Skäggningsmaskinen går för fullt i smedjan i Virsbo ... - Dagens Arbete

More documents

Recommendations

Info

I skuggan av VärldSkriSen Kris igen? Eller? Vi funderade vad som hände i världen och åkte därför till Virsbo. Och vidare till en som borde veta. Text: HARALD GATU Foto: ULLA-cARin ekbLom Botten ur. Det är som om botten går ur världsekonomin då och då. Nu avlöser skuldkrisen den finanskris som vi aldrig kom ur. Runt om i världen: massuppsägningar, besparingar, kravaller. Ovisshet om framtiden. Nånstans finns det en komplicerad förklaring till eländet. Stockholm för tio år sedan: ett lunchrum på Riksbanken i Stockholm. Jag satt mitt emot Villy Bergström, vice Riksbankschef med ett långt förflutet inom arbetarrörelsen. Uppväxt i gruvsamhället Grängesberg. Docent i nationalekonomi. Och nu alltså ansvarig för att sköta samhällsekonomins gas- och bromspedal. Några veckor innan hade terrornätverket Al Qaidas flygplan brakat in i New Yorks skyskrapor. Världen befann sig redan innan i ett börsfall sedan IT-bubblan året innan spruckit. Skulle det bli ännu värre? Ingen visste då vad terrorattacken skulle föra med sig. Men man visste något annat som i sig var en tickande bomb: tillståndet i den amerikanska ekonomin. Den gången sa Villy Bergström: USA lever på lånade pengar. USA måste göra nåt åt det. Och det kommer att märkas i resten av världen. Vad säger han nu? Vi åkte mot Vibberbo i Bergslagen där pensionären Villy Bergström i dag bor delar av året. På vägen stan- »Vad vet vi nu? Just nu går vi för fullt. Men vad vet man om morgondagen?« nade vi till i Virsbo, bara för att veta hur det står till på en industriort som tampats med världsekonomin sedan sextonhundratalet. Mörkret sänker sig snabbt den här tiden på året men strax efter Seglingsberg skar strålkastarna från ett framrusande godståg genom svärtan. Vad hade tåget i lasten? Stålrör från Virsbo? Plaströr för golvvärme? Kuggringshållare från smedjan? Fullastade godståg. Kanske ett gott tecken, trots allt. Längre fram skymtar Virsbos industriområde och mot den svarta himlen reser sig stålrörsföretaget Ruukkis röda bokstäver. Ruukki, Componenta, Uponor. Det är vad som blev av det gamla Wirsbo Bruk som i sekler ägdes och förvaltades av adliga släkter som de la Gardie, Stenbock, von Yxkull, Boije af Gennäs och Lagercrantz. I dag sitter ägarna i Finland. När stålkartan ritades om på 1980-talet styckades Wirsbo Bruk och såldes till finska ägare. Men verksamheten lever vidare. Och den hörs. Tung industri. Det är så här den låter. Bortifrån Rukki rasslar det och inifrån Componentas smedja sänds respektinigivande, kraftiga stötar. Vi går in i smedjan och ser inga tecken på annalkande kris. Snarare en come back från det dramatiska raset för tre år sedan. Man kan lyssna till återhämtningen i de fullkomligt brutala smällarna när hejarsmedjans 20 ton plattar till det som ska bli kronhjul i lastbilar. Det är hett, tungt, mäktigt och Andreas Gustafsson som står mitt i smällarna och värmen, skjuter upp visiret, tar sig för pannan, ner med visiret, justerar de
Andreas Gustafsson förlorade jobbet för tre år sedan. Sedan kom han tillbaka. Först som inhyrd med högre lön än de fast anställda. nu som visstidsanställd, med ett par tusen i lägre lön än de inhyrda. ”Jag vill inget hellre än att ha tillsvidareanställning. Jag vet ju vad bankerna säger.” Börsmäklarna i new York ringer för att få ytterligare marginal till 01.00 på morgonen den 25 oktober 1929. Foto: SCANPIX 18 DAGENS ARBETE OKTOBER 2011 Världen – från kris till kris • Börskraschen 1929: Under 20-talet stiger produktiviteten i USA:s industri med 43 procent, medan arbetarlönerna står stilla. Höga vinster gör de rika rikare. En del av pengarna hamnar på börsen. Många köper aktier, många lånar till aktier. Efter två års kraftigt stigande aktiekurser kraschar börsen 1929. Depressionen är här. • President Roosevelt (bilden) inför regleringar för att minska risken för nya finansiella katastrofer. Den viktigaste är The Glass-Steagall Act från 1933 som tvingar fram vattentäta skott mellan vanliga banker och risktagande investment-banker. Syftet är att skydda vanliga banker från onödigt risktagande. glödgade hjulen med en lång tång, sprutar olja på verktygen och då smäller det ännu mer brutalt i en ”oljesmäll” då lågorna slår upp från de oljade verktygen. Han tittar bort mot klockan för att se om den kvart är inne som gör att han byter arbetsuppgift med någon annan. Han sätter sig en stund. – Kris igen? Nej det ser inte ut så. Vi kör för fullt. Om det tvärnitar igen, som hösten 2008? Han skakar på huvudet. Det får inte ske. »Då tror jag det är bättre för den enskilde att vara anställd i ett bemanningsföretag.« Då miste han jobbet tillsammans med tjugofyra andra. De som blev kvar kom att få krisavtal med kortare arbetstid och kapad inkomst. Men Andreas kom tillbaka, visserligen på osäkrare villkor än tidigare. Först som inhyrd med högre lön än de fast anställda. Nu som visstidsanställd, med ett par tusen i lägre lön än de inhyrda. – Jag vill inget än att ha tillsvidareanställning. Jag vet ju vad bankerna säger när man inte har fast jobb. Han gillar den tuffa smedjan och även skiftarbetet som ger honom fritid med de två små barnen. Från hemmet i Hallstahammar pendlar han med Göran Johansson nere vid etappugnen. Göran var en av dem som fick behålla jobbet. Han funderar på den närmaste framtiden. – Vad vet vi nu? Just nu går vi för fullt. Men vad vet man om morgondagen. Morgonen därpå sitter vi inne hos vd:n för detta Componenta Wirsbo, Göran Jansson. Nej, han kan inte heller se någon kris. Kanske en inbromsning. Inte en tvärnit som förra gången då man ena dagen låg på rekordnivå för att sedan sjunka till en femtedel av vad man gjorde när det gått som bäst. – I princip var det bara jag och försäljnings- • För att skapa ekonomisk stabilitet efter andra världskriget inrättas ett system med dollarn knuten till guldet och dollarn som internationell reservvaluta. Länderna som ingår i Bretton Woods-systemet får i princip inte ändra värdet på sin valuta. Därför innehöll svenska skolböcker länge uppgiften att en dollar är värd 5:25 kronor. • USA krigar i Vietnam på 1960-talet. Det finns två sätt att bekosta kriget: Antingen genom att höja skatterna eller trycka mer pengar. Skattehöjningar är politiskt omöjliga. Det blir sedelpressen i stället. Med mera pengar i omlopp ökar inflationen, priserna stiger. Dollarn börjar gunga, inflationen biter sig fast i hela världsekonomin.
Page 1: Skäggningsmaskinen går för fullt
Page 5: Europa och sedan verkstadsindustri

Skäggningsmaskinen går för fullt i smedjan i Virsbo ... - Dagens Arbete

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?