br />
kunskapstillväxt. Läkar<strong>tidningen</strong>, 86,2112-<br />
Världen delas upp i svart eller vitt utan någon gråskala däremellan. I situationen<br />
kan idrottaren antingen göra succé eller fiasko och allt som inte är<br />
perfekt är totalt misslyckat<br />
En enskild håndelse blir mall för alla kommande liknande omständigheter.<br />
Idrottarens erfarenhet blir lika med obestridda sanningar<br />
Positiva erfarenheter som strider mot utövarens negativa grunduppfattningar<br />
avvisas som inte giltiga av olika orsaker<br />
Utövaren vet vad andra människor tanker om honom eller henne utan att ha några<br />
Idrottsutövaren reagerar som om hans eller hennes negativa förväntningar<br />
på framtiden redan har inträffat<br />
Resultatet av framtida håndelser kommer att sluta negativt. Resultatet kan bli en<br />
Okad <strong>ner</strong>vositet eller minskad motivation<br />
Måste, bör och ska tänkande Vid måste, bör och ska tänkande upplever idrottaren att han eller hon<br />
handlar under tvång från någon yttre påverkan<br />
Etiketterlng<br />
Magiskt tänkande<br />
Förhastade slutsatser<br />
Idrottsutövaren sätter globala etiketter med negativ innebörd på sig sjålv istållet<br />
för att se varje enskild händelse för sig<br />
Idrottaren förutsätter att det är han eller hon som bär ansvaret för ett<br />
händelseförlopp när det i själva verket är andra faktorer som orsakat det<br />
Dramatiska slutsatser utifrån liten eller ingen in<strong>format</strong>ion
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999 ter<br />
If feedback is the breakfast for champions<br />
- debrief ing is the plate it must be served on<br />
Steget kan tyckas vara långt mellan ett militärt elitförband och ett damlag i innebandy, eller mellan ett rökdykarteam<br />
och ett juniorhockeylag. Naturligtvis finns det stora skillnader mellan idrottsmän och yrkesmän<br />
som arbetar under ständig fara för liv och lem, men det finns även likheter. Inom det militära, såväl som inom<br />
brandförsvar, polis och sjukvård, använder man sig regelbundet av debriefing. Den amerikanska armén<br />
menar att det är lika naturligt att "olja lagmaski<strong>ner</strong>iet", som att rengöra och smörja kulsprutan efter en<br />
insats. Vi tror att debriefing är något som även skulle gynna ett idrottslag.<br />
» » m Vi är två psykologstudenter<br />
knutna öll psykologiska insötuöonen,<br />
Umeå Universitet, som sedan<br />
hösten 98 arbetat med att utveckla<br />
eö debrieöngprogram for idrottslag.<br />
Efter aö ha sökt igenom databaser,<br />
letat på internet och kontaktat eö<br />
öertal idrottspsykologer och idrottspsykologiforskare<br />
världen över, har<br />
vi inte funnit speciellt mycket skrivet<br />
om detta ämne. I det lilla material<br />
vi funnit slår man fast aö debrieöng<br />
antagligen är någonöng bra,<br />
även för lagidrottsmän. Men ingenstans<br />
presenteras någon egentlig<br />
modell. Figone (1991) menar i alla<br />
fall aö debrieöngens mål bör vara<br />
aö (l)använda den spelade matchen<br />
som eö utvärderingsverktyg for aö<br />
förbereda laget inför nästa match<br />
och aö (2) förbättra spelarnas fysiska<br />
och mentala färdigheter. Figone,<br />
som själv är coach för ett high<br />
school-lag i baseboll, använder sig<br />
av eö självskattningsformiilär, där<br />
spelaren efter match får skatta sina<br />
prestaöo<strong>ner</strong> i olika delmoment av<br />
spelet. Spelarens skattning av vad<br />
han gjort bra och mindre bra jämförs<br />
sedan med coach Figones uppfatt-<br />
Pål Hagen<br />
Psykologiska<br />
institutionen<br />
Umeå Universitet<br />
Robert Nises<br />
Psykologiska<br />
institutionen<br />
Umeå Universitet<br />
ning av honom. De kommer då fram<br />
öll vad spelaren bör träna mera på<br />
och kan även motverka aö han är<br />
alltför självkritisk öll sin insats.<br />
Här använder man sig bara av två<br />
perso<strong>ner</strong>s erfarenheter och uppfaöningar<br />
och man nöjer sig med aö<br />
bara utvärdera spelarens beteende.<br />
Vi vill använda oss av så många<br />
ögon, öron och hjärnor som möjligt,<br />
och dessutom lära spelare och tränare<br />
aö lära sig aö identifiera, ifrågasätta<br />
och ersätta de tankar och tankemönster<br />
som kan påverka deras<br />
idrottsliga beteende öll det sämre.<br />
Lagmaski<strong>ner</strong>iet<br />
I de öesta idrottslag riktar genomgången<br />
efter match oftast in sig på<br />
taktiska och spelsystemaöska aspekter<br />
av den nyss avslutade kampen<br />
Detta är ju också den kanske vikögaste<br />
delen av seriöst lagidroöande,<br />
själva ritningen som alla skall bygga<br />
efter. Men för att spelarna framgångsrikt<br />
skall kunna utföra dessa<br />
intränade system, så krävs det mer<br />
än ren taktisk kunskap och individuell<br />
spelskicklighet. Vi minns väl<br />
alla Kanadas ishockeylags insats i<br />
Nagano '98. För aö eö antal individer<br />
skall fungera som eö lag krävs<br />
aö de kan kommunicera sinsemellan<br />
på eö relevant säö, de måste kunna<br />
utvärdera sig själva och varandra<br />
och därigenom kunna ge och ta konstruktiv<br />
kriök. Detta medför vidare<br />
att eö sunt lagklimat uppstår och aö<br />
individen får en rättvisande bild av<br />
sig själv, sina styrkor och svagheter.<br />
Och det är just detta som vår debriefingmodell<br />
syftar öll; aö förbättra<br />
lagklimatet, kommiinikaöonen, individens<br />
utvärd eringsförmåga och<br />
dennes självbild.<br />
En kognitiv modell<br />
Vad har en psykolog för redskap<br />
som kan användas i eö jobb med eö<br />
idrottslag, och vilka redskap passar<br />
bäst öll det som är syftet med det<br />
jobb vi skall göra? Det kändes vikögt<br />
for oss i utvecklandet av vår<br />
modell aö kunna knyta det praktiska<br />
arbetet öll en teoretisk ram som<br />
kan beskriva för både lagdeltagama<br />
och andra som vill ta öll sig denna<br />
modell på eö relaövt lättfaöat säö.<br />
Samödigt skall teorin kunna beskriva<br />
en människa och idrottare med<br />
alla dess funderingar, känslor och<br />
beteenden. Den teoretiska referensram<br />
som <strong>hela</strong> öden har verkat vara<br />
mest passande för deöa arbetet är av<br />
kogniöv art och kan sägas stamma<br />
från bLa. Beck (1963) och Freeman<br />
(1994). Det är en teori där fokus historiskt<br />
har gåö från aö vara huvudsakligen<br />
mot beteende, öll aö<br />
omsluta speciellt tanken, men också<br />
mer och mer känslorna. (Safran,<br />
1991). I en debrieöng tänker vi oss<br />
aö gå genom den informaöon som<br />
spelarna har om matchen och hur de<br />
spelade, och då passar den informaöonsbearbetningsmodell<br />
som kogniöv<br />
psykologi ger oss. Vad innebär<br />
en sådan modell och framfor allt,<br />
hur kan den användas på eö konkret<br />
och praktisk säö?<br />
Vi Ä%zn i /brfsdffningen /bf;a Peffe och<br />
Offe som spefor i samma ishocteyfag. Dg<br />
dr i f/ngodrsdfdem odi har spefaf hockey<br />
sedan de oar s/w dr gamla. Bdda frd dr<br />
/brzoards och gansta ydmbdrdiga ood def<br />
gdf fer fetnit och /ysit. Peffe dr dock den<br />
ax? dem som g#r /ksf podng, han gdr afffid<br />
pd mdf och gfdnger o/ta it*%g stoff<br />
/rdn de mesf omdffiga ointfar. Offe dr<br />
ddremof mera /brsitfig, han stfnfer /d<br />
stoff och passar gdn^z "en gdng /or<br />
myctef". Ndr def gdr fwngf under en<br />
mafch dr def o/tasf Offes hwond som<br />
bor/ar hdnga /Örsf, han oertar appgfoen<br />
och dter mesf omtring och gdmmer sig i<br />
passningsstnggor /Ör aff nndoita pwcten.<br />
Vdf fiffbata pd bdnten dr han fysf<br />
och fycts 6ara odnfa pd aff mafchen
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999<br />
staff fa sfnf. Peffe oertar samfidigf infe<br />
pdoertas ao def egna fagefs sfofpstoff,<br />
nfinsningar och eoiga ofnr med sfWsande<br />
pnctar och /efstdr. Han frampar<br />
pd, /agar pnct och ger sig in i oarye ndrtamp<br />
som om hans fio hdngde pd def.<br />
Och ndr Peffe siffer i aobyfarMsef sd<br />
gdr munnen i eff; han striter fiff spefarna<br />
pd isen och peppar sin fagtamrafer pd<br />
bdnten.<br />
Mentala kartor<br />
Den kogniöva synen på människan<br />
innebär bland annat aö människan<br />
är aköv, den bearbetar informaöon<br />
Detta innebär aö t.ex. en ishockeyspelare<br />
gör något med all den informaöon<br />
som han får i en match. Viss<br />
sensorisk informaöon lägger spelaren<br />
märke Öll, annan försvin<strong>ner</strong>.<br />
Spelaren är påverkad av sina ödigare<br />
erfarenheter och upplever matchen<br />
på siö unika säö. Aö människan<br />
är aköv betyder också aö det<br />
önns potential för en människa aö<br />
förändra sig och det säö den bearbetar<br />
informaöon på. Enligt kogniöv<br />
teoh opererar alla människor med<br />
scheman, också kallade kunskapsrepresentaöo<strong>ner</strong><br />
eller mentala kartor.(Solso,1991).<br />
Dessa scheman är<br />
mer eller mindre identiska med<br />
verkligheten och därigenom också<br />
mer eller mindre adekvata.<br />
Adan ten fdnta sig aff Offe opererar med<br />
scheman som handfar om aff /nsf han<br />
som person har rdff smfrt aff pdoerta sin<br />
omgioning och nf/affef ac sifwafio<strong>ner</strong><br />
han dr defatfig i. Gdr han ndgof fmz sd<br />
fiffstrioer han deffa furen, och har han<br />
g/orf en ddfig mafch sd styffer han pd<br />
domaren. Peffe nppfeoer ddremof sfdndigf<br />
aff def han gdr pdoertar resfen ao<br />
fagef, och ddrmed octsd mafchuf/dffef.<br />
Offe pdoertar onetfigen octsd resfen ao<br />
fagef (oertfighefen), doen om han tonste<br />
infe npp^zffar def s/dfo fspefarens indfoidneffa<br />
schema).<br />
Tanken - vän eller fiende?<br />
I en kogniöv terapi, försöker man<br />
oftast se på om det är tanken som<br />
ställer öll problem för klienten, och<br />
om det kan finnas altemaöv öll dessa<br />
tankar. Man utgår vidare från aö<br />
tanke, känsla och handling påverkar<br />
varandra. Hur tänkte, kände och<br />
betedde sig Olle och Pelle den senaste<br />
matchen?<br />
Offes fontor rdr sig mesf om aff infe<br />
missfyctas - han fdnter aff "om /ag infe<br />
gdr mdf pd mina stoff sd har/ag sfaroaf<br />
borf pwcten och dd bfir mina fagtnmra-<br />
fer arga pd mig". Ndr han st/nfif eff<br />
stoff som mdfoatfen fagif sd dter han<br />
mof aobyfarbdsef i /Öroissningen om aff<br />
af fa dr irrifenzde pd honom. Offe ser nn<br />
beois /Ör def fa doemfff; frdnarens gesfitnferande,<br />
en mofsfdndares ^in, fagtompisen<br />
som infe tfappar honom doer<br />
benstydden - afff dr def pd gmnd ao<br />
hans missfyctade stoff. Kdnsfoma hos<br />
Offe dr nw nafnrfigfins infe speciefff<br />
angendma, han tdn<strong>ner</strong> sig if fa fiff mods<br />
och missfycW. Ndr def bfir dags /Ör<br />
ndsfa byfe dter han nf pd isen med dnnn<br />
sfdrre fante/bti^s pd aff infe missfyctas<br />
- Offe stywfer nw infe eff enda stoff och<br />
gfdnger i/rdn sig pncten sd /brf han ^fr<br />
den. Afff deffa medan Peffes fantar dr<br />
fife mera nyoTiserade; han oef aff han<br />
tan dribbfa borf en boet om han har fif frdctfigf<br />
med nfrymme och^zrf - och han<br />
ton tompensera aff han infe st/nfer speciefff<br />
hdrf med aff st/nfa nr dDemzstonde<br />
W[gen. "Def tan infe bfi mdf pd oarenda<br />
stoff ef fer chans, men om man /brfsdffer<br />
/Örsdta sd friffar pncten in fiff<br />
sfnf" dr en ar Peffes fantar. Eff stoff i<br />
sfofpen gdr aff han tmi dta fiff ai/byfarbdsef<br />
med en tdnsfa ao optimism - ndsfa<br />
gdng sd siffer den/ Peffe tan tnappf<br />
odnfa pd aff /d tomma in pd isen igen.<br />
Även om detta är en väldigt enkel<br />
karikatyr så illustreras tydligt hur<br />
tankar och känslor påverkar beteendet,<br />
både öll det bättre och öll det<br />
sämre...<br />
Vi föreställer oss aö eö idrottslag<br />
skall kunna utforska och ifrågasätta<br />
de tankar, känslor och handlingar de<br />
har i en match, på samma säö som<br />
den enskilde klienten gör det i en<br />
A j& bånkke j*4 orn<br />
jaq inte gWrmal komi<strong>ner</strong>\<br />
pubhken akk lyncha mia,<br />
co^chen k'ck3 m,o<br />
Fr^n laqet jaq kommer<br />
'aW^i^ ^§ nSnkjej/bl,' '<br />
'älkig och dJj engarn<br />
i r^nnSkenen<br />
pucken..<br />
- t e *<br />
terapi. Klienten gör det för aö kunna<br />
lösa eö specifikt problem medan<br />
laget gör det för aö kunna prestera<br />
bättre i tävlingssituaöo<strong>ner</strong>. Vi lånar<br />
idéer från en terapeutisk tradiöon,<br />
men anpassar detta öll idrottslag i<br />
en debrieöngsituaöon Det handlar<br />
om aö få laget aö utforska matchen,<br />
hur man gjorde (beteendet), funderade<br />
(tänkte) och reagerade (kände) i<br />
de olika skeendena i matchen, och<br />
hur detta påverkade matchförloppet.<br />
Tillsammans försöker laget<br />
utvärdera om tanken, känslan och<br />
beteendet var funköonell, eller om<br />
laget och den enskilde spelare måste<br />
träna på något inför kommande<br />
matcher. Det blir även viktigt aö<br />
bestämma sig för hur och när man<br />
skall träna på deöa. Kom ihåg aö en<br />
idrottsman även skall kunna träna<br />
på aö tänka och känna på eö säö<br />
som är funköonellt. Spelaren är inte,<br />
även om man kanske kan få det for<br />
sig, bara den handling han utför.<br />
Han är också tankar och känslor, och<br />
dessa påverkar otveksamt vilken<br />
plats på prispallen individen eller<br />
laget skall hamna på.<br />
Linder den pd/Öf/onde debrieöngen fafor<br />
fagef om de pro&fem som Offes /emma<br />
ha/f nnder mofchen. Bactama tfagar pd<br />
aff de fmngafs fiff sadra passningar ef fer<br />
aff dta npp med pncten s/dfwa, eftersom<br />
/bnoards ey uarif spefbara. En spefare i<br />
en annan /emma undrar oar/Ör Offe<br />
stinfer sd sdffan, frofs aff han hor eff<br />
myctef fna stoff. Offe rycter pd azfama<br />
och bfir fysf. Debrie/ing-fedaren ber<br />
honom fdnta pd en speci/it sifnafion<br />
nnder mafchen ddr han infe stfnfif frofs<br />
aff han ha/f chansen och /rdgar ddrefkr
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
ood hon fdntfe i def fdgef. Offe fdnter<br />
efkr och a%ger sedan aff han fdntf aff<br />
han infe /%ct missa. Vad hdnder om du<br />
missar?, /rdgar fedaren. Dd tömmer<br />
affa aff bfi irriferade pd mig , svarar<br />
Offe. Debriefiingfedaren udnder sig fiff<br />
def doriga fagef och /rdgar om sd dr /dffef<br />
- bfir de irriferade pd Offe om han<br />
infe gdr mdf pd sina stoff? Ingen bfir<br />
irriterad, ndgon sdger sig ddremot bfi<br />
irriterad ndr Offe INTE stiufer... Ledaren<br />
/rdgar om def dr ndgon som har<br />
ndgof tnep /Ör att odga /brtsdffa stinfa,<br />
/dstdn def gdr tr^gf. Peffe rdcter npp<br />
handen och berdffar aff han brntar fdnta<br />
pd aff /dr oar/e stoff han st/nfer som<br />
inte gdr fn, sd tömmer han eff steg ndrmare<br />
det stoff som sfnffigen tömmer aff<br />
sfinta in och att han i affa /aff stapar<br />
chanser doen med "missfyctade" stoff.<br />
Offe fycter aff def fdfer oeffigf och sdger<br />
aff han stoff /drsöta fdnta pd detta<br />
nnder ndsfa match Han tdn<strong>ner</strong> sig dessutom<br />
fdftad doer def ^zttnm aff ingen dr<br />
irriterad pd honom /Ör att han missat<br />
sitt stoff...<br />
Vetenskap och demokrati<br />
I en välfungerande debriefing agerar<br />
spelaren som en vetenskapsman i<br />
förhållande öll sig själv, laget, och<br />
deras prestaöo<strong>ner</strong>. Kan lagmedlemmama<br />
lära sig aö ständigt utvärdera<br />
sina tankar, känslor och handlingar<br />
så skapas en nyfikenhet och en vilja<br />
aö utveckla alla sina sidor. Vi anser<br />
aö idrottsmännen kommer aö prestera<br />
bättre när de lär sig aö föra<br />
fram sina åsikter och perspeköv.<br />
Men detta är inte något som sker<br />
över natten Vi talar inte om snabb<br />
mental doping av lag som i slutet av<br />
säsongen ligger under seriens nedöyttningsstreck.<br />
Det tar Öd aö få<br />
människor aö lära sig aö ifrågasätta<br />
sina tankesäö, aö bli självständiga<br />
och aö ta ansvar.<br />
Arbetssättet kan sägas vara ovanligt<br />
demokratiskt. I alla fall är debrieöngträffarna<br />
tänkt vara eö forum<br />
där allas åsikter har lika värde. Inom<br />
armén brukar man gå bort från rangordningen<br />
under debrieöng Förhållningssäöet<br />
skiljer sig mycket<br />
ifrån vad som är vanligt inom<br />
många lag, nämligen auktoritaöva<br />
stymingssäö med mer eller mindre<br />
diktatoriske ledare. Bara genom en<br />
demokratisk form kan spelarna själva<br />
uppleva aö de tar kontroll och<br />
ansvar över sin egen utveckling.<br />
Moövaöonsforskning tyder på att<br />
den inre moövaöonen är starkare än<br />
den moövaöon som skapas av yttre<br />
faktorer, öll exempel en tränares förmaningar.<br />
Vårt praktiska arbete<br />
Det lag som vi arbetar tillsammans<br />
med i utvecklandet av debrieöngmodellen<br />
är ett ishockeylag som<br />
spelar i superelitserien, den högsta<br />
serien i Sverige för 18-20 åringar.<br />
Från början var de två huvudingredienserna<br />
den amerikanska arméns<br />
riktlinjer för debrieöng (1998), samt<br />
ovan nämnda teorier från kogniöv<br />
psykoterapi. Vi utformade en mall<br />
som skulle fa tillvara de, för idroö,<br />
mest relevanta delarna. Spelarna<br />
skall under träffen var och en lyfta<br />
fram vad de tycker aö de (och laget)<br />
gjort bra, mindre bra, vilka problem<br />
de haö och slutligen diskutera hur<br />
de kan lösa dem i fortsättningen<br />
Detta kombi<strong>ner</strong>ades med eö kogniövt<br />
förhållningssäö från vår sida,<br />
vilket innebär aö våra följdfrågor rör<br />
sig mellan spelamas tankar, känslor<br />
och handlingar - och vägleder dem i<br />
utforskandet i hur dessa faktorer<br />
påverkar deras spel. Vårt mål är aö<br />
spelarna själva skall diskutera sig<br />
fram öll lösningar på deras problem,<br />
vi ger dem inga svar. Istället vägleder<br />
vi med frågor som underlättar<br />
sökandet. Detta kogniöva förhållningssäö<br />
kallas även "sokratiskt" - se<br />
även John Janssons arökel i detta<br />
nummer. Även träffarnas struktur<br />
inspirerades av den kogniöva psykoterapin;<br />
vi inleder med en sammanfattning<br />
av den aktuella matchen,<br />
för aö underlätta återhämtandet<br />
av minnen Därefter följer själva<br />
debrieöngen, och slutligen får spelarna<br />
sammanfatta vad de tycker<br />
varit viktigast xmder sessionen För<br />
aö få en högre konönuitet mellan<br />
debrieöngträffarna börjar även följande<br />
gång med en sammanfattning<br />
av vad man kommit fram öll xmder<br />
den ödigare.<br />
Ett exempel<br />
Det blev efterhand uppenbart för oss<br />
aö eö problem for detta laget var aö<br />
de inte vågade kritisera varandra. Vi<br />
använde därför två tillfallen öll aö<br />
låta spelarna och tränarna belysa<br />
varandras svagare och starkare<br />
sidor, något som var mycket uppskattat.<br />
Tyngdpunkten låg på de<br />
svagare sidorna för aö de skulle veta<br />
vad de behövde träna på för aö bli<br />
ännu bättre. Genom detta erfor spe-<br />
te*<br />
lama aö kritik inte är något farligt,<br />
utan något avgörande for fortsaö<br />
utveckling.<br />
När tränaren skulle kritiseras frågade<br />
en spelare varför han inte blir<br />
bänkad, utan i stället får spela öll<br />
och med i toppningar, trots aö han<br />
har en uppenbart dålig dag. Han<br />
tyckte inte det var utvecklande för<br />
honom aö ha immunitet mot kritik<br />
och bestraffningar. Tränaren svarade<br />
aö det var eö problem för honom<br />
aö våga bänka vissa nyckelspelare.<br />
Resultatet av diskussionen om detta<br />
blev således en mer nyanserad förståelse<br />
for vad kriök är och kan<br />
användas öll inom laget. Sänkningen<br />
är en form av feedback som även<br />
den bäste spelaren kan ha nytta av.<br />
Troligen hade inte detta framkommit<br />
av sig självt, utan behövde det<br />
forum som debrieöngen erbjöd.<br />
Denna övning är inte direkt integrerad<br />
i modellen, utan kan ses som en<br />
anpassning Öll ett lags specifika<br />
karaktär. För modellen är inte på<br />
något säö absolut, den bör eller öll<br />
och med måste anpassas öll olika<br />
lag. Eö rökdykarteam kämpar for<br />
människors liv, eö innebandylag för<br />
två poäng. Det militära elitforbandet<br />
rengör sina kulsprutor inför nästa<br />
uppdrag, medan hockeylaget slipar<br />
sina skridskor. Men för aö fungera<br />
som effeköva enheter behöver de<br />
alla smörja sina lagmaski<strong>ner</strong>ier -<br />
något som debrieöngen ger en<br />
ypperlig möjlighet öll<br />
Referenser<br />
Beck, A. T. (1976). Cognitive Therapy and<br />
the Emotional Disorders. New York International<br />
Univcrsitics Press.<br />
Figone, Al. "Guidelines for the Post-game<br />
Debriefing'', Scholastic Coach, May/June<br />
Preeman, A., Pretzer, J., Fleming, B., &<br />
Simon, K. M. (1994). Kognitiv psykoterapi i<br />
klinisk tillämpning. Kristianstad: Pilgrim<br />
Safran, J. Greenberg, L. (1991). Emotion, Psychotherapy<br />
and Change. Gxiilford Press U.K.<br />
Solso, R. (1998). Cognitive Psychology. Allyn<br />
& Bacon. UK.<br />
"Leadcrs Guide to Aftcr-action Debriefing",<br />
"Critical Evcnt Debriefing"; U.S. Army Psychiatry<br />
WebSite, TntemeL<br />
(http://136215^200/lidmhs/basiccschtm)
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
Lagsammanhållningens hjälpande<br />
eller stjälpande hand!<br />
- t e *<br />
"En för alla, alla för en". "Enade vi stå, söndrade vi falla". Slagdängor som dessa markerar san<strong>ner</strong>ligen lagsammanhållningens<br />
betydelse i dagens idrott. Inte minst i Sverige där klyschor som dessa lyst vägen för mången<br />
triumf i lagsporter under åren som gått. Begreppen lagsammanhållning och laganda är på allas läppar,<br />
men vad år egentligen lagsammanhållning? Hur påverkar den prestationen och den individuella spelarens<br />
stressnivå, och framförallt, år den alltid positiv?<br />
• • • Den svenska traditionen av en<br />
stark laganda och därmed ett enat<br />
och svårrubbat kollektiv är välkänd<br />
och fruktad. Svenska lagspelare har<br />
gjort sig kända, främst genom att<br />
inte jobba en och en utan att slita för<br />
varandra, spela sina roller och därmed<br />
skapa möjligheter för varandra.<br />
Traditi-onen av laganda tänkande<br />
har en stark grogrund, särskilt i Sverige<br />
och begreppet lagsammanhållning<br />
är väl förankrat i den svenska<br />
lagidrotts myllan<br />
Med tanke på just detta är det<br />
underligt att man inte undersökt<br />
detta välkända fenomen mer än vad<br />
som gjorts. Likt luft vet vi att den<br />
ständigt finns där, osynlig för det<br />
objektiva ögat, och påverkar idrottslag<br />
och grupper att antingen göra<br />
storverk eller att göm fiasko. Istället<br />
for att fokusera pä gruppen och dess<br />
processer har dock merparten av<br />
tidigare idrottspsykologisk forskning<br />
koncentrerats på individen och<br />
individuella psykologiska aspekter<br />
på idrottande snarare än på gruppen<br />
Varför detta? Kanske just pga den<br />
komplexitet som gruppen och dess<br />
processer innefattas av, vilket gör<br />
området mer "akademiskt snårigt"<br />
att ge sig in i. Dess oerhörda komplexitet<br />
gör att den också är mycket<br />
svår att gripa om och till fullo förstå,<br />
vilket dock inte gör begreppet mindre<br />
relevant och intressant att<br />
undersöka. Jag skulle här vilja påstå<br />
att lagsammanhållning, och framförallt<br />
lagsammanhållningens effekt på<br />
d^n upplevda individuella stressnivån<br />
är något av en vit fläck på den<br />
beteendevetenskapliga idrottsforskningens<br />
karta idag, framförallt i Sve-<br />
Den forskning som till dags dato<br />
funnits har framförallt ge<strong>ner</strong>erats<br />
från andra sidan Atlanten (Carron,<br />
Magnus Lindwall<br />
European Masters in<br />
Sport and Exercise<br />
Psychology<br />
Centrum för Idrottsvetenskap,<br />
Halmstad<br />
Högskola<br />
1988; Carron, Widmeyer, Brawley,<br />
1985, 1993,) och fokuserat på lagsammanhållningens<br />
effekt på prestationen<br />
LITEN ORDLISTA<br />
Kognitiv anspänning<br />
Tankemåssig oro/<strong>ner</strong>vositet i form<br />
av störande, negativa tankar m.m<br />
Somatisk anspänning<br />
Kroppslig oro/<strong>ner</strong>vositet i form av<br />
Okad puls, svettningar och fjärilar i<br />
magen m.m<br />
Den uppgiftsrelaterade sammanhållningen,<br />
sett utifrån den individuella<br />
attraktionen till gruppen<br />
Den socialt relaterade sammanhållningen,<br />
sett utifrån den individuella<br />
attraktionen till gruppen<br />
Den uppgiftrelaterade sammanhållningen,<br />
sett utifrån laget som<br />
helhet<br />
Den socialt orienterade sammanhållningen,<br />
sett utifrån laget som<br />
helhet<br />
)<br />
Lagsammanhållningens faktorer<br />
Det anglosaxiska ordet för lagsammanhållning<br />
är "cohesion", och härifrån<br />
kan ordet spåras till sin<br />
ursprungliga mening i latinets<br />
"cohaseus" (att hålla samman). Det<br />
finns en rad olika definitio<strong>ner</strong> på<br />
detta komplexa begrepp. Den som<br />
blivit mest vedertagen och som även<br />
kommer att användas i denna artikel<br />
är: "en dynamisk process som reflekteras<br />
i att gruppen hålls samman och<br />
fortsätter att vara sammanhållen i<br />
jakten på sina mål och syften" (Carron,<br />
1982). Viktigt här är att det är en<br />
process vi pratar om och att denna<br />
är dynamisk, d v s att gruppen och<br />
dess processer ständigt är i rörelse<br />
och förändras beroende på inre<br />
såväl som yttre faktorer. Lagsammanhållning<br />
är alltså inte något en<br />
grupp/ett lag antingen har eller inte<br />
har och som sedan i en statiskt form<br />
inte går att förbättra eller försämra.<br />
För att strxikhirera upp begreppet<br />
lagsammahållning och för att få en<br />
översikt över dess påverkande faktorer<br />
är det fruktbart diskutera utifrån<br />
följande begrepp.<br />
Miljöfaktorer som bidrar till lagsammanhållning<br />
är framförallt kontrakt<br />
mellan klubbar och spelare och möjligheter<br />
att byta klubb och miljö<br />
(aktuellt här: Bosman-domen!),<br />
fysisk närhet mellan spelarna, normer<br />
i laget som pressar spelare att<br />
stanna i klubben och<br />
gruppen/lagets storlek.<br />
De personliga faktorerna innefattar<br />
bl a likheter i spelarnas attribut, social<br />
bakgrund, kön och den individuella<br />
graden av tillfredställelse hos<br />
spelarna.<br />
Ledarskapsfaktorer är framförallt
L<br />
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1999<br />
ledaren/ coachens beteende, dennes<br />
beslutsfattarstil (demokratisk-auktoritativ-"låt<br />
gå"), coach-spelare forhållandet<br />
och hur han/hon kommunicerar.<br />
Lagfaktorer som påverkar sammanhållningen<br />
är t e x de gemensamma<br />
erfarenheterna under åren /säsongen,<br />
dvs om erfarenheterna varit<br />
positiva med framgång eller negativa<br />
med frustration, konflikter och<br />
förluster. Framförallt förhållandet<br />
mellan sammanhållning-prestation<br />
har varit flitigt undersökt. Här finns<br />
ett par olika åsikter och teorier a) ett<br />
positivt förhållande existerar mellan<br />
sammanhållning och framgång, dvs<br />
framgång ger sammanhållning och<br />
sammanhållning ger framgång, b )<br />
ett negativt förhållande existerar, d v<br />
s hög lagsammanhållning ger låg<br />
prestation och c) inget förhållande<br />
mellan de två begreppen existerar.<br />
Utav de studier som gjorts har den<br />
absoluta merparten visat på ett posiövt<br />
förhållande. Andra betydande<br />
lagfaktorer är lagets kommunikation,<br />
genom vilken dess attityder,<br />
åsikter och normer fomedlas, lagets<br />
struktur, status och roller inom laget<br />
och hur öppen man är mot andra lag.<br />
Uppgiftens betydelse<br />
Ytterligare en viktig lagfaktor är<br />
lagets uppgift, dvs hur nära och på<br />
vilket sätt lagets medlemmar måste<br />
InteracL Mean<br />
Coact. Mean<br />
sto<br />
ATG-S<br />
6.96<br />
TABELL 1<br />
ATG-T<br />
6.16<br />
ATG-T = Individual Attractlon to group-Task<br />
ATG-S = Individual Attractlon to group-SocIal<br />
Gl-S = Group Integration-Task<br />
Gl-T = Group Integration- Soci;<br />
samarbeta och är beroende av<br />
varandra for att genomföra uppgiften.<br />
En viktig uppdelning här är den<br />
mellan "interacting teams"- där spelarna<br />
i laget är aktivt beroende av<br />
varandra och varandras samarbete<br />
för att framgångsrikt genomföra<br />
uppgiften ( t ex i fotboll, ishockey,<br />
handboll och volleyboll), och "coacting<br />
teams"- där varje individuell<br />
prestation, poäng summeras öll en<br />
total lagprestation/poäng. Exempel<br />
på detta är bl a bowling, tennis, friidrott<br />
och rodd m.m. Skillnaden mellan<br />
interacting teams och coacting<br />
teams är således framförallt graden<br />
av beroende och samarbete förutsatt<br />
för framgång. De få studier (Fiedler,<br />
1952 & Lenk, 1969) som visat på ett<br />
negativt samband mellan lagsammanhållning<br />
och prestation har<br />
involverat coacting teams och därmed<br />
kunnat förklarats med att då<br />
lagets uppgift inte kräver att medlemmarna<br />
jobbar aktivt beroende av<br />
varandra för att nå framgång uppvisar<br />
inte heller laget hög lagsammanhållning.<br />
Ännu en distinktion mellan<br />
dessa både typer av uppgifter är<br />
att interacting teams i studier oftast<br />
uppvisat högre lagsammanhållning<br />
( Carron & Chelladiirai, 1981; GilL<br />
1984) jämfört med coacting teams.<br />
Det sociala och mätning.<br />
Vid skapandet av instrument för att<br />
mäta lagsammanhållning har en dis-<br />
TabeZZ 1. /Ay^Ör^refse znefZan Zagsgmma?%MffM%MggM %' "coacfing" oc/i "imferocfmg"<br />
kg. Rgswffafen xTisar aff &zgm#ffannwzrM6 f "mfgrocfing fazms" wpppiser sfg-<br />
Mffikmf Wgrg ugrdg pd fre ( ATG-T, ATG-S ocA Gl-T) %fao (k jynz kgsamTMaM-<br />
WfZmrzgsiwriabfermz od% dben 7«!»gre udfrd^ dock e; sfgMiplkznf, pJ (kn sisfa %xzr&%bkn<br />
fGl-5),;AM/brf maf mafkrnTrnzr i "coacfirzg fazms"<br />
Gl-S<br />
6.62<br />
C,T<br />
6.63<br />
tinktion mellan en uppgiftsrelaterad<br />
lagsammanhållning, där fokus är<br />
mot själva uppgiften och lagets mål,<br />
och en social lagsammanhållning,<br />
där umgänget och bibehållandet av<br />
relationen mellan gruppens medlemmar<br />
är det centrala, gjorts. Det är<br />
alltså fullt möjligt för ett lag att ha<br />
hög uppgifts sammanhållning men<br />
låg social saminanhållning eller vice<br />
versa (det senare kanske framförallt<br />
i lägre divisio<strong>ner</strong> och i korpen serier).<br />
Det mest använda instrumentet<br />
för att mäta lagsammanhållning<br />
"Group Environment Quesöon-naire"<br />
(GEQ: Carron, Widmeyer, Brawley,<br />
1985) delar förutom uppdelningen<br />
mellan uppgifts- och sociala<br />
sammanhållningen in begreppet i en<br />
del som mäter individens dragning/<br />
attraktion till gruppen och en som<br />
fokuserar på gruppens integration<br />
och sammanhållning som helhet.<br />
Testet mäter således sammanhållning<br />
utifrån fyra sub-variabler.<br />
Gällande lagets konsekvenser av<br />
sammanhållningen är som tidigare<br />
nämnts lagets framgång en viktig<br />
presumtiv ingrediens vid hög lagsammanhållning.<br />
Andra variabler<br />
som kan räknas hit är även en ökad<br />
individuell närvaro vid träningar,<br />
minskat antal avhopp från gruppen,<br />
ökad kommunikaöon/interaköon,<br />
ökad roll acceptans och ökade uppoffringar<br />
för laget. De individuella<br />
konsekvenserna av lagsammanhållning<br />
har bl a visat sig vara ökat<br />
självförtroende, ökad tillit, ökad<br />
öppenhet för förändringar och sänkt<br />
individuell stress och anspänning<br />
(Shaw, 1981; Cartwright, 1982).<br />
Lagsammanhållning och stress<br />
Trots att både lagsammanhållning<br />
och anspänning (compeööve state<br />
anxiety) är två mulödimensionella<br />
begrepp inom idrottspsykologin<br />
som ge<strong>ner</strong>erat uppmärksamhet från<br />
idrottsforskare var for sig, har få<br />
ansträngningar gjorts för att undersöka<br />
hur dessa två begrepp förhåller<br />
sig öll och påverkar varandra. I en<br />
ganska färsk studie (Carron & Prapavessis,<br />
1996) undersöktes just sambandet<br />
mellan dessa två mulödimensionella<br />
begrepp. Resultaten<br />
visade att lagsammanhållning var<br />
sammankopplat med situaöonsanspänningsnivån<br />
(som öll skillnad<br />
från den mer ge<strong>ner</strong>ella grundanspänningen<br />
är situaöonsspecifik).<br />
Mer specifikt var en hög uppgiftsrelaterad<br />
lagsammanhållning kopplad
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999<br />
- t e *<br />
S%nsÄ3z spe&zrg &zr g/orf szg AZWa /br aff jobba /Ör xwmzzwfnz. !LagsammaMW//nzngeM
Svensk Idrottsforskning nr1D1999<br />
för hur stressad och anspäxxd<br />
haxx/hon blir och förhurprestationen<br />
kommer att påverkas. 2jälva<br />
upplevelsen av lagstressen, lagatmosfärexx<br />
ligger som exx hrvgga mellan<br />
de två viktiga begreppen lagsamxnaxxhållxxing<br />
och anspänxxing<br />
som jagidexma artikel försökt belysa.<br />
hornen avslutning följerhär en<br />
xnodel som sammanfattar ochvisar<br />
hurlagsaxnmanhållnix^gochaxxspäxx<br />
xxixxg sammankopplas gex^oxn ett<br />
begrepp jag valt att kalla lag stress.<br />
Ifäderns spår för framtida studier<br />
För framtida studier påhegreppen<br />
lagsammanhållxxing och anspänning<br />
är det relevant att axxvända^axma^<br />
Fa^io^s ^ ^ forskxxings hierarki!<br />
tre nivåer,dvsatt forskning på två<br />
begrepp/fenomen, i detta fall lag<br />
sammanhållning och anspäxming,<br />
bör ägx^a sig åt tre frågor.Den första<br />
frågan är^ existerar ett förhållande<br />
mellanbegreppen7 Den andra frågan<br />
är^l^är,(under vilka förutsätt<br />
ningar^ existerar förhållandet7Dexxna<br />
fokuserar på begränsande/påverkande<br />
faktorer ^moderators^.<br />
Den tredje och mest komplexa<br />
figwr 1. Infegrerad kzgsfress<br />
modeff f%fmf%M%Zf, I99g).<br />
Mode/fen #r g» samrmm/aff-<br />
«mg ax? studien mg» Aw% eff<br />
/Örskzg fiff hur /romfida /brstning<br />
pd ommWef tan angripa<br />
probZemomnfdef.<br />
frågan är: varför existerar förhållandet.<br />
Här läggs fokus på medlande<br />
faktorer (mediators) och vilka mekanismer<br />
som bidrar öll förhållandet.<br />
Gällande förhållandet mellan<br />
anspänning/stress och lagsammanhållning<br />
kan sägas att den första frågan<br />
är besvarad: det finns en koppling<br />
mellan begreppen Frågan nu är<br />
xmder vilka förutsättningar lagsammanhållning<br />
påverkar stress och<br />
vice versa och hur de påverkar<br />
varandra. Forskningsarenan inom<br />
detta nya spännande idrottspsykologiska<br />
område ligger färdig att<br />
undersökas och den vetenskapliga<br />
bollen ligger som vanligt hos intresserade<br />
idrottsforskare och väntar på<br />
att bli ivägsparkad!<br />
"Enade vi stå, stressade vi falla"<br />
Referenser<br />
Carron, A.V. (1982). Cohcsiveness in sport<br />
groups: interpretations and considerabons.<br />
Journal of Sport Psychology, 4,123-138.<br />
Carron, A.V. (1988). Group dynamics in<br />
sport. London, OntarioiSpodym.<br />
Carron, A.V. & Cheliadurai, P. (1981). The<br />
dynamics of gronp cohesion in sport Journal<br />
of Sport Psychology, 3,123-139<br />
Canon, Widmeyer, Brawley,, 1993,<br />
Psykologiska nackdelar<br />
Psykologiska nackdelar<br />
LAGSAMMANHÅLLNING<br />
- ^<br />
/ \ \ ,<br />
LAGSTRESS<br />
Carron, A.V., Widmeycr, WJ^., & Brawley,<br />
LJl (1985). The development of an instrument<br />
to assess cohesion in sport teams: The<br />
Group Environment Qucstionnaire. Journal<br />
of Sport Psychology, 7,244-266.<br />
Gill, D. L. (1984). Individual and group performance<br />
in sport. Ur J. M. Silva & R.S.<br />
Weinbcrg (Eds.), Psychological foundaöons<br />
of sport (pp. 315-328). Champaign, IL:<br />
Human Kinetics.<br />
Lindwall, M. (1998). Team cohesion and<br />
competitive state anxiety. Lund: Lunds Universitet:<br />
Institutionen för tillämpad psykolo-<br />
Prapavessis, H., & Carron, AV.(1996). The<br />
effect of group cohesion on competitive state<br />
anxiety. Journal of Sport and Exercise Psychology,<br />
18,64-74.<br />
Shaw, NLE. (1981). Group dynamics: The<br />
psychology of small group behavior (3rd<br />
ed.). NY, McGraw-HilL<br />
Widmeyer, N.W., Carron, A.V., & Brawley,<br />
LR. (1993). Group cohesion in sport and<br />
exercise. Ur Singer, RJV (Red), Murphey, M<br />
& Tennant, LJC Handbook of research on<br />
sport psychology. NY: Macmillan Pusblishing<br />
Company.<br />
Zanna, MJ., & Rizio, RJL (1982). ITxe atötude-behavior<br />
relation: Moving towards a<br />
third ge<strong>ner</strong>ation of research. Ur M. P. Zanna,<br />
E. THiggins, & CP. Herman (Eds.), Conslstency<br />
in social behavior The ontario symposium,<br />
(VoL 3 pp. 283-301). Hillsdale, NJ:<br />
Erlbaum Carron, Widmeyer, Brawley,, 1993,<br />
Psykologiska fördelar<br />
KOGNTlTV ANSPÄNNING SOMATISK ANSPÄNNING<br />
SJÄLVFÖRTROENDE<br />
t<br />
TAVLJNGS ANSPÄNNING
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999 -Ks*<br />
Tommy Söderberg om idrottspsykologi<br />
I den har intervjun - gjord av Johan Plate - ger Tommy Söderberg - vald till årets idrottsledare och årets<br />
idrottspersonlighet 1998, sin syn på idrottspsykologi.<br />
Vilken är din syn på idrottspsyko-<br />
- Ja, jag har väl, från början när man<br />
arbetade som idrottsledare inte<br />
kommit så mycket i kontakt med det<br />
som fotbollstränare. Tyckt att det<br />
varit en försiimmad del. Jag kom i<br />
kontakt med det när jag gick <strong>GIH</strong>.<br />
När jag tränade Djurgården och vi<br />
var på Bosön Och det blev vanligare<br />
och vanligare ute i idrottsvärlden<br />
att man började prata om den mentala<br />
delen, idrottspsykologi. Det vi<br />
fick höm första gången var Lars-Eric<br />
Uneståhl, Willi Railo. Men än idag<br />
kän<strong>ner</strong> jag att det är något vi saknar<br />
som en del i fotbollen och vi frågor<br />
oss exempelvis ofta vid vilken ålder<br />
man ska börja och låta det här finnas<br />
med som ett moment i själva träningen<br />
I vardagsarbetet. Idag har<br />
det en väldigt låg prioritet inom fotbollen<br />
Men jag tror det beror mycket<br />
på att vi har bristande kunskap,<br />
och insikt i ämnet.<br />
Är det kanske tom fult att erkänna<br />
att man har en stukad hjärna inom<br />
fotbollen?<br />
- Ja det ligger nog mycket i det. Men<br />
man kan väl säga så här; jag upplever<br />
att när det gäller fotbollen är vi<br />
så många. Till slut så får man alltid<br />
några starka som överlever. Jag har<br />
fått konkreta exempel på det. Torbjörn<br />
Nilsson har uttryckt hur mycket<br />
det betydde men fortfarande tycker<br />
jag att hans vittnesmål trots det<br />
inte har stimulerat Ger tränare. Men,<br />
jag tror att vi måste få in dom som är<br />
utbildade inom det här området. I<br />
vår tränarutbildning finns ledarskapdelen<br />
med. Men det är inte den<br />
här mer genomträngande delen utan<br />
vi kän<strong>ner</strong> oss fortfarande osäkra, på<br />
det här området.<br />
Används rön från idrottspsykologisk<br />
forskning i verksamheten när<br />
ni jobbar med exempelvis! andsla-<br />
- Nja, på det sätt som det används är<br />
det i första hand avslappning. Och<br />
Johan Plate<br />
Idrottspsykologi-<br />
Gruppen i Stockholm,<br />
IPG.<br />
en viss form av målbildsträning.<br />
Men, jag tror det här också är mycket<br />
kopplat till respektive tränare på<br />
de olika landslagen vi har på Sv Fotbollsforbimdet.<br />
Det gäller väl även<br />
våra elitklubbar i svensk fotboll Att<br />
är jag intresserad så blir det att jag<br />
söker. I mitt fall var det så att jag<br />
kom i kontakt med Johan Plate när<br />
ag var på Bosön. Men varför jag<br />
kän<strong>ner</strong> det som en viktig del var att<br />
ag såg många som visade tecken på<br />
rädsla. Prestationsångest inför, som<br />
jag tyckte, roliga uppgifter.<br />
Vi vet att du är intresserad av de<br />
mjuka värdena kopplat till idrottsprestationen<br />
och vi har fått många<br />
exempel och bevis på deL Kan du<br />
nämna något praktiskt eller konkret<br />
uttryck som ditt intresse för<br />
idrottspsykologi tagit sig?<br />
- Ja vad ska jag säga. Det är mer<br />
kopplat öll den enskilda spelaren<br />
Det var väl när vi började på U 21landslaget<br />
och du (Johan P) jobbade<br />
med vissa av spelarna. Men ska man<br />
nämna ett praktiskt exempel, så har<br />
en spelare vid namn Ola Nilsson i<br />
Helsingborgs IF uttryckt att han blivit<br />
mycket tryggare exempelvis.<br />
Han har sett utmaningen i matcherna,<br />
från att tidigare ha visat rädsla<br />
inför uppgiften Och, jag kan även<br />
säga rent praktiskt har vi stimulerat<br />
spelarna, och försökt medvetendegöra.<br />
Få dem att upptäcka, se den<br />
här delen i själva fotbollsträningen.<br />
Det här ska vara ett självklart<br />
moment, inte något som skapar rädsla<br />
utan ska hjälpa oss.<br />
Ett redskap i vår fotbollsverksam-<br />
Finns det spelare som inte klarar av<br />
att ta det här sista steget mot den<br />
absoluta eliten, kanske en landslagsplats,<br />
bara pga "psykologiska<br />
aspekter" som du ser det. Finns det<br />
sådana exempel eller är det den<br />
som har tränat mest som också blir<br />
- Nej, jag vet ju att det finns exempel.<br />
Både i förenings och landslagsfotboll<br />
och i föreningsfotbollen har jag<br />
konfronteras väldigt tydligt med<br />
det. I landslagsfotbollen har jag också<br />
har kommit i kontakt med det.<br />
Det behöver jag inte vara någon<br />
sakkunnig for att kunna se. Det kan<br />
även vardagsåskådaren se. Man<br />
uttrycker det kanske på så sätt att<br />
han är rädd, feg osv. Kanske inte<br />
reflekterar så mycket varför spelaren<br />
är det. Det behöver jag inte vara tränare<br />
för att se. Vi ser ju väldigt tydligt<br />
kroppsspråk, hur spelaren går ut<br />
på banan, hur han bemöter uppgiften<br />
men även i en form av en passivititet.<br />
Han söker mer flyktpositio<strong>ner</strong><br />
i spelet, han är på försvarssidan<br />
Han blir inte en aktiv försvarsspelare.<br />
Han söker defensiva positio<strong>ner</strong><br />
utan att direkt kunna ta det där<br />
avgörande steget. Det är en del situatio<strong>ner</strong><br />
där man ser det tydligt.<br />
- Och vi pratade om det här om man<br />
rent konkret, om jag har upplevt<br />
spelare som har känt eller visat tecken<br />
på en oro inför match. Vi pratade<br />
om det mentala men jag tror även<br />
kopplat öll det mentala är att vi<br />
ibland ger spelarna en för dålig<br />
arbetsbeskrivning. En for dålig idé<br />
hur ska vi anfalla mot den här motståndaren,<br />
hur ska vi försvara oss.<br />
Och därmed skapar otrygghet?<br />
- Ja och därigenom skapar otrygghet.<br />
Spontant är det så jag ibland<br />
upplever det och kan känna hur vi<br />
ledare ibland kommenterar matchutgångar<br />
osv Där vi kanske då<br />
rättfärdigar oss själva genom att tala<br />
om att spelaren, laget visade dåligt
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1999 -ter<br />
engagemang. Var finns min självkritik<br />
då? Man ser inte öll helheten<br />
Och det här tror jag är precis vad du<br />
uttrycker när du säger att vi gör spelaren,<br />
laget förvirrat.<br />
Har du något eller några bra exempel<br />
på hur utgången på matchen,<br />
om man tar ett fotbollsexempel<br />
bara står att förklara i psykologiska<br />
termer?<br />
- Ja, om man drar sig Öll minnes det<br />
gångna fotbollsåret (1998) med<br />
landslaget så pratade vi om att ha en<br />
idé. En fotbollsidé. När vi spelade<br />
mot Spanien (4-0 öll Spanien i Vigo),<br />
det var första gången vi träffade<br />
proffsen, då kanske vi ledare snarare<br />
gjorde spelarna förvirrade. Vi hade<br />
kort förberedelseöd. Det var ett nytt<br />
sätt att leda laget. Jag tycker inte det<br />
var annorlunda. Det är inte så mycket<br />
som skiljer dagens landslagsledare<br />
kontra ödigare trupper med Tommy<br />
Svensson och Tord Grip. Men<br />
det som hände det var att på några<br />
få dagar, det handlar om två dagar<br />
innan match, så är det teori-prakökteori,<br />
Teori-prakök-teori. Det blev<br />
ett for stort, för starkt informaöonsflöde.<br />
Vi gjorde spelarna förvirrade.<br />
Jag tror att man helt kan koppla det<br />
öll just en mental sida. Vi får en väldigt<br />
negaöv inledning. Ser inte möjligheterna<br />
att kunna vända match<br />
och så vidare. Det blev mycket mentalt<br />
snack kring den matchen Det<br />
tycker jag är ett väldigt tydligt, konkret,<br />
negaövt exempel.<br />
Matchen Sverige mot England.<br />
Efter 75 sekunder står det 0-1. Skulle<br />
det vara den här förändringen av<br />
den mentala styrkan som gjorde att<br />
ni då inte fick kalla fötter utan ni<br />
fortsatte att jobba enträget?<br />
- Ja där kommer vi in på just det här<br />
att vi hade en tydlighet, som vi själva<br />
kände det. Vi hade en fotbollsidé<br />
hur vi skulle anfalla, hur vi skulle<br />
försvara oss mot England. Vi störs<br />
inte av negaöva händelser. Det var<br />
inte bam det här ödiga ledningsmålet<br />
för England som störde, utan vi<br />
fick skador i form av Kennet<br />
Andersson i början på samlingen<br />
Han var skadad men det fanns litet<br />
hopp om att han skulle kunna vara<br />
med. Och Pär Zetterberg som öck en<br />
insulinchock strax före match på<br />
hotellet och heller inte kunde delta.<br />
Det där störde inte gruppen Det är<br />
ett tecken på att gruppen var väldigt<br />
trygg, att man hade fått en mental<br />
styrka och jag tror att det berodde på<br />
en tydlighet i själva fotbollsidén<br />
Därigenom blir vi trygga. Vi jobbar<br />
mycket med att medvetendegöra, att<br />
få spelarna att söka kunskap. Vi har<br />
olika föreläsare uöfrån, vi gör<br />
annorlunda aköviteter. Vi har bLa<br />
haft Thomas Gustafsson som pratade<br />
om att vara individuell idrottsman.<br />
Det är han och ingen annan det<br />
handlar om Han pratade mycket<br />
om just den mentala sidan Om sina<br />
lopp borta under OS i Calgary. Och<br />
jag upplever att gruppen har blivit<br />
tryggare. Vi försöker hitta sådana<br />
här mentala delar. När vi spelade<br />
mot Bulgarien borta kände alla:<br />
"Bulgarien borta, det är obehagligt..."<br />
Man glömde bort att Bulgarien<br />
trots allt hade haft det jobbigt i<br />
VM i Frankrike. Då kan man vända<br />
på det och säga att det fanns en<br />
revanschlust. Vi pratade om en<br />
entusiastisk, fanatisk publik. Hur<br />
hanterar vi den och vi valde att<br />
avsluta uppvärmningen borta hos<br />
hemmapubliken, väldigt nära.<br />
Många sa att det var ett väldigt erfaret<br />
lag med hög medelålder, vi var<br />
mycket yngre. Men vi lyckade<br />
plocka fram fakta som sade att vi<br />
tillsammans hade betydligt Ger<br />
landskamper än Bulgarien. Och det<br />
är sådana här signaler som gör att<br />
man blir tryggare. Det är riköga fakta,<br />
data som vi tillför spelarna. Allt<br />
det här gör att man skrider uppgiften<br />
an på ett mycket bättre sätt.<br />
Men poängen är att rent fotbollstekniskt<br />
har det inte hänt så mycket<br />
mellan Spanienmatchen och<br />
matchen mot England utan det har<br />
hänt desto mer när det gäller<br />
inställning till mental förberedelse<br />
inför prestation.<br />
- Ja, jag tror att den tryggheten, den<br />
harmonin som finns och har funnits<br />
nu på slutet och som är väldigt vikögt<br />
att vi lyckas bevara, den ger sig<br />
uttryck även kopplat öll det fysiologiska.<br />
När vi mår så bra då orkar vi<br />
springa. Hade vi haft en anspänning<br />
hade vi inte sprungit så mycket som<br />
vi har gjort både offensivt/defensivt<br />
i matcherna. Det är sådana signaler<br />
som man får.<br />
Tommy, om du får önsketänka och<br />
inte behövde ta hänsyn till ekonomi<br />
och praktiska detaljer, hur skulle<br />
du i landslagssammanhang vilja<br />
förstärka det idrottspsykologiska.<br />
Skulle du vilja ha mer forskarresurser<br />
eller skulle du vilja ha mer<br />
praktisk hjälp kopplat till laget.<br />
Hur skulle du vilja ha det?<br />
-Jag kän<strong>ner</strong> att vi har väldigt duköga<br />
forskare i Idrotts-Sverige men det<br />
man saknar är just det att kunna<br />
överföra den här kunskapen och de<br />
resultat man kommit fram Öll öll det<br />
praktiska. Jag vill alltså ha någon<br />
som jobbar med den här delen. Med<br />
landslagen och ute i våra föreningar.<br />
Som jobbar med prestaöonspsykologi.<br />
Och det handlar om att medvetandegöra,<br />
se det här som något<br />
posiövt. Se öll att vi får bort okunnighet.<br />
Jag tror än idag så är det<br />
mycket kopplat öll att vi är okunniga.<br />
Det kän<strong>ner</strong> jag själv och det får<br />
jag även bevis på när man pratar om<br />
den här delen så uttrycker många;<br />
man vill inte prata för man har ingen<br />
kunskap om det. Därför skulle<br />
jag, vilja använda specialutbildade<br />
inom det här områdeL Men som jag<br />
också kän<strong>ner</strong> ska ha en tydlig<br />
insikt/inblick i idrottens vardag.<br />
Nära i öden kanske ha varit idrottsman,<br />
idrottskvinna för att kunna förstå<br />
vardagsslitet. Det här ser jag som<br />
en väldigt vikög del. Lika vikög som<br />
att jag har fysiologiska tränare och<br />
xaköskt/tekniska tränare så måste vi<br />
ha beteendevetare som jobbar tillsammans<br />
i den här gruppen Det<br />
önns så många områden som jag<br />
tror att den här gruppen skulle vara<br />
skickliga på. Det handlar om etik<br />
och moral, fair-play. Att kunna medvetandegöra<br />
spelarna. Så det är inte<br />
bara den prestaöonshöjande sidan<br />
utan det här att kunna vara en<br />
idrottsman som verkligen kan stå<br />
upp för de här värdena. Det gäller ju<br />
oss ledare också. Nånstans måste<br />
också vi ledare, spelare ta vårt<br />
ansvar och här kan vi kanske få hjälp<br />
från en sådan grupp.<br />
Tack Tommy!<br />
Tommy Söderberg, drefs idroffsfedare,<br />
ser posiffof pd off /obkz med de» pnztffskz<br />
zdroffspsykofogm. f»fe kzm ur<br />
prgsfafionsM/onde synpwn&f wfan dfuerz<br />
begrepp som etzt,monzZ oe/% /mr-pfm/<br />
mdsfe fy/bzs /ram. Fofo; /an D#smg.
Change language